[pic] | EUROOPA ÜHENDUSTE KOMISJON |

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Brüssel, 28.1.2009

Bryssel den 28.1.2009

KOM(2009) 39 lõplik

KOM(2009) 39 slutlig

KOMISJONI TEATIS EUROOPA PARLAMENDILE, NÕUKOGULE, EUROOPA MAJANDUS- JA SOTSIAALKOMITEELE NING REGIOONIDE KOMITEELE

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Ulatuslik kliimakokkulepe – eesmärk Kopenhaagenis

På väg mot ett övergripande klimatförändringsavtal i Köpenhamn

{SEK(2009) 101} {SEK(2009) 102}

{SEK(2009) 101} {SEK(2009) 102}

KOMISJONI TEATISEUROOPA PARLAMENDILE, NÕUKOGULE, EUROOPA MAJANDUS- JA SOTSIAALKOMITEELE NING REGIOONIDE KOMITEELE

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONENTILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Ulatuslik kliimakokkulepe – eesmärk Kopenhaagenis

På väg mot ett övergripande klimatförändringsavtal i Köpenhamn

1. Kommenteeritud kokkuvõte

1. Sammanfattning

2009. aasta lõpus Kopenhaagenis toimuvate rahvusvaheliste kliimaläbirääkimiste edukas lõpuleviimine on ELi jaoks esmatähtis ülesanne. Nüüd, kui kliima- ja energiapakett on vastu võetud, peab EL tugevdama sidemeid kolmandate riikidega nii ÜROs kui ka väljaspool seda.

En viktig prioritering för EU är att de internationella klimatförhandlingarna i Köpenhamn i slutet av 2009 blir en framgång. Nu när klimat- och energipaketet antagits måste EU intensifiera sina kontakter med tredjeländer både inom FN och i andra forum.

Käesolevas teatises tehakse konkreetsed ettepanekud selle eesmärgi saavutamiseks. Selles käsitletakse kolme peamist küsimust: eesmärgid ja meetmed, rahastamine ning tõhusa ülemaailmse CO2-turu loomine. Samuti on teatis vastuseks Euroopa Ülemkogu 2008. aasta juunis esitatud üleskutsele koostada ulatuslik rahastamis- ja investeeringuvoogude suurendamise strateegia nii heitkoguste vähendamiseks kui ka kliimamuutustega kohanemiseks.

Det här meddelandet innehåller konkreta förslag om hur detta mål ska uppnås. Tre centrala områden behandlas: mål och åtgärder, finansiering och skapandet av en effektiv global koldioxidmarknad. Meddelandet är också ett svar på Europeiska rådets uppmaning till kommissionen från juni 2008 att lägga fram en övergripande strategi för ökade finansierings- och investeringsflöden för både begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

Selleks et maakera keskmise temperatuuri tõus ei ületaks 2 °C võrreldes industriaalühiskonna eelse tasemega, peavad arengumaad rühmana vähendama 2020. aastaks oma heitkoguseid 30 % võrreldes 1990. aasta tasemetega. EL on võtnud kohustuse vähendada 2020. aastaks oma heitkoguseid 20 % võrreldes 1990. aasta tasemetega, sõltumata sellest, kas rahvusvaheline kokkulepe saavutatakse või mitte, ning on sellega eeskujuks teistele riikidele. See on siiani kõige ambitsioonikam kohustus, mida üks riik või riikide ühendus maailmas on võtnud 2012. aastale järgnevaks perioodiks.

För att begränsa den globala genomsnittliga temperaturhöjningen till högst två grader över de förindustriella nivåerna bör de utvecklade länderna som grupp fram till 2020 minska sina utsläpp till 30 % under 1990 års nivåer. EU har föregått med gott exempel genom att åta sig att fram till 2020 minska sina utsläpp med 20 % jämfört med 1990 års nivåer, oavsett om en internationell överenskommelse uppnås. Det här är utan konkurrens det mest ambitiösa åtagande som gjorts av något land – eller någon grupp av länder – för perioden efter 2012.

EL on valmis minema veelgi kaugemale ning võtma kohustuse vähendada heitkoguseid 30 % piisavalt ambitsioonika ja ulatusliku rahvusvahelise kokkuleppe raames, milles nähakse teiste arenenud riikide jaoks ette samaväärne kohustus ning arengumaade jaoks asjakohased meetmed. Arengumaad rühmana peaksid piirama oma heitkoguste suurenemist nii, et tegelikud kogused oleks 15–30 % väiksemad kui praeguse tegevuse jätkumise korral. Vajalike meetmete rahastamiseks arengumaades on vaja märkimisväärselt rohkem rahalisi vahendeid, mis peaksid tulema riigi oma allikatest, ülemaailmselt CO2-turult, aga ka arenenud riikide toetustest. Paljud investeeringud toovad kliimamuutuste ja majanduse elavdamise seisukohalt kiiret ja pikaajalist kasu ning peaksid olema igal juhul vähem kulukad kui need kulud, mis tekivad siis, kui meetmeid ei võeta.

EU är villigt att gå längre och fastställa ett minskningsmål på 30 % inom ramen för ett tillräckligt ambitiöst och heltäckande internationellt avtal som omfattar jämförbara minskningar i andra utvecklade länder och lämpliga åtgärder i utvecklingsländerna. Utvecklingsländerna som grupp bör begränsa sina utsläppsökningar till 15–30 % under den nivå som skulle ha uppnåtts utan några åtgärder. Betydligt större ekonomiska resurser måste avsättas för att klara de nödvändiga åtgärderna i utvecklingsländer. Resurserna bör komma från inhemska källor och från den globala koldioxidmarknaden, men även i form av bidrag från utvecklade länder. Många av dessa investeringar kommer att ge både snabba och långsiktiga positiva effekter på klimatförändringarna och den ekonomiska återhämtningen – och kostnaderna blir under alla omständigheter lägre än om inget görs.

Ühendades samaväärsed riiklikud heitkogustega kauplemise süsteemid, on võimalik luua ülemaailmne CO2-turg ning seda tuleks ka teha. See aitaks vähendada heitkoguseid kulutõhusal viisil. EL peaks looma kontakte teiste riikidega, et tagada 2015. aastaks OECD riike hõlmav turg ning 2020. aastaks veelgi suurema ulatusega turg.

En global koldioxidmarknad kan och bör byggas upp genom en sammankoppling av jämförbara nationella system för handel med utsläppsrätter. Detta kommer att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar. EU bör samarbeta med andra länder för att skapa en OECD-täckande marknad senast 2015 och en ännu större marknad till 2020.

2. Sissejuhatus

2. Inledning

ELi kokkulepitud eesmärk on hoida maailma keskmise temperatuuri tõus alla 2 °C, võrreldes industriaalühiskonna eelse tasemega. Kui temperatuur tõuseb rohkem kui 2 °C, suureneb toidu- ja veepuudus ning tõsiste tagajärgedega ilmastikunähtuste tekkevõimalus ning ainulaadsed ökosüsteemid satuvad märkimisväärselt suuremasse ohtu. Praeguste suundumuste jätkudes võib juhtuda, et 2 °C piirmäär ületatakse juba 2050. aastal. Isegi temperatuuri tõusu hoidmine alla 2 °C nõuab märkimisväärseid kohanemispingutusi. Lähtudes mõnedest uutest uurimistulemustest, on üha enam teadlasi seisukohal, et kasvuhoonegaaside tase tuleb atmosfääris viia märkimisväärselt madalamale, kui varem soovitati, st tasemele 350 ppmv CO2-ekvivalenti. On hädavajalik tagada, et Kopenhaageni tulemused oleksid ambitsioonikad ja võimaldaksid saavutada madalamat stabilisatsioonitaset.

EU:s mål är att begränsa den genomsnittliga globala temperaturökningen till mindre än två grader över de förindustriella nivåerna. En ökning på mer än två grader skulle innebära ökad livsmedels- och vattenbrist, allvarliga väderfenomen och ett betydligt större hot mot unika ekosystem. Om dagens utsläppstrender fortsätter kan tvågraderströskeln ha överskridits redan 2050. Även om temperaturökningen håller sig under två grader skulle betydande anpassningsinsatser krävas. Mot bakgrund av färska forskningsresultat säger allt fler forskare att nivån av växthusgaser i atmosfären måste stabiliseras på en betydligt lägre nivå än vad som tidigare rekommenderats, dvs. så lågt som 350 ppmv koldioxidekvivalenter. Man måste se till att Köpenhamnskonferensen mynnar ut i en ambitiös överenskommelse som lämnar dörren öppen för en lägre stabiliseringsnivå.

Kuna globaalne kliimasüsteem reageerib muutustele pika aja jooksul, on teadlaste hoiatuste eiramisel enneolematud ja kulukad tagajärjed ning need võivad olla sellised, mida ei suudeta hallata. Nüüd on hea võimalus tegeleda üheaegselt küsimustega, mis on seotud kliimamuutuste, energiajulgeoleku ja praeguse majanduslangusega. Kliimamuutustega võitlemine vajab olulisi avaliku ja erasektori investeeringuid ning aitab tagada üleminekut vähem CO2-heidet tekitavale majandusele, luues uusi võimalusi majanduskasvuks ja töökohtade tekkeks ning edendades säästvat arengut. Kogu maailmas on riigid algatamas ulatuslikke investeerimiskavasid, mis ergutavad investeerima CO2-heite vähendamisse, soodustavad innovatsiooni ja kasvu ning suurendavad energiajulgeolekut, nagu hiljuti vastuvõetud Euroopa majanduse elavdamise kava. Finantskriisiga võitlemise meetmed võivad aidata ära kasutada seda väikest võimalust, mis meil on jäänud, et hoida temperatuuri tõus allpool 2 °C.

Det globala klimatsystemets trögrörlighet innebär att det får exempellösa, kostsamma och kanske ohanterliga konsekvenser om forskarnas varningar ignoreras. Det här är också ett tillfälle att ta sig an klimatförändringar, energiförsörjning och dagens konjunkturnedgång samtidigt. Arbetet mot klimatförändringar kräver betydande privata och offentliga medel och kommer att bidra till att säkra övergången till en koldioxidsnål ekonomi, vilket öppnar nya möjligheter för tillväxt och sysselsättning och främjar en hållbar utveckling. I hela världen aviserar regeringar stora investeringsprogram som uppmuntrar koldioxidsnåla investeringar, främjar innovation och tillväxt och ökar försörjningstryggheten för energi. Ett sådant exempel är den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Åtgärderna för att motverka konjunkturnedgången erbjuder oss en viss möjlighet att hålla ökningen under två grader.

Rahvusvahelisel tasandil käivitati 2007. aasta Bali tegevuskavaga protsess uue, 2012. aastale järgnevat perioodi hõlmava rahvusvahelise kliimakokkuleppe sõlmimiseks ÜRO konverentsil, mis toimub 2009. aasta detsembris Kopenhaagenis. Kõnealuse kokkuleppega on vaja seada uued konkreetsed eesmärgid ja võtta meetmed kasvuhoonegaaside heite vähendamiseks ning näha ette alus säästvaks arenguks, suurendades riikide suutlikkust kohaneda vältimatute kliimamuutustega ning käivitades samal ajal uuendusi ja ergutades majanduskasvu, vähendades vaesust ning võimaldades juurdepääsu säästlikele energiateenustele („ühine arusaam”). Pärast ÜRO konverentsi Poznanis 2008. aasta detsembris on toimunud üleminek aruteludelt tõelistele läbirääkimistele.

