[pic] | EUROOPA KOMISJON |

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Brüssel 5.4.2011

Bryssel den 5.4.2011

KOM(2011) 173 lõplik

KOM(2011) 173 slutlig

KOMISJONI TEATIS EUROOPA PARLAMENDILE, NÕUKOGULE, EUROOPA MAJANDUS- JA SOTSIAALKOMITEELE NING REGIOONIDE KOMITEELE

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Romasid käsitlevate riiklike integratsioonistrateegiate ELi raamistik aastani 2020

En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020

1. Romade olukorra parandamine: Liidu ja liikmesriikide sotsiaalne ja majanduslik kohus

1. Förbättra romernas situation: en social och ekonomisk nödvändighet för EU och dess medlemsstater

Euroopas elavast hinnanguliselt 10–12 miljonist[1] romast paljud kannatavad oma igapäevaelus eelarvamuste, sallimatuse, diskrimineerimise ja sotsiaalse tõrjutuse all. Nad on kõrvale jäetud ja elavad väga vaestes sotsiaal-majanduslikes tingimustes. See ei ole Euroopa Liidus 21. sajandi alguses vastuvõetav.

En stor del av Europas romer, vilkas antal uppskattas till 10–12 miljoner[1], drabbas av fördomar, intolerans, diskriminering och social exkludering i det dagliga livet. De är marginaliserade och lever under synnerligen dåliga socioekonomiska förhållanden. Detta kan inte accepteras i EU i början av det tjugoförsta århundradet.

ELi Euroopa 2020. aasta strateegias, mis käsitleb uut arukat, jätkusuutlikku ja kaasavat kasvu,– ei ole kohta Euroopa suurima vähemuse jätkuvale majanduslikule ja sotsiaalsele tõrjutusele. Nii riiklikul kui ka ELi tasandil on vaja pidada romadega aktiivset dialoogi ja võtta otsustavaid meetmeid. Kui esmane vastutus meetmete valdkonnas on riiklikel ametiasutustel, siis romade sotsiaalne ja majanduslik integratsioon on kahepoolne protsess, mis nõuab nii elanikkonna põhiosa kui ka roma kogukondade liikmete hoiakute muutust[2].

EU:s Europa 2020-strategi för en ny väg mot tillväxt – smart och hållbar tillväxt för alla – lämnar inget utrymme för en långvarig ekonomisk och social marginalisering av denna Europas största minoritet. Det krävs resoluta åtgärder, i en aktiv dialog med romerna, på både nationell nivå och EU-nivå. Det främsta ansvaret för dessa åtgärder ligger hos de offentliga myndigheterna. Arbetet innebär dock en utmaning med tanke på att den sociala och ekonomiska integreringen av romerna är en ömsesidig process som förutsätter en attitydförändring både hos majoritetsbefolkningarna och medlemmarna av de romska befolkningsgrupperna[2].

Esiteks peavad liikmesriigid tagama selle, et romasid ei diskrimineerita, vaid koheldakse kui kõiki teisi ELi kodanikke, kellel on võrdne juurdepääs ELi põhiõiguste hartas sätestatud põhiõigustele. Lisaks on vaja võtta meetmeid, et kaotada põlvkonnast põlvkonda kanduv vaesus. Paljudes liikmesriikides kujutavad romad endast märkimisväärset ja kasvavat hulka kooliealisest elanikkonnast ning seepärast ka tulevasest tööjõust. Roma elanikkond on noor: 35,7 % neist on alla 15 aasta vanad, võrreldes 15,7 %ga ELi koguelanikkonnast. Romade keskmine vanus on 25 aastat, võrreldes ELi keskmise 40 aastaga[3]. Suur hulk tööealistest romadest on heade töökohtade leidmiseks vajaliku hariduseta. Seepärast on väga oluline investeerida roma laste haridusse, et nad saaksid hiljem edukalt tööturule siseneda. Märkimisväärse roma elanikkonnaga liikmesriikides on sellel juba ka majanduslik mõju. Hinnanguliselt on Bulgaarias 23 % uutest tööturule sisenejatest romad ja Rumeenias 21 %[4].

Medlemsländerna måste först och främst se till att romerna inte utsätts för diskriminering utan behandlas som alla andra EU-medborgare, med lika tillgång till alla grundläggande rättigheter enligt vad som fastställs i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessutom behövs åtgärder för att bryta den onda cirkel av fattigdom som överförs från generation till generation. I många medlemsstater utgör romerna en betydande och ökande andel av befolkningen i skolåldern och därmed också den framtida arbetskraften. Den romska befolkningen är ung: 35,7 % är under 15 år, jämfört med 15,7 % av EU:s befolkning överlag. Genomsnittsåldern bland romerna är 25, jämfört med 40 för hela EU[3]. Den överväldigande majoriteten av romerna i arbetsför ålder saknar den utbildning som behövs för att skaffa sig ett bra arbete. Satsningar på utbildning av romska barn är därför av avgörande betydelse för att de senare ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. I medlemsstater med ett betydande romskt befolkningsinslag har detta redan fått ekonomiska konsekvenser. I Bulgarien är ca 23 % av de som kommer in på arbetsmarknaden romer, och i Rumänien är motsvarande siffra ca 21 %[4].

Suur hulk ELis elavaid romasid on seaduslikult riigis viibivad kolmandate riikide kodanikud. Nende elamistingimused on sama halvad kui enamikul ELi kodakondsusega romadel, lisaks peavad nad pistma rinda raskustega, mis seisavad väljastpoolt ELi tulevate sisserändajate ees. Neile raskustele püütakse leida lahendust kolmandate riikide kodanike integreerumist käsitleva ELi poliitika raames, võttes samas arvesse eriti haavatava elanikkonnarühma vajadusi[5].

Ett betydande antal av romerna i EU är lagligen här bosatta tredjelandsmedborgare. De delar samma svåra levnadsvillkor som många av de romer som är EU-medborgare och de står inför samma utmaningar som invandrare från länder utanför EU. Dessa utmaningar behandlas inom ramen för EU:s politik för att främja integrering av tredjelandsmedborgare, och man tar därvid hänsyn till särskilt sårbara gruppers behov[5].

Romade integreerimine ei too endaga kaasa vaid sotsiaalset kasu, vaid on ka majanduslikult kasulik nii romadele kui ka kogukondadele, mille osaks nad on. Näiteks tooks Maailmapanga hiljutise uurimuse[6] põhjal romade täielik integratsioon teatavates riikides kaasa ligikaudu 0,5 miljardi euro suuruse majandusliku kasu aastas. Romade suurem osalemine tööturul parandaks majanduslikku tootlikkust, kahandaks valitsuse kulutusi sotsiaalabile ja kasvataks maksutulu tulumaksu näol. Nimetatud uurimuse kohaselt on romade integratsiooni maksutulu tööturul hinnanguliselt ligikaudu 175 miljonit eurot riigi kohta. Kõik need olulised romade integratsiooni majandus- ja finantstulemused võivad vastutasuks soodustada avalikkuse suuremat avatust romade suhtes ja aidata kaasa nende sujuvamasse integreerumisse nendesse kogukondadesse, mille osaks nad on.

Integreringen av romer kommer inte bara att medföra sociala fördelar, utan också ekonomiska fördelar för romerna och de omgivande samhällena. T.ex. enligt forskning som nyligen genomförts av Världsbanken[6] skulle en fullständig integrering av romerna på arbetsmarknaden för vissa länder kunna medföra ekonomiska fördelar till ett uppskattat värde av 0,5 miljarder euro årligen. Ett ökat deltagande på arbetsmarknaden skulle förbättra den ekonomiska produktiviteten, minska de statliga utgifterna för socialbidrag och öka intäkterna från inkomstskatter. Enligt samma undersökning skulle fördelarna av att integrera romerna på arbetsmarknaden vara värda ca 175 miljoner euro per land och år. Alla dessa betydande ekonomiska och finansiella effekter av en integrering av romerna skulle i sin tur kunna leda till ett klimat med större öppenhet gentemot romerna hos allmänheten och på så sätt bidra till en friktionsfri integrering i de samhällen som romerna utgör en del av.

Romade majanduslik integratsioon aitaks kaasa ka sotsiaalsele sidususele ja parandaks kinnipidamist põhiõigustest, sealhulgas vähemuste õigustest, ning aitaks kaotada diskrimineerimise soo, rassi, nahavärvuse, etnilise või sotsiaalse päritolu või rahvusvähemusse kuulumise tõttu[7].

En ekonomisk integrering av romerna främjar också social sammanhållning och ökar respekten för grundläggande rättigheter, inbegripet rättigheterna för personer som tillhör minoriteter, och bidrar till att undanröja diskriminering på grund av ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung eller tillhörighet till en nationell minoritet[7].

EL on liikmesriikidele teinud mitmeid ettepanekuid edendada romade sotsiaalset ja majanduslikku integratsiooni, viimati oma 2010. aasta aprilli teatises[8]. Liikmesriikidele on juba direktiiviga 2000/43/EÜ pandud kohustus anda romadele (nagu teistele ELi kodanikele) diskrimineerimata juurdepääs haridusele, töökohtadele, kutseõppele, tervishoiule, sotsiaalsele kaitsele ja eluasemele. Nimetatud direktiivi rakendamise range järelevalve võiks olla kasulik vahend romade integratsiooni mõõtmiseks[9].

EU har lagt fram flera förslag för hur medlemsstaterna bör främja en social och ekonomisk integrering av romer, senast i sitt meddelande från april 2010[8]. Medlemsländerna är redan genom direktiv 2000/43/EG skyldiga att på samma sätt som för andra EU-medborgare ge romerna tillgång till utbildning, sysselsättning, yrkesutbildning, hälso- och sjukvård, socialt skydd och bostäder på ett icke-diskriminerande sätt. Den noggranna övervakningen av genomförandet av detta direktiv kan vara ett användbart instrument för att mäta integreringen av romerna[9].

Hoolimata nii liikmesriikide kui ka ELi tasandil saavutatud teatatavast edust[10] on viimaste aastate jooksul enamiku romade igapäevaelus muutunud vähe. Romadega tegeleva komisjoni töökonna[11] järelduste kohaselt ei ole ikka veel võetud tulemuslikke ja proportsionaalseid meetmeid suure osa ELi roma elanikkonna sotsiaalsete ja majanduslike probleemide lahendamiseks.

Under de senaste åren har vissa framsteg har gjorts både i medlemsstaterna och på EU-nivå[10], men för de flesta romer har förändringarna i vardagen varit små. Enligt kommissionens arbetsgrupp för frågor som rör romer[11] har det ännu inte vidtagits kraftfulla och proportionerliga åtgärder för att lösa de sociala och ekonomiska problem som drabbar en stor del av den romska befolkningen i EU.

Selle probleemiga tegelemiseks ja kuna mittediskrimineerimine üksi ei ole piisav romade sotsiaalse tõrjutusega võitlemiseks, palub komisjon ELi institutsioonidel kiita heaks käesolev romasid käsitlevate riiklike integratsioonistrateegiate ELi raamistik. See on vahend, mis täiendab ja tugevdab ELi võrdset kohtlemist käsitlevat õigust ja poliitikasuundi, tegeledes riiklikul, piirkondlikul ja kohalikul tasandil ning koostöös romadega romade erivajadustega saada võrdne juurdepääs töökohtadele, haridusele, eluasemele ja tervishoiule.

För att lösa detta problem, och eftersom enbart icke-diskriminering inte räcker till för att bekämpa den sociala exkluderingen av romer, ber kommissionen EU-institutionerna godkänna denna EU-ram för nationella strategier för integrering av romer. Den utgör ett komplement och en förstärkning av EU:s lagstiftning och politik på jämlikhetsområdet genom att ta sig an romernas särskilda behov när det gäller lika tillgång till sysselsättning, utbildning, bostäder och hälso- och sjukvård, på nationell, regional och lokal nivå, men också genom dialog med och deltagande av romerna.

