|
|
[pic] | EIROPAS KOMISIJA |
|
[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |
|
|
Briselē, 19.7.2010
|
Bryssel den 19.7.2010
|
|
COM(2010)390 galīgā redakcija
|
KOM(2010)390 slutlig
|
|
KOMISIJAS ZIŅOJUMS EIROPAS PARLAMENTAM, PADOMEI, EIROPAS EKONOMIKAS UN SOCIĀLO LIETU KOMITEJAI UN REĢIONU KOMITEJAI
|
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
|
|
par Eiropas darba kārtības kultūrai īstenošanu
|
om genomförandet av den europeiska kulturagendan
|
|
SEC(2010)904
|
SEK(2010)904
|
|
KOMISIJAS ZIŅOJUMS EIROPAS PARLAMENTAM, PADOMEI, EIROPAS EKONOMIKAS UN SOCIĀLO LIETU KOMITEJAI UN REĢIONU KOMITEJAI
|
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
|
|
par Eiropas darba kārtības kultūrai īstenošanu
|
om genomförandet av den europeiska kulturagendan
|
|
IEVADS
|
INLEDNING
|
|
Kultūra ir Eiropas projekta stūrakmens, un tajā sakņojas Eiropas Savienības princips “vienotība daudzveidībā”. Cieņa pret kultūras daudzveidību un spēja vienoties kopīgās vērtībās ir garantējusi ES valdošo mieru, labklājību un solidaritāti. Mūsdienu globalizētajā pasaulē, veicinot stabilitāti, savstarpēju sapratni un sadarbību visā pasaulē, kultūra var dot unikālu ieguldījumu Eiropas stratēģijā gudrai, ilgtspējīgai un integrējošai izaugsmei.
|
Kulturen står i centrum för det europeiska projektet och ligger till grund för Europeiska unionens motto ”förenade i mångfalden”. Respekten för den kulturella mångfalden och förmågan att enas kring gemensamma värden har garanterat att det råder fred, välstånd och solidaritet i EU. I dagens globaliserande värld kan kulturen bidra till den europeiska strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och till ömsesidig förståelse och samarbete i världen.
|
|
Pieņemot 2007. gadā Eiropas darba kārtību kultūrai[1], tika pavērta jauna nodaļa sadarbībā kultūras politikas jomā Eiropas līmenī. Pirmo reizi visi partneri — Eiropas iestādes, dalībvalstis un pilsoniskā sabiedrība kultūras jomā — tika aicināti apvienot centienus, lai sasniegtu skaidri noteiktos kopīgos mērķus, ko bija apstiprinājusi Padome[2]:
|
I och med antagandet av den europeiska kulturagendan[1] 2007 inleddes ett nytt kapitel för kultursamarbetet på EU-nivå. För första gången uppmanades alla partner – EU-institutioner, medlemsstater och det civila samhället på kulturområdet – att samla sina insatser för att nå följande uttryckligen fastställda gemensamma mål, som stöddes av rådet[2]:
|
|
- veicināt kultūru daudzveidību un kultūru dialogu,
|
- Främja kulturell mångfald och interkulturell dialog.
|
|
- veicināt kultūru kā jaunrades katalizatoru,
|
- Främja kulturen som en drivkraft för kreativitet.
|
|
- veicināt kultūru kā būtisku Eiropas Savienības starptautisko attiecību elementu.
|
- Främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser.
|
|
Lai atbalstītu sadarbību, darba kārtībā tika iekļautas arī šādas jaunas darba metodes kultūras jomā:
|
För att stödja samarbetet innehåller agendan även följande arbetsmetoder som är nya för kulturområdet:
|
|
- atvērtā koordinācijas metode (AKM) ciešākai dalībvalstu sadarbībai attiecībā uz prioritātēm, kas noteiktas Padomes 2008.–2010. gada darba plānā kultūrai [3],
|
- Tillämpning av den öppna samordningsmetoden för att skapa ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna om de prioriteringar som fastställs i rådets arbetsplan för kultur 2008–2010[3].
|
|
- strukturētāks dialogs ar pilsonisko sabiedrību kultūras jomā, izmantojot dažādas platformas diskusijām un viedokļu apmaiņai.
|
- En mer strukturerad dialog med det civila samhället på kulturområdet genom flera olika plattformar för diskussion och utbyte.
|
|
Ziņojuma mērķis
|
Syftet med rapporten
|
|
Šajā ziņojumā analizēti gūtie panākumi Eiropas un valstu līmenī attiecībā uz trim darba kārtības mērķiem un novērtēta pirmā pieredze, kas gūta, izmantojot jaunās darba metodes, balstoties no dalībvalstu iesniegtajiem ziņojumiem un AKM grupu[4] un platformu[5] darbu. Ņemot vērā šo analīzi, Komisija ir izstrādājusi secinājumus, kas izklāstīti 3.1.2. un 3.2.2. punktā.
|
I rapporten granskas de framsteg som har gjorts på EU-nivå och nationell nivå för att nå agendans tre mål. De första erfarenheterna av de nya arbetsmetoderna utvärderas på grundval av de nationella rapporter som inlämnats av medlemsstaterna och arbetsgruppernas[4] och plattformarnas arbete[5]. Kommissionens slutsatser av analysen presenteras i avsnitten 3.1.2 och 3.2.2.
|
|
Tas, cik veiksmīgi ar kultūru saistītie aspekti integrēti attiecīgajās ES politikas jomās (“ mainstreaming ”), galvenokārt ir izklāstīts šim ziņojumam pievienotajā dienestu darba dokumentā.
|
En närmare redogörelse för de framsteg som har gjorts för att se till att de kulturella aspekterna beaktas på lämpligt sätt inom berörda EU-politikområden (integrering) lämnas i det arbetsdokument som åtföljer den här rapporten.
|
|
PANĀKUMI DARBA KĀRTĪBAS MēRķU SASNIEGŠANĀ
|
FRAMSTEG FÖR ATT NÅ AGENDANS MÅL
|
|
Darba kārtības 1. mērķis: veicināt kultūru daudzveidību un kultūru dialogu
|
Mål 1: Främja kulturell mångfald och interkulturell dialog
|
|
Panākumi gūti daudzās jomās.
|
Det har gjorts framsteg inom många områden.
|
|
Eiropas kultūru dialoga gads [6] (2008) bija vērsts gan uz izpratnes veidošanu par kultūru dialogu, gan uz politikas debašu veicināšanu šajā jomā. Vairākās dalībvalstīs gada darbību rezultātā tika izveidotas jaunas politikas un struktūras, savukārt ES līmenī tika panākta politiska vienošanās par nepieciešamību veicināt starpkultūru kompetences[7] un kultūru dialoga nozīmi ārējās attiecībās[8]. Platforma kultūru Eiropai publicēja un turpina popularizēt pilsoniskās sabiedrības ieteikumu “Varavīksnes grāmatu” ( “Rainbow Paper” ).
|
Under Europeiska året för interkulturell dialog 2008[6] genomfördes informationskampanjer, och man arbetade med att utveckla den politiska debatten om interkulturell dialog. Det europeiska året för interkulturell dialog har gett upphov till ny politik och nya strukturer i flera medlemsstater, och på EU-nivå nåddes en politisk överenskommelse om främjande av interkulturella kompetenser[7] och om den interkulturella dialogens roll i de yttre förbindelserna[8]. Plattform för ett interkulturellt Europa offentliggjorde ”Regnbågsrapporten” med rekommendationer från det civila samhället och fortsätter att främja den.
|
|
Jautājums saistībā ar mākslinieku un citu kultūras darbinieku mobilitātes apstākļu uzlabošanu tika risināts gan AKM grupā, kura izskatīja šķēršļus mobilitātei un to risināšanas iespējas, piemēram, uzlabojot informācijas sistēmas, un starpniekorganizāciju lomu, gan pašlaik īstenotā izmēģinājuma projektā, kura budžets ir 3 miljoni euro un kurā izstrādā un testē jaunas idejas mobilitātes atbalstam[9]. Komisija veic arī plašākus pasākumus, lai novērstu visus šķēršļus, ar ko sastopas Eiropas pilsoņi, izmantojot savas Savienības pilsoņu tiesības visos ikdienas dzīves aspektos, un šā gada laikā tā publicēs ziņojumu par pilsonību.
|
En arbetsgrupp har undersökt hur villkoren för konstnärers och andra kulturarbetares rörlighet kan förbättras. Arbetet har både inriktats på att se på vilka hinder som finns för rörligheten och hur de kan hanteras, t.ex. genom förbättrade informationssystem, och på förmedlingsorganisationer. Gruppen har även arbetat med ett pilotprojekt som finansierades med 3 miljoner euro, som utvecklar och testar nya idéer om rörlighetsbidrag.[9] Kommissionen arbetar även bredare på det här området med att hantera alla hinder som EU-medborgare kan möta när de utövar sina rättigheter som unionsmedborgare i samtliga aspekter av vardagen, och kommer att offentliggöra en rapport om medborgarskap senare i år.