På internationell nivå inledde handlingsplanen från Bali 2007 processen mot att ingå ett nytt internationellt klimatavtal för perioden efter 2012 vid FN:s konferens i Köpenhamn i december 2009. Det här avtalet måste fastställa nya konkreta mål och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och ge en grund för hållbar utveckling genom att stärka de enskilda ländernas förmåga att anpassa sig till klimatförändringar. Det måste också ge en skjuts åt innovation och ekonomisk tillväxt, minska fattigdomen och ge tillgång till hållbara energikällor ( den gemensamma visionen ). Efter FN-konferensen i Poznan i december 2008 har samtalen övergått till fullskaliga förhandlingar.

Riikide tasandil on nii arenenud riigid kui ka arengumaad võtmas meetmeid. Seatakse eesmärke ja luuakse CO2-turge. EL võttis detsembris vastu ambitsioonika kliima- ja energiapaketi, millega rakendatakse ELi sõltumatu eesmärk vähendada kasvuhoonegaaside heidet 2020. aastaks 20 % allapoole 1990. aasta taset ning laiendatakse ja parandatakse ELi heitkogustega kauplemise süsteemi. USA uus valitsus on võtnud kliimamuutustega võitlemise oma peamiseks ülesandeks. Samal ajal on ka Austraalia teinud teatavaks oma keskpikad kliimakohustused, mille põhirõhk on heitkogustega kauplemisel. Nimetatud kauplemissüsteemid võiksid moodustada tõeliselt ülemaailmse CO2-turu tuuma.

På nationell nivå intensifierar både utvecklade länder och utvecklingsländer sina åtgärder. Mål fastställs och koldioxidmarknader inrättas. I december antog EU sitt ambitiösa klimat- och energipaket, som ska förverkliga EU:s mål att minska sina utsläpp av växthusgaser till 20 % under 1990 års nivåer fram till 2020 och bygga ut och förbättra EU:s system för handel med utsläppsrätter. Den nya amerikanska administrationen tänker prioritera kampen mot klimatförändringar. Samtidigt har Australien tillkännagett klimatåtaganden som starkt betonar handel med utsläppsrätter. Dessa handelssystem skulle kunna utgöra kärnan i en global koldioxidmarknad.

3. Eesmärgid ja meetmed

3. Mål och åtgärder,

Selleks et temperatuuri tõus jääks alla 2 °C, tuleb kasvuhoonegaaside heidet kogu maailmas vähendada 2050. aastaks 50 % allapoole 1990. aasta tasemeid. Lisaks peab kasvuhoonegaaside heide saavutama oma maksimumtaseme enne 2020. aastat, välja arvatud maakasutusest, maakasutuse muutumisest ja metsandusest pärit heide. Arenenud riigid peavad olema kõnealuse ülemaailmse eesmärgi saavutamisel eeskujuks ning näitama, et vähem CO2-heidet tekitav majandus on võimalik ja taskukohane. Oluline on ka arengumaade märkimisväärne panus, eelkõige nende arengumaade panus, kes on majanduslikult rohkem arenenud, kuna neist on kiiresti saamas olulised heiteallikad. Selleks on vaja koostööd märkimisväärselt elavdada, et kindlustada vajalik suutlikkus, tehnoloogia ja rahalised vahendid.

För att vi ska ha en rimlig chans att inte överskrida tvågraderströskeln måste de globala utsläppen av växthusgaser ha minskats till under 50 % av 1990 års nivåer senast 2050. Dessutom måste de globala utsläppen av växthusgaser, exklusive utsläppen från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, nå sin högsta punkt före 2020. De utvecklade länderna måste gå före när det gäller att uppnå det här globala målet och visa att en koldioxidsnål ekonomi är möjlig och överkomlig. Utvecklingsländerna, i synnerhet ekonomiskt sett mer avancerade utvecklingsländer, måste stå för ett ordentligt bidrag eftersom många av dem snabbt börjar bli stora utsläppsländer. Därför måste samarbetet förbättras avsevärt för att ge den nödvändiga kapaciteten, tekniken och finansieringen.

3.1. Uued kasvuhoonegaaside heite vähendamise eesmärgid arenenud riikidele

3.1. Nya minskningsmål för de utvecklade ländernas utsläpp av växthusgaser

Kopenhaageni kokkuleppega tuleks arenenud riikidele kehtestada täiendavad absoluutsed heite vähendamise kohustused. EL on võtnud kohustuse vähendada 2020. aastaks oma heitkoguseid 20 % võrreldes 1990. aasta tasemetega ning on sellega eeskujuks teistele riikidele. See on siiani kõige ambitsioonikam kohustus, mida üks riik või riikide ühendus maailmas on võtnud 2012. aastale järgnevaks perioodiks. EL on valmis minema veelgi kaugemale ning võtma kohustuse vähendada heitkoguseid 30 % piisavalt ambitsioonika ja ulatusliku rahvusvahelise kokkuleppe raames, kui selles nähakse teiste arenenud riikide jaoks ette samaväärne vähendamiskohustus ning majanduslikult rohkem arenenud arengumaade jaoks asjakohane panus, arvestades nende vastutust ja suutlikkust.

Köpenhamnsavtalet bör fastställa ytterligare absoluta utsläppsminskningsåtaganden som täcker hela de utvecklade ländernas ekonomi. EU har varit en föregångare genom att åta sig att fram till 2020 självständigt minska sina utsläpp med 20 % jämfört med 1990 års nivåer. Det här är det utan konkurrens mest ambitiösa åtagande som gjorts av något land – eller någon grupp av länder – för perioden efter 2012. EU är villigt att gå längre och fastställa ett minskningsmål på 30 % inom ramen för ett tillräckligt ambitiöst och heltäckande internationellt avtal, om jämförbara minskningar görs av andra utvecklade länder och de ekonomiskt sett mer avancerade utvecklingsländerna bidrar på lämpligt sätt utifrån ansvar och förmåga.

EL on teinud ettepaneku, et arenenud riigid rühmana peaksid vähendama oma heidet koguses, mis on kooskõlas 2 °C eesmärgiga. Valitsustevahelise kliimamuutuste rühma neljandas hindamisaruandes on osutatud, et selle saavutamiseks peavad arenenud riigid vähendama heitkoguseid vahemikus 25–40 % aastaks 2020 ja 80–95 % aastaks 2050. Arenenud riigid peaksid suutma saavutada oma vähendamise eesmärke osaliselt riiklike meetmete abil ning osaliselt kasutades heitkoguste vähendamise ühikuid, mis saadakse heite vähendamisest arengumaades (vt joonis 1).

EU har föreslagit att de utvecklade länderna som grupp ska minska sina utsläpp på ett sätt som är förenligt med tvågradersmålet. I fjärde utvärderingsrapporten från FN:s mellanstatliga panel om klimatförändring (IPCC) slås det fast att detta förutsätter att de utvecklade länderna minskar sina utsläpp med 25–40 % till 2020 och med 80–95 % till 2050. De utvecklade länderna bör kunna klara sina minskningsmål delvis genom inhemska åtgärder och delvis genom att använda krediter från utsläppsminskningar i utvecklingsländer, såsom visas i figur 1.

Joonis 1: Arenenud riikide heitkogused

Figur 1: De utvecklade ländernas utsläpp

[pic]

[pic]

Arenenud riikide üldine eesmärk tuleb jagada riikide vahel õiglaselt ning viisil, mis tagab võrreldavad jõupingutused. Peamiselt kasutatakse järgmisi näitajaid:

De utvecklade ländernas övergripande mål måste fördelas på ett rättvist sätt som garanterar likvärdiga insatser. Följande parametrar anses avgörande:

- SKP inimese kohta, mis näitab riigi suutlikkust kanda omamaise heite vähendamisega seotud kulusid ning osta arengumaadelt heite vähendamise ühikuid;

- BNP per capita: avspeglar förmågan att betala för inhemska utsläppsminskningar och köpa utsläppsminskningskrediter från utvecklingsländer.

- kasvuhoonegaaside heitkogus SKP ühiku kohta, mis näitab riigi potentsiaali vähendada kasvuhoonegaaside heitkoguseid;

- Växthusgasutsläpp per BNP-enhet: visar den inhemska potentialen för minskning av växthusgasutsläppen.

- kasvuhoonegaaside heite suundumused aastatel 1990–2005, mis aitab kindlaks teha heite vähendamise ennetavaid meetmeid riigi tasandil;

- Växthusgasutsläppens utvecklingstendens mellan 1990 och 2005: beaktar tidiga inhemska åtgärder för att minska utsläppen.

- demograafilised suundumused aastatel 1990–2005, mille puhul võetakse arvesse rahvaarvu ja kasvuhoonegaaside koguheite omavahelist seost.

- Befolkningsutvecklingen under perioden 1990–2005: beaktar kopplingen mellan befolkningens storlek och de totala utsläppen av växthusgaser.

Kyoto võrdlusaastaks kokkulepitud 1990. aastat tuleks kasutada ajaloolise võrdluspunktina nende täiendavate jõupingutuste kindlaksmääramisel, mida on vaja teha heite vähendamiseks kogu maailmas pärast 2012. aastat. Arenenud riikide kui rühma ühiste jõupingutuste tulemusena peaks heitkogused 2020. aastal olema 30 % väiksemad võrreldes 1990. aasta tasemetega. Kui määratakse kindlaks heite vähendamisega seotud tulevasi eesmärke üksikute riikide jaoks, tuleks kasutada hilisemate aastate täpsemaid statistilisi andmeid, nagu tegi EL oma kliima- ja energiapaketi puhul, milles kasutatakse 2005. aasta andmeid. Siiski ei tohiks hilisemat võrdlusaastat kasutada ära jõupingutuste vähendamiseks.

Kyotoprotokollets fastställda basår, 1990, bör användas som historisk referenspunkt när man ska fastställa ytterligare bidrag till de globala insatserna för minskning av utsläppen efter 2012. De totala ansträngningarna i gruppen utvecklade länder bör 2020 uppgå till 30 % under 1990 års nivåer. Vid fastställandet av framtida utsläppsmål för enskilda länder kan senare år användas om det innebär att mer tillförlitlig statistik kan utnyttjas. EU gör detta i sitt klimat- och energipaket där 2005 används som basår. Det här får dock inte innebära en urvattning av insatserna.

Siduvaid heite vähendamise kohustusi ei peaks võtma ainult need riigid, kellel on Kyoto protokolli kohased eesmärgid. Kopenhaageni kokkuleppega tuleks ette näha kohustused vähemalt kõikidele ÜRO kliimamuutuste raamkonventsiooni I lisas loetletud riikidele, kõikidele OECD liikmesriikidele, kõikidele praegustele ELi liikmesriikidele, kandidaatriikidele ning võimalikele kandidaatriikidele.