Nimetatud ELi raamistiku eesmärk on muuta romade elu reaalselt. See on ELi vastus praegusele olukorrale ja ei asenda liikmesriikide esmavastutust nimetatud valdkonnas. Käesoleva ELi raamistikuga julgustab Euroopa Komisjon liikmesriike võtma vastu ja arendama vastavalt oma territooriumil asuva roma elanikkonna suurusele[12] ja valdkonnas seni tehtud tööle välja ühtse lähenemisviisi romade integratsioonile ning kiitma heaks asjaomased eesmärgid.

Syftet med EU-ramen är att åstadkomma en påtaglig förändring i den romska befolkningens liv. Den utgör EU:s reaktion på den nuvarande situationen men ersätter inte medlemsstaternas primära ansvar i detta avseende. Genom EU-ramen uppmanar EU-kommissionen medlemsstaterna att på grundval av den romska befolkningens storlek i landet i fråga[12] och landets utgångsläge anpassa eller vidareutveckla en övergripande ansats för integrering av romer och att ansluta sig till följande mål.

2. Vajadus suunatud lähenemisviisi järele: romasid käsitlevate riiklike integratsioonistrateegiate ELi raamistik

2. Behov av en målinriktad ansats: en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer

Selleks et saavutada märkimisväärset edu romade integratsiooni suunas, on praegu oluline kiiresti tagada, et riiklik, piirkondlik ja kohalik integratsioonipoliitika keskenduks romadele selgelt ja konkreetselt ning tegeleks romade vajadustega selgepiiriliste meetmete näol, et kaotada nende jaoks ebasoodne olukord ja seda kompenseerida. Suunatud lähenemisviis on vaesuse ja tõrjutusega võitlemise laiema strateegia raames (haavatavat ja sõltuvat rühma ei tohi jätta ilma toetusest) kooskõlas mittediskrimineerimise põhimõttega nii ELi kui riiklikul tasandil. Võrdse kohtlemise põhimõte ei takista liikmesriikidel säilitamast või võtmast konkreetseid meetmeid rassilise või etnilise päritoluga seotud ebasoodsa olukorra kaotamiseks või selle kompenseerimiseks[13]. Mõned liikmesriigid on juba edukalt kasutanud romadele suunatud positiivseid meetmeid, kuna klassikalised sotsiaalseks kaasamiseks võetavad meetmed ei ole piisavad, et vastata romade erivajadustele[14].

För att kunna åstadkomma betydande framsteg i integreringen av romer är det nu av största vikt att trappa upp insatserna och se till att integrationspolitiken på nationell, regional och lokal nivå klart och tydligt fokuseras på romerna , och tillgodose romernas behov med hjälp av tydligt formulerade åtgärder för att förebygga och uppväga de problem som de utsätts för. En målinriktad ansats, inom ramen för den vidare strategin för bekämpning av fattigdom och exkludering – som inte utesluter stöd andra sårbara och eftersatta grupper – ligger i linje med principen om icke-diskriminering på både EU-nivå och nationell nivå. Principen om likabehandling hindrar inte medlemsstaterna från att behålla eller besluta om särskilda åtgärder för att förhindra att personer av en viss ras eller ett visst etniskt ursprung missgynnas eller att kompensera för att de blir missgynnade[13]. Vissa medlemsstater har redan med framgång tillämpat positiv särbehandling av romer, efter att ha konstaterat att konventionella åtgärder för en social integrering inte räckt till för att tillgodose romernas särskilda behov[14].

Selleks et tagada liikmesriikides tõhusa poliitika kohaldamine, teeb komisjon ettepaneku, et romasid käsitlevad riiklikud integratsioonistrateegiad koostataks või juba olemasolevad strateegiad kohandataks vastavalt ELi romade integratsiooni eesmärkidele , ning nendega kaasneksid suunatud meetmed ja nende saavutamiseks piisav rahastamine (riiklik, ELi või muu). Komisjon pakub välja lahendusi, mille abil kõrvaldada olemasolevad takistused ELi vahendite parema kasutamise teelt, ja paneb aluse lihtsale järelevalvemehhanismile , et tagada konkreetsed tulemused romade jaoks.

För att se till att en verkningsfull politik tillämpas i medlemsstaterna föreslår kommissionen att länderna tar fram nationella strategier för integrering av romer , eller om sådana redan finns, att de anpassas så att de överensstämmer med EU:s mål för integrering av romer , med målinriktade insatser och tillräcklig finansiering (från nationella källor, EU-källor eller andra källor) för att de ska kunna omsättas i praktiken. Kommissionen föreslår lösningar för hur man ska undanröja de nuvarande hindren för ett mer verkningsfullt utnyttjande av EU-medlen och lägger grunden för en effektiv övervakningsmekanism för att se till att ramen leder till konkreta resultat som gagnar romerna.

3. ELi püüdluste väljendamine: romade integratsiooni eesmärkide seadmine

3. EU:s ambition: att fastställa mål för integreringen av romer

Euroopa Komisjoni iga-aastane majanduskasvu analüüs[15] näitas, et liikmesriigid ja EL peavad Euroopa 2020. aasta strateegia rakendamiseks ning juhtalgatuste[16] toel peamiste eesmärkide saavutamiseks veel palju vaeva nägema. Mitmete liikmesriikide aitab romade olukorra lahendamine tööhõive, vaesuse ja hariduse osas kaas Euroopa 2020. aasta strateegia eesmärkide saavutamisele tööhõive, sotsiaalse kaasatuse ja hariduseesmärkide valdkonnas.

Europeiska kommissionens årliga tillväxtöversikt[15] visade att mycket återstår att göra för medlemsstaterna och EU för att genomföra Europa 2020-strategin och uppnå dess viktigaste mål, som stöds av flaggskeppsinitiativ[16]. För flera nya medlemsstater kommer åtgärder för att lösa romernas problem i fråga om sysselsättning, fattigdom och utbildning att bidra till ländernas framsteg på vägen mot Europa 2020-målen för sysselsättning, social inkludering och utbildning.

ELi romade integratsiooni eesmärgid peaksid hõlmama kooskõlas roma elanikkonna suurusega nelja olulist valdkonda : juurdepääs haridusele, tööhõivele, tervishoiule ja eluasemele . Need miinimumstandardid peaksid põhinema ühistel, võrreldavatel ja usaldusväärsetel näitajatel. Nimetatud eesmärkide saavutamine aitab kaasa liikmesriikide tööle Euroopa 2020. aasta strateegia üldeesmärkide saavutamisel.

EU:s mål för integreringen av romer bör, med beaktande av den romska befolkningens storlek i de enskilda länderna, täcka fyra nyckelområden : tillgång till utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och bostäder. Dessa miniminormer bör grundas på gemensamma, jämförbara och tillförlitliga indikatorer. För att medlemsstaterna ska nå de övergripande målen i Europa 2020-strategin är det viktigt att dessa mål uppnås.

- Juurdepääs haridusele : tagada, et kõik roma lapsed lõpetaksid vähemalt põhikooli

- Tillträde till utbildning: se till att alla romska barn åtminstone går ut grundskolans årskurs sex

Hariduslikud saavutused on roma elanikkonna seas märksa madalamal tasemel kui muu elanikkonna seas, kuigi olukord erineb liikmesriigiti[17].

Utbildningsresultaten hos den romska befolkningen är mycket lägre än för resten av befolkningen. Det finns dock skillnader mellan medlemsstaterna i detta avseende[17].

Kuna põhiharidus on kohustuslik kõigis liikmesriikides, peavad liikmesriigid tagama juurdepääsu põhiharidusele kõigi kohustuslikku vanuserühma kuuluvate laste jaoks. Usaldusväärseimate olemasolevate andmete kohaselt, mis on esitatud 2009. aasta tööjõu-uuringus,[18] lõpetab põhikooli ELis 97,5 % lastest.

Det råder skolplikt i alla medlemsstater, men utöver detta har länderna skyldighet att se till att alla barn i skolpliktig ålder har tillgång till grundskoleutbildning. På grundval av tillgängliga fakta från Eurostats arbetskraftsundersökning 2009[18] går i genomsnitt 97,5 % av barnen i EU ut grundskolans årskurs sex eller motsvarande.

Uuringust selgub, et osades liikmesriikides lõpetab põhikooli vaid väike osa roma päritolu lastest[19]. Roma lapsi leiab liiga suurel määral eriõppeasutustest ja segregeeritud koolidest. On vajadus tugevdada sidemeid kogukondadega kultuuriasutustes ja koolides töötavate vahendajate, kirikute, usuühenduste või koguduste kaudu ja roma vanemate aktiivse osaluse abil, et parandada õpetajate pädevust erinevate kultuuride alal, vähendada segregatsiooni ja tagada kooskõla kohustusega omandada põhiharidus. Komisjon kavandab koos Euroopa Nõukoguga ühismeedet, mille käigus koolitatakse kahe aasta jooksul ligikaudu 1000 vahendajat. Vahendajad saavad vanematele anda teavet ja nõu seoses kohaliku haridussüsteemiga ning aitavad tagada, et lapsed jõuavad kooliteel järgmisele astmele.

Enligt undersökningar är det i vissa medlemsstater bara ett begränsat antal romska barn som går ut grundskolans sjätte klass[19]. Romska barn är vanligen överrepresenterade i specialundervisning och segregerade skolor Det finns ett behov av att stärka kontakterna med den romska befolkningen, genom kulturella rådgivare eller skolrådgivare, kyrkor, religiösa föreningar eller samfund och genom aktivt deltagande av romska föräldrar, för att förbättra lärarnas interkulturella kompetens, minska segregeringen och se till att skolplikten i grundskolan upprätthålls. Kommissionen planerar att göra en gemensam insats tillsammans med Europarådet för att utbilda rådgivare under två års tid. Rådgivarna kan informera och vägleda föräldrarna om hur det lokala utbildningssystemet fungerar och hjälpa barnen att klara övergången mellan olika skolstadier.

On hästi teada, et kui lapsed langevad koolist välja, lähevad hiljem kooli või lahkuvad koolist liialt vara, siis kogevad nad hiljem märkimisväärseid raskusi alates kirjaoskamatusest ja keeleprobleemidest tõrjutuse ja ebapädevuse tajumiseni. Selle tulemusena on neil keerulisem jõuda täiendava hariduse, ülikoolihariduse või hea töökohani. Seepärast soodustatakse programme, mis annavad veel ühe võimaluse koolist väljalangenud noortele täiskasvanutele, sealhulgas programme, mis keskenduvad konkreetselt roma lastele. Toetada tuleks ka õpetajate koolitamise reformi ja kasutada laiemalt uuenduslikke õpetamismeetodeid. Mitmekülgselt ebasoodsas seisundis olevatele lastele hariduse andmine nõuab valdkondadeülest koostööd ja asjakohaseid toetusprogramme. Komisjoni loodav kõrgetasemeline kirjaoskuse töörühm ja kirjaoskuse kampaania, millega panustatakse Euroopa 2020. aasta strateegia juhtalgatusse „Uute oskuste ja töökohtade tegevuskava”, rõhutavad vajadust võidelda kirjaoskamatuse vastu roma päritolu laste ja täiskasvanute seas.

Det är ett välkänt faktum att barn som inte kommer in i skolsystemet, startar skolgången sent eller avbryter den tidigt får stora problem. Det kan röra sig om allt från analfabetism och språksvårigheter till känslor av utanförskap och otillräcklighet. Till följd av detta får de svårigheter att komma in på gymnasium och universitet eller att få ett bra arbete. Av denna anledning främjas initiativ som går ut på att ge ungdomar som avbrutit sin skolgång en ny chans, vilket inbegriper program med ett tydligt fokus på romska barn. Stöd bör också ges till reformer av läroplaner inom lärarutbildningen och till utarbetande av innovativa undervisningsmetoder. För att få barn som i flera avseenden är missgynnade att delta i skolundervisning krävs samarbete mellan flera sektorer och lämpliga stödprogram. Expertgruppen om läskunnighet och den kampanj för läskunnighet som kommissionen har lanserat som ett bidrag till flaggskeppsinitiativet ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen” betonar vikten av att bekämpa analfabetism bland romska barn och vuxna.