|
|
Viesmāksliniekus vizuālajā mākslā, mūzikā, literatūrā un izpildītājmākslā atbalsta Dānijas jaunā mākslinieku radošo darbnīcu programma DIVA . Sagatavošanas procesā ir programma Dānijas māksliniekiem, kuri vēlas strādāt ārzemēs. Mobilitāti jaunradei atbalsta jaunā Čehijas programma radošiem vai mācību mērķiem.
|
Danmarks nya program DIVA (artist-in-residence) stöder inkommande konstnärer inom visuell konst, musik, litteratur, balett, teater osv. Ett program för danska konstnärer som vill arbeta utomlands är under utveckling. Det nya tjeckiska programmet för kreativa insatser eller studier stöder rörlighet för nytt skapande.
|
|
AKM grupa attiecībā uz kolekciju mobilitāti ir veikusi rūpīgu prakses salīdzināšanu vairākās jomās, ietverot stimulus un šķēršļus mākslas darbu aizdošanai. Turpinās Komisijas pētījums attiecībā uz to, kā novērst un apkarot nelegālo tirdzniecību ar kultūras priekšmetiem. Eiropas Parlaments 2010. gadā ir sācis izmēģinājuma projektu, lai izpētītu iespēju izveidot brīdinājuma tīklu kultūras mantojuma saglabāšanai.
|
Arbetsgruppen för rörlighet för konstsamlingar har gjort en grundlig jämförelse mellan arbetsmetoder inom flera områden, bland annat när det gäller annat incitament och hinder för utlåning. Kommissionen arbetar även med en undersökning om förebyggande och bekämpning av olaglig handel med kulturvaror. Ett pilotprojekt för att undersöka utvecklingen av varningsnätverket för kulturarv inleddes 2010 av Europaparlamentet.
|
|
Nīderlande īsteno izpratnes veidošanas kampaņu pret kultūras priekšmetu nelikumīgu tirdzniecību, kas pielāgota četrām mērķgrupām: mākslas preču tirgotājiem, plašai sabiedrībai, kultūras mantojuma iestādēm un tiesībsargājošām iestādēm. Kiprā ir izveidota valdības programma, kas palīdz segt gan ievestu, gan izvestu mākslas darbu pārvešanas un izstādīšanas izmaksas.
|
Nederländerna genomför en informationskampanj om olaglig handel med kulturvaror. Kampanjen har inriktats på fyra centrala områden: handeln med konst, allmänheten, kulturarv, institutioner och rättsvårdande myndigheter. Genom ett statligt program på Cypern får konstnärer hjälp med förflyttnings- och utställningskostnader, både för konstverk som ställs ut på Cypern och för cypriotiska konstverk som ställs ut utomlands.
|
|
Viena AKM grupa bija pievērsusies sinerģijai starp izglītību un kultūru, un tas bija darba temats arī platformai par kultūras pieejamību. Eiropas līmenī politikas secinājumos par atbalstu jaunrades paaudzei[10] atzīts, ka kultūras izpausmēm un kultūras pieejamībai ir būtiska nozīme, attīstot bērnu un jauniešu radošās spējas.
|
En av arbetsgrupperna har inriktat sig på synergierna mellan utbildning och kultur , och dessa frågor har även behandlats av Plattform för tillgång till kultur. På EU-nivå har politiska slutsatser utfärdats om främjande av en kreativ generation[10]. I slutsatserna fastställs att kulturella uttryck och tillgång till kultur spelar en väsentlig roll för att utveckla barns och ungas kreativitet.
|
|
Slovēnija pieņēmusi valsts pamatnostādnes izglītībai kultūras un mākslas jomā. Zviedrijas iniciatīva “ Kreativitet i skolan ” (Radošums skolā), kas paredzēta, lai veicinātu sadarbību starp skolām un kultūras nozari, saņēmušas atbalstu 97 % pašvaldību. Visu Grieķijas pašvaldību izglītības direkcijās ir paredzēts kultūras lietu direktora amats, kura uzdevums ir uzlabot saikni starp izglītību un kultūru. Beļģijas (flāmu kopienas) programma “Dynamo3” rosina skolas veidot ilgtermiņa redzējumu mākslas un kultūras izglītības jomā.
|
Slovenien har antagit nationella riktlinjer för kultur- och konstutbildning. I Sverige har 97 procent av kommunerna anslutit sig till initiativet ”Kreativitet i skolan”, vars målsättning är att främja samarbetet mellan skolan och kultursektorn. I Grekland finns en kulturchef vid utbildningsmyndigheten i varje kommun, som har ansvar för att förstärka kopplingarna mellan utbildning och kultur. I Belgien (flamländska gemenskapen) drivs programmet ”Dynamo3”, som har målsättningen att hjälpa skolorna att utforma en långsiktig vision om konst- och kulturutbildning.
|
|
Komisijas 2008. gada paziņojumā “ Daudzvalodība : Eiropas priekšrocība un kopīga apņemšanās” izklāstīti veicamie pasākumi, lai valodu daudzveidība kļūtu par priekšrocību, kas stiprinātu solidaritāti un labklājību. Kopš tā laika ir izveidotas divas strukturēta dialoga platformas, iesaistot uzņēmējus un pilsonisko sabiedrību.
|
I sitt meddelande Flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande från 2008 beskriver kommissionen de åtgärder som behöver vidtas för att förvandla flerspråkighet till en tillgång för solidaritet och välstånd. Två plattformar för strukturerad dialog med näringslivet och det civila samhället har inrättats.
|
|
Plašajā kultūras pieejamības jomā panākumi gūti arī saistībā ar digitalizāciju. “ Europeana” tika sākta 2008. gadā. Komisija paziņoja par jauniem pasākumiem, lai Eiropas digitalizācijas programmas ietvaros veicinātu kultūras mantojuma digitalizāciju un pieejamību tiešsaistē.
|
När det gäller tillgång till kultur generellt sett har man även gjort framsteg med digitaliseringsinsatserna. Projektet Europeana lanserades 2008. Kommissionen har aviserat nya åtgärder för att främja digitalisering och tillgång till kulturarv på nätet inom ramen för den digitala agendan för Europa.
|
|
Igaunijas kultūras mantojuma digitālā stratēģija 2007.–2010. gadam ietver virkni e-pakalpojumu, lai padarītu kultūras mantojumu pieejamāku, ietverot sadarbību starp valsts arhīviem, valsts bibliotēkām, sabiedriskajām raidorganizācijām un muzejiem.
|
Estlands strategi för digitalt kulturarv 2007–2010 omfattar en rad olika tjänster för att göra kulturarvet mer tillgängligt, bland annat samarbete mellan nationella arkiv, nationalbiblioteket, radio och tv i allmänhetens tjänst och museer.
|
|
Attiecībā uz plašsaziņas līdzekļu lietotprasmi , ko saprot kā spēju piekļūt un kritiski izvērtēt plašsaziņas līdzekļu saturu, Komisija 2009. gada ieteikumā aicināja dalībvalstis un plašsaziņas līdzekļu nozari uzlabot sabiedrības izpratni par plašsaziņas līdzekļu vēstījuma daudzajām formām, ar kurām tā saskaras. Pašlaik tiek īstenoti turpmāki pasākumi, izmantojot programmu “MEDIA 2007” un “MEDIA International” sagatavošanas darbību.
|
När det gäller mediekompetens , dvs. kompetens att skaffa sig tillgång till och kritiskt bedöma medieinnehåll, uppmanar kommissionen i en rekommendation från 2009 medlemsstaterna och medieindustrin att öka allmänhetens medvetande om de många former av mediebudskap som de möter. Uppföljande arbete pågår genom programmet Media 2007 och den förberedande åtgärden Media International.
|
|
Portugāle ir ieviesusi programmu izpratnes veicināšanai par autortiesībām, kas paredzēta skolām un kā mērķis ir uzlabot jauniešu izpratni par vērtību radīšanu un kultūru daudzveidību. Slovākija ir pieņēmusi plašsaziņas līdzekļu izglītības koncepciju, kura izstrādāta sadarbībā ar pilsonisko sabiedrību, izglītības iestādēm un plašsaziņas līdzekļiem.
|
Portugal har infört ett program för mediekompetens och upphovsrätt som riktas till skolor. Syftet är att öka unga människors förståelse för värdet av skapande och kulturell mångfald. Slovakien har infört ett koncept för medieutbildning som tagits fram i samarbete med det civila samhället samt utbildnings- och medieinstitutioner.
|
|
Lai veicinātu kultūras pieejamību, Komisija, balstoties uz jau sāktu starpvaldību iniciatīvu, ierosināja arī Eiropas mantojuma zīmi[11] . Zīmes mērķis ir pievērst uzmanību objektiem, kas godina un simbolizē Eiropas integrāciju, ideālus un vēsturi. Mantojuma zīme tiks piešķirta, pamatojoties uz kritērijiem, kas jo īpaši attiecībā uz jauniešiem ietver objektu izglītojošo aspektu.
