KOMISIJAS PAZIŅOJUMS EIROPAS PARLAMENTAM, PADOMEI, EIROPAS EKONOMIKAS UN SOCIĀLO LIETU KOMITEJAI UN REĢIONU KOMITEJAI

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Akts par vienoto tirgu Divpadsmit mehānismi, kā veicināt izaugsmi un vairot uzticēšanos „Kopīgiem spēkiem uz jaunu izaugsmi”

Inremarknadsakten Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”

SATURS

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Ievads 2

1. Inledning 2

2. Divpadsmit mehānismi, kā veicināt izaugsmi un vairot uzticēšanos 5

2. Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet 5

2.1. MVU piekļuve finansējumam 5

2.1. Tillgång till finansiering för små och medelstora företag 5

2.2. Iedzīvotāju mobilitāte 6

2.2. Den enskilda individens rörlighet 6

2.3. Intelektuālā īpašuma tiesības 8

2.3. Immateriella rättigheter 8

2.4. Patērētāji — vienotā tirgus dalībnieki 9

2.4. Konsumenterna – inre marknadens aktörer 9

2.5. Pakalpojumi 10

2.5. Tjänster 10

2.6. Tīkli 11

2.6. Nätverken 11

2.7. Digitālais vienotais tirgus 12

2.7. Den digitala inre marknaden 12

2.8. Sociālā uzņēmējdarbība 14

2.8. Socialt företagande 14

2.9. Nodokļi 16

2.9. Beskattning 16

2.10. Sociālā kohēzija 17

2.10. Social sammanhållning 17

2.11. Uzņēmumu regulatīvā vide 18

2.11. Regelverket för företag 18

2.12. Publiskie iepirkumi 19

2.12. Offentlig upphandling 19

3. Izdošanās priekšnosacījumi, pastiprināta pārvaldība un vienotais tirgus 20

3. Ökad styrning – förutsättning för en framgångsrik inre marknaden 20

4. Turpmākais posms un secinājumi 22

4. Nästa etapp och slutsatser 22

1. Ievads

1. Inledning

Eiropas kopējais tirgus, kas jau vairāk nekā 50 gadus , kopš pašiem tās pirmsākumiem, ir bijis Eiropas ieceres pamatā un tagad ir tās iekšējais tirgus , stipra vienotības saites starp Eiropas sievietēm un vīriešiem, vienlaikus paverot jaunas izaugsmes iespējas vairāk nekā 21 miljonam Eiropas uzņēmumu. Šo brīvās preču, personu, pakalpojumu un kapitāla aprites telpu, respektīvi, iekšējo tirgu, kopš 1993. gada ir bagātinājusi ekonomiskās integrācijas konsolidācija, vienotās valūtas ieviešana, kā arī solidaritātes un kohēzijas politikas pilnveidošanās. Pašlaik lielākā mērā nekā jebkad iepriekš iekšējais tirgus ne vien ir kļuvis par iedzīvotāju ikdienas dzīves daļu (iedzīvotāji no šā tirgus var gūt labumu savās nodarbēs, profesionālajā darbībā, privātajā un patēriņa telpā), bet tas ir arī reāls Eiropas ekonomiskās izaugsmes un uzņēmumu attīstības dzinējspēks .

Gemensamma marknaden, numera inre marknaden , har sedan starten utgjort kärnpunkten i det europeiska projektet . I mer än femtio år har den skapat solidaritet mellan Europas kvinnor och män samt nya tillväxtmöjligheter för mer än 21 miljoner europeiska företag. Inre marknaden – ett område för fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital – har sedan 1993 stärkts genom att den ekonomiska integrationen befästs och gemensamma valutan och solidaritets- och sammanhållningspolitiken införts. Inre marknaden utgör i större utsträckning än någonsin tidigare en del av EU-befolkningens vardagsliv . Den är till nytta både på det privata planet och i yrkeslivet och den verkliga drivkraften för den europeiska ekonomins tillväxt och för företagens utveckling.

Tomēr iekšējam tirgum ir zināmi trūkumi , kurus izcēlis Mario Monti savā ziņojumā „Jauna vienotā tirgus stratēģija”, kā arī Eiropas Parlaments Louis Grech sagatavotajā ziņojumā „Par vienotā tirgus nodrošināšanu patērētājiem un pilsoņiem”[1].

Inre marknaden har dock fortfarande en del brister. De belyses bland annat i Mario Montis rapport En ny strategi för den inre marknaden och i Europaparlamentets betänkande av Louis Grech om En inre marknad för konsumenter och medborgare [1].

Rīcības plāns, kā stimulēt izaugsmi un pastiprināt uzticēšanos

En handlingsplan för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för den inre marknaden

Rast paņēmienus minēto trūkumu novēršanai vienlaikus nozīmē dot vienotajam tirgum iespēju pilnībā izvērst savu potenciālu , kas, savukārt, ļautu iedzīvotājiem no jauna pielāgot kopējās dzīves telpu un vairotu publisko un privāto tirgus dalībnieku iniciatīvu veiksmes izredzes. Tālab ir jāizstrādā proaktīva un transversāla stratēģija . Proti, ir jādara gals tirgus sadrumstalotībai, jālikvidē šķēršļi un ierobežojumi, kas apgrūtina pakalpojumu brīvu apriti, inovāciju un radoša gara izpausmi. Ir jāpastiprina iedzīvotāju uzticēšanās pašiem savam iekšējam tirgum un jāsniedz patērētājiem visas priekšrocības, ko iekšējais tirgus ietver. Vienotajam tirgum ir jābūt sekmīgāk integrētam, tā, lai tas varētu pilnībā pildīt savas funkcijas, respektīvi, kalpot par platformu , uz kuras veidojas visu Eiropas iedzīvotāju (gan sieviešu, gan vīriešu), uzņēmumu, teritoriju (tostarp attālāko un mazāk attīstīto teritoriju[2]) kolektīvā konkurētspēja. Ir jārīkojas ; kavēties vairs nav laika. Lai gan Eiropas Savienība, reaģējot uz krīzi, rīkojās operatīvi, kā arī sekmīgi aizsāka reformas — jo īpaši finanšu tirgu un ekonomikas pārvaldības jomā —, krīze var ilgtermiņā iedragāt ekonomiskās izaugsmes potenciālu, saasināt bezdarbu, tādējādi ietekmējot Eiropas iedzīvotāju dzīves apstākļus un viņu nākotni[3]. Eiropas Savienība , cenzdamās rast risinājumus šīm problēmām, pieņēma stratēģiju „Eiropa 2020” , izvirzot vērienīgus mērķus jaunā gudras, ilgtspējīgas un integrējošas izaugsmes [4] perspektīvā. Tomēr šos mērķus izdosies sasniegt vienīgi tad, ja Savienība un dalībvalstis steidzamā kārtā uzsāks strukturālās reformas . Prioritāra nozīme ir jāpiešķir pasākumiem, kas var sekmēt ekonomisko izaugsmi un nodarbinātību. Komisija savā ikgadējā pārskatā par izaugsmi[5] ir akcentējusi, cik ļoti nepieciešams ir rast visaptverošu atbildi uz krīzi, un šajā atbildē vienotā tirgus uzdevums ir sniegt izšķirošu ieguldījumu, mobilizējot visu savu potenciālu izaugsmes veicināšanai. Šo vienotā tirgus funkciju akcentēja Eiropadome savos 2011. gada 24.–25. marta secinājumos: „Vienotajam tirgum ir izšķiroša nozīme izaugsmes un nodarbinātības, un konkurētspējas sekmēšanā. Lielākā mērā būtu jāuzsver pasākumi, kas veido izaugsmi un nodarbinātību un kurus īstenojot rodas taustāms labums iedzīvotājiem un uzņēmumiem.”[6] Vienotais tirgus nodrošina šo reformu īstenošanai nepieciešamo satvaru un instrumentus.

För att komma till rätta med bristerna är det nödvändigt att ta tillvara inre marknadens fulla potential. Människorna ska på nytt kunna skapa en gemensam levnadssfär och förutsättningarna för att offentliga och privata initiativ lyckas ska förbättras. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att utarbeta en proaktiv och övergripande strategi . Marknadsfragmenteringen måste motverkas och hindren för den fria rörligheten av tjänster, innovation och kreativitet måste avlägsnas. Allmänhetens förtroende för inre marknaden måste stärkas. Samtidigt måste konsumenterna kunna dra full nytta av alla de fördelar som inre marknaden har att erbjuda. Målsättningen är en bättre integrerad inre marknad som till fullo fungerar som en plattform för att skapa kollektiv konkurrenskraft för både kvinnor och män, företag och de europeiska regionerna – även de mest avlägsna och minst utvecklade[2]. Brådskande insatser krävs . Trots att EU snabbt reagerat på krisen och inlett ett antal reformer, framför allt vad gäller finansmarknaderna och den ekonomiska styrningen, kan krisen få varaktiga konsekvenser för den potentiella tillväxten och arbetslösheten, vilket påverkar EU-befolkningens levnadsvillkor och dess framtid[3]. EU har i detta syfte antagit strategin Europa-2020 med nya ambitiösa mål för smart och hållbar tillväxt för alla [4] . Dessa kan dock enbart uppnås om EU och medlemsstaterna så snart som möjligt vidtar strukturreformer . Åtgärder som främjar tillväxten och sysselsättningen ska prioriteras. Kommissionen har i sin årliga tillväxtöversikt [5] betonat att det krävs samlade insatser mot krisen. Inre marknadens fulla potential ska utnyttjas för att främja tillväxten. Detta bekräftas i Europeiska rådets slutsatser från mötet den 24–25 mars 2011. ”Inre marknaden spelar en nyckelroll i arbetet med att skapa tillväxt och sysselsättning och främja konkurrenskraft… Särskild tonvikt bör läggas på sådana åtgärder som skapar tillväxt och sysselsättning och ger påtagliga resultat för människor och företag.”[6] Inre marknaden ger de ramar och verktyg som krävs för att genomföra dessa reformer.

Bagātinošas un rosinošas publiskās debates

En livlig och stimulerande offentlig debatt

Komisija, cenšoties rast risinājumus minētajām problēmām, uzticēja publiskai apspriešanai piecdesmit priekšlikumus , kas tika izklāstīti Komisijas Paziņojumā „Ceļā uz aktu par vienoto tirgu” [7].

För att bemöta dessa utmaningar lägger kommissionen i sitt meddelande På väg mot en inremarknadsakt [7] fram 50 förslag för diskussion.

Publiskās debates norisinājās Eiropas, valstu un vietējā līmenī. Publiskajās debatēs par Aktu par vienoto tirgu tika saņemts vairāk nekā 800 atsauksmju; tās atspoguļoja visdažādākos viedokļus, ko bija paudušas dalībvalstis, nevalstiskās organizācijas, gan valsts, gan Eiropas mēroga darba devēju un darbinieku organizācijas, vietējās un reģionālās pašvaldības, rūpniecības un profesionālās federācijas, arodbiedrības, uzņēmumi, patērētāju apvienības, ideju laboratorijas, universitātes un iedzīvotāji[8]. Šīs apspriešanas gaitā noskaidrojās, ka pilsoniskā sabiedrība no vienotā tirgus sagaida daudz : gan tādā ziņā, ka ir jāpilnveido vienotā tirgus sniegtās iespējas, lai sekmētu izaugsmi un nodarbinātību , gan arī saistībā ar iekšējā tirgus sociālo dimensiju un sabiedrisko pakalpojumu aizsardzību. Prioritātes, ko izvirza tirgus dalībnieki, apliecina vispārēju atbalstu izvirzītajam mērķim — sociālai tirgus ekonomikai ar augstu konkurētspēju .

Den offentliga debatten har ägt rum på EU-nivå och på det nationella och lokala planet. Mer än 800 bidrag har kommit in genom det offentliga samrådet om inremarknadsakten. Dessa återspeglar de synpunkter som förts fram av medlemsstaterna, icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter både på nationell och EU-nivå, samt av lokala och regionala myndigheter, näringslivs- och branschorganisationer, fackföreningar, företag, konsumentorganisationer, tankesmedjor, universitet och ett stort antal enskilda personer[8]. Resultaten av samrådet visar att det finns stora förväntningar hos det civila samhället . Dessa gäller både inre marknadens möjligheter att främja tillväxten och sysselsättningen , inre marknadens sociala dimension och skyddet av offentliga tjänster. Aktörerna inom ekonomin bekräftar att man starkt stödjer det gemensamma målet att uppnå en social marknadsekonomi med stor konkurrenskraft .

Padome 2010. gada 10. decembra secinājumos[9] piekrita vispārējai Aktā par vienoto tirgu paustai nostādnei, kurai atbilstoši ir paredzēts, ka vienotā tirgus pamatā ir jābūt stabilai ekonomiskajai un sociālajai bāzei, lai izveidotu augsti konkurētspējīgu ekonomiku. Padome apņēmās turpināt caurlūkot Aktu par vienoto tirgu, lai vistuvākajā laikā, sadarbojoties ar Eiropas Parlamentu un Padomi, definētu prioritāros pasākumus, kuriem būtu jākonkretizējas līdz 2012. gada beigām. Eiropas Parlaments 2011. gada 6. aprīļa rezolūcijās, pamatojoties uz parlamentāriešu Sandras Kalnietes, Cristian Silviu Busoi un Antonio Fernando Correia de Campos [10] sagatavotajiem ziņojumiem, nāca klajā ar savām prioritātēm tāda vienotā tirgus izveidei, kas partnerības aspektā un pārvaldības jomā kalpotu Eiropas iedzīvotājiem, uzņēmumiem un izaugsmei.

I slutsatserna av den 10 december 2010[9] bekräftar rådet att man ställer sig bakom de allmänna riktlinjerna i inremarknadsakten, vars syfte är att ge den inre marknaden en fast ekonomisk och social bas för att kunna skapa en verkligt konkurrenskraftig ekonomi. Rådet har åtagit sig att ytterligare granska inremarknadsakten för att så snart som möjligt fastställa, i samarbete med Europarlamentet och kommissionen, vilka prioriterade frågor som bör åtgärdas före utgången av 2012. I sin resolution av den 6 april 2011, som grundar sig på betänkandet av ledamöterna Sandra Kalniete, Cristian Silviu Busoi och Antonio Fernando Correia de Campos[10], presenterar Europaparlamentet sina prioriteringar för att i en anda av partnerskap och styrning utveckla inre marknaden så att den gynnar EU:s befolkning, företagen och tillväxten.

Divpadsmit mehānismi, kā veicināt izaugsmi un vairot iedzīvotāju uzticēšanos

Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka allmänhetens förtroende

Pamatojoties uz publiskajās debatēs apkopotajiem viedokļiem, Eiropas Parlamenta un Padomes atzinumiem un secinājumiem, kā arī Reģionu komitejas[11] un Eiropas Ekonomikas un sociālo lietu komitejas[12] atzinumiem, Komisija ir formulējusi divpadsmit mehānismus . Nolūkā sekmēt izaugsmi un pastiprināt iedzīvotāju uzticēšanos Komisija ierosina, ka par katru no šiem mehānismiem līdz 2012. gada beigām ES mērogā tiek pieņemta pamatdarbība.

Kommissionen har beslutat om tolv åtgärder som ska fungera som hävstänger , vilka fastställts på grundval av resultaten av det offentliga samrådet, Europaparlamentets betänkanden, rådets slutsatser och yttranden från regionkommittén[11] samt ekonomiska och sociala kommittén[12]. För att främja tillväxten och stärka allmänhetens förtroende har kommissionen föreslagit att EU fram till 2012 fastställer en nyckelåtgärd för var och en av dessa åtgärder.

Komisija 2011. gadā nāks klajā ar tiesību aktu priekšlikumiem, kuri nepieciešami šo pamatdarbību īstenošanai, lai Parlaments un Padome varētu atbildēt uz Eiropadomes aicinājumu — līdz 2012. gada beigām pieņemt pirmo prioritāro pasākumu kopumu vienotā tirgus iedzīvināšanai [13].

Kommissionen kommer under 2011 att lägga fram de lagstiftningsförslag som krävs för att genomföra dessa nyckelåtgärder så att parlamentet och rådet kan leva upp till Europeiska rådets uppmaning att anta ett första paket med prioriterade åtgärder för att vid utgången av 2012 kunna lansera en ny strategi för inre marknaden [13] .

Tomēr šīs izvirzītās prioritātes nebūt nenozīmē, ka Komisija vairs neturpinās darbu citās darba jomās, kas identificētas Komisijas paziņojumā „Ceļā uz aktu par vienoto tirgu” un kuras īstenojot izdosies panākt, ka iekšējais tirgus kļūst par izaugsmes un darbvietu veidošanas platformu. Izaugsmes un nodarbinātības labā ir steidzami jārīkojas, un ierosinātais pasākumu plāns ir tikai pirmais solis šajā ceļā .

Prioriteringarna innebär dock inte att man kommer att avstå från att fortsätta arbetet med de övriga åtgärder som fastställs i meddelandet På väg mot en inremarknadsakt . Dessa bidrar till att den inre marknaden kommer att fungera som en plattform för tillväxt och för att öka sysselsättningen. Snabba åtgärder för att främja tillväxten och skapa fler arbetstillfällen är absolut nödvändiga. Denna handlingsplan utgör enbart ett första steg i denna riktning.

Iesāktajam darbam ir jāturpinās, un jau tagad ir jāsagatavojas nākamajam darba cēlienam. Komisija nāks klajā arī ar citiem pasākumiem, kas atbildīs tām pašām izvirzītajām prasībām un sniegs būtisku ieguldījumu šā projekta — vienotā tirgus iedzīvināšanas — īstenošanā. 2012. gada beigās Komisija sagatavos pārskatu par to, kā norit šā pasākumu plāna īstenošana, un iesniegs programmu turpmākajam darbam. Kopīgiem spēkiem tiks rasta konsekventa politiska atbilde uz iekšējā tirgus darbībā konstatētajiem trūkumiem, ierosinot ilgtspējīgu, gudru un integrējošu izaugsmes modeli stratēģijas „Eiropa 2020” ietvaros.

Arbetet måste fortsätta och nästa etapp förberedas redan nu. Kommissionen kommer att föreslå ytterligare åtgärder för att bemöta dessa utmaningar och vinnlägga sig om att ge inre marknaden en nystart. I slutet av 2012 kommer man att redogöra för framstegen med den nuvarande handlingsplanen och presentera programmet för nästa etapp. Hela åtgärdspaketet leder till ett samlat agerande för att komma till rätta med inre marknadens brister genom en modell för smart och hållbar tillväxt för alla som ett led i strategin Europa-2020.

Ilgtspējīga izaugsme

Hållbar tillväxt

Īstenojot šīs reformas, ir jāveido tāda ilgtspējīga attīstība, kuras pamatā ir sociāla tirgus ekonomika ar augstu konkurētspēju [14]. Šīm reformām jāsekmē sociālais progress un nodarbinātība , kā arī vides uzlabojumi un cīņa pret klimata pārmaiņām . Tām jāpilnveido iekšējā tirgus ārējā dimensija. Šīm reformām jādod taustāms labums iedzīvotājiem , kuru interesēs tās patiesībā ir iecerētas. No tā ir atkarīgs iedzīvotāju atbalsts Eiropas integrācijas redzējumam, kā arī iedzīvotāju uzticēšanās.

Reformpaketet ska bidra till hållbar tillväxt baserad på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft [14] , sociala framsteg, ökad sysselsättning , bättre miljö och till att bekämpa klimatförändringarna . Reformerna ska stärka inre marknadens yttre dimension och leda till kännbara förbättringar för den enskilda människan . Det gäller att vinna allmänhetens stöd och förtroende för det europeiska integrationsprojektet.

Gudra izaugsme

Smart tillväxt

Šīs reformas pilnveidos un reformēs vienoto tirgu, to pielāgojot 21. gadsimta izaicinājumiem, it sevišķi digitālajai ekonomikai , nodrošinot mūsu rūpniecībai līdzekļus, no kā ir atkarīga tās konkurētspēja starptautiskajos tirgus, un dodot Eiropai tādu infrastruktūru, bez kuras tā nevarētu nodrošināt personu un preču brīvu apriti. Šīm reformām ir jāsekmē arī inovācija un radošums, kas ir viens no priekšnosacījumiem stabilas industriālās bāzes izveidei Eiropā un konkurētspējīgas pakalpojumu sabiedrības veidošanai.

Reformpaketet kommer att konsolidera och reformera den inre marknaden och anpassa den till 2000-talets utmaningar , framför allt det digitala samhället . Våra företag kommer att kunna hävda sig bättre i den internationella konkurrensen och EU kommer att få de infrastrukturer som krävs för den fria rörligheten för personer och varor. Innovation och nyskapande ska främjas, vilket bidrar till att på nytt skapa en stabil näringslivsbas i EU och ett konkurrenskraftigt tjänstesamhälle.

Integrējoša izaugsme

Tillväxt för alla

Mazi un ļoti mazi uzņēmumi ir patiesais valstu un Eiropas ekonomikas stūrakmens ; šīs reformas atvieglinās šādu (mazu un ļoti mazu) uzņēmumu veidošanos un paplašināšanos. Šo reformu īstenošanā neatņemama sastāvdaļa būs centieni, kurus turpinās ieguldīt, lai regulējums būtu „viedāks” un lai mazinātos administratīvais slogs. Šo reformu īstenošana paredz konkrētu Eiropas iedzīvotāju grūtību risināšanu un uzmanības pievēršanu tam, lai integrācija nenorisinātos uz sociālo tiesību rēķina, bet tieši pretēji — sniegtu ieguldījumu solidārākas sabiedrības veidošanā.

