Bilingual display

DA DE EL EN ES FI FR IT NL PT SV  DA DE EL EN ES FI FR IT NL PT SV 

en

sv

    Page 1    of    2 -     >     >>     Full text
 
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE COUNCIL, THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS - Implementation of Council Directive 91/271/EEC of 21 May 1991 concerning urban waste water treatment, as amended by Commission Directive 98/15/EC of 27 February 1998
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN - om genomförande av rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, ändrat genom kommissionens direktiv 98/15/EG av den 27 februari 1998
TABLE OF CONTENTS
1. INTRODUCTION
1. INLEDNING
2. THE MAIN OBLIGATIONS IMPOSED BY THE DIRECTIVE AND THE DEADLINES
I januari 1999 offentliggjorde Europeiska kommissionen sin första rapport [1] om genomförandet av rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse [2], ändrat genom kommissionens direktiv 98/15/EG av den 27 februari 1998 [3]. Direktivet är en av grundpelarna i gemenskapens vattenpolitik och syftar till att skydda miljön från negativa effekter av utsläppen av avloppsvatten från tätbebyggelse.
3. IDENTIFICATION OF SENSITIVE AREAS
[1] KOM(1998) 775 slutlig, 15.1.1999.
4. SITUATION AT 1 JANUARY 2002 OF AGGLOMERATIONS DISCHARGING INTO SENSITIVE AREAS
4.1. Treatment performance in agglomerations affected by sensitive areas (Monitoring information)
[2] EGT L 135, 30.5.1991, s. 40.
5. SITUATION ON 31 DECEMBER 2000 OF AGGLOMERATIONS DISCHARGING INTO "NORMAL AREAS"
6. AGGLOMERATIONS AFFECTED BY THE DEADLINES 1998 AND 2000
[3] EGT L 67, 7.3.1998, s. 29.
6.1. Waste water treatment
6.2. Waste water collection
I den första rapporten redogjorde kommissionen för de föroreningar som orsakats av avloppsvatten från tätbebyggelse och presenterade en första lägesrapport om medlemsstaternas genomförande av direktivet. I denna första rapport framhölls de stora insatser som gjorts av medlemsstaterna, de stora kostnader som förmodligen skulle uppstå i samband med att direktivet genomförs och de förseningar som meddelats för ett antal större städer, såsom Bryssel och Milano.
7. LESS SENSITIVE AREAS
I den andra rapporten [4] redogjorde kommissionen ingående för medlemsstaternas angivande av känsliga områden och deras åtgärder med anledning av tidsfristen den 31 december 1998. Senast denna dag skulle medlemsstaterna bland annat ha sett till att det fanns avloppsreningsverk för alla tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter vars avloppsvatten släpps ut i ett känsligt område. Rapporten byggde på de svar som lämnats av medlemsstaterna och en undersökning [5] om känsliga områden som genomförts av kommissionens avdelningar. Inför den andra rapporten var det endast 13 av medlemsstaterna som lämnade all den information som kommissionen hade begärt om avloppsvattenrening i känsliga områden.
8. WASTE WATER TREATMENT IN EU CITIES AT 1 JANUARY 2002
[4] KOM(2001) 685 slutlig, 21.11.2001.
9. INDUSTRIAL WASTE WATER DISCHARGED DIRECTLY INTO RECEIVING WATERS (ARTICLE 13)
10. DESTINATION OF SLUDGE FROM TREATMENT PLANTS
[5] "Verification of Vulnerable Zones under the Nitrates Directive and Sensitive Areas under the Urban Waste Water Treatment Directive", Environmental Resource Management, mars 1999-juni 2000. Även kallade ERM-rapporter.
11. SITUATION IN EACH MEMBER STATE
11.1. Belgium
Den andra viktiga milstolpen enligt direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse var den 31 december 2000. Senast denna dag skulle medlemsstaterna ha sett till att det fanns avloppsreningsverk för alla tätorter med mer än 15 000 personekvivalenter där avloppsvatten släpps ut i så kallade normala områden [6]. Senast denna dag skulle medlemsstaterna också ha sett till att vissa villkor var uppfyllda för biologiskt nedbrytbart spillvatten från industrier som släpper ut spillvatten direkt i recipienten, dvs. i det mottagande vattnet, och som tillhör de livsmedelsgrenar som anges i direktivet.
11.1.1. Identification of sensitive areas
[6] Ett "normalt område" är ett område som varken angivits som ett känsligt område (artikel 5 och bilaga II A i rådets direktiv 91/271/EEG) eller som ett mindre känsligt område (artikel 6 och bilaga II B i rådets direktiv 91/271/EEG). Avloppsvatten från tätbebyggelse som släpps ut i ett sådant område skall således först genomgå sekundär rening eller motsvarande rening (artikel 4) alternativt tillräcklig rening (artikel 7).
11.1.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
11.1.2.1. Treatment level
I denna rapport redovisas de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit med anledning av tidsfristen den 31 december 2000. Här presenteras dessutom de förbättringar som hade gjorts 2002 i tätorter där avloppsvatten släpps ut i känsliga områden. Tidsfristen för dessa tätorter var den 31 december 1998. Vid sidan av uppdaterad information om hur långt utvecklingen kommit när det gäller infrastrukturen för avloppsvattenrening, redovisas också uppgifter om reningens effektivitet vid avloppsreningsverk med utsläpp i känsliga områden under året efter det att tidsfristen hade löpt ut. I rapporten ges dessutom en överblick över avloppsvattenreningen i större städer, liksom en allmän bild av medlemsstaternas framsteg med att genomföra direktivet. Medlemsstaterna var inte formellt skyldiga att lämna in rapporter angående de tidsfrister som fastställts i direktivet. Kommissionen beslutade dock på eget initiativ att begära information från medlemsstaterna för att följa upp genomförandet av direktivet. En formell begäran skickades till medlemsstaterna i december 2000 och i mars 2001. Påminnelser skickades ut i januari 2002. I dessa påminnelser uppmuntrades medlemsstaterna också att lämna uppdaterad information om avloppsvattenrening i tätorter där avloppsvatten släpps ut i känsliga områden och i större städer där avloppsvatten släpps ut i känsliga och icke-känsliga områden.
11.1.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
Utkastet till en rapport skickades till medlemsstaterna under 2003 för kommentarer. De gensvar och förslag till förändringar och förbättringar som kom in före slutet av juni 2003 har tagits i beaktande. Hänsyn har också tagits till de slutliga synpunkter som framfördes vid mötet den 1-2 september 2003 i kommittén för avloppsvatten från tätbebyggelse. Rapporten bygger på de svar som medlemsstaterna har lämnat in, lägesrapporterna - som medlemsstaterna skall offentliggöra enligt artikel 16 i direktivet - och den undersökning om angivande av känsliga områden som har genomförts för kommissionens räkning.
11.1.3. Collecting systems
Kommissionen stötte på stora förseningar i arbetet med att samla in information för att utarbeta denna rapport. Ett år efter det att tidsfristen gått ut för att lämna information till kommissionen hade de flesta medlemsstater fortfarande inte lämnat alla de uppgifter som hade begärts. Många medlemsstater lämnade fullständig information först efter det att kommissionen planerade att inleda ett överträdelseförfarande. Trots kommissionens rättsliga åtgärder lämnade inte Frankrike och Spanien den begärda informationen. Bortsett från att det tog mycket lång tid att få in information var kvaliteten på de lämnade uppgifterna så bristfällig att det drog ut ännu mer på tiden när kommissionen skulle försöka bearbeta och analysera informationen.
11.1.4. Treatment in cities > 150 000 p.e.
Kommissionen fortsätter att följa genomförandeprocessen i alla medlemsstater.
11.1.5. Industrial waste water (Article 13)
2. DIREKTIVETS VIKTIGASTE KRAV OCH TIDSFRISTER
11.1.6. Sewage Sludge
Direktivets viktigaste krav är att ledningsnät och reningssystem för avloppsvatten skall finnas på plats senast följande datum:
11.2. Denmark
* 31 december 1998: Ledningsnät och reningssystem för mer långtgående rening (sekundär rening [7] + tertiär [8] rening eller den så kallade mer långtgående reningen i enlighet med artikel 5) måste ha upprättats i alla tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter [9] (pe) där avloppsvatten släpps ut i ett känsligt område. I kommissionens andra rapport behandlas resultaten från kommissionens kontroll av att medlemsstaterna följer denna tidsfrist. Förbättringar av situationen fram till 2002 beskrivs i denna rapport.
11.2.1. Identification of sensitive areas
[7] Sekundär rening innebär rening genom en process som vanligen utgörs av biologisk rening med sekundärsedimentering eller någon annan likvärdig process.
11.2.2. Agglomerations of more than 10 000 p.e.
11.2.2.1. Treatment level
[8] Tertiär rening innebär rening som kompletterar sekundär rening för avskiljning av kväve (nitrifiering-denitrifiering) och/eller fosfor eller andra föroreningar som påverkar kvaltieten eller någon särskild användning av vattnet, till exempel mikrobiologiska föroreningar eller färg. I artikel 5.3 och 5.4 samt tabell 2 i bilaga I (ändrad genom direktiv 98/15/EG) beskrivs kriterierna för rening av avloppsvatten som släpps ut i känsliga områden som minimiandelen minskad belastning fosfor och kväve totalt. Dessutom anges värdena för koncentration av dessa parametrar.
11.2.2.2. Treatment performance (monitoring results)
11.2.3. Collecting systems
[9] Personekvivalent (pe) är en måttenhet för biologiskt nedbrytbara organiska föroreningar som motsvarar den genomsnittliga belastningen av sådana föroreningar som produceras av en person varje dag. Det specificeras i direktivet som en biokemisk syreförbrukning på 60 g löst syre per dygn under fem dygn (BOD5). Tätortens storlek, uttryckt i personekvivalenter, motsvarar den organiska belastning som produceras i tätorten under en genomsnittlig dag under den vecka på året som har den högsta produktionen. Det beräknas på grundval av summan av den organiska belastning som produceras den dagen vid permanent- och säsongsboenden och tjänsteinrättningar och den organiska belastning som den dagen produceras i industrispillvatten som måste samlas in i ett ledningsnät.
11.2.4. Treatment in cities > 150 000 p.e.
11.2.5. Industrial waste water (Article 13)
* 31 december 2000: System för sekundär rening [10] och ledningsnät måste ha upprättats i alla tätorter med mer än 15 000 personekvivalenter där avloppsvatten inte släpps ut i ett känsligt område. Denna tidsfrist gäller också biologiskt nedbrytbart industrispillvatten som släpps ut direkt i recipienten från anläggningar inom livsmedelsindustrin. Berörda industrisektorer måste senast denna dag ha uppfyllt tidigare bestämmelser för avloppsvatten och/eller ha fått särskilda tillstånd innan de släpper ut avloppsvatten i recipienten. I denna rapport presenteras resultaten av kommissionens kontroll med anledning av denna tidsfrist
11.2.6. Sewage Sludge
[10] Efter kommissionens och rådets samtycke kan det genomföras mindre långtgående rening än sekundär rening om vissa villkor för undantag är uppfyllda när det gäller utsläpp till kustvatten och flodmynningar som medlemsstaterna angivit som mindre känsliga.
11.3. Germany
11.3.1. Identification of sensitive areas
* 31 december 2005: Ledningsnät och reningssystem måste finnas i alla tätorter med 2 000-10 000 personekvivalenter där avloppsvatten släpps ut i ett känsligt område, och i alla tätorter med 2 000-15 000 personekvivalenter där avloppsvatten inte släpps ut i ett sådant område. I mindre tätorter som redan har ledningsnät måste det också ha upprättats system för tillräcklig rening vid detta datum.
11.3.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitve areas
Övriga viktiga tidsfrister och krav som fastställts i direktivet följer nedan:
11.3.2.1. Treatment level
* 30 juni 1993: Direktivet måste ha införlivats med nationell lagstiftning. Vid detta datum skall medlemsstaterna ha antagit lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. I kommissionens första rapport konstaterades att många medlemsstater var sena med att införliva direktivet. Nu har alla medlemsstater införlivat direktivets bestämmelser. Sist var Italien, 1999.
11.3.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
* 31 december 1993: Utsläpp av industrispillvatten till ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse liksom utsläpp av vissa typer av biologiskt nedbrytbart industrispillvatten i recipienter skall omfattas av på förhand fastställda bestämmelser och/eller särskilda tillstånd. Medlemsstaterna har vidtagit alla de åtgärder som krävs för att uppfylla dessa krav.
11.3.3. Waste water treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
* 31 december 1993: Medlemsstaterna måste ha upprättat ett program för genomförandet av direktivet. Alla medlemsstater har anmält sådana program till kommissionen, med förseningar av varierande längd. Flera medlemsstater har också gett kommissionen uppdateringar av informationen i programmen. Enligt kommissionens uppfattning överensstämmer inte Belgiens program med bestämmelserna i direktivet eller det sätt på vilket programmet skall presenteras.
11.3.4. Collecting systems
* 31 december 1993: Medlemsstaterna skall ha pekat ut känsliga områden. Nedan ges ytterligare upplysningar om denna grundläggande punkt, som är avgörande för vilken typ av rening av avloppsvatten från tätbebyggelse som krävs, liksom när anläggningarna skall ha upprättats.
11.3.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
* 30 juni 1995, första gången och därefter vartannat år: De myndigheter och organ som ansvarar för genomförandet i medlemsstaterna skall offentliggöra en lägesrapport om bortskaffandet av avloppsvatten och slam från tätbebyggelse inom respektive sektor. Medlemsstaterna måste skicka dessa rapporter till kommissionen så snart de har offentliggjorts. Under 1999 utarbetade en arbetsgrupp bestående av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen en förlaga till lägesrapport som skall göra det lättare för myndigheterna att utarbeta rapporten och harmonisera den information som ges. Kommissionen har ännu inte fått någon lägesrapport från Frankrike. De flesta av medlemsstaterna har inte uppfyllt kravet på att rapporten skall revideras, offentliggöras och överlämnas till kommissionen vartannat år.
11.3.4.2. Collecting system in agglomerations discharging into "normal areas"
* 31 december 1998: Allmänna regler eller krav på registrering eller tillstånd skall gälla för bortskaffandet av slam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. De kontroller som kommissionen utfört visar att alla medlemsstater har vidtagit åtgärder för bortskaffande av slam. Dessutom skall bortskaffandet av slam till ytvatten genom dumpning från fartyg, utsläpp från rörledningar eller på andra sätt ha avvecklats före samma datum. Förenade kungariket förbjöd metoden efter 1998 i sin lagstiftning för införlivande av direktivet. Irland har informerat kommissionen om att bortskaffandet av slam till havs var tillåtet enligt nationell lagstiftning fram till och med den 31 december 1998 och att det därefter blev olagligt. Från Irlands sida har man dock medgivit att bortskaffandet av slam till havs inte upphörde förrän i september 1999 Spanien har inte till kommissionen anmält några åtgärder för att förbjuda bortskaffandet av slam till ytvatten.
11.3.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
* Till sist bör det påminnas om att direktivet föreskriver att utsläpp av avloppsvatten från reningsverk för avlopp från tätbebyggelse skall omfattas av på förhand fastställda bestämmelser och/eller särskilda tillstånd, och att sådana utsläpp också skall övervakas i enlighet med direktivets bestämmelser. Kommissionen har tillsammans med en expertarbetsgrupp utarbetat ett datoriserat frågeformulär för insamling av information om övervakningen av utsläpp. Kommissionen skickade detta frågeformulär till samtliga medlemsstater i september 2000 och bad dem samla in information om den övervakning som genomfördes under 1999 när det gäller de tätorter som berörs av tidsfristen den 31 december 1998. Resultaten sammanfattas längre fram i denna rapport
11.3.6. Industrial waste water (Article 13)
3. ANGIVANDE AV KÄNSLIGA OMRÅDEN
11.3.7. Sewage Sludge
I enlighet med direktivet skulle medlemsstaterna senast den 31 december 1993 ha angivit känsliga områden enligt kriterierna i bilaga II.
11.4. Greece
Dessa kriterier avser tre grupper av känsliga områden:
11.4.1. Identification of sensitive areas
* Sötvattensamlingar, flodmynningar och kustvatten som är eutrofierade [11], dvs. övergödda, eller som kan bli eutrofierade om inte förebyggande åtgärder vidtas.
11.4.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
[11] Kwetsbaar voor eutrofiëring: eutrofiëring betekent de verrijking van het water met nutriënten, vooral stikstof- en/of fosforverbindingen, die leidt tot een versnelde groei van algen en hogere planten met als gevolg een ongewenste verstoring van het evenwicht tussen de verschillende groepen waterorganismen en een verslechtering van de waterkwaliteit.
11.4.2.1. Treatment level
11.4.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
* Sött ytvatten som är avsett att användas som dricksvatten och som har eller sannolikt har en nitrathalt på mer än 50 mg/l.
11.4.3. Waste water treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
* Områden där ytterligare rening krävs för att bestämmelserna i rådets andra direktiv skall följas, till exempel direktiven om fiskevatten, badvatten, skaldjursvatten, bevarande av vilka fåglar och naturliga livsmiljöer.
11.4.4. Collecting systems
Det räcker med att en vattensamling faller inom någon av dessa kategorier för att den skall anges som ett känsligt område
11.4.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
Att en vattensamling anges som känslig är en förutsättning för att direktivet skall kunna tillämpas i praktiken. I känsliga områden eller avrinningsområden som bidrar till föroreningen av ett känsligt område (till exempel en flod som löper in i en flodmynning eller ett kustområde som pekats ut som känsligt) måste ledningsnät och reningssystem ha tagits i drift före den 31 december 1998 i alla tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter. Reningen av avloppsvatten måste dessutom vara mer långtgående än sekundär rening. Dessa reningskrav gäller inte känsliga områden där det kan visas att belastningen av både kväve och fosfor har minskat med totalt minst 75 procent för var och en av de två parametrarna.
11.4.4.2. Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
Enligt artikel 5.8 behöver en medlemsstat inte ange känsliga områden om landet inför krav på mer långtgående rening (tertiär rening) i hela landet. Fem medlemsstater har beslutat att tillämpa strängare krav på rening enligt denna bestämmelse: Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Finland och Österrike (sedan 2002).
11.4.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
Belgien (sedan 2001) och Sverige tillämpar inte artikel 5.8 utan har angivit hela landet som ett känsligt område.
11.4.6. Industrial waste water (Article 13)
Åtta andra medlemsstater - Tyskland, Spanien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Portugal och Förenade kungariket [12] - har pekat ut vissa vattensamlingar som känsliga. Dessa områden anmäldes ursprungligen mellan 1994 och 1999, mer eller mindre försenat.
11.4.7. Sewage Sludge
[12] De mörkgröna fälten på de bifogade kartorna är de vattensamlingar som medlemsstaterna angivit som känsliga, och de ljusgrönsa fälten är de avrinningsområden eller de delar av avrinningsområden där medlemsstaterna har beslutat att tillämpa direktivets bestämmelser om skydd för känsliga områden. De områden där medlemsstaterna infört krav på mer långtgående rening enligt artikel 5.8 markeras också med ljusgrönt.
11.5. Spain
11.5.1. Identification of sensitive areas
Några medlemsstater, till exempel Spanien, Frankrike och Italien, anser inte att tätorter i känsliga områdens avrinningsområden nödvändigtvis behöver omfattas av krav på mer långtgående rening (tertiär rening). [13] På den punkten konstaterar kommissionen att nitrater och fosfater, dvs. de föroreningar som bidrar till eutrofieringen och därmed motiverar att ett område pekas ut som känsligt, är mycket svårnedbrytbara. Om dessa föroreningar inte tas bort från avloppsledningarna kommer de att gå ut i floden och med avrinningen föras till det känsliga området, där de kommer att bidra till den fortgående berikningen av näringsämnen. Kommissionen anser därför att direktivets bestämmelser inte följs om det inte har uppförts anläggningar för mer långtgående rening i tätorter med mer än 10 000 pe belägna i ett känsligt områdes avrinningsområde. Detta krav har helt klart inte uppfyllts i följande länder: Spanien, där det inte har uppförts anläggningar för långtgående rening i avrinningsområden för floder vars områden nedströms pekats ut som känsliga, till exempel Ebro och Guadalquivir, samt Italien, framför allt i floden Pos avrinningsområde, delta och de starkt övergödda angränsande kustvattnen. Kommissionen är dessutom oroad över hur Förenade kungariket tolkar och tillämpar direktivets bestämmelser för känsliga områdens avrinningsområden.
11.5.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
[13] De rosa fälten är de delar av avrinningsområdena som medlemsstaterna i fråga inte har tagit hänsyn till liksom avrinningsområdena i de områden som enligt kommissionen borde ha angivits som känsliga (se fotnot 16).
11.5.2.1. Treatment level
11.5.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
De medlemsstater som har beslutat att inte införa krav på långtgående rening i hela landet måste se till att förteckningen över känsliga områden omarbetas minst vart fjärde år. Förteckningen skulle således ha omarbetats senast den 31 december 1997, den 31 december 2001 osv. Mellan 1998 och 2000 anlitade kommissionen en konsult som skulle kontrollera de känsliga områden som anmälts av ovan nämnda tio medlemsstater. [14] Denna undersökning visade på brister när det gäller de utpekade känsliga områdena, [15] och det konstaterades att även andra områden skulle kunna vara känsliga med tanke på eutrofieringen och den höga koncentrationen av nitrater i ytvatten som är avsett att användas som dricksvatten. Undersökningen belyste det faktum att många medlemsstater inte hade tagit tillräcklig hänsyn till övergödningen av deras vatten. De aktuella områdena är Nordsjön (från kustvattnen i norra Frankrike till Sverige), Östersjön och Adriatiska havet. I alla dessa vatten är eutrofieringen ett stort problem. Kommissionen upprepar för närvarande undersökningen för vissa medlemsstater.
11.5.3. Waste water treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
[14] Rapporter från ERM mellan mars 1999 och juni 2000 (se även fotnot 5).
11.5.4. Collecting systems
11.5.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
[15] De mörkrosa fälten på kartorna är vattensamlingar som kommissionen anser borde ha angivits som känsliga (= potentiellt känsliga områden). Deras avrinningsområden, där anläggningar för långtgående (tertiär) rening av avloppsvatten från tätbebyggelse borde ha upprättats, är rosa (se även fotnot 14).
11.5.4.2. Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
11.5.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
Med stöd av egna interna bedömningar och resultaten av kommissionens undersökning av känsliga områden, och i vissa fall som en följd av kommissionens rättsliga åtgärder, har många medlemsstater på senare år anmält betydligt fler och mer omfattande känsliga områden inom sitt territorium. Frankrike och Förenade kungariket har redan arbetat om sina förteckningar över känsliga områden, 1999 respektive 1998.
11.5.6. Less sensitive areas
2001 pekade Belgien ut Vallonien som ett känsligt område, vilket innebär att hela Belgien sedan dess betraktas som ett känsligt område.
11.5.7. Industrial waste water (Article 13)
Sedan 2001 anges hela Tyskland som ett känsligt område, med Donaus avrinningsområde som enda undantag.
11.5.8. Sewage Sludge
2002 angav Grekland Saronikosbukten och Thessalonikibukten som känsliga områden. Dessa vattensamlingar tar emot avloppsvatten från Aten och Thessaloniki, vilket utgör nästan hälften av det avloppsvatten som produceras i Grekland. Grekland har aviserat att landet kommer att ange ytterligare områden som känsliga.
11.6. France
Spanien har till kommissionen gjort en officiell anmälan av vissa inofficiellt utpekade känsliga områden, men har inte utsett fler känsliga områden.
11.6.1. Identification of sensitive areas
Irland förbättrade och utvidgade sina känsliga områden väsentligt under 2001, för sjöar, floder och flodmynningar.
11.6.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
I augusti 2003 skickade Italien in kartor över de senast utpekade känsliga områdena. De verkar innefatta ett antal ytterligare vattensamlingar inne i landet men inte de viktiga områdena i Adriatiska havet eller något av de avrinningsområden som går in i känsliga områden.
11.6.2.1. Treatment level
Portugal har aviserat att fler områden kommer att anges som känsliga, och bland dem ingår flertalet av de områden som kommissionen har pekat på.
11.6.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
Österrike beslutade 2002 att införa krav på mer långtgående vattenrening i hela landet, enligt artikel 5.8.
11.6.3. Waste water treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
Under 2000, 2001 och 2002 pekade Förenade kungariket ut ett stort antal ytterligare känsliga områden inom hela sitt territorium. Kommissionen anser dock fortfarande att det finns andra viktiga vattensamlingar som bör pekas ut.
11.6.4. Collecting systems
Kommissionen uppskattar verkligen de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att peka ut fler känsliga områden. Men trots de senaste årens stora framsteg har Spanien, Grekland, Frankrike, Irland, Italien, Portugal och Förenade kungariket enligt kommissionen fortfarande inte gjort allt som krävs när det gäller utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Dessa utsläpp bidrar till eutrofieringen vid kusterna längs Atlanten, Engelska kanalen, Nordsjön, Irländska sjön och Medelhavet. Kommissionen anser också att Frankrike, Italien, Finland, Sverige och Förenade kungariket bör göra mer för att minska halten av nitrater och fosfater i avloppsvatten som kommer ut i känsliga områden.
11.6.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas, designated in 1994
Kommissionen är också medveten om att vissa medlemsstater inte har tagit tillräcklig hänsyn till det tredje kriteriet för angivande av känsliga områden. Det är särskilt nödvändigt att genomföra tertiär rening för att skydda många badvatten och skaldjursvatten och därmed minska de mikrobiologiska föroreningarna i utsläpp från tätbebyggelse som kan påverka dessa vatten. Det är dock endast Spanien, Frankrike, Portugal, Italien och Förenade kungariket som har tagit hänsyn till detta kriterium när de har valt ut känsliga områden.
11.6.4.2. Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
4. Läget den 1 januari 2002 i tätorter vars avloppsvatten släpps ut i känsliga områden
11.6.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
I sin andra rapport beskrev kommissionen läget strax före tidsfristen 1998 för tätorter som medlemsstaterna ansåg var belägna i känsliga områden eller varifrån avloppsvatten släpptes ut i avrinningsområden som påverkar känsliga områden (se föregående avsnitt för en diskussion om frågor som rör angivande av känsliga områden). I januari 2002 gav kommissionen medlemsstaterna möjlighet att lämna in uppdaterad information om tätorter vars utsläpp berör känsliga områden, så att de skulle kunna visa eventuella framsteg. Några medlemsstater gav ingen uppdaterad beskrivning av läget, utan överlämnade nyare information genom att utgå från 1999 års begäran om information om övervakningen. I somliga fall, där ingen information lämnades eller där uppgifterna var ofullständiga, har kommissionen använt sig av de ursprungliga siffrorna från 1998. Bedömningen här nedan bygger på medlemsstaternas bedömning av läget när det gäller angivande av känsliga områden (se föregående avsnitt för en mer ingående diskussion om kommissionens och medlemsstaternas delade meningar i de här frågorna).
11.6.6. Industrial waste water (Article 13)
När det gäller vilken typ av tertiär rening som krävs för att minska eller förhindra övergödning av de vatten som tar emot avloppsvatten anser kommissionen att både kväve och fosfor orsakar eutrofiering, oavsett om det rör sig om sötvatten, havsvatten eller flodmynningar. Det är vetenskapligt fastslaget att kväve är den viktigaste orsaken till eutrofiering av kustvatten, och fosfor när det gäller sötvatten. Vetenskapliga undersökningar visar emellertid också att både kväve och fosfor, antingen tillsammans eller var och en för sig, kan verka begränsande i sötvatten och havsvatten, beroende på algarter och tid på året. Därför är det ofta nödvändigt att minska båda dessa näringsämnen. För att kunna bedöma om vattenreningen uppfyller kraven anser kommissionen att avloppsvattnet åtminstone måste renas från fosfor om eutrofieringen av sötvatten skall kunna motverkas och från kväve om eutrofieringen av kustvatten och flodmynningar skall kunna motverkas, om inte vetenskapliga bevis på motsatsen kan läggas fram för vissa vattensamlingar. Många reningsverk tycks ha alltför liten dimensionerad organisk kapacitet, vilket gör att avloppsvattnet inte renas tillräckligt i förhållande till den totala nominella belastningen från tätorter. I de fall då denna kapacitet var mindre än 80 procent av den totala nominella belastningen från tätorter ansåg kommissionen att dessa tätorter inte uppfyller kraven i direktivet, för under dessa förhållanden förutsätter kommissionen att reningsverken antingen är överbelastade eller att avloppsvattnet inte tas upp helt och hållet av avloppssystemet. I början av 2002 krävde följande länder principiellt långtgående rening för en mycket hög andel av den totala mängden avloppsvatten: Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Finland, Sverige och Tyskland. I Grekland, Spanien, Italien, Portugal och Förenade kungariket gällde kravet på mer långtgående rening av avloppsvatten för skydd av känsliga områden för mindre än 10 procent av mängden avloppsvatten. I Frankrike och Irland gällde kraven 24 respektive 86 procent av mängden avloppsvatten. [16]
11.6.7. Sewage sludge
[16] Siffrorna bygger på medlemsstaternas tillämpning av artikel 5 i direktivet och deras belastning av avloppsvatten (pe) från tätorter vars utsläpp berör känsliga områden i förhållande till den uppskattade totala belastningen (pe) som medlemsstaterna anser berörs av direktivet (se översiktstabell i kommissionens andra rapport med hänsyn till de korrigerade uppgifterna för Nederländerna). I dessa siffror tas ingen hänsyn till om den nuvarande avloppsvattenreningen uppfyller kraven.
11.7. Ireland
11.7.1. Identification of sensitive areas
Vid sidan av åtgärder vid reningsverken har några medlemsstater börjat minska fosforhalten i tvätt- och rengöringsmedel. Dessa åtgärder har utan tvivel gjort mycket för att minska belastningen. Kommissionen välkomnar alla åtgärder som medlemsstaterna vidtar vid källan för att minska föroreningarna.
11.7.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
Tabell 4.1 visar antalet tätorter och den organiska belastningen i dessa tätorter, där medlemsstaterna har beslutat att införa krav på mer långtgående rening i syfte att skydda känsliga områden. Totalt berörs 5 495 tätorter av de sammanlagt 20 000 tätorter som omfattas av direktivet. Detta innefattar alla tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter där avloppsvatten släpps ut i känsliga områden som angivits av medlemsstaterna samt alla tätorter som redovisats av de medlemsstater som tillämpar artikel 5.4, vilka även innefattar tätorter med mindre än 10 000 personekvivalenter.
11.7.2.1. Treatment level
I de tolv medlemsstater som kräver tertiär rening för alla berörda tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter (artikel 5.2) berördes 1 242 tätorter av kravet på mer långtgående rening. I 559 av dessa tätorter - motsvarande 42 procent av den aktuella belastningen - fanns anläggningar för tertiär rening i enlighet med kraven, vilket innebär att de rättade sig efter direktivets bestämmelser i januari 2002. Danmark och Österrike uppfyller praktiskt taget alla krav i direktivet, medan kommissionen anser att mindre än 50 procent av det avloppsvatten som påverkar känsliga områden i Belgien, Grekland, Portugal, Finland och Förenade kungariket renas i tillräcklig utsträckning.