|
Ett annat initiativ från kommissionen för att främja tillgången till kultur är förslaget om det europeiska kulturarvsmärket [11] som är en uppföljning av det befintliga mellanstatliga initiativet. Syftet med märket är att lyfta fram kulturarvsplatser som främjar och symboliserar den europeiska integrationen och EU:s ideal och historia. Märket kommer att grundas på olika kriterier, bland annat platsernas utbildningsdimension, särskilt för unga människor.
|
|
Darba kārtības 2. mērķis: veicināt kultūru kā jaunrades katalizatoru
|
Mål 2: Främja kulturen som en drivkraft för kreativitet
|
|
Sadarbība tika galvenokārt vērsta uz kultūras un radošajām nozarēm (KRN) un uz stratēģisko investīciju ieguldījumu kultūras jomā reģionālajā un vietējā attīstībā. Gan Eiropas, gan valstu līmenī aizvien vairāk uzmanības tiek pievērsts kultūras potenciālam, lai veicinātu radošumu un inovāciju , tādējādi sekmējot videi labvēlīgu izaugsmi un darbavietu rašanos, kā tika apstiprināts Padomes secinājumos par kultūru kā jaunrades un inovācijas katalizatoru[12].
|
Samarbetet har inriktats på kulturindustrin och den kreativa industrin och hur strategiska investeringar i kultur kan bidra till regional och lokal utveckling. Kulturens potential att främja kreativitet och innovation och på så vis bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för tillväxt och arbetstillfällen ökar alltmer, vilket bekräftas i rådets slutsatser om kultur som katalysator för kreativitet och innovation[12].
|
|
Polijas kampaņā “ Kultura się liczy! ” (Kultūra ir ko vērts!) uzsvērta kultūras nozīme gan ekonomikas aspektā, gan plašākai sabiedrībai. Itālijas 2009. gada baltajā grāmatā par radošumu pētīts radošuma un kultūras radīšanas modelis un ierosināti pasākumi, kas veicinātu jaunradi.
|
I Polens kampanj ”Kultur räknas” betonas kulturens roll både i ekonomin och i samhället i stort. I Italiens vitbok om kreativitet från 2009 undersöks en modell för kreativitet och kulturproduktion, och den innehåller förslag om främjande av kreativitet.
|
|
Eiropas Radošuma un inovācijas gadā (2009) arī tika pētīts, kā kultūrā rodas ekonomikas un sociālā inovācija. Gada vēstnieku manifestā[13] tika uzsvērts radošums, kas rodas, veidojot saikni starp mākslu, filozofiju, zinātni un uzņēmējdarbību.
|
Under Europeiska året för kreativitet och innovation 2009 granskades även kulturens förmåga att skapa ekonomisk och social innovation. I manifestet från de europeiska ambassadörerna för kreativitet och innovation[13] betonas att kreativitet kan skapas genom att bygga broar mellan konst, filosofi, vetenskap och näringsliv.
|
|
Vairāki Komisijai veikti pētījumi rosināja debates, jo īpaši 2009. gada pētījums par kultūras ietekmi uz radošumu, 2010. gada pētījums par uzņēmējdarbību KRN un “Eurydice” tematiskais ziņojums par mākslas un kultūras izglītību Eiropas skolās.
|
Resultaten från flera undersökningar som har genomförts av kommissionen har matats in i debatten, särskilt en undersökning från 2009 om kulturens inverkan på kreativiteten, en undersökning från 2010 om entreprenörskap inom kulturindustrin och den kreativa industrin och Eurydices tematiska rapport om konst och kulturutbildning vid Europas skolor.
|
|
KRN tika pievērsta īpaša uzmanība, kura ES mērogā vislielākā bija 2010. gada aprīlī, kad tika publicēta zaļā grāmata par tādas vides izveidošanas iespējām, kurā šī nozare varētu pilnībā atraisīt potenciālu, lai veicinātu gudru, ilgtspējīgu un integrējošu izaugsmi. Zaļajā grāmatā bija ņemts vērā gan AKM grupas, gan KRN platformas darbs, kas strukturēja apspriešanos par tādiem jautājumiem kā piekļuve finansējumam, vajadzības pēc prasmēm radošajā uzņēmējdarbībā, kā arī inovatīvas partnerības ar citām ekonomikas nozarēm[14].
|
Kulturindustrin och den kreativa industrin har uppmärksammats särskilt, vilket på EU-nivå kulminerade i antagandet i april 2010 av en grönbok om hur man kan skapa förutsättningar inom denna sektor för att den ska kunna bidra fullt ut till en smart och hållbar tillväxt för alla. Grönboken bygger till stor del på det arbete som har genomförts av en arbetsgrupp för kulturindustrin och den kreativa industrin och en plattform för dessa industrier, som utgör ramen för ett samråd om frågor som tillgång till finansiering, kompetensbehov för kreativt företagande och innovativa partnerskap med andra ekonomiska sektorer.[14]
|
|
2009. gada oktobrī tika publicēts diskusiju dokuments par uzdevumu izveidot Eiropas vienoto digitālo tirgu radošā darbā tapušam saturam, piemēram, grāmatām, mūzikai, filmām vai video spēlēm, analizējot šķēršļus brīvai radošā darbā tapuša satura apritei internetā un sākot sabiedrisko apspriešanu par dažiem iespējamiem pasākumiem īstena vienotā tirgus izveidei.
|
I oktober 2009 offentliggjordes ett diskussionsdokument om inrättandet av en europeisk digital inre marknad för kreativt innehåll, t.ex. böcker, musik, filmer eller videospel. I diskussionsdokumentet analyseras hindren för fri rörlighet för kreativt innehåll på Internet. I samband med dokumentet inleds även ett offentligt samråd om förslag till åtgärder för att inrätta en verklig digital inre marknad.
|
|
2008. gada stratēģijā “ Creative Britain ” (Radošā Britānija) tika pievērsta uzmanība galvenajiem jautājumiem saistībā ar valdības līdzdalību radošajās nozarēs: prasmēm un talantu, inovācijai, intelektuālajam īpašumam un atbalstam radošai uzņēmējdarbībai. Lietuvas jaunā stratēģija radošo nozaru attīstībai ietver atbalstu radošo nozaru inkubatoru valsts tīklam. Somijas attīstības stratēģijā radošai ekonomikai tiek risināti nodarbinātības, uzņēmējdarbības un produktu izstrādes jautājumi radošajās nozarēs.
|
I den brittiska strategin för kreativitet 2008 behandlas centrala frågor som rör statligt deltagande i kreativa industrier, dvs. färdigheter och talang, innovation, immateriella rättigheter och stöd till kreativa industrier. Litauens nya strategi för utveckling av kreativa industrier stöder det nationella nätverket för företagskuvöser för kreativa industrier. I Finlands utvecklingsstrategi för den kreativa ekonomin behandlas sysselsättning, företagande och produktutveckling inom den kreativa industrisektorn.
|
|
Arvien vairāk tiek atzīts arī kultūras devums vietējā un reģionālajā attīstībā . Kultūrai 2007.–2013. gadam tika piešķirts kohēzijas finansējums 6 miljardu euro apmērā, kas paredzēts kultūras mantojuma aizsardzībai un saglabāšanai, kultūras infrastruktūras attīstībai un lai atbalstītu kultūras pakalpojumus. Papildu finansējums ir piešķirts saskaņā ar tādām pozīcijām kā tūrisms, pilsētu atjaunošana, MVU veicināšana un informācijas sabiedrība. Pētījumā tiek aplūkots kultūras devums vietējā un reģionālā attīstībā, un tas ietvers praktiskus instrumentus politikas veidotājiem reģionālā un vietējā līmenī un kultūras darbiniekiem. Turpmākās kohēzijas politikas sagatavošanā laikposmam no 2014. gada būtu jāņem vērā projektos un pētījumos gūtā pieredze, lai izstrādātu instrumentus, kuri jo īpaši attiecībā uz radošajām nozarēm ļautu pilnībā atraisīt visu kultūras jomas potenciālu. Kultūras un radošās nozares jāiekļauj integrētajās reģionu vai pilsētu attīstības stratēģijās partnerībā starp valsts pārvaldes iestādēm, kas pārstāv dažādas politikas jomas un attiecīgos pilsoniskās sabiedrības pārstāvjus.