Reformpaketet kommer att göra det lättare att starta och utveckla små och medelstora företag, vilka utgör stommen i de nationella samhällsekonomierna och i EU:s ekonomi . Smart reglering och minskad byråkrati kommer att vara centrala aspekter av dessa reformer. Målsättningen är att lösa de praktiska problem som den enskilda människan i EU ställs inför och se till att integrationen inte sker på bekostnad av sociala rättigheter utan att reformpaketet i stället bidrar till ett mer solidariskt samhälle.

Tāpēc Komisija, sagatavojot ietekmes novērtējumus, ko pievieno visiem tiesību aktu priekšlikumiem iekšējā tirgus jomā, turpinās padziļināt šo novērtējumu sociālo aspektu. Komisija gādās par to, lai šajos tiesību aktu priekšlikumos būtu iekļauta atsauce uz sociālo politiku un sociālajām tiesībām, kad vien, ņemot vērā ietekmes novērtējumu, tas būtu pamatoti. Komisija pienācīgā mērā ņems vērā Līguma par Eiropas Savienības darbību (LESD) 8. un 9. pantu un Eiropas Savienības Pamattiesību hartu. Saskaņā ar šīm pamattiesībām darba ņēmējiem un darba devējiem vai attiecīgām to organizācijām saskaņā ar Savienības tiesību aktiem un valstu tiesību aktiem un praksi ir tiesības iesaistīties sarunās un slēgt koplīgumus attiecīgajos līmeņos, kā arī interešu konflikta gadījumā kolektīvi rīkoties, tostarp streikot, lai aizstāvētu savas intereses[15].

Kommissionen kommer att lägga ytterligare tonvikt vid den sociala aspekten i de konsekvensanalyser som ska åtfölja alla lagstiftningsförslag som rör inre marknaden. Lagstiftningsförslagen kommer att hänvisa till socialpolitiska aspekter och sociala rättigheter, om de motiveras av utredningarna. Kommissionen kommer att beakta artiklarna 8 och 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessa grundläggande rättigheter föreskriver att arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis har rätt att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk [15].

Integrējoša izaugsme — tas nozīmē arī īpašu vērību piešķirt personu ar invaliditāti vajadzībām, lai arī šīs personas varētu baudīt vienotā tirgus sniegtās priekšrocības: piemēram, lai vienkāršāk noritētu ceļojumi pasažieriem ar ierobežotām pārvietošanās spējām, vai arī lai vājredzīgajiem tiktu nodrošināta plašāka pieeja lasīšanai.

Tillväxt för alla innebär även att särskild hänsyn tas till funktionshindrades behov så att även de ska kunna dra nytta av inre marknaden. Det ska bli lättare för rörelsehindrade att resa och synskadade ska få bättre möjligheter att läsa.

Integrēta stratēģija

En integrerad strategi

Komisija jau ir iesaistījusies vairākos vērienīgos pasākumos, īstenojot Eiropas Savienības stratēģijā „Eiropa 2020” paredzētās septiņas pamatiniciatīvas. Iniciatīvas, kas pieņemtas visās tajās jomām, no kurām ir atkarīga ekonomikas atveseļošanās (tādas kā 2011. gada energoefektivitātes plāns[16] vai, piemēram, pārskats par Eiropas „mazās uzņēmējdarbības aktu”[17] ), pakāpeniski sagatavo augsni jaunai izaugsmei. Šajā sakarībā svarīga nozīme ir finanšu tirgiem, un turpinās arī to reformu īstenošana, kas sāktas finanšu pakalpojumu regulējuma jomā ilgtspējīgai izaugsmei[18].

Kommissionen har redan vidtagit flera viktiga åtgärder genom de sju flaggskeppsinitiativen i strategin Europa-2020. Alla initiativ syftar till blåsa nytt liv i ekonomin på viktiga områden, däribland handlingsplanen för energieffektivitet 2011[16] och översynen av initiativet för att främja små företag ( ”Small Business Act” )[17] som successivt förbereder vägen mot ny tillväxt. Finansmarknaderna spelar en viktig roll i detta sammanhang och reformerna av regleringen av finansiella tjänster för att skapa hållbar tillväxt[18] kommer att fortsätta.

2. Divpadsmit mehānismi, kā veicināt izaugsmi un vairot uzticēšanos

2. Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet

2.1. MVU piekļuve finansējumam

2.1. Tillgång till finansiering för små och medelstora företag

Pamatdarbība: Tāda likumdošana, kas izstrādāta ar nolūku atvieglināt vienā dalībvalstī veidotu riska kapitāla fondu ieguldījumus jebkurā citā dalībvalstī — bez jebkādiem šķēršļiem vai papildu prasībām. Mērķis — lai MVU, kas vēlas izmantot riska kapitālu, var vērsties pie fondiem, kuriem ir attiecīgajā sektorā nepieciešamās specifiskās zināšanas un kuri var piedāvāt kapitālu par piesaistošām cenām[19]. |

Nyckelåtgärd: Lagstiftning som gör det lättare för riskkapitalfonder som är etablerade i en medlemsstat att fritt investera i en annan medlemsstat utan några hinder eller ytterligare krav. Tanken är att små och medelstora företag, som vill få tillgång till riskkapital, ska kunna vända sig till fonder som kan erbjuda kapital till attraktiva priser[19] och har nödvändig kunskap inom sektorn. |

21 miljons Eiropas Savienības mazo un vidējo uzņēmumu (MVU) ir neatsverama priekšrocība ilgtspējīgai izaugsmei un jaunām darbvietām. Apgrūtināta piekļuve finansējumam ir viens no galvenajiem šķēršļiem, ar ko saskaras MVU un kas tiem liedz laist tirgū jaunus produktus, pilnveidot infrastruktūru un pieņemt darbā vairāk darbinieku[20]. Šīs grūtības ir raksturīgas gan tādiem MVU, kas ir nostabilizējušies, gan MVU, kas rada inovācijas, gan arī MVU, kas strauji attīstās.

EU:s 21 miljoner små och medelstora företag utgör en enorm tillgång när det gäller att skapa hållbar tillväxt och sysselsättning. Finansieringsfrågan är ofta ett av de största hindren för att små och medelstora företag ska kunna lansera nya produkter, förbättra sina infrastrukturer och anställa ytterligare personal[20]. Både etablerade, innovativa och snabbt expanderande små och medelstora företag drabbas av detta problem.

Eiropā lielākajai daļai MVU, kas ir nostabilizējušies, ir piekļuve banku finansējumam, ievērojot nosacījumus, kuri finanšu krīzes dēļ ir kļuvuši ierobežojošāki. Tāpēc Komisija, pārskatīdama mazās uzņēmējdarbības aktu , kas tika pieņemts februārī, apņēmās izvērtēt, kāda ir visu finanšu pakalpojumu jomā izstrādāto tiesību aktu priekšlikumu ietekme uz MVU (tādu kā bankām noteiktās prasības attiecībā uz kapitālu), un atbilstīgi tos kalibrēt.

De flesta små och medelstora företag i EU har tagit banklån. Finanskrisen har dock lett till kreditåtstramningar. Detta är anledningen till att kommissionen i samband med översynen av initiativet för att främja små företag ( ”Small Business Act” ), som antogs i februari, åtagit sig att utvärdera hur små och medelstora företag påverkas av alla lagstiftningsförslag som rör finansiella tjänster (till exempel kapitalkravet för banker) och anpassa dem på ett lämpligt sätt.

Atvieglināt to MVU piekļuvi finansējumam, kas strauji attīstās, ir pamata prasība, jo tieši šiem uzņēmumiem un jo īpaši MVU, kas rada inovācijas, ir izšķiroša nozīme inovatīvas un ilgtspējīgas ekonomikas veidošanā. Šie uzņēmumi, cenšoties iegūt līdzekļus, kuri tiem tik ļoti nepieciešami, lai to radītās inovācijas varētu laist tirgū, nereti meklē iespējas piekļūt kapitāla tirgiem, lai saņemtu citu finansējumu, kas nav bankas kredīts. Riska kapitāla tirgi var sniegt kapitālu, bet tie Eiropā vēl nav pietiekami attīstīti. Valstu dažādā regulējuma, kā arī nodokļu radīto šķēršļu dēļ riska kapitāla fondi saskaras ar būtiskiem sarežģījumiem, cenšoties rast kapitālu ārvalstīs un cenšoties sekmīgi darboties pāri robežām. Šo konkrēto pamatdarbību īstenos ciešā sadarbībā ar MVU finansēšanas forumu.

Att snabbt expanderande små och medelstora företag lättare ska få tillgång till finansiering utgör ett av de viktigaste målen eftersom dessa företag – i synnerhet innovativa små och medelstora företag – spelar en avgörande roll för att skapa en innovativ och hållbar samhällsekonomi. För att få tillgång till de medel som krävs för att saluföra innovativa produkter söker dessa företag ofta finansiering utanför banksfären. Riskkapitalmarknaderna kan tillhandahålla kapital, men de är ännu inte tillräckligt utvecklade i Europa. På grund av olikheter i ländernas nationella lagstiftning och skattehinder drabbas riskkapitalfonder ofta av stora svårigheter när de ska låna pengar i utlandet och bedriva verksamhet över gränserna. Denna nyckelåtgärd kommer att genomföras i nära samarbete med finansieringsforumet för små och medelstora företag.

Par MVU finansējumu tiks sagatavots rīcības plāns, kas attieksies ne vien uz piekļuvi dažādiem finansējuma avotiem, bet arī vistiešākajā veidā uz MVU rīcībā esošajiem finansējuma mehānismiem un tādas vides veidošanu, kas labvēlīgi ietekmē MVU izaugsmi un attīstību.

En handlingsplan kommer att utarbetas för finansiering av små och medelstora företag. Förutom olika finansieringskällor kommer den även att omfatta direkta finansieringsverktyg för små och medelstora företag och skapa gynnsamt klimat för små och medelstora företags utveckling och tillväxt.

Ir jāgroza arī direktīva par pārredzamību, Prospektu direktīvas piemērošanas regula un direktīva par tirgus ļaunprātīgu izmantošanu , lai kotētiem MVU piemērojamie pienākumi būtu samērīgāki, vienlaikus nodrošinot vienādu ieguldītāju aizsardzības līmeni. Turklāt, pārskatot finanšu tirgu direktīvu ( MiFID ) , ir jāievieš īpaši un samērīgi nosacījumi MVU paredzētām sarunu platformām, lai veidotu šo tirgu kvalitātes zīmolu un atvieglinātu tīkla veidošanu starp tiem.

Öppenhetsdirektivet, tillämpningsförordningen för prospektdirektivet och marknadsmissbruksdirektivet måste också ändras för att de skyldigheter som åläggs börsnoterade små och medelstora företag ska bli mer rimliga, samtidigt som investerarskyddet bevaras. Vid översynen av direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) är det dessutom nödvändigt att införa speciella villkor för förhandlingsplattformer för små och medelstora företag för att dessa marknader ska kunna få en kvalitetsstämpel och för att underlätta nätverkssamarbetet.

2.2. Iedzīvotāju mobilitāte

2.2. Den enskilda individens rörlighet

Pamatdarbība: Atjaunināti tiesību akti par profesionālās kvalifikācijas atzīšanu[21]. Šīs pamatdarbības mērķis ir vienkāršot savstarpējās atzīšanas procedūras, ar kurām jāsaskaras mobiliem darbiniekiem, modernizēt normatīvo satvaru, atkārtoti pārskatīt reglamentēto profesiju sarakstu un pastiprināt dalībvalstu savstarpējo uzticēšanos un sadarbību. Līdz ar Eiropas „profesionālās kartes” ieviešanu tiktu jo īpaši sekmēta speciālistu mobilitāte; šāda karte kļūtu par dalībvalstu attiecīgo iestāžu savstarpējās uzticēšanās garantu un — galu galā — nestu labumu patērētājiem un darba devējiem. |

Nyckelåtgärd: Modernisering av lagstiftningen om erkännande av yrkeskvalifikationer[21]. Syftet är att förenkla förfarandena för ömsesidigt erkännande av rörliga arbetstagares yrkeskvalifikationer, modernisera lagstiftningen, se över de reglerade yrkesgrupperna och stärka förtroendet och samarbetet mellan medlemsstaterna. Genom att införa ett europeiskt yrkeskort skulle man framför allt kunna uppmuntra ökad rörlighet bland olika yrkesgrupper, samtidigt som det skulle skapa förtroende mellan medlemsstaternas berörda myndigheter, vilket i slutänden skulle gagna konsumenterna och arbetsgivarna. |

Darbinieku mobilitāte un kvalifikācija ir priekšnosacījums ekonomiskās izaugsmes veicināšanai Eiropā. Kvalificēta darbaspēka labāka mobilitāte veicinās Eiropas ekonomikas konkurētspēju. Joprojām ir pārāk daudz šķēršļu, kas neļauj Eiropas iedzīvotajiem strādāt tur Eiropas Savienībā, kur tie vēlas, un šā iemesla pēc daudzi amati, kuros nepieciešama augsta kvalifikācija, joprojām ir vakanti. Ekonomika varētu gūt lielāku labumu no darbinieku pagaidu mobilitātes, ja šādai mobilitātei būtu piešķirta lielāka vērtība un ja to atvieglinātu skaidrāks regulējums. Līdztekus minētajam jomā, kas nav saistīta ar reglamentētajām profesijām, būtu svarīgi turpināt centienus, kas tiek ieguldīti, lai nodrošinātu nacionālo sertifikācijas sistēmu atbilstību, izmantojot Eiropas kvalifikāciju sistēmu, un lai darbinieka mobilitātes gadījumā kvalifikācija būtu iespējami salīdzināma.

Arbetstagarnas rörlighet och yrkeskvalifikationer utgör en förutsättning för att ge Europa ny tillväxtkraft. Den europeiska ekonomin blir mer konkurrenskraftig om vi ökar arbetskraftens rörlighet. Det finns fortfarande alltför många hinder i Europa för att arbetstagare ska kunna arbeta var som helst i unionen. Detta leder till att många kvalificerade poster inte blir tillsatta. Om rörligheten skulle värdesättas i större utsträckning och reglerna vara klarare skulle samhällsekonomin dra större nytta av tillfällig rörlighet på arbetsmarkanden. Fortsatta ansträngningar bör göras inom de icke reglerade områdena för att genom den europeiska ramen för kvalifikationer skapa enhetlighet mellan de nationella systemen för erkännande av yrkeskvalifikationer. Syftet är att göra det lättare att jämföra yrkeskvalifikationer när arbetskraft flyttar över gränserna.

Pašreizējo situāciju darba tirgū, kuru ir iedragājusi ekonomikas krīze un sabiedrības novecošanās, raksturo darbaspēka trūkums un grūtības, ar kurām saskaras darba devēji, cenšoties atrast darbiniekus ar nepieciešamajām prasmēm. Šajos apstākļos iedzīvotājiem ir jābūt iespējai raiti pāriet darbā uz citu dalībvalsti. Lai tas būtu iespējams, to kvalifikācijai un profesionālajai pieredzei ir jābūt atzītai visās dalībvalstīs.

Dagsläget på arbetsmarknaden präglas av den ekonomiska krisen och en åldrande befolkning. Det råder arbetskraftsbrist och arbetsgivarna har svårt att finna arbetskraft med rätt kompetens. Det är därför viktigt att snabbt kunna byta till ett arbete i en annan medlemsstat. Följaktligen måste yrkeskvalifikationer och yrkeserfarenhet erkännas i samtliga EU-länder.

Lai vienkāršotu mobilitāti, iedzīvotājiem ir jābūt iespējai veidot un saglabāt savas papildpensijas tiesības (tām ir jābūt pārvedamām) pat tad, ja vēlāk notiek darbvietas maiņas uz citu dalībvalsti. Lai līdz 2012. gadam rastu atbildes uz jautājumiem, kas iedzīvotājiem ir tik ļoti sasāpējuši, izšķiroši svarīga būs Parlamenta un Padomes pilnīga iesaistīšanās.

För att främja rörligheten måste de anställda även kunna bygga upp och bevara rätten till tilläggspension (överförbarhet) även om de senare byter till annat arbete i ett annat EU-land. Europarlamentets och rådets fulla engagemang är absolut nödvändigt om man fram till 2012 vill kunna leva upp till allmänhetens stora förväntningar i denna fråga.

Tālab Komisija, pamatojoties uz 2010. gada zaļo grāmatu[22], publicēs balto grāmatu par pensijām, kurā cita starpā tiks aplūkoti tādi jautājumi kā tiesību uz pensiju aizsardzība un kurā tiks pausts aicinājums dalībvalstīm darīt pieejamus pensiju izsekošanas pakalpojumus, kas palīdzētu iedzīvotājiem sekot līdzi savu pensijas tiesību attīstībai. Pēc tam, 2012. gadā, tiks ierosināti likumdošanas pasākumi tiesību uz pensiju aizsardzības uzlabošanai. Līdztekus minētajam Komisija arī pārskatīs direktīvu par papildpensijas kapitāla uzkrāšanas institūcijām, lai gan darbinieki, gan to darba devēji gūtu lielāku labumu no vienotā tirgus.

Kommissionen kommer därför på grundval av grönboken från 2010[22] att publicera en vitbok om pensioner, som bland annat kommer att behandla frågan om skyddet av pensionsrättigheter. Medlemsstaterna ska uppmuntras till att inrätta pensionsövervakningstjänster som hjälper människorna att få en överblick av sina pensionsrättigheter. Därefter kommer man att lägga fram lagstiftningsförslag för att under 2012 förbättra skyddet av pensionsrättigheter. Samtidigt kommer kommissionen att se över direktivet om tjänstepensionsinstitut för att arbetstagare och arbetsgivare ska kunna dra större nytta av den inre marknaden.

Komisija ir arī ierosinājusi virkni pasākumu mobilitātes veicināšanai savā pamatiniciatīvā „Jaunu prasmju un darba vietu programma”, kurā ir paredzēta „Eiropas kvalifikāciju apliecības” izveide, kas ļaus ikvienam precīzi piereģistrēt savas prasmes un kvalifikāciju, kas dzīves laikā iegūta[23].

I kommissionens flaggskeppsinitiativ En agenda för ny kompetens och nya jobb föreslås också ett antal åtgärder för att förbättra rörligheten, däribland ett europeiskt kompetenspass som ger varje individ möjlighet att förteckna den kompetens och de kunskaper som de förvärvat[23].

Ir jāatvieglina arī jauniešu mobilitāte, jo īpaši to jauniešu, kas pabeiguši skolas izglītību, bet kuriem nav kvalifikācijas. Šajā nolūkā Komisija nāks klajā ar priekšlikumu Padomes ieteikuma projektam, lai sekmētu un apstiprinātu apmācību, kas iegūta ārpus tradicionālā izglītības satvara [24].

Ungdomars rörlighet bör också underlättas. Detta gäller framför allt de som gått ut skolan utan betyg. Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till rekommendation till rådet för att främja icke-formellt och informellt lärande [24].

2.3. Intelektuālā īpašuma tiesības

2.3. Immateriella rättigheter

Pamatdarbība: Tiesību akti, ar ko izveido vienotu patentaizsardzību vairākumam dalībvalstu un vienotu strīdu risināšanas sistēmu; ir izvirzīts mērķis — pirmos patentus, kas saņem šādu vienotu aizsardzību, izdot 2013. gadā[25]. |

Nyckelåtgärd: Lagstiftning som inrättar ett enhetligt patentskydd för största möjliga antal medlemsstater samt ett enhetligt tvistlösningssystem. Målsättningen är att 2013 utfärda de första EU-patenten[25]. |

Intelektuālais īpašums ir tiesības uz īpašumu, kas atzītas Pamattiesību hartā[26]. Šis īpašums ir tikpat svarīgs, cik svarīgas ir izejvielas vai rūpnieciskā bāze: 45 līdz 75 % lielāko uzņēmumu resursu ir saistīti ar to intelektuālā īpašuma tiesībām[27]. Rūpniecības nozarēm, kurās intelektuālo īpašumu izmanto intensīvi, ir stratēģiska nozīme mūsu ekonomikas ilgtspējīgā izaugsmē. Tās ir ne tikai inovāciju avots, bet tās veido arī nozīmīgu ekonomisko vērtību un piedāvā stabilas un augsti kvalificētas darbvietas. Šajās nozarēs atalgojums ir vidēji par 60 % augstāks nekā citos sektoros.

Immateriella rättigheter är en äganderätt som erkänns i stadgan om de grundläggande rättigheterna[26]. Detta är precis lika viktigt som råvaror eller industribasen. 45–75 % av storföretagens tillgångar är kopplade till immateriella rättigheter[27]. Företag som i stor omfattning använder sig av sådana rättigheter intar en strategisk roll för samhällsekonomiernas hållbara tillväxt. De bidrar både till innovation och ett betydande ekonomiskt mervärde, samt erbjuder stabila och högkvalificerade arbetstillfällen. Lönerna inom denna sektor är i genomsnitt 60 % högre än inom andra sektorer.

Intelektuālā īpašuma tiesību aizsardzība veicina ieguldījumus inovatīvu produktu un pakalpojumu izstrādē, nodrošinot šiem ieguldījumiem pienācīgu peļņu. Tiks izveidots tāds regulatīvais satvars, kas efektīvi, ievērojot pamattiesības, aizsargās šīs intelektuālā īpašuma tiesības. Šim satvaram, kam jānodrošina gan informācijas, gan produktu un pakalpojumu izplatīšana, kā arī konkurences tiesību ievērošana, ir jābūt par vienu no ES svarīgākajam prioritātēm.