Komisjon võttis vastu teatise, mis käsitleb väikelaste haridust ja hoidu,[20] milles rõhutatakse, et Roma lapsed vajavad teistest? rohkem toetust, kuid nende väikelaste hariduses ja hoius osalemise määr on keskmisest? oluliselt madalam. Parem juurdepääs kvaliteetsele segregeerimata väikelaste haridusele mängib peaosa roma laste hariduslike võimaluste parandamisel, sellest annavad tunnistust ka mitmes liikmesriigis algatatud ja osaliselt ELi eelarvest rahastatavad romade integreerimise meetmed[21].

Kommissionen har antagit ett meddelande med titeln Förskola – en bättre grund för framtiden [20], där det poängteras att de romska barnens deltagande i förskoleverksamheten är betydligt lägre än genomsnittet, trots att deras behov av stöd är större. En ökad tillgång till icke-segregerad förskoleverksamhet av hög kvalitet kan ha en avgörande betydelse för romska barns utbildningsmöjligheter, vilket framgår av de pilotprojekt för integrering av romer som pågår i en del EU-länder och stöds med EU-medel[21].

Seepärast peaksid liikmesriigid tagama, et kõigil roma lastel on juurdepääs kvaliteetsele haridusele ja et neid ei diskrimineerita ega segregeerita hoolimata sellest, kas nad on paiksed või mitte. Liikmesriigid peaksid minimaalselt tagama põhihariduse omandamise. Nad peaksid suurendama juurdepääsu kvaliteetsele väikelaste haridusele ja hoiule ning vähendama keskkooli poolelijätnute hulka vastavalt Euroopa 2020. aasta strateegiale. Roma noori tuleks julgustada omandama ka kesk- ja kolmanda taseme haridust[22].

Medlemsstaterna bör därför se till att alla romska barn har tillgång till utbildning av hög kvalitet och inte utsätts för diskriminering eller segregering, oavsett om de är bofasta eller inte. Länderna bör se till att barnen åtminstone går ut grundskolans årskurs sex eller motsvarande. De bör också, i linje med Europa 2020-strategin, förbättra tillgången till förskoleverksamhet av hög kvalitet och minska antalet elever som avbryter sin skolgång under grundskolans senare del eller på gymnasienivå. Romska ungdomar bör kraftigt uppmuntras att delta i gymnasieutbildning och högre utbildning[22].

- Juurdepääs tööhõivele: vähendada vahet romade ja muu elanikkonna tööhõives

- Tillgång till sysselsättning : Överbrygga klyftan i fråga om sysselsättning mellan romerna och den övriga befolkningen

Euroopa 2020. aasta strateegiaga seatakse eesmärgiks, et 75 %l 20–64 aastastest isikutest oleks töökoht (keskmiselt on tööhõive määr ELis 68,8 %[23]). 2011. aasta iga-aastases majanduskasvu analüüsis esitati liikmesriikide reformiprogrammides seatavad riiklikud tööhõive-eesmärgid, mille suhtes edusamme mõõta. Empiiriline tõendusmaterjal ja romade sotsiaalmajandusliku olukorra uurimine näitab, et on suur vahe romade ja muu elanikkonna tööhõives.

I Europa 2020-strategin fastställs som mål att 75 % av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt (sysselsättningsgraden i EU uppgår i genomsnitt till 68,8 %[23]). I EU:s årliga tillväxtöversikt för 2011 beskrivs hur medlemsstaterna fastställer nationella mål för sysselsättningen i sina nationella reformprogram, mot vilka framsteg kan mätas. Empiriska data och forskning om romernas socioekonomiska situation visar att det finns en betydande klyfta mellan romernas och den övriga befolkningens sysselsättningsgrad.

Maailmapank leidis, et romade tööhõive määr (eriti naiste hulgas) on palju väiksem kui muu elanikkonna hulgas[24]. Euroopa Liidu Põhiõiguste Ameti seitsmes liikmesriigis korraldatud uurimus rõhutab samuti olulisi vahesid ja osutab sellele, et romad peavad ennast tööturul äärmiselt diskrimineerituks[25].

Världsbanken har konstaterat att sysselsättningsgraden för romer (särskilt för kvinnor) ligger långt under majoritetsbefolkningens[24]. En undersökning i sju medlemsstater som utförts av Europeiska byrån för grundläggande rättigheter visar på betydande skillnader och tyder på att romerna anser sig bli synnerligen diskriminerade på arbetsmarknaden[25].

Seepärast peaksid liikmesriigid andma romadele täieliku ja mittediskrimineeriva juurdepääsu kutseharidusele, tööturule ning füüsilisest isikust ettevõtjana tegutsemise vahenditele ja algatustele. Soodustada tuleks mikrokrediidi andmist. Avalikus sektoris tuleks piisavat tähelepanu pöörata kvalifitseeritud roma päritolu ametnike tööhõivele. Riiklikud tööturuasutused saavad romasid aidata, pakkudes spetsiaalseid teenuseid ja vahendamist. Selle abil saaks romasid kutsuda tööturule ja suurendada tööhõive määra.

Medlemsländerna bör därför, på ett icke-diskriminerande sätt, ge romer fullständig tillgång till yrkesutbildning, arbetsmarknaden och verktyg och initiativ för egenföretagande. Tillgången till mikrokrediter bör främjas. I den offentliga sektorn bör man särskilt uppmärksamma möjligheten att anställa kvalificerade romer som tjänstemän. Arbetsförmedlingar kan hjälpa romer genom att erbjuda individuellt anpassade tjänster och rådgivning. Detta kan bidra till att få in romer på arbetsmarknaden och på så sätt öka sysselsättningsgraden.

- Juurdepääs tervishoiule: vähendada vahet romade ja muu elanikkonna tervislikus seisundis

- Tillgång till hälso- och sjukvård: Minska skillnaden i fråga om hälsa mellan romerna och den övriga befolkningen

Keskmine eluiga ELis on meeste puhul 76 ja naiste puhul 82 aastat[26]. Romade puhul on see hinnanguliselt 10 aastat vähem[27]. Lisaks, kui ELis on imikute suremus 4,3 tuhande elussünni kohta,[28] siis on andmeid, et see määr on roma kogukondades palju kõrgem. ÜRO arenguprogrammi aruandes viie riigi kohta täheldati, et roma laste suremuse määr on sõltuvalt riigist 2 kuni 6 korda kõrgem kui elanikkonna põhiosas. Imikute suremuse kõrgest määrast roma kogukondades on teatatud ka muudes riikides[29].

I EU är den förväntade livslängden vid födseln 76 år för män och 82 år för kvinnor[26]. Hos den romska befolkningen beräknas den vara 10 år kortare[27]. Vidare är barndödligheten i EU 4,3 per tusen levande födda barn[28], medan det finns uppgifter om att siffran är mycket högre hos romska befolkningsgrupper. Enligt en rapport från FN:s utvecklingsprogram som omfattar fem länder är barndödligheten hos den romska befolkningen 2–6 gånger högre än för befolkningen i allmänhet, beroende på land. I andra länder rapporteras hög spädbarnsdödlighet bland romer[29].

Selline erinevus peegeldab üldist vahet romade ja muu elanikkonna tervises. Erinevus on seotud romade halbade elamistingimustega, suunatud teabekampaaniate puudusega, piiratud juurdepääsuga kvaliteetsele tervishoiule ja suuremate terviseriskidega. Põhiõiguste ameti uuringus kerkis probleemina eriti esile romade diskrimineerimine meditsiinitöötajate poolt[30]: 17 % osalenuist vastas, et nad on kogenud selles valdkonnas diskrimineerimist viimase 12 kuu jooksul. Ennetusmeetmete kasutamine roma elanikkonna seas on vähene ja mõnede uurimuste kohaselt ei ole üle 25 % roma lastest täielikult vaktsineeritud[31].

Denna skillnad återspeglar den övergripande klyftan mellan romer och icke-romer på hälsoområdet. Den hänger samman med romernas dåliga livsvillkor, bristen på målinriktade informationskampanjer, begränsad tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och en större utsatthet för hälsorisker. I en undersökning som utfördes EU:s byrå för grundläggande rättigheter framkom att även diskriminering från hälso- och sjukvårdspersonalens sida utgör ett särskilt problem för romerna[30]. 17 % av romerna uppgav att de hade blivit diskriminerade på detta område under de föregående tolv månaderna. Anlitandet av förebyggande hälsovårdstjänster är lågt bland den romska befolkningen, och enligt vissa undersökningar har över 25 % av romska barn inte ett fullgott vaccinationsskydd[31].

Seepärast peaksid liikmesriigid võimaldama eelkõige lastele ja naistele juurdepääsu kvaliteetsele tervishoiule ning tegema romadele kättesaadavaks ennetavad meditsiini- ja sotsiaalteenused samal tasemel ja samadel tingimustel kui muu elanikkonna jaoks. Võimaluse korral peaksid tingimustele vastavad romad olema kaasatud nende kogukondadele suunatud tervishoiuprogrammidesse.

Medlemsstaterna bör därför erbjuda tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet, särskilt för barn och kvinnor, samt förebyggande hälsovårdstjänster och sociala tjänster för romer på samma nivå och på samma villkor som för den övriga befolkningen. Där så är möjligt bör kvalificerad romsk personal medverka i hälsovårdsprogram med inriktning på den romska befolkningen.

- Juurdepääs eluasemele ja põhiteenustele: kaotada vahe juurdepääsus eluasemele ja avalikele teenustele (vesi, elekter ja gaas) romade ja muu elanikkonna vahel

- Tillgång till bostäder och allmänna bekvämligheter : Överbrygga klyftan mellan den del av romerna som inte har tillgång till bostäder och allmänna bekvämligheter (t.ex. vatten, el och gas) och den övriga befolkningen

ELi lõikes on 72–100 % majapidamistest ühendatud ühisveevärgiga[32]. Siiski on romade olukord halvem. Nende tihti halbades elamistingimustes puudub piisav juurdepääs avalikele teenustele, nagu vesi, elekter või gaas, ja mittepaiksetel romadel on sageli raskusi vee kättesaadavusega[33]. Sellel on negatiivne mõju nende tervisele ja ühiskonda integreeritusele.

Mellan 72 % och 100 % av hushållen i EU är anslutna till ett offentligt vattenförsörjningssystem[32]. Situationen för romerna är dock betydligt sämre. Deras bostadsförhållanden är dåliga, vilket ofta inbegriper otillräcklig tillgång till allmänna bekvämligheter som vatten, el eller gas och det är ofta svårt för icke bofasta romer att hitta platser med tillgång till vatten[33]. Detta får negativa följder för deras hälsa och allmänna integration i samhället.

Seepärast peaksid liikmesriigid edendama mittediskrimineerivat juurdepääsu eluasemele, sealhulgas sotsiaalmajutusele. Eluasemevaldkonnas võetavad meetmed peaksid moodustama osa ühtsest lähenemisviisist, mis hõlmab haridust, tervishoidu, sotsiaalsfääri, tööhõivet ja turvalisust ning segregatsiooni kaotamise meetmeid. Liikmesriigid peaksid ka tegelema mittepaiksete romade erivajadustega (nt pakkuma sobivaid peatuspaiku). Liikmesriigid peaksid aktiivselt osalema piirkondlike ja kohalike ametiasutuste suunatud programmides.

Medlemsstaterna bör därför främja icke-diskriminerande tillgång till bostäder, däribland subventionerade bostäder. Insatser för att åtgärda boendebehoven måste ingå i en integrerad lösning som särskilt inbegriper utbildning, hälso- och sjukvård, sociala frågor, sysselsättning och säkerhet och åtgärder för att bekämpa segregation. Medlemsstaterna bör också tillgodose de särskilda behoven hos icke bofasta romer, t.ex. erbjuda tillgång till lämpliga rastplatser för icke-bosatta romer. De bör aktivt gripa in med målinriktade program, med medverkan av regionala och lokala myndigheter.