|
Kulturens bidrag till den lokala och regionala utvecklingen vinner också allt större erkännande. Sex miljarder euro från Sammanhållningsfonden har anslagits för kulturområdet under programperioden 2007–2013. Pengarna ska gå till skydd och bevarande av kulturarv, utveckling av kulturell infrastruktur och stöd för kulturella tjänster. Ytterligare belopp anslås under rubriker som turism, stadsförnyelse, skydd av små och medelstora företag samt informationssamhället. Kulturens bidrag till den lokala och regionala utvecklingen är även föremål för en undersökning, med målsättningen att utforma ett praktiskt verktyg för politiskt ansvariga på regional och lokal nivå samt kulturaktörer. Under utarbetandet av den nya sammanhållningspolitiken, som ska löpa från 2014, bör man ta hänsyn till de lärdomar som dragits från projekt och undersökningar på detta område och ta fram instrument för att dra största möjliga nytta av kulturområdet, särskilt kreativa industrier. Den kulturella och kreativa sektorn bör integreras i samordnade utvecklingsstrategier för regioner eller tätorter i partnerskap mellan offentliga myndigheter på olika politikområden och berörda företrädare för det civila samhället.
|
|
Īrijas iniciatīva “ Cultural Tourism ” (Kultūras tūrisms) tika sākta 2009. gadā, lai uzlabotu sadarbību starp mākslas, kultūras un tūrisma jomu. Rumānijas Kultūras ministrijas jaunā nodaļa, kas specializējusies kultūras tūrisma jomā, veicina dienestu savstarpēju sadarbību, lai pilnībā izmantotu materiālā un nemateriālā kultūras mantojuma potenciālu.
|
Irlands initiativ för kulturturism lanserades 2009 med målsättningen att förbättra samarbetet mellan konst, kultur och turism. Det rumänska kulturministeriets nya specialiserade enhet för kulturturism främjar samarbete mellan olika avdelningar för att utnyttja den fulla potentialen hos materiella och immateriella kulturarv.
|
|
Metožu izstrāde saskaņotu kultūras jomas statistikas datu sagatavošanai ir radījusi problēmas, kas jārisina, izmantojot AKM procesu. Kopš 2009. gada septembra Eurostat atbalsta dalībvalstu statistikas dienestu sadarbības tīklu. Divu gadu laikā šis tīkls, ko koordinē Luksemburgas Kultūras ministrija, risinās jautājumus, kuri saistīti ar kultūras jomas statistikas metodisko sistēmu; KRN; valsts un privātā sektora izdevumiem kultūras jomā; iesaisti kultūrā un kultūras sociālo ietekmi.
|
Arbetet med att ta fram metoder för en harmoniserad kulturstatistik hanteras via den öppna samordningsmetoden. Sedan september 2009 stöder Eurostat ett nätverk av nationella statistiktjänster som samarbetar med varandra. Under två års tid kommer detta nätverk, som samordnas av Luxemburgs kulturministerium, att arbeta med den metodiska ramen för kulturstatistik, kulturindustrier och kreativa industrier, offentliga och privata kulturutgifter, kulturellt deltagande och den sociala inverkan av kultur.
|
|
Darba kārtības 3. mērķis: veicināt kultūru kā būtisku Eiropas Savienības starptautisko attiecību elementu
|
Mål 3: Främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser
|
|
Kā UNESCO Konvencijas par kultūras izpausmju daudzveidības aizsardzību un veicināšanu[15] puse ES ir apņēmusies integrēt kultūras elementu attiecībās ar partnervalstīm un reģioniem.
|
Som avtalsslutande part till Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar[15] har EU åtagit sig att integrera kulturdimensionen i sina förbindelser med partnerländer och regioner.
|
|
Kopš tika pieņemta darba kārtība kultūrai, ES ir izveidota jauna stratēģiskā sistēma kultūras jomā ES ārējās attiecībās. Kultūra arvien vairāk tiek uztverta kā stratēģisks politiskās, sociālās un ekonomiskās attīstības faktors. Jaunas iniciatīvas piesaistījušas lielākus finanšu resursus; kopš 2007. gada vairāk nekā 100 miljoni euro ir paredzēti kultūrai trešās valstīs un reģionālajai sadarbībai.
|
Sedan agendan antogs har en ny strategisk ram för kultur i EU:s yttre förbindelser tagits fram. Kulturen ses alltmer som en strategisk faktor för politisk, social och ekonomisk utveckling. Nya initiativ har gett upphov till ökade medel – sedan 2007 har över 100 miljoner euro öronmärkts för kultur i tredjeländer och regionalt samarbete.
|
|
Ievērojami palielināts ES atbalsts sadarbībai kultūras jomā reģionā, uz ko attiecas Eiropas kaimiņattiecību politika . Šajā reģionā 2009. un 2010. gadā ir paredzēta īpaša ES programmas “Kultūra” rīcība, kuru papildinās jauna reģionālās un starpreģionālās sadarbības iniciatīva, ko plānots sākt 2011. gadā.
|
EU:s stöd till kulturellt samarbete i den region som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken har förstärkts avsevärt. Det finns en särskild åtgärd för denna region i EU:s kulturprogram för perioden 2009–2010, och ett nytt initiativ för regionalt och interregionalt samarbete kommer att inledas 2011.
|
|
Saistībā ar Savienību Vidusjūrai ir sākta jaunas Euromed stratēģijas sagatavošana kultūras jomā. Komisija ir novērtējusi vajadzības un apspriedusies; partneru izraudzītā ad hoc darba grupa izstrādās stratēģiju, ko paredzēts iesniegt ministriem.
|
En ny Euromed-strategi för kultur utarbetas för närvarande inom ramen för Medelhavsunionen . Kommissionen har gjort en behovsanalys och genomfört ett samråd. En särskild arbetsgrupp har utsetts av berörda partner, och den kommer att utarbeta ett förslag till strategi som ska läggas fram för ministrarna.
|
|
Papildus ievērojamiem centieniem kultūras mantojuma atjaunošanā paplašināšanās valstīs, pateicoties IPA Pilsoniskās sabiedrības palīdzības programmas īpašajam aicinājumam, īpaša uzmanība tikusi pievērsta neatkarīgajām organizācijām. Kultūrai ir arī centrāla vieta politiskajā dialogā un sadarbībā ar 2009. gadā sākto jauno Austrumu partnerību . Austrumu partnerības kultūras programmai, kas tiks sākta 2010. gadā, mērķis ir uzlabot kultūras darbinieku spējas, stiprināt reģionālās saites un veicināt integrējošas kultūras politikas izstrādi partnervalstīs.
|
I utvidgningsländerna genomförs en omfattande insats för återställande av kulturarv. Insatsen kompletteras med en särskild upphandling inom ramen för faciliteten för det civila samhället i instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA), som särskilt riktas till oberoende organisationer. Kulturen står också i centrum för den politiska dialogen och samarbetet i det nya östliga partnerskapet , som inrättades 2009. Syftet med det östliga partnerskapets kulturprogram, som kommer att lanseras 2010, är att stärka kulturaktörernas kapacitet, främja regionala kopplingar och bidra till utvecklingen av kulturpolitik i partnerländerna.
|
|
Slovēnija 2008. gadā rīkoja konferenci, kurā tika sākts Ļubļanas procesa finansējums kultūras mantojuma atjaunošanai dienvidaustrumu Eiropā.
|
År 2008 stod Slovenien värd för en konferens där ”Ljubljanaprocessen – finansiering av återställande av kulturarv i sydöstra Europa” lanserades.
|
|
Kultūras nozīme attīstības politikā arī tiek arvien vairāk atzīta. 2009. gadā Komisija sāka procesu, lai veicinātu kultūras nozīmi attīstībā, kas balstās uz kopīgiem centieniem ar visām ieinteresētajām personām. Tika izveidota ĀKK valstu un ES speciālistu komiteja, kas uzraudzītu panākumus un ieguldījumu 10. EAF ĀKK valstu kultūras programmas[16] izstrādē.
|
Kulturens roll i utvecklingspolitiken erkänns också alltmer. År 2009 inledde kommissionen en process för att stärka kulturens roll i utvecklingsarbetet, som bygger på gemensamma insatser från samtliga berörda intressenter. En kommitté av yrkesverksamma inom området från AVS- och EU-länderna har inrättats för att övervaka framstegen och bidra till utarbetandet av det tionde gemensamma kulturprogrammet med AVS inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden (EUF)[16].
|
|
Spānijas 2007. gada kultūras un attīstības stratēģija balstās uz UNESCO konvencijas principiem.
|
Spaniens strategi för kultur och utveckling från 2007 grundas på Unescokonventionens principer.
|
|
Tirdzniecības attiecību jomā ES joprojām ņēma vērā audiovizuālās nozares īpašo duālo raksturu (ekonomikas un kultūras) kā identitātes un vērtību nesēju attiecīgajās divpusējās un daudzpusējās sarunās. Vienlaikus, parakstot Protokolu par sadarbību kultūras jomā ekonomisko partnerattiecību nolīgumu ietvaros ar Cariforum valstīm[17], atbilstīgi UNESCO konvencijai atzīta nepieciešamība kultūras izpausmju jomā nodrošināt preferenciālu režīmu jaunattīstības valstīm, lai veicinātu līdzsvarotāku tirdzniecību.