11.7.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
Tyskland, Luxemburg och Nederländerna gör ingen bedömning av om alla berörda tätorter uppfyller kraven på vattenrening, utan har valt att tillämpa artikel 5.4 för att i stället ta hänsyn till den sammanlagda procentuella minskningen av kväve- och fosforbelastningen i hela landet. I början av 2002 hade Tyskland och Nederländerna lyckats minska fosforbelastningen med mer än de 75 procent som krävs enligt direktivet (90 respektive 79 procent), men de har ännu inte lyckats minska kvävebelastningen med de 75 procent som krävs (74 respektive 66 procent). Luxemburg måste fortfarande förbättra minskningstakten för både kväve och fosfor för att uppfylla kraven i direktivet. Landet vill dock ha en bedömning av de enskilda reningsverken tills man uppfyller kraven i artikel 5.4.
11.7.3. Treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
De flesta medlemsstater räknar med att kunna följa direktivets bestämmelser 2005 eller senast 2008.
11.7.4. Collecting systems
Ett antal medlemsstater har förbättrat vattenreningen i tätorter vars utsläpp berör känsliga områden. En direkt jämförelse med resultaten i kommissionens andra rapport skulle dock inte ha gett en objektiv bild, eftersom många medlemsstater har förändrat sina bedömningsmetoder avsevärt. Man har till exempel gjort förändringar i tolkningen av definitioner och beräkningsmetoder och pekat ut fler känsliga områden, områden som borde ha angivits tidigare. Allt detta har lett till en förändring när det gäller berörda tätorter. Den totala organiska belastningen från tätorter som bör införa tertiär rening har trots detta ökat, från 198 miljoner personekvivalenter 1998 till 210 miljoner personekvivalenter 2002.
11.7.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
11.7.4.2. Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
Tabell -: Rening av avloppsvatten från tätorter som påverkar känsliga områden samt organisk belastning - läget den 1 januari 2002
11.7.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
>Plats för tabell>
11.7.6. Industrial waste water (Article 13)
1 Enligt artikel 5.8 behöver en medlemsstat inte bestämma vilka områden som är känsliga för tillämpningen av detta direktiv, om rening enligt punkterna 2, 3 och 4 i direktivet utförs inom hela medlemsstatens territorium.
11.7.7. Sewage Sludge
Valmöjligheten i artikel 5.4 i direktivet innebär att en medlemsstat inte behöver tillämpa kraven för enskilda reningsverk med mer än 10 000 pe enligt artikel 5.2 och 5.3, om det kan visas att den sammanlagda belastning som tillförs ett reningsverk i området reduceras med åtminstone 75 procent när det gäller total mängd fosfor och åtminstone 75 procent när det gäller total mängd kväve.
11.8. Italy
2 Procentuell andel i förhållande till den berörda totala organiska belastningen i medlemsstaten.
11.8.1. Identification of sensitive areas
3 Tyskland inkluderade inte den totala mängden avloppsvatten i hela landet, utan endast belastningen i tätorter med mer än 2 000 pe. I Tyskland utgör belastningen i tätorter med mindre än 2 000 pe ca 2 procent av den totala mängd avloppsvatten som produceras.
11.8.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
4 Luxemburg tillämpar artikel 5.4 men vill bli bedömt enligt artikel 5.2 och 5.3 tills landet helt uppfyller kraven i artikel 5.4.
11.8.2.1. Treatment level
5 Eftersom Österrike tillämpar artikel 5.8 från och med slutet av 2002 innefattar denna bedömning endast tätorter vars avloppsvatten släpps ut i avrinningsområden för sådana känsliga områden som angivits av andra medlemsstater.
11.8.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
11.8.3. Waste water treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
4.1. Reningens effektivitet i tätorter som påverkar känsliga områden (information från övervakningen)
11.8.4. Collecting systems
Att det finns reningsverk är ingen garanti för att avloppsvattnet renas tillräckligt. Detta är nämligen beroende av hur effektivt anläggningarna sköts. Kommissionen begärde därför in information om resultaten av 1999 års övervakning av alla berörda reningsverk. Informationen begärdes in den 18 december 1999 i form av ett elektroniskt frågeformulär och en skrivelse. Frankrike lämnade ingen information om övervakningen. Spanien skickade in viss övervakningsinformation i maj 2003, vilket var för sent för att uppgifterna skulle kunna beaktas i utvärderingen här nedan. Österrike lämnade information för år 2000. För att ge en första allmän bild av reningens effektivitet i förhållande till om kraven uppfylls för BOD5 (biokemisk syreförbrukning under fem dygn), COD (kemisk syreförbrukning) och avskiljning av kväve och/eller fosfor sammanställdes uppgifterna om verken på tätortsnivå. I de fall kommissionen och medlemsstaterna hade olika uppfattningar om kraven på rening visar utvärderingen här nedan kommissionens tolkning.
11.8.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
Eftersom Tyskland och Nederländerna uteslöts (vilka tillämpar artikel 5.4 i direktivet) liksom Frankrike och Spanien (som inte lämnade in uppgifter i tid) var det endast 44 procent av mängden avloppsvatten i de berörda tätorterna som enligt kommissionens uppfattning genomgick tillräcklig rening, i direktivets bemärkelse, före utsläpp. När det gäller reningens effektivitet uppfyllde Danmark och Österrike kraven till 99 procent respektive 79 procent. Den andel av den totala mängden avloppsvatten som genomgick tillräcklig rening i övriga länder varierade mellan 4 och 64 procent.
11.8.4.2. Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
Tabell -: Reningens effektivitet i tätorter vars utsläpp berör känsliga områden
11.8.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
(Övervakningsåret 1999)
11.8.6. Industrial waste water (Article 13)
>Plats för tabell>
11.8.7. Sewage Sludge
1 Procentuell andel i förhållande till den berörda totala organiska belastningen i medlemsstaten.
11.9. Luxembourg
2 Tyskland, Luxemburg och Nederländerna tillämpar artikel 5.4 i direktivet, men Luxemburg vill bedömas enligt artikel 5.2 tills landet helt uppfyller kraven i artikel 5.4.
11.9.1. Identification of sensitive areas
3 Frankrike och Spanien lämnade ingen information om vattenreningens effektivitet vid deras anläggningar.
11.9.2. Agglomerations of more than 10 000 p.e.
11.9.2.1. Treatment level
5. Läget den 31 december 2000 i tätorter vars avloppsvatten släpps ut i "normala områden"
11.9.2.2. Treatment performance (monitoring results)
Den 31 december 2000 löpte direktivets andra viktiga tidsfrist ut. Den gällde tätorter med mer än 15 000 personekvivalenter varifrån avloppsvatten släpps ut i områden som varken angivits som känsliga eller mindre känsliga områden enligt definitionerna i direktivet och som därför kallas "normala områden". Medlemsstaterna redogjorde för vattenreningen i dessa områden efter kommissionens begäran den 14 april 2001.
11.9.3. Collecting systems
I utvärderingen av situationen i "normala områden" ingår också tätorter varifrån avloppsvatten släpps ut i områden som medlemsstaterna anser är normala men som enligt kommissionen bör betraktas som känsliga (se föregående avsnitt för en mer ingående förklaring). De nio medlemsstater som berörs av nämnda tidsfrist för "normala områden" redogjorde för 2 698 tätorter som svarar för en belastning av avloppsvatten på 261 662 171 pe.
11.9.4. Treatment in cities > 150 000 p.e.
Den 31 december 2000 sekundärrenades avloppsvattnet i 1 832 tätorter, vilket motsvarar 69 procent av den berörda belastningen. Dessa tätorter uppfyllde därmed kraven i direktivet. Tyskland och Österrike rättade sig helt efter bestämmelserna medan Förenade kungariket sekundärrenade 89 procent av belastningen av avloppsvatten. Länder som Grekland, Irland och Portugal hamnade på en låg nivå, eftersom mindre än 50 procent av den berörda belastningen av avloppsvatten renades sekundärt.
11.9.5. Industrial waste water (Article 13)
Tabell -: Rening av avloppsvatten i tätorter som påverkar normala områden (mer än 15 000 pe) samt organisk belastning - läget den 31 december 2000
11.9.6. Sewage Sludge
>Plats för tabell>
11.10. The Netherlands
1 Procentuell andel i förhållande till den berörda totala organiska belastningen i medlemsstaten.
11.10.1. Identification of sensitive areas
2 Dessa medlemsstater berördes inte av "normala områden", eftersom de antingen hade angivit hela landet som ett känsligt område eller tillämpade artikel 5.8.
11.10.2. Agglomerations
3 Första versionen, som inte beaktades i den totala beräkningen.
11.10.2.1. Treatment level
4 Den andra versionen, efter Greklands revidering, som beaktades i den totala beräkningen.
11.10.2.2. Treatment performance (monitoring results)
11.10.3. Collecting systems
6. Tätorter som berörs av tidsfristerna 1998 och 2000
11.10.4. Treatment in cities > 150 000 p.e.
6.1. Avloppsvattenrening
11.10.5. Industrial waste water (Article 13)
Medlemsstaterna anmälde totalt 8 181 tätorter, motsvarande en belastning på 469 269 723 personekvivalenter, som berörs av de tidsfrister i direktivet som redan har löpt ut (artikel 4 och 5).
11.10.6. Sewage Sludge
Tyskland och Nederländerna tillämpar artikel 5.4 och bedömer i stället den procentuella minskningen av kväve och fosfor. När det gäller de 13 andra medlemsstaterna uppfylldes de särskilda kraven i 2 254 av de 3 802 tätorter som berörs av de båda nämnda tidsfristerna. De stod för 64 procent av den berörda belastningen.
11.11. Austria
I tabell 6.1 och 6.2 ges en översikt över de tätorter som enligt medlemsstaterna berörs av nämnda tidsfrister i fråga om avloppsvattenrening.
11.11.1. Identification of sensitive areas
6.2. Uppsamling av avloppsvatten
11.11.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
Nämnda tidsfrister gäller avloppsvattenrening men rör också bestämmelserna för uppsamling av avloppsvatten (artikel 3). Information på denna punkt begärdes in av kommissionen genom tidigare nämnda skrivelse och frågeformulär.
11.11.2.1. Treatment level
Medlemsstaterna redovisade 3 246 tätorter som påverkar känsliga områden. Av dessa hade 2 855 orter ledningsnät som uppfyllde kraven antingen redan före 1998 eller i början av 2002. Detta motsvarar 91 procent av belastningen från de berörda tätorterna. Avloppssystemen i tätorter som påverkar känsliga områden uppfyllde kraven helt och hållet den 31 december 1998 eller den 1 januari 2002 i följande länder: Danmark, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Sverige och Förenade kungariket. Uppsamlingen av avloppsvatten var dock inte tillräcklig i mer än 50 procent av de berörda tätorterna i Belgien, Spanien och Italien.
11.11.2.2. Treatment performance (monitoring results)
Medlemsstaterna redovisade 2 698 tätorter som påverkar "normala områden", vilka motsvarar 261 662 171 personekvivalenter. I 1 910 tätorter, som stod för 77 procent av den berörda belastningen, uppfylldes kraven när tidsfristen löpte ut den 31 december 2000. Bland de länder som hade tätorter i "normala områden" vid denna tidpunkt uppfyllde Tyskland, Irland, Österrike och Förenade kungariket helt kraven för uppsamling av avloppsvatten. Mindre än 50 procent av tätorterna i Italien nådde upp till dessa krav.
11.11.3. Treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
Medlemsstaterna redovisade totalt 5 932 tätorter med en belastning på 462 miljoner personekvivalenter som berördes av tidsfristerna den 31 december 1998 respektive 2000. De uppgav att 4 753 av dessa tätorter - motsvarande 83 procent av belastningen i fråga - uppfyllde kraven senast den 1 januari 2002 respektive den 31 december 2000.
11.11.4. Collecting systems
I tabell 6.3 ges en översikt över de tätorter som enligt medlemsstaterna berörs av ovan nämnda tidsfrister för uppsamling av avloppsvatten.
11.11.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas or their catchments identified by other Member States
Tabell -: Tätorter som påverkar känsliga områden och "normala områden" samt deras organiska belastning
11.11.4.2. Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
>Plats för tabell>
11.11.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
1 Procentuell andel i förhållande till den berörda totala organiska belastningen i medlemsstaten.
11.11.6. Industrial waste water (Article 13)
2 Dessa medlemsstater saknade "normala områden" eftersom de antingen hade angivit hela landet som ett känsligt område eller tillämpade artikel 5.8.
11.11.7. Sewage Sludge
3 Första versionen, som inte beaktades för den totala beräkningen.
11.12. Portugal
4 Den andra versionen, efter Greklands revidering, som beaktades för den totala beräkningen.
11.12.1. Identification of sensitive areas
5 År 2000 anmäldes tolv irländska tätorter som påverkar "normala områden". Men 2001 konstaterades att deras avloppsvatten släpps ut i känsliga områden, och under 2002 beaktades de därför också i kategorin känsliga områden. För den totala belastningen räknades dessa tätorter endast en gång.
11.12.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
11.12.2.1. Treatment level
Tabel -: Översikt över avloppsvattenrening i tätorter som påverkar känsliga områden och "normala områden" - läget den 1 januari 2002 respektive den 31 december 2000 (tidsfrist)
11.12.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
>Plats för tabell>
11.12.3. Waste water treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
1 De lidstaten hadden ofwel hun volledige grondgebied aangewezen als kwetsbaar gebied of pasten toen artikel 5, lid 8, toe en werden daardoor niet beïnvloed door "normale" gebieden.
11.12.4. Collecting systems
2 Duitsland, Luxemburg en Nederland passen artikel 5, lid 4, van de richtlijn toe. Luxemburg past artikel 5, lid 4, toe maar wil beoordeeld worden volgens artikel 5, leden 2 en 3, tot het volledig voldoet aan artikel 5, lid 4.
11.12.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
3 Aangezien Oostenrijk artikel 5, lid 8, toepast vanaf einde 2002. Deze evaluatie bevat alleen agglomeraties die lozen in de stroomgebieden van door andere lidstaten aangewezen kwetsbare gebieden.
11.12.4.2. Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
4 Eerste versie, niet in aanmerking genomen voor de berekening van het totaal.
11.12.5. Treatment in cities >150 000 p.e.
5 Tweede versie, na de herziening door Griekenland, in aanmerking genomen voor de berekening van het totaal.
11.12.6. Less sensitive areas
6 Twaalf Ierse agglomeraties werden in 2000 aangewezen als "normale gebieden", in 2001 werden ze geïdentificeerd als agglomeraties die lozen in kwetsbare gebieden, daarom werden ze ook in 2002 beschouwd als beïnvloed door kwetsbare gebieden. Voor de totale belasting werden de agglomeraties slechts een keer in aanmerking genomen.
11.12.7. Industrial waste water (Article 13)
Tabell -: Ledningsnät i tätorter som berörs av tidsfristerna den 31 december 1998 och den 31 december 2000 (artikel 3)
11.12.8. Sewage Sludge
>Plats för tabell>
11.13. Finland
1 Dessa medlemsstater hade antingen angivit hela landet som ett känsligt område eller tillämpade artikel 5.8 vid den tidpunkten och saknade därför "normala områden".
11.13.1. Identification of sensitive areas
2 Tyskland, Luxemburg och Nederländerna tillämpar artikel 5.4 i direktivet. Luxemburg tillämpar artikel 5.4 men vill bli bedömt enligt artikel 5.2 och 5.3 tills landet helt uppfyller kraven i artikel 5.4.
11.13.2. Agglomerations of more than 10 000 p.e.
3 Österrike har tillämpat artikel 5.8 från och med slutet av 2002. Denna utvärdering innefattar endast tätorter varifrån avloppsvatten släpps ut i avrinningsområden för sådana känsliga områden som angivits av andra medlemsstater.
11.13.2.1. Treatment level
4 Första versionen, som inte beaktades för den totala beräkningen.
11.13.2.2. Treatment performance (monitoring results)
5 Den andra versionen, efter Greklands revidering, som beaktades för den totala beräkningen.
11.13.3. Collecting systems
6 År 2000 anmäldes tolv irländska tätorter som påverkar "normala områden". Men 2001 konstaterades att deras avloppsvatten släpps ut i känsliga områden, och under 2002 beaktades de därför också i kategorin känsliga områden. För den totala belastningen räknades dessa tätorter endast en gång.
11.13.4. Treatment in cities > 150 000 p.e.
11.13.5. Industrial waste water (Article 13)
7. MINDRE KÄNSLIGA OMRÅDEN
11.13.6. Sewage Sludge
Enligt direktivet är det obligatoriskt för medlemsstaterna att ange känsliga områden, medan det är frivilligt att ange mindre känsliga områden. Denna valmöjlighet gäller vissa kustvatten och flodmynningar som på grund av sin morfologi, hydrologi eller särskilda hydrauliska förhållanden kan ta emot utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse som inte har renats på något mer långtgående sätt än genom sekundär rening, utan att miljön påverkas negativt.
11.14. Sweden
Spanien och Portugal har angivit sådana mindre känsliga områden. Kommissionen vill dock påpeka att känsliga eller potentiellt känsliga delar av kustvatten, flodmynningar och angränsande vattensamlingar inte uppfyller villkoren för att kunna klassificeras som mindre känsliga om dessa vattensamlingar kan påverkas av utsläpp. Badvatten och skaldjursvatten är särskilt sårbara och känsliga för utsläpp av avloppsvatten, varför de och vattensamlingar i deras omedelbara närhet som kan påverkas av utsläppen inte får betraktas som mindre känsliga. Kommissionen ifrågasätter därför vissa mindre känsliga områden som pekats ut i Nordirland och längs Portugals västra kust, runt Madeira, Azorerna och Kanarieöarna, vid den andalusiska kusten och i andra områden. När det gäller Andalusien anser kommissionen att Medelhavet inte uppfyller de hydrologiska kriterierna eller hydrauliska villkoren för att kunna betraktas som mindre känsligt, framför allt eftersom tidvattnet är av mycket begränsad omfattning.
11.14.1. Identification of sensitive areas
Det är viktigt att komma ihåg att det måste ha begärts undantag för all rening som är mindre långtgående än sekundär rening innan avloppsvattnet släpps ut i ett mindre känsligt område. Medlemsstaterna måste lägga fram omfattande undersökningar för kommissionen som visar att sådana utsläpp inte kommer att få miljöskadliga effekter (artikel 6.2) och, i undantagsfall för tätorter med mer än 150 000 personekvivalenter, undersökningar som visar att en mer långtgående rening inte medför fördelar för miljön (artikel 8.5). Kommissionen måste granska dessa undersökningar och vidta lämpliga åtgärder efter att ha lämnat ett förslag till den kommitté som föreskrivs i artikel 18 och, om så krävs, till rådet.
11.14.2. Agglomerations of more than 10 000 p.e.
Under 1999 begärde Portugal undantag för tätbebyggelsen på Estorilkusten (720 000 pe) nära Lissabon. Kommissionen beviljade undantag i oktober 2001 [17] och planerar att göra en ny bedömning under 2006.
11.14.2.1. Treatment level
[17] EGT L 269, 10.10.2001, s. 14.
11.14.2.2. Treatment performance (monitoring results)
11.14.3. Collecting systems
Förenade kungariket hade också angivit mindre känsliga områden men tog under 2002 tillbaka sin begäran om undantag enligt artikel 6.2.
11.14.4. Treatment in cities > 150 000 p.e.
Spanien har inte begärt några undantag.
11.14.5. Industrial waste water (Article 13)
Bortsett från Estorilkusten är kommissionens allmänna uppfattning att alla tätorter i EU med mer än 15 000 personekvivalenter måste ha åtminstone sekundär rening från och med den 31 december 2000. Detta gäller även tätorter vars avloppsvatten släpps ut i vatten som angivits som mindre känsliga.
11.14.6. Sewage Sludge
8. Avloppsvattenrening i EU:s städer den 1 januari 2002
11.15. United Kingdom
I sin andra rapport bedömde kommissionen hur långt kraven hade uppfyllts den 31 december 1998 men gav också en bild av nivån på avloppsvattenreningen i alla större städer i Europa med mer än 150 000 personekvivalenter, för att ge information och garantera öppenhet. I januari 2002 gav kommissionen medlemsstaterna möjlighet att uppdatera deras information om större städer för att kunna visa vilka förbättringar som hade gjorts mellan 1998 och 2001. De bifogade kartorna visar den förbättrade situationen. Somliga medlemsstater svarade inte på kommissionens begäran. I dessa fall använde kommissionen sig av uppdaterad information som lämnats i samband med tidigare ovan nämnda förfrågningar om uppgifter. I vissa fall, där medlemsstaterna inte hade lämnat uppgifter om större städer sedan 1998, antog kommissionen att situationen var oförändrad. Varje större urbant centrum beskrivs med en reningsnivå, även om centrumet består av flera tätorter enligt direktivets definition. Vid sidan av de större städerna redogör Österrike även för vissa tätorter som inte är större urbana centrum, men som utgör en punktkälla med mer än 150 000 personekvivalenter, beroende på en kombination av utsläpp från tätbebyggelse och industrier. Italien och Portugal tycks också delvis redogöra för tätorter bland större städer. Begreppet stad står i denna rapport därför för större urbana centrum och vissa tätorter i direktivets bemärkelse.
11.15.1. Identification of sensitive areas
Städerna bedömdes efter den reningsnivå som införts och recipientens känslighet. Städer varifrån avloppsvatten släpps ut i ett känsligt område borde därför senast den 31 december 1998 ha utrustats med mer långtgående rening (avskiljning av kväve och/eller fosfor och/eller annan rening såsom mikrobiologisk rening). Städer med utsläpp till normala områden borde ha utrustats med åtminstone anläggningar för sekundär rening senast den 31 december 2000. Från ett antal städer, som i utvärderingen anses påverka "normala områden", släpps emellertid avloppsvatten ut i potentiellt känsliga områden eller deras avrinningsområden. Enligt kommissionens mening bör de således införa mer långtgående rening. Detta gäller även städer som Paris, London, Madrid, Barcelona och Milano.
11.15.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
Den 1 januari 2002 såg situationen ut på följande sätt i 556 städer med mer än 150 000 personekvivalenter:
11.15.2.1. Treatment level
I "normala" områden:
11.15.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
Från 309 städer släpptes avloppsvatten ut i "normala områden":
11.15.3. Waste water treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
* I 232 av dessa städer genomfördes åtminstone sekundär rening.
11.15.4. Collecting systems
* 67 städer hade ännu inte infört sekundär renin.
11.15.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
* 21 av dessa städer hade ännu inte uppfört ett reningsverk, till exempel följande:
11.15.4.2. Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
- Italien: Milano, Foce Sarno, Imperia Foce Imperia, Medio Sarno, Misterbianco.
11.15.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
- Irland: Cork
11.15.6. Less sensitive areas
- Portugal: Cova da Beira, Vila Nova da Gaia.
11.15.7. Industrial waste water (Article 13)
- Spanien: A Coruna, Barcelona, Cadiz, Donostia-San-Sebastian, Ferrol, Gijon, Suances, Tui.
11.15.8. Sewage sludge
- Förenade kungariket: Brighton, Hastings, Kilmarnock/Irvine, Levenmouth, Torbay.
12. INFRINGEMENT PROCEDURES
När det gäller tio städer fick kommissionen inte tillräckligt med information.
13. FORTHCOMING TASKS FOR THE COMMISSION
I känsliga områden:
14. SUMMARY AND CONCLUSION:
Från 247 städer släpptes avloppsvattnet ut i känsliga områden:
* 155 av dem hade infört en fullständig mer långtgående rening
1. INTRODUCTION
* I 91 städer genomfördes ännu inte mer långtgående rening för hela staden.
In January 1999, the European Commission published its first report [1] on the implementation of Council Directive 91/271/EEC of 21 May 1991 concerning urban waste water treatment, [2] as amended by Commission Directive 98/15/EC of 27 February 1998 [3]. The Directive is one of the cornerstones of Community water policy and its aim is to protect the environment from the adverse effects of urban waste water discharges.
* I fyra av dessa städer renades inte avloppsvattnet alls:
[1] COM (1998) 775 final, 15.1.1999
- Belgien: Pepinster.
[2] OJ L 135, 30.5.1991, p. 40
- Portugal: Barreiro
[3] OJ L 67, 7.3.1998, p. 29
- Spanien: Alginet.
The first Commission report gave details of the pollution caused by urban waste water and presented an initial progress report on the implementation of the Directive by the Member States. This first report underlined the major efforts which had been made by Member States, the considerable costs which were likely to be involved in implementing the Directive and the delays which were foreseen for a number of major cities such as Brussels and Milan.
- Irland: Waterford
The second Commission report [4] gave details of the identification of sensitive areas and the measures implemented by the Member States in relation to the deadline of 31 December 1998. By this date, Member States were required to ensure inter alia, that waste water treatment facilities were available for all agglomerations with a population equivalent above 10 000 where the effluent was being discharged into a sensitive area. The report was based on the replies submitted by the Member States and a study [5] prepared by the Commission services in relation to sensitive areas. For that report only 13 of the Member States provided all the information requested by the Commission in relation to waste water treatment in sensitive areas.
* När det gäller en stad var den lämnade informationen inte tillräcklig.
[4] COM (2001) 685 final, 21.11.2001
I jämförelse med 1998 (se kommissionens andra rapport) hade reningen i EU:s större städer förbättrats avsevärt till 2002. Antalet städer som hade infört fullständig mer långtgående rening hade ökat från 78 till 205. [18] Antalet städer utan avloppsvattenrening hade minskat från 37 till 26, och antalet städer för vilka det saknades tillräcklig information hade minskat från 134 till 11.
[5] "Verification of Vulnerable Zones under the Nitrates Directive and Sensitive Areas under the Urban Waste Water Treatment Directive", Environmental Resource Management, between March 1999 and June 2000. Also called ERM-Reports.
[18] Den stora förbättringen kan delvis förklaras med det faktum att det saknades information om många tyska städer år 1998.
The second key milestone under the Urban Waste Water Treatment Directive was 31 December 2000. By this date Member States were required to ensure that waste water treatment facilities were provided for all agglomerations with a population equivalent above 15 000, which discharged their effluent into a so called "normal areas" [6]. By this date, Member States were also required to ensure that biodegradable waste water produced by plants of the food-processing sectors listed in the Directive, and which discharged directly into receiving water bodies, respected certain conditions.
[6] A "normal area" is an area, which is neither identified as sensitive area (Article 5 and Annex II A of Council Directive 91/271/EEC), nor as less sensitive area (Article 6 and Annex II B of Council Directive 91/271/EEC). Urban waste water, which is discharged into such an area, shall before discharge be subject to secondary treatment or an equivalent treatment (Article 4) or an appropriate treatment (Article 7).
Enligt kommissionens mening hade totalt 387 av 556 större urbana centrum i Europeiska unionen tillräcklig rening av avloppsvatten i början av 2002. (77 städer var belägna i potentiellt känsliga områden och bör därför också ha anläggningar för mer långtgående rening än sekundär rening.)
The present report presents the measures implemented by the Member States in relation to the deadline of 31 December 2000. In addition, it presents the improvements having taken place by 2002 concerning agglomerations discharging into sensitive areas and subject to the deadline of 31 December 1998. Beyond the updated situation of waste water treatment infrastructure, the report also includes information on the treatment performance of waste water treatment plants discharging their effluents into sensitive areas in the year after the deadline had expired. Furthermore the report gives an overview of waste water treatment in major cities, as well as a general review of the progress of Member States towards the implementation of the directive. Member States are not formally required to submit reports in relation to the respect of the deadlines set down in the directive. However, the Commission, on its own initiative, decided to request the Member States to provide the information in order to verify the implementation of the Directive. Accordingly, formal requests were sent to Member States in December 2000 and March 2001. Reminders were sent in January 2002, in which Member States were also encouraged to provide updated information on waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas and major cities discharging into sensitive and non-sensitive areas.
9. Industrispillvatten som släpps ut direkt i recipienten (artikel 13)
The draft report was sent to the Member States during 2003 for comments. Feedback and suggestions for changes and improvements arriving before the end of June 2003 were taken into account. In addition, final comments made during the urban waste water committee held on 1st and 2nd September 2003 were still included. The report is based on the replies submitted by Member States, the situation reports, which have to be published by the Member States according to Article 16 of the Directive, and the study carried out for the Commission in relation to the identification of sensitive areas.
Enligt artikel 13 i direktivet skulle medlemsstaterna senast den 31 december 2000 ha sett till att biologiskt nedbrytbart spillvatten från livsmedelsindustrier omfattas av bestämmelser som fastställts av den behöriga myndigheten eller annat behörigt organ, om inte spillvattnet leds till reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse före utsläpp i recipienten. Denna bestämmelse rör endast utsläpp från anläggningar som motsvarar 4 000 personekvivalenter eller mer.
The Commission encountered significant delays in collecting the information in order to prepare the present report. One year after the deadline for delivering the information to the Commission, most Member States had still not provided all the requested information. Many Member States only provided the complete information after the Commission had announced infringement procedures. Despite the legal actions taken by the Commission, France and Spain still did not deliver the complete information. In addition to the long delays in providing the requested information, the quality of the data provided was frequently so poor that this resulted in further delays for the Commission in trying to process and analyse the information.
Tabellen nedan visar andelen anläggningar som hör till de särskilda industrisektorerna och som uppfyllde direktivets krav den 31 december 2000.
The Commission is continuing to follow the implementation process in all the Member States.
Tabell .: Andelen industrispillvatten som omfattas av och uppfyller bestämmelserna i artikel 13
2. THE MAIN OBLIGATIONS IMPOSED BY THE DIRECTIVE AND THE DEADLINES
>Plats för tabell>
The principal obligation imposed by the Directive is that waste water collecting and treatment systems must be provided by the following deadlines:
I slutet av 2000 var artikel 13 tillämplig på 2 576 anläggningar som motsvarade en total belastning på ca 59 miljoner pe [19]. Direktivets krav uppfylldes för ca 91 procent av belastningen.
* 31 December 1998: the deadline by which a stringent collecting and treatment system (secondary [7] + tertiary [8] treatment or so-called more stringent treatment according to Article 5) must be provided in all agglomerations with a population equivalent [9] (p.e.) of more than 10 000 where the effluent is discharged into a sensitive area. The results of the Commission's verification of conformity with this deadline are set out in the second Commission report. The improved situation up to 2002 is set out in the present report.
[19] Siffran omfattar inte Frankrike, eftersom Frankrike inte lämnade information om de berörda industrisektorernas belastning.
* 31 December 2000: the deadline by which a secondary treatment [10] and collecting system must be provided in all agglomerations of more than 15 000 p.e. where the effluent is not discharged into a sensitive area. This deadline also applies to biodegradable industrial waste-water from plants in the food-processing sector which discharged directly into receiving waters. By that date, waste water of the concerned industrial sectors had to respect prior regulations and/or specific authorisations before discharge into receiving waters. The results of the Commission's verification with this deadline are set out in the present report.
* 31 December 2005: the deadline by which, a collecting and treatment system must be provided in all agglomerations between 2000 and 10 000 p.e. where the effluent is discharged into a sensitive area, and in all agglomerations of between 2 000 and 15 000 p.e. where the effluent is not discharged into such an area. Smaller agglomerations which already have a collecting system must also have an appropriate treatment system in place by the same date.
Enligt tillgänglig information uppfylldes kraven inom alla de industrigrenar som omfattas av artikel 13 den 31 december 2000 i följande länder: Danmark, Grekland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Österrike, Finland och Sverige. Luxemburg saknade industrier som omfattas av artikel 13.