4. Romasid käsitlevad riiklikud integratsioonistrateegiad: liikmesriikide selge poliitline kohustus

4. NATIONELLA STRATEGIER FÖR INTEGRERING AV ROMER: ETT TYDLIGT POLITISKT ÅTAGANDE FRÅN MEDLEMSSTATERNA

Tuginedes liikmesriikide, sealhulgas romade kaasamise aastakümne algatuses osalenute kogemustele,[34] kutsub komisjon liikmesriike üles viima oma romasid käsitlevad riiklikud integratsioonistrateegiad kooskõlla eelnevalt esitatud suunatud lähenemisviisiga ja pikendama planeerimisperioodi aastani 2020. Liikmesriigid, kellel ei ole riiklikke roma strateegiaid, kutsutakse üles seadma sarnaseid eesmärke vastavalt oma territooriumil asuvale roma elanikkonna suurusele[35] ja valdkonnas seni tehtud tööle ning arvestades roma elanikkonna erijoontega.

Med utgångspunkt i olika medlemsstaters erfarenheter, bl.a. de som deltagit i ”årtiondet för romernas integrering”[34] uppmanar kommissionen medlemsstaterna att anpassa sina nationella strategier för integrering av romer till den ovan angivna målinriktade ansatsen och förlänga planeringsperioden för dem fram till 2020. Medlemsstater som ännu inte har några nationella strategier för romer uppmanas att sätta upp liknande mål, i proportion till storleken på deras inhemska romska befolkning[35], och beakta deras olika utgångspunkter och särdrag.

Liikmesriikide strateegiates tuleks kasutada suunatud lähenemisviisi, mis kooskõlas romade kaasamise alaste ühiste põhimõtetega [36] aitab aktiivselt kaasa romade integreerimisele ühiskonna põhiossa ja segregatsiooni kaotamisele . Strateegiad peaksid sobituma Euroopa 2020. aasta strateegia laiemasse raamistikku ja sellele kaasa aitama ning seepärast peaksid need olema kooskõlas riiklike reformiprogrammidega .

Medlemsstaternas nationella strategier bör sträva mot en målinriktad ansats som, i linje med de gemensamma grundläggande principerna för romernas integrering [36] , aktivt bidrar till att integrera romerna i det övriga samhället och undanröja den segregation som finns. De bör passa in i Europa 2020-strategins vidare ram och bidra till den och bör därför stämma överens med de nationella reformprogrammen .

Romasid käsitlevate riiklike integratsioonistrateegiate kujundamisel peaksid liikmesriigid pidama silmas järgmisi lähenemisviise:

När medlemsstaterna utarbetar sina nationella strategier för integrering av romer bör eftersträva följande:

- Tuleb seada saavutatavad riiklikud romade integratsiooni eesmärgid , et vähendada vahet elanikkonna põhiosaga. Need eesmärgid peaksid hõlmama vähemalt nelja ELi romade integratsiooni eesmärki, mis on seotud juurdepääsuga haridusele, tööhõivele, tervishoiule ja eluasemele.

- Att sätta upp uppnåbara nationella mål för integreringen av romerna för att överbrygga klyftan till den övriga befolkningen. Dessa mål bör allra minst rikta in sig på EU:s fyra mål för integreringen av romerna: tillgång till utbildning, sysselsättning, sjukvård och bostäder.

- Määrata vajaduse korral kindlaks ebasoodsas olukorras mikropiirkonnad või segregeeritud alad , kus kogukonnad on kõige puudustkannatavamad, kasutades juba olemasolevaid sotsiaalmajanduslikke ja territoriaalseid näitajaid (s.o väga madal haridustase, pikaajaline töötus jne).

- Att fastställa missgynnade mikroregioner eller segregerade områden där befolkningen är allra mest eftersatt med hjälp av redan tillgängliga socioekonomiska och territoriella indikatorer (dvs. mycket låg utbildningsnivå, långtidsarbetslöshet etc.).

- Eraldada riigieelarvest piisavalt vahendeid , mida vajaduse korral täiendatakse rahvusvahelistest või ELi allikatest.

- Att anslå tillräckliga medel ur de nationella budgetarna , vilket när så är lämpligt ska kompletteras med internationella medel och EU-medel.

- Kehtestada ranged järelevalvemeetodid , et hinnata romade integreerimise meetmete mõju ja strateegia kohandamise mehhanismi.

- Att inkludera kraftfulla uppföljningsmetoder för att utvärdera effekterna av insatserna för romernas integrering och en översynsmekanism för att anpassa strategin.

- Strateegiaid tuleks koostada, rakendada ja kontrollida tihedas koostöös ja pidevas dialoogis roma kodanikuühiskonnaga, piirkondlike ja kohalike ametiasutustega .

- Att sköta utformning, genomförande och uppföljning i nära samarbete och fortlöpande dialog med det romska civilsamhället samt regionala och lokala myndigheter .

- Tuleb määrata kindlaks riiklike romasid käsitlevate integratsioonistrateegiate riiklikud kontaktpunktid , kellel on õigus kooskõlastada strateegia kujundamist ja rakendamist või vajaduse korral kasutada selleks olemasolevaid asjaomaseid haldusstruktuure.

- Att utse en nationell kontaktpunkt för den nationella strategin för integrering av romer med myndigheten för att samordna utvecklingen och genomförandet av strategin eller, när så är relevant, användning av lämpliga, redan existerande administrativa strukturer.

Liikmesriikidel palutakse koostada või vaadata läbi romasid käsitlevad riiklikud integratsioonistrateegiad ja esitada need komisjonile 2011. aasta detsembri lõpuks. 2012. aasta kevadel enne iga-aastast roma platvormi kohtumist hindab komisjon neid strateegiaid ning esitab Euroopa Parlamendile ja nõukogule aruande saavutatud edu kohta.

Medlemsstaterna ombeds utarbeta eller revidera sina nationella strategier för integrering av romer och lägga fram dem för kommissionen senast i slutet av december 2011. Våren 2012, före det årliga mötet i den romska plattformen, kommer kommissionen att bedöma dessa nationella strategier och lämna rapport till Europaparlamentet och rådet om framstegen.

5. Konkreetsete tulemuste saavutamine romade jaoks

5. Uppnå konkreta resultat för romerna

Romasid käsitlevate riiklike integratsioonistrateegiate rakendamine ja selle edukus sõltub suurel määral riiklike vahendite tõhususest ja piisavusest. Ainuüksi ELi rahastamisega ei ole võimalik romade olukorda lahendada, kuid komisjon tuletab meelde, et praegu on kuni 26,5 miljardit eurot ELi vahendeid eraldatud liikmesriikide töö toetamiseks sotsiaalse kaasatuse valdkonnas, sealhulgas romade abistamise toetamiseks[37].

Genomförandet och framgångarna för de nationella strategierna kommer i hög grad att vara beroende av att nationella resurser fördelas effektivt och är tillräckliga. Romernas situation kan givetvis inte enbart lösas med EU-medel, men kommissionen påminner om att upp till 26,5 miljarder euro i EU-bidrag för närvarande finns programsatta för stöd till medlemsstaters arbete för att skapa social integration, bl.a. stöd till ansträngningarna att hjälpa romerna[37].

2010. aasta aprillis kutsus komisjon[38] liikmesriike üles tagama, et olemasolevad ELi vahendid, eelkõige struktuurifondide ja Maaelu Arengu Euroopa Põllumajandusfondi vahendid, oleksid romade jaoks kättesaadavad. Selle lähenemisviisi kiitis nõukogu heaks 2010. aasta juunis[39]. Ometi ei kasuta enamik liikmesriike praegu piisavalt olemasolevaid ELi vahendeid romade vajaduste rahuldamiseks.

I april 2010 uppmanade kommissionen[38] medlemsstaterna att se till att EU:s finansieringsinstrument, främst strukturfonderna och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är tillgängliga för romer. Detta godkändes av rådet i juni 2010[39]. De flesta medlemsstater använder sig dock för närvarande inte i tillräcklig grad av tillgängliga EU-medel för att möta romernas behov.

Edusammude saavutamine käesoleval programmitöö perioodil (2007–2013)…

Framsteg under innevarande programperiod (2007–2013)…

- Selleks et saada üle raskustest asjakohaste strateegiate väljatöötamisel ja tõhusate meetmete võtmisel seal, kus strateegiad juba olemas, kutsutakse liikmesriike üles muutma oma struktuurifondidest ja Maaelu Arengu Euroopa Põllumajandusfondist kaasrahastatavaid rakenduskavasid, et toetada paremini romadele suunatud projekte ja viia need kooskõlla romasid käsitlevate riiklike integratsioonistrateegiatega.

- För att få bukt med bristerna när det gäller att ta fram lämpliga strategier och effektiva åtgärder för att genomföra de strategier som finns, uppmanas medlemsstaterna att ändra sina operativa program samfinansierade med strukturfonderna och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att bättre stödja projekt inriktade på romer och att anpassa dem till sina nationella strategier för integrering av romer.

- Komisjon uurib koos liikmesriikidega muudatusi nende rakenduskavades, et võtta arvesse uusi vajadusi, lihtsustada meetmete võtmist ja kiirendada prioriteetide rakendamist, sealhulgas Euroopa Regionaalarengu Fondi muudetud määruses[40] ette nähtud elamumajandusega seotud ühtse lähenemisviisi kasutamist. Komisjon vaatab kiiresti läbi kavade muutmise taotlused, mis on seotud romasid käsitlevate riiklike integratsioonistrateegiatega.

- Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att undersöka möjligheterna att ändra de operativa programmen för täcka nya behov, förenkla tillhandahållandet och påskynda genomförandet av prioriteringarna, bl.a. användningen av det bostadsrelaterade integrerade tillvägagångssätt som föreskrivs i den ändrade förordningen avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)[40]. Kommissionen kommer snabbt att gå igenom framställningar om programändringar som står i relation till de nationella strategierna för integrering av romerna.

- Liikmesriikide käsutuses on märkimisväärsel hulgal ELi tehnilist abi (4 % kõikidest struktuurifondide vahenditest), millest liikmesriigid olid 2009. aasta lõpuks keskmiselt kasutanud vaid 31 %. Need summad läheksid kaduma, kui neid ei kasutata. Kujundades romasid käsitlevaid riiklikke integratsioonistrateegiaid, peaksid liikmesriigid seega kasutama enam ELi tehnilist abi,[41] et parandada haldust, järelevalvet ja hindamist ka romadele suunatud projektide puhul. Nimetatud vahendit saaksid liikmesriigid kasutada ka piirkondlike, riiklike ja rahvusvaheliste organisatsioonide eksperdiarvamuse saamiseks meetmete ettevalmistamisel, rakendamisel ja järelevalves.

- EU har betydande belopp för tekniskt bistånd som står till medlemsstaternas förfogande (4 % av alla strukturfonder), av vilka medlemsstaterna i genomsnitt endast hade använt 31 % av de planerade anslagen fram till slutet av 2009. Dessa belopp skulle gå förlorade om de inte utnyttjas. När medlemsstaterna utformar sina nationella strategier för integrering av romer bör de därför i högre grad använda sig av EU:s tekniska bistånd[41] för att förbättra sin kapacitet att också förvalta, följa upp och utvärdera projekt som är inriktade på romer. Medlemsstaterna skulle även potentiellt kunna använda detta instrument för att skaffa sig expertis från regionala, nationella och internationella organisationer när det gäller att förbereda, genomföra och övervaka insatserna.

- Selleks et ületada suutlikkusega seotud probleemid, nagu oskusteabe ja haldusasutuste haldussuutlikkuse vähesus ning raskused vahendite koondamisel integreeritud projektide toetamiseks, kutsub komisjon liikmesriike üles usaldama oma programmide teatava osa haldamise ja rakendamise vahendusasutustele, nagu rahvusvahelised organisatsioonid, piirkondlikud arenguasutused, kirikud ja usuorganisatsioonid või kogudused või sellised valitsusvälised organisatsioonid, kellel on tõendatud kogemus romade integratsiooni alal ja kes tunnevad kohaliku tasandi osalejaid[42]. Selles osas võib osutuda kasulikuks Euroopa Majandus- ja Sotsiaalkomitee võrk[43].

- För att åtgärda kapacitetsproblemen, exempelvis förvaltningsmyndigheternas brist på kunnande och administrativ kapacitet och svårigheterna att kombinera medel för att stödja integrerade projekt uppmanar kommissionen medlemsstaterna att överväga att anförtro förvaltningen och genomförandet av vissa delar av sina program till mellanhänder, t.ex. internationella organisationer, regionala utvecklingsorgan, kyrkor och religiösa organisationer eller samfund samt icke-statliga organisationer med styrkt erfarenhet när det gäller integrering av romerna och kunskap om aktörerna ute på fältet[42]. I detta avseende skulle Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs nätverk kunna vara till nytta[43].