|
Inom handelsförbindelserna betraktas den audiovisuella sektorns särskilda dubbla karaktär (ekonomisk/kulturell) fortfarande som en drivkraft för att integrera frågor som rör kulturell identitet och kulturvärden i relevanta bilaterala och multilaterala förhandlingar. I linje med Unescokonventionen lyfter man även fram behovet av att garantera förmånsbehandling för utvecklingsländerna på området för kulturella uttryck som ett sätt att främja mer välavvägda utbyten. Detta har formaliserats genom undertecknandet av ett protokoll om kulturellt samarbete inom ramen för avtalen om ekonomiskt partnerskap med Cariforum-länderna[17].
|
|
Jaunajos kino kopražošanas līgumos, kas noslēgusi Francija un partnervalstis, sistemātiski ietverta atsauce uz UNESCO konvenciju.
|
Nya avtal om samproduktioner av biofilm mellan Frankrike och partnerländer innehåller en fast hänvisning till Unescokonventionen.
|
|
Izkopjot divpusējās partnerībās ar attīstītajām un jaunattīstības partnervalstīm, sperts vēl viens solis. 2009. gadā Maskavā notika augsta līmeņa seminārs “Krievija un ES: ceļazīmes sadarbībai kultūras jomā”, kuru kopā organizēja ES un Krievijas Kultūras ministrija. 2010. gadā tika izveidota Ziemeļu dimensijas partnerība kultūras jomā. ES stratēģiskā partnerība ar Brazīliju ietver kultūras aspektu, kas tika konkretizēts, 2009. gadā parakstot kopīgo deklarāciju starp Eiropas Komisiju un Brazīlijas Kultūras ministriju. Stratēģiskā partnerība starp ES un Meksiku tika oficiāli izveidota 2008. gada oktobrī. Politikas dialogs starp Eiropas Komisiju un Ķīnas Kultūras ministriju tika sākts 2009. gada maijā. Ar programmas “Kultūra” īpašajiem pasākumiem cita starpā tika atbalstīti sadarbības projekti ar Ķīnu, Indiju un Brazīliju.
|
Ett annat steg framåt har tagits genom bilaterala partnerskap med partnerländer som tillhör gruppen utvecklade länder eller tillväxtländer. Ett högnivåseminarium, Russia–EU: signs on the road map of cultural cooperation, anordnades i Moskva 2009 i samarbete mellan EU och det ryska kulturministeriet. Under 2010 inrättades nordliga dimensionens kulturpartnerskap. EU:s strategiska partnerskap med Brasilien har en kulturell dimension, som formaliserades genom undertecknandet av en gemensam förklaring 2009 mellan kommissionen och det brasilianska kulturministeriet. En strategisk förbindelse mellan EU och Mexiko inrättades officiellt i oktober 2008. En politisk dialog mellan kommissionen och det kinesiska kulturministeriet inleddes i maj 2009. Genom de särskilda åtgärderna inom ramen för kulturprogrammet har man även stött samarbetsprojekt, bland annat med Kina, Indien och Brasilien.
|
|
Audiovizuālajā jomā, lai izpētītu iespējas sadarbības pastiprināšanai starp Eiropas un trešo valstu speciālistiem audiovizuālajā nozarē un veicinātu kinematogrāfisko / audiovizuālo darbu divvirzienu plūsmu, paredzētas “MEDIA International” sagatavošanas darbības. Atbalsts turpināsies saskaņā ar sekojošo programmu “ MEDIA Mundus”, kuras finansējums 2011.–2013 . gadam ir 15 miljoni eiro.
|
Inom det audiovisuella området är syftet med den förberedande åtgärden Media International att utforska möjligheter att förstärka samarbetet mellan EU-länder och yrkesverksamma från tredjeländer inom den audiovisuella industrin och främja ett dubbelt flöde av filmkonst/audiovisuella arbeten. Dessa insatser kommer att stödjas även i fortsättningen inom ramen för Media Mundus-programmet, som är uppföljaren till Media International, med 15 miljoner euro i stöd för programperioden 2011–2013.
|
|
DARBA METODES UN PARTNERīBA
|
ARBETSMETODER OCH PARTNERSKAP
|
|
Komisija darba kārtībā kultūrai ierosinājusi vairākas jaunas darba metodes, konkrēti, atvērto koordinācijas metodi (AKM) un strukturētāku dialogu ar kultūras nozari.
|
I agendan lägger kommissionen fram förslag om olika arbetsmetoder. Kommissionen lyfter särskilt fram den öppna samordningsmetoden och en mer strukturerad dialog med kultursektorn.
|
|
AKM
|
Den öppna samordningsmetoden
|
|
Pirmā pieredze
|
Inledande erfarenheter
|
|
Saskaņā 2008.–2010. gada Padomes darba plānu kultūras jomā tika izveidotas četras ekspertu grupas kopīgam darbam, kurā izmantotu AKM, lai apmainītos ar pieredzi un sniegtu ieteikumus par šādiem darba plānā noteiktajiem prioritārajiem tematiem:
|
Genom rådets arbetsplan för kultur 2008–2010 inrättades fyra expertgrupper som skulle samarbeta genom den öppna samordningsmetoden för att utbyta erfarenheter och ta fram rekommendationer om följande prioriterade teman som fastställs i arbetsplanen:
|
|
- KRN,
|
- Kulturindustrin och den kreativa industrin.
|
|
- kultūras un izglītības sinerģijas,
|
- Synergier mellan kultur och utbildning.
|
|
- mākslinieku un citu kultūras speciālistu mobilitāte,
|
- Konstnärers och andra kulturarbetares rörlighet.
|
|
- kolekciju mobilitāte.
|
- Rörlighet för konstsamlingar.
|
|
Lai gan darba plānā katrai grupai bija noteikti mērķi, vienošanās process par konkrētām jomām grupām radīja problēmas un dažos gadījumos aizkavēja efektīvu darbības sākšanu.
|
I arbetsplanen fastställs mål för varje grupp, men det visade sig vara svårt för grupperna att enas om mer specifika områden. Detta ledde i vissa fall till att arbetet försenades.
|
|
Lielākajā daļā tematu grupas darbs bija vērsts uz pieredzes apmaiņu, lai izstrādātu politikas ieteikumus. Dažos gadījumos tika uzsvērta sistemātiskāka valstu prakses vākšana un analīze.
|
Grupperna koncentrerade sig på att utarbeta politiska rekommendationer om de flesta teman. I vissa fall har arbetet koncentrerats på att mer systematiskt samla in information om och analysera nationella arbetsmetoder.
|
|
Lai gan ir grūti izdarīt galīgus secinājumus no pieredzes, kas gūta tikai divos gados, gan Komisija, gan dalībvalstis uzskata, ka AKM kopumā ir efektīva metode sadarbībai kultūras jomā.
|
Det är svårt att dra konkreta slutsatser efter bara två års erfarenhet, men både kommissionen och medlemsstaterna anser generellt sett att den öppna samordningsmetoden är en effektiv samarbetsmetod på kulturområdet.
|
|
AKM process ir izrādījies piemērots pamats, lai veidotu sadarbības tīklus starp valstu pārvaldes iestādēm un dotu tām iespēju savstarpēji mācīties. Lai gan visu grupu darba mērķis bija politikas ieteikumu izstrāde, galvenais uzdevums vēl joprojām ir iekļaut šos ieteikumus politikas veidošanas procesā ES un valstu līmenī, kā arī saskaņot šo grupu darbu ar Padomes prezidentvalstu un Komisijas darbu.
|
Den öppna samordningsmetoden har visat sig vara en lämplig ram för nätverksarbete och ömsesidigt utbyte av kunskaper mellan de nationella förvaltningarna. Alla grupper har inriktat sig på att ta fram politiska rekommendationer, men den svåraste uppgiften är att kanalisera rekommendationerna i beslutsprocessen på EU-nivå och nationell nivå och samordna gruppernas arbete med det arbete som genomförs av rådets ordförandeskap och kommissionen.
|
|
Turpmākie uzdevumi
|
Utmaningar inför framtiden
|
|
Sadarbība, kurā izmanto AKM, jāvērš uz jautājumiem un rezultātiem, ko dalībvalstis un Komisija var izmantot savās attiecīgajās kompetences jomās, lai sasniegtu darba kārtības mērķus.
|
Samarbetet inom ramen för den öppna samordningsmetoden inriktas på frågor och resultat som medlemsstaterna och kommissionen kan behandla inom sina respektive behörighetsområden, för att på så sätt göra framsteg med agendans mål.
|
|
Labāka AKM grupu, Komisijas un Padomes, jo īpaši prezidentvalstu, darba saskaņošana palīdzēs to īstenot. Prezidentvalstīm ir nepārprotami jāuzņemas atbildība par prioritātēm, nodrošinot, lai prezidentūras programmas un Padomes darbs balstītos uz AKM rezultātiem.