The other main deadlines and obligations imposed by the Directive are as follows:
I Belgien, Tyskland, Spanien, Irland, Portugal och Förenade kungariket följde vissa industrisektorer inte artikel 13 helt och hållet den 31 december 2000. Tyskland, Irland och Förenade kungariket meddelade att de industrier som ännu inte uppfyllde kraven skulle göra det senast 2001, 2002 respektive 2003. Spanien och Portugal räknar med att alla deras industrigrenar kommer att följa direktivet senast 2005.
* 30 June 1993: the Directive had to be transposed into national law. By that date Member States had to have adopted the laws, regulations and administrative provisions necessary to comply with the Directive. The first Commission report indicated that many of the Member States were late in transposing the Directive. To date, all Member States have transposed it, the last being Italy in 1999.
10. Slutmål för slam från reningsverk
* 31 December 1993: the discharge of industrial waste water into collecting systems and urban waste water treatment plants, and the discharge of certain biodegradable industrial waste water into receiving waters, had to be subject to prior regulations and/or specific authorisations. The Member States have adopted all the measures needed to meet these obligations.
Informationen här nedan om produktion och bortskaffande av avloppsslam grundas delvis på medlemsstaternas lägesrapporter i enlighet med artikel 16, och delvis på genomförandeprogrammen i enlighet med artikel 17 i direktivet.
* 31 December 1993: the Member States had to draw up a programme for the implementation of the Directive. All the Member States have communicated such a programme to the Commission, after delays of varying length. Several Member States have also sent the Commission updates on the information contained in these programmes. In the case of Belgium, in the opinion of the Commission, these programmes are not in conformity with the provisions of the Directive or the required model for presentation.
* Den totala mängd slam som genereras vid reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse ökade från 5,5 miljoner ton torr materia 1992 (se kommissionens första rapport, siffran utan Italien och Sverige) till 7,0 miljoner ton 2000.
* 31 December 1993: the Member States were required to identify sensitive areas. Further details on this fundamental point, which determines the type of urban waste water treatment to be provided and the deadline for the treatment, are explored in more detail below.
* Sedan 1992 har den mängd avloppsslam som återanvänds i jordbruket och landskapsarkitekturen (inklusive täckning av deponier) motsvarat omkring 50 procent av den totala mängden producerat slam (45 procent under perioden 1999-2001).
* 30 June 1995, for the first time and every two years thereafter: the authorities and bodies responsible for implementation in the Member States are required to publish a situation report on the disposal of urban waste water and sludge in their sector. The Member States are required to send these reports to the Commission as soon as they have been published. In 1999, a working group consisting of representatives of the Member States and the Commission drafted a specimen situation report to assist the authorities preparing the report and to harmonise the information given. Up to now, the Commission has not received any situation reports from France. Finally, most of the Member States have not complied with the two-year period for the revision and publication of the report and its transmission to the Commission.
* Mängden slam som transporteras till deponier har minskat något
* 31 December 1998: the disposal of sludge from urban waste water treatment plants was required to be subject to general rules, registration or authorisation. The checks carried out by the Commission show that all Member States have introduced such measures for the disposal of sludge. In addition, the disposal of sludge to surface waters by dumping from ships, by discharge from pipelines or by other means was to be phased out by the same date. Only Spain, Ireland and the United Kingdom regularly used this practice. The United Kingdom banned the practice after 1998 in its transposing legislation. Ireland has informed the Commission that the disposal of sludge at sea was allowed under national legislation until 31 December 1998, after which it became an offence. However, Ireland has indicated that in fact the disposal of sludge at sea did not cease until September 1999. Spain has not notified the Commission of any measures taken to prohibit the disposal of sludge to surface waters.
* Förbränningen av slam har nästan fördubblats mellan 1992 och 2000.
* Finally, it should be recalled that the Directive stipulates that discharges of waste water from urban waste water treatment plants must be the subject of prior regulations and/or specific authorisations and that such discharges must also be monitored in accordance with the specific provisions of the Directive. The Commission working together with an expert working group has drawn up a computerised questionnaire to gather information about the monitoring of discharges. The Commission sent this questionnaire to all Member States in September 2000 asking them to gather information about the monitoring carried out in 1999 for the agglomerations affected by the deadline of 31 December 1998. The results are summarised later in this report.
* Medlemsstaterna skulle ha avvecklat utsläpp av avloppsslam till ytvatten i slutet av 1998. Spanien och Irland har dock dumpat stora mängder slam i havet under senare år. Enligt uppgifter från 2003 stoppade Irland dessa metoder 1999. Situationen i Spanien är oklar, men det verkar som om slam fortfarande slängs i havet.
3. IDENTIFICATION OF SENSITIVE AREAS
Eftersom medlemsstaternas uppgifter inte var fullständiga och 20 procent av slammet inte kunde redovisas, kan dessa uppgifter inte användas för att analysera trenden i fråga om återanvändning, bortskaffande och förbränning av slam.
In accordance with Article 5 of the Directive, the Member States were required to identify sensitive areas at the latest by 31 December 1993 with reference to the identification criteria given in Annex II.
Figur .: Bortskaffande av slam 1992-2000 i EU:s medlemsstater (statistiken omfattar inte Sverige och Italien mellan 1992 och 1998 och Italien från 2000)
These criteria refer to three groups of sensitive areas:
>Hänvisning till>
* freshwater bodies, estuaries and coastal waters which are eutrophic [11] or which may become eutrophic if protective action is not taken;
* surface freshwaters intended for the abstraction of drinking water which contain or are likely to contain more than 50 mg/l of nitrates;
Tabell .: Bortskaffande och återanvändning av slam i EU:s medlemsstater 1999-2001*
* areas where further treatment is necessary to comply with other Council Directives, such as the Directives on fish waters, on bathing waters, on shellfish waters, on the conservation of wild birds and natural habitats, etc.
>Plats för tabell>
If a water body falls into one of these three groups, this is sufficient for it to be designated as sensitive.
* Medlemsstaterna lämnade inte data för ett och samma år utan för ett eller flera år mellan 1999 och 2001. Italien lämnade ingen information.
The identification of a water body as a sensitive area is an essential prerequisite for the practical application of the Directive. In areas identified as sensitive or in a catchment which contributes to the pollution of the sensitive area (for example a river running into an estuary or coastal area which is designated as sensitive) , collecting systems and treatment systems, had to be operational by 31 December 1998 at the latest, for all agglomerations of more than 10 000 p.e. Furthermore the stringency of waste water treatment has to be more than secondary treatment. These treatment requirements do not apply in sensitive areas where it can be shown that the minimum percentage of reduction of the overall nitrogen and phosphorus load is at least 75% for each of the two parameters.
** Som datakälla användes genomförandeprogrammen i enlighet med artikel 17.
In accordance with Article 5(8), a Member State does not have to identify sensitive areas if it applies more stringent (tertiary) treatment over all its territory. Five Member States have decided to apply more stringent treatment in this way: Denmark, Luxembourg, the Netherlands, Finland and Austria (since 2002).
11. Situationen i varje medlemsstat
Belgium (since 2001) and Sweden do not apply Article 5(8), but have identified their entire territory as a sensitive area.
11.1. Belgien
Eight other Member States - Germany, Spain, France, Greece, Ireland, Italy, Portugal and the United Kingdom [12] - have identified certain water bodies in their territory as sensitive areas. These areas were initially identified, with a greater or lesser degree of delay, between 1994 and 1999.
I Belgien ansvarade de tre regionerna Flandern, Vallonien och huvudstaden Bryssel för att genomföra direktivet. Varje region skickade in sin information separat, fast redovisningen nedan gäller hela Belgien.
[12] The maps attached show, in dark green, the water bodies identified by Member States as sensitive and, in lighter green, the catchment areas or parts of the catchment areas in which the Member States have decided to apply the provisions of the Directive relating to the protection of sensitive areas. The territories where Member States apply more stringent treatment according to Article 5(8) are also shown in light green.
11.1.1. Angivande av känsliga områden
Some Member States, such as Spain, France and Italy, consider that agglomerations situated in the catchment areas of sensitive areas should not necessarily be subject to more stringent (tertiary) treatment [13]. On this point, the Commission's position is that the nitrates and phosphates, the pollutants in urban waste water which contribute to eutrophication and hence to the designation of an area as being sensitive are highly persistent. This means that if these pollutants are not removed in the sewage works, they will enter the river and be carried down the catchment to the sensitive area where they will contribute to the on-going nutrient enrichment. Therefore, the Commission considers that failure to provide more stringent treatment in agglomerations of more than 10 000 p.e. situated in the catchment of a sensitive area , constitutes a failure to comply with the Directive. This failure is particularly marked in the following countries: Spain, which has not provided for any advanced treatment in the catchment areas of rivers identified as sensitive in their downstream section, such as the Ebro or the Guadalquivir; Italy, in particular for the catchment area of the Po, the delta and - highly eutrophicated - adjacent coastal waters. Furthermore the Commission has concerns regarding the manner in which the United Kingdom interprets and implements the provisions of the directive in regard to the catchment areas of sensitive areas.
År 1992 och 1995 pekade Flandern ut alla sina vatten, inklusive kustvattnen, som känsliga. År 1994 angav regionen Bryssel floden Senne som känslig. År 1995 pekade Vallonien ut vissa avsnitt av sina floder som känsliga. Senare, i februari 2001, angav Vallonien hela sitt territorium som känsligt. Sedan 2001 har hela Belgien därför betraktats som ett känsligt område.
[13] The parts of catchment areas not taken into account by these Member States are shown on the maps in pink, like the catchment areas of those areas which should have been identified as sensitive due to the Commission's opinion (see footnote 16).
11.1.2. Avloppsvattenrening i tätorter med utsläpp i känsliga områden
The Member States, which have decided not to introduce an advanced standard of treatment throughout their territory, must ensure that their list of sensitive areas is revised at least every four years. The list should therefore have been revised by 31 December 1997, again by 31 December 2001, and so on. Between 1998 and 2000, the Commission employed a consultant to verify the sensitive areas identified by the above ten Member States. [14] This study reveals shortcomings in the sensitive areas identified by them, [15] identifying other areas which were potentially sensitive because of eutrophication, and the high concentration of nitrates in surface waters intended for drinking water supply. The study highlighted the fact that a large number of Member States had not taken sufficient account of the degree of eutrophication of their waters. The areas concerned are the North Sea (from the coastal waters of northern France to Sweden), the Baltic and the Adriatic; all of them have extensive eutrophication problems. At present, the Commission is carrying out a review of the study for certain Member States.
11.1.2.1. Reningsnivå
[14] ERM reports between March 1999 and June 2000 (see also footnote 5).
I januari 2002 hade Belgien 186 tätorter med en nominell belastning på mer än 10 000 pe. Av dessa låg 112 i Flandern, [20] två i huvudstaden Bryssel och 72 i Vallonien.
[15] The water bodies which, in the view of the Commission, should have been identified as sensitive are shown in dark pink on the maps (=potentially sensitive areas). The corresponding catchment areas, in which advanced (tertiary) treatment of urban discharges should have been provided, are shown in pink (see also footnote 14).
[20] Fem av de flamländska tätorterna (Heusden, Poperinge, Olsene, Knokke, Ledegem) som redovisades 1998 har blivit mindre än 10 000 pe på grund av att industriverksamheten har minskat, att delar av tätorterna har anslutits till andra tätorter och att tillgängliga data om invånarna har förbättrats. De ingår därför inte längre i beräkningen. Nio flamländska tätorter har dessutom bytt namn, vilket måste beaktas vid jämförelser mellan tidigare och nya data.
One the basis of their own internal assessments, the results of the Commission study on sensitive areas and in some cases as a consequence of legal actions initiated by the Commission, many Member states have, during recent years, significantly increased the number and extent of the sensitive areas in their territory. France and the United Kingdom already revised their lists of sensitive areas in 1999 and 1998 respectively.
Belgium designated Wallonia as a sensitive area in 2001, since then the entire Belgium territory has been designated as a sensitive area.
Mer långtgående rening hade införts i 114 av de 186 tätorterna med mer än 10 000 pe, men endast 93 av dem renade vattnet från både fosfor och kväve. I 51 tätorter renades inte vattnet alls eller också i klart otillräcklig utsträckning, bland annat i Bryssel (1,1 miljoner pe), Mouscron, Namur, Liège och Grimbergen.
Since 2001 the entirety of Germany has been designated as a sensitive area, with the only exemption being the Danube catchment.
I åtminstone 25 av tätorterna med mer långtgående rening verkade reningsverkens dimensionerade organiska kapacitet vara alltför liten för att avloppsvattnet från de berörda tätorterna skulle kunna renas tillräckligt. [21] Kommissionen anser att kapaciteten bör byggas ut för dessa tätorter.
Greece designated the Saronicos Gulf and the Gulf of Thessaloniki as sensitive areas in 2002. These water bodies receive Athens' and Thessaloniki's waste water which represents almost the half of Greece's produced waste water load. Greece has also announced further designations of sensitive areas.
[21] Antwerpen-Zuid, Beerse, Beersel, Brasschaat, Duffel, Edegem, Gent, Hamme, Hove, Kalmthout, Koersel, Lanaken, Lede, Leuven, Mechelen-Noord, Mol, Morkhoven, Overpelt, Pulderbos, Schilde, Sint-Truiden, Tessenderlo, Turnhout, Zelzate och Zwalm. I den senaste informationen från den 1 september 2003 hävdar den flamländska regionen att kommissionen i sin rapport tar hänsyn till reningsverkens redovisade uppgift om den dimensionerade organiska kapaciteten, men inte uppgiften om den dimensionerade hydrauliska kapaciteten. Den senare uppgiften innebär att informationen från övervakningen skulle stämma överens med direktivet. De flamländska myndigheterna bekräftade också att reningsverken för ovan nämnda 24 tätorter just nu uppgraderas.
Spain notified certain unofficial designations of sensitive areas officially to the Commission, but did not designate any further sensitive areas.
Ireland significantly improved and extended its sensitive areas for lakes, rivers and estuaries in 2001.
Totalt sett följdes direktivets bestämmelser i 72 tätorter med mer än 10 000 pe. I 114 tätorter, som motsvarade 71,3 procent av den totala berörda belastningen, uppfylldes inte kraven, antingen därför att det saknades reningsverk eller därför att den inrättade reningskapaciteten var otillräcklig.
Italy sent maps of recent identifications of sensitive areas in August 2003, which seemed to include some additional inland waters, but not the crucial regions of the Adriatic or any of the catchments draining into sensitive areas.
Tabell -: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i känsliga områden
Portugal announced further designations of its sensitive areas, which will include most regions requested by the Commissions.
>Plats för tabell>
Austria decided to apply more stringent waste water treatment all over its territory according to Article 5(8) in 2002.
* Inkluderar både ofullständig mer långtgående rening och verk med otillräcklig reningskapacitet, med hänsyn tagen till att dessa båda brister kan överlappa varandra, som i Antwerpen-Zuid, Brasschaat, Leuven och Mechelen-Nord.
The United Kingdom designated a high number of further sensitive areas throughout its territory in 2000, 2001 and 2002. However, the Commission remains of the opinion that there are other important water bodies which still need to be designated.
11.1.2.2. Reningens effektivitet (resultat från övervakningen) i känsliga områden
The Commission very much appreciates the measures undertaken by the Member States in terms of further designation of sensitive areas. However, despite the significant progress of the last few years, Spain, Greece, France, Ireland, Italy, Portugal and the United Kingdom have, in the Commission's view, still not taken all the measures needed for discharges of urban waste water, which contribute to eutrophication along the coasts of the Atlantic, the English Channel, the North Sea, the Irish Sea and the Mediterranean. The Commission also believes that France, Italy, Finland, Sweden and the United Kingdom should do more to reduce the level of nitrates and phosphates in waste water entering sensitive areas.
Reningens effektivitet i Belgien utvärderades för 153 tätorter med mer än 10 000 pe varifrån avloppsvatten släpps ut i känsliga områden (113 flamländska tätorter, huvudstaden Bryssels två tätorter och de 38 vallonska tätorter som hade pekats ut före 1999. Utvärderingen innefattar inte de 38 tätorter som påverkar de känsliga områden i Vallonien som pekades ut efter kommissionens begäran om data 2001).
The Commission is also aware of shortcomings on the part of some Member States with regard to the third criterion for the identification of sensitive areas. In particular, tertiary treatment is needed for the protection of numerous bathing waters and shellfish waters to reduce the microbiological pollutants in urban discharges which may affect them. However, only Spain, France, Portugal, Italy and the United Kingdom have taken account of this criterion when identifying their sensitive areas.
Trots att 96 av de nämnda 153 tätorterna hade infört mer långtgående rening var det endast 44 av dessa som uppfyllde kraven när det gäller reningens effektivitet. I 109 tätorter, som motsvarar 78 procent av den totala nominella belastningen för de berörda tätorterna, släpptes avloppsvattnet ut utan rening eller utan tillräcklig rening.
4. Situation AT 1 January 2002 of Agglomerations discharging into sensitive areas
Tabell -: Reningens effektivitet i tätorter med utsläpp i känsliga områden
In its second report, the Commission presented the situation at the end of the deadline of 1998 for agglomerations which Member States considered to be located in or which discharged into catchments impacting upon sensitive areas (see previous section for a discussion of the issues relating to the designation of sensitive areas) In January 2002, the Commission offered the possibility to the Member States of providing updated information on the agglomerations affected by sensitive areas in order to demonstrate any progress which had taken place. Certain Member States did not update the situation, but provided more recent information, using the 1999 monitoring information request. In some cases where no information has been provided at all, or data were incomplete, the Commission has used the original data from 1998. The assessment presented below is based on the Member States appreciation of the situation with regard to the designation of sensitive areas (see previous section for a more detailed discussion of the difference of opinion between the Commission and the Member states on these issues)
>Plats för tabell>
With regard to the type of required tertiary treatment to reduce or prevent the eutrophication of receiving waters, the Commission believes that discharges of both nitrogen and phosphorus cause eutrophication, whether in freshwaters, marine waters or estuaries. It has been scientifically established that the main causes of eutrophication are nitrogen, in the case of coastal waters, and phosphorus in the case of freshwaters. However, scientific studies also show that in freshwaters, as well as marine waters, bothnitrogen and phosphorus can be limiting factors, either together or in turn, depending on the algal species and the time of the year. It therefore is often necessary to reduce both nutrients. For the evaluation of treatment conformity the Commission considers that unless scientific proof to the contrary can be put forward for certain water bodies, at least phosphorus should be treated to combat eutrophication of fresh waters, and at least nitrogen to combat eutrophication of coastal waters and estuaries. Frequently, the organic design capacity of many treatment plants seemed to be too small for a sufficient waste water treatment of the total nominal load generated by the agglomerations. In cases where the organic design capacity was even less than 80% of the total nominal load of the agglomerations, the Commission regarded these agglomerations as not complying with the Directive, as it believes that under such conditions either the treatment plants were overloaded or the waste water not entirely collected by the sewerage system. By the beginning of 2002, Belgium, Denmark, Luxembourg, the Netherlands, Austria, Finland, Sweden and Germany were in principle requiring stringent treatment levels for a very high percentage of the total waste water load. Greece, Spain, Italy, Portugal and the UK, foresaw more stringent waste water treatment to protect sensitive areas for less than 10% of their waste water load. France and Ireland foresaw about 24% and 86% respectively [16].
11.1.3. Ledningsnät
[16] The numbers base on the Member States application of Article 5 of the Directive and their waste water load (p.e.) of agglomerations affected by sensitive areas, in relation to the estimated total load (p.e.) regarded by Member States to be affected by the Directive (see overview table of the second Commission report, taking into account the corrected data for the Netherlands). The data do not take account of the current compliance status of waste water treatment.
I Belgien bör alla tätorter med mer än 10 000 pe redan ha ledningsnät som uppfyller kraven. Men i början av 2002 fanns det fortfarande 138 belgiska tätorter där ledningsnäten inte följde bestämmelserna i artikel 3 i direktivet, däribland stora städer som Bryssel och Liège.
In addition to measures in relation to treatment works, a number of Member States have taken measures to reduce phosphorous in detergents. These measures have undoubtedly made a significant contribution to reduce loading. The Commission appreciates any measures undertaken at source by Member States in order to reduce pollution.
Tabell 3: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden
Table 4-1 shows the number and the organic load of the agglomerations for which Member States decided to introduce more stringent treatment to protect sensitive areas. In total, 5 495 agglomerations out of a total of approximately 20 000 agglomerations covered by the Directive are affected. This figure includes all agglomerations with a population equivalent of more than 10 000 discharging into sensitive areas identified by Member States and all agglomerations reported by the Member States applying Article 5(4), which also included agglomerations below 10 000 p.e.
>Plats för tabell>
In the 12 Member States, which apply tertiary treatment for all concerned agglomerations above 10 000 p.e. (Article 5.2), 1242 agglomerations were affected by the obligation of more stringent treatment. 559 of them, representing 42 % of the concerned load provided the required level of tertiary treatment and were complying with the Directive by January 2002. Denmark and Austria are practically in full compliance with the Directive, whereas - in the Commission's opinion - in Belgium, Greece, Portugal, Finland and the United Kingdom less than 50% of the waste water load impacting on sensitive areas was receiving the appropriate level of treatment.
11.1.4. Vattenrening i städer med mer än 150 000 pe
Germany, Luxembourg and the Netherlands do not assess waste water treatment conformity for each concerned agglomeration, but apply the option of Article 5(4) and consider a percentage of reduction of the nitrogen and phosphorous load throughout their territory. At the beginning of 2002, Germany and the Netherlands achieved above more than the requested 75 % phosphorous reduction required by the Directive (90 % and 79 % respectively), but have not yet fully attained the 75 % nitrogen reduction (74 % and 66 % respectively). Luxembourg still has to improve both nitrogen and phosphorous removal rates in order to comply with the Directive, but wishes to be assessed by individual plants until full conformity with Article 5(4) is achieved.
Eftersom hela Belgien angivits som ett känsligt område bör alla städer genomföra sekundär och tertiär rening.
Most Member States plan to achieve conformity with the Directive by 2005 or 2008 at the latest.
* I början av 2002 hade endast två städer anläggningar för mer långtgående rening (sekundär rening plus avskiljning av kväve och fosfor): Oostende och Mons
A number of Member States improved the treatment situation in agglomerations affected by sensitive areas. However, a direct comparison with the results of the second Commission report would not have presented an objective picture due to the significant changes in the assessment procedures which were carried out by many Member States. There were for example changes in the interpretation of definitions, the approach for calculations, additional designations of sensitive areas, which were outstanding, etc., all this leading to a change of concerned agglomerations. Nevertheless, the total organic load of agglomerations taken into account for tertiary treatment increased, from 198 million population equivalents in 1998 to 210 million population equivalents in 2002.
* Gent genomförde tertiär rening för en del av sin befolkning.
* I fem städer fanns anläggningar för sekundär rening: Aiseau-Presles, Antwerpen, Brugge, Deurne och Wavre (165 000 pe).
Table 4-1: Waste water treatment in agglomerations affected by sensitive areas and organic loads -
* I fyra städer renades inte avloppsvattnet alls för större delen av befolkningen: Bryssel (1,1 miljoner pe), Charleroi (380 000 pe), Liège (737 500 pe) och Pepinster [22](170 000 pe).
Situation at 1 January 2002
[22] Enligt den senaste informationen från den vallonska regionen, den 1 september 2003, genomförs mer långtgående rening i Pepinster sedan augusti 2002.
>TABLE POSITION>
1 According to Article 5(8), a Member State does not have to identify sensitive areas for the purpose of the Directive if it implements the treatment established under paragraphs 2,3 and 4 of the Directive over all its territory.
Sedan 2000 har sekundär rening införts för ca en tredjedel av Bryssels avloppsvatten vid reningsverket Bryssel-Syd. Vid den andra anläggningen, Bryssel-Nord, räknar man med att införa sekundär rening och avskiljning av kväve och fosfor 2006. Den otillfredsställande situationen när det gäller avloppsvattenrening i Bryssel är föremål för ett överträdelseförfarande vid domstolen. Målet gäller dock inte enbart Bryssel utan även brister i andra belgiska regioner.
The option of Article 5(4) of the Directive exempts a Member State from the provisions for individual treatment plants with more than 10 000 p.e. according to Article 5(2) and 5(3), but it has to show that a minimum percentage of reduction in the overall load entering a treatment plant in that area is at least 75% for total phosphorus and 75% for total nitrogen.
11.1.5. Industrispillvatten (artikel 13)
2 Percentage in relation to the total organic load affected in the Member State
Belgien har redovisat 99 industrianläggningar som omfattas av artikel 13, med en total organisk belastning på 3 463 700 pe. Av dessa anläggningar var 24 belägna i den vallonska regionen, och de uppfyllde kraven den 31 december 2000. Övriga anläggningar fanns i den flamländska regionen. De flamländska myndigheterna har meddelat att alla berörda anläggningar uppfyllde kraven i tid i förhållande till tillstånden. Vissa av dem, som står för 13 procent av den berörda industriella belastningen, klarade dock inte övervakningens krav och har fått betala böter.
3 Germany did not include the waste water load of their entire territory, but only the load of agglomerations above 2 000 p.e. In Germany the load of agglomerations below 2 000 p.e. represents about 2% of the entire waste water load produced.
Tabell 11-4: Industrispillvatten enligt artikel 13 i direktivet
4 Luxembourg applies Article 5(4), but wishes to be evaluated according to Article 5(2) and 5(3) until it achieves full compliance with Article 5(4).
>Plats för tabell>
5 As Austria applies Article 5(8) from the end of 2002 onwards. The current evaluation includes only agglomerations discharging into the catchment areas of sensitive areas identified by other Member States.
11.1.6. Avloppsslam
4.1. Treatment performance in agglomerations affected by sensitive areas (Monitoring information)
Information om de mängder avloppsslam som produceras och bortskaffas lämnades för Flandern och Vallonien. Från och med 1999 fanns fullständig information för båda regionerna.
The existence of a treatment works is no guarantee that the waste water is receiving the appropriate level of treatment as this depends on the efficiency with which the plants are operated. The Commission therefore requested information on monitoring results from all concerned treatment plants of 1999. The information was requested in the form of an electronic questionnaire and by letter on 18 December 1999. France did not provide any monitoring information; Spain sent certain monitoring information in May 2003, which was too late to be taken into account for the evaluation below. Austria sent its information of the year 2000. In order to provide a first general glimpse on the efficiency of treatment performance in terms of complying BOD5, COD, nitrogen and/or phosphorous removal, the data on plants were aggregated on agglomeration level. In cases of a difference in opinion between the Commission and Member States in terms of treatment requirements, the evaluation below represents the Commission's interpretation.
I Flandern producerades 73 490 ton avloppsslam i torr materia. 7 procent återanvändes i jordbruket, 33 procent gick till deponier, 34 procent förbrändes och 26 procent återanvändes eller bortskaffades på andra sätt.
Excluding Germany and the Netherlands( which apply Article 5(4) of the Directive) as well as France and Spain (which did not supply data in time), only about 44 % of the waste water load of the concerned agglomerations was - according to the Commission's opinion - treated sufficiently in the sense of the Directive before discharge. Denmark and Austria achieved the treatment performance of 99 % and 79 % conformity respectively. Among the rest of the countries the percentage of total waste water load receiving adequate treatment ranged from 4% to 64%.
I Vallonien producerades 17 968 ton avloppsslam i torr materia. 53 procent återanvändes i jordbruket, 45 procent fraktades till deponier och 2 procent förbrändes. Utvecklingen när det gäller bortskaffande av slam i Vallonien går mot ökad återanvändning inom jordbruket, minskad deponering och ingen förbränning.
Tabell 11-5: Återanvändning och bortskaffande av slam som produceras vid reningsverk
Table 4-2: Treatment performance in agglomerations affected by sensitive areas (Monitoring year 1999)
>Plats för tabell>
>TABLE POSITION>
1 Percentage in relation to the total organic load affected in the Member State
>Plats för tabell>
2 Germany, Luxembourg and the Netherlands apply Article 5(4) of the Directive, whereas Luxembourg wishes to be evaluated according to Article 5(2) until it achieves full compliance.
11.2. Danmark
3 France and Spain did not deliver any information on the treatment performance of plants.
11.2.1. Angivande av känsliga områden
5. Situation on 31 December 2000 of agglomerations discharging into "normal areas"
År 1999 beslutade Danmark att införa krav på mer långtgående rening i hela landet, enligt artikel 5.8 i direktivet, och behöver därför inte ange känsliga områden för direktivets syften. Danmark har valt detta alternativ för fosfor och kväve.
At 31 December 2000, the second major deadline of the Directive expired which concerned agglomerations with a population equivalent of more than 15 000 discharging their effluents into areas, which were neither identified as sensitive nor less sensitive areas in the sense of the Directive, but so called "normal areas". The Member States reported on the treatment situation of these areas following a request from the Commission sent on 14 April 2001.
11.2.2. Tätorter med mer än 10 000 pe
The evaluation of the situation in "normal areas" also includes agglomerations discharging into areas which the Member States consider as "normal areas" and which the Commission considers should be sensitive areas (see previous sections for a more detailed explanation). The nine Member States affected by the above-mentioned deadline on "normal areas" reported on 2 698 agglomerations representing a waste water load of 261 662 171 p.e.
11.2.2.1. Reningsnivå
1 832 agglomerations representing 69 % of the concerned load, provided secondary treatment for their waste water by 31 December 2000 and were, therefore, complying with the Directive. Germany and Austria achieved full compliance the United Kingdom provided secondary treatment for 89 % of the waste water load. Countries such as Greece, Ireland, and Portugal achieved a low compliance rate providing secondary treatment for less than 50 % of the concerned waste water load.
År 1998 hade de danska myndigheterna anmält 125 tätorter varav 123 redan uppfyllde direktivets krav.
Enligt uppdaterad information hade Danmark 127 tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter. [23] Samtliga tätorter genomförde mer långtgående rening (avskiljning av fosfor och kväve) vid denna tidpunkt. I några tätorter verkade dock reningsverkens dimensionerade organiska kapacitet vara alltför liten för tillräcklig rening av avloppsvattnet från de berörda tätorterna. I åtminstone fem tätorter (Attrup, Sindal, Tårnby, Thisted och Tysinge) var reningsverkens dimensionerade organiska kapacitet mindre än 80 procent av tätorternas totala nominella belastning. Eftersom vart och ett av de berörda reningsverken följde utsläppsnormerna 1999 ansåg Danmark att det inte var nödvändigt att uppgradera kapaciteten vid dessa verk. Men med hänsyn till de givna förutsättningarna ansåg kommissionen att reningsverken antingen var överbelastade eller också att avloppsvattnet inte samlades upp helt i ledningsnäten. Båda dessa brister kommer att kräva att kapaciteten byggs ut vid de berörda reningsverken. I september 2003 meddelade Danmark slutligen att uppgifterna om nominell belastning som hade redovisats för dessa tätorter var felaktiga och att reningsverken därmed uppfyller kraven.
Table 5-1: Waste water treatment in agglomerations affected by normal areas (> 15 000 p.e.) and organic loads - Situation at 31 December 2000
[23] Enligt information från Danmark kan tätorternas totala nominella belastning variera från år till år. Eftersom direktivet kräver att tätorter med mer än 10 000 pe i känsliga områden uppfyller kraven anmäldes endast tätorter med en nominell belastning på mer än 10 000 pe till kommissionen, vilket förklarar att antalet tätorter skiljer sig åt.
