FOURTH REPORT FROM THE COMMISSION TO THE COUNCIL, THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS on the application of Directive 89/552/EEC "Television without Frontiers"

FJÄRDE RAPPORTEN FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN om tillämpningen av direktiv 89/552/EEG "Television utan gränser"

TABLE OF CONTENTS

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Introduction

1.1. Background of this report

1. Inledning

1.2. Development of the television market in Europe (2000-2002)

1.1. Bakgrund till rapporten

1.3 Independent study

1.2. Utvecklingen av televisionsmarknaden i Europa (2000-2002)

2. State of play in implementing the directive

1.3. Oberoende studie

3. Application of the Directive

2. Införlivande av direktivet

3.1. Main principles

3. Tillämpning av direktivet

3.2. Jurisdiction

3.1. Huvudprinciper

3.3. Events of major importance for society (Article 3a)

3.2. Jurisdiktion

3.4. Promotion of distribution and production of television programmes

3.3. Evenemang av särskild vikt för samhället (artikel 3a)

3.5. The application of the rules on advertising (Articles 10 to 20)

3.4. Främjande av distribution och produktion av TV-program

3.6. Protection of minors and public order (Articles 2a, 22 and 22a)

3.5. Tillämpning av bestämmelserna om reklam (artiklarna 10-20)

3.7. Coordination between national authorities and the Commission

3.6. Skydd av minderåriga och allmän ordning (artiklarna 2a, 22 och 22a)

4. International Aspects

3.7. Samordning mellan nationella myndigheter och kommissionen

4.1. Enlargement: Analysis of audiovisual legislation in the Candidate Countries

4. Internationella aspekter

4.2. Cooperation with the Council of Europe

4.1. Utvidgningen: analys av lagstiftningen på det audiovisuella området i kandidatländerna

5. Conclusions and Prospects

4.2. Samarbete med Europarådet

Annex : Work programme for the review of the "Television without Frontiers" directive and time table of future actions

5. Slutsatser och framtidsutsikter

Bilaga : Arbetsprogram för översyn av direktivet "Television utan Gränser" samt tidsplan för framtida åtgärder

1. Introduction

1.1. Background of this report

1. Inledning

By means of this Communication the Commission is submitting to the European Parliament, the Council and the Economic and Social Committee the fourth report on the application of Directive 89/552/EEC [1], as amended by Directive 97/36/EC [2], "Television without Frontiers" (referred to below as 'the Directive').

1.1. Bakgrund till rapporten

[1] OJ L 298/23, 17.10.1989

Detta meddelande utgör kommissionens fjärde rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska Ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av direktiv 89/552/EEG [1], ändrat genom direktiv 97/36/EG [2], som kallas direktivet om television utan gränser (nedan kallat "direktivet").

[2] OJ L 202/60, 30.07.1997

[1] EGT L 298, 17.10.1989, s. 23.

Article 26 of the Directive provides that, not later than 31 December 2000, and every two years thereafter, the Commission must submit to the European Parliament, the Council and the Economic and Social Committee a report on the application of the Directive as amended and, where appropriate, make further proposals to adapt it to developments in the field of television broadcasting, in particular in the light of recent technological developments.

[2] EGT L 202, 30.7.1997, s. 60.

This report follows the Third Report [3] that was published at the end of the year 2000 and deals with the application of the Directive in the years 2001 and 2002.

Enligt artikel 26 i direktivet ska kommissionen, senast den 31 december 2000 och vartannat år därefter, överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén. Rapporten ska handla om genomförandet av direktivet i dess nuvarande lydelse och, om nödvändigt, innehålla nya förslag för att anpassa direktivet till utvecklingen på TV-sändningsområdet, särskilt mot bakgrund av den senaste tekniska utvecklingen.

[3] COM(2001) 9 final

Den här rapporten följer den tredje rapporten [3] som offentliggjordes i slutet av 2000. I rapporten behandlas tillämpningen av direktivet under 2001 och 2002.

The report describes and analyses the salient facts relating to the application of the Directive during the reference period. These cover, in particular, the application of Article 3a on events of major importance for society, the application of the rules on protection of minors and of the rules on advertising, coordination between the national authorities and the Commission and an analysis of audiovisual legislation in the applicant countries wishing to join the European Union. Furthermore, it should be noted that, the Commission in keeping with Article 4(3) of the Directive published a separate report on the application of Articles 4 and 5 of the Directive [4]. Point 3.4. of this report outlines the separate report's main conclusions regarding Articles 4 and 5 (promotion of distribution and production of television programmes) of the Directive.

[3] KOM(2001) 9 slutlig.