- Liikmesriigid peaksid kaaluma ka Euroopa mikrokrediidirahastu „Progress”[44] kasutamist, mille käsutuses on kokku 100 miljonit eurot ELi vahendeid perioodiks 2010–2013. Komisjoni hinnangul saaks seda summat tulevase kaheksa aasta jooksul suurendada enam kui 500 miljoni euro ulatuses antava mikrokrediidini. Roma kogukonnad on vahendi üks sihtrühmi[45]. Andes roma kogukondadele võimaluse alustada iseseisvat tootmistegevust, võib see inimesi motiveerida järjepidevalt töötama, vähendada sõltuvust sotsiaalabist ja olla inspiratsiooniks tulevastele põlvkondadele.

- Medlemsstaterna bör även överväga att använda det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter[44] där totalt 100 miljoner euro i EU-medel finns tillgängliga för perioden 2010–2013. Kommissionen beräknar att detta belopp kan stiga till över 500 miljoner euro i mikrokrediter under kommande åtta år. Romska befolkningsgrupper är en av instrumentets målgrupper[45]. Att ge romska befolkningsgrupper möjligheten att starta oberoende produktiva verksamheter skulle kunna motivera människor att aktivt delta i regelbundet arbete, minska bidragsberoendet och inspirera framtida generationer.

- Romasid käsitlevate riiklike integratsioonistrateegiate kujundamisel ja rakendamisel julgustatakse liikmesriike kasutama Euroopa sotsiaalse innovatsiooni algatust, mille komisjon käivitas aastal 2011, nagu on ette nähtud juhtalgatusega „Vaesuse ja sotsiaalse tõrjutuse vastu võitlemise Euroopa tegevusprogramm”. Innovatsioonil põhinev lähenemisviis võib aidata kaasa sotsiaalse kaasamise poliitika tulemuslikkuse parandamisele.

- När medlemsstaterna utformar och genomför sina nationella strategier för integrering av romer uppmuntras de att använda EU-initiativet för social innovation, som kommissionen avser att starta 2011 i enlighet med vad som aviseras i flaggskeppsinitiativet ”europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning”. Detta innovationsbaserade tillvägagångssätt kan bidra till att effektivisera den sociala integrationspolitiken.

… ja pärast aastat 2013

…och efter 2013

Kuna romasid käsitlevad riiklikud integratsioonistrateegiad peaksid hõlmama perioodi 2011–2020, on oluline kasutada parimal viisil ära rahastamist / vahendeid?, mis tehakse kättesaadavaks uue mitmeaastase finantsraamistikuga. Mitmeaastases finantsraamistikus on esitatud viisid, kuidas tulevase ELi eelarvega toetatakse Euroopa 2020. aasta strateegia eesmärke.

Eftersom de nationella strategierna för integrering av romer bör omfatta perioden 2011–2020 är det viktigt att i möjligaste mån utnyttja de medel som görs tillgängliga inom ramen för den nya flerårig budgetramen. I budgetramen bestäms hur den framtida EU-budgeten kommer att stödja målen för Europa 2020-strategin.

Algusest peale on Euroopa 2020. aasta strateegias võetud arvesse roma elanikkonna olukorda[46]. Romade integratsiooni toetavad meetmed on osa asjaomastest ELi rahalistest vahenditest, eelkõige ühtekuuluvuspoliitika vahenditest. Valmistades ette ettepanekuid tulevase ühtekuuluvuspoliitika õigusliku raamistiku jaoks, püüab komisjon eelarve läbivaatamise[47] käigus esitatud orientiiridele ja viienda ühtekuuluvusaruande järeldustele tuginedes kaotada praegused võimalikud piirangud, mis takistavad ühtekuuluvuspoliitika vahendite tõhusat kasutamist romade integratsiooni toetamiseks.

Europa 2020-strategin beaktar alltifrån sin tillkomst situationen för den romska befolkningen[46]. Insatser för att stödja integreringen av romerna kommer att bli en del av EU:s relevanta finansiella instrument, särskilt sammanhållningspolitiska medel. När kommissionen utarbetar förslag till framtida sammanhållningspolitiska regelverk, med utgångspunkt i riktlinjerna i budgetöversynen[47] och i femte sammanhållningsrapportens slutsatser strävar den efter att åtgärda nuvarande potentiella hinder för ett effektivt utnyttjande av sammanhållningspolitiska resurser för stöd till integreringen av romer.

On oluline tagada, et erinevate fondide investeerimisprioriteedid, mida saab kasutada sotsiaalse kaasamise valdkonnas ja vaesusega võitlemisel, toetaksid riiklike reformiprogrammide rakendamist ning romasid käsitlevaid integratsioonistrateegiaid. Lisaks tuleks kehtestada tõhusa ja tulemustele orienteeritud toetuse eeltingimused, sealhulgas parema hindamise abil. Lisaks uuritakse võimalust kasutada positiivseid stiimuleid ebavõrdsuse hüvitamiseks. Samal ajal on menetluste lihtsustamine programmi kasutajate jaoks üks põhielemente, mida komisjon tulevaste ettepanekute koostamisel arvestab. See on eriti oluline romade vajadusi käsitlevate projektide puhul.

Viktigt blir att se till att investeringsprioriteringarna för de olika fonder som kan användas för social integration och fattigdomsbekämpning stöttar genomförandet av de nationella reformprogrammen och de nationella strategierna för integrering av romer. De bör även skapa de nödvändiga förutsättningarna för ett effektivt och resultatorienterat stöd, bl.a. genom bättre utvärderingar. Därtill kommer man att undersöka möjligheten av att använda positiva incitament och avhjälpa ojämlikheter. Förenklingar av förfarandena för programmets användare blir samtidigt ett av de huvudelement som kommissionen ska beakta när den utarbetar de framtida förslagen. Detta är av särskild vikt för projekt som är inriktade på romernas behov.

6. Romade integratsiooni edendamine väljaspool ELi: laienemist ootavate riikide eriolukord

6. Integrationen av romerna utanför EU: den särskilda situationen i utvidgningsländerna

Komisjoni laienemisstrateegias[48] on rõhutatud paljude romade ebakindlat seisundit Lääne-Balkanil ja Türgis. Euroopa Nõukogu hinnangul on piirkonnas 3,8 miljonit roma.

I kommissionens utvidgningsstrategi[48] belystes den betänkliga situationen för många romer som befinner sig i på västra Balkan och i Turkiet. Europarådet beräknar deras antal till 3,8 miljoner.

Laienemist ootavates riikides on romade olukord sarnane või on seal veel suuremaid probleeme kui paljudes ELi liikmesriikides: sotsiaalne tõrjutus, segregatsioon ja marginaliseerimine, mis annavad tulemuseks napi hariduse, kroonilise tööpuuduse, piiratud juurdepääsu tervishoiule, eluasemele ja põhiteenustele ning laialt levinud vaesuse. Lisaks on Balkani piirkonna sõdade tõttu paljud roma perekonnad olnud sunnitud kolima muudesse piirkonna riikidesse või Lääne-Euroopasse kui ümberasustatud isikud. Türgis on romade rühmad erinevad, kuid suur osa neist kannatab mitmetasandilise sotsiaalse tõrjutuse all.

Romer i utvidgningsländer står inför liknande eller till och med allvarligare problem än i många av EU:s medlemsstater: social utestängdhet, segregation och marginalisering som leder till bristande utbildning, kronisk arbetslöshet, begränsad tillgång till sjukvård, bostäder och viktiga tjänster samt utbredd fattigdom. Därtill kommer att många romska familjer på grund av krigen i Balkanregionen fördrivits till andra länder i regionen eller till Västeuropa. I Turkiet finns det många olika romska grupper, men en stor andel av dem drabbas av social utestängning på flera nivåer.

Varasemate ühinemiste käigus saadud kogemused annavad alust arvata, et romade integratsiooni edendamine nõuab tugevamat poliitilist kohustust romasid kaasata, asjaomaste vahendite eraldamist riigieelarvest, paremat kooskõlastatust kõigi asjaomaste rahastajatega, süstemaatilist hindamist ja tõhustatud järelevalvet. ELi romade integreerimise eesmärgid kehtivad ka nende riikide puhul. Nende romasid käsitlevad riiklikud integratsioonistrateegiad ja tegevuskavad (mis töötati enamikul juhtudel välja romade kaasamise aastakümme 2005–2015 raames) tuleks kooskõlas nende eesmärkidega läbi vaadata. Türgi peab veel võtma vastu romade kaasamist käsitleva riikliku raamistiku.

Lärdomar från tidigare anslutningar tyder på att integreringen av romerna kräver ett tydligt politiskt åtagande i frågan, att lämpliga resurser avsätts inom ramen för de nationella budgetarna, att alla relevanta givare samordnas på ett bättre sätt, att utvärderingen sker systematiskt samt att uppföljningen av resultaten utökas. EU:s mål för integreringen av romerna är likaså relevanta för dessa länder. Deras nationella strategier för integrering av romer och handlingsplaner (som i de flesta fall tagits fram inom ramen för årtiondet för integrering av den romska befolkningen 2005–2015) bör ses över i linje med dessa mål. Turkiet har ännu inte antagit någon nationell ram för integreringen av romerna.

Komisjon aitab meelsasti piirkondlikul ja riiklikul tasandil kaasa nimetatud riikide püüetele parandada romade sotsiaalset ja majanduslikku kaasamist järgmistel viisidel:

Kommissionen har åtagit sig att på regional och nationell nivå stötta dessa länders ansträngningar att förbättra romernas sociala och ekonomiska integrering genom att

- parandatud toetuse andmine ühinemiseelse abi rahastamisvahendi kaudu strateegilistele ja tulemustele orienteeritud riiklikele ja mitme abisaajaga programmidele, mis keskenduvad kogu valdkonda hõlmavale sotsiaalarengule. Komisjon rakendab või kavandab praegu koguväärtuses enam kui 50 miljonit eurot selliseid projekte, mis võivad tuua kasu või osalist kasu roma kogukondadele;

- förbättra tillhandahållandet av stödet inom ramen för instrument för stöd inför anslutningen i riktning mot en strategisk och resultatorienterad nationell programplanering med flera mottagare och med fokus på en sektorsomfattande strategi för social utveckling. Kommissionen håller för närvarande på att genomföra eller planera projekt med ett sammanlagt värde på mer än 50 miljoner euro som uteslutande eller delvis skulle kunna komma även de romska befolkningsgrupperna till del.

- kodanikuühiskonna osaluse tugevdamine ametlike dialoogide abil romade esindajatega, et nad oleksid kaasatud ja osaleksid poliitika kujundamises, rakendamises ja järelevalves piirkondlikul, riiklikul ja kohalikul tasandil;

- stärka civilsamhällets delaktighet genom att uppmuntra institutionaliserade samtal med romska företrädare om att medverka och ta ansvar för utformningen av politiken, genomförande och uppföljning på regional, nationell och lokal nivå.

- iga riigi tehtud edusammude hoolikas järelevalve romade majandusliku ja sotsiaalse olukorra põhjal ning iga-aastane järelduste esitamine laienemise arenguaruandes.

- nära övervaka de framsteg som görs av varje land vad gäller romernas ekonomiska och sociala situation och årligen lägga fram sina slutsatser i lägesrapporterna om utvidgningen.

7. Kodanikuühiskonna võimestamine: romade kaasamise Euroopa platvormi suurem roll

7. Mer delaktighet för det civila samhället. en starkare roll för den europeiska plattftormen för romers integrering

Romade kaasamise Euroopa platvorm[49] on kasulik foorum aruteludeks ja kooskõlastatud meetmete võtmiseks kõigi asjaomaste sidusrühmadega: ELi institutsioonid, riikide valitsused, rahvusvahelised organisatsioonid, akadeemilised ringkonnad ja romade kodanikuühiskonna esindajad. Platvorm on palju aidanud kaasa sellele, et nii Euroopa kui ka riikliku tasandi poliitika on muutunud romasid arvestavamaks.