>TABLE POSITION>
1 Percentage in relation to the total organic load affected in the Member State
Tabell 11-6: Reningsnivå i tätorter med mer än 10 000 pe
2 The Member States were not affected by "normal areas" as they had either identified their entire territory as sensitive area or
>Plats för tabell>
Applied Article 5(8)
11.2.2.2. Reningens effektivitet (resultat från övervakningen)
3 First version, not taken into account for the total calculation.
År 1999 hade 126 av 127 tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter avloppsreningsverk med en effektivitet i enlighet med direktivet. Endast Kalundborg uppfyllde inte kraven, eftersom det inte följde normerna för kemisk syreförbrukning (COD) på grund av den industriella belastningen av en läkemedelsindustri. De danska myndigheterna har meddelat att problemet löstes under 2002 då en avancerad ozonrening infördes för industrispillvatten.
4 Second version, after Greece's revision, taken into account for the total calculation.
Tabell 11-7: Reningens effektivitet i tätorter med mer än 10 000 pe
6. Agglomerations affected by the deadlines 1998 and 2000
>Plats för tabell>
6.1. Waste water treatment
11.2.3. Ledningsnät
In total, Member States reported 8 181 agglomerations, representing a load of 469 269 723 population equivalents being affected by the deadlines of the Directive which have already expired (Article 4 and 5).
Enligt den information som lämnats av de danska myndigheterna hade samtliga tätorter med en nominell belastning på mer än 10 000 pe ledningsnät för avloppsvatten som uppfyllde kraven 2002.
Germany and the Netherlands apply Article 5(4) and evaluate compliance rate on the basis of the percentage of nitrogen and phosphorus reduction. Concerning the other 13 Member States, 2 254 out of 3 802 agglomerations affected by both mentioned deadlines, complied with the specific provisions. They represented 64 % of the concerned load.
Tabell -8: Ledningsnät i tätorter med mer än 10 000 pe
Table 6-1 and 6-2 present an overview of agglomerations reported by Member States being affected by the above deadlines in terms of waste water treatment.
>Plats för tabell>
6.2. Waste water collection
11.2.4. Vattenrening i städer med mer än 150 000 pe
In addition to waste water treatment, the above deadlines also concern provisions for waste water collection (Article 3). This information was requested by the Commission in the previously mentioned letters and questionnaires.
Fem danska städer hade mer än 150 000 personekvivalenter: Ålborg, Århus, Fredericia, Köpenhamn och Odense. Dessa fem städer genomförde redan 1998 fullständig långtgående rening, vilket innebär sekundär rening och avskiljning av kväve och fosfor.
As regards sensitive areas, Member States reported 3 246 agglomerations of which 2 855 had a collecting system which was compliant either already before 1998 or by the beginning of 2002, which represented 91% of the load of the concerned agglomerations. In countries such as Denmark, Germany, Luxembourg, the Netherlands, Austria, Sweden and the United Kingdom the sewerage systems of agglomerations affected by sensitive areas were fully complying by 31 December 1998 or 1 January 2002. However, in Belgium, Spain and Italy, more than 50 % of the agglomerations provided an insufficient waste water collection.
11.2.5. Industrispillvatten (artikel 13)
As far as "normal areas" were concerned, Member States reported on 2 698 agglomerations, representing 261 662 171 population equivalents. 1 910 agglomerations, which covered 77 % of the concerned load, were in conformity when the deadline expired on 31 December 2000. From the countries being affected by "normal areas" at that time, Germany, Ireland, Austria and the United Kingdom were fully in compliance in terms of waste water collection, whereas Italy showed a compliance rate of less than 50 % of its agglomerations.
I Danmark är det endast fiskberedningsindustrin som släpper ut spillvatten direkt i recipienten, enligt bemärkelsen i artikel 13 i direktivet. De tre berörda industrierna, med en total organisk belastning på 38 358 pe, uppfyllde alla krav i direktivet redan före den 31 december 2000.
In total, Member States reported 5 932 agglomerations with a load of 462 million population equivalents being affected by the deadlines of 31 December 1998 and 2000. 4 753 of these agglomerations, representing 83 % of the concerned load, were reported to comply at the latest by 1 January 2002, or by 31 December 2000 respectively.
Tabell -9: Industrispillvatten enligt artikel 13 i direktivet
Table 6-3 presents an overview of agglomerations reported by Member States being affected by the above deadlines in terms of waste water collection.
>Plats för tabell>
11.2.6. Avloppsslam
Table 6-1: Agglomerations affected by sensitive areas and "normal areas" and their organic loads
År 1999 producerades 155 621 ton avloppsslam i torr materia i Danmark. 54 procent återanvändes i jordbruket, 23 procent gick till deponier, 6 procent förbrändes och 16 procent återanvändes eller bortskaffades på andra sätt.
>TABLE POSITION>
Tabell -10: Återanvändning och bortskaffande av slam som produceras vid avloppsreningsverk
1 Percentage in relation to the total organic load affected in the Member State
>Plats för tabell>
2 The Member States were not affected by "normal" areas as they had either identified their entire territory as sensitive of applied Article 5(8).
11.3. Tyskland
3 First version, not taken into account for the total calculation
11.3.1. Angivande av känsliga områden
4 Second version, after Greece's revision, taken into account for the total calculation
I slutet av 2000 angav Tyskland hela avrinningsområdet för Nordsjön och Östersjön som ett känsligt område. Bayern och Baden-Württemberg pekade dessutom ut Bodensjön, några sjöar i Bayern och övre Donau som känsliga områden, inklusive deras avrinningsområden. I Tyskland är det därmed endast den lägre delen av Donau som inte angivits som känsligt.
5 Twelve Irish agglomerations were reported under "normal areas" in 2000, in 2001 they were identified as discharging into sensitive areas, therefore, they were considered under sensitive areas in 2002 as well. For the total load the agglomerations were considered only once.
11.3.2. Avloppsvattenrening i tätorter med utsläpp i känsliga områden
År 2001 beslutade Tyskland att tillämpa artikel 5.4 i direktivet. Varje enskilt reningsverk med mer än 10 000 pe behöver därför inte genomföra avancerad rening. De tyska myndigheterna måste emellertid visa att den sammanlagda belastning som tillförs samtliga reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse minskas med åtminstone 75 procent vad gäller total mängd fosfor och åtminstone 75 procent vad gäller total mängd kväve, om reningsverkens utsläpp går till känsliga områden eller deras avrinningsområden.
Table 6-2: Overview of waste water treatment in agglomerations affected by sensitive areas and "normal areas" - Situation at January 2002 and 31 December 2000 (deadline) respectively
11.3.2.1. Reningsnivå
>TABLE POSITION>
Tyskland har lämnat information om läget i början av januari 2002 när det gäller vattenreningen i 1 748 tätorter [24] med mer än 10 000 pe varifrån avloppsvattnet förs ut i känsliga områden. Den totala nominella belastningen för dessa reningsverk var 118 825 715 pe [25].
1 The Member States had either identified their entire territory as sensitive of applied Article 5(8) at the time and, therefore, were not affected by "normal" areas.
[24] Tyskland har definierat upptagningsområdet för ett reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som en tätort. I allmänhet finns det därmed ett reningsverk för varje tätort. Bara i Sachsen kan flera bebyggelser vara anslutna till ett enda reningsverk, eftersom de betraktas som enskilda tätorter och inte som en sammanslagen tätort. Det senare fallet stämmer inte med kommissionens tolkning av begreppet tätort.
2 Germany, Luxembourg and the Netherlands apply Article 5(4) of the Directive. Luxembourg applies Article 5(4), but wishes to be evaluated according to Article 5(2) and 5(3) until it achieves full compliance with Article 5(4).
3 As Austria applies Article 5(8) from the end of 2002 onwards. The current evaluation includes only agglomerations discharging into the catchment areas of sensitive areas identified by other Member States.
[25] Tyskland har definierat en tätorts nominella belastning enligt det berörda reningsverkets dimensionerade organiska kapacitet. Men i samband med uppgifterna från övervakningen och kontrollen av att artikel 5.4 följs förutsatte Tyskland att alla reningsverk var tillräckligt dimensionerade och uppskattade att den nominella belastningen låg på 80 procent av den dimensionerade kapaciteten. Dessa data tycks därför inte visa tätorternas verkliga storlek och utnyttjandet av reningsverken i förhållande till deras kapacitet. Uppgifterna är inte heller direkt jämförbara med den storlek på tätorterna som har uppgetts i andra sammanhang (till exempel i datasamlingen från 1999).
4 First version, not taken into account for the total calculation. Data for sensitive areas see second report of the Commission.
5 Second version, after Greece's revision, taken into account for the total calculation
I 1 603 av dessa tätorter fanns anläggningar för mer långtgående rening (kväve- och fosforrening), vilket motsvarar 90 procent av nämnda belastning.
6 Twelve Irish agglomerations were reported under "normal areas" in 2000, in 2001 they were identified as discharging into sensitive areas, therefore, they were considered under sensitive areas in 2002 as well. For the total load the agglomerations were considered only once.
11.3.2.2. Reningens effektivitet (resultat från övervakningen) i känsliga områden
För att visa i vilken utsträckning kraven i artikel 5.4 uppfylls lämnade Tyskland information för 2002 från övervakningen av 3 859 reningsverk med 2 000 pe och mer. Den totala nominella belastningen för dessa verk var 124 876 488 pe23. Tätorter med mindre än 2 000 pe, som måste räknas när den procentuella andelen reducerad belastning skall beräknas enligt artikel 5.4, beaktades inte eftersom det saknades statistik. Tätorter med mindre än 2 000 pe motsvarar dock endast 2 procent av den totala belastningen i Tyskland.
Table 6-3: Collecting systems of agglomerations affected by the deadlines of 31 December 1998 and 31 December 2000 (Article 3)
Enligt de data som lämnats hade Tyskland reducerat fosforhalten med 90 procent och kvävehalten med 74 procent.
>TABLE POSITION>
För 1999 skickade Tyskland in ytterligare resultat från övervakningen av 1 785 tätorter med mer än 10 000 pe varifrån utsläppen går ut i känsliga områden. Dessa tätorters totala nominella belastning var 95 043 770 pe och den totala dimensionerade organiska kapaciteten var 120 548 115 pe (se fotnot ). Kraven uppfylldes för 82,2 procent av dessa tätorters nominella belastning. För 17,8 procent av den totala nominella belastningen uppfylldes ännu inte kraven. Enligt kommissionens bedömning hade åtminstone 24 reningsverk alltför liten kapacitet för att de skulle kunna genomföra tillräcklig rening av de anslutna tätorternas totala belastning, varför de bör byggas ut. [26]
1 The Member States had either identified their entire territory as sensitive of applied Article 5(8) at the time and, therefore, were not affected by "normal" areas.
[26] Enligt ny information från Tyskland i september 2003 visar en undersökning att endast tre reningsverk, "Haren", "Obere Niers" och "Heiligenhaus-Nord", var underdimensionerade. "Haren" uppfyller kraven, "Obere Niers" skulle ha stängts i augusti 2002 och "Heiligenhaus" kommer att stängas 2004.
2 Germany, Luxembourg and the Netherlands apply Article 5(4) of the Directive. Luxembourg applies Article 5(4), but wishes to be evaluated according to Article 5(2) and 5(3) until it achieves full compliance with Article 5(4).
3 Austria has applied Article 5(8) from the end of 2002 onwards. The current evaluation includes only agglomerations discharging into the catchment areas of sensitive areas identified by other Member States.
11.3.3. Avloppsvattenrening i tätorter med utsläpp i "normala områden" - läget den 31 december 2000
4 First version, not taken into account for the total calculation.
Den 31 december 2000 hade Tyskland 126 tätorter med mer än 15 000 pe i "normala områden". Samtliga tätorter genomförde åtminstone sekundär rening och uppfyllde därmed direktivets krav.
5 Second version, after Greece's revision, taken into account for the total calculation
Tabell -11: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i "normala områden"
6 Twelve Irish agglomerations were reported under "normal areas" in 2000, in 2001 they were identified as discharging into sensitive areas, therefore, they were considered under sensitive areas in 2002.
>Plats för tabell>
7. LESS SENSITIVE AREAS
11.3.4. Ledningsnät
While Member States are obliged by the Directive to identify sensitive areas, the identification of less sensitive areas is an option, open to them for certain coastal waters and estuaries which, because of their morphology, hydrology or specific hydraulic conditions, are able to receive urban waste water discharges which have undergone less stringent treatment than secondary treatment without the environment being adversely affected.
11.3.4.1. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden
Spain and Portugal have identified such less sensitive areas. However, the Commission would like to point out that sensitive or potentially sensitive areas of coastal waters and estuaries and bodies of water adjacent to them do not fulfil the conditions for identification as less sensitive if these areas may be affected by discharges. In particular, bathing waters and shellfish waters, which are particularly fragile and sensitive to waste water discharges, and bodies of water situated in their immediate vicinity which may be affected by discharges may not be identified as less sensitive. The Commission therefore challenges certain less sensitive areas identified on the western coast of Portugal, in Madeira, the Azores and the Canary Islands, on the coast of Andalusia and other regions. With regard to Andalusia, the Commission also believes that, in particular, because of the very limited tides, the waters of the Mediterranean do not comply with the hydrology criteria or the hydraulic conditions required for identification as less sensitive.
Enligt den information Tyskland har lämnat fanns det ledningsnät som uppfyllde kraven före den 31 december 1998 i alla 1 785 tätorter med en nominell belastning på mer än 10 000 pe som är anslutna till ett reningsverk.
It is important to remember that in every case where it is foreseen to have treatment less stringent than secondary treatment for waste water discharged into a less sensitive area it is necessary to have a derogation from the directive. the Member States must present comprehensive studies to the Commission showing that such discharges will not adversely affect the environment (Article 6(2)) and, in exceptional circumstances for agglomerations of more than 150 000 p.e., that more advanced treatment will not produce any environmental benefits (Article 8(5)). The Commission must examine these studies and take the appropriate measures after submitting the project to the Committee provided for in Article 18 and, if necessary, to the Council.
Tabell -12: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden
In 1999, Portugal requested a derogation for the agglomeration of the Estoril Coast (720 000 p.e.) near Lisbon. The derogation was granted by the Commission in October 2001 [17] and foresees a re-evaluation during the year 2006.
>Plats för tabell>
[17] OJ L 269, 10.10.2001, p. 14
11.3.4.2. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden"
The United Kingdom had also identified less sensitive areas, but subsequently withdrew its requests for derogation under Article 6(2) in 2002.
Den 31 december 2000 fanns det ledningsnät som uppfyllde kraven i alla tyska tätorter som har en nominell belastning på mer än 15 000 pe och utsläpp i "normala områden". Därmed följer de artikel 3 i direktivet.
Spain has not requested any derogation.
Tabell -13: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden"
As a general consideration, the Commission believes that, apart from the Estoril coast, all EU agglomerations of more than 15 000 p.e. must have at least secondary treatment since 31 December 2000, including those which discharge their effluent into waters identified as less sensitive.
>Plats för tabell>
8. Waste water treatment in eu cities at 1 january 2002
11.3.5. Vattenrening i städer med mer än 150 000 pe
Apart from evaluating the situation with regard to conformity on 31 December 1998, the Commission provided in its second report a "snapshot" of the waste water treatment level in all major European cities above 150 000 population equivalents for information and to ensure transparency. In January 2002 the Commission offered Member States the possibility of updating their information on the major cities in order to show the improvements which have taken place between 1998 and 2001. The attached maps show the improved situation. Some Member States did not respond to the Commission request. In these cases the Commission used updated information provided in the context of previous, above-mentioned data requests. In certain cases where Member States no longer reported large cities after 1998, the Commission assumed that the situation remained unchanged. Each major urban centre is described in terms of a single all-over treatment level, even if the urban centre consists of several agglomerations within the meaning of the Directive. Austria reported also amongst its large cities some agglomerations which do not correspond to major urban centres, but represent a point source of more than 150 000 p.e. due to a combination of urban and industrial discharges. Also Italy and Portugal seemed partly to report agglomerations amongst their large cities. The term city, therefore, represents in this report major, urban centres and some agglomerations in the sense of the Directive.
Tyskland skickade in uppdaterad information för 143 städer med mer än 150 000 personekvivalenter. Den 31 januari 2002 såg situationen ut på följande sätt i dessa städer:
The cities were assessed on the provided treatment level installed and the sensitivity of the receiving water body. Cities discharging into a sensitive area, therefore, should have been equipped with more stringent treatment (nitrogen and/or phosphorus removal and/or any other treatment such as microbiological treatment) by 31 December 1998. Cities discharging into normal areas should have been equipped with at least secondary treatment by 31 December 2000. However, a number of cities evaluated under "normal areas" discharge their effluents into potentially sensitive areas or their catchment areas, and should therefore - according to the Commission's opinion - provide more stringent treatment. This also affects cities such as Paris, London, Madrid, Barcelona, Milan and others.
* 129 städer var belägna i känsliga områden: I 119 av dem genomfördes fullständig tertiär rening (sekundär rening samt avskiljning av kväve och fosfor). Kassel, Hanau, Hagen, Lünen, Mönchengladbach och Wuppertal genomförde sekundär rening kombinerat med avskiljning av fosfor, och de återstående fyra städerna hade anläggningar för sekundär rening (Flensburg, Homburg, Lübeck och Pinneberg).
At 1 January 2002, the situation for 556 cities with a population equivalent of more than 150 000 was as follows:
* 14 städer var belägna i "normala områden": Amberg, Augsburg, Eichenau, Erdinger Moos, Ingolstadt, Kempten, Landshut, Memmingen, Mergelstetten, München, Regensburg, Rosenheim, Straubing och Ulm. I alla dessa städer genomfördes åtminstone sekundär rening.
In "normal" areas:
11.3.6. Industrispillvatten (artikel 13)
309 cities discharged their effluents into "normal areas" of which
I Tyskland var 92 industrianläggningar i drift, med en total organisk belastning på 3 525 156 pe. I slutet av 2000 hanterades 97 procent av den organiska belastningen på ett tillfredsställande sätt, i enlighet med kriterierna i artikel 13. Man räknade med att de sektorer som inte uppfyllde kraven skulle göra det den 31 december 2001.
* 232 provide at least secondary treatment,
Tabell -14: Industrispillvatten enligt artikel 13
* 67 cities have not yet provided secondary treatment.
>Plats för tabell>
* 21 of those cities did not have any waste water treatment in place, such as:
11.3.7. Avloppsslam
-Italy: Milan, Foce Sarno, Imperia Foce Imperia, Medio Sarno, Misterbianco
År 2000 producerades 2 300 000 ton avloppsslam i form av torr materia i Tyskland, varav 40 procent återanvändes i jordbruket, 10 procent fraktades till deponier, 20 procent förbrändes och 30 procent återanvändes eller bortskaffades på andra sätt.
-Ireland: Cork
Tabell -15: Återanvändning och bortskaffande av avloppsslam som produceras vid reningsverk
-Portugal: Cova da Beira, Vila Nova da Gaia
>Plats för tabell>
-Spain: A Coruna, Barcelona, Cadiz, Donostia-San-Sebastian, Ferrol, Gijon, Suances, Tui
11.4. Grekland
-United Kingdom: Brighton, Hastings, Kilmarnock/Irvine, Levenmouth, Torbay
11.4.1. Angivande av känsliga områden
* For 10 cities the Commission did not receive sufficient information.
Grekland pekade ut känsliga områden sent i augusti 1999. Totalt 34 sjöar, floder, flodmynningar och kustvattensamlingar angavs som känsliga på grund av övergödning. Vissa av bifloderna till floderna Aliakmonas (Grevenitis), Axios och Vozvozis har också pekats ut som känsliga.
In sensitive areas:
I en kontrollundersökning 2000 kom kommissionen fram till att ytterligare 16 vattensamlingar borde ha angivits som känsliga på grund av eutrofiering och för att skydda vattnen med hänsyn till dricksvattenförsörjningen. Bland dessa fanns Thessalonikibukten och den lägre delen av Saronikosbukten.
247 cities discharged their effluent into sensitive areas of which
I april 2002 utsåg de grekiska myndigheterna genom ett ministerdekret Thessalonikibukten och den lägre delen av Saronikosbukten som känsliga. Myndigheterna aviserade dessutom en översyn av känsliga områden, men har ännu inte officiellt pekat ut fler vattensamlingar.
* 155 were equipped with complete more stringent treatment,
Trots vidare diskussioner med de grekiska myndigheterna och ytterligare information från Grekland i februari 2002 anser kommissionen fortfarande att de återstående 14 vattensamlingarna bör anges som känsliga.
* 91 cities have not yet provided the required more stringent treatment for the entire city
11.4.2. Vattenrening i tätorter med utsläpp i känsliga områden
* Four of those cities had no waste water treatment at all:
Grekland har uppdaterat sin information om tätorter med utsläpp i känsliga områden för januari 2002 och lämnat uppgifter om 16 tätorter.
-Belgium: Pepinster
Grekland hade tidigare anmält 33 tätorter med utsläpp i känsliga områden, men reviderade sedan sin syn på tätorter, vilket slutligen ledde till att utsläpp i känsliga områden endast sker i 17 tätorter, som därför behöver mer långtgående rening. Enligt Grekland skall 16 tätorter [27], som fortfarande utvärderades i kommissionens andra rapport, inte längre ha mer än 10 000 personekvivalenter. I en av dessa tätorter (Preveza) går utsläppen ut i ett icke-känsligt område, enligt ny information från Grekland.
-Portugal: Barreiro
[27] Aliartos, Amphiloxia, Axioupoli Polikastro, Doxato, Eleutheroupoli Kavalos, Emanouil Papas, Kalastra, Koufalia, Lagkadas, Nigrita, Orkomenos, Philippoi, Soufli, Aitoliko, Meliti och Paggaio Kovalos.
-Spain: Alginet
-Ireland: Waterford
Detta förändrade synsätt ledde till att kraven uppfylldes i mycket högre grad. Kommissionen är dock bekymrad över att medlemsstaterna ändrar sina synsätt under genomförandets gång och gav uttryck för denna oro redan i den andra rapporten. Under 2001 och 2002 lämnade de grekiska myndigheterna information i frågan, som kommissionen har bedömt.
* For one city the provided information was insufficient
Kommissionen är särskilt oroad över att tätorternas storlek uppenbarligen minskar, vilket gör att ett antal tätorter bedöms ha mindre än 10 000 personekvivalenter, vilket är gränsen för mer långtgående rening.
In comparison with 1998 (see second Commission report), the treatment situation in major EU cities had improved significantly by 2002. The number of cities fully providing more stringent treatment increased from 78 to 205 [18]. The number of cities without any waste water treatment in place decreased from 37 to 26, and the number of cities for which insufficient information was available decreased from 134 to 11.
11.4.2.1. Reningsnivå
[18] The extraordinary improvement partly leads back to the fact that in 1998 for many German cities no information was available.
Enligt Greklands omorganisation av sina tätorter utvärderades endast 17 tätorter med utsläpp i känsliga områden för en beskrivning av läget den 1 januari 2002. Tio av dessa 17 tätorter hade anläggningar för mer långtgående rening.
According to the Commission's opinion, in total, 387 out of 556 major urban centres in the European Union provided sufficient waste water treatment by the beginning of 2002. (77 cities were situated in potentially sensitive areas and should therefore also be equipped with more stringent than secondary treatment.)
I början av 2002 uppfylldes kraven fortfarande inte i totalt nio tätorter med utsläpp i känsliga områden:
9. industrial waste water Discharged directly into receiving waters (Article 13)
* Arta: genomförde sekundär rening och avskiljning av kväve, men inte av fosfor. [28]
In accordance with Article 13 of the Directive, Member States had to ensure that by 31 December 2000 biodegradable industrial waste water from plants belonging to the agro-food processing sectors (listed in Annex III) and does not enter urban waste water treatment plants before discharge into receiving waters, respects conditions established by the competent authority or appropriate body. The provision only affects discharges from plants of 4 000 population equivalents or more.
[28] Meddelande från de grekiska myndigheterna: Den behöriga myndigheten har ansökt om finansiering för upprustning av reningsverket, när det gäller både kapaciteten och reningen, för att kunna avskilja fosfor.
The table below shows the percentage of plants belonging to the specific industrial sectors and complying with the Directive by 31 December 2000.
* Didimoteicho: saknade reningsverk i januari 2002. Enligt ny information från Grekland togs ett reningsverk i drift i början av 2002 med kapacitet för 15 000 pe. Enligt den senaste informationen från september 2003 avskiljs kväve och fosfor vid detta verk.
Table 9-1: Percentage of industrial waste water affected by and respecting conditions of Article 13
* Drama: saknade avloppsreningsverk i januari 2002. Enligt ny information från Grekland togs ett reningsverk för 60 000 pe i drift i juni 2002.
>TABLE POSITION>
* Elefsina Aspropyrgos: saknade avloppsreningsverk. [29]
At the end of 2000, 2 576 plants with a total load of about 59 million p.e. were affected by Article 13 [19]. About 91 % of the load complied with the Directive.
[29] Meddelande från de grekiska myndigheterna: Avloppsreningsverket Thriassio anordnade en anbudsinfordran i augusti 2001. Utvärderingen av de tekniska anbuden pågår fortfarande.
[19] The data do not include France, as France did not provide any information on the load of the affected industrial sectors.
According to the available information, in Denmark, Greece, France, Italy, the Netherlands, Austria, Finland and Sweden all industrial branches falling under Article 13 complied with the established provisions by 31 December 2000. Luxembourg was not affected by industries falling under Article 13.
* Grevena: saknade avloppsreningsverk . [30]
In Belgium, Germany, Spain, Ireland, Portugal and the United Kingdom certain industrial sectors did not yet comply with Article 13 by 31 December 2000. Germany, Ireland and the United Kingdom announced compliance for their outstanding sectors by 2001, 2002 and at the latest by 2003 respectively. Spain and Portugal envisage full compliance of all industrial branches at the latest by 2005.
[30] Meddelande från de grekiska myndigheterna: En anbudsinfordran pågår för avloppsreningsverket för Grevena, eftersom det nyligen fick finansiering genom Sammanhållningsfonden och nationella fonder. Enligt tidsplanen skall verket kunna tas i drift 18 månader efter det att en entreprenör har utsetts.
10. Destination of sludge from treatment plants
The information reported below on sewage sludge generation and disposal is based partly on Member States' situation reports according to Article 16, and partly on the implementation programmes according to Article 17 of the Directive.
* Kilkis: saknade avloppsreningsverk . [31]
* The total amount of sludge generated in urban waste water treatment plants has increased from 5.5 million tonnes dry matter in 1992 (see first Commission report, figure without Italy and Sweden) to 7.0 million tonnes in 2000.
[31] Meddelande från de grekiska myndigheterna: Avloppsreningsverket för Kilkis har nyligen fått finansiering och för närvarande utarbetas de tekniska handlingarna. Enligt specifikationen kommer kväverening att genomföras och fosfor kommer att avskiljas biologiskt och kemiskt.
* Since 1992, the amount of sewage sludge re-used in agriculture and landscape architecture (including coverage of landfills) represented about 50 % of the total sludge produced (45% in the 1999-2001 period).
* The quantity of sludge that was disposed of on landfills has slightly decreased.
* Mesologgi: hade endast sekundär rening i januari 2002. Enligt ny information genomfördes kväve- och fosforrening i slutet av 2002.
* Sludge incineration almost doubled from 1992 to 2000.
* Serres: genomförde sekundär rening och avskiljning av kväve, men inte av fosfor.
* Member States should have phased out the disposal of sewage sludge into surface waters by the end of 1998. However, Spain and Ireland still dumped significant amounts of sludge into the sea during recent years. According to information from 2003, Ireland stopped this practice in 1999. The situation in Spain is unclear, but it seems that sludge continues to be disposed of into the sea.
* Theva: saknade avloppsreningsverk den 1 januari 2002. [32]
As the data supplied by Member States was not complete and 20% of the sludge could not be accounted for the data do not allow any trend analysis for the sludge being re-used, disposed of or incinerated.
[32] Meddelande från de grekiska myndigheterna: Avloppsreningsverket för Theva kommer att tas i drift i juni 2002. Nya miljöbestämmelser förbjuder utsläpp av avloppsvatten i Viotikos Kifissos. Det renade avloppsvattnet från verket kommer att återanvändas i jordbruket.
Figure 10-1: Sludge disposal from 1992 - 2000 in EU-Member States (data do not include Sweden and Italy from 1992 to 1998, Italy from 2000)
Dessa nio tätorter motsvarade 60,4 procent av den totala nominella belastningen för de berörda tätorterna med utsläpp i känsliga områden.
>REFERENCE TO A GRAPHIC>
Tabell -16: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i känsliga områden
Table 10-1: Sludge disposal and re-use in EU-Member States between 1999-2001*
>Plats för tabell>
>TABLE POSITION>
11.4.2.2. Reningens effektivitet (resultat från övervakningen) i känsliga områden
* Member States did not provide data for one and the same year, but for one or more years between 1999 and 2001. Italy did not provide any information.
De grekiska myndigheterna redovisade reningens effektivitet under 1999 i 17 tätorter, som var och en för sig hade en nominell belastning på mer än 10 000 pe och släppte ut avloppsvatten i känsliga områden. Endast sex av dessa tätorter genomförde mer långtgående rening av avloppsvatten. [33] Den reningseffektivitet som krävs fanns endast i tätorterna Komotini och Lefkada. 89,9 procent av det avloppsvatten som släpptes ut i känsliga områden renades inte i tillräcklig utsträckning.
** The implementation programmes according to Article 17 were used as a data source.
[33] Arta, Komotini, Livadia, Ptolemaida, Levkada och Agrinio.
11. Situation in each Member State
11.1. Belgium
Tabell -17: Reningens effektivitet i tätorter med utsläpp i känsliga områden
In Belgium, the implementation of the Directive lies within the responsibility of the three regions Flanders, Wallonia and Brussels-Capital. Each region sent its data separately, however, the below report presents the picture for the entirety of Belgium.
>Plats för tabell>
11.1.1. Identification of sensitive areas
11.4.3. Avloppsvattenrening i tätorter med utsläpp i "normala områden" - läget den 31 december 2000
In 1992 and 1995, Flanders identified all of its waters, including its coastal waters, as sensitive. In 1994, the region of Brussels-Capital identified the River Senne as sensitive. In 1995 Wallonia identified certain stretches of its rivers as sensitive. Later, in February 2001, Wallonia identified its entire territory. Therefore, since 2001, the whole of Belgium has been designated as sensitive area.
Den 31 december 2000 hade 91 grekiska tätorter en nominell belastning på mer än 15 000 pe som släppte ut avloppsvatten i "normala områden". I maj 2003, i samband med en kommentar till utkastet till kommissionens rapport, skickade Grekland en rättelse som byggde på en "noggrann genomgång av befolkningsregister". Denna rättelse medförde följande ändringar:
11.1.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
* 18 tätorter ansågs ha mindre än 15 000 pe. Många av dessa tätorter hade tidigare anmälts som orter med betydligt mer än 15 000 personekvivalenter. Somliga hade haft mer än 30 000 pe och till och med upp till 50 000 pe. Grekland begärde att dessa 18 tätorter inte längre skulle beröras av tidsfristen 2000. Deras belastning av avloppsvatten motsvarade ca 495 000 pe. Alla dessa 18 tätorter saknade ledningsnät som uppfyllde kraven och den 31 december 2000 var det endast fyra av dem som genomförde sekundär rening.
11.1.2.1. Treatment level
* De grekiska myndigheternas översyn 2003 omfattade fem tätorter [34], som nu anses ha mer än 15 000 pe.