Bindande åtaganden om utsläppsminskning bör inte begränsas till de länder som har mål enligt Kyotoprotokollet. Köpenhamnsavtalet bör fastställa utsläppsminskningsåtaganden för åtminstone alla länder som finns förtecknade i bilaga I till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), alla OECD-länder och EU:s alla nuvarande medlemsstater, kandidatländer och potentiella kandidatländer.

Eesmärkide kehtestamisel 2012. aasta järgseks perioodiks on vaja arvesse võtta enne 2012. aastat tekkinud võimalikke saastekvootide ülejääke tagamaks, et 30 % vähendamise eesmärk saavutatakse heite tegeliku vähendamisega pärast 2012. aastat. Samuti ei tohiks maakasutust, maakasutuse muutust ja metsandust käsitlevad eeskirjad kahjustada 30 % vähendamise eesmärgi keskkonnaalast terviklikkust. Tuleks tõhustada nii vähendamiste seiret, aruandlust ja kontrolli kui ka kliimapoliitika eksperdihinnanguid.

När målen fastställs för tiden efter 2012 måste eventuella överskott på utsläppsrätter från tiden före 2012 beaktas, så att det säkerställs att 30-procentsmålet uppnås genom reella minskningar efter 2012. Bestämmelserna om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk får inte heller underminera 30-procentsmålets miljömässiga integritet. Övervakningen, rapporteringen och verifieringen av minskningarna samt den regelbundna fackgranskningen av klimatpolitiken bör förbättras.

3.2. Meetmed suureneva kasvuhoonegaaside heite piiramiseks arengumaades

3.2. Åtgärder för att hejda de ökade utsläppen av växthusgaser i utvecklingsländerna.

Üha selgemaks saab asjaolu, et kliimamuutused avaldavad kõige tõsisemat mõju arengumaadele, mis kannatavad üleujutuste, põua ja metsade raadamise tõttu. Seega on 2 °C eesmärgi saavutamisele kaasaaitamine ka arengumaade huvides, vaatamata sellele, et eelkõige lähitulevikus peaksid initsiatiivi heite vähendamisel jätkuvalt üles näitama arenenud riigid.

Det står allt mer klart att klimatförändringarnas värsta konsekvenser kommer att märkas i utvecklingsländer, som står inför problem som översvämning, torka och avskogning. Även om de utvecklade länderna bör fortsätta att gå före i arbetet med att minska utsläppen, i synnerhet under de närmaste åren, ligger det även i utvecklingsländernas intresse att bidra till tvågradersmålet.

Kasvuhoonegaaside heitkogused arengumaades suurenevad siiski kiiresti ning kui seda suundumust ei peatata, kaalub see üles arenenud riikide jõupingutused kasvuhoonegaaside heite vähendamisel. Hiljutine teadusuuring näitab, et selleks, et temperatuusi tõus jääks alla 2 °C, peavad arengumaad rühmana piirama oma kasvuhoonegaaside heite suurenemist aastaks 2020 asjakohaste riiklike meetmete abil nii, et see oleks 15–20 % väiksem kui võrdlusaastal. Kõnealuses prognoosis ei arvestata neid vähenemisi, mis tulenevad heitkoguste vähendamise ühikute ülekandmisest arenenud riikidele (vt joonis 2). Asjakohased meetmed peaksid sisaldama troopiliste metsade raadamisest põhjustatud heite kiiret vähendamist. 2020. aastaks tuleks troopiliste metsade raadamist vähendada vähemalt 50 % võrreldes praeguste tasemetega ning 2030. aastaks tuleks metsade hävitamine kogu maailmas peatada.

Utvecklingsländernas utsläpp av växthusgaser ökar dock snabbt, och om inget görs kommer detta inte att kunna uppvägas av de utvecklade ländernas insatser för att minska sina utsläpp. En färsk forskningsrapport visar att utvecklingsländerna som grupp fram till 2020 måste minska sin ökning av växthusgasutsläppen genom nationellt anpassade åtgärder till 15–30 % under baslinjen, annars kommer inte tvågradersmålet att kunna uppnås. Dessa beräkningar inkluderar inte effekterna av sådana minskningar som sker genom att koldioxidkrediter överförs till utvecklade länder såsom visas i figur 2. Ändamålsenliga åtgärder bör omfatta en snabb minskning av utsläppen från tropisk avskogning. Senast 2020 måste den tropiska bruttoavskogningen ha minskats med minst 50 % jämfört med dagens nivåer och senast 2030 måste den globala minskningen av skogsarealen ha upphört.

Arenguriikide erinev olukord ja arengutase nõuavad erinevaid meetmeid ning erineva raskusastmega eesmärke. Seda on võimalik saavutada riiklike kliimastrateegiate abil. Viimaste aastate jooksul on mitmed arengumaad (sealhulgas Hiina, India, Lõuna-Aafrika ja Brasiilia) koostanud riigi arengut arvestavad riiklikud vähendamise strateegiad. Käesoleva aasta jooksul peaksid nimetatud riigid ja teised majanduslikult rohkem arenenud riigid oma strateegiaid ajakohastama ning esitama oma eesmärkide üldise taseme aastani 2020.

Utvecklingsländernas varierande nationella omständigheter och utvecklingsstadier kräver differentierade åtgärder och ambitionsnivåer, Detta kan uppnås genom att man bygger vidare på nationella klimatförändringsstrategier. De senaste åren har flera utvecklingsländer utarbetat nationella strategier för begränsning av klimatförändringarna i ett utvecklingssammanhang, t.ex. Kina, Indien, Sydafrika och Brasilien. Under loppet av det här året bör dessa länder och andra mer avancerade utvecklingsekonomier uppdatera sina strategier så att de anger den övergripande ambitionsnivån fram till 2020.

Kopenhaageni kokkuleppe kohaselt peaksid kõik arengumaad, välja arvatud vähem arenenud riigid, võtma kohustuse võtta vastu vähem CO2-heidet tekitava arengu strateegiad 2011. aasta lõpuks. Kõnealustes strateegiates tuleks ette näha usaldusväärne viis riigi heitkoguste vähendamiseks asjakohaste riiklike vähendamismeetmete abil, mis hõlmavad kõiki suurte heitkogustega sektoreid, eelkõige energiasektorit, transporti, peamisi energiamahukaid tööstusharusid ning vajaduse korral metsandust ja põllumajandust. Strateegiates tuleks kindlaks määrata toetus, mis on vajalik, et katta kavandatud meetmete rakendamisega kaasnevad lisakulud, mida riik ise ei suuda kanda. Vähem CO2-heidet tekitavat arengut käsitlevad tugevad ja usaldusväärsed strateegiad peaksid olema eelduseks rahvusvahelise toetuse saamisel vähendamismeetmete rakendamiseks. Lisaks rahalisele toetusele on vaja suurendada paljude arengumaade suutlikkust, et nad oleksid valmis ja võimelised kõnealuseid strateegiaid rakendama.

Enligt Köpenhamnsavtalet bör alla utvecklingsländer, utom de minst utvecklade länderna, förbinda sig att anta strategier för koldioxidsnål utveckling före utgången av 2011. Dessa strategier bör ange en trovärdig plan för hur det berörda landets utsläpp ska begränsas genom nationellt anpassade begränsningsåtgärder. Dessa åtgärder ska omfatta alla större utsläppssektorer, i synnerhet elproduktion, transporter, de viktigaste energiintensiva industrierna och, där dessa sektorer är betydande, skogsbruk och jordbruk. Strategierna bör kartlägga vilket stöd som krävs för att genomföra sådana föreslagna åtgärder som medför merkostnader som det enskilda landet inte kan klara på egen hand. Robusta och verifierbara strategier för en koldioxidsnål utveckling bör vara ett krav för internationellt stöd till begränsningsåtgärder. Vid sidan av finansiering kommer det att vara nödvändigt att främja en kapacitetsuppbyggnad i många utvecklingsländer så att de kan utarbeta och genomföra sina strategier för koldioxidsnål utveckling.

Joonis 2: Arengumaade heitkogused

Figur 2: Utvecklingsländernas utsläpp

[pic]

[pic]

Selleks et tagada piisavalt kõrged eesmärgid, peaksid konkreetseid strateegiaid, meetmeettepanekuid ja toetusi käsitlevad arutelud põhinema sõltumatul tehnilisel analüüsil. Vähendamisvõimaluste analüüsimisel ja väljatöötamisel võiks kasutada sektoripõhist lähenemisviisi, võttes arvesse erasektorist saadavat tehnilist teavet. Uus vähendamismeetmete toetusmehhanism ( Facilitative Mechanism for Mitigation Support ) peaks nägema ette aluse kavandatud meetmetele sobivate kahe- ja mitmepoolsete toetusmehhanismide leidmiseks tehnilise hindamise põhjal. Samuti peaks selle abil hindama, kas kavas taotletud eesmärkide üldine tase on kooskõlas riigi suutlikkusega võtta meetmeid ning piisav heite üldiseks vähendamiseks võrreldes arenenud riikide rühma võrdlustasemega. Vajaduse korral tuleks mehhanismi abil uurida eesmärkide taseme suurendamise võimalusi.

För att säkra en tillräckligt hög ambitionsnivå bör diskussionerna om konkreta strategier, förslag till åtgärder och stöd kopplas till och underlättas av en oberoende teknisk analys. Sektorsstrategier kan användas som ett verktyg i analysen och utvecklingen av olika åtgärder för att begränsa klimatförändringarna, med beaktande av teknisk information från den privata sektorn. En ny mekanism för stöd till begränsning av klimatförändringar ( Facilitative Mechanism for Mitigation Support ) bör ge en plattform för att koppla ihop föreslagna åtgärder med lämpliga bilaterala och multilaterala stödmekanismer, på grundval av en teknisk bedömning. Den bör också bedöma om den totala ambitionsnivån i planen är i linje med landets kapacitet att vidta åtgärder och ändamålsenlig med tanke på den totala utsläppsminskningen jämfört med baslinjen för gruppen utvecklingsländer. När så är nödvändigt bör den undersöka alternativ för att höja ambitionsnivån.

Arengumaade meetmed tuleks lisada rahvusvahelisse registrisse. Kõnealuses registris tuleks loetleda võetud meetmed ning näidata nende kasu heite vähendamisel, kasutades selleks läbipaistvaid ja usaldusväärseid mõõtmis-, aruandlus- ja kontrollimeetodeid. ÜRO kliimamuutuste konverents vaatab läbi arengumaade rühma kui terviku jõupingutused heite vähendamisel ning võib nõuda arengumaadelt nimetatud jõupingutuste suurendamist ja arenenud riikidelt toetuse suurendamist.

Utvecklingsländernas åtgärder bör noteras i ett internationellt register. Detta register ska förteckna de åtgärder som vidtas och visa vilka begränsande effekter de ger, på grundval av öppet redovisade och robusta mätnings-, rapporterings- och verifieringsmetoder. FN:s klimatförändringskonferens kommer att granska de insatser för att begränsa klimatförändringarna som sedan genomförs av gruppen utvecklingsländer som helhet, och den kan besluta att uppmana utvecklingsländerna att stärka dessa insatser och de utvecklade länderna att ge mer stöd.