Den europeiska plattformen för romers integrering[49] ska användas som forum för debatt och gemensamma insatser för alla berörda parter: EU-institutionerna, nationella regeringar, internationella organisationer, den akademiska världen och det romska civilsamhällets företrädare. Plattformen har avsevärt bidragit till att den politik som EU och medlemsstaterna för blivit mer känslig för romernas behov.

Komisjon on võtnud kohustuse mängida platvormis tugevamat rolli ja suurendada platvormi tähtsust, tuginedes varasematele kogemustele ja sidudes oma töö romasid käsitlevate riiklike integratsioonistrateegiate nelja prioriteetse valdkonnaga.

Kommissionen har åtagit sig att spela en större roll i plattformen och att vidga dess funktion med utgångspunkt i tidigare erfarenheter och genom att knyta samman den med sitt arbete med de fyra prioriterade områdena för nationella strategier för integrering av romer.

Platvormi abil saavad asjaomased sidusrühmad, eelkõige roma kogukondade esindajad, võimaluse suuremaks osaluseks romasid käsitlevate riiklike integratsioonistrateegiate Euroopa raamistikus. Tugevam platvorm aitab liikmesriikidel leida asjaomaseid poliitikavastuseid parimate tavade vahetamise kaudu ja romade kaasamisel kogenud rahvusvaheliste organisatsioonide lähenemisviiside arutamise abil. Samuti annab platvorm tänu roma kodanikuühiskonna esindatusele komisjonile tagasisidet kohapeal võetud riiklike meetmete tulemuste kohta.

Via plattformen bör de berörda parterna, särskilt företrädare för romska befolkningsgrupper, få möjlighet att spela en roll i den europeiska ramen för nationella strategier för integrering av romer. Den vidgade plattformen kan stödja medlemsstater att hitta lämpliga politiska lösningar via utbyte av goda metoder och diskussioner om strategier från internationella organisationer med erfarenheter från att främja integreringen av romerna. Den kommer även att ge kommissionen feedback om resultaten av det nationella arbetet ute på fältet genom att låta det romska civila samhällets komma till tals.

8. Edusammude mõõtmine: lihtsa järelevalvemehhanismi loomine

8. Mått på framstegen: Ett solitt system för övervakning av resultaten

Praegu on raske saada täpseid, üksikasjalikke ja täielikke andmeid romade olukorra kohta liikmesriikides ning määrata kindlaks konkreetsed meetmed, mida oleks vaja võtta romade tõrjutuse ja diskrimineerimise kaotamiseks. Ei ole võimalik hinnata, kas sellised meetmed on andnud oodatud tulemusi. Seepärast on tähtis koguda usaldusväärseid andmeid.

Det är för närvarande svårt att skaffa precisa, detaljerade och fullständiga uppgifter om romernas situation i medlemsstaterna och att fastställa konkreta åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med romernas utanförskap och diskrimineringen av dem. Det är inte möjligt att bedöma om dessa åtgärder har nått väntade resultat. Det är därför viktigt att samla in tillförlitliga uppgifter.

Seega on vajalik kehtestada lihtne järelevalvemehhanism , millel on selged kriteeriumid, mis tagavad reaalsete tulemuste mõõtmise, selle, et romade integratsiooni suunatud raha on jõudnud lõplike abisaajateni, et romade integratsiooni ELi eesmärkide saavutamisel on toimunud edasiminek ja et romasid käsitlevaid riiklikke integratsioonistrateegiaid on rakendatud.

Därför behövs en solid mekanism för övervakning av resultaten med tydliga riktmärken som ser till att de faktiska resultaten mäts, att pengar som går till romernas integrering har nått slutmottagarna, att framsteg görs mot att uppnå EU:s integreringsmål och att nationella strategier för integrering av romer har genomförts.

Komisjon esitab Euroopa Parlamendile ja nõukogule igal aastal aruande liikmesriikides roma elanikkonna integratsioonis saavutatud edu ja eesmärkide saavutamise kohta.

Kommissionen kommer årligen att rapportera till Europaparlamentet och rådet om framstegen i integreringen av den romska befolkningen i medlemsstaterna och om hur väl målen har uppnåtts.

Komisjon tugineb aruandes roma majapidamiste uuringu katseprojektile, mille viis läbi Ühinenud Rahvaste Organisatsiooni Arenguprogramm koostöös eelkõige Maailmapanga ja põhiõiguste ametiga[50]. Komisjon palub põhiõiguste ametil laiendada seda uurimust kõigi liikmesriikide romadele ja korraldada seda korrapäraselt, et mõõta tulemusi kohapeal. Koostöös asjaomaste asutustega, nagu Euroopa Elu- ja Töötingimuste Parandamise Fond, kogub põhiõiguste amet andmeid romade olukorra kohta seoses tööhõive, hariduse, tervishoiu ja eluasemega. Andmeid kogutakse ka eriuurimuse kaudu, mida rahastatakse komisjoni teadusuuringute ja tehnoloogiaarenduse seitsmenda raamprogrammi teemavaldkonna „Sotsiaalmajandus- ja humanitaarteadused” raames. Kogu selle protsessi vältel austavad komisjon, põhiõiguste amet ja muud liidu ametid kooskõlas Euroopa Liidu lepingu artikli 4 lõikega 2 liikmesriikide rahvuslikku identiteeti, mis on omane nende poliitilistele ja põhiseaduslikele põhistruktuuridele, sealhulgas piirkondlikule ja kohalikule omavalitsusele.

Kommissionen ska åstadkomma detta genom ett pilotprojekt med en kartläggning av romska hushåll som utförts genom FN:s utvecklingsprogram i samarbete främst med Världsbanken och Byrån för grundläggande rättigheter[50]. Kommissionen uppmanar Byrån för grundläggande rättigheter att utvidga denna kartläggning av romerna till att omfatta alla medlemsstater och att genomföra den regelbundet för att mäta framstegen ute på fältet. Byrån för grundläggande rättigheter kommer i samarbete med andra organ, exempelvis Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, att samla in uppgifter om romernas situation vad gäller tillgång till sysselsättning, utbildning, sjukvård och bostäder. Uppgifter kommer också att samlas in vid särskilda forskningsinsatser finansierade via programmet för samhällsvetenskap och humaniora inom sjunde ramprogrammet. Kommissionen, Byrån för grundläggande rättigheter och andra unionsorgan kommer under hela processen i linje med artikel 4.2 i EU-fördraget att respektera medlemsstaternas nationella identitet, som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer, inbegripet det lokala och regionala självstyret.

Komisjon võtab arvesse ka sotsiaalpoliitika valdkonnas avatud koordinatsiooni meetodi alusel toimuvat tööd ja liikmesriikide muud tegevust, mis põhineb riiklikel romade integratsiooni järelevalvesüsteemidel. Romasid käsitlevate riiklike strateegiate rakendamise põhjalik järelevalve liikmesriikide ja sidusrühmade poolt on kindel meetod, kuidas suurendada läbipaistvust ja vastutusvõimet, et tagada romade integratsiooni võimalikult tõhus mõju.

Kommissionen kommer även att beakta pågående arbete inom den öppna samordningsmetoden på det socialpolitiska området och andra bidrag från medlemsstaterna som bygger på deras egna system för uppsikt över integreringen av romerna. Medlemsstaternas och de berörda parternas djupgående övervakning av genomförandet av nationella strategier för integrering av romer är en sund metod för att förbättra öppenheten och ansvarsutkrävandet för att säkra de verksammaste effekterna av integreringen av romerna.

Riiklikud reformiprogrammid koos Euroopa 2020. aasta strateegia järelevalve ja vastastikuse hindamisega peaksid moodustama täiendava teabeallika edusammude hindamiseks ja liikmesriikide suunamiseks.

Nationella reformprogram tillsammans med övervaknings- och expertutvärderingsprocessen inom Europa 2020-strategin bör vara en ytterligare informationskälla för att bedöma framstegen och ge medlemsstaterna vägledning.

Selleks et saada kasulikke andmeid pikas perspektiivis, edendab komisjon koostööd riiklike statistikaametite ja Eurostati vahel, et teha kindlaks meetodid, mille alusel esmajoones kaardistada ELi vähima arenenud mikropiirkonnad, kus enamik marginaliseeritud rühmi, eelkõige romad, elavad. Selline territoriaalne lähenemisviis andmete kogumisele on otseselt oluline võitluses romade vaesuse ja tõrjutuse vastu. Lisaks peaks põhiõiguste amet koostöös liikmesriikidega töötama välja järelevalvemeetodid, mis võimaldaksid romade olukorra võrdlevat analüüsi kogu Euroopa lõikes.

För att få användbara uppgifter på lång sikt kommer kommissionen också att stötta samarbetet mellan de nationella statistikorganen och Eurostat för att hitta metoder att kartlägga EU:s minst utvecklade mikroregioner, där de mest marginaliserade grupperna bor, och som ett första steg, särskilt vad gäller romer. Detta territoriella upplägg för uppgiftsinsamlingen har direkt relevans för åtgärder som motverkar romernas fattigdom och utanförskap. Byrån för grundläggande rättigheter bör dessutom arbeta med medlemsstaterna för att ta fram övervakningsmetoder som kan ge en jämförande analys av romernas situation i olika delar av EU.

9. Kokkuvõte: 10 aastat muutuste ellu viimiseks

9. Slutsats: 10 år för att skapa förändring

Käesolev romasid käsitlevate riiklike integratsioonistrateegiate ELi raamistik annab võimaluse jõudude ühendamiseks kõigil tasanditel (ELi, riiklik, piirkondlik) ja kõigi sidusrühmadega, Sealhulgas romadega, et lahendada üks kõige tõsisemaid sotsiaalprobleeme Euroopas – lõpetada romade tõrjutus. Raamistik täiendab olemasolevaid ELi õigusakte ja poliitikat mittediskrimineerimise, põhiõiguste, isikute vaba liikumise ja lapse õiguste valdkondades[51]. Raamistikus esitatakse romade integratsiooni ELi tasandi eesmärgid, mis tuleb saavutada riiklikul, piirkondlikul ja kohalikul tasandil. Neid edasipüüdlikke eesmärke on võimalik saavutada vaid siis, kui liikmesriigid ning riiklikud, piirkondlikud ja kohalikud asutused võtavad selge kohustuse ja kaasavad roma kodanikuühiskonna organisatsioonid.

Denna EU-ram för nationella strategier för integrering av romer ger ett tillfälle att alliera sig på alla nivåer (unionellt, nationellt och regionalt) och med alla berörda parter, däribland romerna, för att ta itu med en av de allvarligaste sociala utmaningarna i EU: Att få slut på romernas utanförskap. Den kompletterar EU:s befintliga lagstiftning och politiska åtgärder som rör icke-diskriminering, grundläggande rättigheter, människors fria rörlighet, och barnens rättigheter[51]. I ramen formuleras målen på EU-nivå för den integrering av romerna som ska uppnås på nationell, regional och lokal nivå. Dessa ambitiösa mål kommer bara att uppnås om det finns ett tydligt engagemang från medlemsstater och nationella, regionala och lokala myndigheter och om organisationer inom det romska civilsamhället deltar.

Komisjon kutsub Euroopa Parlamenti, nõukogu, ülemkogu, Regioonide Komiteed, ja Euroopa Majandus- ja Sotsiaalkomiteed kiitma heaks romasid käsitlevate riiklike integratsioonistrateegiate ELi raamistiku. Enam kui kümme aastat on ELi institutsioonid kutsunud liikmesriike ja kandidaatriike parandama romade sotsiaalseid ja majanduslikke tingimusi. Nüüd on aeg head kavatsused konkreetseteks meetmeteks muuta.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Regionkommittén och Europeiska sociala och ekonomiska kommittén att godkänna EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer. I mer än ett årtionde har EU:s institutioner regelbundet uppmanat medlemsstaterna och kandidatländerna att förbättra romernas sociala och ekonomiska integration. Nu har tiden kommit att gå från goda avsikter till mer konkreta insatser.