In January 2002 Belgium had 186 agglomerations with a nominal load of more than 10 000 p.e., 112 were situated in Flanders [20], two in Brussels Capital and 72 in Wallonia.
[34] Messarias Thiras (20 000 pe, befintligt ledningsnät och sekundär rening), Argostoli (18 000 pe, befintligt ledningsnät och sekundär rening), Chrysoupoli (16 000 pe, saknade ledningsnät, reningen uppfyllde inte kraven), Malia (15 000 pe, saknade ledningsnät, reningen uppfyllde inte kraven) och Porou-Galata (15 000 pe, saknade ledningsnät, reningen uppfyllde inte kraven).
[20] Five of the Flemish agglomerations (Heusden, Poperinge, Olsene, Knokke, Ledegem) reported in 1998 became smaller than 10 000 p.e. due to reduced industrial activities, the connection of parts of agglomerations to other agglomerations as well as the optimisation of available data on inhabitants. Therefore they were not longer taken into account. Furthermore, the names of nine Flemish agglomerations have been changed, this has to be taken into consideration in a comparison of previous and recent data.
114 of the 186 agglomerations above 10 000 p.e. were equipped with more stringent treatment, but only 93 of them removed both phosphorus and nitrogen. 51 agglomerations either did not treat their waste water at all or had no more than very inadequate treatment including Brussels (1.1 mio p.e.), Mouscron, Namur, Liegé and Grimbergen.
* Nya siffror för ytterligare 36 tätorters nominella belastning lämnades in. I de flesta fallen var tätortens reviderade nominella belastning mindre än tidigare.
In at least 25 of the agglomerations with more stringent treatment, the organic design capacity of the treatment plants seemed to be too small for a sufficient waste water treatment of the concerned agglomerations [21]. These agglomerations should, according to the Commission's opinion, be subject to a capacity upgrading.
* Avloppsvatten från tätorten Agrinio ansågs gå ut i känsliga områden. Grekland lämnade dock ingen information om reningens effektivitet.
[21] Antwerpen-Zuid, Beerse, Beersel, Brasschaat, Duffel, Edegem, Gent, Hamme, Hove, Kalmthout, Koersel, Lanaken, Lede, Leuven, Mechelen - Noord, Mol, Morkhoven, Overpelt, Pulderbos, Schilde, Sint-Truiden, Tessenderlo, Turnhout, Zelzate and Zwalm. As to the latest information of 01 September 2003, the Flemish Region stated that the Commission report took into account the reported organic design capacity of treatment plants, but not the hydraulic design capacity, according to which the monitoring data comply with the Directive. The Flemish authorities also confirmed that for the above 24 agglomerations treatment works are being upgraded.
* Reningsverket i Megara uppgavs inte uppfylla kraven den 31 december 2000.
In total, 72 agglomerations with more than 10 000 p.e. were complying with the provisions of the Directive, 114 agglomerations, representing 71.3 % of the total concerned load were not complying, either because no treatment facilities or because insufficient treatment capacity was installed.
I sin kommentar gav de grekiska myndigheterna ingen gedigen förklaring till den stora förändringen av antalet och storleken på tätorter med utsläpp i "normala områden" i samband med myndigheternas översyn 2003. Till följd av denna översyn är belastningen av avloppsvatten som går ut i "normala områden" - och som omfattas av tidsfristen den 31 december 2000 - nu 763 300 personekvivalenter mindre än vad de grekiska myndigheterna uppgav ett år efter det att tidsfristen hade löpt ut.
Utvärderingen här nedan bygger på de ursprungliga data som Grekland lämnade in 2001 om situationen i "normala områden" samt den översyn som Grekland gjorde 2003. [35]
Table 11-1: Treatment level of agglomerations discharging into sensitive areas
[35] Utvärdering a): Denna utvärdering innefattar de tätorter som Grekland redovisade år 2001 för tidsfristen den 31december 2000, med undantag av tätorten Agrinio (betraktas som en tätort med utsläpp i ett känsligt område - se avsnitt 0) De förändrade uppgifterna om nominell belastning under 2003 beaktades inte i denna utvärdering. Här konstateras att avloppsreningsverket i Megara inte uppfyllde kraven den 31 december 2000. Resultaten visas i Tabell -18.
>TABLE POSITION>
* including incomplete more stringent treatment and insufficient treatment capacity of plants taking into account possible overlaps of both shortcomings, such as Antwerpen-Zuid, Brasschaat, Leuven and Mechelen-Nord.
Enligt Greklands uppgifter från 2001 var 90 tätorter med en nominell belastning på mer än 15 000 pe belägna i "normala områden" vid tidsfristen den 31 december 2000, plus ytterligare fem tätorter som anmäldes senare. I 35 tätorter genomfördes inte sekundär rening vid den tidpunkten och därmed uppfyllde de inte direktivets krav. De motsvarade 52,6 procent av den berörda belastningen av avloppsvatten.
11.1.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
Enligt den grekiska översynen 2003 var det endast 77 tätorter som släppte ut avloppsvatten i "normala områden", vilket motsvarar 51 procent av belastningen i fråga. 25 av dessa orter uppfyllde inte kraven.
Treatment performance in Belgium was evaluated for 153 agglomerations with more than 10 000 p.e. discharging into the sensitive areas (113 Flemish agglomerations, the two agglomerations of Brussels Capital and 38 Walloon agglomerations designated before 1999. The evaluation does not include the 38 agglomerations of the Walloon sensitive areas, which were designated after the Commission's data request in 2001).
Tabell -18: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i "normala områden" -
Even though, 96 out of the above 153 agglomerations were equipped with more stringent treatment, only 44 of them were complying in terms of treatment performance. 109 agglomerations, which represent 78 % of the total nominal load of the concerned agglomerations, discharged their waste water untreated or insufficiently treated.
utvärdering a35
>Plats för tabell>
Table 11-2: Treatment performance in agglomerations discharging into sensitive areas
Tabell -19: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i "normala områden" -
>TABLE POSITION>
utvärdering b på grundval av den översyn som Grekland gjorde 200335
11.1.3. Collecting systems
>Plats för tabell>
In Belgium all agglomerations with more than 10 000 p.e. should already be equipped with a complying collecting system. However, at the beginning of 2002 the collecting systems of 138 Belgian agglomerations were not yet complying with Article 3 of the Directive. This included large agglomerations such as Brussels or Liège.
11.4.4. Ledningsnät
11.4.4.1. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden
Table 11-3: Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
Den 1 januari 2002 fanns det tre tätorter i känsliga områden där ledningsnäten inte uppfyllde kraven i artikel 3 i direktivet. En av dessa tätorter var Elefsina Aspropyrgos (nominell belastning: 120 000 pe).
>TABLE POSITION>
Tabell -20: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden
11.1.4. Treatment in cities > 150 000 p.e.
>Plats för tabell>
Since the whole of Belgium is designated as a sensitive area, all cities should provide secondary treatment followed by tertiary treatment.
11.4.4.2. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden"
* At the beginning of 2002 only two cities were equipped with more stringent treatment (secondary treatment plus nitrogen and phosphorus removal): Oostende and Mons.
Enligt den information som Grekland lämnade på begäran av kommissionen 2001 hade 50 av 90 tätorter med utsläpp i "normala områden" ledningsnät som inte uppfyllde kraven i artikel 3 i direktivet den 31 december 2000. Två av dessa tätorter var Iraklion (164 000 pe) och delar av Thessaloniki (turistområde med 130 000 pe).
* Gent had tertiary treatment for a part of its population.
Enligt ovan nämnda översyn 2003 anser de grekiska myndigheterna att 49 av 77 tätorter hade ledningsnät som uppfyllde kraven den 31 december 2000. I och med de grekiska myndigheternas översyn ändrades uppgifterna om uppsamling av avloppsvatten i tätorter som Aigio, Kallithea Chalidiki, Kalymnos, Korinthos-Loutraki, Nea Kalikrateia, Siteia-Crete och Tolo, vilka tidigare inte ansågs uppfylla kraven.
* Five cities provided secondary treatment: Aiseau-Presles, Antwerpen, Brugge and Deurne and Wavre (165 000 p.e.).
Den grekiska myndigheten hävdade dessutom att uppsamlingen av avloppsvatten med septiska tankar på Rhodos uppfyller direktivets krav.
* Four cities had no treatment at all for major parts of their population: Brussels (1.1 mio p.e.), Charleroi (380 000 p.e.), Liège (737 500 p.e.) and Pepinster [22](170 000 p.e.).
Tabell -21: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden" -
[22] According to latest information from the Walloon Region of 01 September 2003, Pepinster provided more stringent treatment since August 2002.
utvärdering a35
Since 2000, secondary treatment facilities for about one third of Brussels' waste water were in place in the treatment plant Brussels-South. The second plant, Brussels-North, is planned to be operational, providing secondary treatment followed by nitrogen and phosphorus removal, in 2006. The unsatisfactory waste water treatment situation of Brussels is subject to an infringement procedure before court. The case, however, covers not only Brussels but also the shortcomings of the other Belgian regions.
>Plats för tabell>
11.1.5. Industrial waste water (Article 13)
Tabell -22: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden" -
Belgium reported 99 industrial plants falling under Article 13 with a total organic load of 3 463 700 p.e. Twenty-four of these plants were located in the Walloon region and in conformity by 31 December 2000. The remaining plants were situated in the Flemish region. The Flemish authorities advised that in terms of permits all concerned plants were complying in time. However, some of them, representing 13% of the concerned industrial load, did not comply with the monitoring requirements and received a penalty.
utvärdering b på grundval av den översyn som Grekland gjorde 200335
>Plats för tabell>
Table 11-4: Industrial waste water with respect to Article 13 of the Directive
11.4.5. Vattenrening i städer med mer än 150 000 pe
>TABLE POSITION>
Grekland har fem städer med mer än 150 000 personekvivalenter: Aten, Thessaloniki, Iraklion, Metamorphosis och Patra.
11.1.6. Sewage Sludge
I kommissionens andra rapport fanns också Elefsina Aspropyrgos med i förteckningen över "större städer", men 2002 meddelade de grekiska myndigheterna att tätortens storlek endast var 120 000 pe. Eftersom avloppsvatten från Elefsina Aspropyrgos släpps ut i ett känsligt område borde staden ha infört mer långtgående rening (sekundär rening och avskiljning av kväve och fosfor) redan den 31 december 1998. Frågan är föremål för ett överträdelseförfarande vid domstolen.
Information about the quantities of produced sewage sludge and its disposal was available for Flanders and Wallonia. Complete information for both regions was available from the year 1999.
Den 31 december 1998 genomfördes endast primär rening eller delvis sekundär rening i Aten och Thessaloniki. I Patra och Elefsina Aspropyrgos renades inte avloppsvattnet alls. Situationen förbättrades under 2002.
In Flanders the quantity of produced sewage sludge was 73 490 t dry substance (DS). Seven percent which was re-used in agriculture, 33 % was deposited on landfills, 34 % incinerated and 26 % was reused or disposed of in other ways.
Den 1 januari 2002 såg situationen i större städer ut på följande sätt:
In Wallonia, 17 968 t dry substance of sewage sludge was produced. 53 % was re-used in agriculture, 45% was deposited on landfills and 2 % was incinerated. The tendency of sludge disposal in Wallonia is more towards re-use in agriculture, less deposition in landfills and no incineration.
* Från Aten (3 500 000 pe) går avloppsvatten ut i ett känsligt område, som pekades ut i april 2002. En anläggning för mer långtgående rening håller på att uppföras och kommer enligt uppgift från de grekiska myndigheterna att färdigställas i slutet av 2003. Vattenreningen i Aten/Psittalia är föremål för ett överträdelseförfarande (domstolstalan är ännu inte väckt).
* Iraklion ligger i ett "normalt område" och genomför fullständig sekundär rening samt avskiljning av kväve.
Tables 11-5: Re-use and disposal of sludge produced in waste water treatment plants
* Från Thessaloniki går avloppsvatten ut i ett känsligt område som pekades ut i april 2002. Här genomförs sekundär rening och avskiljning av kväve.
>TABLE POSITION>
* Metamorphosis och Patra ligger i ett "normalt område" och genomför fullständig sekundär rening samt avskiljning av kväve.
11.4.6. Industrispillvatten (artikel 13)
>TABLE POSITION>
När det gäller artikel 13 anmälde Grekland 52 industrianläggningar med en total belastning av 3 482 492 pe. Samtliga anläggningar uppfyllde kraven i direktivet den 31 december 2000.
11.2. Denmark
Tabell -23: Industrispillvatten enligt artikel 13 i direktivet
11.2.1. Identification of sensitive areas
>Plats för tabell>
In 1999 Denmark decided to apply more stringent treatment over all its territory according to Article 5(8) of the Directive. It is therefore not required to identify sensitive areas for the purpose of the Directive. Denmark applies this option for phosphorus and nitrogen.
11.4.7. Avloppsslam
11.2.2. Agglomerations of more than 10 000 p.e.
De grekiska myndigheterna har inte lämnat tillräckliga uppgifter om den totala mängd avloppsslam som uppkommit i samband med rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. I lägesrapporten enligt artikel 16 meddelade Grekland bara att ca 1,5 procent av avloppsslammet återanvänds i jordbruket och att 98,5 procent går till deponier.
11.2.2.1. Treatment level
11.5. Spanien
In 1998 the Danish authorities had reported 125 agglomerations of which already 123 were complying with the Directive.
11.5.1. Angivande av känsliga områden
According to updated information, Denmark had 127 agglomerations with a population equivalent of more than 10.000 [23]. All agglomerations provided more stringent treatment (phosphorus and nitrogen removal) at that date. However, in a number of agglomerations the organic design capacity of the treatment plants seemed to be too small for a sufficient treatment of the waste water generated in the concerned agglomerations. In at least five agglomerations (Attrup, Sindal, Tårnby, Thisted and Tysinge) the organic design capacity of the plants was less than 80% of the total nominal load of the agglomerations. As each of the concerned plants reached the required emission standards in 1999, Denmark was of the opinion that a capacity upgrading of the concerned plants is not necessary. The Commission believed that under the given conditions, either the treatment plants were overloaded or the waste water was not entirely collected by the collecting systems. Both shortcomings would finally require a capacity upgrading of the concerned plants. Finally in September 2003, Denmark informed that the nominal loads reported for these agglomerations were incorrect and that all the plants were therefore in conformity.
Spanien pekade ut känsliga områden 1999 och 2000, men i många fall var det regionala myndigheter som fattade besluten och områdena anmäldes inte officiellt till kommissionen av de nationella myndigheterna. Under 2001 och 2002 anmäldes många känsliga områden officiellt, men vissa är fortfarande inofficiellt utpekade. Europeiska gemenskapernas domstol dömde Spanien på den punkten i maj 2003.
[23] According to Denmark's information, the total nominal load of agglomerations can differ from year to year and the Directive requires compliance for agglomerations in sensitive areas above 10 000 p.e. Therefore, only the agglomerations with a nominal load above 10 000 p.e. were reported to the Commission, which explains the different number of agglomerations.
Vid sidan av de regionalt angivna områdena, som de nationella myndigheterna fortfarande inte har anmält officiellt, finns det många fler områden i Spanien som enligt kommissionen bör pekas ut som känsliga. Totalt sett bör ytterligare 44 vattensamlingar kunna komma i fråga som ett känsligt område. Många av dessa är vattensamlingar som får sitt vatten från stora avrinningsområden, som floderna Ebro och Tajo.
11.5.2. Vattenrening i tätorter med utsläpp i känsliga områden
Table 11-6: Treatment level of agglomerations > 10 000 p.e.
Ett antal tätorter som anmäldes till kommissionen i samband med den andra rapporten redovisas inte längre av de spanska myndigheterna i den information som lämnats inför denna rapport. Några tätorter har uppenbarligen hamnat under tröskelvärdet på 10 000 pe och tas därför inte längre med. [36] Några tätorter har slagits samman och andra släpper enligt de spanska myndigheterna inte längre ut avloppsvatten i känsliga områden. Ett sådant fall är Santa Pola (125 000 pe), som inte ens genomför biologisk rening.
>TABLE POSITION>
[36] Muro (mindre än 10 000 pe), Sant Bartelomeu del Grau (endast industrispillvatten), Campo Criptana (hade slagits samman med Alcázar de San Juan), Colindres och Laredo (båda hade slagits samman med Santona, Cuenca Baja del río Asón).
11.2.2.2. Treatment performance (monitoring results)
In 1999, 126 out of the 127 agglomerations with a population equivalent of more than 10 000 had waste water treatment plants the performance of which was in compliance with the directive. Only Kalundborg did not comply, as it did not reach the standards for COD due to the industrial load from a medical industry. The Danish authorities mentioned that this problem had been solved in 2002 by an installation of advanced ozone-treatment for the industrial waste water.
Enligt de spanska myndigheternas information från 2003 visar deras data att 33 tätorter har utsläpp av avloppsvatten i känsliga områden som ännu inte angivits officiellt.
11.5.2.1. Reningsnivå
Table 11-7: Treatment performance of agglomerations > 10 000p.e.
De spanska myndigheterna har lämnat uppdaterade uppgifter om 113 tätorter med mer än 10 000 pe där utsläppen går ut i känsliga områden: 57 tätorter uppgavs ha anläggningar för mer långtgående rening, vilket motsvarar 77 procent av den totala belastningen. I samband med att denna rapport slutfördes hade kommissionen dock fortfarande ett antal obesvarade frågor om de spanska myndigheternas uppgifter. För att kunna göra sin bedömning utgick kommissionen därför från de siffror som Spanien hade lämnat som svar på den tidigare begäran om uppgifter. Dessa siffror visar att endast 34 tätorter uppfyllde kraven och att enbart 25 procent av belastningen renades tillräckligt. För åtminstone nio tätorter genomfördes ingen vattenrening alls: Alfarras-Almenar, Alginet, Almonte, Celra, Deltebre, Marines, Naut-Aran, Santoña (132 135 pe) och Sueca. [37]
>TABLE POSITION>
[37] I maj/september 2003 lämnade de spanska myndigheterna uppdaterade data tillsammans med information från övervakningen. Dessa data kommer att användas i framtida utvärderingar.
11.2.3. Collecting systems
In 2002, according to the information sent by the Danish authorities, all agglomerations with a nominal load of more than 10 000 p.e. were equipped with a complying waste water collecting system.
Tabell -24: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i känsliga områden
>Plats för tabell>
Table 11-8: Collecting systems in agglomerations > 10 000 p.e.
* u.s.: uppgift saknas
>TABLE POSITION>
11.5.2.2. Reningens effektivitet (resultat från övervakningen) i känsliga områden
11.2.4. Treatment in cities > 150 000 p.e.
Spanien har inte lämnat någon information om reningens effektivitet (data från övervakningen 1999) vid reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse, vilket kommissionen hade begärt i december 2000 enligt artikel 15 i direktivet. För vissa tätorter lämnades i maj/september 2003 ofullständig information från övervakningen, vilket var för sent för att uppgifterna skulle kunna beaktas i denna rapport.
Five Danish cities had a population equivalent of more than 150 000: Aalborg, Arhus, Fredericia, Copenhagen and Odense. These five cities already had full more stringent treatment by 1998, which means secondary treatment followed by nitrogen and phosphorus removal.
11.5.3. Avloppsvattenrening i tätorter med utsläpp i "normala områden" - läget den 31 december 2000
11.2.5. Industrial waste water (Article 13)
Den 31 december 2000 rapporterades att 458 tätorter med en nominell belastning på mer än 15 000 pe släppte ut avloppsvatten i "normala områden". 245 av dem hade anläggningar för åtminstone sekundär rening. 213 tätorter genomförde inte sekundär rening och uppfyllde därför inte kraven i artikel 4 i direktivet. 38,2 procent av den mängd avloppsvatten som släpps ut i "normala områden" renades inte tillräckligt, vilket motsvarar mer än 20 miljoner personekvivalenter. Bland de tätorter som inte genomförde tillräcklig rening fanns ett antal städer med mer än 150 000 pe (närmare uppgifter i avsnitt 11.5.5).
In Denmark only the fish-processing industry is discharging directly into receiving water bodies in the sense of Article 13 of the Directive. The concerned three plants, with a total organic load of 38 358 p.e., were already in full compliance with the Directive before 31 December 2000.
Tabell -25: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i "normala områden"
>Plats för tabell>
Table 11-9: Industrial waste water with respect to Article 13 of the Directive
11.5.4. Ledningsnät
>TABLE POSITION>
11.5.4.1. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden
11.2.6. Sewage Sludge
Information lämnades för 113 tätorter vars avloppsvatten går ut i känsliga områden. Av dessa hade endast 62 ledningsnät som uppfyllde kraven i artikel 3 i direktiv 91/271/EEG.
In 1999, the quantity of produced sewage sludge in Denmark was 155 621 t dry substance (DS). 54 % of which were re-used in agriculture, 23 % were deposited on landfills, 6 % incinerated and 16 % were re-used or disposed of in other ways.
Tabell -26: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden
>Plats för tabell>
Table 11-10: Re-use and disposal of sludge produced in waste water treatment plants
11.5.4.2. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden"
>TABLE POSITION>
Den 31 december 2000 uppfylldes kraven för ledningsnät i artikel 3 i direktivet i 430 av 458 tätorter med utsläpp i "normala områden" (91,9 procent av alla berörda tätorters nominella belastning). Bland tätorterna utan fullgoda ledningsnät fanns större städer som El Prat de Llobregat (1,7 miljoner pe), La Coruña (580 000 pe), Tui (274 000 pe), Algeciras (174 000 pe) och Ferrol (161 000 pe).
11.3. Germany
Tabell -27: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden"
11.3.1. Identification of sensitive areas
>Plats för tabell>
By the end of 2000 Germany had designated the total catchment of the North Sea and the Baltic as a sensitive area. In addition, Bavaria and Baden-Württemberg designated the Lake Constance, some of the Bavarian lakes and the Upper Danube, including their catchment areas, as sensitive areas. Therefore, in Germany only the lower part of the Danube is not designated as sensitive.
11.5.5. Vattenrening i städer med mer än 150 000 pe
11.3.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitve areas
De spanska myndigheterna redovisade 75 städer med en nominell belastning på mer än 150 000 pe.
In 2001, Germany decided to apply Article 5(4) of the Directive. Consequently there is no requirement for each waste water treatment plant with more than 10 000 p.e. to employ advanced treatment. However, the German authorities must show that the minimum percentage of reduction of the overall load entering all urban waste water treatment plants discharging into sensitive areas or their catchments, is at least 75 % for total phosphorus and at least 75 % for total nitrogen.
Sex städer (Alginet, Benidorm, Calvia, Castellón de la Plana, Colmenar Viejo och Palma de Mallorca) var belägna i känsliga områden och borde därför ha anläggningar för mer långtgående rening. Det var dock endast Calvia (Santa Ponça) som genomförde mer långtgående rening (avskiljning av kväve och fosfor). De övriga fyra städerna uppfyllde inte detta krav och följde därmed inte direktivet. [38] Alginet (180 000 pe) genomförde ingen rening alls.
11.3.2.1. Treatment level
[38] Alginet (180 000 pe): ingen rening (mer långtgående: år 2005); Benidorm (347 041 pe): primär rening (mer långtgående rening: år 2004); Castellón de la Plana (156 000 pe): primär rening (mer långtgående rening: år 2004); Colmenar Viejo (151 996 pe): endast sekundär rening; Palma de Mallorca II (481 450 pe): ofullständig sekundär rening (enligt ny information behandlas avloppsvattnet från Palma de Mallorca vid två reningsverk, varav utsläppen från det ena - Palma I (28 027 pe) - går ut i ett normalt område).
Regarding the waste water treatment situation at the beginning of January 2002, Germany provided information on 1 748 agglomerations [24] with more than 10 000 p.e. discharging into sensitive areas. The total nominal load of these treatment plants was 118 825 715 p.e. [25]
[24] Germany defined the catchment area of an urban waste water treatment plant as an agglomeration. Therefore, in general, one agglomeration is served by one treatment plant. Only in Sachsen several settlements can be served by one single treatment plant, being regarded as individual agglomerations and not as one combined agglomeration. The latter case is not in accordance with the Commission's interpretation of the term agglomeration.
I de återstående 69 städerna gick utsläppen ut i "normala områden". Deras avloppsvatten borde därför undergå åtminstone sekundär rening. I slutet av december 2001 var situationen följande i dessa städer:
[25] Germany defined the nominal load of an agglomeration by the organic design capacity of the concerned treatment plant. However, in the context of monitoring data/compliance-verification with Article 5.4, Germany assumed all treatment plants being well designed, and calculated the nominal load being about 80% of the design capacity. Therefore, these data do no seem to show the real size of the agglomerations and use to capacity of plants. They are also not directly comparable with the size of agglomeration provided in other contexts (e.g. data on 1999).
* Nio genomförde mer långtgående rening: Almeria, León, Oviedo, Roquetas de Mar, Sestao (=Bilbao) (1,25 miljoner pe), Talavera de la Reina, Vitoria-Gasteiz, Xirivella och Zaragoza (1,2 miljoner pe).
1 603 of these agglomerations provided more stringent treatment facilities (nitrogen and phosphorus removal) which represented 90 % of the above-mentioned load.
* I 36 städer genomfördes sekundär rening, [39] bland annat Cordoba (505 000 pe), Madrid (6,0 miljoner pe), Malaga (978 400 pe), Murcia (833 000 pe), Sevilla (1,28 miljoner pe) och Vallaloid (715 300 pe).
11.3.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
[39] Albacete, Badajoz, Benalmadena, Burgos, Cordoba, Elche / Elx, Elda, Estepona, Gandia, Huelva, Jaen, Jerez de la Frontera, La Llagosta, Las Palmas de Gran Canaria, Logroño, Madrid, Malaga, Marbella, Mataro, Montcada i Reixac, Murcia, Ontinyent, Palencia, Palomares del Rio, Pamplona, Sabadell, Salou, San Fernando de Henares, Sant Feliu de Llobregat, Santa Cruz de Tenerife, Sevilla, Tarragona, Terrassa, Torrevieja, Valladolid, Viladecans,
In order to show the state of compliance with Article 5.4 of the Directive, Germany provided for the year 2002, monitoring information of 3 859 waste water treatment plants, taking into account treatment plants from 2 000 p.e. upwards. The total nominal load of these plants was 124 876 488 p.e. The agglomerations below 2000 p.e. which have to be included in the calculation of the percentage of reduction of the load according to Article 5.4, were not taken into account, as no data were available. However, the agglomerations below 2000 p.e. represent about 2% of the entire produced load in Germany.
According to the provided data, Germany achieved 90 % reduction for phosphorus and 74 % reduction for nitrogen.
* I 16 städer genomfördes endast primär rening eller ofullständig sekundär rening: Mostoles (882 000 pe), Alcobendas, Algeciras, Alicante (744 709 pe), Cartagena, Fuengirola, Alcala de Henares, Guadalajara, Vigo, Muro del Alcoy, Pineda del Mar, Salamanca, San Roman, Santiago de Compostela, Valencia (1,5 miljoner pe) och Granada (496 000 pe).
For the year 1999 Germany sent additional monitoring results for 1 785 agglomerations with more than 10 000 p.e. discharging into sensitive areas. The total nominal load of these agglomerations was 95 043 770 p.e.and the total organic design capacity: 120 548 115 p.e. (see footnote 25). 82.2 % of the nominal load of these agglomerations complied with the Directive. 17.8 % of the total nominal load was not yet in compliance. According to the Commission's assessment the design capacity of at least 24 plants were considered to be too small for a sufficient treatment of the entire load of the connected agglomerations and should be subject to a size upgrading [26]
Åtta städer genomför fortfarande ingen avloppsvattenrening alls: A Coruña, Barcelona (3,4 miljoner pe), Cadiz, Donostia-San Sebastian, Ferrol, Gijon, Suances och Tui.
[26] According to recent information from Germany in September 2003, a research resulted in only three plants "Haren" and "Obere Niers" and "Heiligenhaus-Nord" being insufficiently designed, of which "Haren" complies with the provisions, "Obere Niers" was be closed in August 2002 and "Heiligenhaus" will be closed in 2004.
Enligt kommissionens mening har många av Spaniens "normala områden" problem med eutrofiering eller också ingår de i känsliga områdens avrinningsområden. Detta innebär att städer och tätorter som låter avloppsvatten gå ut i dessa områden bör införa mer långtgående rening. Bland dessa finns städer med mer än 1 miljon personekvivalenter, till exempel Barcelona, Madrid, Sevilla och andra stora städer som Cordoba och Granada. För många andra städer och tätorter har kommissionen för närvarande ingen närmare information om vilka som faktiskt släpper ut avloppsvatten i så kallade potentiellt känsliga områden.
11.3.3. Waste water treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
Två städer, som hade redovisats i samband med kommissionens andra rapport, nämndes inte längre då deras belastning av avloppsvatten rapporterades ligga under 150 000 pe. [40]
As at 31 December 2000 Germany, had 126 agglomerations with more than 15 000 p.e. in "normal areas". All agglomerations were equipped with at least secondary treatment, and therefore complying with the Directive.
[40] Lorca (298 000 pe - nu 57 000 pe eftersom en större industri har kopplats från systemet) och Velilla de San Antonio (163 378 pe - nu 145 400 pe).
Table 11-11: Treatment level of agglomerations discharging into "normal areas"
11.5.6. Mindre känsliga områden
>TABLE POSITION>
Sedan 1997 har Spanien i flera steg angivit mindre känsliga områden längs Medelhavets och Atlantens kuster och runt Kanarieöarna. Regionen Andalusien pekade officiellt ut mindre känsliga områden längs hela sin kustlinje genom ett dekret i mars 1999. Men i november 2000 anmälde de spanska myndigheterna till kommissionen att man efter samråd med regionerna har beslutat att endast Kanarieöarna kommer att ha mindre känsliga områden. Kommissionen har emellertid ännu inte underrättats om att Andalusien har upphävt artikel 3.2 om angivande av mindre känsliga områden i det dekret som utfärdades av regionen i mars 1999.
11.3.4. Collecting systems
I februari 2002 aviserade de spanska myndigheterna i ett meddelande till kommissionen att Kanarieöarna kommer att anges som ett mindre känsligt område efter godkännande av Kanarieöarnas vattenplan.
11.3.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
I juli 2001 anmälde Spanien den autonoma regionen Cantabrias hela kustzon som ett mindre känsligt område, med undantag av Santanderbukten, som Spanien betraktar som ett "normalt" område. Enligt kommissionens mening är Santanderbukten eutrofierad och borde ha utpekats som ett känsligt område.
According to the information sent by Germany, all 1 785 agglomerations served by waste water treatment plants with a nominal load of more than 10 000 p.e. were equipped with a complying collecting system before 31 December 1998.
Kommissionen ifrågasätter de mindre känsliga områden som pekats ut i Andalusien, Cantabria och runt Kanarieöarna, eftersom den anser att utsläpp efter primär rening kan påverka kvaliteten på de många badvattnen i regionen. När Andalusien skulle ange mindre känsliga områden tog regionen dessutom inte hänsyn till det faktum att utsläppen kan påverka närliggande vattensamlingar som Andalusien själv angivit som känsliga, liksom Algarvekusten i Portugal. Kommissionen anser allmänt att Medelhavets vattensamlingar inte uppfyller direktivets kriterier för mindre känsliga områden, på grund av deras hydrodynamiska egenskaper.