Skyddet av immateriella rättigheter uppmuntrar till investeringar i utveckling av nya produkter och innovativa tjänster och säkerställer god avkastning på investeringarna. Därför bör man utarbeta en lagstiftningsram som effektivt skyddar immateriella rättigheter och som respekterar de grundläggande rättigheterna. Denna ram, som ska bidra till att förmedla information, varor och tjänster samt garantera efterlevnaden av konkurrenslagstiftningen, bör utgöra en av EU:s främsta prioriteringar.

Pašreizējā situācija, ko raksturo gan patentu, gan strīdu izšķiršanas valsts sistēmu dažādība, ir dārga, neefektīva un rada tiesisku nenoteiktību; tāpēc vienotas patentaizsardzības un vienotas strīdu izšķiršanas sistēmas izveide šajā jomā ir absolūti prioritāra. Vienotā aizsardzība samazinātu izmaksas par 80 %.

Dagens situation med ett stort antal patentsystem och olika nationella tvistlösningssystem är dyrbart, ineffektivt och skapar rättslig osäkerhet. Det är således absolut nödvändigt att inrätta ett harmoniserat patentskydd och ett enhetligt tvistlösningssystem inom detta område. Ett enhetligt patentskydd skulle minska kostnaderna med 80 %.

Līdzīgā veidā, izveidojot intelektuālā īpašuma tiesību izvērtēšanas instrumentu, tiktu atvieglināta reāla Eiropas patentu un licenču tirgus veidošanās. Turklāt ir vēlams, lai nemateriālie aktīvi, kuri kā intelektuālā īpašuma tiesības pieder kādam uzņēmumam, tiktu pilnībā atzīti par aizņēmuma garantiju.

Ett instrument för att främja immateriella rättigheter skulle underlätta inrättandet av en verklig EU-marknad för patent och licenser . Vidare vore det önskvärt att de immateriella tillgångar som ett företag har i form av immateriella rättigheter ska kunna tjäna fullt ut som lånegaranti.

Turklāt pašlaik darbojošās autortiesību licenču piešķiršanas sistēmas likumīgiem piedāvājumiem tiešsaistē ir jāvienkāršo, un tām ir jābūt pārredzamām[28]. Interneta laikmetā kolektīvai pārvaldībai ir jāattīstās un jākļūst par Eiropas modeļiem, kas atvieglina tādu licenču piešķiršanu, kas attiecas uz vairākām teritorijām un vairākiem tiešsaistes pakalpojumiem, vienlaikus nodrošinot augstu tiesību turētāju aizsardzības līmeni. Šī jaunā elastība, kas raksturos atjaunināto regulatīvo satvaru, darīs iespējamus jaunus saimnieciskos modeļus, kas sekmēs radošā satura plašāku un mērķtiecīgāku izplatīšanu mobilākiem patērētājiem. Ir jāatvieglina arī Eiropas kultūras iestāžu fondu, tostarp nezināmu autoru darbu , digitālo versiju veidošana.

Dagens system för att bevilja upphovsrättslicenser för lagligt utbud på nätet bör också förenklas och bli mer transparent[28]. I internets tidsålder bör den kollektiva förvaltningen utvecklas mot en europeisk modell som underlättar utfärdandet av licenser vilka täcker flera länder och ett flertal on-line-tjänster, samtidigt som rättighetshavarna garanteras ett fullgott skydd. Den ökade flexibiliteten i den uppdaterade lagstiftningen möjliggör nya företagsmodeller som bidrar till en bredare och mer riktad spridning av kreativt innehåll till mer rörliga konsumenter. Skapande av digitala versioner av europeiska kulturinstitutioners kataloger, däribland verk av okända upphovsmän (anonyma verk), måste underlättas.

Likumiskā piedāvājuma sekmēšanai jāiet kopsolī ar tādu Eiropas likumdošanu, kas jāpieņem, lai pastiprinātu cīņu pret pirātismu un viltošanu , jo īpaši pastiprinot Eiropas Viltošanas un pirātisma novērošanas centra darbību un uzlabojot iestāžu sadarbību[29]. Ir jāpārskata tiesību akti, lai pastiprinātu intelektuālā īpašuma tiesību aizsardzību, ko nodrošina muitas iestādes. Atbilstīgi aplēsēm pirātisma un viltošanas radītās izmaksas Eiropas uzņēmumiem ir 250 miljardi euro gadā[30].

Förbättrad tillgång till lagliga tjänster måste åtföljas av EU-lagstiftning som skärper kampen mot piratkopiering och varumärkesförfalskning , framför allt genom att stärka Europeiska observationscentrumet mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning och förbättra samarbetet med myndigheterna[29]. Tullmyndigheterna bör kunna förbättra skyddet av immateriella rättigheter genom att lagstiftningen ses över. Företagens årliga kostnad för piratkopiering och varumärkesförfalskning beräknas uppgå till 250 miljarder euro[30].

Ir jāmodernizē arī Eiropas preču zīmju sistēma , lai uzlabotu preču zīmju aizsardzību un lai nodrošinātu lielāku koherenci starp Eiropas sistēmu un nacionālajām sistēmām, kā rezultātā izdotos vienkāršot procedūras, samazināt izmaksas, bet pati sistēma varētu gūt pilnīgu labumu no jaunajām tehnoloģijām, kuras atvieglina pētījumus.

Europeiska varumärkessystemet måste också moderniseras för att förbättra varumärkesskyddet och skapa större samstämmighet mellan EU:s system och de nationella systemen, vilket kommer att förenkla förfarandena, minska kostnaderna och bidra till att systemen kan dra full nytta av nya tekniker som underlättar sökningar.

Šos jautājumus aplūkos paziņojumā par intelektuālā īpašuma stratēģiju, kuru Komisija pieņems 2011. gadā.

Dessa frågor kommer att behandlas i kommissionens meddelande om strategin för immateriella rättigheter som ska antas under 2011.

2.4. Patērētāji — vienotā tirgus dalībnieki

2.4. Konsumenterna – inre marknadens aktörer

Pamatdarbība: Tiesību akti par alternatīviem strīdu izšķiršanas mehānismiem. Mērķis — nodrošināt, lai tiktu ieviesti tādi ārpustiesas pārsūdzības līdzekļi, kas varētu garantēt vienkāršu, ātru un nedārgu risinājumu patērētājiem un kas ļautu saglabāt uzņēmumu attiecības ar to klientiem. Šajā pamatdarbībā ir paredzēts pasākumu bloks attiecībā uz tirdzniecību tiešsaistē. |

Nyckelåtgärd: Lagstiftning om alternativ tvistlösning. Syftet är att inrätta verktyg för reglering av konsumenttvister utanför domstol som resulterar i enkla, snabba och billiga lösningar för konsumenterna och skyddar relationerna mellan företag och deras kunder. Denna åtgärd omfattar även e-handeln. |

Vienotais tirgus ir patērētāju ikdienas dzīves realitāte — gan tad, kad viņi ceļo, gan tad, kad iepērkas vai veic maksājumus, — tomēr pārāk bieži viņiem joprojām nākas saskarties ar daudziem šķēršļiem, un viņiem vēl joprojām nav pietiekamas pārliecības, ka problēmu gadījumā būs iespējams saņemt kompensāciju. Lai veicinātu vienoto tirgu, jo īpaši digitālo vienoto tirgu, tātad ir svarīgi pastiprināt patērētāju uzticēšanos tam, ka tiem būs iespēja izmantot savas tiesības. Ja tiesības būtu sekmīgāk piemērotas, patērētāji varētu izvairīties no būtiskiem zaudējumiem, kuri saskaņā ar aplēsēm atbilst 0,16 % no Eiropas Savienības iekšzemes kopprodukta (IKP). Ja patērētāju uzticēšanās elektroniskajai pārrobežu tirdzniecībai būtu lielāka, rastos papildu ietaupījumi, kas atbilstoši aprēķiniem veidotu līdz pat aptuveni 0,02 % no Eiropas Savienības IKP jeb 2,50 miljardus euro[31].

Inre marknaden utgör en del av konsumenternas vardag när de reser, gör inköp eller utför betalningar. Alltför ofta stöter de dock på problem och har därför ännu inte full tilltro till att de kan klaga om de får problem. För en nylansering av inre marknaden, och i synnerhet den digitala inre marknaden, är det nödvändigt att öka konsumenternas tilltro till att de kan hävda sina rättigheter. En bättre tillämpning av bestämmelserna kan förhindra att konsumenterna gör avsevärda förluster – uppskattningsvis 0,16 % av EU:s BNP. Ökat förtroende bland konsumenterna för e-handel över gränserna kommer att leda till besparingar på cirka 0,02 % av EU:s BNP, vilket motsvarar 2,50 miljarder euro[31].

Līdztekus alternatīviem strīdu risināšanas mehānismiem Komisija turpinās iesākto darbu arī tādēļ, lai, pamatojoties uz aizsākto konsultāciju rezultātiem, rastu eiropeisku pieeju attiecībā uz kolektīvajām prasībām.

Utöver alternativ tvistlösning kommer kommissionen, på grundval av resultaten av det samråd som inletts, att arbeta på ett koncept för kollektiva prövningsmöjligheter.

Lai uzlabotu patērētāju uzticēšanos vienotajam tirgum, ir jāīsteno vēl citi konkrēti pasākumi. Patērētājiem jābūt drošiem, ka preces, ko tie iegādājas, ir uzticamas neatkarīgi no tā, kur tās ražotas. Tālab ir svarīgi pārskatīt direktīvu par produktu vispārējo nekaitīgumu . Līdzīgi arī uzņēmumi sagaida, ka dalībvalstis piemēros visā ES vienādus nekaitīguma noteikumus. Šajā nolūkā Komisija saistībā ar muitas un tirgus uzraudzības dienestiem sagatavos, bet dalībvalstis īstenos daudzgadu rīcības plānu tirgus uzraudzības jomā , tostarp (attiecībā uz uzraudzību) uz tirgus ārējām robežām. Gādājot par to, lai patērētāji saņemtu uzticamu informāciju par produktu ekoloģiskajiem raksturlielumiem, Komisija, īstenodama ilgtspējīga patēriņa un ražošanas rīcības plānu, nāks klajā ar priekšlikumu iniciatīvai par produktu ekoloģisko „pēdu” .

För att stärka konsumenternas förtroende för inre marknaden måste även andra konkreta åtgärder vidtas. Konsumenterna måste kunna vara säkra på att de varor de köper är säkra, oavsett var de tillverkas. Direktivet om allmän produktsäkerhet måste därför ses över. Företagen förväntar sig dessutom att EU-länderna tillämpar samma skyddsregler inom hela EU. En flerårig handlingsplan för marknadsövervakning , bland annat vid de yttre gränserna, ska därför utarbetas av kommissionen i samarbete med tullmyndigheterna och marknadsövervakningsmyndigheterna och tillämpas av medlemsstaterna. För att säkerställa att konsumenterna får tillförlitlig information om produkters miljöprestanda ska kommissionen, inom ramen för handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion, lägga fram ett initiativ om produkters ekologiska fotavtryck .

Ir arī jāgādā par to, lai visos transporta veidos tiktu pareizi piemērotas pasažieru tiesības , tostarp personu ar ierobežotām pārvietošanās spējām tiesības. Publicēs paziņojumu, kurā tiks sniegts kopsavilkums visiem Eiropas Savienībā spēkā esošajiem noteikumiem visu transporta veidu — lidmašīnu, vilcienu, kuģu un autobusu — pasažieru tiesību jomā. Nolūkā uzlabot patērētāju aizsardzību Komisija drīzumā ierosinās pārskatīt direktīvu par kompleksajiem ceļojumiem, jo īpaši attiecībā uz tiem gadījumiem, kad šādi ceļojumi iegādāti tiešsaistē.

Passagerares rättigheter måste också tillämpas på ett korrekt sätt inom alla olika transportmedel, även när det gäller rörelsehindrade. Ett meddelande som redogör för alla gällande EU-regler avseende passagerares rättigheter inom alla transportmedel (flyg, tåg, båt och buss) kommer att publiceras. För att förbättra konsumentskyddet kommer kommissionen inom snar framtid att göra en översyn av direktivet om paketresor, framför allt resor som köpts via internet.

Visbeidzot, turpināsies darbs saistībā ar privātpersonām paredzēto finanšu produktu patērētāju aizsardzību, jo īpaši, ciktāl tas attiecas uz banku maksājumu pārredzamību un aizdevuma ņēmēju lielāku aizsardzību hipotekāro aizdevumu tirgū.

Man kommer att fortsätta arbetet med konsumentskyddet i samband med finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, framför allt när det gäller insyn i bankernas avgifter samt förbättrat skydd för låntagare på hypotekslånemarknaden.

2.5. Pakalpojumi

2.5. Tjänster

Pamatdarbība: Pārskatīt tiesību aktus par Eiropas standartizācijas sistēmu, lai to paplašinātu, to attiecinot arī uz pakalpojumiem, un lai uzlabotu standartizācijas procedūru efektivitāti, iedarbīgumu un to iekļaujošo raksturu[32]. |

Nyckelåtgärd: Det europeiska standardiseringssystemet måste ses över och utvidgas till att även omfatta tjänster och standardiseringsförfarandena måste bli effektivare, mer dynamiska och bättre förankrade[32]. |

Standartizācija ir svarīgākais instruments, ar ko iespējams nodrošināt preču brīvu apriti, garantējot produktu sadarbspēju, drošumu un kvalitāti. Standartizāciju arvien vairāk izmanto arī pakalpojumu nozarē; tomēr tā galvenokārt notiek valsts mērogā. Tas, savukārt, var apgrūtināt pakalpojumu vienotā tirgus integrāciju. Lai izvairītos no jaunu šķēršļu rašanās un lai atvieglinātu pakalpojumu plūsmu pāri robežām, jo īpaši attiecībā uz uzņēmumiem sniegtajiem pakalpojumiem (tādiem kā loģistika vai uzņēmumu atbalsta pakalpojumu pārvaldība („facility management”)), ir svarīgi izstrādāt tādus Eiropas mēroga pakalpojumu standartus, kuros pilnībā būtu ņemtas vērā tirgus vajadzības. Eiropas standartizācijas sistēmas pārskatīšanas gaitā šādu Eiropas standartu izstrāde būs svarīgs uzdevums. Līdztekus šim uzdevumam tiks izvirzīts vēl viens — proti, izveidot efektīvāku, iedarbīgāku un iekļaujošāku sistēmu. Standartizācijas sistēmai jābūt tādai, ka standartus var pieņemt ātri un ka tos var pielāgot jaunajām tehnoloģijām (ne tikai informācijas un sakaru tehnoloģiju jomā), lai darītu iespējamu MVU un citu ieinteresēto aprindu aktīvāku iesaistīšanos, kā arī lai nodrošinātu, ka standarti joprojām ir pieejami visiem ieinteresētajiem lietotājiem.

Standardisering är ett ytterst viktigt verktyg för den fria rörligheten för varor eftersom den garanterar att produkter är driftskompatibla, säkra och av god kvalitet. Standardisering tillämpas även i allt större utsträckning inom tjänstesektorn – idag huvudsakligen på det nationella planet. Detta kan leda till att integrationen av den inre marknaden för tjänster kan försvåras. För att undvika nya hinder och underlätta tillhandahållandet av tjänster över gränserna – framför allt tjänster till företag , exempelvis logistik eller stödtjänster för företag (”facility management”), är det nödvändigt med en standardisering av tjänster på EU-nivå som fullt ut beaktar marknadens behov. Detta bör vara en av huvudmålsättningarna med översynen av det europeiska standardiseringssystemet. Att skapa ett system som är effektivare, mer dynamiskt och mer välförankrat är en annan viktig målsättning. Standardiseringssystemet bör tillåta att man snabbt antar standarder och anpassar dem till ny teknik, bland annat på informations- och kommunikationsområdet. Vidare bör man förbättra små och medelstora företags och andra berörda parters deltagande och se till att standarderna är tillgängliga för alla berörda användare.

Vispārīgi runājot, vienotā pakalpojumu tirgus sekmīga darbība ir viens no priekšnosacījumiem izaugsmes un darbvietu ģenerēšanai Eiropā. Lai gan laikā no 1998. līdz 2008. gadam ES izaugsme vidēji bija 2,1 % gadā, izaugsme pakalpojumu nozarē bija vidēji 2,8 % gadā. Nodarbinātības līmenis šajā sektorā pieauga par 2 % gadā salīdzinājumā ar 1 % visā tautsaimniecībā kopumā[33]. Lai garantētu šādu sekmīgu pakalpojumu nozares darbību, nekavējoties un prioritārā kārtā ir jāgādā par to, lai visas dalībvalstis visā pilnībā īstenotu „pakalpojumu” direktīvu , tostarp ieviestu tā sauktās „vienas pieturas” aģentūras. Paralēli šim īstenošanas procesam un saskaņā ar Eiropadomes 2011. gada 24.–25. marta secinājumiem Komisija sadarbībā ar dalībvalstīm uzsāks „veiktspējas pārbaudes” , lai detalizētāk pārbaudītu, kā praksē darbojas Kopienas regulatīvais satvars, ko piemēro dažām tādām nozarēm, no kurām ir atkarīga ekonomiskā izaugsme, kā, piemēram, uzņēmumiem sniegtie pakalpojumi, būvniecības un tūrisma nozares. Komisija jo īpaši pārbaudīs tādus aspektus kā darbību rezerves, īpašumtiesības uz kapitālu, juridiskā forma un apdrošināšanas prasības, jo visi šie minētie aspekti joprojām liek šķēršļus pakalpojumu tirgus sekmīgākai integrācijai[34]. Pamatojoties uz šo dažādo iniciatīvu rezultātiem, Komisija 2012. gadā pieņems lēmumu par to, kas darāms tālāk. Tā kā vairumtirdzniecības un mazumtirdzniecības nozarei ir svarīga nozīme ekonomiskās izaugsmes un jaunu darbvietu veidošanā, tai būs veltīta īpaša uzmanība. Vēl viena iniciatīva, ko pieņems, būs veltīta cīņai pret negodīgu komercpraksi starp uzņēmējiem , lai identificētu to problēmu veidu un ietekmes mērogu, kas saistītas ar negodīgu komercpraksi starp uzņēmējdarbības aprindu profesionāļiem visos apgādes ķēdes posmos, lai uzskaitītu dalībvalstīs spēkā esošos valsts nacionālos tiesību aktus, izvērtētu, kā notiek to īstenošana, kā arī lai identificētu dažādus paredzamos risinājumus. Izvirzītais mērķis būs šāds: izbeigt negodīgu praksi, kas apdraud uzņēmumu dzīvotspēju, un sekmēt dažādo, apgādes ķēdē iesaistīto uzņēmēju konkurētspēju tāda mazumtirdzniecības un vairumtirdzniecības vienotā tirgus vidē, kas darbojas efektīvāk un ir taisnīgāks, vienlaikus atbildot uz patērētāju un ražotāju prasībām attiecībā uz konkurētspējīgām cenām. Saistībā ar uzņēmumiem sniegto pakalpojumu lielo nozīmi Komisija izveidos augsta līmeņa grupu, kuras uzdevums būs izpētīt tirgus nepilnības šajā jomā.

Att den inre marknaden för tjänster fungerar väl är rent allmänt sett en grundförutsättning för att öka tillväxten och sysselsättningsnivån i EU. Under perioden 1998–2008 låg den årliga ekonomiska tillväxten i EU på cirka 2,1 %. Tjänstesektorn växte dock i genomsnitt med 2,8 % per år. Sysselsättningen inom sektorn ökade med 2 % per år jämfört med 1 % för ekonomin i dess helhet[33]. Fullständig tillämpning av tjänstedirektivet i alla medlemsstater, däribland inrättandet av en enda kontaktpunkt, är den främsta prioriteten för att förverkliga en inre marknad för tjänster. Utöver tillämpningen av tjänstedirektivet kommer kommissionen, i enlighet med Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2011, att i samarbete med medlemsstaterna genomföra effektivitetskontroller för att mer ingående utvärdera hur EU:s lagstiftning fungerar i praktiken inom vissa nyckelsektorer som tjänster till företag, byggnads- och anläggningssektorn och turistnäringen . Man kommer att titta närmare på olika verksamhetsreserver, kapitalägande, rättsliga former och försäkringskrav, vilka alla utgör hinder för utvidgningen av den inre marknaden för tjänster[34]. Kommissionen kommer på grundval av resultaten av dessa olika initiativ att under 2012 fatta beslut om de nästa etapperna. Handel och distribution är områden som också bör uppmärksammas eftersom de bidrar till tillväxten och till att skapa sysselsättning. Åtgärder kommer även att vidtas för att bekämpa otillbörliga affärsmetoder mellan företag. Syftet är att fastställa vilken typ av problem som uppstår mellan olika yrkesmässiga aktörer längs hela leverantörsledet och hur pass omfattande de är. Man kommer vidare att göra en översyn av medlemsstaternas nationella lagar, kontrollera deras genomförande och därefter fastställa vilka olika alternativ som står till buds. Målsättningen är att stoppa otillbörliga affärsmetoder som hotar företags existens och stimulera konkurrenskraften hos olika aktörer i leveranskedjan för att skapa en effektivare och mer rättvis handel och distribution, samtidigt som konsumenterna och tillverkarna erbjuds konkurrenskraftiga priser. Med tanke på den stora betydelse som tjänsterna till företagen har kommer kommissionen att inrätta en högnivågrupp för att närmare identifiera vilka brister som finns på marknaden för tjänster.