Lisa – Euroopa Nõukogu andmete põhjal koostatud tabel (http://www.coe.int/t/dg3/romatravellers/default_en.asp)

Bilaga — Tabell utarbetad på grundval av uppgifter från Europarådet (http://www.coe.int/t/dg3/romatravellers/default_en.asp)

Euroopa Nõukogu romade ja rändrahvaste osakonna koostatud dokumendis esitatud arvnäitajad |

Siffror hämtade från ett dokument som utarbetats av Europarådets avdelning för romer och resandefolk |

(Kolmandad riigid) |

(Länder utanför EU) |

[1] Mõistet „roma” kasutatakse sarnaselt muudele Euroopa Parlamendi ja Euroopa Ülemkogu poliitilistele dokumentidele ühisnimetajana inimrühmade kohta, keda iseloomustab samalaadne kultuuritaust, nagu Sinti , Travellers , Kalé , Gens du voyage jne, sõltumata sellest, kas nad on paiksed või mitte; hinnanguliselt ligi 80 % romadest on paiksed (SEK (2010)400).

[1] Termen romer används, liksom i andra politiska dokument från Europaparlamentet och Europeiska rådet, som ett paraplybegrepp som inbegriper folkgrupper med mer eller mindre liknande kulturella kännetecken, såsom sinterna, resandefolk, Travellers, kalé, gens du voyage, oavsett om de är bofasta eller inte. Ca 80 % av romerna uppskattas vara bofasta (SEK(2010) 400).

[2] KOM(2010) 133, lk 5.

[2] KOM(2010) 133, s. 5.

[3] Fundación Secretariado Gitano, Health and the Roma community, analysis of the situation in Europe , 2009. Uurimus käsitleb Bulgaariat, Hispaaniat, Kreekat, Portugali, Rumeeniat, Slovakkiat ja Tšehhit.

[3] Fundación Secretariado Gitano, Health and the Roma community, analysis of the situation in Europe , 2009. Studien tar upp Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Portugal, Rumänien, Slovakien och Spanien.

[4] Maailmapank, Roma Inclusion: An Economic Opportunity for Bulgaria, the Czech Republic, Romania and Serbia , september 2010.

[4] Världsbanken: Roma Inclusion: An Economic Opportunity for Bulgaria, the Czech Republic, Romania and Serbia, september 2010.

[5] Kolmandate riikide kodanike integratsiooni Euroopa töökava käsitlev teatis on kavas esitada 2011. aastal.

[5] Avsikten är att meddelande om en europeisk dagordning för integration av tredjelandsmedborgare ska läggas fram under 2011.

[6] Maailmapank, Roma Inclusion: An Economic Opportunity for Bulgaria, the Czech Republic, Romania and Serbia , september 2010.

[6] Världsbanken: Roma Inclusion: An Economic Opportunity for Bulgaria, the Czech Republic, Romania and Serbia, september 2010.

[7] Euroopa Liidu lepingu artikkel 2 ja Euroopa Liidu põhiõiguste harta artikkel 21.

[7] Artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

[8] Romide sotsiaalne ja majanduslik lõimumine Euroopas, KOM(2010) 133.

[8] KOM(2010) 133, Integreringen av romerna i samhället och näringslivet .

[9] Nõukogu 29. juuni 2000. aasta direktiiv 2000/43/EÜ, millega rakendatakse võrdse kohtlemise põhimõte sõltumata isikute rassilisest või etnilisest päritolust (ELT L 180, 19.7.2009).

[9] Rådets direktiv 2000/43/EG av 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EUT L 180, 19.7.2009).

[10] KOM(2010) 133, jagu 2.

[10] KOM(2010) 133, avsnitt 2.

[11] Romadega tegelev komisjoni töökond loodi 7. septembril 2010, et suunata, hinnata ja piirmäärastada romade integratsiooniks mõeldud ELi vahendite kasutust (sealhulgas tulemuslikkust) kõigi liikmesriikide poolt ning määrata kindlaks puudujäägid vahendite kasutamisel.

[11] Kommissionens arbetsgrupp för frågor som rör romer inrättades den 7 september för att förenhetliga, bedöma och fastställa riktmärken för hur EU-medel används i alla medlemsstater för att stödja integrationen av romer samt kartlägga brister i användningen av medlen.

[12] Vt hinnangulised andmed Euroopa Nõukogu veebilehel http://www.coe.int/t/dg3/romatravellers/default_EN.asp, mis on esitatud käesoleva teatise lisas.

[12] Se Europarådets uppskattningar på http://www.coe.int/t/dg3/romatravellers/default_EN.asp, vilka ingår i bilagan till detta meddelande.

[13] Direktiiv 2000/43/EÜ (EÜT L 180, 19.7.2000).

[13] Rådets direktiv 2000/43/EG (EGT L 180, 19.7.2000).

[14] Näiteks on Ühendkuningriigi teenus Traveller Education Support Services (romade hariduse tugiteenus) spetsiaalne teenus, et saavutada võrdne juurdepääs haridusele ja võrdsed haridustulemused roma laste jaoks. Teine näide on Bulgaaria romade töökohtade projekt „JOBS for Roma”, millega pakutakse abi töötutele romadele ja toetatakse ettevõtjaid. Veel näiteid võib leida komisjoni aruandest „Improving the tools for the social inclusion and non-discrimination of Roma in EU” („Romade sotsiaalse kaasamise ja mittediskrimineerimise vahendid ELis”), 2010. Vt ka Euroopa Komisjoni uurimus „International perspectives on positive action measures” („Positiivsete meetmete rahvusvahelised perspektiivid”), 2009.

[14] Förenade kungarikets lokala Traveller Education Support Services (TESS) är en skräddarsydd tjänst som ska se till att barn som tillhör traveller-grupper och romska barn får lika möjligheter till utbildning och utbildningsresultat. Ett annat exempel är Jobs for Roma-projektet i Bulgarien, genom vilket arbetslösa romer och företagare får stöd. Andra exempel ges i kommissionens rapport Improving the tools for the social inclusion and non-discrimination of Roma in the EU från 2010. Se även Europeiska kommissionens undersökning International perspectives on positive action measures från 2009.

[15] Iga-aastane majanduskasvu analüüs: Euroopa Liit võtab igakülgseid kriisimeetmeid, KOM(2011) 11.

[15] KOM(2011), Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen.

[16] Seitsmest juhtalgatusest on käesolevas kontekstis kõige olulisemad „Vaesuse ja sotsiaalse tõrjutuse vastu võitlemise Euroopa tegevusprogramm”, „Uute oskuste ja töökohtade tegevuskava” ning „Innovaatiline liit”.

[16] Av de sju flaggskeppsinitiativen är de viktigaste i detta sammanhang Europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning, En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen och Innovationsunionen.

[17] Avatud Ühiskonna Instituudi (OSI) 2008. aasta uurimuse (andmed seitsme liikmesriigi kohta) kohaselt saab keskhariduse hinnanguliselt ligikaudu 10 % romadest.

[17] I utbildning motsvarande grundskolans senare del och gymnasium uppskattas romernas deltagande uppgå till ca 10 %, enligt Open Society Institutes undersökning från 2008 (uppgifter tillgängliga för sju medlemsstater).

[18] 2009. aasta tööjõu-uuring: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/microdata/lfs

[18] Arbetskraftsundersökning 2009 - http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/microdata/lfs.

[19] Avatud Ühiskonna Instituut, International Comparative Data Set on Roma Education, 2008. Põhiharidust käsitlevad andmed on kättesaadavad 6 liikmesriigi kohta: Bulgaaria, Leedu, Läti, Rumeenia, Slovakkia ja Ungari. Nendes liikmesriikides on kaalutud keskmine 42 %.

[19] Open Society Institute, International Comparative Data Set on Roma Education , 2008. Uppgifter om grundskolutbildning finns tillgängliga för sex medlemsstater, nämligen Bulgarien, Ungern, Lettland, Litauen, Rumänien och Slovakien. Det vägda genomsnittet för dessa medlemsstater är 42 %.

[20] KOM(2011) 66.

[21] Katseprojekt „A Good Start: scaling-up access to quality services for young Roma children” („Hea algus: juurdepääsu suurendamine kvaliteetteenustele roma väikelaste jaoks”).

[21] Pilotprojektet ”A Good Start: scaling-up access to quality services for young Roma children”.

[22] Selles kontekstis tuleks aktiivselt uurida uuenduslike lähenemisviiside, nagu info- ja sidetehnoloogial põhineva õppimise ja oskuste omandamise kasutamist.

[22] I detta sammanhang bör man aktivt utreda möjligheterna att använda innovativa tillvägagångssätt, t.ex. IKT-baserade inlärningsmetoder.

[23] Ühise tööhõivearuande eelnõu lisa 3, KOM (2011) 11. Vt ka tööjõu-uuring 2009: 2009. aastal oli tööhõive määr 62,5 % naiste ja 75,8 % meeste seas:http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&init=1&plugin=1&language=en&pcode=t2020_10

[23] KOM(2011) 11, Bilaga 3, Utkast till gemensam sysselsättningsrapport . Se även Eurostat, Arbetskraftsundersökningen 2009. Under 2009 var sysselsättningsgraden 62,5 % för kvinnor och 75,8 % för män:http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&init=1&plugin=1&language=en&pcode=t2020_10

[24] Maailmapank, sealsamas.

[24] Världsbanken, o.a.a.

[25] Euroopa Liidu Põhiõiguste Amet, „European Union Minorities and Discrimination Survey: Main Results Report” („Euroopa Liidu vähemuste ja diskrimineerimise teemaline uuring: peamiste tulemuste kokkuvõte”), 2009.

[25] Byrån för grundläggande rättigheter, European Union Minorities and Discrimination Survey, Main Results Report , 2009.

[26] http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/product_details/dataset?p_product_code=TSDPH100

[27] Solidaarsus ja tervishoid: tervisealase ebavõrdsuse vähendamine Euroopa Liidus, KOM (2009) 567. Vt ka Fundación Secretariado Gitano , sealsamas ja Sepkowitz K, „Health of the World's Roma population” („Romad tervis”), 2006, põhineb olukorral Tšehhis, Iirimaal, Slovakkias ja Bulgaarias.

[27] KOM(2009) 567 , Solidaritet i hälsa: att minska ojämlikhet i hälsa i EU ”. Se även Fundación Secretariado Gitano, o.a.a. och Sepkowitz K., ” Health of the World's Roma population ”, 2006, som bygger på situationen i Tjeckien, Irland, Slovakien och Bulgarien.

[28] Alla aasta vanuste laste surmade aastase arvu ja samal aastal toimunud elussündide arvu suhe. Eurostati andmed, 2009.http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=demo_minfind&lang=en

[28] Antalet dödsfall hos barn under loppet av deras första levnadsår i förhållande till antalet levande födda barn under året. Uppgifter från Eurostat, 2009:http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=demo_minfind&lang=en

[29] Ühinenud Rahvaste Organisatsiooni Arenguprogramm (UNDP), The Roma in Central and Eastern Europe, Avoiding the Dependency Trap (Romad Kesk- ja Ida-Euroopas. Vältides sõltuvuselõksu sattumist), 2003. Bulgaaria, Rumeenia, Slovakkia, Ungari ja Tšehhi. Equality and Human Rights Commission (võrdõiguslikkuse ja inimõiguste komisjon), Inequalities Experienced by Gypsy and Traveller Communities: A review (Ebavõrdsus roma kogukondades: ülevaade), 2009.

[29] FN:s utvecklingsprogram, The Roma in Central and Eastern Europe, Avoiding the Dependency Trap , 2003. Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Ungern och Tjeckien. Equality and Human Rights Commission, Inequalities Experienced by Gypsy and Traveller Communities: A review , 2009.

[30] Euroopa Liidu Põhiõiguste Amet, „European Union Minorities and Discrimination Survey: Main Results Report” („Euroopa Liidu vähemuste ja diskrimineerimise teemaline uuring: peamiste tulemuste kokkuvõte”), 2009.

[30] Byrån för grundläggande rättigheter, European Union Minorities and Discrimination Survey, Main Results Report , 2009.

[31] Fundación Secretariado Gitano , sealsamas. Vt ka Sheffieldi Ülikool, The Health Status of Gypsies and Travellers in England (Romade tervislik seisund Inglismaal), 2004.