Om medlemsstaterna vill tillåta mindre långtgående rening än sekundär rening skall de enligt direktivet lämna in en officiell begäran om undantag till kommissionen. Spanien har inte skickat in en sådan begäran. Kommissionen anser därför att samtliga spanska tätorter med mer än 15 000 personekvivalenter måste genomföra åtminstone sekundär rening från och med den 31 december 2000, inklusive de orter varifrån avloppsvatten går ut i områden som de spanska myndigheterna har angivit som mindre känsliga.
Table 11-12: Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
11.5.7. Industrispillvatten (artikel 13)
>TABLE POSITION>
I Spanien berörs 155 industrianläggningar med en total organisk belastning på 9 915 785 pe av artikel 13 i direktivet. Kraven uppfylls för 68 procent av den organiska belastningen.
11.3.4.2. Collecting system in agglomerations discharging into "normal areas"
De största bristerna finns inom fiskberedning och mejerihantering.
As at 31 December 2000, all German agglomerations with a nominal load of more than 15 000 p.e. discharging into "normal areas" were equipped with a complying collecting system, and therefore in conformity with Article 3 of the Directive.
Industrierna i samtliga sektorer kommer enligt planerna att uppfylla kraven helt den 31 december 2005.
Tabell -28: Industrispillvatten enligt artikel 13 i direktivet
Table 11-13: Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
>Plats för tabell>
>TABLE POSITION>
11.5.8. Avloppsslam
11.3.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
Information om avloppsslam saknas. Som nämnts tidigare i denna rapport är kommissionen orolig över att Spanien fortsätter att dumpa avloppsslam till ytvatten.
Germany sent updated information for 143 cities with a population equivalent of more than 150 000. At 31 January 2002 the treatment situation in these cities was as follows:
11.6. Frankrike
* 129 cities were situated in sensitive areas: 119 provided fully tertiary treatment (secondary treatment followed by nitrogen and phosphorus removal). Kassel, Hanau, Hagen, Lünen, Mönchengladbach and Wuppertal provided secondary treatment followed by phosphorus elimination, and the remaining four cities were equipped with secondary treatment (Flensburg, Homburg, Lübeck and Pinneberg).
11.6.1. Angivande av känsliga områden
* 14 cities were situated in "normal areas": Amberg, Augsburg, Eichenau, Erdinger Moos, Ingolstadt, Kempten, Landshut, Memmingen, Mergelstetten, München, Regensburg, Rosenheim, Straubing and Ulm. Each of these cities provided at least secondary treatment.
Frankrike angav känsliga områden 1994 och såg över sin förteckning 1999, då fler områden klassificerades som känsliga (se kommissionens andra rapport). Kommissionens undersökning från 1999 visar dock att fler känsliga områden borde ha pekats ut med hänsyn till eutrofieringen. Frankrike har fortfarande inte angivit dessa områden, däribland sötvattnen och kustvattnen i avrinningsområdet Artois-Picardie, Seinebukten och dess flodavsnitt nedströms, floder och kustvatten i Bretagne, floden Vistre och strandsjön Etang de Thau. Frågan om dessa områden bör anges som känsliga är föremål för ett överträdelseförfarande vid domstolen.
11.3.6. Industrial waste water (Article 13)
11.6.2. Vattenrening i tätorter med utsläpp i känsliga områden
In Germany, 92 industrial plants with a total organic load of 3 525 156 p.e. were operating. By the end of 2000, 97 % of the organic load was dealt with in a satisfactory way in conformity with the criteria of Article 13. The sectors which did not comply were scheduled to comply by 31 December 2001.
De franska myndigheternas uppgifter var inte tillfredsställande. Informationen lämnades med stora förseningar eller också var den ofullständig och i vissa fall obefintlig. Kommissionen inväntar till exempel fortfarande svar på en begäran från december 2000 om uppgifter från övervakningen av anläggningar med utsläpp i känsliga områden. Frankrike har inte offentliggjort lägesrapporter enligt kraven i artikel 16 i direktivet. Dessa frågor behandlas inom ramen för ett pågående överträdelseförfarande.
Efter upprepade förfrågningar från kommissionen lämnade de franska myndigheterna den 5 september 2003 information om reningskrav för avloppsvatten som släpps ut i känsliga områden. Kommissionen har tagit hänsyn till dessa uppgifter i utvärderingen här nedan men har inte haft möjlighet att helt kontrollera dem.
Table 11-14: Industrial waste water with respect to Article 13
Frankrike lämnade viss information om 348 tätorter vars avloppsvatten går ut i känsliga områden som pekades ut 1994, och om 50 tätorter vars utsläppsområden angavs som känsliga 1999. Enligt artikel 5.7 i direktivet måste de senare orterna införa mer långtgående rening senast 2006, varför de för närvarande utvärderas som "normala områden". Det bör dock påpekas att bland dessa 50 tätorter finns det ett antal orter som enligt kommissionens uppfattning borde ha pekats ut som känsliga 1994 och därför borde ha infört tertiär rening redan från slutet av 1998, till exempel Compiegne, Corbeil, Etampes, Evry och Beauvais.
>TABLE POSITION>
11.6.2.1. Reningsnivå
11.3.7. Sewage Sludge
Direktivets bestämmelser följdes i 143 av de 348 tätorterna. De svarade för 36,4 procent av de berörda tätorternas belastning.
By 2000, in Germany the amount of produced sewage sludge was 2 300 000 t DS. 40 % of it was reused in agriculture, 10 % was deposited on landfills, 20 % was incinerated, and 30 % was re-used or disposed of in other ways.
I 205 tätorter var reningen inte fullgod (63,6 procent av belastningen). Bland dem finns ett antal stora städer som Strasbourg, Mulhouse (Sausheim) och Montpellier. 147 av dem saknade anläggningar för någon form av mer avancerad rening. I 50 av dem fanns anläggningar för delvis, men otillräcklig, mer långtgående rening.
I 13 tätorter verkade reningsverkens dimensionerade organiska kapacitet vara alltför liten för att avloppsvattnet från den berörda tätorten skulle kunna renas. Exempel på tätorter där den dimensionerade kapaciteten var 80 procent eller mindre av hela tätortens storlek är Angouleme (totalt sju reningsverk), Briey, Guenange, Louhans, Lunel, Malansac, Niedernai, Pleucadeuc, Rambouillet, Ribauville, Thonon, Trois Ponts och Vallee De L'orne.
Table 11-15: Re-use and disposal of sewage sludge produced in waste water treatment plants
Tabell -29: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i känsliga områden som pekades ut 1994
>TABLE POSITION>
>Plats för tabell>
11.4. Greece
*Inkluderar både ofullständig mer långtgående rening och verk med otillräcklig reningskapacitet, med hänsyn tagen till att dessa båda brister kan överlappa varandra.
11.4.1. Identification of sensitive areas
11.6.2.2. Reningens effektivitet (resultat från övervakningen) i känsliga områden
Greece identified its sensitive areas late in August 1999. A total of 34 lakes, rivers, estuaries and coastal water bodies have thus been designated as sensitive due to eutrophication. Some tributaries of the Aliakmonas river (Grevenitis), the Axios river and Vozvozis river have also been identified as sensitive.
Frankrike lämnade ingen information om reningens effektivitet vid verk med utsläpp i känsliga områden (uppgifter från övervakningen 1999), vilket kommissionen hade begärt med stöd av artikel 15 i direktivet. Denna fråga behandlas inom ramen för nämnda överträdelseförfaranden om problem som gäller rapportering.
The Commission's verification study of 2000 concluded that 16 additional water bodies should have been identified as sensitive due to eutrophication and the protection of water for drinking water supply. Among those were the lower part of the Saronicos Gulf and the Gulf of Thessaloniki.
11.6.3. Avloppsvattenrening i tätorter med utsläpp i "normala områden" - läget den 31 december 2000
In April 2002, through a ministerial decree, the Greek authorities designated the Thessaloniki Gulf and the lower part of the Saronikos Gulf as sensitive. Additionally, the Greek authorities announced a review of sensitive areas, but have not yet officially designated any further water bodies.
I slutet av 2000 hade Frankrike 486 tätorter med mer än 15 000 pe varifrån avloppsvatten går ut i "normala områden". Där ingår för närvarande också de tätorter med mer än 15 000 pe vars utsläpp går ut i områden som utpekades som känsliga senare under 1999 och som i nuläget inte berörs av kraven på mer långtgående rening.
Despite further discussion with the Greek authorities and additional information provided by Greece in February 2002, the Commission still believes that the remaining outstanding 14 water bodies should be identified as sensitive.
Utvärderingen omfattar dessutom tätorter vars avloppsvatten går ut i potentiellt känsliga områden. Enligt kommissionens mening borde Frankrike ha angivit dessa områden som känsliga 1994, varför dessa redan borde genomföra mer långtgående rening. Denna fråga behandlas också i samband med nämnda överträdelseförfarande vid domstolen. Paris är en av dessa tätorter.
11.4.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
307 tätorter, som motsvarar 68 procent av de 486 tätorternas belastning, uppfyllde direktivets reningskrav vid tidsfristen den 31 december 2000. I 179 tätorter hade man ännu inte uppfört anläggningar för sekundär rening.
Greece updated its information on agglomerations discharging into sensitive areas for January 2002 and provided information on 16 agglomerations.
Tabell -30: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i "normala områden"
Previously Greece reported 33 agglomerations discharging into sensitive areas, then revised its approach on agglomerations, which led finally to only 17 agglomerations discharging into sensitive areas and therefore requiring more stringent treatment. For 16 agglomerations [27], which were still evaluated in the second Commission report, Greece pointed out that they were no longer considered to have a population equivalent of more than 10 000 p.e. One of those agglomerations (Preveza) discharges into a non sensitive area according to recent information from Greece.
>Plats för tabell>
[27] Aliartos, Amphiloxia, Axioupoli Polikastro, Doxato, Eleutheroupoli Kavalos, Emanouil Papas, Kalastra, Koufalia, Lagkadas, Nigrita, Orkomenos, Philippoi, Soufli, Aitoliko, Meliti and Paggaio Kovalos
11.6.4. Ledningsnät
This change of approach led to a significant increase in compliance rates. However, the Commission is concerned about Member States changing their approach during the implementation process and has already raised these concerns in its second report. The Greek authorities provided information on that matter in 2001 and 2002, which was assessed by the Commission.
11.6.4.1. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden som pekades ut 1994
The Commission is, in particular, concerned about the apparent decrease in the size of agglomerations, and which resulted in agglomerations being assessed as being of less than 10.000 p.e, which is the threshold triggering a requirement for more stringent treatment.
Enligt uppgifterna var ledningsnäten inte färdigställda i åtminstone 69 tätorter med utsläpp i känsliga områden. Dessa tätorter motsvarade 18,9 procent av de berörda tätorternas belastning. För 77 tätorter (20,7 procent av belastningen) saknades information om huruvida det fanns ledningsnät på plats den 1 januari 2002.
11.4.2.1. Treatment level
Tabell -31: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden som pekades ut 1994
According to Greece's re-organisation of their agglomerations, only 17 agglomerations discharging into sensitive areas were evaluated for the state of 1 January 2002. Ten of the 17 agglomerations were equipped with more stringent treatment facilities.
>Plats för tabell>
In total nine agglomerations discharging into sensitive areas were still not in conformity at the beginning of 2002:
11.6.4.2. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden"
* Arta: provided secondary treatment followed by nitrogen removal, but phosphorus removal was missing [28].
I åtminstone 69 tätorter med en nominell belastning på mer än 15 000 pe saknades fullgoda ledningsnät den 31 december 2000. Dessa tätorter motsvarade 15,8 procent av den berörda belastningen i "normala områden". För ytterligare 249 tätorter var den lämnade informationen inte tillräcklig för att man skulle kunna avgöra om ledningsnäten uppfyllde kraven.
* Didimoteicho: had no treatment plant in January 2002. According to recent information from Greece, a plant designed for 15 000 p.e. started operating in early 2002. According to recent information of September 2003, the plant provides nitrogen and phosphorus removal.
Tabell -32: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden"
* Drama: had no waste water treatment plant in January 2002. According to recent information from Greece a plant for 60 000 p.e. started operating in June 2002.
>Plats för tabell>
* Elefsina Aspropyrgos: had no waste water treatment plant [29] in place.
11.6.5. Vattenrening i städer med mer än 150 000 pe
* Grevena: had no waste water treatment plant [30] in place.
Frankrike lämnade information om 60 städer med mer än 150 000 personekvivalenter.
* Kilkis: had no waste water treatment plant [31] in place.
* 29 städer var belägna i känsliga områden och borde därför ha anläggningar för mer långtgående rening (sekundär rening samt avskiljning av kväve och/eller fosfor och/eller annan rening):
* Mesologgi: had only secondary treatment in January 2002. According to recent information, nitrogen and phosphorus removal facilities were operational by the end of 2002.
* I 11 städer fanns anläggningar med alla de reningssteg som krävs: Aix en Provence, Angouleme, Besancon, Calais, Colmar, Lagny-sur-Marne, Metz, Orleans, Rennes, Thonon och Tours.
* Serres: had secondary treatment nitrogen removal, but phosphorus removal was missing
* I 17 städer fanns anläggningar för sekundär rening och/eller endast ofullständig sekundär rening: Amiens, Boulogne sur Mer, Caen, Clermont-Ferrand, Dijon, Dunkerque, Evry, Le-Havre, Melun, Montpellier, Mulhouse, Nancy, Reims, Rodez, St-Etienne, Strasbourg och Troyes.
* Theva: had no waste water treatment plant at 1 January 2002 [32]
* I Arcachon genomfördes endast primär rening.
[32] Note from Greek authorities: The waste water treatment plant of Theva will start operating by June 2002. New environmental terms have been published prohibiting any waste water discharge into Viotikos Kifissos. The treated sewage from the plant will be reused for agricultural purposes.
* Åtta städer var belägna i potentiellt känsliga områden och borde därför, enligt kommissionens uppfattning, ha uppfört anläggningar för mer långtgående rening under 1998.
These nine agglomerations represented 60.4 % of the total nominal load of the concerned agglomerations discharging into sensitive areas.
* I Paris, centrala regionen (10,0 miljoner pe), renades avloppsvattnet från kväve och fosfor endast för delar av stadens befolkning. Enligt RNDE (Réseau National de Données sur l'Eau) och annan information som kommissionen samlat in under senare år omfattar Paris totalt fyra tätorter med sammanlagt 13,7 miljoner personekvivalenter. På grundval av den information som lämnats av de franska myndigheterna kan kommissionen inte förstå varför Paris har 3,7 miljoner mindre personekvivalenter än tidigare, och kommissionen har inte funnit några uppgifter om att denna belastning av avloppsvatten skulle ha tillräknats andra tätorter. [41]
[41] Den 5 september 2003 meddelade de franska myndigheterna att 13,5 miljoner pe byggde på en finansiell utvärdering för beräkning av skatter och att den överskattade verkligheten.
Table 11-16: Treatment level of agglomerations discharging into sensitive areas
>TABLE POSITION>
* Rouen genomförde sekundär rening samt avskiljning av kväve och fosfor.
11.4.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
* I Lille genomfördes kväverening endast för delar av befolkningen (i tätorten Wattrelos - 450 000 pe - genomfördes endast primär rening).
For 1999, the Greek authorities reported on the treatment performance of 17 agglomerations each with a nominal load of more than 10 000 p.e. discharging into sensitive areas. Only six of these agglomerations provided more stringent waste water treatment [33]. The required treatment efficiency was only achieved in the agglomerations of Komotini and Lefkada. 89.9% of the waste water load being discharged into sensitive areas did not receive the necessary waste water treatment.
* Cergy genomförde delvis kväveavskiljning.
[33] Arta, Komotini, Livadia, Ptolemaida, Levkada and Agrinio.
* I Douai och Bonneuil-en-France genomfördes sekundär rening och kväveavskiljning.
* Versailles och Nimes hade sekundär rening.
Table 11-17: Treatment performance in agglomerations discharging into sensitive areas
* 23 städer var belägna i "normala områden" och borde därför ha anläggningar för åtminstone sekundär rening
>TABLE POSITION>
* Fyra av dem genomförde ännu mer långtgående rening (avskiljning av kväve och/eller fosfor): Angers, Annecy, Limoges och Nantes.
11.4.3. Waste water treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
* Nio städer hade sekundär rening: Antibes, Brest, Chambery, Grenoble, La Rochelle, Nice, Royan, Toulon och Toulouse.
At 31 December 2000, 91 Greek agglomerations with a nominal load of more than 15.000 p.e. were discharging into "normal areas". In May 2003 Greece sent a corrigendum, in the context of a comment to the draft Commission report, which was based on a "careful review of population records" . This corrigendum included the following changes:
* Åtta städer hade endast primär rening: Bordeaux (planerar uppfylla kraven 2006), Cannes (planerar uppfylla kraven 2006), Frejus-St-Raphael (planerat datum okänt), Lyon (planerar uppfylla kraven 2006), Marseille (planerar uppfylla kraven 2005), Pau (planerar uppfylla kraven 2003), Perpignan (planerar uppfylla kraven 2005) och Valence (planerar uppfylla kraven 2002).
* 18 agglomerations were considered to have less than 15 000 p.e. Many of these agglomerations were previously reported as having population equivalents significantly higher than 15 000. Some of the concerned agglomerations had even more than 30 000 p.e. and up to 50 000 p.e. In total these 18 agglomerations requested by Greece to be considered no longer affected by the deadline of 2000 had a waste water load of about 495 500 p.e. None of these 18 agglomerations had a complying collecting system, and only 4 had secondary treatment at 31 December 2000.
* I två städer renades inte avloppsvattnet alls eller också genomfördes endast grovrening: Le Mans (sekundär rening kommer inte att införas före 2004) och Quimper (sekundär rening kommer inte att införas före 2003).
* The review of the Greek authorities of 2003 included five agglomerations [34], which are now considered to have more than 15 000 p.e.
11.6.6. Industrispillvatten (artikel 13)
* For 36 additional agglomerations new figures of the nominal loads were provided, in most cases the revised nominal load of the agglomeration was less than in the past.
Enligt information från de franska myndigheterna uppfylldes direktivets krav för samtliga utsläpp från de industrisektorer som omfattas av artikel 13 i direktivet. Det lämnades dock inga uppgifter om den totala organiska belastningen av dessa utsläpp. [42]
* The agglomeration Agrinio was considered to discharge into a sensitive area. However, Greece provided no information on the treatment performance.
[42] Frankrike lämnade ingen information eftersom direktivet saknar en närmare definition av total organisk belastning.
* The treatment plant of Megara was reported as not complying at 31 December 2000.
In their comment the Greek authorities did not give a substantial explanation for the significant change in number and size of their agglomerations discharging into "normal areas" undertaken in their review of 2003. Due to this review, the waste water load being discharged into "normal areas" and falling under the deadline 31 December 2000, is now 763, 300 population equivalents less than the Greek authorities reported one year after the deadline.
Tabell -33: Industrispillvatten enligt artikel 13 i direktivet
The evaluation presented below is based on the initial data provided by Greece on the situation in "normal areas" in 2001, and on the review undertaken by Greece in 2003 [35].
>Plats för tabell>
[35] Evaluation a): This evaluation includes those agglomerations reported by Greece on the deadline of 31 12 2000 during the year 2001, except the agglomeration Agrinio (considered as agglomeration discharging into a sensitive area - see section 0). The change of nominal loads in 2003 is not considered in this evaluation. It recognizes that the UWWTP of Megara was not in conformity on 31.12.2000. The results are demonstrated in Table 11- 18.
11.6.7. Avloppsslam
According to Greece's 2001 information, 90 agglomerations with a nominal load of more than 15 000 p.e. plus five additional agglomerations reported later, were situated in "normal areas" at the deadline of 31 December 2000. 35 agglomerations did not have secondary treatment at that time and were therefore not complying with the Directive. They represented 52.6 % of the concerned waste water load.
Frankrike lämnade information om slamproduktion och återanvändning av slam i jordbruket. Information om annan återanvändning eller metoder för bortskaffning av avloppsslam saknades. Under 2001 producerades 913 159 ton avloppsslam i torr materia. 56 procent återanvändes i jordbruket.
According to the Greek review of 2003, only 77 agglomerations were discharging into "normal areas" representing 51 % of the concerned load, 25 of them were not in conformity.
Tabell -34: Återanvändning i jordbruket av avloppsslam som produceras vid avloppsreningsverk
>Plats för tabell>
Table 11-18: Treatment level in agglomerations discharging into "normal areas" -
11.7. Irland
Evaluation a35
11.7.1. Angivande av känsliga områden
>TABLE POSITION>
År 1994 angav Irland fyra sjöar som känsliga på grund av eutrofiering: Lough Derg, Lough Leane, Lough Oughter och Lough Ree, samt sex flodavsnitt: River Boyne, River Camlin, River Castlebar, River Liffey, River Nenagh och River Tullamore.
Table 11-19: Treatment level in agglomerations discharging into "normal areas" -
År 2001 såg de irländska myndigheterna [43] över sina känsliga områden och pekade ut ytterligare 26 [44], däribland Lough Muckno, Lough Monalty och Lough Ennel samt floder som Proules och Brosna. Irland har dessutom angivit ett antal flodmynningar som känsliga. Många områden som kommissionen har begärt att Irland skall ange som känsliga pekades ut i samband med denna översyn, särskilt sjöar och floder. De irländska myndigheterna har dock ännu inte pekat ut områden som Cork Harbour, Boyne, Lady's Island och Garavogue/Sligo, där det enligt kommissionens uppfattning finns problem med övergödning. Det faktum att dessa områden inte har pekats ut behandlas inom ramen för pågående överträdelseförfaranden. Utpekandet av vissa floder och flodmynningar kräver fortfarande ytterligare klargöranden.
Evaluation b on the basis of a review undertaken by Greece in 200335
[43] S.I. nr 254, 2001.
>TABLE POSITION>
11.4.4. Collecting systems
[44] River Blackwater (Monaghan), River Brosna (d/s Mullingar), River Cavan, River Proules, River Barrow, River Triogue, River Nore, River Hind, River Suir, Little Brosna River, River Blackwater (Munster), Lough Ennell (Westmeath), Lough Muckno (Monaghan), Lough Monalty (Monaghan), Broadmeadow Estuary (Inner), Liffey Estuary, Slaney Estuary, Barrow Estuary, Suir Estuary (Upper), Bandon Estuary, Lee Estuary Upper (Tralee), Feale Estuary Upper, Cashen/Feale Estuary, Killybegs Harbour, Castletown Estuary och Blackwater Estuary.
11.4.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
At 1 January 2002 the collecting system of three agglomerations in sensitive areas was not complying with Article 3 of the Directive. One of the agglomerations without a complying collecting system was Elefsina Aspropyrgos (nominal load: 120 000 p.e.).
11.7.2. Vattenrening i tätorter med utsläpp i känsliga områden
Irland har elva tätorter med mer än 10 000 pe vars avloppsvatten går ut i känsliga områden [45] som pekades ut 1994.
Table 11-20: Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
[45] Athlone, Castlebar, Cavan, Killarney, Longford, Mullingar, Naas/Osberstown, Navan, Nenagh, Roscrea och Tullamore.
>TABLE POSITION>
11.4.4.2. Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
I samband med översynen av känsliga områden 2001 ansågs ytterligare 16 tätorter [46] - var och en med mer än 10 000 personekvivalenter - tillhöra ett känsligt område.
On the basis of the information delivered by Greece at the request of the Commission in 2001, the collecting systems of 50 agglomerations out of 90 discharging into "normal areas" were not in conformity with Article 3 of the Directive at 31 December 2000. Two of the agglomerations without a complying collecting system were Iraklion (164 000 p.e.) and parts of Thessaloniki (tourist zone with 130 000 p.e.).
[46] Monaghan, Carrickmacross, Athy, Carlow, Portlaoise, Kilkenny, Clonmel, Thurles, Fermoy, Swords, Dublin (Ringsend), Leixlip, Wexford, Waterford, Tralee och Dundalk.
According to the above-mentioned review undertaken in 2003, the Greek authorities consider that 49 agglomerations out of 77 provided a complying collecting system by 31 December 2000. The review carried out by the Greek authorities changed the data concerning waste water collection for agglomerations such as Aigio, Kallithea Chalidiki, Kalymnos, Korinthos-Loutraki, Nea Kalikrateia, Siteia-Crete and Tolo, which previously were not regarded to comply.
Furthermore, the Greek authority stated that the waste water collection through septic tanks in Rhodos is in conformity with the Directive.
De irländska myndigheterna åberopar artikel 5.7 i direktivet och hävdar att mer långtgående rening inte behöver införas förrän 2008 i de tätorter vars avloppsvatten går ut i nyligen angivna känsliga områden. Kommissionen har dock redan tidigare betraktat dessa områden som eutrofierade och begärde år 2000 att de skulle utpekas som sådana, varför kommissionen anser att dessa tätorter borde ha infört mer långtgående rening redan 1998. Dessa områden är föremål för ett pågående överträdelseförfarande. För närvarande granskas nyligen inkomna synpunkter från Irland.
11.7.2.1. Reningsnivå
Table 11-21: Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas" -
Eftersom Irland angav ytterligare vattensamlingar som känsliga 2001, inklusive deras avrinningsområden, ökade antalet berörda tätorter med mer än 10 000 pe från 11 (1998) till 28 (2001).
Evaluation a35
År 2002 hade tio av de elva tätorterna i dessa områden - som pekades ut 1998 - de anläggningar som krävs för fosforrening. Endast Longford (16 000 pe) genomförde enbart sekundär rening och bör därför uppgraderas för fosforrening. [47] Trots att Osberstown har anläggningar för bortskaffande av näringsämnen anses den inte uppfylla direktivets krav, eftersom reningskapaciteten (40 000 pe) framstår som alltför liten för tillräcklig vattenrening i jämförelse med tätortens totala nominella belastning (97 651 pe). Enligt kommissionens uppfattning måste kapaciteten vid reningsverket i Osberstown byggas ut. [48]
>TABLE POSITION>
[47] I en kommentar av den 22 september 2003 meddelade Irland att uppgifterna är felaktiga och att Longford avskiljer fosfor sedan 2001 och därmed uppfyller direktivets krav. Dessa uppgifter kunde inte tas med i utvärderingen men kommer att beaktas i framtiden.
Table 11-22: Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas" -
Evaluation b on the basis of a review undertaken by Greece in 200335
[48] Enligt en kommentar av den 22 september 2003 byggdes kapaciteten ut för Osberstown redan i maj 2000 till 80 000 pe. Där genomförs avskiljning av fosfor och därmed uppfyller reningen kraven.
>TABLE POSITION>
11.4.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
I tätorter inom känsliga områden som utpekades 2001 - men som enligt kommissionens mening borde ha pekats ut 1994 - var läget följande:
Greece has five cities with a population equivalent of more than 150 000: Athens, Thessaloniki, Iraklion, Metamorphosis and Patra.
* I fem tätorter genomfördes mer långtgående fosforrening: Portlaoise, Monaghan, Leixlip, Carrickmacross och Clonmel. Tätorterna Portlaoise (med utsläpp i River Barrow) och Clonmel (med utsläpp i River Suir) har också infört krav på avskiljning av kväve.
In the second Commission report Elefsina Aspropyrgos was also included in the list of "major cities", but in 2002 the Greek authorities reported the size of this agglomeration to be only 120 000 p.e. Since Elefsina Aspropyrgos discharges into a sensitive area, it should have already been equipped with more stringent treatment (secondary treatment followed by nitrogen and phosphorus removal) already by 31 December 1998. It is subject to an infringement procedure before Court.
* I fyra tätorter genomfördes sekundär rening: Dundalk, Carlow, Kilkenny och Swords.
On 31 December 1998 Athens and Thessaloniki had primary treatment or partial secondary treatment only. Patra and Elefsina Aspropyrgos did not have any treatment. This situation had improved by 2002.
* Dublin-Howth Outfall (505 969 pe) [49] genomförde endast grovrening
At 1 January 2002 the situation of big cities was the following:
[49] Vid ett kommittémöte den 1 september 2003 meddelade de irländska myndigheterna att man från och med september 2002 betraktar Dublin-Howth Outfall och Dublin-Ringsend Discharge som en enda tätort. I en kommentar av den 22 september 2003 hävdar de irländska myndigheterna att avloppssystemet för Dublin-Howth Outfall är utformat på ett sådant sätt att utsläppen inte går ut i ett känsligt område.
* Athens (3 500 000 p.e.) discharges into a sensitive area, which was designated in April 2002. More stringent treatment is under construction and, according to the information from the Greek authorities, will be completed at the end of 2003. The waste water situation of Athens/Psittalia is subject to an infraction procedure (Court application not yet lodged).
* Iraklion is situated in a "normal area" and provides full secondary treatment followed by nitrogen removal.
I sju tätorter renades inte avloppsvattnet alls: Dublin-Ringsend Discharge (1,8 miljoner pe), Athy (12 379 pe), Fermoy (12 960 pe), Tralee (41 680 pe), Wexford (17 000 pe), Waterford (154 000 pe) och Thurles (10 600 pe).
* Thessaloniki discharges into a sensitive area that was designated in April 2002 and provides secondary treatment followed by nitrogen removal.
Detta visar att 14 [50] av de 16 berörda tätorterna med utsläpp i känsliga områden - som pekades ut 2001 men som enligt kommissionens mening borde ha haft mer långtgående kväve- och/eller fosforrening redan i slutet av 1998 - fortfarande inte uppfyllde direktivets reningskrav. Dessa tätorter motsvarar en total nominell belastning på 3 miljoner personekvivalenter.
* Metamorphosis and Patra are situated in a "normal area" and provide full secondary treatment followed by nitrogen removal.
[50] Portlaoise (saknar kväverening), Clonmel (saknar kväverening), Dundalk (sekundär rening), Carlow (sekundär rening), Kilkenny (sekundär rening), Swords (sekundär rening), Dublin-Howth Outfall (primär rening), Dublin-Ringsend (ingen rening), Athy (ingen rening), Fermoy (ingen rening), Tralee (ingen rening), Wexford (ingen rening), Waterford (ingen rening), Thurles (ingen rening). I nämnda kommentar av den 22 september 2003 hävdar de irländska myndigheterna att sekundär rening genomfördes i tätorterna Athey, Fermoy Tralee och Thurles före utgången av 1998.
11.4.6. Industrial waste water (Article 13)
As regards Article 13, Greece reported 52 industrial plants with a total load of 3 482 492 p.e. All plants were complying with the Directive on 31 December 2000.
Tabell -35: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i känsliga områden
>Plats för tabell>
Table 11-23: Industrial waste water with respect to Article 13 of the Directive
*Inklusive tätorten Osberstown med en reningskapacitet för endast 41 procent av dess totala belastning.
>TABLE POSITION>
11.7.2.2. Reningens effektivitet (resultat från övervakningen) i känsliga områden
11.4.7. Sewage Sludge
I sex av de elva tätorterna med mer än 10 000 pe vars avloppsvatten släpps ut i de känsliga områden som hade pekats ut 1999 uppfylldes reningens effektivitet kraven det året, vilket motsvarar 41,8 procent av belastningen. I fem tätorter (58,2 procent av avloppsbelastningen) var reningens effektivitet totalt sett otillräcklig i förhållande till direktivets bestämmelser. [51] Detta gällde bland annat Solely Longford som endast genomförde sekundär rening.
The Greek authorities did not provide the necessary data on the total amount of sewage sludge generated by urban waste water treatment. In the situation report according to Article 16 Greece only stated that about 1.5 % of the sewage sludge is re-used in agriculture and 98.5 % is deposited in landfills.