Visbeidzot, neatkarīgi no diplomu atzīšanas jautājuma, būs svarīgi noskaidrot, kā nodrošināt pakalpojumu brīvas aprites apstākļos sniegtas izglītības kvalitāti, ņemot vērā to, ka izglītības kontekstā arvien pieaug franšīzes fenomens.

Utan att det inverkar på erkännandet av yrkeskvalifikationer måste man närmare titta på frågan om hur man ska upprätthålla kvaliteten på den utbildning som tillhandahålls inom ramen för den fria rörligheten för tjänster med tanke på att franchising inom utbildning tilltar.

2.6. Tīkli

2.6. Nätverken

Pamatdarbība: Tiesību akti par enerģētikas un transporta infrastruktūru, lai identificētu un izvērstu stratēģiskos viseiropas nozīmes projektus un lai nodrošinātu to savstarpējo izmantojamību un intermodālo raksturu. |

Nyckelåtgärd: Lagstiftning om energi- och transportinfrastruktur för att fastställa och utveckla strategiska projekt av intresse för EU och garantera driftskompatibilitet och intermodalitet. |

Eiropas enerģētikas, transporta un sakaru tīkli ir vienotā tirgus mugurkauls. Proti, jaudīga infrastruktūra veicina personu, preču, dažādu veidu enerģijas un datu (turklāt tiem atvēlot piemērotu radiofrekvenču spektru) brīvu apriti, kas notiek raiti un par sabiedrībai pieņemamu cenu. Sekmīgas ekonomikas integrācijas pamatā ir jaudīgu infrastruktūras tīklu integrācija.

Stommen i den inre marknaden är energi-, transport- och ITK-näten. Välfungerande infrastrukturer främjar snabb rörlighet av personer, varor, olika typer av energi och data till en rimlig kostnad (om tillräckligt med radiospektrum frigörs). Förutsättning för effektiv ekonomisk integration är integration av välfungerande infrastrukturnät.

Lai mainītu veidu, kā Eiropas Savienībā notiek tīklu plānošana un izstrāde, ir nepieciešama jauna Eiropas enerģētikas infrastruktūras [35] politika. Ir jārod risinājumi svarīgos ķēdes posmos, un tīkliem ir jākļūst viedākiem, lai enerģijas transportēšana notiktu labāk. Ir jāizstrādā jauni tiesību akti, lai atvieglinātu tāda vienota un vieda tīkla izveidi , kas ne vien palielinātu energoapgādes drošību un tirgu integrāciju, bet arī uzlabotu energoefektivitāti un atjaunojamu energoresursu patēriņu. Lai sekmīgi izdotos nacionālo energotīklu integrēšana vienā Eiropas tīklā, ir būtiski paātrināt atļauju piešķiršanas procedūru gaitu un uzlabot to pārredzamību. Šajā jomā ir vajadzīga steidzama rīcība, ņemot vērā to, kādi, kā novērots, ir termiņi atļaujas piešķiršanai jauniem projektiem (nereti vairāk nekā 10 gadu).

Det krävs en ny EU-strategi för energiinfrastruktur [35] för att ändra det sätt på vilket EU:s nät planeras och utvecklas. Viktiga felande förbindelser måste upprättas och näten måste bli smartare för att energin ska kunna transporteras på ett bättre sätt. Ny lagstiftning måste antas för att kunna bygga upp enhetliga smarta nät som inte bara säkerställer energiförsörjningen och marknadsintegrationen utan även energieffektiviteten och användningen av förnybar energi. Effektivare och mer transparenta tillståndsförfaranden krävs för att de nationella energinäten ska kunna integreras i ett enda EU-nät. Snabba åtgärder krävs på detta område eftersom tillståndsförfarandena för nya projekt ofta är mycket långdragna (ofta upp till 10 år).

Transporta jomā ir jāīsteno pasākumi, kas izdaudzināti baltajā grāmatā par transporta politiku 2050. gada perspektīvā[36] un kas jo īpaši paredzēti, lai novērstu šķēršļus patiesi vienota tirgus izveidei, aptverot visus transporta veidus un visu valstu transporta sistēmas, tostarp intelektiskās transporta sistēmas, un lai attīstītu mūsdienīgu kabotāžas un multimodālo pārvadājumu tīklu. Konkrēti, ES joprojām nav pietiekami sekmīgi savstarpēji savienota, savstarpēji izmantojama un efektīva pārrobežu infrastruktūras tīkla. Ir paredzams, ka tad, kad 2011. gadā tiks grozītas kopīgās pamatnostādnes Eiropas transporta tīkla ( TEN-T ) pilnveidei, izdosies likvidēt galvenos sastrēgumu segmentus, izveidot trūkstošos posmus un savienot transporta veidus, pateicoties tam, ka būs sekmīgāk identificēti projekti un būs sekmīgāk nodrošināta pieņemto lēmumu īstenošanas uzraudzība. Līdzīgi tiks pieņemtas jaunas pamatnostādnes, kas definēs Eiropas stratēģiskās infrastruktūras pamata tīklu, kas sevī ietvers Eiropas Savienības austrumu un rietumu daļu, tādējādi veidojot satvaru Eiropas mobilitātes tīklam un Eiropas vienotajai transporta telpai.

Inom transportsektorn måste man fram till 2050 vidta de åtgärder som rekommenderas i vitboken om transportpolitiken[36], som framför allt syftar till att avveckla hindren för genomförandet av en verklig inre marknad som omfattar alla transportmedel och samtliga nationella system (däribland smarta transportsystem) och utveckla ett multimodalt cabotage- och transportnät. EU har fortfarande inte ett tillräckligt sammankopplat, driftskompatibelt och effektivt gränsöverskridande infrastrukturnät. Översynen av de gemensamma riktlinjerna för utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) under 2011 bör göra det möjligt att få bort de värsta flaskhalsarna, upprätta de felande förbindelserna och koppla samman olika transportmedel genom förbättrad projektplanering och bättre uppföljning av beslut. De nya riktlinjerna kommer att fastställa ett basnät för strategisk EU-infrastruktur som kopplar samman de östra och västra delarna av EU och utgör ett europeiskt mobilitetsnät och ett gemensamt europeiskt transportområde.

Visbeidzot, radiofrekvenču spektram ir svarīga nozīme digitālajai sabiedrībai, ātriem bezvadu pakalpojumiem, ekonomikas atlabšanai, izaugsmei, augstas kvalitātes darbvietu veidošanai un ES ilgtermiņa konkurētspējai. Ņemot vērā, cik svarīgi ir, lai radiofrekvenču spektrs būtu pieejams un lai tas tiktu efektīvi izmantots elektrosakaru iekšējā tirgus izveidei un citās ES politikas jomās, Parlaments un Padome ir aicināti nekavējoties pieņemt priekšlikumu lēmumam, ar ko izveido programmu radiofrekvenču spektra stratēģiskai plānošanai un izmantošanas saskaņošanai Eiropā.

Radiospektrum är viktigt för det digitala samhället, snabba trådlösa tjänster, ekonomisk återhämtning, tillväxt, högkvalitativa jobb och ett EU med en på lång sikt hållbar konkurrenskraft. Med hänsyn till hur viktig tillgänglighet till och effektiv användning av radiospektrum är för att inrätta en inre marknad för elektronisk kommunikation och för andra EU-policyområden har Europaparlamentet och rådet uppmanats att utan dröjsmål anta förslaget till beslut om ett program för radiospektrumpolitik för strategisk planering och harmonisering av användningen av radiospektrum inom EU .

2.7. Digitālais vienotais tirgus

2.7. Den digitala inre marknaden

Pamatdarbība: Tiesību akti, ar ko nodrošinātu e-identifikācijas un e-autentifikācijas savstarpējo atzīšanu ES un pārskatītu direktīvu par e-parakstu, lai darītu iespējamu drošu elektronisko saziņu bez šķēršļiem starp uzņēmumiem, iedzīvotājiem un sabiedrisko administrāciju, tādējādi stimulējot pakalpojumu un publisko iepirkumu efektivitāti, pakalpojumu sniegšanu un e-tirdzniecību, tostarp pārrobežu dimensijā. |

Nyckelåtgärd: Lagstiftning som säkerställer ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering inom hela EU och översyn av direktivet om elektroniska signaturer. Syftet är att skapa säker och problemfri elektronisk interaktion mellan företag, enskilda personer och offentliga myndigheter och därmed förbättra effektiviteten när det gäller offentliga tjänster och offentlig upphandling, tillhandahållandet av tjänster och e-handel – även i ett gränsöverskridande sammanhang. |

Pastiprināt uzticēšanos elektroniskajos darījumos — tas ir obligāts priekšnosacījums vienotā digitālā tirgus izveidei, no kura varēs pilnīgu labumu gūt iedzīvotāji, uzņēmumi un pārvaldes struktūras. Šajā nolūkā būtisks elements ir uzticami elektroniskie pakalpojumi, kuros tiek ievērota privātās dzīves aizsardzība, garantēta tiesiskā noteiktība, garantēti droši darījumi, kas darbojas pāri robežām, kurus atzīst visi attiecīgās darbības sektori, bet kuri vienlaikus ir lietošanas ziņa vienkārši, ekonomiski un kurus stingri uzrauga darījuma puses.

Att stärka förtroendet för elektroniska transaktioner är en absolut nödvändighet för att den digitala inre marknaden ska kunna byggas ut, vilket gagnar allmänheten, företagen och myndigheterna. Vad som krävs är elektroniska betrodda tjänster som beaktar principen om skydd för privatlivet, ger rättslig säkerhet, garanterar att transaktioner är säkra, fungerar över gränserna och accepteras inom alla verksamhetsområden, men som samtidigt är billiga, användarvänliga och strikt kontrolleras av parterna i en transaktion.

Tālab Komisija ierosinās jaunu tiesisko satvaru, lai nodrošinātu uzticēšanos elektroniskajiem darījumiem. Minētajā satvarā ir paredzēts pārskatīt e-paraksta direktīvu , lai ieviestu skaidrību tajā lietotajos jēdzienos, vienkāršotu e-paraksta izmantošanu un likvidētu šķēršļus savstarpējai izmantojamībai. Šis satvars garantēs arī e-identifikācijas un e-autentifikācijas pakalpojumu savstarpēju atzīšanu . Tas attieksies arī uz dažu citu uzticamības pakalpojumu pārrobežu darbību. Ir paredzams, ka šajā satvarā ierosinātie instrumenti būs vispārēja rakstura, nevis saistīti ar konkrētu darbības nozari, jo īpaši, ciktāl tas attieksies uz e-identitāti (e-ID). Tehnoloģiskā ziņā šis satvars būs neitrāls un atvērts visiem sakaru kanāliem, tādiem kā internets vai mobilie sakari.

Kommissionen kommer därför att föreslå en ny lagstiftningsram för att skapa förtroende för elektroniska transaktioner. Detta kommer att innebära översyn av direktivet om elektroniska signaturer i syfte att tydliggöra olika begrepp, förenkla användningen av e-signaturer och avlägsna hindren för driftskompatibilitet. Den nya ramen kommer också medföra ömsesidigt erkännande av e-identifierings- och e-autentiseringstjänster . Vid utarbetandet av ramen kommer man även att beröra hur vissa andra betrodda tjänster av gränsöverskridande slag fungerar. De verktyg som föreslås i ramen ska vara av allmänt slag och inte kopplade till en viss sektor, i synnerhet när det gäller elektronisk identitet. Ramen ska vara teknikneutral och öppen för alla kommunikationsmedel som Internet och mobila kommunikationer.

Ciparu tehnoloģiju izstrāde ir viens no svarīgākajiem mehānismiem, lai stimulētu izaugsmi un nodarbinātību ES to visdažādākajās šķautnēs , piemēram, šādās: informācijas un sakaru tehnoloģiju rūpniecība (kuras pievienotā vērtība Eiropas ekonomikā 2007. gadā bija 600 miljardi euro[37]); arvien pieaugošais to Eiropas iedzīvotāju skaits, kas regulāri vai pat ik dienas izmanto internetu (attiecīgi 65 % un 53 % iedzīvotāju 2010. gadā[38]); platjoslas tīkls, kurš 2010. gadā ieņēma vadošās pozīcijas pasaulē[39]; publiskā sektora informācijas tirgus, kura vērtība atbilstoši aprēķiniem ir 27 miljardi euro[40], u. c. Pamatiniciatīvā „Digitālā programma Eiropai”[41] ir iekļauts visaptverošs pasākumu bloks, kurus īstenojot ir paredzēts panākt, ka galu galā vienotais digitālais tirgus pastāv.

Utvecklingen av digital teknik utgör en av de viktigaste faktorerna för att inom EU främja tillväxten och sysselsättningen inom olika sektorer, exempelvis ITK-teknik (som 2007 skapade ett mervärde för EU:s ekonomi på cirka 600 miljarder euro[37]), det ökade antalet personer som regelbundet eller dagligen använder Internet (siffrorna för 2010 var 65 % respektive 53 %[38]), en bredbandsmarknad som 2010 var världsledande[39], en marknad för information från den offentliga sektorn som uppgick till 27 miljarder euro[40] – för att bara nämna några exempel. Flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa [41] är ett komplett åtgärdspaket som i slutänden ska leda till en digital inre marknad.

Visiem Eiropas iedzīvotājiem balss un datu nosūtīšanas pakalpojumi kļūst arvien svarīgāki. Kas attiecas uz maksu par viesabonēšanas pakalpojumiem („roaming”), pateicoties pasākumiem, kuri īstenoti kopš 2007. gada, ir izdevies samazināt maksu par tālruņa lietošanu un patērētājiem uzlabot pārredzamību. Tomēr datu nosūtīšanas pakalpojumu maksa viesabonēšanā joprojām ir pārāk liela, kā dēļ vairums privātpersonu un pat liela daļa uzņēmumu šos pakalpojumus ārvalstīs neizmanto.

Talöverföring och dataöverföring är tjänster som i allt större utsträckning används av allmänheten. När det gäller roamingavgifter har de åtgärder som EU vidtagit sedan 2007 helt klart lett till minskade telefonkostnader och ökad insyn för konsumenterna. Roamingkostnaderna för slutanvändaren är dock fortfarande alldeles för höga, vilket gör att många personer och en stor del av företagen inte använder sig av dessa tjänster i utlandet.

Digitālā vienotā tirgus attīstību kavē patērētāju neuzticēšanās, kuras iemesli pirmām kārtām ir saistīti ar maksājumu drošību un patērētāju tiesību aizsardzību pārrobežu darījumos[42], jo īpaši produktu nekaitīguma un viltojumu ziņā[43]. Šī neuzticēšanās un grūtības, kas rodas, cenšoties veikt pirkumu tiešsaistē citās dalībvalstīs, ir cēlonis, kāpēc tiešsaistes tirdzniecība veido mazāk nekā 5 % mazumtirdzniecības un tikai 9 % Eiropas iedzīvotāju ir jau veikuši pirkumus internetā kādā citā dalībvalstī[44]. Mērķis, kas jāsasniedz, ir izveidot tādu patiesi vienotu tirgu, kas darbotos visu iedzīvotāju labā, tostarp to sabiedrības daļu labā, kas ir visneaizsargātākās vai kuru dzīvesvieta ir izolētos apgabalos. Šajā nolūkā Komisija iesniegs rīcības plānu e-tirdzniecības attīstībai. Attiecīgajā paziņojumā aplūkos, kā norit e-tirdzniecības direktīvas piemērošana, un analizēs tādus problēmjautājumus kā mikromaksājumi, maksājumu drošums tiešsaistē, personas datu aizsardzība, cīņa pret viltošanu, pasūtījumu piegāde, tiešsaistes pakalpojumu sniedzēja atbildība, konsekvence Eiropas tiesību aktos, kuri ietekmē e-tirdzniecību[45]. Komisija ierosinās pasākumus nolūkā sekmēt maksājumu karšu vienotas telpas izveidi, kā arī citus inovatīvus maksājumu veidus.

Utvecklingen av den digitala inre marknaden hindras av konsumenternas bristande förtroende, vilket framför allt beror på osäkerhet i fråga om betalningssäkerheten och konsumenternas rättigheter i samband med gränsöverskridande transaktioner[42], i synnerhet vad gäller produktsäkerhet och varumärkesförfalskning.[43] Det bristande konsumentförtroendet och problemen i samband med e-handel över gränserna förklarar varför e-handeln endast uppgår till 5 % av den totala detaljhandeln och att enbart 9 % av EU:s befolkning hittills handlat via nätet i ett annat EU-land[44]. Utmaningen är att skapa en verklig inre marknad som är till för alla, även de mest utsatta och de som bor i de mest avlägsna områdena. Kommissionen kommer därför att lägga fram en handlingsplan för utveckling av e-handeln . I det meddelandet kommer man att utvärdera tillämpningen av direktivet om elektronisk handel och analysera vad som måste göras inom följande områden: mikrobetalningar, säkerhet vid e-betalning, skyddet av personuppgifter, kamp mot varumärkesförfalskningar, leverans av beställningar, internettjänsteleverantörers ansvar och i vad mån den EU-lagstiftning som rör e-handeln är konsekvent[45]. Kommissionen kommer även att föreslå åtgärder för att främja utvecklingen av ett gemensamt område för betalkort och andra innovativa betalningsformer.

It sevišķi tiešsaistes tirdzniecībā ir jālikvidē diskriminācija, kuras pamatā ir ģeogrāfiskā atrašanās vieta. Komisija nāks klajā ar vadlīnijām [46], lai likvidētu nepamatotu diskrimināciju valstspiederības vai dzīvesvietas dēļ, jo īpaši tiešsaistes tirdzniecībā.

Diskriminering på grundval av geografiska aspekter, i synnerhet i samband med e-handel, måste elimineras. Kommissionen kommer att lägga fram riktlinjer [46] för att åtgärda otillbörlig diskriminering som grundar sig på nationalitet eller bosättningsort, framför allt i samband med e-handel.

Visbeidzot, ar direktīvu par publiskā sektora informācijas ( PSI ) atkalizmantošanu[47] tika ieviesti priekšnosacījumi visu to daudzo, vispārējās pārvaldes radīto datu atkārtotai izmantošanai, kuri var stimulēt satura un pakalpojumu tirgus, ja vien tie ar pārredzamiem un nediskriminējošiem nosacījumiem ir pieejami[48]. Kad būs pabeigta šīs direktīvas pārskatīšana, daudziem inovatīviem tirgus dalībniekiem publiskā sektora informācija kļūs par svarīgu iespēju un izaugsmes avotu.

Genom direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn[47] har man infört grundvillkor för återanvändning av det stora antal uppgifter som offentliga myndigheter producerar, vilket kan bidra till utvecklingen av marknaden för datainnehåll och tjänstemarknaden om de görs tillgängliga på ett transparent och icke-diskriminerande sätt[48]. Översynen av detta direktiv kommer att bidra till att information från den offentliga sektorn kan erbjuda många nya möjligheter och leda till tillväxt inom ett antal andra innovativa sektorer.

2.8. Sociālā uzņēmējdarbība

2.8. Socialt företagande

Pamatdarbība: Tiesību akti tāda Eiropas normatīvā satvara izveidei, kas vienkāršotu solidaritātes ieguldījumu fondu izveidi, kas, savukārt, daudzkāršotu valsts iniciatīvu ietekmi, paverot šiem fondiem vienotā tirgus sniegtās iespējas (piekļuve ieguldījumu iespējām un ieguldītājiem visās dalībvalstīs). |

Nyckelåtgärd: Lagstiftning som inrättar en EU-ram för att främja utvecklingen av solidariska investeringsfonder och stärker effekterna av nationella initiativ genom att bereda dessa fonder tillgång till de möjligheter som inre marknaden har att erbjuda (investeringsmöjligheter och tillgång för investerare från alla medlemsstater). |

Iekšējā tirgus pamatā ir „tirgus sociālā ekonomika ar augstu konkurētspēju”, kas atspoguļo virzību uz iekļaujošu izaugsmi, kas sociāli būtu taisnīgāka, bet ekoloģiskā ziņā — ilgtspējīgāka. Pašlaik izplatās jauni ekonomiskie modeļi, kuros šie ar sabiedrību saistītie apsvērumi ir svarīgāki par vienkāršu finansiāla labuma gūšanas loģiku. Šai tendencei ir jāizpaužas arī vienotajā tirgū. Proti, ir jāgarantē vienlīdzīgi konkurences nosacījumi un jāatbalsta tādas eksperimentālas iniciatīvas, ar kurām ekonomikā tiek ienests vairāk taisnīguma kultūras un kas sniedz ieguldījumu cīņā pret atstumtību. Ir jāizmanto vērienīgais Eiropas aktīvu pārvaldības nozares instruments (7000 miljardi euro 2009. gadā), lai sekmētu tādu uzņēmumu paplašināšanos, kuri ir izdarījuši šādu izvēli — ne vien censties gūt finansiālu labumu, kas ir absolūti pamatoti, bet arī censties sasniegt tādus vispārējas nozīmes mērķus kā sociālā, ētiskā izaugsme vai vides pilnveidošana. Lai noteikumi visiem būtu vienādi, Komisija nāks klajā ar tiesību aktu priekšlikumu par uzņēmumu sniegtās sociālās un vides informācijas pārredzamību visās nozarēs.