|
En tydligare utformning av det arbete som genomförs av grupperna, kommissionen och rådet, särskilt ordförandeskapen, kommer att stödja detta. Ordförandeskapen bör ha ett tydligt ansvar för prioriteringarna, och se till att deras program och rådets arbete bygger på resultaten från den öppna samordningsmetoden.
|
|
Kultūras ministriju ģenerāldirektoru sanāksmes ir atzītas par efektīvu forumu stratēģiskām pārdomām, un tām var būt nozīmīga loma, lai izplatītu un izmantotu AKM rezultātus. Katras prezidentūras laikā ir jāparedz iespēja sistemātiskāk organizēt ģenerāldirektoru sanāksmes, izvērtējot vienas vai vairāku AKM grupu darba rezultātus saskaņā ar prezidentūras prioritātēm.
|
Möten mellan ansvariga personer inom kulturministerierna har visat sig vara ett effektivt forum för strategiska överväganden och kan bli en viktig kanal för att sprida och utnyttja resultaten från den öppna samordningsmetoden. Ett mer organiserat anordnande, där ordförandeskapen står värd för respektive möte, bör övervägas. Vid mötena bör man granska resultaten av en eller flera arbetsgruppers arbete inom ramen för den öppna samordningsmetoden, i enlighet med respektive ordförandeskaps prioriteringar.
|
|
Ņemot vērā dalībvalstu ziņojumos iekļautos ieteikumus un AKM dalībnieku ieteikumus, lai uzlabotu sadarbības efektivitāti, Komisija ierosina šādus risinājumus.
|
Mot bakgrund av de förslag som medlemsstaterna lägger fram i sina nationella rapporter och förslagen från deltagarna i den öppna samordningsmetoden, föreslår kommissionen följande lösningar för att göra samarbetet mer effektivt:
|
|
- Dalībvalstīm ar attiecīgu Padomes struktūru starpniecību ir jānosaka gan plaši temati, gan konkrētāki jautājumi, kas jārisina ar AKM grupu palīdzību. Maksimāli četras vai piecas tematiskas grupas ir optimāls daudzums, lai nodrošinātu reālu Komisijas atbalstu šim procesam un lai Padome, jo īpaši prezidentvalstis, spētu pienācīgi ieviest grupu darba rezultātus. Katrā grupā jautājumi jārisina secīgi un jāsaskaņo noteiktos termiņos. Četri gadi ir pietiekams laiks ilgspējīgai sadarbībai, vidusposma pārskata izstrādei un jēgpilnai tematiskai virzībai.
|
- Medlemsstaterna bör genom de berörda rådsorganen fastställa både allmänna teman och mer specifika frågor som arbetsgrupperna ska granska. Högst fyra eller fem tematiska grupper är en realistisk gräns, som garanterar att kommissionen effektivt kan stödja processen och att rådet, särskilt ordförandeskapen, har tillräcklig kapacitet för att behandla resultatet av varje arbetsgrupps arbete. Grupperna bör behandla de utvalda frågorna successivt och grundligt inom en fastställd tidsgräns. Ett perspektiv på fyra år skulle möjliggöra ett hållbart samarbete, en halvtidsöversyn och en meningsfull utveckling av de tematiska frågorna.
|
|
- Padomei arī jānosaka gaidāmie rezultāti attiecībā uz katru tematu, piemēram, analītiski ziņojumi, labas prakses apkopojumi vai politikas ieteikumi, un jāapzina iespējas to izplatīšanai, tostarp prezidentvalsts konferencēs, ģenerāldirektoru sanāksmēs, pasākumos, kurus organizē kultūras nozares platformas vai sadarbībā ar tām, un Komisijas rīkotajos semināros.
|
- Rådet bör även fastställa målresultat för varje tema, t.ex. analytiska rapporter, kompendier om god praxis eller politiska rekommendationer. Man bör även undersöka möjligheterna för att sprida resultaten, inklusive via presskonferenser som ordförandeskapet håller, möten för berörda generaldirektörer, evenemang som anordnas av/med plattformar inom kultursektorn och seminarier som anordnas av kommissionen.
|
|
- Šajā kontekstā katra grupa varēs noteikt savas darba metodes, izvēloties no plenārsēdēm Briselē līdz līdzinieku mācībām, ko organizē uzņēmēja valsts. Atbilstīgi pašreizējai praksei grupas varētu vadīt viens vai divi prezidenti, ko izvirza un apstiprina CAC .
|
- Mot bakgrund av detta bör varje grupp bestämma vilka arbetsmetoder de ska använda. Det kan röra sig om allt från plenarsammanträden i Bryssel till verksamhet där man lär av varandra som anordnas av ett värdland. Grupperna bör, precis som nu, ha en eller två ordförande som utses genom nominering och beslut av gemensamma ansökningscentrum.
|
|
- Ja temati tiktu skaidri definēti, dalībvalstīm būtu vieglāk izvēlēties piemērotu grupas locekli. Grupas locekļu reģistrāciju var veikt katru gadu, lai nodrošinātu, ka tie ir vispiemērotākie speciālisti attiecīgajos jautājumos, kas konkrētajā gadā jārisina. Attiecībā uz dažiem tematiem var būt nepieciešamas padziļināta satura zināšanas, attiecībā uz citiem — plašāks politikas redzējums. Neatkarīgi no tā, vai tiek izraudzīti eksperti no akadēmiskajām aprindām vai no pilsoniskās sabiedrības, vai no ministrijas ierēdņu vidus (vai abējādi), jebkurā gadījumā būtiski ir uzturēt ciešu saikni ar politikas veidošanas procesu un nodrošināt efektīvu ministrijas atbalstu.
|
- Väl definierade diskussionsteman bör göra det lättare för medlemsstaterna att välja gruppmedlemmar med rätt profil. Utnämningarna kan ske årsvis för att se till att medlemmarna har en passande profil för de teman som ska behandlas under året i fråga. En del teman kan kräva djupgående kunskaper, andra en mer allmän politisk vision. En nära koppling till den politiska beslutsprocessen och stöd från berörda ministerier är mycket viktiga aspekter, vare sig grupperna utgörs av innehållsexperter från den akademiska världen, det civila samhället eller tjänstemän från ministerier (eller båda).
|
|
- AKM grupas lielumam, kurās piedalās 22 līdz 27 dalībvalstis, ir bijušas gan priekšrocības, gan trūkumi, un praksē tika dota priekšroka diskusijām mazākās apakšgrupās. Mērķis joprojām ir nodrošināt aktīvu pieredzes apmaiņu un diskusijas. To var īstenot, piemēram, daloties ar praksi, rīkojot līdzinieku viesmācības vai izstrādājot konkrēta gadījuma izpēti. Secīgi risinot konkrētus jautājumus četru gadu garumā, būtu jāatvieglo dalībvalstīm iespēja izvēlēties tās diskusijas, kurās tās vēlas aktīvi piedalīties.
|
- Erfarenheterna av storleken på arbetsgrupperna, med 22 eller 27 deltagande medlemsstater, har varit blandade. I princip har mindre undergrupper varit det mest populära diskussionsforumet. Aktivt utbyte och diskussioner är fortfarande målet. Detta kan t.ex. innebära utbyte av arbetsmetoder, anordnande av besök för att lära av varandra eller utarbetande av fallstudier. En metod där man successivt behandlar utvalda teman under en fyraårsperiod bör göra det lättare för medlemsstaterna att bestämma sig för vilka diskussioner som de vill delta aktivt i.
|
|
- Programmai “Kultūra” jāsniedz atbalsts grupām, jo īpaši attiecībā uz līdzinieku mācībām un izplatīšanas pasākumiem.
|
- Kulturprogrammet bör stödja grupperna, särskilt när det gäller ömsesidigt lärande och spridning.
|
|
Pielāgotas darba metodes palīdzēs sekmēt AKM rezultātu ieviešanu. Skaidri nosakot tematus, gaidāmos rezultātus un informācijas izplatīšanas iespējas, dalībvalstu sadarbībai, kurā izmanto AKM, būs daudz stingrāks pamats. Galvenais mērķis ir AKM grupu, Komisijas un Padomes, jo īpaši prezidentvalstu, darba labāka saskaņošana.
|
Anpassade arbetsmetoder kommer att underlätta upptaget av resultaten från den öppna samordningsmetoden. Med tydligt fastställda teman, målresultat och spridningsmöjligheter kommer medlemsstaternas samarbete genom den öppna samordningsmetoden att ske inom en ram med tydligare milstolpar. En mer detaljerad utformning av arbetsgrupperna och de ansvariga personerna inom kommissionen och rådet, särskilt ordförandeskapet, är det övergripande målet.
|
|
Strukturēts dialogs ar kultūras nozari
|
Strukturerad dialog med kultursektorn
|
|
Pirmā pieredze
|
Inledande erfarenheter
|
|
Komisija saglabā apņemšanos risināt dialogu ar kultūras nozari, lai nodrošinātu, ka tās viedoklis ir skaidri sadzirdams Eiropas mēroga politikas debatēs.