[51] Osberstown, Longford, Navan, Roscrea, Castlebar (ansågs inte uppfylla kraven eftersom den totala fosforhalten inte kontrollerades under 1999). Enligt en kommentar av den 22 september 2003 byggdes Osberstowns kapacitet ut till 80 000 pe i maj 2000. Där genomförs nu avskiljning av fosfor och därmed en fullgod rening.
11.5. Spain
11.5.1. Identification of sensitive areas
Tabell -36: Reningens effektivitet i tätorter med utsläpp i känsliga områden som pekades ut 1994
Spain identified sensitive areas in 1999 and 2000, but many of those were only identifications of regional authorities, which had not been officially notified to the Commission by the national authorities. In the course of 2001 and 2002, many sensitive areas were officially notified. However, some sensitive areas have still not yet been designated officially. The European Court of Justice ruled against Spain on this issue in May 2003.
>Plats för tabell>
Apart from the regional designations for which official notifications from the national authorities are still outstanding, there are many additional areas in Spain which the Commission believes should be designated as sensitive areas. In total there are 44 additional water bodies which the Commission regards as candidates for designation. Many of these are water bodies which are fed by large catchment areas, such as the Rivers Ebro and Tejo.
11.7.3. Vattenrening i tätorter med utsläpp i "normala områden" - läget den 31 december 2000
11.5.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
I slutet av 2000 hade Irland 28 tätorter med mer än 15 000 pe varifrån utsläppen gick ut i "normala områden". Irland hade tidigare skickat in en förteckning över 35 tätorter med mer än 15 000 pe, men i sju av dem [52] gick utsläppen ut i känsliga områden, varför dessa tillfördes kategorin känsliga områden.
A number of agglomerations, which were reported to the Commission when compiling in its second report were no longer reported by the Spanish authorities in the information submitted for the present report. Some agglomerations have apparently dropped below the threshold of 10 000 p.e. and for this reason were not taken into account any longer [36]. Some agglomerations were merged and some, according to the Spanish authorities, no longer discharged into sensitive areas. One such case is Santa Pola (125 000 p.e.), which does not even provide biological treatment.
[52] Athlone, Castlebar, Killarney, Longford, Mullingar, Navan och Osberstown.
[36] Muro (< 10 000 p.e.), Sant Bartelomeu del Grau (only industrial waste water), Campo Criptana (merged with Alcázar de San Juan), Colindres and Laredo (both merged with Santona, Cuenca Baja del río Asón).
According to recent information from the Spanish authorities of 2003, their data include 33 agglomerations which discharge their effluents into not yet officially designated sensitive areas.
13 av de 28 tätorterna hade anläggningar för åtminstone sekundär rening. 15 tätorter saknade sekundär rening (bland annat stora delar av Cork och Dublin), vilket motsvarar 81,9 procent av den totala avloppsbelastningen i tätorter med mer än 15 000 pe i "normala områden".
11.5.2.1. Treatment level
I några av tätorterna, som Cork Harbour och Dublin, gick avloppsvattnet ut i vattensamlingar där eutrofiering är ett problem och som enligt kommissionens mening borde ha klassificerats som känsliga 1994. Dessa tätorter borde därför ha genomfört mer långtgående rening redan 1998 (se ovan).
The Spanish authorities provided updated information on 113 agglomerations with more than 10 000 p.e. discharging into sensitive areas: 57 agglomerations were indicated as being equipped with more stringent treatment representing 77% of the total load. However, at the time of finalising the present report, the Commission still had a number of outstanding questions concerning the data presented by the Spanish authorities. Therefore for carrying out its assessment, the Commission based itself on figures submitted by Spain in relation to the previous data request. These figures indicate that only 34 agglomerations were in compliance and that only 25% of the load was subject to adequate treatment. For at least nine agglomerations no wastewater treatment was provided at all: Alfarras-Almenar, Alginet, Almonte, Celra, Deltebre, Marines, Naut-Aran, Santoña (132 135 p.e.) and Sueca. [37]
Tabell -37: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i "normala områden"
[37] In May/September 2003, the Spanish authorities provided updated data in the frame of monitoring information which will be considered in the future evaluations.
>Plats för tabell>
11.7.4. Ledningsnät
Table 11-24: Treatment level of agglomerations discharging into sensitive areas
11.7.4.1. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden
>TABLE POSITION>
De flesta tätorter i känsliga områden som Irland pekade ut 1994 och 2001 hade redan ledningsnät som uppfyllde kraven. Endast Athey, Tralee och Waterford saknade fullgoda nät. [53]
* n.a.: no information available
[53] Enligt den irländska kommentaren av den 22 september 2003 hade Athey, Tralee och Waterford ledningsnät som uppfyllde kraven.
11.5.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
Tabell -38: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden som pekades ut 1994 och 2001
Spain did not provide any information on treatment performance (monitoring data for the year 1999) of urban waste water treatment plants, which was requested by the Commission on the basis of Article 15 of the Directive in December 2000. For certain agglomerations incomplete monitoring information was provided in May/September 2003, which was too late to be taken into account for this report.
>Plats för tabell>
11.5.3. Waste water treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
11.7.4.2. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden"
At 31 December 2000, 458 agglomerations with a nominal load of more than 15 000 p.e. were reported to discharge their effluent into "normal areas". 245 of them were equipped with at least secondary treatment. 213 agglomerations did not provide secondary treatment, and therefore did not fulfil the requirements of Article 4 of the Directive. More than 20 million population equivalents representing 38.2 % of the waste water load discharged into "normal areas" was not treated appropriately. Among the agglomerations not providing adequate treatment, were a number of cities with more than 150 000 p.e. (details in section 11.5.5).
Enligt kompletterande information som skickades in i april 2003 uppfyllde ledningsnäten direktivets krav den 31 december 2000 i alla 28 irländska tätorter med en nominell belastning på mer än 15 000 pe vars utsläpp går ut i "normala områden".
Tabell -39: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden"
Table 11-25: Treatment level in agglomerations discharging into "normal areas"
>Plats för tabell>
>TABLE POSITION>
11.7.5. Vattenrening i städer med mer än 150 000 pe
11.5.4. Collecting systems
Irland har fyra städer med mer än 150 000 personekvivalenter:
11.5.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
* Dundalk (180 000 pe) färdigställde en anläggning för sekundär rening under 2000. Orten är belägen i ett känsligt område (Castletown Estuary) som pekades ut 2001.
Out of 113 agglomerations discharging into sensitive areas, for which information was provided, only 62 were equipped with a collecting system being in conformity with Article 3 of Directive 91/271/EEC.
* Dublin (2 300 000 pe) genomförde endast primär rening för delar av befolkningen den 1 januari 2002. Staden är också belägen i ett känsligt område som pekades ut 2001 (Liffey Estuary) och har nu beslutat att låta uppföra anläggningar för sekundär rening och kväverening.
* Från Waterford (154 000 pe) går avloppsvattnet ut i Suir Estuary. Staden saknade avloppsvattenrening i början av januari 2002. Anläggningen för sekundär rening beräknas vara klar i slutet av 2004.
Table 11-26: Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
* Cork (328 000 pe) saknade avloppsvattenrening i januari 2002. Sekundär rening planeras till slutet av 2003. Eftersom kustvattnen och flodmynningarna i området är eutrofierade anser kommissionen att Irland borde ha angivit dessa områden som känsliga och att staden Cork borde ha haft mer långtgående rening (kväve och fosfor) sedan 1998.
>TABLE POSITION>
Kommissionen välkomnar att Irland pekade ut de tre nämnda flodmynningarna som känsliga områden 2001. Men enligt kommissionens rön om eutrofieringen i dessa områden, bland annat Cork Harbour, borde dessa områden ha pekats ut redan vid den första omgången 1994. Därför borde städerna Dundalk, Dublin och Waterford enligt kommissionens mening ha infört mer långtgående rening (avskiljning av kväve och fosfor) redan 1998. Detsamma gäller Cork, men Irland har ännu inte angivit Cork Harbour som ett känsligt område. Irland anser att ovan nämnda tre städer omfattas av artikel 5.7 i direktivet och därför inte behöver införa mer långtgående rening förrän 2008, eftersom de pekades ut 2001. Enligt Irlands tolkning behöver Cork Harbour inte anges som ett känsligt område och därför endast genomföra biologisk rening. Alla berörda städer behandlas i ett pågående överträdelseärende.
11.5.4.2. Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
11.7.6. Industrispillvatten (artikel 13)
At 31 December 2000 the collecting systems of 430 agglomerations out of 458 discharging into "normal areas" were in conformity with Article 3 of the Directive (91,9% of the nominal load of all concerned agglomerations). The non complying agglomerations included some major cities such as El Prat de Llobregat (1.7 mio. p.e.), La Coruña (580 000 p.e), Tui (274 000 p.e.), Algeciras (174 000 p.e.) or Ferrol (161 000 p.e.).
Irland har 38 industrianläggningar med en total organisk belastning på 2 784 317 pe. Inom sektorn för mejerihantering uppfylldes kraven för endast 59 procent av belastningen. Åtal och arbetsprogram pågår när det gäller de anläggningar som inte följde bestämmelserna.
Tabell -40: Industrispillvatten enligt artikel 13 i direktivet
Table 11-27: Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
>Plats för tabell>
>TABLE POSITION>
11.7.7. Avloppsslam
11.5.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
Under 1999 producerades 37 595 ton avloppsslam i torr materia från reningsverk med mer än 500 pe för avloppsvatten från tätbebyggelse. 23 procent återanvändes i jordbruket, 45 procent gick till deponier och 1 procent återanvändes eller bortskaffades på andra sätt. Trots att det är förbjudet att släppa ut avloppsslam i havsmiljö (artikel 14 i direktiv 91/271/EEG; Irish Sea Act, 1981), dumpades 31 procent av avloppsslammet i havet under hela 1999. Enligt ny information från 2003 har den mängd avloppsslam som tidigare släpptes ut i havet renats och använts i jordbruket sedan 1999.
The Spanish authorities reported 75 cities with a nominal load of more than 150 000 p.e.
Tabell -41: Återanvändning och bortskaffande av avloppsslam som produceras vid reningsverk
Six cities (Alginet, Benidorm, Calvia, Castellón de la Plana, Colmenar Viejo and Palma de Mallorca) were located in sensitive areas and should therefore be equipped with more advanced treatment. However, only Calvia (Santa Ponça) was provided with more stringent treatment (elimination of nitrogen and phosphorus). The other 5 cities did not fulfil this requirement and, therefore, did not comply with the Directive [38]. Alginet (180 000 p.e.) did not have any treatment at all.
>Plats för tabell>
[38] Alginet (180 000 p.e.): no treatment (more stringent by 2005); Benidorm (347 041 p.e.): primary treatment (more stringent treatment by 2004); Castellón de la Plana (156 000 p.e.): primary treatment (more stringent treatment by 2004); Colmenar Viejo (151 996 p.e.): secondary treatment only; Palma de Mallorca II (481 450 p.e.): partial secondary treatment (due to recent information the waste water of Palma de Mallorca is treated by two treatment plants, of which one - Palma I (28 027 p.e.) -discharges into a normal area).
11.8. Italien
The remaining 69 cities were discharging into "normal" areas and should have been equipped with at least secondary treatment. At the end of December 2001 the waste water situation in these cities was as follows:
11.8.1. Angivande av känsliga områden
* Nine had more stringent treatment: Almeria, León, Oviedo, Roquetas de Mar, Sestao (=Bilbao) (1.25 mio p.e.), Talavera de la Reina, Vitoria-Gasteiz, Xirivella and Zaragoza (1.2 mio p.e.);
Italien pekade ut känsliga områden 1999, däribland sju sjöar och delar av den adriatiska kusten. År 2001 skickade Italien en reviderad karta som visar ett antal ytterligare känsliga vattensamlingar, men landet har ännu inte anmält dessa områden officiellt. De innefattade dessutom inte de områden som enligt kommissionens mening borde ha angivits som känsliga på grund av eutrofiering (undersökning från ERM, 1999).
* 36 had secondary treatment [39], including Cordoba (505 000 p.e.), Madrid (6.0 mio p.e.), Malaga (978 400 p.e.), Murcia (833 000 p.e.) and Sevilla (1.28 mio p.e.), Vallaloid (715 300 p.e.)
I domstolens dom av den 25 april 2002 om staden Milanos avsaknad av avloppsvattenrening hävdade Europeiska gemenskapernas domstol att mer långtgående rening av avloppsvatten måste genomföras före direkta eller indirekta utsläpp i känsliga områden. Kommissionen vill påpeka att detta gäller för samtliga känsliga områden. De italienska myndigheterna har ännu inte räknat med berörda avloppsutsläpp i avrinningsområden som går in i känsliga områden. Detta har tagits upp i ytterligare ett överträdelseförfarande.
* 16 had primary treatment or incomplete secondary treatment only: Mostoles (882 000 p.e.), Alcobendas, Algeciras, Alicante (744 709 p.e.), Cartagena, Fuengirola, Alcala de Henares, Guadalajara, Vigo, Muro del Alcoy, Pineda del Mar, Salamanca, San Roman, Santiago de Compostela, Valencia (1.5 mio p.e.), Granada (496 000 p.e.);
11.8.2. Vattenrening i tätorter med utsläpp i känsliga områden
Eight still do not treat their waste water at all: A Coruña, Barcelona (3.4 mio p.e.), Cadiz, Donostia-San Sebastian, Ferrol, Gijon, Suances and Tui.
Italien har inte skickat någon uppdaterad information för 2002 om tätorter med mer än 10 000 pe där utsläppen går ut i känsliga områden. Senare information om reningens effektivitet lämnades först 1999 och innefattade inte alla berörda tätorter. [54] Båda dessa datakällor beaktades därför för den bedömning som presenteras nedan. Italien klargjorde inte de motsägande uppgifterna innan kommissionens rapport färdigställdes.
In the opinion of the Commission, many of the Spanish "normal areas" are in fact suffering from eutrophication problems or belong to the catchment area of sensitive areas. This means that the cities and agglomerations discharging into those areas should provide more stringent waste water treatment. Among them are cities with more than one million population equivalents, such as Barcelona, Madrid, Sevilla, and other big cities such as Cordoba and Granada. For many further cities and agglomerations the Commission currently does not have the detailed information, as to which of them are actually discharging into so-called potentially sensitive areas.
[54] Till exempel redovisade man inte längre tätorter som Ballabio, Bosisio Parini, Brenta, Cernobbio, Galbiate, Lipomo, Maslianico, Oggiono, Olginate och Tavernerio, vilka motsvarar totalt 350 000 pe.
Two cities, reported for the second Commission report, were not mentioned anymore as their waste water load was reported to be below 150 000 p.e. [40]
[40] Lorca (298 000 p.e. - now 57 000 p.e. due to disconnection of a large industry) and Velilla de San Antonio (163 378 p.e. - now 145 400 p.e.).
11.8.2.1. Reningsnivå
11.5.6. Less sensitive areas
Enligt nämnda kriterier fanns det i början av 2002 49 [55] tätorter i Italien med mer än 10 000 pe vars avloppsvatten går ut i känsliga områden. 28 tätorter, som motsvarar 71,6 procent av den belastningen, rättade sig efter bestämmelserna. I 11 [56] av de tätorter som hade anläggningar för mer långtgående rening saknades åtminstone ett av de reningssteg som krävs (kväve- och/eller fosforrening och/eller annan rening). För fem tätorter lämnades ingen närmare information om vilken typ av mer långtgående rening som genomförs.
Since 1997 Spain has identified less sensitive areas along the coasts of the Mediterranean and the Atlantic, and the Canary Islands in several steps. The region of Andalusia has officially identified less sensitive areas along its whole coastline by the Decree of March 1999. In November 2000, the Spanish national authorities notified the Commission that, after consultation with the regions, only the Canary Islands will have less sensitive areas. However, the Commission still has not been informed that Article 3(2) of the Decree issued by the region of Andalusia in March 1999 and identifying less sensitive areas, has been revoked.
[55] Italien redogjorde för 39 tätorter i samband med informationen från övervakningen 1999. För tio tätorter hämtades relevant information från tidigare informationskällor, från 1998.
In February 2002, in a communication to the Commission, the Spanish authorities announced that the Canary Islands will be identified as less sensitive areas after the approval of the hydrological plan of the Canary Islands.
In July 2001 Spain notified the entire coastal zone of the autonomous community of Cantabria as a less sensitive area, with the exception of the Bay of Santander, which is regarded by Spain as a "normal" area. According to the Commission's opinion the bay of Santander is suffering from eutrophication and should have been identified as a sensitive area.
[56] Arcisate, Bellaria-Igea Marina, Cattolica, Coriano, Lido di Classe, Marina di Ravenna, Misano Adriatico, Orbetello-Orbetello Scalo, Rosolina Mare, Rosolina-Donada-Contarina och Savignano sul Rubicone.
The Commission challenges the less sensitive areas identified in Andalusia, Cantabria and the Canary Islands, since it believes that discharges treated at primary level only may affect the quality of numerous bathing waters in these regions. In addition, the Commission believes that when identifying its less sensitive areas, Andalusia did not take account of the fact that discharges may affect nearby bodies of water designated as sensitive in Andalusia itself as well as in the Algarve in Portugal. In general terms, the Commission is of the opinion, that the waters of the Mediterranean do not meet the criteria laid down in the Directive for less sensitive areas due to their hydrodynamic features.
According to the directive, if Member States wish to allow treatment levels less severe than secondary treatment they should submit an official request for a derogation to the Commission. Spain has not submitted any such request. The Commission is therefore of the opinion that all Spanish agglomerations with a population equivalent of more than 15 000 must have at least secondary treatment from 31 December 2000, including those which discharge their effluent into areas which the Spanish authorities have identified as less sensitive.
Ett antal tätorter tycks vara tungt överbelastade och kapaciteten bör därför byggas ut, enligt kommissionens uppfattning. Detta gäller till exempel Arcisate, Colico, Laveno Monbello, Lovere-Costa Volpino, Luino och Travedona Monate.
11.5.7. Industrial waste water (Article 13)
Tabell -42: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i känsliga områden
In Spain 155 industrial plants with a total organic load of 9 915 785 p.e are affected by Article 13 of the Directive. 68 % of the organic load is in compliance.
>Plats för tabell>
The fish-processing and the milk-processing industries are the two sectors with the most significant shortcomings.
* Inkluderar både ofullständig mer långtgående rening och verk med otillräcklig reningskapacitet, med hänsyn tagen till att dessa båda brister kan överlappa varandra (till exempel Arcisate).
The date on which the industrial plants for all sectors will be in full compliance has been announced as 31 December 2005.
11.8.2.2. Reningens effektivitet (resultat från övervakningen) i känsliga områden
Italien lämnade information om reningens effektivitet under 1999 för 39 tätorter med mer än 10 000 pe belägna i känsliga områden. Enligt kommissionens tolkning uppfylldes kraven på reningens effektivitet i 18 tätorter. I 21 tätorter, som motsvarade 54,4 procent av den redovisade belastningen, följdes inte direktivets bestämmelser.
Table 11-28: Industrial waste water with respect to Article 13 of the Directive
Tabell -43: Reningens effektivitet i tätorter med utsläpp i känsliga områden
>TABLE POSITION>
>Plats för tabell>
11.5.8. Sewage Sludge
* Skillnaderna i utvärderingen beror på att Italien och kommissionen har gjort olika tolkningar om vilka näringsämnen som måste avskiljas för skydd av Adriatiska havet. I vissa italienska regioner anser man att det inte är nödvändigt med kväverening.
No information about sewage sludge was available. As referred to elsewhere in the report, the Commission is concerned that Spain continues the practice of dumping sewage sludge into surface waters.
11.8.3. Avloppsvattenrening i tätorter med utsläpp i "normala områden" - läget den 31 december 2000
11.6. France
Italien lämnade information om 632 tätorter med mer än 15 000 pe i "normala områden". Men enligt kommissionen går avloppsvatten från Como och Venedig ut i känsliga områden. Dessa två tätorter har därför betraktats som känsliga och ingår inte i följande utvärdering.
11.6.1. Identification of sensitive areas
Enligt kommissionens utvärdering [57] följdes direktivets bestämmelser i 312 av 630 tätorter den 31 december 2000. I 318 tätorter följdes inte direktivet. De motsvarar 47,8 procent av den redovisade mängden avloppsvatten som går ut i "normala områden".
France identified sensitive areas in 1994 and reviewed its identification in 1999, classifying a number of further sensitive areas (see second Commission report). However, the study carried out by the Commission in 1999 showed that a number of additional sensitive areas should have been identified in terms of eutrophication. France still has not designated these areas, which include the freshwaters and coastal waters of the Artois-Picardie basin, the Bay of the Seine and its downstream river sections, rivers and coastal waters in Brittany, the river Vistre and the lagoon Etang de Thau. The identification of these areas is subject to an infringement procedure before Court.
[57] När Italien bedömde huruvida tätorterna uppfyller kraven använde landet ett eget system med följande klasser: "conforme", "parzialmente conforme", "conforme con riserva" och "non conforme". Enligt kommissionens kriterier ansågs endast klassen "conforme" följa direktivets krav.
11.6.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
The provision of data by the French authorities was not satisfactory. Information was submitted with long delays, or it was incomplete or completely absent. For example, The Commission is still awaiting a response to a request for monitoring data on plants discharging into sensitive areas made in December 2000. France has not published situation reports as required under Article 16 of the Directive. These issues are subject to an ongoing infringement procedure.
Kommissionen vill påpeka att ett stort antal tätorter släppte ut avloppsvatten i potentiellt känsliga områden - områden där det enligt kommissionens rön inte endast bör genomföras sekundär rening utan också mer långtgående rening, på grund av att det mottagande vattnet är eutrofierat. Det verkar också som om de italienska myndigheterna inte redovisade alla berörda tätorter, till exempel Cagliari (Sardinien).
After repeated requests from the Commission, the French authorities provided on 5th September 2003, information about the treatment requirements for the waste water discharged into sensitive areas. The Commission took this information into account in the evaluation presented below, but has not had the opportunity to completely verify this data.
Tabell -44: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i "normala områden"
France provided certain information on 348 agglomerations discharging into sensitive areas and identified as such in 1994, and on 50 agglomerations being additionally identified as sensitive in 1999. According to Article 5(7) of the Directive, the latter have, to be equipped with more stringent treatment at the latest by 2006; therefore they were currently evaluated under "normal areas". However, it has to be pointed out that among those 50 agglomerations were also a number of agglomerations, which - according to the Commission's opinion - should have been identified as sensitive areas in 1994, and therefore applying tertiary treatment already as from the end of 1998, e.g. Compiegne, Corbeil, Etampes, Evry, Beauvais.
>Plats för tabell>
11.6.2.1. Treatment level
11.8.4. Ledningsnät
Out of the 348 agglomerations 143 agglomerations were complying with the Directive. They represented 36.4 % of the load of the concerned agglomerations.
11.8.4.1. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden
205 agglomerations were not in conformity (63.6 % of the load). These included a number of big cities such as Strasbourg, Mulhouse (Sausheim) or Montpellier. 147 of them did not have any kind of more advanced treatment facilities, 50 were partially, but insufficiently equipped with more stringent treatment facilities.
16 av 49 tätorter med mer än 10 000 pe belägna i känsliga områden uppfyllde redan 1998 kraven i artikel 3 i direktivet. Enligt kommissionens tolkning verkade 33 tätorter inte ha de ledningsnät som krävs.
The organic design capacity of the treatment plants in 13 agglomerations seemed too small to be able to sufficiently treat the waste water of the concerned agglomeration. The agglomerations where the design capacity was 80 % or less than of the size of the entire agglomeration were for example Angouleme (in total seven treatment plants), Briey, Guenange, Louhans, Lunel, Malansac, Niedernai, Pleucadeuc, Rambouillet, Ribauville, Thonon, Trois Ponts, Vallee De L'orne.
Tabell -45: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden
>Plats för tabell>
Table 11-29: Treatment level of agglomerations discharging into sensitive areas, designated in 1994
11.8.4.2. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden"
>TABLE POSITION>
Enligt kommissionens uppfattning [58] saknades fullgoda ledningsnät den 31 december 2000 i 359 av de 632 tätorter med mer än 15 000 pe som var belägna i "normala områden". Bland dessa fanns ett antal stora städer som Rom (3 166 445 pe), Milano (2 545 000 pe), Torino (1 153 000 pe), Valle del Chiampo (952 000 pe), Bari (936 480 pe) och Neapel (800 000). För 30 tätorter saknades uppgifter som gör det möjligt att bedöma om kraven uppfylls.
*Including incomplete more stringent treatment and insufficient treatment capacity of plants, taking into account possible overlaps of both shortcomings
[58] Italien använde olika klasser vid bedömningen av huruvida ledningsnäten uppfyllde kraven: "Conforme": 90 procent eller mer av tätorten har avloppssystem; "Parzialmente conforme": mindre än 90 procent av tätorten har avloppssystem; "Conforme con riserva": tätorten har ett avloppssystem, men den andel personekvivalenter som omfattas är okänd; "Non conforme": tätorten saknar avloppssystem; "Data non disponibile": uppgifter saknas. Enligt kommissionens kriterier kunde endast klassen "conforme" anses följa direktivets krav.
11.6.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
France did not provide information on the treatment performance of plants discharging into sensitive areas (monitoring data for the year 1999), which was requested by the Commission on the basis of Article 15 of the Directive. The issue is subject to the above mentioned infringement procedure on reporting issues.
Tabell -46: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden"
11.6.3. Waste water treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
>Plats för tabell>
At the end of 2000, France had 486 agglomerations above 15 000 p.e discharging into "normal areas". They currently include also those agglomerations above 15 000 p.e., which discharge into areas which were designated as sensitive areas later in 1999, and which currently need not yet comply with more stringent treatment requirements.
11.8.5. Vattenrening i städer med mer än 150 000 pe
In addition, the evaluation currently also includes the agglomerations which discharge into potentially sensitive areas, areas which - in the Commission's opinion - should have been identified by France as sensitive in 1994 and provide already subject to more stringent treatment, and which are also subject to the above-mentioned infringement case before Court. Paris is one of these agglomerations.
Eftersom Italien inte har lämnat uppdaterad information om situationen den 31 januari 2002 när det gäller avloppsvattenreningen i större städer med mer än 150 000 pe, använde kommissionen relevant information från tidigare år och antog att inga betydande förändringar inträffat under 2002. Bland de större städerna verkade Italien ha inkluderat tätorter i den betydelse som avses i direktivet.
307 agglomerations, representing 68 % of the concerned load of the above 486 agglomerations complied with the Directive, deadline 31 December 2000. 179 agglomerations had not yet been equipped with secondary treatment.
Mot denna bakgrund kan situationen i 92 städer beskrivas på följande sätt:
* Sju städer var belägna i ett känsligt område och bör genomföra mer långtgående rening: Cagliari, Como, Venezia, Rimini, Rimini-S.Giustina, Ravenna och Rosolina-Donada-Contarina. Enligt den information som lämnades fanns fullständig mer långtgående rening endast i Como, Ravenna, Rimini och Rimini-S.Giustina. I Venedig genomfördes kväve- och fosforrening endast för en del av befolkningen och i Cagliari [59] genomfördes endast sekundär rening. Situationen i Rosolina-Donada-Contarina var oklar. [60]
Table 11-30: Treatment level of agglomerations discharging into "normal areas"
[59] Enligt uppgifter skall staden Cagliari ha haft anläggningar för sekundär rening redan 1998, men staden nämns inte i senare uppgifter.
>TABLE POSITION>
11.6.4. Collecting systems
[60] Enligt kommissionens andra rapport hade staden Rosolina-Donada-Contarina 400 000 personekvivalenter, men enligt data från övervakningen 1999 skulle staden endast ha 27 000 pe.
11.6.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas, designated in 1994
According to the available information, the collecting system of at least 69 agglomerations discharging into sensitive areas was not completed. These agglomerations represented 18.9 % of the load of the concerned agglomerations. For 77 agglomerations (20.7 % of the load) no information was available whether a complying collecting system was in place by 1 January 2002.
* 48 städer var belägna i potentiellt känsliga områden och bör därför, enligt kommissionens mening, införa mer långtgående rening. Anläggningar för mer långtgående rening fanns dock endast i Bergamo, Bolzano, Brescia, Parma, Peschiera, Pescia, San Miniato och Verona. I Caronno Pertusella, Ranica och Santa Corce Sull'Arno fanns mer långtgående rening redan 1998, men de har inte redovisats av Italien sedan dess.
*
Table 11-31: Collecting systems of agglomerations discharging into sensitive areas designated in 1994
* Situationen i övriga städer i potentiellt känsliga områden var följande:
>TABLE POSITION>
* Milano (2 545 000 pe) saknade fortfarande avloppsvattenrening. Europeiska gemenskapernas domstol dömde Italien för detta den 26 april 2002. De italienska myndigheterna har aviserat att tre vattenreningsverk är under uppförande och kommer att stå klara senast i slutet av 2004.
11.6.4.2. Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
* I 29 städer genomfördes sekundär rening eller delvis mer långtgående rening. [61]
At least 69 agglomerations with a nominal load of more than 15 000 p.e. did not provide a complying collecting system by 31 December 2000. These agglomerations represented 15.8 % of the concerned load in "normal areas". For 249 additional agglomerations insufficient information was provided to assess the conformity of the collecting systems.
[61] Merano, Trento, Udine, Cervignano del Friuli, Cartigliano, Chiampo, Lignano, Montebello Vicentino, Padova, Monza, Cinisello, Varese, Magenta, Pavia, Torino, Reggio Emilia, Modena, Ferrara, Bologna, Lugo, Pescia, Prato och Andria. Inför kommissionens andra rapport skulle även Bassa Friulana, Capannori Porcari, Milano Niguarda, Milano/Peschiera/Borromeo, Pero-Milano, Robecco och San Colombano al lambro ha haft anläggningar för sekundär rening 1998, men de har inte redovisats sedan dess.
Table 11-32: Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
* I fyra städer genomfördes primär rening eller delvis sekundär rening: Trieste, Busto Arsizio, Rho och Florens.
>TABLE POSITION>
* I tre städer var situationen oklar: Carpi Correggio, Fuceccio och Tolomezzo. [62]
11.6.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
[62] Inför kommissionens andra rapport uppgavs att Carpi Correggio och Fuceccio hade anläggningar för mer långtgående rening redan 1998, men i senare information har denna reningsnivå inte bekräftats och den redovisade belastningen sades vara betydligt mindre. Sekundär rening kommer att införas i Tolmezzo, men inte före 2004, och den nuvarande vattenreningen, om det alls finns någon, redovisades inte.
France provided information on 60 cities with a population equivalent of more than 150 000:
* 29 cities were situated in sensitive areas and should therefore have been equipped with more stringent treatment (secondary treatment followed by nitrogen and/or phosphorus and/or other treatment):
* 37 städer med mer än 150 000 personekvivalenter var belägna i "normala områden" och bör därför ha anläggningar för åtminstone sekundär rening.
* Eleven cities were equipped with all required treatment steps: Aix en Provence, Angouleme, Besancon, Calais, Colmar, Lagny-sur-Marne, Metz, Orleans, Rennes, Thonon and Tours.