Inre marknaden grundar sig på en ”social marknadsekonomi med stark konkurrenskraft” som återspeglar utvecklingen mot en miljömässigt hållbar tillväxt med ökad social rättvisa för alla. När sådana samhällsekonomiska överväganden får företräde framför strikt profittänkande uppstår nya ekonomiska modeller. Denna trend bör kunna få genomslagskraft på inre marknaden. Lika konkurrensvillkor bör skapas och projekt som leder till större ekonomisk rättvisa bör understödjas, samtidigt som social utestängning måste förebyggas. Den enorma ekonomiska drivkraft som finns hos kapitalförvaltningsindustrin (7 000 miljarder euro 2009) måste tas tillvara för att främja utvecklingen inom de företag – som utöver en rimlig önskan att göra ekonomiska vinster – har valt att satsa på mål av allmänt intresse och på social, etisk och miljömässig utveckling. För att säkerställa att samma regler gäller för alla kommer kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ökad öppenhet vad gäller den sociala och miljörelaterade information som företag inom alla sektorer tillhandahåller.

Lai sociālās ekonomikas nozare iekšējā tirgū varētu attīstīties un sasniegt izvirzītos mērķus, tai būs nepieciešama īpaša juridiskā statusa organizācija. Eiropas kooperatīvais sektors, piemēram, ir dinamiskāks nekā jebkad iepriekš[49], lai gan ir jāizvērtē, kāpēc ir vērojama tāda pasivitāte saistībā ar pievienošanos Eiropas korporatīvo sabiedrību statūtiem. Savstarpējās sabiedrības darbojas sektoros, kas iedzīvotājiem ir ļoti svarīgi (veselība, bankas, apdrošināšana u. c.), bet tikai pavisam retos gadījumos šīs sabiedrības savus pakalpojumus piedāvā vairākās dalībvalstīs. Tomēr vienotajā tirgū par tām aizmirst nedrīkst: šīs sabiedrības veido 25 % apdrošināšanas tirgu un 70 % nozares uzņēmumu kopskaita. Nodibinājumi sniedz lielu ieguldījumu inovatīvu vispārējas nozīmes iniciatīvu finansēšanā. Tomēr nodibinājumi joprojām saskaras ar grūtībām, kad tos nodibina citās dalībvalstīs vai cenšoties apkopot līdzekļus arī pāri robežām. Šo grūtību novēršanai Komisija nāks klajā ar priekšlikumu regulai, ar ko izveido Eiropas nodibinājumu statūtus.

Den sociala företagssektorn inom inre marknaden måste, för att kunna utvecklas och uppnå sina mål, dra nytta av nya organisationsformer med särskild rättslig ställning. Den kooperativa sektorn är till exempel aktivare än någonsin[49]. Något måste dock göras åt den bristande efterlevnaden av stadgan för europeiska kooperativa föreningar. Ömsesidiga bolag är verksamma inom nyckelsektorer (till exempel hälso-, bank-, försäkringssektorn), men vanligtvis tillhandahåller de inte sina tjänster i andra medlemsstater. Dessa bolag utgör idag 25 % av försäkringsmarknaden och 70 % av det totala antalet företag inom sektorn och därför kan den inre marknaden inte bortse från dem. Stiftelserna bidrar i hög grad till finansiering av innovativa initiativ av allmänt intresse. Problem uppstår dock fortfarande när stiftelser vill etablera sig i andra medlemsstater eller önskar slå samman tillgångar som de har på olika sidor gränserna. För att komma till rätta med dessa svårigheter avser kommissionen att lägga fram ett förslag till förordning om en stadga för europeiska stiftelser.

Turklāt daži uzņēmumi kā vienu no saviem uzdevumiem līdztekus peļņai ir izvirzījuši cīņu pret atstumtību. Nereti šādu darbības mērķi ir izvirzījuši ļoti mazi uzņēmumi, kuri darbojas vietējā mērogā, bet kuriem neapšaubāmi piemīt patiess izaugsmes un darbvietu radīšanas potenciāls[50]. Ar tiesiskiem līdzekļiem[51] jāpanāk, lai vienotais tirgus kļūtu gan par to attīstības augsni, gan par izaugsmes perspektīvu, un nevis tie jāattiecina vienīgi uz valstu teritorijām.

En del företag har dessutom satsat på att bekämpa utestängning utan att därför avstå från ekonomiska vinster. Det rör sig ofta om mycket små företag som verkar lokalt, men vissa har en verklig potential för tillväxt och för att skapa och arbetstillfällen[50]. De rättsliga instrumenten[51] ska bidra till att inre marknaden blir grogrunden för dessa företag och ökar deras tillväxtmöjligheter i stället för att begränsa dem till den inhemska marknaden.

Eiropas platformas cīņai pret nabadzību un sociālo atstumtību[52] ietvaros Komisija atbalstīs tādas sociālās ekonomikas veidošanos, kas kalpotu par aktīvas iekļautības instrumentu, un šajā sakarā 2011. gadā ierosinās „sociālās uzņēmējdarbības iniciatīvu” un vienkāršos piekļuvi Savienības finanšu programmām, ko var šajā jomā izmantot.

Kommissionen kommer inom ramen för Europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning[52] att stödja utvecklingen av social marknadsekonomi som ett verktyg för aktiv integrering genom att under 2011 föreslå ett initiativ för socialt företagande i syfte att underlätta tillgången till EU:s finansieringsprogram inom detta område.

2011. gadā Komisija pieņems arī paziņojumu par uzņēmumu sociālo atbildību ( RSE ) — jēdzienu, kas aptver vairāk, ne tikai sociālo uzņēmējdarbību, un kas aicina visus uzņēmumus savā ikdienas darbībā īstenot pasākumus, kuru mērķis ir sociāls vai saistīts ar vidi.

Kommissionen kommer under 2011 även att anta ett meddelande om företagens sociala ansvar – vilket är ett vidare begrepp än socialt företagande – som ska uppmuntra företagen till att i sin dagliga verksamhet vidta åtgärder med ett socialt eller miljömässigt syfte.

2.9. Nodokļi

2.9. Beskattning

Pamatdarbība: Pārskatīt enerģijas nodokļu direktīvu nolūkā nodrošināt konsekventu regulējumu dažādiem enerģijas avotiem, lai sekmīgāk ņemtu vērā enerģijas saturu dažādos ražojumos un to CO2 emisiju līmeni. |

Nyckelåtgärd: Översyn av energiskattedirektivet för att olika energikällor ska behandlas på likvärdigt sätt i syfte att bättre beakta varors energiinnehåll och deras koldioxidutsläpp. |

ES spēkā esošie tiesību akti nodokļu jomā vairs nav pielāgoti ne tādai vienotā tirgus realitātei, kāda tā ir 21. gadsimtā, ne arī ilgtspējīgas attīstības dzinējspēkiem. Ar šo regulējumu vairs nav iespējams nodrošināt vienādu attieksmi pret galapatērētājiem iekšējā tirgū, un tas pienācīgā mērā nesekmē energotaupību vai videi draudzīgu energopatēriņu. Pašlaik ir svarīgi, lai nodokļu politika būtu tāda, kas patēriņu orientē uz energoresursu sekmīgāku izmantojumu, dodot priekšroku tīras enerģijas avotiem.

EU:s skattelagstiftning återspeglar inte längre de faktiska förhållandena på 2000-talets inre marknad och kraven på en hållbar utveckling. Likabehandlingen av slutkonsumenterna inom inre marknaden är inte säkerställd och de mest energibesparande och mest miljövänliga metoderna främjas inte i tillräcklig utsträckning. Det är väsentligt att man idag genom skatteåtgärder styr konsumtionen mot ett bättre utnyttjande av energikällorna och främjar framför allt ren energi.

Bez tam uzņēmumiem, kuru darbība reģistrēta vairākās dalībvalstīs, ir jāsagatavo vairākas nodokļu deklarācijas par savu peļņu un attiecīgi jāvēršas vairākās nodokļu administrācijas iestādēs. Kopējo konsolidēto uzņēmumu ienākuma nodokļa bāzi (KKUINB) Komisija ierosinājusi, paredzot harmonizēt nodokļa bāzes aprēķina metodes, lai uz attiecīgajiem uzņēmumiem attiektos vienādi noteikumi, neraugoties uz to, kurā dalībvalstī konkrētie nodokļi ir noteikti[53]. Izveidojot „vienas pieturas” aģentūru nodokļu jautājumos, vienkāršosies uzņēmumu un nodokļu administrācijas iestāžu attiecības un veidosies dalībvalstu nodokļu iestāžu administratīvā sadarbība. Ik gadu ar KKUINB palīdzību uzņēmumi visā ES ietaupīs 700 miljonus eiro, samazinot atbilstības nodrošināšanas izmaksas, un 1,3 miljardus eiro, veicot konsolidāciju. Turklāt uzņēmumi, kuri tiecas paplašināt pārrobežu darbību, iegūs ietaupījumu līdz 1 miljardam euro. Gada izaugsmes stratēģijā jautājums par KKUINB tika izcelts kā viens no izaugsmi stimulējošiem pasākumiem, kam jāpiešķir prioritāra nozīme, lai līdz 2012. gada beigām to pieņemtu. Šajā sakarā, lai apmierinātu uzņēmumu akūtās vajadzības regulatīvās vides ziņā, kurā tie darbojas, Parlamenta un Padomes pilnīgai līdzdalībai būs izšķiroša nozīme.

Företag som är etablerade i mer än en medlemsstat måste lämna in skattedeklarationer hos flera skattemyndigheter. Genom att införa en gemensam konsoliderad bolagsskattebas avser kommissionen att harmonisera metoderna för beräkning av skattebasen så att företagen omfattas av samma skatteregler oberoende av beskattningsland[53]. Kontakterna mellan företag och skattemyndigheter ska underlättas genom att man inrättar en enda kontaktpunkt för skattefrågor och leda till administrativt samarbete mellan medlemsstaternas skattemyndigheter. EU:s företag kommer varje år att spara 700 miljoner euro i efterlevnadskostnader genom en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och 1,3 miljarder euro på grund av konsolideringen. Företag som önskar expandera utanför det egna landets gränser kommer dessutom att göra besparingar på cirka 1 miljard euro. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen har i den årliga tillväxtstrategin betecknats som en av de åtgärder som främjar tillväxten och som måste prioriteras för att ett beslut ska kunna tas före utgången av 2012. Europaparlamentets och rådets fulla engagemang är absolut nödvändigt för att kunna leva upp till företagens stora förväntningar på förenklad administration.

Ir jāpārskata arī PVN sistēma, lai pirmām kārtām definētu galīgo režīmu, kas piemērojams pārrobežu darījumiem, kā arī ar tiem saistīto nodokļu piemērošanas kārtību atbilstoši izvirzītajam mērķim — samazināt īpašo, ar šiem darījumiem saistīto administratīvo slogu un nostabilizēt visus tirdzniecības ķēdes posmus (jo īpaši maziem un vidējiem uzņēmumiem). Komisija paredz līdz 2011. gada beigām precizēt tos PVN stratēģijas elementus, saistībā ar kuriem tiks eventuāli sagatavotas tiesību aktu iniciatīvas. Pēc tam šīs iniciatīvas izanalizēs nākamajā vienotā tirgus nostiprināšanas posmā pēc 2012. gada.

Även momsskattesystemet måste ses över för att fastställa slutgiltiga bestämmelser för gränsöverskridande transaktioner och beskattningen av dessa. Syftet är att minska de administrativa kostnaderna för sådana transaktioner och säkerställa hela handelskedjan, i synnerhet vad gäller små och medelstora företag. Kommissionen har som målsättning att före utgången av 2011 fastställa en momsstrategi som resulterar i lagstiftningsförslag. Dessa kommer att granskas i samband med nästa etapp för att stärka den inre marknaden efter 2012.

Problēmas saistībā ar pārrobežu nodokļu politiku ir viens no būtiskākajiem šķēršļiem, ar kuriem nākas saskarties iedzīvotājiem . Šīs problēmas ir jāatrisina. Komisijas paziņojumā par pārrobežu nodokļu šķēršļu novēršanu iedzīvotājiem[54] tika izceltas visvairāk sasāpējušās problēmas, jo īpaši nodokļu dubultā uzlikšana, fiskālā diskriminācija, kā arī apgrūtinātā piekļuve informācijai un citu valstu nodokļu pārvaldēm. Šajā paziņojumā tika arī paziņoti pasākumi, ko īstenos šo konkrēto problēmu risināšanai. Iespējamie risinājumi cita starpā ir šādi: saistošs strīdu izšķiršanas mehānisms nodokļu dubultās uzlikšanas jomā, „vienas pieturas” kontaktpunktu izveide, kas nodrošinātu piekļuvi attiecīgajām iestādēm, kā arī nodokļu piemērošana mantojuma pārrobežu saņemšanas gadījumā.

Beskattning vid gränsöverskridande verksamhet skapar många problem för allmänheten . Dessa måste lösas. Kommissionen har i ett meddelande om Avskaffande av gränsöverskridande skattehinder för EU-medborgare [54] identifierat de största problemen, bland annat dubbelbeskattning, skattediskriminering och svårigheter med tillgång till information och till andra EU-länders skattemyndigheter. Man har föreslagit åtgärder för att komma tillrätta med dessa problem, till exempel en bindande mekanism för tvister i dubbelbeskattningsfrågor, inrättande av en enda kontaktpunkt för myndighetskontakter och skatteregler för gränsöverskridande arv.

2.10. Sociālā kohēzija

2.10. Social sammanhållning

Pamatdarbība: Tiesību akti, ar ko uzlabot un pastiprināt direktīvas par darba ņēmēju norīkošanu darbā[55] transponēšanu, piemērošanu un tās ievērošanu praksē un kuros paredzēti pasākumi, kā novērst piemērojamo noteikumu ļaunprātīgu izmantošanu un izvairīšanos no tiem un kā nosakāmas sankcijas to pārkāpšanas gadījumā, līdztekus tiesību aktiem, ar ko paredzēts ieviest skaidrību tajā, kā saistībā ar sociālajām pamattiesībām izmantojama uzņēmējdarbības veikšanas brīvība un pakalpojumu sniegšanas brīvība. |

Nyckelåtgärd: Lagstiftning som syftar till att förbättra och stärka genomförandet, tillämpningen och den praktiska efterlevanden av direktivet om utstationering av arbetstagare[55]. Detta innebär åtgärder för att förhindra och bestraffa missbruk och kringgående av reglerna samt lagstiftning som klarlägger utövandet av etableringsrätten, rätten att tillhandahålla tjänster och de grundläggande sociala rättigheterna. |

Tirgus sociālajā ekonomikā vienotāks Eiropas pakalpojumu tirgus ir tāds tirgus, kas, nedegradējot vispārējo sistēmu, nodrošina nepieciešamos nosacījumus, lai uzņēmumiem būtu vienkāršāk sniegt savus pakalpojumus visā Eiropas Savienībā, jo īpaši izmantojot iespēju norīkot savus darbiniekus darbā, bet vienlaikus un arvien lielākā mērā nodrošinot kvalitatīvākas darbvietas un paaugstinot darbinieku un to sociālo tiesību aizsardzības līmeni.

I en social marknadsekonomi krävs det en mer integrerad tjänstemarknad för att företagen utan nivåsänkning lättare ska kunna tillhandahålla tjänster i hela EU – framför allt genom utstationering av arbetstagare – samtidigt som det skapas fler högkvalitativa arbetstillfällen och förbättrat arbetstagarskydd och de sociala rättigheterna tillgodoses.

Šajā sakarā ir jāpārliecinās, vai juridiskais satvars, kas regulē darba ņēmēju norīkošanu darbā, tiek pareizi piemērots, jo tādējādi izdosies uzlabot informācijas apmaiņu starp uzņēmumiem un dalībvalstu iestādēm, pastiprināt kontroli un cīnīties pret noteikumu pārkāpumiem, jo īpaši pret darba ņēmēju tiesību pārkāpumiem.

Bestämmelserna om utstationering av arbetstagare måste förbättras för att få bättre informationsspridning mellan företagen och EU-ländernas myndigheter, stärka kontrollerna och kampen mot missbruk, framför allt vad gäller arbetstagares rättigheter.

Vienotā tirgus tiesību aktos ir pienācīgi jāņem vērā Līguma par Eiropas Savienības darbību 8. un 9. pants, kā arī Eiropas Savienības Pamattiesību harta, kurai tagad ir tāda pati tiesiskā vērtība kā Līgumam. Attiecīgi, Komisija ierosinās visās nozarēs piemērojamus tiesību aktus, ar ko tiks ieviesta skaidrība attiecībā uz to, kā izmantojamas tiesības brīvi veikt uzņēmējdarbību un pakalpojumu sniegšanas brīvība, ievērojot sociālās tiesības, tostarp tiesības uz kolektīvu rīcību, saskaņā ar valsts tiesību aktiem un praksi un ievērojot Eiropas Savienības tiesības[56].

Inremarknadsbestämmelserna måste beakta artiklarna 8 och 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, som idag har samma rättsliga status som fördragen. Kommissionen kommer därför att föreslå lagstiftning som omfattar alla sektorer och klarlägger etableringsfriheten och rätten att tillhandahålla tjänster samt de grundläggande sociala rättigheterna, däribland kollektivåtgärder, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis samt EU-lagstiftningen[56].

Plašākā nozīmē Eiropas integrācijas uzmanības centrā ir sociālā un teritoriālā kohēzija. Tādējādi tiek atzīts, ka tirgus spēki vieni paši visas kolektīvās vajadzības apmierināt nevar. Vispārējas tautsaimnieciskās nozīmes pakalpojumi (VTNP) ir viens no būtiskākajiem elementiem, kas veido Eiropas sociālo modeli — t. i., ekonomiku, kas vienlaikus ir gan konkurētspējīga, gan sociālā ziņā iekļaujoša.

Rent allmänt står social och territoriell sammanhållning i centrum för det europeiska projektet. Det konstateras att enbart marknadskrafterna inte i tillräcklig utsträckning kan uppfylla de kollektiva behoven. Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är viktiga byggstenar för den europeiska sociala modellen. Det innebär en samhällsekonomi som både är ytterst konkurrenskraftig och socialt sett omfattar alla.

Eiropas Savienība atzīst (jo īpaši LESD 14. pantā un Līgumiem pievienotajā protokolā Nr. 26), cik liela ir VTNP nozīme Savienības un tās dalībvalstu sociālās un teritoriālās kohēzijas sekmēšanā, kā arī cik būtiska ir valsts, reģionālo un pašvaldības iestāžu loma un plašā rīcības brīvība, kura tām ļauj — atbilstīgi subsidiaritātes principam — nodrošināt, likt sniegt un organizēt vispārējas tautsaimnieciskas nozīmes pakalpojumus tā, lai cik vien iespējams apmierinātu izmantotāju vajadzības.

EU fastställer bland annat i artikel 14 i EUF-fördraget och i protokoll 26 till fördragen att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse har stor betydelse för att främja social och territoriell sammanhållning inom EU och i medlemsstaterna. Vidare konstateras att nationella, regionala och lokala myndigheter spelar en viktig roll och har vida befogenheter när det gäller att tillhandahålla, verkställa och organisera tjänster av allmänt intresse på ett sätt som i största möjliga utsträckning tillgodoser nyttjarnas behov i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

Publiskā iepirkuma jomā Komisija pavisam nesen ir aizsākusi diskusijas, lai noskaidrotu, kāda mijiedarbība veidojas starp valsts atbalsta noteikumiem un noteikumiem, kuriem atbilstoši tiek organizēti publiskie iepirkumi, kā arī kārtību, ko piemēro pašu sniegtiem pakalpojumiem.

När det gäller offentlig upphandling har kommissionen nyligen inlett diskussioner för att klarlägga förhållandet mellan reglerna för statligt stöd, reglerna för offentlig upphandling och de bestämmelser som gäller för interna tjänster.

Līdztekus minētajam Komisijas ekskluzīvā kompetencē — atbilstoši LESD 106. pantam — ir gādāt par to, lai VTNP sniegšanas un finansēšanas kārtība atbilstu Līguma principiem un noteikumiem konkurences jomā. Ir aizsāktas arī diskusijas par pasākumu kopuma gaidāmo pārskatīšanu attiecībā uz valsts atbalstu vispārējas tautsaimnieciskas nozīmes pakalpojumiem (VTNP) (šo pasākumu kopumu mēdz saukt arī par „post-Altmark” bloku)[57]. Reforma ir iecerēta ar divējādu mērķi — sniegt skaidrojumus un nodrošināt diferencētu un samērīgu pieeju. Komisija ir arī paredzējusi vajadzības gadījumā ieviest precizējumus attiecībā uz dažiem pamata jēdzieniem. No otras puses, Komisija centīsies arī nodrošināt, lai tas, cik padziļināti tiek izvērtēti valsts atbalsti, būtu proporcionāli sniegto pakalpojumu veidam un mērogam.

Enligt artikel 106 i EUF-fördraget är det dessutom kommissionens skyldighet att se till att tillhandahållandet och finansieringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse när det gäller konkurrensfrågor sker i enlighet med de principer och bestämmelser som fastställs i fördraget. Man har även inlett ett samråd om den förestående översynen av EU:s regler om statligt stöd avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (det så kallade post-Altmark-paketet)[57]. Den förestående reformen bör ha två målsättningar: klarläggande och ett differentierat och väl avvägt förfarande. Kommissionen avser att vid behov klarlägga flera viktiga nyckelbegrepp. Samtidigt är det viktigt att se till att granskningen av det statliga stödet står i proportion till tjänsternas art och deras omfattning.