3.3. Rahvusvahelisest lennundusest ja meretranspordist pärit heite ja fluoritud gaaside heite piiramine

3.3. Utsläpp från internationell luftfart och sjöfart samt fluorerade gaser

Rahvusvaheline lennundus ja meretransport

Internationell luftfart och sjöfart

Rahvusvaheline lennundus ja meretransport on suured ja kiiresti kasvavad kasvuhoonegaaside heite allikad, kuid seni on need valdkonnad jäetud rahvusvahelisest kliimamuutuste raamistikust välja; komisjoni arvates tuleks kõnealustest sektoritest pärit heitkogused lisada nimetatud raamistikku.

Den internationella luftfarten och sjöfarten är stora och snabbt ökande källor till utsläpp av växthusgaser, men de har hittills inte omfattats av den internationella klimatförändringsramen. Kommissionen anser dock att utsläppen från dessa sektorer ska inbegripas.

Kopenhaageni kokkuleppe ühe osana tuleks ÜRO kliimamuutuste raamkonventsioonis kehtestada eesmärgid kõnealustest sektoritest pärit heite vähendamiseks 2020. aastaks allapoole 2005. aasta tasemeid ning 2050. aastaks märkimisväärselt allapoole 1990. aasta tasemeid. Kuna rahvusvaheline lennundus ja meretransport on globaalse ulatusega, tuleks nende sektorite poolt kliimale avaldatava mõju piiramiseks võtta ülemaailmseid meetmeid. Kõnealuste ülemaailmsete meetmete väljatöötamise ja vastuvõtmise eest 2010. aasta lõpuks vastutavad Rahvusvaheline Tsiviillennundusorganisatsioon ja Rahvusvaheline Mereorganisatsioon. Turupõhised meetmed, sealhulgas heitkogustega kauplemine, võivad tagada heitkoguste kulutõhusa vähendamise. Heitkoguste vähendamise meetmete puhul tuleks arvesse võtta võimalikku negatiivset puhasmõju isoleeritud piirkondadele, kõrvalise asukohaga saartele ja vähem arenenud riikidele. Kui 2010. aasta lõpuks ei jõuta Rahvusvahelises Tsiviillennundusorganisatsioonis ja Rahvusvahelises Mereorganisatsioonis kokkuleppele, lisatakse rahvusvahelisest lennundusest ja meretranspordist pärit heite vähendamine Kopenhaageni kokkuleppe alusel riikidele kehtestatavate eesmärkide hulka, mis tagab kõikidele arenenud riikidele võrreldavad meetmed.

Som ett led i Köpenhamnsavtalet bör UNFCC fastställa mål som innebär att klimateffekterna från dessa sektorer senast 2020 ska ha minskat till under 2005 års nivåer, och 2050 ska de ligga avsevärt under 1990 års nivåer. På grund av den internationella luftfartens och sjöfartens globala karaktär bör globala åtgärder vidtas för att motverka dessa sektorers klimateffekter. Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har ett ansvar att främja utvecklingen och antagandet av sådana globala åtgärder före utgången av 2010. Marknadsbaserade åtgärder, inklusive handel med utsläppsrätter, kan ge kostnadseffektiva utsläppsminskningar. Åtgärderna för att minska utsläppen bör ta hänsyn till eventuella negativa nettoeffekter på isolerade områden, avlägset belägna öar och de minst utvecklade länderna. Om ingen enighet uppnås inom ICAO and IMO före utgången av 2010 kommer utsläppen från internationell luftfart och sjöfart att räknas tas med i beräkningen av de sammanlagda nationella utsläppen enligt Köpenhamnsavtalet som kommer att säkra jämförbara åtgärder i alla utvecklade länder.

EL on lisanud lennundusest pärit CO2-heited oma heitkogustega kauplemise süsteemi. Meretranspordi osas uuritakse praegu mitmeid turupõhiseid meetmeid. Kui üleilmsete tõhusate eeskirjade osas nimetatud sektorist pärit kasvuhoonegaaside heite vähendamiseks kokkulepet ei saavutata, peaks EL võtma omi meetmed.

EU har tagit med luftfartens koldioxidutsläpp i sitt system för handel med utsläppsrätter. När det gäller sjöfarten håller man för närvarande på att granska flera marknadsbaserade åtgärder. Om man inte lyckas enas om några effektiva globala bestämmelser för att minska växthusgasutsläppen från denna sektor bör EU vidta egna åtgärder.

Fluoritud gaaside heite piiramine

Fluorerade gaser

Montreali protokolliga ettenähtud osaliselt halogeenitud klorofluorosüsivesinike (HCFCde) kiirendatud järkjärguline kõrvaldamine järgmise kümnendi jooksul võib kaasa tuua fluorosüsivesinike (HFCde) heitkoguste kiire suurenemise ning paljud neist on väga ohtlikud kasvuhoonegaasid. Üks osa Kopenhaageni kokkuleppest peaks käsitlema rahvusvahelisi heite vähendamise meetodeid HFCde heitkoguste vähendamiseks. See ergutaks tööstusharu käivitama põhjalikke uuringuid, mis käsitlevad selliseid HFCsid, mille globaalset soojenemist põhjustav potentsiaal on väike, ja HFC-vabasid alternatiive ning edendama nende kasutuselevõttu.

Det närmaste årtiondets påskyndade utfasning av klorfluorkolväten enligt Montrealprotokollet kan leda till snabbt ökande utsläpp av fluorklorväten, varav flera är mycket kraftfulla växthusgaser. En del av Köpenhamnsavtalet bör omfatta ett internationellt arrangemang för att minska utsläppen av fluorkolväten. Detta kommer att uppmuntra industrin att intensifiera forskningen om och utvecklingen av fluorkolväten med liten global uppvärmningspotential och av alternativ utan fluorkolväten.

4. Vähem CO 2 -HEIDET TEKITAVA ARENGU JA KLIIMAMUUTUSTEGA KOHANEMISE RAHASTAMINE

4. Finansiering av en koldioxidsnål utveckling och anpassning

Ulatusliku Kopenhaageni kokkuleppe rakendamiseks on vaja piisavalt rahalisi vahendeid. Eelkõige praeguses majandusolukorras peab Kopenhaageni kokkulepe tagama, et kliimamuutustega seotud eesmärgid saavutatakse kulutõhusalt. Komisjoni analüüs näitab, et tõhus ülemaailmne CO2-turg võib suurel määral vähendada arenenud riikide ja arengumaade kulusid, kuid rahastamist ja investeeringuid on vaja märkimisväärselt suurendada, ümber suunata ja optimeerida. Rahvusvaheline finantsstruktuur, mis toetab jõupingutusi kliimamuutustega võitlemisel, peab lähtuma maksimaalset mõju tagava tugeva juhtimise, piisavuse, tõhususe, võrdsuse, vastutuse, ühtsuse ja prognoositavuse põhimõtetest. Kopenhaageni kokkuleppe raames seatavad kuluprioriteedid peaksid keskenduma tõhusate vähendamismeetmete rahastamisele tulemuspõhiste stiimulite kaudu ja kliimamuutustega kohanemise toetamisele arengumaades. Võimalikud rahastamisallikad on näiteks avaliku ja erasektori vahendid ning rahvusvahelisteks, kahe- ja mitmepoolseteks jõupingutusteks antavad toetused ja laenud. EL annab toetusi nii ühenduse kui ka liikmesriikide tasandil. Kliimamuutustega võitlemiseks loodud finantsvahendid ja -asutused peaksid olema sidusad ning täiendama olemasolevaid rahvusvahelisi organeid ja finantsasutusi ning võtma arvesse käimasolevat arutelu, mis käsitleb nende ülesandeid ja vastustust.

Ett övergripande Köpenhamnsavtal måste stödjas genom tillräckliga finansiella resurser till genomförandet. I den rådande ekonomiska situationen är det särskilt viktigt att Köpenhamnsavtalet säkerställer att klimatförändringsmålen uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Kommissionens analys visar att en effektiv global koldioxidmarknad kan reducera kostnaderna avsevärt i både utvecklade länder och utvecklingsländer, men finansieringen och investeringarna måste i hög grad öka, omdirigeras och optimeras. Den internationella finansieringsstrukturen till stöd för insatserna mot klimatförändringar måste följa principerna om god förvaltning och säkra maximal effektivitet, ändamålsenlighet, lika behandling, ansvarighet, konsekvens och förutsägbarhet. Prioriteringarna för utgifter i samband med Köpenhamnsavtalet bör inriktas på effektiva åtgärder för att begränsa klimatförändringarna genom resultatbaserade incitament samt på anpassning i utvecklingsländer. Exempel på möjliga finansieringskällor är privata och offentliga medel samt stöd och lån inom ramen för internationella, bilaterala och multilaterala insatser. EU-bidragen kommer att tillhandahållas både på gemenskapsnivå och av medlemsstaterna. Finansieringsinstrumenten och institutionerna för att bekämpa klimatförändringarna bör vara sammanhållna och ta hänsyn till den pågående diskussionen om deras respektive roller och ansvarsområden.

4.1. Heitkoguste vähendamise rahastamine

4.1. Finansiering av utsläppsminskningarna

Globaalne tasand

Globalt

Globaalse heite vähendamiseks tehtavad investeeringud kasvavad iga aastaga. Teadusuuringute Ühiskeskuse ja muude sõltumatute asutuste tehtud viimaste uuringute põhjal kasvavad netoinvesteeringud kogu maailmas 2020. aastaks 175 miljardi euroni. Prognoositakse, et pool sellest summast tuleb investeerida arengumaades, sealhulgas metsandussektoris. Energiatõhususe ja vähese CO2-heitega tehnoloogia valdkonnas tehtavad investeeringud ergutavad innovatsiooni ja majanduskasvu ning suurendavad energiasääste ja energiajulgeolekut. Investeeringud metsade raadamise vähendamiseks kaitsevad maailma bioloogilist mitmekesisust ning tagavad pikaajalise säästva arengu kohalikul tasandil. Investeeringuid tuleks võrrelda ka kuludega, mis tekivad siis, kui meetmeid ei võeta (Sterni aruande kohaselt 5–20 % ülemaailmsest SKPst).

Investeringar för att minska de globala utsläppen kommer att behöva öka årligen. Enligt nya undersökningar från Gemensamma forskningscentrumet och andra oberoende forskningsinstitut behöver de samlade nettoinvesteringarna uppgå till 175 miljarder euro 2020. Det beräknas att över hälften av detta kommer att behöva investeras i utvecklingsländer, inklusive skogssektorn. Investeringar i områden som energieffektivitet och koldioxidsnål teknik kommer att stimulera innovation och tillväxt och leda till större energibesparingar och ökad försörjningstrygghet. Investeringar i minskad avskogning kommer att skydda den biologiska mångfalden och säkerställa en långsiktigt hållbar lokal utveckling. Detta bör också sättas i relation till kostnaderna om inga åtgärder vidtas (mellan 5 och 20 % av den globala BNP:n enligt Sternrapporten).