* I 17 städer uppfylldes detta krav: Livorno och Palermo hade ännu mer långtgående rening, och sekundär rening genomfördes i Porto Torres, San Benedetto del Tronto, Pescara, Caserta, Melito di Napoli, Orta di Atella, Scalea, Catanzaro, Reggio di Calabria och Sassari. Enligt tidigare information fanns anläggningar för sekundär rening också i Acerra, Area Casertana, Area Nolana, Foce Regi lagni och Frosinone, men dessa städer nämns inte i senare information.
* 17 cities were equipped with secondary treatment and/or incomplete more stringent treatment only: Amiens, Boulogne sur Mer, Caen, Clermont-Ferrand, Dijon, Dunkerque, Evry, Le-Havre, Melun, Montpellier, Mulhouse, Nancy, Reims, Rodez, St-Etienne, Strasbourg and Troyes.
* Elva städer i "normala områden" hade endast primär rening eller delvis sekundär rening: Genua, Massa, Lucca, Rom, Latina, Taranto, Maglie, Rende, Lamezia Terme, Messina och Catania [63].
* Arcachon had primary treatment only.
[63] Enligt tidigare information hade Catalina 1 000 000 pe och sekundär rening 1998, men av senare information (2000) framgår att staden hade 350 000 pe och endast delvis uppfyllde kraven för sekundär rening.
* 8 cities were located in potentially sensitive areas and therefore, in to the Commission's opinion, should have been equipped with more stringent treatment by 1998:
* Paris, Zone Centrale: (10.0 mio. p.e.) had nitrogen and phosphorus elimination only for parts of its population. According to the RNDE and other information gathered by the Commission in the past few years, Paris included in total four agglomerations with an entire population equivalent of 13.7 mio. On the basis of the information provided by the French authorities, the Commission could not understand why Paris has 3.7 mio population equivalents less than in the past and did not find any indication that this waste water load was taken into account within other agglomerations [41].
* I ytterligare fyra städer saknades fullständig sekundär rening, och det var inte helt klart vilken reningsnivå dessa städer hade: L'Aquila (sekundär rening inte före 2004), Foggia (sekundär rening inte före 2003), Bari (sekundär rening inte före 2003) och Lecce (sekundär rening inte före 2003).
* Rouen: had secondary treatment followed by nitrogen and phosphorus removal
* Situationen i Neapel var oklar. [64]
* Lille: provided nitrogen elimination for parts of its population only (the agglomeration Wattrelos - 450 000 p.e. - had primary treatment only)
[64] Enligt tidigare uppgifter hade Neapel 4 488 068 pe och sekundär rening, men av senare information (2000) framgår att belastningen var 800 000 pe och att sekundär rening inte hade införts helt under 2000.
* Cergy: provided partial nitrogen elimination
* Douai and Bonneuil-en-France: had secondary treatment followed by nitrogen elimination
* I Foce Sarno, Imperia Foce Imperia, Medio Sarno och Misterbianco saknades fortfarande avloppsvattenrening.
* Versailles and Nimes had secondary treatment.
De italienska myndigheterna hade inte klargjort nämnda motsägelser i deras datasamlingar innan denna rapport skulle sammanställas.
* 23 cities were located in "normal areas" and should have been equipped with at least secondary treatment:
11.8.6. Industrispillvatten (artikel 13)
* Four of them had even more stringent treatment (nitrogen and/or phosphorus removal): Angers, Annecy, Limoges and Nantes
I Italien uppfylldes kraven redan före den 31 december 2000 vid samtliga 151 industrianläggningar som omfattas av artikel 13 i direktivet. Dessa industrier motsvarar 19 497 700 pe.
* Nine cities had secondary treatment: Antibes, Brest, Chambery, Grenoble, La Rochelle, Nice, Royan, Toulon and Toulouse
Tabell -47: Industrispillvatten enligt artikel 13 i direktivet
* Eight cities had primary treatment only: Bordeaux (conformity planned by 2006), Cannes (conformity planned by 2006), Frejus-St-Raphael (date of conformity unknown), Lyon (conformity planned by 2006), Marseille (conformity planned by 2005), Pau (conformity planned by 2003), Perpignan (conformity planned by 2005), Valence (conformity planned by 2002)
>Plats för tabell>
* Two cities had no treatment or preliminary treatment only: Le Mans (completion of secondary treatment not before 2004) and Quimper (secondary treatment not before 2003)
11.8.7. Avloppsslam
11.6.6. Industrial waste water (Article 13)
De inlämnade uppgifterna om avloppsslam var ofullständig (källa: lägesrapporten enligt artikel 16 i direktivet).
According to the information provided by the French authorities, all discharges from industrial branches falling under Article 13 of the Directive fulfilled the requirements of the Directive. Nevertheless, no information on the total organic load of these discharges was provided [42].
11.9. Luxemburg
[42] France did not deliver information, because the Directive does not set out details on the definition of the total organic load.
11.9.1. Angivande av känsliga områden
Luxemburg har beslutat att införa krav på mer långtgående rening i hela landet, enligt artikel 5.8 i direktivet. Landet måste därför inte ange känsliga områden. Luxemburg tillämpar detta alternativ för kväve- och fosforrening.
Table 11-33: Industrial waste water with respect to Article 13
11.9.2. Tätorter med mer än 10 000 pe
>TABLE POSITION>
11.9.2.1. Reningsnivå
11.6.7. Sewage sludge
Luxemburg har beslutat att tillämpa valmöjligheten i artikel 5.4 i direktivet och ta hänsyn till den procentuella minskningen av den sammanlagda belastning som tillförs landets reningsverk. Den procentuella minskningen av den sammanlagda belastning som tillförs landets samtliga reningsverk måste vara minst 75 procent för fosfor och minst 75 procent för kväve. Men innan artikel 5.4 tillämpas fullt ut kontrollerar Luxemburg att varje tätort/reningsverk uppfyller kraven.
France provided information on sludge production and the re-use of sludge in agriculture. Information about other re-use or disposal routes of sewage sludge was not available. In the year 2001 the quantity of produced sludge was 913 159 t dry substance (DS). 56% was re-used in agriculture.
Luxemburg har elva tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter. År 1998, när direktivets tidsfrist för känsliga områden löpte ut, uppfylldes reningskraven endast i tre av dessa tätorter. Situationen har ännu inte förändrats.
År 2002 följde åtta av de elva tätorterna fortfarande inte direktivets bestämmelser, eftersom det saknades vissa steg i den tertiära reningen:
Table 11-34: Agricultural re-use of sewage sludge produced in waste water treatment plants
I Bettembourg, Diekirch, Luxembourg-Beggen, Luxembourg-Bonnevoie och Schifflange genomfördes sekundär rening och avskiljning av fosfor. I Differdange, Echternach och Mersch genomfördes endast sekundär rening. Dessa tätorter motsvarar 86,5 procent av belastningen av avloppsvatten från Luxemburgs tätorter.
>TABLE POSITION>
Luxemburg har meddelat att man räknar med att dessa tätorter kommer att uppfylla kraven senast 2005.
11.7. Ireland
Tabell -48: Reningsnivå i tätorter med mer än 10 000 pe
11.7.1. Identification of sensitive areas
>Plats för tabell>
In 1994, Ireland identified four lakes as sensitive in terms of eutrophication: Lough Derg, Lough Leane, Lough Oughter and Lough Ree, and six river sections: River Boyne, River Camlin, River Castlebar, River Liffey, River Nenagh and River Tullamore.
11.9.2.2. Reningens effektivitet (resultat från övervakningen)
In 2001 the Irish authorities revised [43] their sensitive areas and identified 26 additional sensitive areas [44]. Among these were Lough Muckno, Lough Monalty and Lough Ennel and rivers like Proules, Brosna and others. In addition, Ireland also identified a number of estuaries. Many areas, requested by the Commission for identification as sensitive areas were included in this review, in particular lakes and rivers. However, the Irish authorities have still not yet designated certain areas such as Cork Harbour, Boyne, Lady's Island and Garavogue/Sligo, which suffer - according to the Commission's opinion - from eutrophication problems. The non-designation of these areas is part of on-going infringement procedures. The identification of some rivers and estuaries still requires further clarification.
Kravet på att minska kväve- och fosforhalten med minst 75 procent har inte uppfyllts under senare år. Data från övervakningen 1999 visade att fosforhalten hade minskats med 74 procent, men att kväveminskningen uppgick till endast 30 procent.
[43] S.I. No.254 of 2001
11.9.3. Ledningsnät
[44] River Blackwater (Monaghan), River Brosna (d/s Mullingar), River Cavan, River Proules, River Barrow, River Triogue, River Nore, River Hind, River Suir, Little Brosna River, River Blackwater (Munster), Lough Ennell (Westmeath), Lough Muckno (Monaghan), Lough Monalty (Monaghan), Broadmeadow Estuary (Inner), Liffey Estuary, Slaney Estuary, Barrow Estuary, Suir Estuary (Upper), Bandon Estuary, Lee Estuary Upper (Tralee), Feale Estuary Upper, Cashen/Feale Estuary, Killybegs Harbour, Castletown Estuary, Blackwater Estuary
Ledningsnäten i var och en av de elva tätorterna med mer än 10 000 pe uppfyllde 1998 kraven i artikel 3 i direktivet.
11.7.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
Tabell -49: Ledningsnät i tätorter med mer än 10 000 pe
Ireland has eleven agglomerations with more than 10 000 p.e. discharging into sensitive areas [45], which were designated in 1994.
>Plats för tabell>
[45] Athlone, Castlebar, Cavan, Killarney, Longford, Mullingar, Naas / Osberstown, Navan, Nenagh, Roscrea, Tullamore
11.9.4. Vattenrening i städer med mer än 150 000 pe
Due to the review of sensitive areas in 2001, 16 additional agglomerations [46] each with a population equivalent of more than 10 000, were allocated to sensitive areas.
Den enda stad i Storhertigdömet Luxemburg som har mer än 150 000 pe är Luxembourg (360 000 pe). Vid stadens två reningsverk genomförs endast fosforrening. Den obligatoriska kvävereningen kommer enligt planerna att införas 2005.
[46] Monaghan, Carrickmacross, Athy, Carlow, Portlaoise, Kilkenny, Clonmel, Thurles, Fermoy, Swords, Dublin (Ringsend), Leixlip, Wexford, Waterford, Tralee and Dundalk
11.9.5. Industrispillvatten (artikel 13)
The Irish authorities are of the opinion that due to Article 5(7) of the Directive no obligation of more stringent treatment is necessary in agglomerations discharging into the new designated sensitive areas before 2008. However, the Commission is of the opinion that the agglomerations in those areas, which were already considered to be eutrophic by the Commission in former years, and requested to be identified as such by the Commission in 2000, should have been equipped with more stringent treatment already by 1998. These areas are the subject of an ongoing infraction procedure; Ireland's recently received comments are under evaluation.
Luxemburg saknar utsläpp av industrispillvatten som omfattas av artikel 13 i direktivet.
11.7.2.1. Treatment level
11.9.6. Avloppsslam
Since Ireland designated additional water bodies as sensitive in 2001 taking into account also their catchment areas, the number of concerned agglomerations with a population equivalent of more than 10 000 increased from eleven (1998) to 28 (2001).
År 1999 producerades 6 800 ton avloppsslam i torr materia i Luxemburg. 83,8 procent återanvändes i jordbruket, 4,6 procent fraktades till deponier och 11,6 procent återanvändes eller bortskaffades på andra sätt.
In 2002, ten out of the eleven agglomerations located in those areas, which were identified in 1994, were equipped with the required phosphorus removal facilities. Only Longford (16 000 p.e.) had secondary treatment alone, and is still to be upgraded in terms of phosphorus removal [47]. Despite its existing nutrient removal facilities, the agglomeration Osberstown was not considered to be conform with the Directive, because its treatment capacity (40 000 p.e.) seemed too small for a sufficient waste water treatment compared with the total nominal load of the agglomeration (97 651 p.e.). According to the Commission's opinion the treatment plant of Osberstown has to be subject to a capacity upgrading [48].
Tabell -50: Återanvändning och bortskaffande av slam som produceras vid reningsverk för avloppsvatten
[47] In a comment of 22 September 2003, Ireland informed that the information is wrong and Longford provides phosphorus removal since 2001 being in compliance with the Directive. This information could not be included in the evaluation anymore, but will be considered in future.
>Plats för tabell>
[48] According to a comment of 22 September 2003, Osberstown has already been upgraded to 80 000 p.e by May 2000, now providing phosphorus removal and a complying treatment performance.
11.10. Nederländerna
The situation in the agglomerations in the sensitive areas, which were designated in 2001, but should - according to the Commissions opinion - have been designated in 1994, was as follows:
11.10.1. Angivande av känsliga områden
* Five agglomerations had more stringent treatment of phosphorus: Portlaoise, Monaghan, Leixlip, Carrickmacross and Clonmel. The agglomerations Portlaoise (discharging into River Barrow) and Clonmel (discharging into the River Suir) require also nitrogen removal.
Nederländerna har beslutat att införa mer långtgående rening (avskiljning av kväve och fosfor) i hela landet, enligt artikel 5.8 i direktivet. Nederländerna måste därför inte ange känsliga områden för direktivets syfte.
* Four agglomerations had secondary treatment: Dundalk, Carlow, Kilkenny and Swords
11.10.2. Tätorter
* Dublin - Howth Outfall (505 969 p.e.) [49] had pre-liminary treatment only
11.10.2.1. Reningsnivå
* Seven agglomerations did not have any waste water treatment at all: Dublin - Ringsend Discharge (1.8 mio. p.e.), Athy (12 379 p.e.), Fermoy (12 960 p.e.), Tralee (41 680 p.e.), Wexford (17 000 p.e.), Waterford (154 000 p.e.), and Thurles (10 600 p.e.).
Nederländerna har beslutat att tillämpa artikel 5.4 i direktivet. Direktivets krav på att varje reningsverk med mer än 10 000 pe måste genomföra mer långtgående rening gäller därför inte Nederländerna. De nederländska myndigheterna måste emellertid visa att den sammanlagda belastning som tillförs landets samtliga reningsverk minskas med minst 75 procent när det gäller den totala fosforhalten och minst 75 procent när det gäller den totala kvävehalten (se avsnitt 11.10.2.2).
This shows that 14 [50] of the 16 concerned agglomerations discharging into sensitive areas, which were designated in 2001, but which, according to the Commissions opinion - should have had more stringent treatment of nitrogen and/or phosphorus already by the end of 1998, were still not in conformity with the Directive. In total, these agglomerations represent a total nominal load of about three million population equivalents.
Kravet på att minska fosforbelastningen med minst 75 procent uppnåddes redan 1998. Nederländerna meddelade att fosforbelastningen minskades med så mycket som 77,4 procent år 1999 och 78,6 procent år 2000. Men när det gäller kvävereduktion har kravet inte uppfyllts ännu. År 1999 minskades kvävebelastningen med 63,6 procent och år 2000 med 65,8 procent.
[50] Portlaoise (N-removal missing), Clonmel (N-removal missing), Dundalk (secondary treatment), Carlow (secondary treatment), Kilkenny (secondary treatment), Swords (secondary treatment), Dublin-Howth Outfall (primary treatment), Dublin-Ringsend (no treatment), Athy (no treatment), Fermoy (no treatment), Tralee (no treatment), Wexford (no treatment), Waterford (no treatment), Thurles (no treatment). In the before mentioned comment of 22 September 2003, the Irish authorities raised that the agglomerations Athey, Fermoy Tralee and Thurles provided secondary treatment before the end of 1998.
Enligt de nederländska myndigheterna har sju vattenmyndigheter, som förvaltar 61 avloppsreningsverk, minskat kvävebelastningen med åtminstone 75 procent. Den nominella belastningen för dessa vattenmyndigheter motsvarade 17 procent av den totala nominella belastningen. Målet om att minska kvävebelastningen med 75 procent uppfylldes dessutom vid 116 reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse, vilka motsvarar 36 procent av den totala nominella belastningen från de redovisade tätorterna.
I arbetet med sin utvärdering kom kommissionen fram till att minst 26 tätorter verkade ha alltför liten dimensionerad organisk kapacitet för tillräcklig vattenrening, enligt de uppgifter som tillhandahållits. Detta gäller tätorterna Woerden (nominell belastning 72 000 pe, dimensionerad organisk kapacitet 56 970 pe) och Noordoostpolder (nominell belastning 72 000 pe, dimensionerad organisk kapacitet 57 600 pe), som enligt de nederländska myndigheterna skulle ha varit uppgraderade, inklusive deras ledningsnät.
Table 11-35: Treatment level of agglomerations discharging into sensitive areas
11.10.2.2. Reningens effektivitet (resultat från övervakningen)
>TABLE POSITION>
För att visa att kraven i artikel 5.4 i direktivet uppfylls har de nederländska myndigheterna lämnat information från 1999 om 394 tätorter med en total nominell belastning på 15 906 991 pe. Enligt denna information minskades fosforbelastningen i dessa tätorter med sammantaget minst 75 procent (77,4 procent av den totala nominella belastningen). Den procentuella minskningen av kväve var vid den tidpunkten 63,6 procent.
*Including the agglomeration Osberstown, which had a treatment capacity for only 41% for its total load.
För kommissionen var det dock inte helt klart att den totala nominella belastningen på 15 906 991 pe utgjorde hela landets belastning, framför allt med tanke på att den totala nominella belastningen från tätorter uppgavs vara 17 218 000 pe i kommissionens andra rapport, en siffra som hade godkänts av de nederländska myndigheterna. År 2003 hävdade Nederländerna att den tidigare uppgiften var felaktig, eftersom den inkluderade den mängd industrispillvatten som släpps ut direkt till ytvatten.
11.10.3. Ledningsnät
11.7.2.2. Treatment performance (monitoring results) in sensitive areas
Alla nederländska tätorter med en total nominell belastning på mer än 10 000 pe hade redan den 31 december 1998 fullgoda ledningsnät. Detta innefattar även de fem tätorter som redovisades för första gången 1999 (se avsnitt ).
Six of the eleven agglomerations with more than 10 000 p.e. discharging into sensitive areas existing in 1999, had a complying treatment performance in that year, which represented 41.8% of the load. In total, the treatment performance of five agglomerations [51] (58.2% of the waste water load), including Solely Longford, which had secondary treatment only, were not in conformity with the provisions of the Directive.
Tabell -51: Ledningsnät
[51] Osberstown, Longford, Navan, Roscrea, Castlebar (was considered as not in conformity as total phosphorus was not monitored in 1999). According to a comment of 22 September 2003, Osberstown has been upgraded to 80 000 p.e by May 2000, now providing phosphorus removal and a complying treatment performance.
>Plats för tabell>
De nederländska myndigheterna hävdade att endast 1,8 procent av alla hushåll i Nederländerna inte var anslutna till ett ledningsnät år 2000. Samtliga befintliga ledningsnät var anslutna till reningsverk där åtminstone sekundär rening genomförs.
Table 11-36: Treatment performance in agglomerations discharging into sensitive areas, designated in 1994
11.10.4. Vattenrening i städer med mer än 150 000 pe
>TABLE POSITION>
I Nederländerna finns 21 städer med mer än 150 000 personekvivalenter. Endast staden Haarlem hade både kväve- och fosforrening. Kväve och fosfor avskiljdes också vid ett av de två reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse [65] för staden Arnhem, och två av de fem reningsverken [66] för staden Rotterdam. I de återstående städerna fanns anläggningar för sekundär rening och avskiljning av fosfor.
11.7.3. Treatment in agglomerations discharging into "normal areas" - situation at 31 December 2000
[65] Arnhem: Nieuwgraaf: kväve- och fosforrening, dimensionerad organisk kapacitet: 270 000 pe (vilket motsvarar 71 procent av den totala dimensionerade organiska kapaciteten).
At the end of 2000, Ireland had 28 agglomerations above 15 000 p.e., which discharged into "normal areas". Previously Ireland had sent a list of 35 agglomerations with more than 15 000 p.e., but seven agglomerations [52] were actually discharging into sensitive areas and therefore allocated to those.
[52] Athlone, Castlebar, Killarney, Longford, Mullingar, Navan and Osberstown,
[66] Cap ad Ijssel-Groenedijk: kväve- och fosforrening, dimensionerad organisk kapacitet: 63 000 pe; Cap ad Ijssel-Kralingsveer: kväve- och fosforrening, dimensionerad organisk kapacitet: 324 000 pe (båda motsvarar sammanlagt 41 procent av den totala dimensionerade organiska kapaciteten).
13 of those 28 agglomerations were equipped with at least secondary treatment. 15 agglomerations did not have secondary treatment (including major parts of Cork and Dublin), which represented 81.9 % of the total load of waste water of agglomerations over 15 000 p.e. in "normal areas".
Some of the agglomerations like Cork Harbour and Dublin discharged into water bodies suffering from eutrophication and in the Commission's opinion should have been subject to classification as a sensitive area in 1994 and provided more stringent treatment since 1998 (see above).
11.10.5. Industrispillvatten (artikel 13)
Artikel 13 gäller för 17 nederländska industrianläggningar motsvarande en total organisk belastning på 2 096 400 pe. För 100 procent av den totala organiska belastningen följdes bestämmelserna i artikel 13 redan före den 31 december 2000.
Table 11-37: Treatment level of agglomerations discharging into "normal areas"
Tabell -52: Industrispillvatten enligt artikel 13 i direktivet
>TABLE POSITION>
>Plats för tabell>
11.7.4. Collecting systems
11.10.6. Avloppsslam
11.7.4.1. Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas
År 2000 producerades 336 000 ton avloppsslam i torr materia. Inget avloppsslam återanvändes i jordbruket, 19 procent gick till deponier, 58 procent förbrändes och 23 procent återanvändes eller bortskaffades på andra sätt.
Most agglomerations identified by Ireland in 1994 and 2001, were already equipped with a complying collecting system, only the agglomerations Athey, Tralee and Waterford did not yet comply. [53]
Tabell -53: Återanvändning och bortskaffande av slam som produceras vid avloppsreningsverk
[53] According to the Irish comment of 22 September 2003, Athey, Tralee and Waterford had a complying collecting system.
>Plats för tabell>
11.11. Österrike
Table 11-38: Collecting systems in agglomerations discharging into sensitive areas, designated in 1994 and 2001
11.11.1. Angivande av känsliga områden
>TABLE POSITION>
År 1996 kom Österrike fram till att ingen vattensamling i landet uppfyllde direktivets kriterier för att kunna anges som ett känsligt område. Denna ståndpunkt bekräftades i landets översyn i fråga om känsliga områden 1998. Enligt kommissionens kontrollundersökning 1999 borde två floder emellertid ha pekats ut som känsliga, på grund av risken för övergödning. De österrikiska myndigheterna visade då att alla åtgärder för avloppsvattenrening redan har vidtagits i dessa områden, till och med utöver direktivets krav. I slutet av 2002 beslutade Österrike att tillämpa artikel 5.8 i direktivet och officiellt införa krav på mer långtgående rening i hela landet. Landet måste därför inte ange känsliga områden för direktivets syfte.
11.7.4.2. Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
11.11.2. Vattenrening i tätorter med utsläpp i känsliga områden
According to additional information sent in April 2003, at 31 December 2000 the collecting system of all 28 Irish agglomerations with a nominal load of more than 15 000 p.e. discharging into "normal areas" was in conformity with the Directive.
11.11.2.1. Reningsnivå
Även om Österrike inte har angivit känsliga områden lämnade de österrikiska myndigheterna information, enligt artikel 5.5 i direktivet, om avloppsvattenrening i avrinningsområdena för floderna Rhen och Elbe och vissa bayerska sjöar, vilka Tyskland pekat ut som känsliga områden.
Table 11-39: Collecting systems in agglomerations discharging into "normal areas"
I Österrike fanns totalt 25 tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter vars utsläpp gick ut i ovan nämnda känsliga områden eller deras avrinningsområden. Från 13 av dessa tätorter gick utsläppen ut i Rhens avrinningsområde (via Bodensjön); från en tätort gick utsläppen ut i Elbes avrinningsområde och från elva tätorter gick utsläppen ut i bifloder till de bayerska sjöarnas känsliga områden. I dessa 25 tätorter bör mer långtgående rening införas enligt artikel 5.5 i direktivet.
>TABLE POSITION>
Den 1 januari 2002 hade alla dessa tätorter anläggningar för mer långtgående rening (avskiljning av både kväve och fosfor). Därmed uppfyller samtliga tätorter direktivets bestämmelser.
11.7.5. Treatment in cities > 150 000 p.e.
Tabell -54: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i känsliga områden eller deras avrinningsområden som pekats ut av andra medlemsstater
Ireland has four cities with a population equivalent of more than 150 000:
>Plats för tabell>
* Dundalk (180 000 p.e.) completed its secondary treatment in 2000. It is situated in a sensitive area (Castletown Estuary) designated in 2001.
11.11.2.2. Reningens effektivitet (resultat från övervakningen)
* Dublin (2 300 000 p.e.) had only primary treatment for parts of its population on 1 January 2002. It is also situated in a sensitive area, which was designated in 2001 (Liffey Estuary). At present both secondary treatment facilities and nitrogen removal facilities are being commissioned.
De österrikiska myndigheterna har lämnat data om ovan nämnda 25 tätorter från övervakningen för år 2000. Enligt kommissionens uppfattning krävs åtminstone kväverening för utsläpp av avloppsvatten i Nordsjöns avrinningsområden. För avloppsutsläpp i de bayerska sjöarna behövs åtminstone fosforrening.
* Waterford (154 000 p.e.) discharges into the Suir Estuary. The city had no waste water treatment at the beginning of January 2002. The completion of secondary treatment is foreseen at the end of 2004.
På grund av otillräcklig reningseffektivitet år 2000 uppfyllde fem tätorter inte ovan beskrivna reningskrav. De står för 20,7 procent av de berörda tätorternas totala belastning. När det gäller dessa fem tätorter framförde de österrikiska myndigheterna följande kommentarer:
* Cork (328 000 p.e.) did not have any waste water treatment in January 2002. Secondary treatment is planned by the end of 2003. In view of the eutrophication of the coastal waters and estuaries in this location, the Commission believes that Ireland should have identified these areas as a sensitive area, and the city of Cork should have provided more stringent treatment (nitrogen and phosphorus) since 1998.
* Going (krav på fosforrening) uppfyllde inte kraven under 2000 på grund av tekniska problem under det första halvåret 2000. Detta problem har redan lösts. Under år 2001 avskiljdes fosfor till 86 procent (0,78 mg/l).
The Commission appreciates the identification of the three above-mentioned estuaries as sensitive areas by Ireland in 2001. However, according to the Commission's findings in terms of eutrophication of these areas, including Cork Harbour, these should have been identified already at the initial identification in 1994. For this reason the cities Dundalk, Dublin and Waterford in the Commission's opinion, should have provided more stringent treatment (nitrogen and phosphorus removal) already since 1998. The same applies to Cork, but Ireland has not yet identified Cork Harbour as sensitive. Ireland believes that the above mentioned three cities fall under Article 5.7 of the Directive and do not require more stringent treatment before 2008, as they have been identified in 2001. Cork Harbour, according to Ireland's interpretation, does not require identification as a sensitive area at all, and therefore needs only biological treatment. All concerned cities are subject to an ongoing infraction case.
* Hohenems (krav på kväverening): På grund av gammal teknik var det inte möjligt att uppfylla direktivets krav. Anläggningen uppgraderas nu med nyare teknik.
11.7.6. Industrial waste water (Article 13)
* Bregenz (krav på kväverening) saknade kvävereningsteknik år 2000. I samband med översvämningarna i augusti 2000 skadades verket. Direktivets krav kunde därför inte uppfyllas.
Ireland has 38 industrial plants with a total organic load of 2 784 317 p.e. The milk-processing sector provided conformity for only 59 % of its load. Prosecution cases and work programmes are ongoing in those plants which did not respect the required conditions.
* Montafon (krav på kväverening) införde kväverening 2000. Verket skadades i samband med översvämningarna i augusti 2000. Direktivets krav kunde därför inte uppfyllas.
* Walgau (krav på kväverening) undergick en optimeringsprocess under år 2000. Direktivets krav kunde därför inte uppfyllas under det året.
Table 11-40: Industrial waste water with respect to Article 13 of the Directive
Tabell -55: Reningens effektivitet i tätorter med utsläpp i känsliga områden eller deras avrinningsområden som pekats ut av andra medlemsstater
>TABLE POSITION>
>Plats för tabell>
11.7.7. Sewage Sludge
11.11.3. Vattenrening i tätorter med utsläpp i "normala områden" - läget den 31 december 2000
In the year 1999 the quantity of produced sewage sludge was 37 595 t DS coming from urban waste water treatment plants with more than 500 p.e. 23 % of it was reused in agriculture, 45 % was deposited on landfills 1 % was reused or disposed of in other ways. Although the discharge of sewage sludge into the marine environment is forbidden (Article 14 of Directive 91/271/EEC; Irish Sea Act, 1981), 31 % of the sewage sludge was still disposed of at the sea throughout 1999. According to the recent information of 2003 all sewage sludge, which was previously disposed of at the sea has been treated and used in agriculture since 1999.
I Österrike gick avloppsvatten ut i "normala områden" från 181 tätorter med mer än 15 000 personekvivalenter. Alla dessa tätorter genomförde åtminstone sekundär rening, och uppfyllde därmed kraven i artikel 4 i direktivet.
Tabell -56: Reningsnivå i tätorter med utsläpp i "normala områden"
Table 11-41: Re-use and disposal of sewerage sludge produced in waste water treatments plants
>Plats för tabell>
>TABLE POSITION>
11.11.4. Ledningsnät
11.8. Italy
11.11.4.1. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden eller deras avrinningsområden som pekats ut av andra medlemsstater
11.8.1. Identification of sensitive areas
Varje österrikisk tätort med mer än 10 000 pe vars avloppsvatten går ut i ett känsligt område i en annan medlemsstat eller ett sådant områdes avrinningsområde hade redan den 31 december 1998 fullgoda ledningsnät.
Italy identified sensitive areas in 1999, among them seven lakes and parts of the Adriatic coast. In 2001, Italy sent a revised map showing a number of additional sensitive water bodies, but has not yet sent an official notification of these areas. The additional identifications also did not include the areas, which - according to the Commission's opinion - should have been identified as sensitive due to eutrophication (ERM-study, 1999).
Tabell -57: Ledningsnät i tätorter med utsläpp i känsliga områden eller deras avrinningsområden som pekats ut av andra medlemsstater
In the Court Judgement of 25 April 2002 concerning the absence of waste water treatment of the city of Milano, the European Court of Justice stated that direct and indirect discharges into a sensitive area have to be subject to more stringent waste water treatment. The Commission would like to point out that this is relevant for all sensitive areas. The Italian authorities have not yet taken into account the relevant waste water discharges in catchments draining into sensitive areas. This is the subject of a further infringement procedure.
>Plats för tabell>
11.8.2. Waste water treatment in agglomerations discharging into sensitive areas
11.11.4.2. Ledningsnät i tätorter med utsläpp i "normala områden"
For 2002, Italy did not send any updated information on agglomerations above 10 000 p.e. discharging into sensitive areas. More recent information was only delivered on the treatment performance in 1999, which did not include all relevant agglomerations [54]. Therefore, both data sources were taken into account for the assessment presented below. Italy did not clarify the data inconsistencies before the finalisation of the Commission's report.
Varje österrikisk tätort med mer än 15 000 pe vars utsläpp går ut i ett "normalt område" hade den 31 december 2000 ledningsnät som uppfyller kraven och följde därför artikel 3 i direktivet.
    Page 1    of    2 -     >     >>     Full text
Top


Managed by the Publications Office