Paziņojumā, kuru paredzēts pieņemt līdz 2011. gada beigām, Komisija izklāstīs pasākumus, ar kuriem ir paredzēts nodrošināt, lai vispārējas tautsaimnieciskas nozīmes pakalpojumiem (VTNP), tostarp vispārējas nozīmes sociāliem pakalpojumiem (VNSP), būtu nodrošināts tāds regulējums, kas dod iespēju pildīt to uzdevumu.

I ett meddelande som kommissionen avser att lägga fram före slutet av 2011 kommer man att presentera åtgärder som på ett bättre sätt säkerställer att tjänster av allmänt ekonomisk intresse, däribland tjänster av allmänt socialt intresse, ges en rättslig ram som gör det möjligt att fullgöra dessa uppgifter.

Tāpēc Komisija aplūkos arī nepieciešamos pasākumus, kas jāīsteno, lai saistībā ar 14. pantu un protokolu Nr. 26 visiem iedzīvotājiem par pieņemamām izmaksām būtu pieejami viņu ikdienas dzīvē tik ļoti nepieciešamie pakalpojumi, no kuriem ir atkarīga to iekļautība ekonomiskajā un sociālajā dzīvē, pienācīgu nozīmi piešķirot dalībvalstu pienākumam šos pakalpojumus nodrošināt, likt tos sniegt un organizēt. Šajā nolūkā būs jāņem vērā, ka Eiropas iedzīvotāju vajadzības mainās.

Kommissionen kommer därför att utreda vilka åtgärder som krävs för att i linje med artikel 14 och protokoll 26 säkerställa att alla invånare till ett rimligt pris får tillgång till de tjänster som är nödvändiga i det dagliga livet och för ekonomisk och social integration, och med beaktande av medlemsstaternas avgörande roll när det gäller att tillhandahålla, verkställa och organisera dessa tjänster. I detta sammanhang är det viktig att ta hänsyn till att EU-befolkningens behov förändras med tiden.

Komisija vērš uzmanību uz to, ka ne visiem iedzīvotājiem ir iespējams aktīvi piedalīties vienotajā tirgū. Piemēram, nav pilnībā garantēta piekļuve banku pakalpojumiem (lai gan šie pakalpojumi ir kļuvuši par priekšnosacījumu aktīvai dalībai ekonomiskajā un sociālajā dzīvē). Komisija attiecīgi ierosinās iniciatīvu, lai garantētu, ka visiem iedzīvotājiem, neatkarīgi no to dzīvesvietas ES, būtu par pieņemamām izmaksām pieejams pamatmaksājumu konts.

Kommissionen konstaterar att den enskilda människan inte har möjlighet att på ett aktivt sätt medverka i inre marknaden. Tillgången till grundläggande banktjänster – som idag utgör en absolut nödvändighet för att kunna delta i det ekonomiska och sociala livet – är inte fullt ut tillgodosett. Kommissionen kommer därför att lägga fram ett förslag om att alla ska ha tillgång till ett standardbetalkonto till en rimlig kostnad, oavsett var i EU man är bosatt.

2.11. Uzņēmumu regulatīvā vide

2.11. Regelverket för företag

Pamatdarbība: Vienkāršot direktīvas par grāmatvedības standartiem, ciktāl tas attiecas uz finanšu pārskatu sniegšanas prasībām, un mazināt administratīvos šķēršļus, jo īpaši tos, kuri rada slogu MVU. |

Nyckelåtgärd: Redovisningsdirektiven ska förenklas vad gäller finansiell rapportering och den administrativa bördan lättas, framför allt för små och medelstora företag. |

Eiropadome savos 2011. gada 24.–25. marta secinājumos uzsvēra, ka gan Eiropas, gan valstu līmenī ir jāmazina regulatīvie šķēršļi, jo īpaši tie, kuri rada slogu MVU. Par šo jautājumu Komisija Eiropadomei sagatavos ziņojumu[58]. Vienotā tirgus sniegto priekšrocību palete ir atkarīga no tā, cik raiti no vienas dalībvalsts uz otru notiek personu, preču, pakalpojumu un kapitāla aprite. Vienotā tirgus politikas mērķis ir atvieglināt šo apriti, ne vien likvidējot šķēršļus, bet arī veidojot tādu regulatīvo vidi, kas, cik vien iespējams, mazina administratīvo slogu.

Europeiska rådet underströk i slutsatserna från mötet den 24–25 mars 2011 nödvändigheten av att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag både på EU-nivå och på det nationella planet. Kommissionen kommer att rapportera till rådet om denna fråga[58]. Hur stora fördelarna med inre marknaden kommer att bli beror på hur enkelt det är för personer, varor, tjänster och kapital att fritt röra sig mellan EU-länderna. Syftet med inremarknadspolitiken är att underlätta rörligheten, inte enbart genom att avlägsna hinder utan även genom att utforma lagstiftning som i största möjliga mån minskar byråkratin.

Pārskatīt direktīvas par grāmatvedības standartiem ir ierosināts galvenokārt tādēļ, lai mazinātu administratīvo slogu, kas rodas mikrouzņēmumiem un maziem uzņēmumiem (akciju sabiedrībām vai sabiedrībām ar ierobežoto atbildību) noteikto grāmatvedības prasību dēļ. Ja šo priekšlikumu īstenos, iespējams, veidosies šādi ietaupījumi: 1,5 miljardi euro gadā 1,1 miljonam mazo uzņēmumu, savukārt 5,2 miljardi euro gadā — 5,9 miljoniem mikrouzņēmumu[59]. Šie ietaupījumi galvenokārt veidosies tāpēc, ka mazināsies šiem mikrouzņēmumiem un maziem uzņēmumiem noteiktās prasības saistībā ar finanšu pārskatiem. Papildus minētajiem vienkāršošanas centieniem direktīvas pārskatīs arī tādēļ, lai visā ES uzlabotu skaidrību attiecībā uz mazu, vidēju un lielu uzņēmumu finanšu stāvokli un to salīdzināmību. Turklāt Padomei un Parlamentam ir jāpieņem Komisijas priekšlikums par mikrouzņēmumu atbrīvošanu no grāmatvedības direktīvu noteikumu piemērošanas.

Huvudsyftet med översynen av redovisningsdirektiven är att reducera den administrativa bördan genom att minska de redovisningsskyldigheter som åläggs mikroföretag och små företag i form av aktiebolag eller privata aktiebolag. Förslaget beräknas ge vinster på 1,5 miljarder euro per år för 1,1 miljoner små företag och 5,2 miljarder euro per år för 5,9 miljoner mikroföretag[59]. Dessa besparingar möjliggörs främst genom att mikroföretags och små företags redovisningsskyldigheter minskas. Utöver denna förenkling kommer översynen av direktiven också att leda till ökad klarhet och jämförbarhet inom hela EU av små och stora företags ekonomiska ställning. Vidare ska kommissionens förslag om att undanta mikroföretag från bestämmelserna i redovisningsdirektiven antas av rådet och parlamentet.

Ieviešot harmonizētus Eiropas noteikumus, tiek aizstāti 27 valstu noteikumu kopumi, un tādējādi — jau šādā veidā vien — mazinās regulatīvais slogs. Turklāt tiek darīts viss, lai vēl lielākā mērā mazinātu to administratīvo slogu, kas izriet no Eiropas noteikumu piemērošanas[60]. Šajā nolūkā Komisija ir nākusi klajā ar priekšlikumu izveidot Eiropas privātā uzņēmuma statūtus , ar ko joprojām iepazīstas ES Padome. Padomes ziņā ir dot zaļo gaismu šā priekšlikuma īstenošanai.

Införandet av harmoniserade EU-regler ersätter 27 nationella lagstiftningar, vilket i sig minskar byråkratin. Dessutom har man vidtagit ytterligare åtgärder för att minska den administrativa börda som EU-lagstiftningen resulterar i[60]. Kommissionen har av denna anledning lagt fram ett förslag om en Europabolagsordning , som fortfarande inte antagits av rådet. Det är hög tid att rådet fattar beslut om denna fråga.

Lai vienkāršotu MVU darbību, Komisija pieņēmusi „Eiropas Mazās uzņēmējdarbības aktu” [61]. Ar šo aktu visās Eiropas politikas jomās iedibina tā dēvēto „vispirms domāt par mazākajiem” („Think Small First”) principu un ievieš dažāda veida konkrētus pasākumus, kuru nolūks ir uzlabot MVU konkurētspēju vienotajā tirgū.

För att underlätta små och medelstora företags verksamhet har kommissionen antagit ett initiativ för att främja små företag ( Small Business Act )[61]. Den introducerar principen att ”tänka småskaligt först” inom all EU-politik och innehåller ett stort antal konkreta åtgärder för att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft inom inre marknaden.

Lai vienotajā tirgū atvieglinātu pārrobežu darījumus, jāievieš alternatīvs Eiropas līgumtiesību instruments . Ir jāpieņem arī regula, ar ko tiek vienkāršota pārrobežu parādu piedziņa . Tādējādi izdosies vēl vairāk vienkāršot spēkā esošos noteikumus to iedzīvotāju un uzņēmumu interesēs, kuri šajā jomā vēlas baudīt lielāku tiesisko noteiktību.

Ett valfritt instrument för europeisk avtalsrätt bör införas för att underlätta gränsöverskridande transaktioner inom inre marknaden. Man bör även anta lagstiftning för att underlätta indrivning av fordringar i andra länder . Detta skulle ytterligare förenkla dagens regler till förmån för den enskilda människan och företagen, som önskar få större rättslig säkerhet på detta område.

2.12. Publiskie iepirkumi

2.12. Offentlig upphandling

Pamatdarbība: Pārskatīts un modernizēts publisko iepirkumu regulatīvais satvars, lai izdotos izveidot līdzsvarotu politiku, kura atbalsta pieprasījumu pēc tādām precēm, pakalpojumiem un būvdarbiem, kas ievēro prasības attiecībā uz dabas aizsardzību un kas ir sociālā ziņā atbildīgi un novatoriski. Šīs pārskatīšanas rezultātā publiskā iepirkuma rīkotāju rīcībā jābūt vienkāršākām un elastīgākām procedūrām, bet uzņēmumiem, jo īpaši MVU, jānodrošina vieglāka piekļuve[62]. |

Nyckelåtgärd: Omarbetning och uppdatering av lagstiftningen för offentlig upphandling för att få till stånd en väl avvägd politik som främjar efterfrågan på miljövänliga och innovativa varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten och utgör socialt ansvarsfulla lösningar. Denna översyn bör även resultera i enklare och mer flexibla förfaranden för offentliga upphandlare och förenkla tillträdet för företagen – framför allt små och medelstora företag[62]. |

Valsts iestādes aptuveni 18 % ES IKP tērē precēs, pakalpojumos un būvdarbos. Ar Eiropas un valstu tiesību aktiem publiskie iepirkumi ir atvērti taisnīgai konkurencei nolūkā piedāvāt iedzīvotajiem labāku kvalitāti par labāku cenu.

Offentliga myndigheter använder cirka 18 % av EU:s BNP för upphandling av varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten. Genom EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning har det skapats rättvisa konkurrensförhållanden inom den offentliga upphandlingen, vilket gör att människorna får bättre kvalitet till lägre pris.

Tā kā to preču, pakalpojumu un būvdarbu klāsts, par kuriem tiek slēgti pakalpojumu līgumi, ir ļoti plašs, publiskais pasūtījums dod iespējas palielināt pieprasījumu pēc tādām precēm, pakalpojumiem un būvdarbiem, kas ievēro prasības attiecībā uz dabas aizsardzību, kas ir sociālā ziņā atbildīgi un novatoriski. Citiem vārdiem izsakoties, publiskie iepirkumi var kalpot kā līdzeklis, lai attīstītu „zaļāku”, sociālu un inovatīvu iekšējo tirgu. Ir arī jāapsver iespējas, kā vienkāršot procedūras un padarīt tās elastīgākas, un tādējādi paaugstināt publiskā pasūtījuma efektivitāti. Tajā pašā laikā šai vienkāršošanai jānorisinās tā, lai piekļuve publiskā pasūtījuma līgumiem netiktu ierobežota, proti, lai tie neizslēgtu pārrobežu konkurences iespēju. Tieši pretēji, piekļuvei publiskā pasūtījuma līgumiem ir jākļūst vēl vienkāršākai (jo īpaši maziem un vidējiem uzņēmumiem un pārrobežu pakalpojumu sniedzējiem), tostarp kopīgiem iepirkumiem, ko veic dažādi publiskā iepirkuma rīkotāji. Patiešām, to publisko līgumu procentuālā daļa, kurus piešķir citas dalībvalsts uzņēmumiem, joprojām ir ļoti neliela, jo īpaši salīdzinājumā ar importēto pakalpojumu līmeni privātā iepirkuma jomā.

Med hänsyn till att ett mycket stort antal varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten omfattas av offentlig upphandling kan detta leda till ökad efterfrågan på varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten som är miljövänliga, innovativa och utgör socialt ansvarsfulla lösningar. Offentlig upphandling kan således bidra till att skapa en inre marknad som är miljövänligare, mer innovativ och som erbjuder mer ansvarsfulla lösningar. För att den offentliga upphandlingen ska bli effektivare är det också viktigt att förenkla förfarandena och göra dem mer flexibla. Detta får dock inte leda till att den EU-övergripande tillgången till offentlig upphandling begränsas. Tvärtom måste tillgången till marknaderna ytterligare underlättas, framför allt för små och medelstora företag liksom den gränsöverskridande handeln, till exempel i samband med gemensam upphandling av olika inköpare. Antalet offentliga kontrakt som tilldelas företag i ett annat EU-land är fortfarande ganska begränsat, framför allt om man jämför med de privata marknaderna.

Pakalpojumu koncesijas veido būtisku tautsaimnieciskās darbības daļu[63] un lielāko daļu publiskā un privātā sektora partnerību. Pieņemot šajā jomā īpašu regulatīvo satvaru, palielināsies šāda veida partnerībās nepieciešamā tiesiskā noteiktība.

Tjänstekoncessioner har stor ekonomisk betydelse[63] och utgör merparten av offentlig-privata partnerskap. Lagstiftning skulle ge större rättslig säkerhet för sådana partnerskap.

Atverot publiskos iepirkumus konkurencei, veidojas gan pasaules, gan Eiropas līmeņa labums. Gādājot par to, lai šī atvēršana norisinātos vispusīguma un savstarpējā labuma garā un lai Eiropas un ārvalstu uzņēmumiem tiktu nodrošinātas vienlīdzīgas iespējas un garantēta taisnīga konkurence, ir jāpieņem Eiropas tiesību akti arī par trešo valstu uzņēmumu piekļuvi Eiropas publiskā iepirkuma līgumiem, tādējādi pildot saistības, ko Eiropa uzņēmusies.

Ökad konkurrens inom offentlig upphandling ger fördelar både på det globala planet och på EU-nivå. För att detta ska ske i en anda av ömsesidighet, vara till fördel för alla parter och erbjuda europeiska och utländska företag samma möjligheter och rättvisa konkurrensförhållanden måste man även anta EU-lagstiftning som gör det möjligt för företag från tredjeländer att få tillgång till EU:s marknader för offentlig upphandling och göra åtaganden på EU-nivå.

3. Izdošanās priekšnosacījumi, pastiprināta pārvaldība un vienotais tirgus

3. ökad styrning – förutsättning för en framgångsrik inre marknaden

Lai ierosinātie pasākumi nestu cerētos augļus ekonomiskās izaugsmes un jaunu darbvietu izteiksmē, ir jāapvieno to izstrādei un faktiskai īstenošanai nepieciešamie nosacījumi. Ir četri šādi priekšnosacījumi: 1) sekmīgāks dialogs ar visu pilsonisko sabiedrību kopumā; 2) tuvākas partnerattiecības starp dažādiem iesaistīto aprindu pārstāvjiem; 3) informācijas pieejamība iedzīvotājiem un uzņēmumiem, un 4) vienotā tirgus noteikumu piemērošanas aktīvāka kontrole.

För att de föreslagna åtgärderna ska ge förväntade resultat i fråga om förbättrad tillväxt och ökad sysselsättning måste man uppfylla fyra förutsättningar för att åtgärderna ska kunna utvecklas och genomföras på ett effektivt sätt: 1. Förbättrad dialog med det civila samhället i dess helhet. 2. Nära partnerskap med olika aktörer. 3. Effektiv information till allmänheten och företagen. 4. Bättre kontroll av tillämpningen av inremarknadsbestämmelserna.

Iesaistīt pilsonisko sabiedrību un sekmēt vērtējoša gara kultūru

Involvera det civila samhället och främja regelbunden utvärdering

Sabiedriskās apspriešanas gaitā noskaidrojās, ka pilsoniskā sabiedrība vēlas būt ciešāk iesaistīta vienotā tirgus pilnveidošanas procesā ; līdz šim tas tā nav bijis[64]. Komisija, ar apņēmību dodoties šajā virzienā, regulāri publicēs sarakstu, kurā tiks atspoguļotas 20 svarīgākās vēlmes, ko no vienotā tirgus, pamatojoties uz savu pieredzi, sagaida iedzīvotāji un uzņēmumi. Šo sarakstu, kas kalpos kā reāls vienotā tirgus darbības barometrs , Komisija iesniegts Vienotā tirgus forumam . Minētajā forumā laiku pa laikam tiksies tirgus dalībnieki — uzņēmumi, darba devēji un darba ņēmēji, nevalstiskās organizācijas un pilsoniskās sabiedrības pārstāvji, dažāda līmeņa valdības sabiedriskās iestādes un valstu parlamenti. Forumā tiks aplūkots iekšējā tirgus stāvoklis un jo īpaši tas, kā notiek direktīvu transponēšana un piemērošana, un norisināsies paraugprakses apmaiņa. Šāds forums palīdzēs veidot politikas izvērtēšanas kultūru un tādējādi pilnībā iesaistīsies Akta par vienoto tirgu īstenošanas pārraudzībā, izvērtējot šā akta īstenošanas rezultātus praksē. Šā izvērtējuma procesā ieguldījumu sniegs arī Eiropas ombuda darbs. Lai minētos aspektus pastiprinātu, Komisija izmantos konkrētus darbības rādītājus, kas izklāstīti šā dokumenta 2. pielikumā.

Det framgår klart och tydligt av det offentliga samrådet att det civila samhället önskar vara mer involverat i utvecklingen av inre marknaden än vad tidigare varit fallet[64]. För att visa att man är fast besluten att leva upp till denna målsättning kommer kommissionen att regelbundet offentliggöra en förteckning över de 20 största förväntningar som allmänheten och företagen – på grundval av sina konkreta erfarenheter – har på den inre marknaden. Förteckningen kommer att utgöra en verklig måttstock på hur den inre marknaden fungerar . Den ska presenteras för forumet för den inre marknaden , som regelbundet kommer att samla inre marknadens aktörer: företag, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, medborgarrepresentanter, offentliga myndigheter på olika förvaltningsnivåer och parlament. Man kommer att granska hur den inre marknaden fungerar och titta närmare på hur direktiven införlivats och tillämpas. Vidare kommer man att utbyta god praxis. En metod för att utvärdera inremarknadspolitiken kommer att utvecklas. Denna kommer att spela en viktig roll för uppföljningen av inremarknadsakten och för att utvärdera de faktiska resultaten. Även ombudsmannens arbete kommer att bidra till denna utvärdering. För att förbättra uppföljningen och utvärderingen kommer kommissionen att använda ett fåtal indikatorer som förtecknas i bilaga 2.

Ir jāpastiprina arī sociālo partneru loma, un jādod tiem iespēja paust savu nostāju jautājumos saistībā ar ekonomisko un sociālo kohēziju.

Arbetsmarknadsparterna bör också få en större roll genom att de ges möjlighet att framföra sina synpunkter vad gäller den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

Veidot partnerības un sekmēt sadarbību

Skapa partnerskap och förbättra samarbetet

Pastiprināt un padziļināt partnerību starp visiem vienotā tirgus dalībniekiem un jo īpaši starp dalībvalstīm un Komisiju — šādu vajadzību uzsvēra teritoriālās iestādes, kas arī ar apņēmību pauda savu vēlmi pilnībā piedalīties vienotā tirgus politikas izstrādē. Šī līdzdalība izpaudīsies divējādi: tās gan aktīvāk iesaistīsies apspriedēs par konkrētiem Komisijas priekšlikumiem, gan arī pastiprinās to rīcībā esošos līdzekļus sadarbības vienkāršošanai un uzlabošanai starp valsts administrācijas iestādēm atsevišķu lēmumu pieņemšanas līmenī (proti, nereti teritoriālā līmenī). Šajā nolūkā tiks pastiprināta elektroniskās informācijas apmaiņas sistēmas ( IMI ) tiesiskā noteiktība (šī sistēmā jau tagad apvieno 6000 administrācijas iestāžu). Šī sistēma būtu jāuzskata par svarīgāko partnerattiecību rīku, kā īstenot vienotā tirgus noteikumus turpmākajos Komisijas priekšlikumos. Visbeidzot, lai atvieglinātu informācijas apriti starp pārvaldes iestādēm, ir jāpilnveido automātiskās tulkošanas tehnoloģiju sniegtās iespējas.