Arengumaad

Utvecklingsländer

Vähem CO2-heidet tekitava arengu riiklikud strateegiad peavad sisaldama olukorra parandamiseks tehtavate netoinvesteeringutega kaasnevate lisakulude prognoosi ning nägema ette toimiva rahastamis- ja vähendamispoliitika kõnealuste investeeringute elluviimiseks.

De nationella strategierna för en koldioxidsnål utveckling måste innehålla en uppskattning av de extra nettoinvesteringskostnaderna för begränsning av klimatförändringarna samt realistiska finansierings- och begränsningsalternativ som kan ge en skjuts åt sådana investeringar.

Arengumaade jaoks on olemas järgmised rahastamisallikad:

Utvecklingsländerna har tillgång till följande finansieringskällor:

- Riikide oma vahendid: kuni 2020. aastani on enamikes vähem CO2-heidet tekitava arengu strateegiates kindlaksmääratud meetmete lisakulud väikesed või annavad need meetmed keskpikas perspektiivis isegi netokasu, kuid nõuavad eelnevaid investeeringuid. Näiteks peaks olema võimalik vähendada üle poole energiasektori heitest energiatõhusate meetmete abil. Vahendid nimetatud meetmete rahastamiseks peaksid tulema peamiselt erasektorist ja majapidamistelt ning riigi poliitikaga võib seda rahastamist toetada. See annaks tõuke olulisteks omamaisteks investeeringuteks ning ergutaks energiaturvalist majanduskasvu. Samuti võiksid rahvusvahelised laenuprogrammid võimaldada juurdepääsu rahvusvahelisele erakapitalile.

- Nationella: Fram till 2020 är de flesta åtgärderna i de nationella strategierna för koldioxidsnål utveckling förbundna med låga merkostnader eller ger till och med nettovinster på medellång sikt. De måste dock betalas från start. Exempelvis beräknar man att mer än halva minskningen i energisektorn kan uppnås genom energieffektivitetsåtgärder. Finansieringen av dessa åtgärder måste i första hand komma från den privata sektorn och hushållen, och de enskilda ländernas politik kan ge en skjuts åt denna finansiering. Det här kommer att få fart på de inhemska investeringarna och ge en ekonomisk tillväxt med trygg energiförsörjning. Internationella låneprogram kan också vara en väg att få tillgång till internationellt privat kapital .

- Välisvahendid: vähem CO2-heidet tekitava arengu strateegiates ei määrata kindlaks üksnes vähekulukaid või lühiajalisi vähendamismeetmeid, vaid ka sellised, mis nõuavad suuremaid investeeringuid, kui asjaomane arengumaa suudab teha. Vahendid kõnealuste investeeringutega kaasnevate lisakulude rahastamiseks peavad tulema erinevatest allikatest ja uuenduslikest rahastamismehhanismidest, sealhulgas riiklikest vahenditest ja rahvusvahelistest CO2 krediidimehhanismidest. Prognoositakse, et kõnealused krediidimehhanismid võivad katta kolmandiku lisainvesteeringutest arengumaades või isegi rohkem.

- Internationella: Strategierna för koldioxidsnål utveckling måste omfatta begränsande åtgärder som är mer långtgående än de alternativ som ger låg kostnad/nettovinster på kort sikt och som det enskilda utvecklingslandet inte klarar att finansiera på egen hand. Stöd för merkostnaderna för sådana investeringar måste komma från samtliga källor och innovativa finansieringsmekanismer, inklusive offentliga medel och internationella koldioxidkreditmekanismer. Man beräknar att dessa kreditmekanismer kan tillhandahålla en tredjedel eller mer av tilläggsinvesteringarna i utvecklingsländer.

4.2. Vältimatute kliimamuutustega kohanemine ning selleks vajalike meetmete rahastamine

4.2. Hantering och finansiering av anpassningen till oundviklig klimatförändring

Kopenhaageni kokkuleppega tuleks ette näha kohanemismeetmete raamistik, mis peaks sisaldama järgmisi elemente:

Köpenhamnsavtalet bör tillhandahålla en ram för anpassningsåtgärder, som ska inkludera följande:

– Kõik peavad kohanema: selleks tuleks toetada kõige kaitsetumaid ja vaesemaid. Üksnes siis, kui võimalikke kahjulikke mõjusid ennetatakse piisavalt vara ning kohanetakse vastavalt, on võimalik vältida väga kulukaid kahjusid.

– Behovet av att alla anpassar sig : Sådant stöd bör erbjudas de mest utsatta och de fattigaste. Det är endast genom att förutse de negativa effekterna tillräckligt tidigt och anpassa sig som man kan undvika mycket kostsamma skador.

– Kohanemismeetmed tuleb süstemaatiliselt siduda riigi strateegiatega : selle eest peaksid ühiselt vastutama nii arenenud riigid kui ka arengumaad.

– Åtagande om att systematiskt integrera anpassning med de nationella strategierna : Detta ansvar bör delas av både utvecklade länder och utvecklingsländer.

– Kohanemisstrateegiate määratlemise ja rakendamise vahendeid tuleb parandada : see hõlmab kohanemismeetodeid ja –tehnoloogiat, suutlikkuse suurendamist ning ÜRO kliimamuutuste raamkonventsiooni rolli suurendamist sidusrühmade, sh rahvusvaheliste organisatsioonide aktiveerimisel ning riskijuhtimisele ja suurõnnetuste ohu vähendamisele suunatud paremini kooskõlastatud lähenemisviisi tagamisel.

– Förbättring av verktygen för att fastställa och genomföra anpassningsstrategier. Detta innefattar metoder och teknik för anpassning, kapacitetsuppbyggnad och en stärkt roll för UNFCCC-processen genom att mobilisera aktörer, inklusive internationella organisationer, och samordna synen på riskhantering/katastrofriskreducering.

Kogemuste vahetamiseks peaks EL esitama soovituse luua ÜRO kliimamuutuste raamkonventsiooni raames kohanemist käsitlev tehniline rühm. Kõikidelt riikidelt tuleks nõuda riigi esialgse ulatusliku kohanemisstrateegia koostamist. Tõhus kohanemispoliitika peab hõlmama rohkem kui pakilisi ja esmaseid kohanemisvajadusi. Projektipõhise lähenemisviisi asemel tuleks üle minna meetmete pikaajalisele strateegilisele integreerimisele riigi laiemasse kavandamis- ja arengustrateegiasse. Selles osas on kasu ülemaailmses kliimamuutuste liidus saadud kogemusest. Kõige kaitsetumatele riikidele, eelkõige vähem arenenud riikidele ja väikestele saareriikidele tuleks anda rahalist ja tehnoloogilist abi.

För samla erfarenheter bör EU rekommendera att en teknisk panel om anpassning inrättas inom ramen för UNFCCC. Alla länder bör åläggas att utarbeta omfattande nationella anpassningsstrategier. En effektiv anpassningspolitik måste sträcka sig längre än till de akuta och omedelbara anpassningsbehoven. Den bör omfatta en övergång från projektbaserade angreppssätt till en långsiktig strategisk integrering med landets allmänna planering och utvecklingsstrategi. De erfarenheter som gjorts genom den globala klimatförändringsalliansen (GCCA) kommer att vara till hjälp. Finansiellt och tekniskt stöd bör erbjudas de mest utsatta länderna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och utvecklingsländer som är små önationer.

Kõige kaitsetumate riikide suutlikkuse suurendamise ja esmaste meetmetega seotud kulud tuleks suures osas katta olemasoleva kohanemisfondi vahenditest. Kuid vaatamata sellele, et prognoosid kohanemisega seotud kulude kohta on suures osas erinevad, ei piisa kohanemisfondi vahenditest kohanemise toetamiseks kõikides arengumaades. Seepärast tuleb kohanemisvajaduste rahuldamiseks kasutada uuenduslikke rahastamisallikaid. Nagu ka vähendamismeetmete puhul, tuleb rahastamisvõimalused siduda tegelike investeeringutega. ÜRO kliimamuutuste raamkonventsiooni sekretariaadi prognoosi kohaselt võivad kohanemiskulud kõikides arengumaades jääda 2030. aastal vahemikku 23–54 miljardit eurot aastas. Palju ennetavaid meetmeid toob majandusele isegi puhaskasu, näiteks meetmed, mida rakendatakse veekasutuse tõhustamiseks piirkondades, mis kannatavad veepuuduse all. Suurõnnetuste tagajärjel tekkinud kahjude korvamiseks tuleks uurida mitmepoolse ühisreservi loomise võimalusi, et täiendada kliimaga seotud loodusõnnetuste korral kasutatavaid olemasolevaid rahastamismehhanisme. Euroopa Komisjon on juba seotud selliste skeemide loomiseks käivitatud katseprojektidega.

Kostnaderna för kapacitetsuppbyggnad och prioriterade åtgärder i de mest utsatta länderna skulle i hög grad kunna täckas av den befintliga anpassningsfonden. Även om beräkningarna av merkostnaderna för anpassning varierar mycket står det klart att anpassningsfonden inte räcker för att stödja anpassningen i alla utvecklingsländer. Därför måste innovativa finansieringskällor användas för att klara anpassningsbehoven. I likhet med de begränsande åtgärderna måste finansieringsalternativen anpassas till de faktiska investeringarna. UNFCCC-sekretariatet har beräknat att anpassningskostnaderna i alla utvecklingsländer kan uppgå till mellan 23 och 54 miljarder euro per år 2030. Ett stort antal tidiga åtgärder kommer till och med att innebära nettovinster för ekonomin, t.ex. åtgärder för att effektivisera vattenanvändningen i områden som kommer att drabbas av vattenbrist. Möjligheten att inrätta en multilateral försäkringspool som täcker katastrofförluster bör utredas för att komplettera de befintliga finansieringsmekanismerna för klimatrelaterade naturkatastrofer. Europeiska kommissionen deltar redan i sådana pilotförsök.

4.3. Ülemaailmsete teadusuuringute, tehnoloogiaarenduse ja tutvustamistegevuse rahastamine

4.3. Finansiering av global forskning, teknisk utveckling och demonstration

Suurt rahalist toetust tuleb anda vähem CO2-heidet tekitavat tehnoloogiat ja kohanemistehnoloogiat käsitlevate teadusuuringute tarbeks ning nende tehnoloogiate arendamiseks ja tutvustamiseks kõikides majandussektorites kõikidel tegevusaladel. Rahastamise aluseks peaks olema vähem CO2-heidet tekitava arengu riiklikes strateegiates kindlaksmääratud vajadused ja vähendamismeetmete toetusmehhanismi kaudu tehtud hindamised ning see võiks hõlmata ka suutlikkuse suurendamist, teaduse ja tehnoloogia arendamisele suunatud koostööd, keskkonnasõbralike kaupade ja teenuste turulepääsu takistuste vähendamist ning ülemaailmsete teadusuuringute alase koostöö parandamist.