|
Kommissionen står fast vid sitt åtagande att föra en dialog med kultursektorn för att ge sektorn möjlighet att tydligt framföra sina budskap i den politiska debatten på EU-nivå.
|
|
Kopš 2007. gada strukturēts dialogs starp Komisiju un nozari notiek ar šādu divu galveno struktūru palīdzību: Eiropas apvienību tematiskās platformas un Eiropas kultūras forums.
|
Sedan 2007 genomförs den strukturerade dialogen mellan kommissionen och sektorn inom ramen för två huvudsakliga strukturer: tematiska plattformar av europeiska sammanslutningar och det europeiska kulturforumet.
|
|
Gatavojoties Eiropas kultūru dialoga gadam (2008), nozare izveidoja “Varavīksnes platformu” — saskarni starp pilsonisko sabiedrību un Komisiju gada plānošanai un atbalstam. Tagad tā ir pārveidota par platformu kultūru Eiropai. Iedvesmojoties no šā piemēra, Komisija 2008. gada vidū publicēja atklātu uzaicinājumu izteikt interesi, lai mudinātu kultūras organizācijas, kuru darbībai raksturīga izteikta Eiropas dimensija, izveidot vēl divas platformas attiecībā uz kultūras pieejamību un KRN.
|
Under upptakten till Europeiska året för interkulturell dialog 2008 bildade sektorn ”regnbågsplattformen”, som fungerade som ett gränssnitt mellan det civila samhället och kommissionen för att planera och stödja det europeiska året. Sedan dess har detta utmynnat i plattformen för ett interkulturellt Europa. Med detta exempel som grund offentliggjorde kommissionen en allmän inbjudan till intresseanmälan i mitten av 2008, för att uppmuntra kulturorganisationer med en stark EU-dimension att skapa ytterligare två plattformar, en om tillgång till kultur och en om kulturindustrin och kreativa industrier.
|
|
Katra platforma izstrādāja pirmos politikas ieteikumus un iepazīstināja ar tiem nozares pārstāvjus 2009. gada Eiropas Kultūras forumā.
|
Varje plattform har utarbetat inledande politiska rekommendationer och lade fram dem för sektorn under det europeiska kulturforumet 2009.
|
|
Viens no galvenajiem platformu darbības ieguvumiem ir dziļāks un plašāks dialogs ar kultūras nozares pārstāvjiem. Strukturētais dialogs tā dalībniekiem ļoti neviendabīgajā kultūras nozarē bija aicinājums meklēt kopīgu pamatu. Nozares pārstāvji ir labāk informēti par politikas procesiem un atvērtāki iesaistei politikā.
|
En viktig fördel som rapporterats av plattformarna är att dialogen med kultursektorn har fördjupats och breddats. Den strukturerade dialogen har stimulerat aktörerna inom den mycket heterogena kultursektorn att söka efter en gemensam grund. Sektorn är bättre informerad om politiska processer och är mer öppen för att engagera sig i politiken på detta område.
|
|
Tomēr atkarībā no prioritāšu izvirzīšanas nozares pārstāvjiem saistībā ar konkrētiem tematiem var rasties grūtības, lai noteiktu vispiemērotākos partnerus un politikas iniciatīvas. Labāka pilsoniskās sabiedrības dialoga saskaņošana ar Komisijas, AKM grupu un Padomes dalībvalstu darbu sniegtu skaidrāku priekšstatu par ieteikumu formulēšanas laiku un vietu.
|
Beroende på vilka frågor som prioriteras kan sektorn ha svårt att identifiera de mest relevanta deltagarna i dialogen och enas om politiska initiativ i särskilda frågor. En bättre samordning av civilsamhällets dialog och det arbete som genomförs av kommissionen, arbetsgrupperna och medlemsstaterna i rådet skulle ge en tydligare bild av när och var rekommendationer bör göras.
|
|
Turpmāki izaicinājumi
|
Utmaningar inför framtiden
|
|
Ņemot vērā platformu ieteikumus un dalībvalstu ziņojumos iekļautos ieteikumus, lai uzlabotu sadarbības efektivitāti, Komisija ierosina šādus risinājumus.
|
Mot bakgrund av plattformarnas förslag och de förslag som medlemsstaterna lägger fram i sina nationella rapporter föreslår kommissionen följande lösningar för att göra samarbetet mer effektivt:
|
|
- Katrai tematiskajai platformai ir “jāatspoguļo” kāda AKM politikas joma un jābūt ar to saistītai ar nolūku saskaņot pārdomas un diskusijas par prioritārajiem tematiem. Komisija turpinās savus divpusējos kontaktus ar platformām un ierosinās ikgadējo platformu padomju sanāksmi.
|
- De tematiska plattformarna bör ”spegla” och vara kopplade till ett särskilt område inom ramen för den öppna samordningsmetoden, i syfte att gemensamt överväga och diskutera prioriterade teman. Kommissionen kommer att fortsätta sina bilaterala kontakter med plattformarna och föreslå att ett årsmöte hålls med plattformarnas ledningar.
|
|
- Reizi divos gados notiekošais Eiropas Kultūras forums joprojām ir lieliska iespēja dialogam starp pilsonisko sabiedrību un politikas veidotājiem. 2009. gada forumā tika atzīmēti panākumi, integrējot kultūru saistītajās Eiropas politikas jomās; forumā piedalījās vairāk nekā 1000 dalībnieku. Taču ir vajadzīgi arī mazāka mēroga pasākumi, lai atvēlētu vietu diskusijām par konkrētiem jautājumiem. Turpmākiem platformu organizētiem diskusiju un informācijas izplatīšanas pasākumiem būtu jāapvieno nozares dalībnieki, “atspoguļojošā” AKM grupa, dalībvalstu un Eiropas politikas veidotāji. Tiks pētītas alternatīvas iespējas darbības dotāciju finansējumam; izmēģinājuma posma pieredze liecina, ka projekta dotācijas varētu būt piemērotākas platformas darbību atbalstam.
|
- Europeiska kulturforumet, som hålls vartannat år, utgör fortfarande ett viktigt tillfälle till dialog mellan det civila samhället och de politiskt ansvariga. Forumet 2009 lockade över 1 000 deltagare, och man gjorde särskilt framsteg med att integrera kulturen i berörd EU-politik. Men även mindre evenemang behövs för att skapa utrymme för diskussioner om särskilda frågor. Framtida diskussioner som leds av plattformarna och evenemang för att sprida resultaten bör samla deltagare från sektorn, ”spegelarbetsgruppen” samt politiskt ansvariga från medlemsstaterna och EU-nivå. Alternativ till finansiering genom verksamhetsbidrag kommer att utforskas, och i det här sammanhanget visar erfarenheten från pilotfasen att projektbidrag kan vara en lämpligare bidragsform för att stödja plattformarnas verksamheter.
|
|
- Dažās dalībvalstīs ir kultūras jomā vērojama pozitīva virzība attiecībā uz strukturēto dialogu ar pilsonisko sabiedrību. Ungārijā Kultūras nozaru politikas padome pulcē valdības pārstāvjus, kultūras speciālistus, finansēšanas struktūru un arodbiedrību pārstāvjus. Rumānijā dialoga izmēģinājuma platforma ir kļuvusi par Kultūras un valsts kultūras mantojuma ministrijas ieinteresēto personu līdzdalības nodaļu.
|
- I vissa medlemsstater har den strukturerade dialogen med det civila samhället på kulturområdet utvecklats positivt. I Ungern samlar det kulturpolitiska rådet företrädare för staten, kulturarbetare, finansieringsorgan och fackförbund. I Rumänien har ett pilotprojekt för en dialogplattform växt till att bli en avdelning för intressenters deltagande inom ministeriet för kulturarv och nationellt arv.
|
|
Mērķtiecīgāks dialogs ar pilsonisko sabiedrību kultūras jomā palīdzēs labāk saskaņot kopīgos centienus virzībā uz politikas prioritātēm. Tematiskas platformas, kuras “atspoguļo” jautājumus, kas risināti, izmantojot AKM, atvieglos pilsoniskās sabiedrības prakses un zināšanu iekļaušanu politikas veidošanas procesā.
|
Genom en mer fokuserad dialog med det civila samhället på kulturområdet kan de gemensamma insatserna för att nå politiska prioriteringar utformas på ett bättre sätt. Tematiska plattformar som ”speglar” de ämnen som behandlas i arbetsgrupperna kommer att underlätta arbetet med att överföra metoder och kunskap från det civila samhället till den politiska beslutsprocessen.