Nödvändigheten att stärka och fördjupa partnerskapen mellan alla aktörer på inre marknaden, framför allt mellan medlemsstaterna och kommissionen, har poängterats av de regionala myndigheterna som uttryckt sin vilja att fullt ut delta i utformningen av inremarknadspolitiken. Detta kan ske genom att de olika aktörerna i större utsträckning involveras i samråden om kommissionens särskilda förslag. Vidare kommer man att underlätta och uppmuntra samarbetet mellan de olika nationella myndigheter som fattar de enskilda besluten – vilket ofta är på regional eller kommunal nivå. Den rättsliga säkerheten för det elektroniska informationsutbytessystemet, vilket omfattar 6 000 förvaltningar – ska förbättras. Detta system bör användas i första hand som ett partnerskapsverktyg för att genomföra inremarknadsbestämmelserna i kommissionen framtida förslag. För att underlätta informationsutbytet mellan förvaltningar bör man inrätta teknik för automatisk översättning.

Labāka informētība labākai iekšējā tirgus noteikumu īstenošanai

Bättre information för bättre tillämpning av inremarknadsbestämmelserna

Ja viss acquis (jeb spēkā esošie Eiropas Savienības tiesību akti) būtu piemēroti visās dalībvalstīs, vienotais tirgus varētu sniegt vēl lielāku ieguldījumu izaugsmes veicināšanā, un uzņēmumi un iedzīvotāji gūtu no tā pilnīgu labumu . Tieši uzņēmēji un iedzīvotāji ir tie, kas var iestāties par savām tiesībām. Tomēr, lai tas būtu iespējams — lai uzņēmumi un iedzīvotāji savas tiesības varētu izmantot, bet gadījumā, ja tās tiek pārkāptas, zinātu, kur vērsties pēc palīdzības —, tiem savas tiesības ir jāzina. Komisija, sadarbojoties ar dalībvalstīm, nostiprinās savu vienoto datu ievades punktu („Tava Eiropa”), lai tas gan Eiropas, gan valstu līmenī kļūtu par vienotu informācijas un palīdzības punktu. Tikpat svarīgi ir arī uzlabot nosacījumus, ar kuriem iespējams operatīvi piedāvāt konkrētus risinājumus un kas nerada izmaksas iedzīvotājiem un uzņēmumiem, kuru tiesības nav pilnībā ievērotas. Šādi veidojas uzticēšanās vienotajam tirgum un attiecīgi arī vēlēšanās tajā iesaistīties. Šajā nolūkā Komisija un dalībvalstis pastiprinās valsts administrācijas iestāžu tīkla „Solvit” darbību.

Inre marknaden skulle i större utsträckning kunna bidra till tillväxten om alla lagar (framför allt gällande EU-lagstiftning) skulle tillämpas av samtliga medlemsstater och fullt ut gagna företagen och allmänheten. De är de första som kan göra sina rättigheter gällande. Det kräver dock att man känner till sina rättigheter, att dessa kan utövas och att man kan få hjälp om det uppstår problem. Kommissionen kommer i samarbete med medlemsstaterna att bygga ut sin portal Ditt Europa så att den omfattar all information och ger vägledning på EU-nivå och på det nationella planet. Det är även absolut nödvändigt att förbättra förutsättningarna för att enskilda personer och företag, vars rättigheter inte fullt ut respekterats, snabbt och kostnadsfritt ska kunna få konkreta lösningar. Det gäller att skapa förtroende för inre marknaden så att människor och företag vill ta del av den. Kommissionen och medlemsstaterna kommer därför att bygga ut problemlösningsnätverket Solvit som kopplar samman nationella myndigheter.

Līdzvērtīgi un vienādi piemēroti „spēles noteikumi”

Lika regler för alla

Pat tad, ja sistemātiski tiek izmantoti alternatīvi strīdu izšķiršanas līdzekļi[65], gadījumos, kad grūtības joprojām ir vērojamas, un it sevišķi, kad tās ir saistītas ar strukturālāka rakstura problēmām, kuru cēloņi meklējami valstu likumdošanā, Komisijai ir pilnībā jāizmanto Līguma (LESD) 258. pantā paredzētās procedūras. Apspriežu gaitā ieinteresētās personas uzstāja, ka ir svarīgi vienotajā tirgū nodrošināt visiem vienādus spēles noteikumus , un pauda kritisku attieksmi pret bezizejas situācijām. Tālab šajā jomā Komisija veidos mērķtiecīgākas politiskās iestrādes un, izvirzot konkrētus skaitliski izsakāmus mērķus, skubinās dalībvalstis uzlabot situāciju saistībā ar ES tiesību aktu transponēšanu un valsts tiesību aktu atbilstības nodrošināšanu. Šāda pieeja jau ir ļāvusi samazināt transponēšanas deficītu līdz 1 %, tomēr iesāktais darbs ir jāturpina. Lai atbilstoši Eiropas Parlamenta izvirzītajai prasībai visas dalībvalstis līdz 2012. gadam būtu sekmīgi un pilnīgi iestrādājušas savos valsts tiesību aktos vienotā tirgus noteikumus, ir nepieciešamas turpmākās darbības: i) dalībvalstīm jāpaziņo publiskošanai paredzētās korelācijas tabulas; ii) ir jāizvirza skaitliskā izteiksmē izsakāmi mērķi attiecībā uz transponēšanas deficītu un valsts tiesību aktu atbilstības deficītu, respektīvi, 0,5 %[66] transponēšanas deficīta gadījumā un 0,5 %[67] — attiecībā uz valsts tiesību aktu atbilstības deficītu; iii) ir efektīvāk jāpiemēro pienākumu neizpildes procedūras, attiecīgajos procedūras posmos paredzot skaitliski izsakāmus mērķus.

Alternativa möjligheter för tvistlösning bör tillämpas systematiskt[65]. Vid bestående problem och framför allt om de beror på strukturproblem som hänför sig till nationell lagstiftning kan kommissionen tillämpa de förfaranden som föreskrivs i artikel 258 i EUF-fördraget. Olika aktörer betonade i samband med samrådet nödvändigheten av att lika regler ska gälla för alla inom inre marknaden och påpekade ett antal punkter som måste åtgärdas. Kommissionen kommer därför att tillämpa en striktare politik på detta område och uppmana medlemsstaterna att genom att fastställa konkreta mål se till att EU-lagstiftningen införlivas i nationell lagstiftning och att denna anpassas. Införlivandeunderskottet har kunnat minskas till 1 %, men det krävs ytterligare insatser. För att alla medlemsstater fram till 2012 ska tillämpa inremarknadsbestämmelserna på ett korrekt och fullständigt sätt krävs det, i enlighet med vad Europaparlamentet begärt, att 1. medlemsstaterna ställer upp jämföresletabeller som ska offentliggöras 2. konkreta mål fastställs för att begränsa införlivandeunderskottet till 0,5 %[66] och underskottet vad gäller förenligheten med nationell lagstiftning till 0,5 %[67] 3. överträdelseförfarandena blir effektivare genom att konkreta mål fastställs för de olika etapperna i förfarandet.

Visbeidzot, Komisija, iespējams, ierosinās „savstarpējā novērtējuma” instrumentu to direktīvu transponēšanai, kas attiecas uz kādu svarīgu nozari, kuru regulē daudz un dažādi valsts tiesību akti.

Om införlivandet av ett direktiv rör en enskild nyckelsektor med särskilt omfattande nationell lagstiftning kan kommissionen föreslå en inbördes utvärdering.

„Spēles noteikumi” globālā mērogā

Globala spelregler

Vispasaules konkurences apstākļos iekšējā tirgus un Eiropas uzņēmumu panākumi ir atkarīgi no Eiropas Savienības spējas garantēt savas iekšpolitikas un ārpolitikas konsekvenci un to, lai šīs politikas viena otru savstarpēji papildinātu. Komisija, par to gādājot, turpinās īstenot savu politiku regulatīvās konverģences uzlabošanai un iestāsies par starptautisko standartu plašāku pieņemšanu. Komisija risinās sarunas par tirdzniecības nolīgumiem, īpaši uzsverot ne vien piekļuvi tirgiem, bet arī regulatīvo konverģenci. Uzmanības lokā ir jābūt ne vien valstīm, kas gatavojas iestāties Eiropas Savienībā un kurām savos valsts tiesību aktos ir jāpārņem Eiropas Savienības tiesību akti, bet arī tām valstīm, attiecībā uz kurām Eiropas Savienība īsteno kaimiņattiecību un stratēģisko partnerattiecību politiku, lai, slēdzot padziļinātus brīvās tirdzniecības nolīgumus, veicinātu ekonomisko integrāciju un uzlabotu savstarpējo piekļuvi tirgum un tiesību aktu tuvināšanu.

För att den inre marknaden ska bli framgångsrik och EU-företagen lyckas i den internationella konkurrensen krävs det att EU:s interna och externa politik är samstämmig och komplementerande. Kommissionen kommer i detta syfte att även fortsättningsvis se till att lagstiftningen tillnärmas och aktivt arbeta för att internationella standarder antas. Man kommer att förhandla fram handelsavtal med särskild tonvikt inte enbart på marknadstillträdet utan även på konvergens på lagstiftningsområdet. Särskild uppmärksamhet bör tillägnas kandidatländerna (som ska anta EU:s regelverk), men även grannländerna och EU:s strategiska partner för att främja ekonomisk integrering, förbättra ömsesidigt marknadstillträde och tillnärma lagstiftningarna, framför allt genom långtgående frihandelsavtal.

4. TURPMāKAIS POSMS UN SECINāJUMI

4. NÄSTA ETAPP OCH SLUTSATSER

Lai gan mēs esam izvirzījuši prioritātes, uz kurām tiekties turpmākajos 18 mēnešos, tas mūs nekādā gadījumā neatbrīvo no atbildības jau tagad gatavoties turpmākajam posmam pēc 2012. gada. Respektīvi, ir jāmaina vienotā tirgus orientācija un jāuzlabo tā dinamika, lai tas varētu kalpot stratēģijā „Eiropa 2020” izvirzīto mērķu sasniegšanai, kura ir kļuvusi par atsauces scenāriju turpmākajiem 10 gadiem. Vienotajam tirgum ir jābūt tādam, kas veicina turpmāko mērķu sasniegšanu: resursu ilgtspēju un efektīvāku izmantošanu, inovāciju, sociālo iekļautību un teritoriālo kohēziju, kā arī nodarbinātības stratēģiju.

Att fastställa prioriterade mål för de kommande 18 månaderna utesluter inte att man redan nu bör planera inför nästa etapp efter 2012. För att under de kommande tio åren kunna förverkliga de mål som uppställts i strategin Europa-2020 måste den inre marknaden få en ny inriktning och ny dynamik. Inre marknaden bör bidra till att uppnå målen för hållbarhet och effektivt utnyttjande av resurserna, innovation, social integrering, territoriell sammanhållning och sysselsättningsstrategin.

2012. gada beigās būs jārod stimuls jaunam darba cēlienam vienotā tirgus pilnveidošanā. Šos apsvērumus papildinās padziļināts ekonomisks pētījums, kura rezultātā izdarītie slēdzieni ļaus identificēt tās jomas, kurās ir vēl neizmantots izaugsmes potenciāls, un vajadzības gadījumā radīt jaunus stimulējošus mehānismus ekonomiskajai izaugsmei. Komisija, izmantojot savus jaunos pārvaldības instrumentus, arī iesaistīsies apspriedēs ar pilsonisko sabiedrību un visiem vienotā tirgus darbībā iesaistīto aprindu pārstāvjiem.

En ny etapp för utvecklingen av inre marknaden kommer att inledas i slutet av 2012. Diskussionerna kommer att ske på grundval av en omfattande ekonomisk studie som ska identifiera områden där det finns outnyttjad tillväxtpotential och eventuellt nya faktorer som kan främja tillväxten. Kommissionen kommer med hjälp av de nya styrverktygen att samråda med det civila samhället och alla aktörer på inre marknaden.

Iedzīvotāji un uzņēmumi varēs gūt pilnīgu labumu no vienotā tirgus tikai tad, ja Akts par vienoto tirgu un tajā paredzētās prioritārās darbības tiks īstenotas nekavējoties un ar vērienu . Šī pasākumu programma ir svarīgs ieguldījums centienos uzlabot Eiropas ekonomikas konkurētspēju, un tāpēc tai ir jāpiešķir vislielākā prioritārā nozīme. Šajā nolūkā būs jāmobilizē visas Eiropas institūcijas, dalībvalstis un iesaistīto aprindu pārstāvji.

Allmänheten och företagen kommer enbart att kunna dra full nytta av inre marknaden om inremarknadsakten och de prioriterade åtgärderna genomförs snabbt och ambitiöst . Detta handlingsprogram bidrar på ett avgörande sätt till att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft och bör därför ges högsta prioritet. Detta kräver att alla europeiska institutioner, medlemsstaterna och samtliga berörda parter engagerar sig.

Tāpēc Komisija:

Kommissionen kommer därför att

- aicina Eiropas Parlamentu, Eiropadomi, Padomi, Eiropas Ekonomikas un sociālo lietu komiteju un Reģionu komiteju pilnībā atbalstīt Aktu par vienoto tirgu;

- uppmana Europaparlament, Europeiska rådet, rådet, ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén att fullt ut stödja inremarknadsakten,

- aicina Eiropadomi sniegt atbalstu divpadsmit prioritārās darbības jomām, kas noteiktas Aktā par vienoto tirgu, kā arī to īstenošanai prioritārā kārtā;

- uppmana Europeiska rådet att understödja de tolv prioriterade åtgärder som fastställs i inremarknadsakten och prioritera genomförandet av dem,

- aicina Eiropas Parlamentu un Padomi likumdošanas izstrādes procesā vislielāko prioritāti piešķirt Aktā par vienoto tirgu iekļautajiem galvenajiem pasākumiem un vienoties par to pieņemšanu bez kavēšanās ne vēlāk kā līdz 2012. gada beigām;

- uppmana Europaparlamentet och rådet att i lagstiftningsförfarandet ge högsta prioritet åt nyckelåtgärderna i inremarknadsakten och se till att de antas så snart som möjligt, dock senast till utgången av 2012,

- Komisija Eiropas Pusgada ietvaros, gatavojoties pavasara Eiropadomē paredzētajai pārskatīšanai, sagatavos ziņojumu Eiropas Parlamentam, Eiropadomei un Padomei par rezultātiem, kas sasniegti Akta par vienoto tirgu un tajā paredzēto galveno pasākumu īstenošanā;

- rapportera till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet om framstegen i fråga om genomförandet av inremarknadsakten och dess nyckelåtgärder inom ramen för ”Europeiska terminen” och i samband översynen vid Europeiska rådets vårmöte,

- sadarbosies ar dalībvalstīm, lai atvieglinātu Akta par vienoto tirgu un tajā paredzēto galveno pasākumu raitu īstenošanu;

- samarbeta med medlemsstaterna för att underlätta ett snabb genomförande av inremarknadsakten och dess nyckelåtgärder,

- aicina dalībvalstu valsts, reģionālās un vietējās iestādes nodrošināt vienotā tirgus noteikumu īstenošanu un to ievērošanu;

- uppmana medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter att se till inremarknadsbestämmelserna genomförs och efterlevs,

- aicina visas iesaistītās aprindas — Eiropas Parlamenta un nacionālo parlamentu locekļus, valsts, reģionālo un pašvaldību iestāžu pārstāvjus, kā arī visas citas iesaistītās personas — aktīvi piedalīties „vienotā tirgus dienā”, kuras laikā gan valstu, gan Eiropas mērogā (jo īpaši Vienotā tirgus foruma ietvaros) tiks diskutēts par sasniegto progresu un problēmām, kas vēl jārisina.

- uppmana alla intressenter, Europaparlamentets och de nationella parlamentens ledamöter, företrädare för nationella, regionala och lokala myndigheter samt alla andra berörda parter att aktivt medverka i en inremarknadsdag i samband med vilken man ska diskutera de framsteg som uppnåtts och vilka frågor som bör prioriteras på det nationella planet och på EU-nivå, framför allt inom ramen för forumet för den inre marknaden.

1. pielikums: Tabula ar pamatdarbībām

Bilaga 1: Nyckelåtgärder

Pamatdarbība | Mehānisms | Komisijas priekšlikums |

Nyckelåtgärd: | Insats | Kommissionens förslag |

1 | Tāda likumdošana, kas izstrādāta ar nolūku atvieglināt vienā dalībvalstī veidotu riska kapitāla fondu ieguldījumus jebkurā citā dalībvalstī — bez jebkādiem šķēršļiem vai papildu prasībām. | MVU piekļuve finansējumam | 2011. gada 4. ceturksnis |

1 | Lagstiftning som gör det lättare för riskkapitalfonder som är etablerade i en medlemsstat att fritt investera i en annan medlemsstat utan några hinder eller ytterligare krav. | Tillgång till finansiering för små och medelstora företag | Fjärde kvartalet 2011 |

2 | Atjaunināti tiesību akti par profesionālās kvalifikācijas atzīšanu. | Iedzīvotāju mobilitāte | 2011. gada 4. ceturksnis |

2 | Modernisering av lagstiftningen om erkännande av yrkeskvalifikationer. | Den enskilda individens rörlighet | Fjärde kvartalet 2011 |

3 | Tiesību akti, ar ko izveido vienotu patentaizsardzību vairākumam dalībvalstu un vienotu strīdu risināšanas sistēmu; ir izvirzīts mērķis — pirmos patentus, kas saņem šādu vienotu aizsardzību, izdot 2013. gadā. | Intelektuālā īpašuma tiesības | 2011. gada 2. ceturksnis |

3 | Lagstiftning som inrättar ett enhetligt patentskydd för största möjliga antal medlemsstater samt ett enhetligt tvistlösningssystem. Målsättningen är att 2013 utfärda de första EU-patenten. | Immateriella rättigheter | Andra kvartalet 2011 |

4 | Tiesību akti par alternatīviem strīdu izšķiršanas mehānismiem. Šajā pamatdarbībā ir paredzēts pasākumu bloks attiecībā uz tirdzniecību tiešsaistē. | Patērētāji — vienotā tirgus dalībnieki | 2011. gada 4. ceturksnis |

4 | Lagstiftning om alternativ tvistlösning. Denna åtgärd omfattar även e-handeln. | Konsumenterna, inre marknadens aktörer | Fjärde kvartalet 2011 |

5 | Pārskatīt tiesību aktus par Eiropas standartizācijas sistēmu, lai to paplašinātu, to attiecinot arī uz pakalpojumiem, un lai uzlabotu standartizācijas procedūru efektivitāti, iedarbīgumu un to iekļaujošo raksturu. | Pakalpojumi | 2011. gada 2. ceturksnis |

5 | Översyn av det europeiska standardiseringssystemet för att utvidga det till att även omfatta tjänster och göra standardiseringsförfarandena mer effektiva, dynamiska och välförankrade. | Tjänster | Andra kvartalet 2011 |

6 | Tiesību akti par enerģētikas un transporta infrastruktūru, lai identificētu un izvērstu stratēģiskos viseiropas nozīmes projektus un lai nodrošinātu to savstarpējo izmantojamību un intermodālo raksturu. | Tīkli | 2011. gada 4. ceturksnis 2011. gada 3. ceturksnis |

6 | Lagstiftning om energi- och transportinfrastruktur för att fastställa och utveckla strategiska projekt av intresse för EU och garantera driftskompatibilitet och intermodalitet. | Nätverken | Fjärde kvartalet 2011 Tredje kvartalet 2011 |

7 | Tiesību akti, ar ko nodrošinātu e-identifikācijas un e-autentifikācijas savstarpējo atzīšanu ES un pārskatītu direktīvu par e-parakstu. | Digitālais vienotais tirgus | 2012. gada 1. ceturksnis |

7 | Lagstiftning som säkerställer ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering inom hela EU och översyn av direktivet om elektroniska signaturer. | Den digitala inre marknaden | Första kvartalet 2012 |

8 | Tiesību akti tāda Eiropas normatīvā satvara izveidei, kas vienkāršotu solidaritātes ieguldījumu fondu izveidi. | Sociālā uzņēmējdarbība | 2011. gada 4. ceturksnis |

8 | Lagstiftning som inrättar en EU-ram för att främja utvecklingen av solidariska investeringsfonder | Socialt företagande | Fjärde kvartalet 2011 |

9 | Pārskatīt enerģijas nodokļu direktīvu nolūkā nodrošināt konsekventu regulējumu dažādiem enerģijas avotiem, lai sekmīgāk ņemtu vērā enerģijas saturu dažādos ražojumos un to CO2 emisiju līmeni. | Nodokļi | 2011. gada 2. ceturksnis |

9 | Översyn av energiskattedirektivet för att olika energikällor ska behandlas på likvärdigt sätt i syfte att bättre beakta varors energiinnehåll och deras koldioxidutsläpp. | Beskattning | Andra kvartalet 2011 |

10 | Tiesību akti, ar ko uzlabot un pastiprināt direktīvas par darba ņēmēju norīkošanu darbā[68] transponēšanu, piemērošanu un tās ievērošanu praksē, līdztekus tiesību aktiem, ar ko paredzēts ieviest skaidrību tajā, kā saistībā ar sociālajām pamattiesībām izmantojama uzņēmējdarbības veikšanas brīvība un pakalpojumu sniegšanas brīvība. | Sociālā kohēzija | 2011. gada 4. ceturksnis |

10 | Lagstiftning som syftar till att förbättra och stärka genomförandet, tillämpningen och den praktiska efterlevanden av direktivet om utstationering av arbetstagare[68], samt lagstiftning som klarlägger utövandet av etableringsrätten, rätten att tillhandahålla tjänster och de grundläggande sociala rättigheterna | Social sammanhållning | Fjärde kvartalet 2011 |

11 | Vienkāršot direktīvas par grāmatvedības standartiem. | Uzņēmumu regulatīvā vide | 2011. gada 2. ceturksnis |

11 | Förenkling av redovisningsdirektiven | Regelverket för företag | Andra kvartalet 2011 |

12 | Pārskatīts un modernizēts publisko iepirkumu regulatīvais satvars. | Publiskie iepirkumi | 2011. gada 4. ceturksnis |

12 | Omarbetning och uppdatering av lagstiftningen för offentlig upphandling | Offentlig upphandling | Fjärde kvartalet 2011 |

2. pielikums: Vienotā tirgus darbības rādītāji

Bilaga 2: Indikatorer för inre marknaden

- Preču un pakalpojumu tirdzniecība ES iekšienē: 2009. gadā preču tirdzniecība ES iekšienē atbilda 37 % IKP (jeb 4 320 miljardi euro), bet pakalpojumu tirdzniecība — 10,5 % (jeb 1 233 miljardi euro)[69].