Det krävs en stor satsning på forskning, utveckling och demonstration vad gäller koldioxidsnål teknik och anpassningsteknik inom alla ekonomiska sektorer och verksamheter. Den bör bygga på de behov som identifieras i de nationella strategierna för koldioxidsnål utveckling och bedömningar som görs av mekanismen för stöd till begränsande åtgärder. Det här kan innefatta kapacitetsuppbyggnad, vetenskapligt och teknikorienterat samarbete, minskning av marknadshindren för miljöprodukter och -tjänster samt förbättrad global forskningssamordning.

Kõikide nimetatud tegevuste jaoks on vaja täiendavat riiklikku rahastamist. Kogu maailmas tuleks 2012. aastaks energiaga seotud teadusuuringute, tehnoloogiaarenduse ja tutvustamistegevuse mahtu vähemalt kahekordistada ja 2020. aastaks neljakordistada ning panna oluliselt rohkem rõhku vähem CO2-heidet tekitavale tehnoloogiale, eelkõige taastuvatele energiaallikatele. Samuti tuleb rahvusvahelisel tasandil suurendada nende teadusuuringute mahtu, mis käsitlevad kliimamuutuste mõju, nendega kohanemist ning muid võimalusi selle mõju vähendamiseks. Vastav kohustus peaks olema Kopenhaageni kokkuleppe lahutamatu osa. Komisjon peaks töötama koos liikmesriikidega, et edendada rahvusvahelist teadus- ja tehnoloogiakoostööd kõikides sektorites kõikide kliimaga seotud uuringute alal, sealhulgas vähem CO2-heidet tekitava tehnoloogia arendamist.

För alla dessa verksamheter kommer ytterligare offentlig finansiering att behövas. Globalt är det önskvärt att den energirelaterade FoU-verksamheten minst fördubblas fram till 2012 och fyrdubblas jämfört med dagens nivå fram till 2020, med en stark förskjutning mot koldioxidsnål teknik och i synnerhet förnybara energikällor. Forskningen om effekter, anpassning och alternativa åtgärder för att begränsa klimatförändringarna måste stärkas på internationell nivå. Ett åtagande om detta bör finnas med i Köpenhamnsavtalet. Kommissionen samarbetar med medlemsstaterna för att på ett sammanhållet sätt främja internationellt vetenskapligt och tekniskt samarbete för all klimatrelaterad forskning, inklusive koldioxidsnål teknik, i alla sektorer.

Selleks et kiirendada strateegiliselt tähtsa vähem CO2-heidet tekitava tehnoloogia arendamist ja ergutada selle kasutuselevõttu, on EL rakendamas Euroopa energiatehnoloogia strateegilist kava (SET-kava). Kooskõlas ELi laiemate eesmärkidega teadusuuringute, tehnoloogiaarenduse ja tutvustamistegevuse vallas on ELil kavas luua Euroopa Innovatsiooni- ja Tehnoloogiainstituudi (EIT) juurde üks oma esimestest teadmis- ja innovatsiooniühendustest kliimamuutuste mõju vähendamise ja nendega kohanemise alal. Läbivaadatud ELi heitkogustega kauplemise süsteemi kohaselt on 300 miljonit kvooti jäetud reservi, et aidata ergutada CO2 kogumise ja geoloogilise säilitamise näidistehaste ehitamist ning uuendusliku taastuvenergia tehnoloogia kasutuselevõttu. Lisaks on komisjon koostamas teatist, mis käsitleb vähem CO2-heidet tekitava tehnoloogia rahastamist.

För att påskynda utvecklingen och rivstarta användningen av strategiskt viktig koldioxidsnål teknik håller EU på att genomföra den strategiska energiteknikplanen för Europa. EU planerar också att skapa en av sina första kunskaps- och innovationsgrupper om begränsande åtgärder och anpassning som en del av det europeiska institutet för innovation och teknik, i linje med EU:s mer allmänna mål för forskning och utveckling. I enlighet med EU:s reviderade system för handel med utsläppsrätter avsätts 300 miljoner utsläppsrätter för att stimulera byggandet av demonstrationsanläggningar för avskiljning av koldioxid och geologisk lagring och för att främja förnybar energiteknik. Kommissionen håller också på att utarbeta ett meddelande om finansiering av koldioxidsnål teknik.

Samuti tuleks teha rohkem jõupingutusi, mis hõlmavad muu hulgas kõiki õppevorme, et suurendada teadmisi kliimamuutuste ning selle mõju kohta ühiskonnale, majandusele ja ökosüsteemidele.

Mer insatser (även via alla former av utbildning) krävs för att sprida kunskap om klimatutvecklingen och dess effekter på samhälle, ekonomi och ekosystem.

4.4. Uuenduslikud rahvusvahelised rahastamisallikad

4.4. Innovativa internationella finansieringskällor

Arenenud riigid annavad toetust riiklikest vahenditest ning CO2 krediidimehhanismide kaudu. Riikide rahaline panus peab olema võrreldav ja lähtuma põhimõttest, et saastaja maksab, ning arvestama iga riigi majandussuutlikkust. Toetuste suuruse osas tuleks pidada läbirääkimisi ning toetuste summa tuleks lisada Kopenhaageni kokkuleppesse.

De utvecklade länderna kommer att bidra genom offentlig finansiering och användning av koldioxidkreditmekanismer. De offentliga bidragen bör vara jämförbara och bygga på principen att förorenaren ska betala och på det enskilda landets ekonomiska kapacitet. Bidragens omfattning bör förhandlas fram och ingå i Köpenhamnsavtalet.

Kindlaks on tehtud kaks peamist uuenduslike rahastamisallikate loomise võimalust. Esimese võimaluse kohaselt määratakse kokkulepitud valemi alusel kindlaks arenenud riikide iga-aastane rahastamiskohustus. Nimetatud valemi aluseks võiks olla põhimõte, et saastaja maksab (st lubatud heite koguhulk) ja riigi maksevõime (st SKP inimese kohta). Teise võimaluse kohaselt jätab iga arenenud riik teatava hulga saastekvoote reservi. Kõnealused saastekvoodid müüakse seejärel riikidele rahvusvahelise enampakkumise teel. Reservi jäetud saastekvootide osakaalu võiks järk-järgult suurendada kooskõlas sissetulekuga elaniku kohta.

Två huvudalternativ har identifierats när det gäller att generera innovativ finansiering. Det första alternativet innebär att de utvecklade ländernas årliga finansiella åtagande fastställs utifrån en fastställd formel. En sådan formel kan baseras på en kombination av principen att förorenaren ska betala (dvs. den totala mängden tillåtna utsläpp) och landets betalningsförmåga (dvs. BNP per capita). Det andra alternativet innebär att en viss procent av de tillåtna utsläppen skulle avsättas från varje utvecklat land. Dessa utsläpp auktioneras sedan ut till stater på internationell nivå. Denna procentandel kan öka progressivt i linje med per capitainkomsten.

Esimese võimaluse puhul on rahastamise kogusumma täpselt prognoositav. Riigid võiksid rahalisi toetusi iseseisvalt koguda ning jagada neid detsentraliseeritult, kasutades kõiki olemasolevaid kahe- ja mitmepoolseid kanaleid. See nõuaks siiski tugevat ja läbipaistvat kliimameetmete täiendava riikliku rahastamise seire-, aruandlus- ja kontrollisüsteemi. Selleks et tagada rahastamiskohustuste täitmine, võiks sellistelt riikidelt, kes kokkulepitud summat ei maksa, vastava arvu saastekvoote ära võtta. Teise võimaluse puhul ei ole rahastamise määr alati prognoositav, kuna riigid võivad rahastamise asemel kasutada heite vähendamise ühikuid puhta arengu mehhanismi kaudu. Samuti nõuaks enampakkumiste korraldamine keskset juhtimisstruktuuri ÜRO tasandil, et määrata kuluprioriteedid ning suunata vahendeid kliimamuutuste mõju vähendamiseks ja nendega kohanemiseks.

Det första alternativet ger säkerhet om de totala summor som avsätts för finansiering. Länderna kan skaffa sig finansiella bidrag individuellt och spendera medlen på ett decentraliserat sätt med utnyttjande av alla existerande bilaterala och multilaterala kanaler. För detta krävs dock ett robust och öppet redovisat system för övervakning, rapportering och verifiering av ytterligare offentlig finansiering av klimatrelaterade åtgärder. För att säkerställa att finansieringsåtagandena fullgörs skulle ett motsvarande antal utsläppsrätter kunna hållas inne för de länder som inte anslår det belopp som fastställts. Det andra alternativet skulle inte nödvändigtvis ge några förutsebara finansieringsnivåer eftersom regeringarna i stället skulle kunna använda koldioxidkrediter från mekanismen för ren utveckling. Det skulle också krävas en centraliserad styrelsestruktur på FN-nivå för att organisera auktionsförfarandet, fastställa utgiftsprioriteringar och kanalisera medlen för begränsning och anpassning.

ELis annab saastekvootide müümine enampakkumise teel ELi heitkogustega kauplemise süsteemis märkimisväärset täiendavat avaliku sektori tulu. Liikmesriigid võiksid kasutada osa sellest tulust tulevase kliimakokkuleppe kohaselt võetava rahvusvahelise rahastamiskohustuse täitmiseks, kasutades mõlemat võimalust.

För EU kommer betydande ytterligare offentliga inkomster att genereras genom auktionerna inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter. Medlemsstaterna skulle enligt båda alternativa kunna använda en del av dessa inkomster för att fullgöra sina internationella finansiella förpliktelser inom ramen för det framtida klimatförändringsavtal.

Mõlemat vahendit saab kasutada koos ülemaailmse vahendiga, et rahastada rahvusvahelisest lennundusest ja meretranspordist pärit heite vähendamist (nt tulu, mis saadakse saastekvootide müümisest enampakkumise teel nende sektorite puhul kohaldatava süsteemi raames, mis hõlmab CO2 piiramist ja sellega kauplemist).

Båda instrumenten kan kombineras med finansiering som kan komma från ett globalt instrument för internationell luftfart och sjöfart (dvs. intäkterna från utauktionering av utsläppsrätter inom ramen för ett globalt system för utsläppshandel ( cap and trade system ) som omfattar dessa sektorer).

Tuleks uurida, kuidas arengumaad (v.a vähem arenenud riigid ja väikesed saareriigid) saaksid oma panust ajapikku suurendada kooskõlas nende finantssuutlikkusega.

Det bör undersökas hur även utvecklingsländerna, utom de minst utvecklade länderna och utvecklingsländer som är mindre önationer, efter förmåga kan öka sina bidrag på sikt.

4.5. Ennetavate meetmete rahastamine

4.5. Finansiering av tidiga åtgärder

Kõige tähtsam ülesanne uue kokkuleppe sõlmimisele vahetult järgnevate aastate jooksul on suurendada riikide suutlikkust, et tagada suurem institutsiooniline suutlikkus vähendada tõhusalt heitkoguseid ja kohaneda kliimamuutustega.