|
|
TURPMĀKĀ VIRZĪBA
|
VÄGEN FRAMÅT
|
|
Kopš darba kārtības kultūrai pieņemšanas gūtā pieredze skaidri liecina, ka sadarbībai kultūras politikas jomā Eiropas līmenī ir liels potenciāls, neatkarīgi no tā, vai tā ietver pieredzes apmaiņu starp dalībvalstīm, lai pielāgotu politiku saskaņā ar labāko praksi, lielāku pilsoniskās sabiedrības kultūras jomā ieguldījumu politikas veidošanas procesā vai arī saskaņotāku pieeju kultūrai saistītajās politikas jomās.
|
De erfarenheter som gjorts sedan agendan antogs har tydligt visat att det finns stora möjligheter till samarbete om kulturpolitik på EU-nivå, antingen genom utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna för att anpassa politiken på grundval av bästa praxis, ökat deltagande av det civila samhället på kulturområdet i den politiska beslutsprocessen, eller ett enhetligare synsätt på kultur i berörda politikområden.
|
|
Pašreizējā vispārējā situācijā pastiprināt sadarbību ir vēl jo svarīgāk.
|
Den nuvarande bredare ramen gör det ännu viktigare att förstärka samarbetet.
|
|
Komisijas ierosinātās stratēģijas “Eiropa 2020” mērķis ir panākt, lai Eiropa atkal virzītos uz ilgtermiņa izaugsmi, īstenojot pasākumus gudras, ilgtspējīgas un integrējošas izaugsmes veicināšanai. Šajā stratēģijā kultūrai var būt būtiska nozīme, ietverot tādas galvenās iniciatīvas kā “Inovāciju Savienība” (radoša ekoloģija, ar tehnoloģijām nesaistīta inovācija), “Digitalizācijas programma” (plašsaziņas līdzekļu lietotprasme, jauna vide radīšanai un kultūras pieejamība) un “Jaunas prasmes jaunām darbavietām” (starpkultūru kompetences un transversālās prasmes). Ir arī jāuzsver kultūras loma reģionālā un vietējā attīstībā saistībā ar kohēzijas politiku (radošas un kultūru pilsētas un reģioni). Ārpus ES robežām kultūras nozīme ir vairāk jāattīsta paplašināšanās politikā un ārējās attiecībās (iezīmējot Eiropu kā piemērotu vietu , kur var radīt, veicinot līdzsvarotu apmaiņu kultūras jomā un sadarbību ar pārējo pasauli).
|
Syftet med kommissionens strategi Europa 2020 är att återigen föra in EU på spåret mot en långsiktig tillväxt, med åtgärder för att främja en smart och hållbar tillväxt för alla. Kulturen kan spela en central roll i det här sammanhanget, t.ex. inom flaggskeppsinitiativ som innovationsunionen (kreativ ekologi, icke-teknisk innovation), den digitala agendan (mediekompetens, en ny miljö för skapande och tillgång till kultur) och nya kompetenser för nya jobb (interkulturella kompetenser och övergripande färdigheter). Kulturens roll i den regionala och lokala utvecklingen bör också lyftas fram inom ramen för sammanhållningspolitiken (kreativa och interkulturella städer och regioner). Utanför EU:s gränser bör kulturens roll i utvidgningspolitiken och i de yttre förbindelserna vidareutvecklas (genom att lyfta fram EU som den perfekta platsen för skapande, främjande av välavvägda kulturella utbyten och samarbete med övriga världen).
|
|
Pastiprinot efektīvu sadarbību, šajā ziņojumā iekļauto priekšlikumu nolūks ir palīdzēt nodrošināt to, lai visas kultūras sniegtās iespējas tiktu pilnībā izmantotas gudras, ilgspējīgas un integrējošas Eiropas veidošanā.
|
Syftet med de förslag som läggs fram i den här rapporten är att göra samarbetet mer effektivt och se till att kulturen kan bidra fullt ut till ett intelligent, hållbart och integrerat EU.
|
|
SECINĀJUMS
|
SLUTSATS
|
|
Eiropas Parlaments, Padome, Reģionu komiteja un Ekonomikas un sociālo lietu komiteja tiek aicināta paust viedokli par šo ziņojumu.
|
Europaparlamentet, rådet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén uppmanas att yttra sig om denna rapport.
|
|
Padome tiek aicināta veikt attiecīgus pasākumus, lai pieņemtu lēmumu par plašu tematisku jautājumu un konkrētu prioritāru tematu kopumu, kuri jārisina, izmantojot AKM.
|
Rådet uppmanas att vidta lämpliga åtgärder för att fatta beslut om en uppsättning av breda tematiska frågor och särskilda prioriterade frågor som ska behandlas av arbetsgrupperna inom ramen för den öppna samordningsmetoden.
|
|
Komisija ierosina sniegt tematiskus ziņojumus par gūtajiem panākumiem attiecībā uz saskaņotajiem tematiem, balstoties uz AKM rezultātiem, strukturētā dialoga platformu darbu un dalībvalstu brīvprātīgi sniegtiem ieguldījumiem.
|
Kommissionen föreslår att den ska utarbeta tematiska rapporter om de ämnen som man har enats om. Rapporterna bör bygga på resultatet från arbetsgrupperna, det arbete som har genomförts av plattformarna för strukturerad dialog och frivilliga bidrag från medlemsstaterna.
|
|
[1] http://eurlex.europa.eu/smartapi/cgi/sga_doc?smartapi!celexapi!prod!DocNumber&lg=en& type_doc=COMfina&an_doc=2007&nu_doc=0242&model=guicheti.
|
[1] http://eurlex.europa.eu/smartapi/cgi/sga_doc?smartapi!celexapi!prod!DocNumber&lg=en& type_doc=COMfina&an_doc=2007&nu_doc=0242&model=guicheti
|
|
[2] http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32007G1129(01):LV:NOT.
|
[2] http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32007G1129(01):SV:NOT
|
|
[3] http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:42008X0610(01):LV:NOT.
|
[3] http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:42008X0610(01):SV:NOT
|
|
[4] AKM grupu nobeiguma ziņojumi: http://ec.europa.eu/culture/our-policy-development/doc1565_en.htm.
|
[4] Samordningsgruppernas slutliga rapporter: http://ec.europa.eu/culture/our-policy-development/doc1565_en.htm
|
|
[5] Platformu sniegtie ieteikumi: http://ec.europa.eu/culture/our-policy-development/doc1199_en.htm.
|
[5] Plattformens rekommendationer: http://ec.europa.eu/culture/our-policy-development/doc1199_en.htm
|
|
[6] Skatīt http://ec.europa.eu/culture/key-documents/doc539_en.htm.
|
[6] Se http://ec.europa.eu/culture/key-documents/doc539_en.htm
|
|
[7] http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2008:141:0014:0016:lv:PDF.
|
[7] http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2008:141:0014:0016:SV:PDF
|
|
[8] http://ec.europa.eu/culture/our-policy-development/doc/ICD_external_relations_en.doc.pdf
|
[8] http://ec.europa.eu/culture/our-policy-development/doc/ICD_external_relations_en.doc.pdf
|
|
[9] http://ec.europa.eu/culture/our-programmes-and-actions/doc417_en.htm
|
[9] http://ec.europa.eu/culture/our-programmes-and-actions/doc417_en.htm
|
|
[10] http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2009:301:0009:0011:lv:PDF.
|
[10] http://ec.europa.eu/culture/our-programmes-and-actions/doc/label/EHL%20decision_SV.pdf
|
|
[11] http://ec.europa.eu/culture/our-programmes-and-actions/doc2519_en.htm.
|
[11] http://ec.europa.eu/culture/our-programmes-and-actions/doc2519_en.htm
|
|
[12] http://ec.europa.eu/culture/our-policy-development/doc/CONS_NATIVE_CS_2009_08749_1_EN.pdf.
|
[12] http://ec.europa.eu/culture/our-policy-development/doc/CONS_NATIVE_CS_2009_08749_1_EN.pdf
|
|
[13] http://www.create2009.europa.eu/about_the_year/manifesto.html.
|
[13] http://www.create2009.europa.eu/index_sv.html
|
|
[14] Skatīt arī Amsterdamas deklarāciju: http://85.92.129.90/~workshop/.
|
[14] Se även Amsterdamförklaringen på http://85.92.129.90/~workshop/
|
|
[15] Līdz 2010. gada aprīlim to ratificējušas vairāk nekā 110 valstis.
|
[15] Fler än 110 ratificeringar i april 2010.
|
|
[16] Skatīt http://www.culture-dev.eu/pages/en/en_accueil.html.
|
[16] Se http://www.culture-dev.eu/pages/en/en_accueil.html
|
|
[17] Sāktas sarunas ar Dienvidkoreju par diferencētiem nolīgumiem, kas īstenotu un popularizētu UNESCO konvenciju, un pabeigtas – ar Andu un Vidusamerikas valstīm.
|
[17] Differentierade avtal och protokoll för att genomföra och övervaka Unescokonventionen har också inletts med Sydkorea och slutförs med andinska och centralamerikanska länder.
|