[31] Fundación Secretariado Gitano, o.a.a. Se även University of Sheffield, The Health Status of Gypsies and Travellers in England, 2004.

[32] Eurostati andmed, 2002 - http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_PUBLIC/8-21032006-AP/EN/8-21032006-AP-EN.PDF

[32] Uppgifter från Eurostat 2002: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_PUBLIC/8-21032006-AP/EN/8-21032006-AP-EN.PDF

[33] Põhiõiguste amet, Housing conditions of Roma and Travellers in the European Union (Romade ja rändlejate elamistingimused Euroopa Liidus), võrdlev aruanne, 2009.

[33] Byrån för grundläggande rättigheter, Housing conditions of Roma and Travellers in the European Union, Comparative Report , 2009.

[34] Romade kaasamise aastakümme 2005–2015 on rahvusvaheline algatus, mis koondab valitsused, rahvusvahelised partnerorganisatsioonid ja kodanikuühiskonna, et kiirendada edusamme romade kaasamisel ja hinnata saavutatut läbipaistval ja kvantitatiivsel viisil. Aastakümnest võtavad praegu osa 12 riiki: Albaania, Bosnia ja Hertsegoviina, Bulgaaria, endine Jugoslaavia Makedoonia Vabariik, Hispaania, Horvaatia, Montenegro, Serbia, Slovakkia, Rumeenia, Tšehhi ja Ungari. Sloveenial on vaatlejastaatus. Aastakümne rahvusvahelised partnerid on Maailmapank, OSI, UNDP, Euroopa Nõukogu, Euroopa Nõukogu arengupank, OSCE, ERIO, ERTF, ERRC, UN-HABITAT, UNHCR ja UNICEF.

[34] Årtiondet för integrering av den romska befolkningen 2005–2015 är ett internationellt initiativ som för samman regeringar, internationella partnerorganisationer och civilsamhället för att skynda på framstegen med att integrera romerna och att ha översikt över framstegen på ett öppet och kvantifierbart sätt. De tolv länder som för närvarande deltar i initiativet är Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Rumänien, Slovakien, Spanien liksom Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro och Serbien. Slovenien har observatörsstatus. De internationella partnerorganisationerna i initiativet är Världsbanken, Open Society Institute, FN:s utvecklingsprogram, Europarådet, Europarådets utvecklingsbank, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Europeiska romska informationskontoret (ERIO), Europeiska forumet för romer och resandefolk (ERTF), Europeiska centret för romers rättigheter (ERRC), FN:s program för boende och bosättning, FN:s flyktingkommissariat och Unicef.

[35] Vt hinnangulised andmed Euroopa Nõukogu veebilehel http://www.coe.int/t/dg3/romatravellers/default_EN.asp, mis on esitatud käesoleva teatise lisas.

[35] Se Europarådets uppskattningar http://www.coe.int/t/dg3/romatravellers/default_EN.asp, som ingår i bilagan till detta meddelande.

[36] 10 romade kaasamise alast ühist põhimõtet esitati platvormi esimesel kohtumisel 24. aprillil 2009. Need lisati nõukogu 8. juuni 2009. aasta järeldustele. Nende hulkga kuuluvad: 1) konstruktiivne, pragmaatiline ja mittediskrimineeriv poliitika, 2) selgesõnaline, kuid mitte välistavate eesmärkide seadmine, 3) kultuuridevahelisel kontaktil põhinev lähenemisviis, 4) integreerimise eesmärk, 5) teadlikkus soolisest mõõtmest, 6) tõenditel põhineva poliitika siire, 7) ühenduse vahendite kasutamine, 8) kohalike ja piirkondlike ametiasutuste kaasamine, 9) kodanikuühiskonna kaasamine, 10) romade aktiivne osalemine.

[36] De tio gemensamma grundläggande principerna för romernas integrering lades fram vid det första mötet i plattformen den 24 april 2009. De bifogades till rådets slutsatser av den 8 juni 2009. De består av 1) konstruktiv, pragmatisk och icke-diskriminerande politik, 2) tydlig men inte exkluderande målinriktning, 3) interkulturell strategi, 4) målet om integrering, 5) medvetenhet om jämställdhetsdimensionen, 6) överföring av evidensbaserad politik, 7) användning av EU-instrument, 8) regionala och lokala myndigheters delaktighet, 9) det civila samhällets delaktighet och 10) aktivt deltagande av romerna.

[37] Euroopa Sotsiaalfondile on eraldatud perioodil 2007–2013 võetavate ebasoodsas olukorras olevate isikute, sealhulgas marginaliseeritud romade, sotsiaalmajanduslikuks kaasamiseks 9,6 miljardit eurot ja 172 miljonit eurot on eraldatud konkreetselt romade integratsiooni meetmeteks. Euroopa Regionaalarengu Fondile on sotsiaalse infrastruktuuri valdkonnas kavandatud enam kui 16,8 miljardit eurot.

[37] Europeiska socialfonden har fått 9,6 miljarder euro under perioden 2007–2013 för åtgärder som avser socioekonomisk integrering av missgynnade människor – bl.a. marginaliserade romer – och 172 miljoner euro har uttryckligen anslagits för åtgärder som är inriktade på integrering av romer. I fallet Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), mer än 16,8 miljarder euro planerades för social infrastruktur.

[38] KOM(2010) 133.

[39] Nõukogu 7. juuni 2010. aasta järeldused, 10058/10+COR 1.

[39] Rådets slutsatser av den 7 juni 2010, 10058/10+COR 1.

[40] Euroopa Parlamendi ja nõukogu määrus nr 437/2010, (ELT L 132, 29.5.2010). 9. veebruaril 2011 andis komisjon välja selgitava märkuse, mis käsitles ühist lähenemisviisi Euroopa Regionaalarengu Fondi finantstoetuse andmisele elamumajandusmeetmete võtmiseks marginaliseerunud kogukondade jaoks ja mille kiitis heaks fondide koordineerimiskomitee.

[40] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 437/2010, EGT L 132, 29.5.2010. Den 9 februari 2011 utfärdade kommissionen en vägledande not angående genomförandet av integrerade bostadsinsatser till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper enligt Eruf-förordningen, godkänd av samordningskommittén för fonderna.

[41] Dokumentides „Ühtekuuluvuspoliitika: 2010. aasta strateegiaaruanne 2007.–2013. aasta programmide rakendamise kohta”, KOM(2010) 110 ja SEK(2010) 360, on esitatud andmed, et liikmesriigid kasutasid keskmiselt vaid 31 % ulatuses neile ühtekuuluvuspoliitika ettevalmistamise, rakendamise ja järelevalve toetamiseks ette nähtud vahenditest.

[41] I KOM(2010)110, Strategirapport 2010 om genomförandet av programmen 2007 – 2013 och SEK(2010) 360, angavs att medlemsstaterna använde i genomsnitt endast 31 % av sina anslag för att stödda förberedelser, genomförande och övervakning av sammanhållningspolitiken.

[42] Kooskõlas nõukogu määruse nr 1083/2006 üldist toetust käsitlevate artiklitega 42 ja 43 (ELT L 210, 31.7.2006).

[42] I överensstämmelse med rådets förordning nr 1083/2006, artiklarna 42 och 43 rörande globalt stöd, EUT L 210, 31.7.2006.

[43] Euroopa Majandus- ja Sotsiaalkomiteel on riiklike majandus- ja sotsiaalkomiteede ning sarnaste organisatsioonide kaudu olemas võrk, mis koosneb riiklikest kontaktpunktidest organiseerunud kodanikuühiskonnas.

[43] Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har ett nätverk av nationella kontaktpunkter i det organiserade civilsamhället via nationella ekonomiska och sociala kommittéer och liknande organisationer.

[44] Euroopa Parlamendi ja nõukogu otsus nr 283/2010/EÜ, 25. märts 2010.

[44] Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010.

[45] Komisjon juba toetab näiteks väikesemahulise suhteliselt väikesi mikrolaene andva katseprojekti - Ki[[pic]tprogram (- Väljapääsuprogramm ) raames Ungari roma kogukonda.

[45] Kommissionen stöder redan exempelvis Kiútprogrammet, ett småskaligt pilotprojekt med inriktning på romer i Ungern, som ger relativt små mikrolån.

[46] Majandus- ja tööhõivepoliitika koondsuunistes (nr 10) on selgelt viidatud„Kiśtprogram” („Väljapääsuprogramm”) raames Ungari roma kogukonda.

[46] I de integrerade riktlinjerna för ekonomisk politik och sysselsättningspolitik (nr 10) hänvisas det uttryckligen till romerna. I flaggskeppsinitiativet ”plattform mot fattigdom och social utestängning ” redogörs vidare för hur man ska ta itu med integreringen av romer inom ramen för den övergripande politiken när det gäller att bekämpa fattigdom och social utestängning. Andra riktlinjer för sysselsättningspolitiken främjar anställningsbarheten på ett sätt som stöttar den socioekonomiska integreringen av romerna.

[47] Majandus- ja tööhõivepoliitika koondsuunistes (nr 10) on selgelt viidatud romadele. Lisaks esitatakse juhtalgatuses „Vaesuse ja sotsiaalse tõrjutuse vastu võitlemise Euroopa tegevusprogramm” viisid, kuidas tegeleda romade integratsiooniga vaesuse ja sotsiaalse tõrjutuse vastu võitlemise üldise poliitika raames. Muudes tööhõivepoliitika suunistega edendatakse tööalast konkurentsivõimet nii, et see aitab kaasa romade sotsiaalmajanduslikule integratsioonile.

[47] KOM(2010) 700, Översyn av EU:s budget .

[48] „ELi eelarve läbivaatamine”, KOM (2010) 700.

[48] KOM (2010) 660, Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2010 – 2011 .

[49] Laienemisstrateegia ja peamised väljakutsed aastatel 2010–2011, KOM(2010) 660.

[49] Det första mötet i plattformen ägde rum 2009 efter rådets (allmänna frågor) slutsatser av den 8 december 2008, som uppmanade kommissionen att anordna utbyte av god praxis och av erfarenheter mellan medlemsstaterna på området romernas integrering, tillhandahålla stöd för analys och att stimulera samarbetet mellan alla parter som berörs av frågor med anknytning till romerna, däribland organisationer som företräder romerna, inom en integrerad europeisk plattform. Rådets (allmänna frågor) slutsatser 15976/1/08 REV 1.

[50] Platvormi esimene kohtumine toimus aastal 2009, pärast üldasjade nõukogu 8. detsembri 2008. aasta järeldusi, milles kutsuti komisjoni üles korraldama romade kaasamise valdkonnas heade tavade ja kogemuste vahetamist liikmesriikide vahel, pakkuma toetust analüüsi alal ning edendama koostööd kõigi roma küsimustega seotud osaliste, sealhulgas romasid esindavate organisatsioonide vahel Euroopa integreeritud platvormi raames. Üldasjade nõukogu järeldused, 15976/1/08 REV 1.

[50] ”UNDP Survey”, samfinansierad av GD Regionalpolitik och utvecklad i samarbete mellan GD Regionalpolitik, Byrån för grundläggande rättigheter, Världsbanken och OSI (våren 2011-resultat under hösten): Elva medlemsstaterna omfattas (Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Ungern, Polen, Rumänien, Slovakien, Frankrike, Italien, Spanien och Portugal).

[51] UNDP uurimus, mida kaasrahastas regionaalpoliitika peadirektoraat ja mis töötati välja koos regionaalpoliitika peadirektoraadi, põhiõiguste ameti, Maailmapanga ja OSIga (kevad 2011 – tulemused sügisel): hõlmab 11 liikmesriiki (Bulgaariat, Tšehhit, Kreekat, Ungarit, Poolat, Rumeeniat, Slovakkiat, Prantsusmaad, Itaaliat, Hispaaniat ja Portugali).

[51] KOM (2011) 60, En EU-agenda för barns rättigheter .

[52] Lapse õigusi käsitlev ELi tegevuskava, KOM(2011) 60.

Üles

BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR HU IT LT LV MT NL PL PT RO SK SL SV	BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR HU IT LT LV MT NL PL PT RO SK SL SV
et	sv

Kakskeelne kuva

et

sv