En kapacitetsuppbyggnad som säkerställer att den institutionella kapaciteten har utvecklats för att mobilisera en effektiv minskning och anpassning, kommer att vara central under de närmaste åren efter ingåendet av ett nytt avtal.

Ennetavad meetmed muudavad kohanemise ja ülemineku vähem CO2-heidet tekitavale majandusele sujuvamaks. EL peaks uurima eeljaotusmehhanismi väljatöötamise võimalusi, et kõige kaitsetumatele ja vaesematele arengumaadele oleks võimalik kiiresti eraldada olulisel määral vahendeid. Selline lähenemisviis oleks kasulik ülemikuperioodil aastast 2010 kuni ajani, mil Kopenhaagenis kokkulepitav uus finantsraamistik täielikult rakendatakse. Põhinedes võlakirjade emiteerimisel, võimaldaks kavandatav ülemaailmne kliimamuutuste vastu võitlemise rahastamise mehhanism prioriteetseid kliimameetmeid ennetavalt rahastada. Eelkõige võimaldaksid kõnealused vahendid kiiresti rahastada eriti tasuvaid ja pakilisi kohanemismeetmeid, nagu meetmed suurõnnetuste ohu vähendamiseks. Samuti võiks osa saadud vahenditest eraldada heite vähendamisega seotud tegevuste rahastamiseks ning eelkõige selliste tegevuste jaoks, mis loovad sünergiat vähendamis- ja kohandamismeetmete vahel, nagu metsade raadamisest põhjustatud heite vähendamine. Ülemaailmse kliimamuutuste vastu võitlemise rahastamise mehhanismi eesmärk on koguda aastatel 2010–2014 ligikaudu miljard eurot aastas, eeldusel et liikmesriigid täidavad vastavaid kohustusi.

Tidiga åtgärder gör anpassningen och övergången till en koldioxidsnål ekonomi smidigare. EU bör undersöka möjligheten att utveckla en mekanism för att snabbt tillhandahålla betydande förhandsfinansiering till de mest utsatta och fattigaste utvecklingsländerna. Detta skulle vara ett initiativ som överbryggar övergångsperioden mellan 2010 och det fullskaliga genomförandet av den nya finansieringsarkitektur som ska antas i Köpenhamn. Den föreslagna globala mekanismen för klimatfinansiering (Global Climate Financing Mechanism, GCFM) skulle på grundval av utfärdandet av obligationer möjliggöra tidig finansiering av prioriterade klimatrelaterade åtgärder. Dessa medel skulle framför allt möjliggöra en omedelbar reaktion på brådskande anpassningsbehov, som katastrofriskreducering. En del medlen kan också stödja begränsande åtgärder, i synnerhet sådana som ger synergieffekter mellan begränsning och anpassning, som t.ex. att minska utsläppen från avskogning. Den globala mekanismen för klimatfinansiering syftar till att få fram omkring en miljard euro per år för perioden 2010–2014, om medlemsstaterna gör lämpliga utfästelser om detta.

4.6. Kliimamuutuste vastu võitlemiseks ettenähtud rahavoogude juhtimine

4.6. Förvaltning av de internationella finansiella flödena för klimatförändring

Kuna kliimamuutustega kohanemiseks ja nende mõju vähendamiseks kättesaadavate rahastamisallikate arv mitmekordistub, on vaja parandada kooskõlastamist ja koostööd. Peamisi otsustajaid riigi- ja erasektorist ning rahvusvahelistest finantsasutustest peaks koondama kõrgetasemeline foorum kliimamuutuste vastu võitlemise rahvusvahelise rahastamise teemal. Foorumi ülesanne oleks korrapäraselt kontrollida vahendite kättesaadavust ja kulutusi ning teha parandusettepanekuid. Nimetatud foorum peaks tegema tihedat koostööd vähendamismeetmete toetusmehhanismiga.

Eftersom medlen till anpassning och begränsning antagligen kommer att komma från många olika finansieringskällor kommer samordningen och samarbetet att behöva förbättras. Ett högnivåforum om internationell klimatfinansiering bör föra samman tunga beslutsfattare från offentlig och privat sektor och internationella finansinstitut. Detta forum bör regelbundet se över tillgången till finansiering och utgifterna och utfärda rekommendationer om förbättringar. Detta forum bör upprätta ett nära samarbete med mekanismen för stöd till begränsande åtgärder.

5. Kasvuhoonegaaside heite vähendamine ja ülemaailmselt CO 2 -TURULT SAADAVA TULU SUURENDAMINE

5. BEGRÄNSNING AV UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER OCH INKOMSTER FRÅN EN GLOBAL KOLDIOXIDMARKNAD

5.1. CO 2 -heite piiramise ja heitkogustega kauplemise riiklikud süsteemid

5.1. INHEMSKA SYSTEM MED UTSLÄPPSTAK OCH HANDEL

CO2-heite piiramise ja heitkogustega kauplemise riiklikud süsteemid on ühed kõige lootustandvamad riikide käsutuses olevad vahendid kasvuhoonegaaside heite vähendamiseks, eelkõige sellistes sektorites, mis on suhteliselt suured heiteallikad. Heite ülemmäära kehtestamine tagab kõnealuste süsteemide tõhususe keskkonnakaitsel, ning paindlikkus, mida võimaldab kvootidega kauplemine, tagab süsteemide kulutõhususe. Riiklikud CO2-turud on võimalik omavahel siduda, ja seda tuleks ka teha, et luua tõhus ülemaailmne turg, vähendades nii heite vähendamise kulusid. Kopenhaageni kokkuleppega on võimalik toetada CO2-turu loomist, kehtestades eesmärke ülemaailmsel ja riigi tasandil.

Inhemska system med utsläppstak och handel är ett av de mest lovande instrument som länder förfogar över för att minska utsläppen av växthusgaser, särskilt i sektorer med relativt stora utsläppskällor. Ett utsläppstak säkerställer att dessa system är miljömässigt effektiva, och den flexibilitet som erbjuds genom handel med utsläppsrätter gör dem kostnadseffektiva. Inhemska koldioxidmarknader kan och bör kopplas samman för att skapa en effektiv global marknad som sänker kostnaderna för begränsning. Köpenhamnsavtalet kan stödja den framväxande koldioxidmarknaden genom fastställandet av globala och landspecifika mål.

EL tegi selles suunas esimese sammu, luues maailma suurima heitkoguste piiramise ja nendega kauplemise süsteemi. Paljudes arengumaades kasvab kiiresti huvi selliste süsteemide vastu. Paralleelselt ÜRO läbirääkimistega peaks EL edendama tugeva OECD riike hõlmava CO2-turu loomist 2015. aastaks, mida tuleks 2020. aastaks laiendada majanduslikult rohkem arenenud arengumaadesse.

EU har pionjärerfarenheter från inrättandet av sitt system för handel med utsläppsrätter, som är världens största. Intresset för det här systemet ökar snabbt i flera andra utvecklade länder. Parallellt med FN-förhandlingarna bör EU främja skapandet av en robust OECD-täckande koldioxidmarknad senast 2015, vilken kan byggas ut till att omfatta ekonomiskt sett mer avancerade utvecklingsländer senast 2020.

Sellele aitaks oluliselt kaasa koostöö ELi ning USA uue valitsuse ja seadusandjate vahel. President Obama on juba väljendanud oma kavatsust luua USAs tugev heitkoguste piiramise ja nendega kauplemise süsteem. Komisjon püüab luua ELi ja USA vahelist töögruppi, mis tegeleks CO2-turgude loomisega. Sarnased kahepoolsed protsessid tuleks käivitada ka teiste arenenud riikide ja majanduslikult rohkem arenenud arengumaadega.

Som ett viktigt steg mot det här målet bör EU föra aktiva diskussioner med den nya amerikanska administrationen och kongressen. President Obama har redan aviserat sin avsikt att inrätta ett starkt amerikanskt system för utsläppshandel. Kommissionen kommer att verka för att inrätta en EU-USA-arbetsgrupp om utformningen av koldioxidmarknader, Liknande bilaterala processer bör inledas med andra utvecklade länder och med ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländer.

Arengumaad peavad heite vähendamiseks kogu maailmas tehtavaid jõupingutusi üha rohkem toetama ning peaksid seepärast aja jooksul oma riigis kehtestama ja rakendama piiramise ja kauplemise süsteemid, mille kaudu on võimalik võtta tõhusaid meetmeid riigi tasandil. EL peaks aitama asjast huvitatud arengumaadel omandada kogemusi heitkogustega kauplemise alal, aidates eelkõige luua tugevad juhtimisstruktuurid ja riiklikud asutused ning suurendada nende suutlikkust heitkogustega seotud seire ja aruandluse vallas. Selles osas tuleks nõu pidada erasektori ja muude sidusrühmadega.

Utvecklingsländerna kommer att behöva bidra allt mer till de globala insatserna för att begränsa klimatförändringarna och bör därför på sikt anta och genomföra inhemska system för utsläppshandel som kan sporra till effektiva egna åtgärder. EU bör hjälpa intresserade utvecklingsländer att få erfarenhet av handel med utsläppsrätter, i synnerhet för att inrätta en god förvaltning och starka inhemska institutioner och att öka deras kapacitet att övervaka och rapportera utsläpp. Den privata sektorn och andra aktörer bör konsulteras i detta sammanhang.

5.2. ÜRO tasandusmehhanismide parandamine

5.2. Förbättring av FN-baserade mekanismer som kompenserar utsläpp

Kyoto protokolli puhta arengu mehhanismi kaudu on arengumaadel võimalus osaleda CO2-turul. See on projektipõhine tasandusmehhanism, mille kaudu saavad arengumaad müüa heite vähendamise ühikuid, mis on saadud konkreetse projekti raames saavutatud heite vähenemisest. Arenenud riigid saavad neid ühikuid osta, et täita oma riigi vähendamiseesmärki. Puhta arengu mehhanismi projektid on ette nähtud puhta tehnoloogia rahastamiseks ja arengumaade suutlikkuse suurendamiseks kliimapoliitika elluviimisel.

Kyotoprotokollets mekanism för ren utveckling har gjort det möjligt för utvecklingsländer att delta på koldioxidmarknaden. Den är i dagsläget utformad som en projektbaserad mekanism som kompenserar utsläpp, där utvecklingsländer kan sälja krediter som motsvarar utsläppsminskningar som uppnåtts genom specifika projekt. Dessa krediter kan sedan köpas av ett utvecklat land som vill klara sitt nationella minskningsmål. Projekt inom ramen mekanismen för ren utveckling tillhandahåller finansiering av ren teknik och bygger upp kapacitet för klimatpolitik i utvecklingsländer.