- Handeln inom EU med varor och tjänster: 2009 uppgick varuhandeln inom EU till 37 % av BNP (4 320 miljarder euro) och handeln med tjänster till 10,5 % av BNP (1 233 miljarder euro)[69].

- ES iekšējā e-tirdzniecība: 2010. gadā 9 % Eiropas iedzīvotāju ir izdarījuši pirkumu no citās dalībvalstīs reģistrētiem piegādātājiem[70].

- E-handeln inom EU: 2010 gjorde 9 % av EU:s befolkning inköp hos leverantörer i en annan medlemsstat[70].

- Eiropas patenta saņemšanai iesniegto pieteikumu un piešķirto patentu skaits: 2010. gadā (pagaidu dati) — Eiropas Patentu iestāde saņēma 235 029 pieteikumus Eiropas patenta saņemšanai; piešķirti — 58 108 Eiropas patenti[71].

- Antalet inlämnade och beviljade ansökningar om EU-patent: 2010 (preliminära siffror) lämnades 235 029 ansökningar om EU-patent till Europeiska patentverket varav 58 108 beviljades[71].

- ES publiskās administrācijas iestāžu pārrobežu sadarbība (izmantojot IMI ): 2010. gada beigās IMI ir reģistrētas 5737 kompetentās iestādes[72].

- Det gränsöverskridande samarbetet mellan EU:s offentliga myndigheter (IMI): I slutet av 2010 hade 5 737 behöriga myndigheter registrerats i IMI[72].

- Eiropas tiesību aktu transponēšanas deficīts iekšējā tirgus jomā: 2010. gada beigās visā ES transponēšanas deficīts bija 0,9 %[73].

- EU-lagstiftningens införlivandeunderskott inom inre marknaden: Införlivandeunderskottet uppgick i slutet av 2010 till 0,9 % för hela EU[73].

- To ES iedzīvotāju skaits, kas strādā kādā citā dalībvalstī: 2009. gadā 5,8 miljoni iedzīvotāju, respektīvi, 2,5 % ekonomiski aktīvās ES iedzīvotāju daļas[74].

- Antalet EU-medborgare som arbetar i en annan medlemsstat: 5,8 miljoner personer 2009, vilket motsvarar 2,5 % av EU:s yrkesverksamma befolkning[74].

[1] A7-0132/2010.

[1] A7-0132/2010.

[2] Komisija ir uzticējusi Pedro Solbes sagatavot ziņojumu par stāvokli minētajos reģionos.

[2] Kommissionen har gett Pedro Solbes i uppdrag att utarbeta en rapport om situationen i regionerna.

[3] Atbilstoši vidēja termiņa aplēsēm, ir paredzams, ka potenciālās izaugsmes rādītājs līdz 2020. gadam būs 1,5 %. 9,6 % ekonomiski aktīvās sabiedrības daļas skar bezdarbs. Komisijas paziņojums „Gada izaugsmes pētījums: ES visaptverošās reakcijas uz krīzi izveide”, 2. un 3. lpp.

[3] Den potentiella tillväxten på medellång sikt beräknas till 1,5 % fram till 2020. 9,6 % av den aktiva befolkningen är arbetslös. Kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt: Vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen , sida 2.

[4] COM(2010) 2020.

[4] KOM(2010) 2020.

[5] Paziņojums „Gada izaugsmes pētījums”, COM(2011) 11.

[5] Kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen , KOM(2011) 11.

[6] Eiropadomes 2011. gada 24.–25. marta secinājumi, EUCO 10/11, § Nr. 7.

[6] Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2011, EUC0 10/11, punkt 7.

[7] COM(2010) 608.

[7] KOM(2010) 608.

[8] Sk. pielikumā Ziņojumu par sabiedrisko apspriešanu saistībā ar Aktu par vienoto tirgu.

[8] Se bilagan till rapporten om det offentliga samrådet om inremarknadsakten.

[9] Padomes secinājumi attiecībā uz Aktu par vienoto tirgu (17799/10).

[9] Rådets slutsatser om inremarknadsakten (17799/10).

[10] Attiecīgi, „par pārvaldību un partnerību vienotajā tirgū” (P7TA-PROV(2011)0144), „par vienoto tirgu Eiropas iedzīvotājiem” (P7TA-PROV(2011)0145) un „par vienoto tirgu uzņēmumiem un izaugsmei” (P7TA-PROV(2011)0146).

[10] Styrelseformer och partnerskap på den inre marknaden (P7TA-PROV(2011)0144), En inre marknad för européer (P7TA-PROV(2011)0145) och En inre marknad för företag och tillväxt (P7TA-PROV(2011)0146).

[11] CdR 330/2010 - ECOS-V-009.

[11] CdR 330/2010 - ECOS-V-009.

[12] CESE 525/2011 – INT/548.

[12] R/CESE 525/2011 (INT/548).

[13] Eiropadomes 2011. gada 24.–25. marta secinājumi, 25. marta EUCO 10/11, § Nr. 7.

[13] Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2011, EUC0 10/11, punkt 7.

[14] Līguma par Eiropas Savienību 3. panta 3. punkts.

[14] Artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen.

[15] Pamattiesību hartas 28. pants.

[15] Artikel 28 i stadgan.

[16] COM(2011) 109.

[16] KOM(2011) 109.

[17] COM(2011) 78.

[17] KOM(2011) 78.

[18] Sk. 2010. gada 2. oktobra paziņojumu: „Finanšu pakalpojumu regulēšana ilgtspējīgai izaugsmei” (COM(2010) 301) un progresa ziņojumu, kas publicēts 2011. gada februārī (http://ec.europa.eu/internal_market/finances/docs/110209_progress_report_financial_issues_fr.pdf).

[18] Se meddelandet av den 2 oktober 2010. Reglering av finansiella tjänster för en hållbar tillväxt – och lägesrapporten som publicerades i februari 2011 (http://ec.europa.eu/internal_market/finances/docs/110209_progress_report_financial_issues_en.pdf

[19] Sk. arī pamatiniciatīvu „Inovācijas savienība” (COM(2010) 546).

[19] Se även flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen KOM(2010) 546.

[20] No pētījuma, kuru 2009. gadā veica Eirobarometrs, izriet, ka grūtības piekļūt finansējumam ir otrais visbiežāk minētais šķērslis uzņēmumu izaugsmei.http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_271_en.pdf.

[20] Enligt en Eurobarometerstudie som gjordes 2009 är finansieringen det näst största problemet som hindrar företagens tillväxt.http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_271_en.pdf

[21] Sk. arī pamatiniciatīvu „Jaunu prasmju un darba vietu programma” (COM(2010) 682).

[21] Se även flaggskeppsinitiativet En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen , KOM(2010) 682.

[22] „Ceļā uz atbilstīgām, noturīgām un drošām Eiropas pensiju sistēmām” (COM(2010) 365).

[22] Grönbok med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU , KOM(2010) 365

[23] Sk. COM(2010) 682.

[23] Se KOM(2010) 682.

[24] Sk. arī pamatiniciatīvu „Jaunatne kustībā” (COM(2010) 477).

[24] Se flaggskeppsinitiativet Unga på väg , KOM(2010) 477.

[25] Sk. arī pamatiniciatīvu „Inovācijas savienība” (COM(2010) 546) un „Integrēta rūpniecības politika globalizācijas laikmetam” (COM(2010) 614).

[25] Se även flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen , KOM(2010) 546 och En integrerad industripolitik för en globaliserad tid , KOM(2010) 614.

[26] Pamattiesību hartas 17. pants.

[26] Artikel 17 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

[27] Avots: http://www.wipo.int/sme/en/documents/valuing patents.htm

[27] Källa: http://www.wipo.int/sme/en/documents/valuing patents.htm

[28] Sk. arī pamatiniciatīvu „Digitālā programma Eiropai” (COM(2010) 245).

[28] Se flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa, KOM(2010) 245.

[29] Sk. arī pamatiniciatīvu „Integrēta rūpniecības politika” (COM(2010) 614).

[29] Se flaggskeppsinitiativet En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, KOM(2010) 614.

[30] ESAO: „Magnitude of counterfeiting and piracy of tangible products” — 2009. gada novembra atjauninātā versija; http://www.oecd.org.

[30] OECD: Magnitude of counterfeiting and piracy of tangible products - november 2009 uppdatering, http://www.oecd.org.

[31] Darba dokuments „Patērētāju tiesību pastiprināšana Eiropas Savienībā”, kas pieņemts 2011. gada 7. aprīlī (SEC(2011) 469) un kura pamatā ir Eirobarometrs 342; kā arī Komisijas dienestu aplēses, kas pamatojas uz datiem, kuri publicēti YouGovPsychonomics (2009) veiktajā pētījumā „Mystery Shopping Evaluation of Cross-Border E-Commerce in the EU”.

[31] Kommissionens arbetsdokument Strengthening the powers of consumers in the European Union, SEK(2011) 469, som antogs den 7 april 2011 och som grundar sig på Eurobarometern 342 samt beräkningar gjorda av kommissionens avdelningar baserade på uppgifter publicerade i en studie som genomförts av YouGovPsychonomics (2009) Mystery Shopping Evaluation of Cross-Border E-Commerce in the EU .

[32] Sk. arī pamatiniciatīvu „Inovācijas savienība” (COM(2010) 546), „Integrēta rūpniecības politika globalizācijas laikmetam” (COM(2010) 614) un „Digitālā programma Eiropai” (COM(2010) 245).

[32] Se även flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen , KOM(2010) 546 och En integrerad industripolitik för en globaliserad tid , KOM(2010) 614 och En digital agenda för Europa , KOM(2010) 245.

[33] Eurostat dati.

[33] Eurostat.

[34] Komisijas paziņojums (COM(2011) 20) „Virzībā uz funkcionālāku pakalpojumu vienoto tirgu”.

[34] Kommissionens meddelande Mot en bättre fungerande inre marknad för tjänster , KOM(2011) 20.

[35] Sk. arī paziņojumu „Enerģētikas infrastruktūras prioritātes 2020. gadam un pēc tam — Projekts integrētam Eiropas enerģētikas tīklam” (COM(2010) 677), Eiropas 2011. gada 4. februāra sammita secinājumus, pamatiniciatīvu „Resursu ziņā efektīvāka Eiropa” (COM(2011) 21) un 2011. gada energoefektivitātes plānu (COM(2011) 109).

[35] Se kommissionens meddelande Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk, KOM(2010) 677, slutsatserna från toppmötet den 4 februari 2011, Ett resurseffektivt Europa – flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, KOM(2011) 21 och Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109.

[36] Sk. arī pamatiniciatīvu „Integrēta rūpniecības politika globalizācijas laikmetam” (COM(2010) 614).

[36] Se flaggskeppsinitiativet En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, KOM(2010) 614.

[37] Ziņojums par Eiropas digitālo konkurētspēju (SEC(2010) 627).

[37] EU-rapport om digital konkurrenskraft - SEK(2010) 627.

[38] Eurostat dati.

[38] Eurostat.

[39] Sakaru komitejas darba dokuments „Piekļuve platjoslai ES: situācija 2010. gada 1. jūlijā”.

[39] Kommunikationskommitténs arbetsdokument Bredbandstillgången inom EU och läget den 1 juli 2010 .

[40] Pēc Eiropas Komisijas pasūtījuma veiktais pētījums „MEPSIR — Measuring European Public Sector Information Resources” (2006), HELM Group of Companies with Zenc .

[40] Studie MEPSIR – Measuring European Public Sector Information Resources (2006), HELM Group of Companies und Zenc, på uppdrag av EU-kommissionen.

[41] COM(2010) 245.

[41] KOM(2010) 245

[42] Eirobarometra zibensaptauja Nr. 299 „Pārrobežu tirdzniecība un patērētāju aizsardzība”, 2010. gada septembris, analītisks ziņojums, 30. lpp.

[42] Flash Eurobarometer nr 299 – Cross-border trade and consumer protection, september 2010, analysrapport, s. 30.

[43] Sk. arī Komisijas paziņojumu par pārrobežu elektronisko komerciju uzņēmumu attiecībās ar patērētājiem ES (COM(2009)557);http://ec.europa.eu/consumers/strategy/docs/COM_2009_0557_4_lv.pdf

[43] Se även kommissionens meddelande om gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter i EU KOM(2009) 557, http://ec.europa.eu/consumers/strategy/docs/COM_2009_0557_4_en.pdf)

[44] Patēriņa tirgus rezultātu piektais apkopojums — http://ec.europa.eu/consumers/strategy/docs/5th_edition_scoreboard_en.pdf.

[44] 5th Consumer Scoreboard, http://ec.europa.eu/consumers/strategy/docs/5th_edition_scoreboard_en.pdf

[45] Iniciatīva Eiropas līgumtiesību jomā būs viens no pasākumiem, kas iecerēti, lai mazinātu regulatīvos šķēršļus e-tirdzniecībai.

[45] Initiativet om europeisk avtalsrätt är bland de åtgärder som planeras för att minska de rättsliga hindren för e-handeln.

[46] Pakalpojumu direktīvas 20. panta piemērošanas nolūkā.

[46] Tillämpning av artikel 20 i tjänstedirektivet.

[47] Eiropas Parlamenta un Padomes 2003. gada 17. novembra Direktīva 2003/98/EK.

[47] Europaparlamentets och rådets direktiv nr 2003/98/EG av den 17 november 2003.

[48] Piemēram, kartes un maršruti, kas pieejami tiešsaistē vai GPS, nebūtu tik pilnīgi, ja PSI direktīva nebūtu izveidojusi vajadzīgos nosacījumus, lai šāda publiskā sektora informācija būtu ieejama.

[48] Kartor och resrutter som finns tillgängliga via internet eller GPS skulle exempelvis inte ha utvecklats i samma utsträckning om direktivet om information från den offentliga sektorn inte skapat förutsättningar för att information från den offentliga sektorn kan tillgängliggöras.

[49] Kooperatīvie uzņēmumi vien nodrošina vairāk nekā 4,8 miljonus darbvietu.

[49] Enbart kooperativen står idag för 4,8 miljoner arbetstillfällen.

[50] Ir novērtēts, ka sociālos uzņēmumos un „trešajā” sektorā ir aptuveni 7 miljoni darbinieku jeb 4 % algoto darbinieku Eiropā.

[50] Antalet anställda inom sociala företag och tredje sektorn uppskattas till 7 miljoner, vilket är 4 % av den betalda arbetskraften i Europa.

[51] Publiskā iepirkuma noteikumi, uzņēmumu savstarpējās attiecības, jo īpaši mazumtirdzniecības un vairumtirdzniecības sektorā („ B to B ”), finansējuma pieejamība (bankas kredīts, īpaši ieguldījumu fondi, privāto iekrājumu novirzīšana, izmantojot tādas iniciatīvas kā Big Society Bank (Apvienotā Karaliste)).

[51] Bestämmelser om offentlig upphandling, förhållandet mellan företag, framför allt inom handel och distribution (B to B), tillgång till finansiering (bankkrediter, särskilda investeringsfonder, styrning av privat sparande mot initiativ som Big Society Bank i Förenade kungariket).

[52] COM(210) 758.

[52] KOM(210) 758.

[53] Ir aprēķināts, ka, ieviešot kopēju, konsolidētu uzņēmumu nodokļa bāzi, administratīvās izmaksas, ar kurām nākas saskarties MVU, samazinātos par 67 %.

[53] De administrativa kostnaderna för beskattning av små och medelstora företag beräknas minska med 67 % om man inför en gemensam konsoliderad skattebas för företag.

[54] COM(2010) 769.

[54] KOM(2010) 769.

[55] Sk. pamatiniciatīvu „Jaunu prasmju un darba vietu programma” (COM(2010) 682).

[55] Se även flaggskeppsinitiativet En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen , KOM(2010) 682.

[56] Šajā iniciatīvā, iespējams, izmantos risinājumus, kas piedāvāti Padomes 1998. gada 7. decembra Regulā (EK) Nr. 2679/98 par iekšējā tirgus darbību attiecībā uz brīvu preču apriti starp dalībvalstīm.

[56] Initiativet skulle kunna grunda sig på rådets förordning (EG) nr 2679/98 av den 7 februari 1998 om den inre marknadens sätt att fungera i samband med den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna.

[57] Komisijas 2011. gada 23. marta paziņojums „ES valsts atbalsta noteikumu reforma attiecībā uz vispārējas tautsaimnieciskas nozīmes pakalpojumiem” (COM(2011) 146).

[57] Kommissionens meddelande av den 23 mars 2011 Reform av EU:s regler om statligt stöd avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse , KOM(2011) 146.

[58] Eiropadomes 2011. gada 24.–25. marta secinājumi, 25. marta EUCO 10/11, § Nr. 7.

[58] Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2011, EUC0 10/11, punkt 7.

[59] Šādi skaitļi aprēķināti, pamatojoties uz pētījumu, ko 2010. gada oktobrī veica Center of Strategy & Evaluation Services (CSES), un 2009. gada februārī Capgemini, Deloitte un Ramboll sagatavoto ziņojumu par Eiropas Savienības projektu attiecībā uz atsauces elementiem un administratīvo izmaksu samazināšanu.

[59] Siffrorna har tagits fram på grundval av en studie av Center of Strategy & Evaluation Services (CSES), oktober 2010, och en rapport EU project on reference measures and lower administrative costs av Capgemini, Deloitte et Ramboll, februari 2009.

[60] Sk. arī Eiropas stratēģiju normatīvās vides vienkāršošanai (COM(2005) 535).

[60] Se även En strategi för förenkling av lagstiftningen , KOM(2005) 535.

[61] Sk. arī „Integrēta rūpniecības politika globalizācijas laikmetam” (COM(2010) 614).

[61] Se flaggskeppsinitiativet En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, KOM(2010) 614.

[62] Sk. arī pamatiniciatīvu „Inovācijas savienība” (COM(2010) 546) un „Integrēta rūpniecības politika globalizācijas laikmetam” (COM(2010) 614).

[62] Se även flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen, KOM(2010) 546 och En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, KOM(2010) 614.

[63] Atbilstīgi piesardzīgām aplēsēm — laika posmā no 2000. līdz 2006. gadam — vismaz 138 miljardi euro.

[63] Enligt en försiktig uppskattning uppgick siffran till minst 138 miljarder euro under perioden 2000–2006.

[64] Lielākajā daļā tiešsaistē sniegto atbilžu (312 no 740) tika pausts viedoklis, ka šīs apspriedes un dialogs ar pilsonisko sabiedrību ir vissvarīgākais temats no 50 pasākumiem, kas ierosināti Aktā par vienoto tirgu.

[64] Av de 50 åtgärder som föreslås i inremarknadsakten fick samrådet och dialogen med det civila samhället de flesta online-svaren (312 av 740).

[65] Eksperimentālais ES tīkls starp Komisiju un dažām dalībvalstīm ir efektīvs veids, kā censties atrisināt strīdus pirms pienākumu neizpildes procedūras uzsākšanas. Komisija šo tīklu izmanto sistemātiski un vēlas to paplašināt, iekļaujot tā darbībā visas dalībvalstis.

[65] EU-pilotnätet som kopplar samman kommissionen och vissa medlemsstater är ett effektivt sätt att lösa olika tvister utan att tillämpa överträdelseförfarandet. Det används systematiskt av kommissionen som önskar utvidga det till att omfatta samtliga medlemsstater.

[66] 2010. gadā vidējais deficīts ir 0,9 %, bet lielākajā daļā valstu ir sasniegts jau 0,5 % deficīts.

[66] 2010 uppgick det genomsnittliga införlivandeunderskottet till 0,9 % och minskade till 0,5 % för en fjärdedel av medlemsstaterna.

[67] 2010. gadā šis deficīts bija vidēji 0,7 %.

[67] 2010 uppgick det genomsnittliga underskottet till 0,7 %.

[68] Sk. pamatiniciatīvu „Jaunu prasmju un darba vietu programma” (COM(2010) 682).

[68] Se även flaggskeppsinitiativet En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen , KOM(2010) 682.

[69] Eurostat dati.

[69] Eurostat.

[70] Eurostat dati.

[70] Eurostat.

[71] Eiropas Patentu iestāde ( OEB ).

[71] Europeiska patentverket.

[72] Eiropas Komisija.

[72] Europeiska kommissionen.

[73] Eiropas Komisija.

[73] Europeiska kommissionen.

[74] Eurostat dati.

[74] Eurostat.