Selleks et tagada, et suur osa ELi heite vähendamisest toimub riigi tasandil, ning suurendada keskkonnaalast terviklikkust, piiratakse ELi heitkogustega kauplemise süsteemis puhta tehnoloogia mehhanismi kaudu saadud heite vähendamise ühikute kasutamist kvantitatiivsete ja kvalitatiivsete kriteeriumide põhjal. ÜRO kliimamuutuste raamkonventsiooni raames tuleks puhta arengu mehhanismi reformida, et heite vähendamise ühikuid saaks kasutada üksnes selliste projektide raames, mille rakendamise tulemusena heide ka tegelikult täiendavalt väheneb ning mis ei piirdu üksnes odavate võimalustega. Lisaks tuleks rohkem arenenud majandusega arengumaades ja suure konkurentsivõimega majandussektorites lõpetada projektipõhise puhta arengu mehhanismi kasutamine järk-järgult ning liikuda sektoripõhise CO2-turu krediidimehhanismi poole. Kõnealused mehhanismid võivad aidata juhtida tõhusalt vähese CO2-heitega tehnoloogia arengut ja kasutuselevõttu arengumaades ning rajada teed piiramise ja kauplemise süsteemide väljatöötamiseks. Selleks et tagada sidus üleminek, peaks EL tegema koostööd USA ja teiste riikidega, kes rakendavad piiramise ja kauplemise süsteeme, et tekitada kooskõlastatud viisil nõudlus tasandamisühikute järele.

För att säkerställa att en stor del av EU:s utsläppsminskningar faktiskt sker inom EU, och för att förbättra den miljömässiga integriteten, begränsar EU:s system för handel med utsläppsrätter användningen av sådana krediter på grundval av kvantitativa och kvalitativa kriterier. Inom ramen för UNFCCC bör mekanismen reformeras så att endast sådana projekt som faktiskt ger ytterligare minskningar och är mer långtgående än lågkostnadsalternativen ger rätt till krediter. För avancerade utvecklingsländer och väldigt konkurrenspräglade ekonomiska sektorer bör den projektbaserade mekanismen för ren utveckling utfasas till förmån för en sektorsbaserad kreditmekanism för koldioxidmarknaden. Sådana mekanismer kan vara ett effektivt verktyg för att driva på utvecklingen och användningen av koldioxidsnål teknik i utvecklingsländer och bana vägen för utvecklingen av system med utsläppstak och handel. För att säkra en sammanhållen övergång bör EU utveckla en samsyn med Förenta staterna och andra länder som genomför system med utsläppstak och handel och på ett samordnat sätt generera efterfrågan på krediter som kompenserar utsläpp.

6. Kopenhaageni kokkulepe – pikaajalise poliitika alus

6. Köpenhamnsavtalet – basen för en långsiktig politik

ELi eesmärk peaks olema tagada, et Kopenhaageni kokkuleppega luuakse pikaajaline rahvusvaheline raamistik, mis lähtub teaduslikult põhjendatud teadmistest ning suurendab eesmärkide üldist taset ja panust, mida annavad nii arenenud riigid kui ka arengumaad. Seepärast peaks kokkulepe sisaldama kohustust hinnata korrapäraselt üldist edasiminekut ja kohustuste piisavust, sealhulgas ulatusliku läbivaatamise nõuet 2016. aastal. Selle alusel tuleks ülemaailmne eesmärk ümber hinnata ning viia keskpikad kohustused, meetmed ja rahavood kooskõlla viimaste teaduslike avastustega. Kui Kopenhaageni kokkuleppe 2016. aasta ulatusliku läbivaatamise tulemusena selgub, et arenenud riikide ja arengumaade kombineeritud vähendamismeetmed ei ole piisavad, peaks ÜRO kliimamuutuste konverents kehtestama riikidele ülejäänud kohustusteperioodiks uued kõrgemad eesmärgid.

EU bör verka för ett Köpenhamnsavtalet som lägger grunden för en långsiktig internationell ram som höjer den allmänna ambitionsnivån och ökar bidragen från både utvecklade länder och utvecklingsländer, med vägledning av vetenskaplig kunskap. En periodisk översyn av gjorda framsteg och av om åtagandena och åtgärderna är tillräckliga bör därför ingå i avtalet, inbegripet en fullständig översyn 2016. På grundval av detta bör det övergripande målet omprövas och ytterligare halvtidsåtaganden, åtgärder och finansiella flöden anpassas till de senaste vetenskapliga rönen. Om man i den fullständiga översynen av Köpenhamnsavtalet 2016 finner att de sammantagna åtgärder som de utvecklade länderna och utvecklingsländerna vidtar för att begränsa klimatförändringarna är otillräckliga bör FN:s klimatförändringskonferens fastställa nya nationella ambitionsnivåer för nästa åtagandeperiod.

7. Järgmised sammud ja kokkuvõte

7. Nästa steg och slutsatser

Järgmiste kuude jooksul peab EL koondama kõik kättesaadavad ressursid, et tagada sisutihe dialoog ja koostöö kolmandate riikidega. 2009. aasta läbirääkimiste üks peamine ülesanne on tagada, et arenenud riikide jõupingutused on piisavad ja omavahel võrreldavad ning et koos arenenud riikide toetusega oleks arengumaade panus arvestatav. Oluline on saavutada üldine keskkonnatõhusus ja tegeleda konkurentsivõimet käsitlevate küsimustega. ÜRO kliimamuutuste raamkonventsiooni kahepoolsete suhete, eelseisva G8 kohtumise, majanduslikult enim arenenud riikide edasiste kohtumiste ning ELi ja olulisemate kolmandate riikide vaheliste kahepoolsete arutelude käigus tuleks uurida, millised peaksid olema arenenud riikide ja arengumaade konkreetsed panused Kopenhaageni kokkuleppe täitmiseks. Kõnealuste arutelude tulemusena peaksid arenenud riigid võtma Kopenhaagenis kohustuse saavutada piisavalt kõrged vähendamiseesmärgid ning majanduslikult rohkem arenenud arengumaad peaksid kavandama vähem CO2-heidet tekitava arengu ambitsioonikad strateegiad või tõhusad meetmed, mis lisatakse nimetatud strateegiatesse. 2009. aasta märtsis toimuval Euroopa Ülemkogul tuleks arutada ka seda, milline saab olema ELi panus nendes protsessides.

Under de närmaste månaderna kommer EU att behöva mobilisera alla tillgängliga resurser för att säkerställa en intensiv dialog och ett nära samarbete med tredjeländer. En av de största utmaningarna inför förhandlingarna 2009 är att säkerställa tillräckliga och jämförbara ansträngningar från de utvecklade ländernas sida och ett meningsfullt bidrag från utvecklingsländerna, med stöd från de utvecklade länderna. Detta är nödvändigt för att uppnå miljöeffektivitet totalt sett och lösa konkurrensproblem. Konkreta bidrag till Köpenhamnsavtalet från både utvecklade länder och utvecklingsländer bör behandlas i de bilaterala kontakterna inom UNFCCC-processen, de kommande G8-mötena, uppföljningen av processen för stora ekonomier och de bilaterala diskussionerna mellan EU och viktiga tredjeländer. Resultatet av dessa diskussioner bör hjälpa de utvecklade länderna att åta sig att uppnå tillräckligt ambitiösa minskningsmål i Köpenhamn och de ekonomiskt sett mer avancerade utvecklingsländerna att föreslå ambitiösa strategier för koldioxidsnål utveckling eller meningsfulla åtgärder som kommer att ingå i dessa strategier. Utformningen av EU:s bidrag till dessa processer bör också diskuteras vid Europeiska rådets möte i mars 2009.

Kokkuvõtvalt tehakse ettepanek, et EL peaks:

Sammanfattningsvis föreslås att EU ska göra följande:

1. kinnitama veelkord oma kindlat soovi jõuda 2009. aasta detsembris Kopenhaagenis ulatusliku ja ambitsioonika rahvusvahelise kokkuleppeni;

1. Bekräfta sin beslutsamhet att nå fram till ett övergripande och ambitiöst internationellt avtal i Köpenhamn i december 2009.

2. tegema koostööd teiste arenenud riikidega, et leppida kokku kasvuhoonegaaside heite vähendamise eesmärgid ning tagada samaväärsed jõupingutused käesolevas teatises esitatud kriteeriumide alusel, et saavutada 2020. aastaks ühiselt heitkoguste 30 % vähenemine 1990. aastaga võrreldes;

2. Arbeta tillsammans med andra utvecklade länder med sikte på att anta ett antal minskningsmål för växthusgaser och säkerställa jämförbara ansträngningar, på grundval av kriterierna i detta meddelande, för att kollektivt klara utsläppsminskningar på 30 % till 2020 jämfört med 1990.

3. tegema koostööd arengumaadega, eelkõige nendega, kes on majanduslikult rohkem arenenud, et nad võtaksid asjakohaseid meetmeid, mis tagaks, et nende heitkogused on 2020. aastal 15–30 % väiksemad kui praegu;

3. Arbeta tillsammans med utvecklingsländerna, i synnerhet ekonomiskt mer avancerade sådana, så att de vidtar ändamålsenliga åtgärder som säkrar att deras kollektiva utsläpp 2020 är 15–30 % lägre än om inga åtgärder vidtas.

4. tunnistama, et eesmärk hoida maakera keskmise temperatuuri tõusu alla 2 °C nõuab olulisi rahalisi vahendeid, et vähendada heitkoguseid ja kohaneda kliimamuutustega, kuid samas soodustab see innovatsiooni ja elavdab majanduskasvu ning tagab pikaajalise säästva arengu. EL peaks näitama valmisolekut toetada oluliste summadega arengumaade meetmeid, eelkõige kõige kaitsetumates ja vaesemates riikides, näiteks ülemaailmse kliimamuutuste vastu võitlemise rahastamise mehhanismi kaudu;

4. Erkänna att det kommer att behövas betydande finansiella resurser för utsläppsminskning och anpassning om vi ska hålla oss under tvågraderströskeln, men att detta också kommer att stimulera innovation och ekonomisk tillväxt och leda till långsiktigt hållbar utveckling. Uttrycka sin beredskap att tillhandahålla betydande finansiella resurser för att stödja åtgärder som vidtas av utvecklingsländer, i synnerhet de mest utsatta och de fattigaste, t.ex. genom den globala klimatfinansieringsmekanismen.

5. tegema ettepaneku luua kahepoolsed suhted USA ja teiste arenenud riikidega, et vahetada kogemusi heitkogustega kauplemise riiklike süsteemide loomise alal ning hõlbustada tugeva OECD riike hõlmava CO2-turu loomist 2015. aastaks. 2020. aastaks tuleks kõnealust turgu laiendada majanduslikult rohkem arenenud arengumaadesse.

5. Föreslå att bilaterala partnerskap ska ingås med Förenta staterna och andra utvecklade länder för ett utbyte av erfarenhet av utformningen av inhemska system för handel med utsläppsrätter och för att främja skapandet av en robust OECD-täckande koldioxidmarknad senast 2015. Denna marknad bör sedan utvidgas till ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländer senast 2020.

Komisjon palub nõukogul eespool nimetatud järeldused heaks kiita ja võtta käesolevas teatises esitatud suunad teadmiseks. Komisjon on valmis jätkama arutelusid nõukogus ning tegema kõik asjakohased ettepanekud.

Kommissionen uppmanar rådet att godkänna slutsatserna ovan och beakta de riktlinjer som anges i detta meddelande. Kommissionen är redo att inleda en diskussion med rådet och lägga fram de förslag som krävs.