[4] COM(2002)612 final

I rapporten beskrivs och analyseras viktiga fakta och händelser inom ramen för tillämpningen av direktivet under referensperioden. Rapporten tar bl.a. upp samordningen mellan myndigheterna och kommissionen, tillämpningen av artikel 3a om evenemang av särskild vikt för samhället, tillämpningen av bestämmelserna om skydd av minderåriga och bestämmelserna om reklam, samordningen mellan nationella myndigheter och kommissionen samt en analys av lagstiftningen på det audiovisuella området i de länder som vill ansluta sig till Europeiska unionen. Vidare bör det påpekas att kommissionen i enlighet med artikel 4.3 i direktivet har offentliggjort en separat rapport om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i direktivet [4]. I avsnitt 3.4 i den här rapporten återges den separata rapportens viktigaste slutsatser om artiklarna 4 och 5 i direktivet. (Dessa artiklar gäller främjande av distribution och produktion av TV-program).

In an annex to the report the Commission proposes a work programme to open a debate on the possible need to adjust the regulatory framework because of the developments in markets and technologies. This debate will be forum-driven and concentrate on a number of horizontal and specific questions. The purpose of this exercise is to provide the Commission with the necessary input to evaluate the need to update or adapt the present regulations. Depending on the results of this consultative process, the Commission will assess the need to propose more coherent measures to reinforce European audiovisual policy to the Community legislator, taking also full account of the objective of creating a pro-competitive and growth oriented environment for the development of the audiovisual sector [5].

[4] KOM(2002) 612 slutlig.

[5] According to the Commission's long-term objective set out by the Lisbon European Summit of making the Union the world's most competitive, knowledge-based economy.

I en bilaga till rapporten föreslår kommissionen ett arbetsprogram för att inleda en diskussion om det eventuella behovet av att justera regelverket på grund av utvecklingen på marknaderna och på det tekniska området. Diskussionen kommer att föras i forum och inriktas på många olika frågor, både övergripande och specifika. Syftet med detta arbete är att ge kommissionen det underlag som behövs för att kunna utvärdera behovet av att uppdatera eller anpassa de nuvarande bestämmelserna. Beroende på resultatet av samrådet kommer kommissionen att bedöma behovet av att föreslå EU-lagstiftaren mer samordnade åtgärder för att förstärka den EU:s audiovisuella politik, samtidigt som den beaktar syftet med att skapa en konkurrenskraftig och tillväxtorienterad miljö för utvecklingen av den audiovisuella sektorn [5].

1.2. Development of the television market in Europe (2000-2002) [6]

[5] Enligt kommissionens långsiktiga mål, som sattes upp vid Europeiska rådets möte i Lissabon , om att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi.

[6] The European Audiovisual Observatory supplied all the statistical data in this communication, unless otherwise specified.

1.2. Utvecklingen av televisionsmarknaden i Europa (2000-2002) [6]

The industry

[6] Alla statistiska uppgifter i detta meddelande är hämtade från Europeiska audiovisuella observationsorganet om inget annat anges.

During the years 2001-2002 the favourable trend that characterised the development of the EU television industry at the end of the past century seems to have reached a turning point where business models face hard tests and most operators have to carry out a profound re-assessment of their investment plans for both content and infrastructures.

TV-industrin

The number of available channels, which is an indicator of both the economic health of the television sector and the benefit in terms of choice of content for the consumer, clearly reflects the uncertainty characterising the underlining trend of this industry. At the beginning of 2001, over 660 channels with potential national coverage were broadcast in the EU via terrestrial, satellite or cable means. This represents a healthy increase of over 25% compared to the relevant data of the previous year. Over the same period, investments continued to grow in the relatively marginal - from the point of view of mass audience - sector of channels with no analogue terrestrial transmission (+ 30%).

Under åren 2001-2002 tycks den positiva utvecklingstendens som kännetecknade TV-industrin inom EU i slutet av förra århundradet ha nått en vändpunkt, där affärsmodeller sätts på hårda prov och de flesta operatörer måste genomföra en grundlig omprövning av sina investeringsplaner både vad gäller innehåll och infrastruktur.

There has been a significant increase in the number of channels transmitted across the EU territory. Many channels are regularly broadcast over more than one type of transmission infrastructure and are often received in more than one EU country, mainly via satellite. Moreover, a growing number of channels available in certain markets, notably the smaller ones, are actually originated in other countries. At the beginning of 2001, in the EU there were 68 channels of this kind (+13 % compared to the relevant data of the previous year).

Antalet tillgängliga kanaler, som både är ett tecken på ekonomisk hälsa inom televisionssektorn och på fördelar för konsumenterna att fritt välja innehåll, återspeglar tydligt den osäkerhet som kännetecknar den tydliga utvecklingen inom TV-industrin. I början av 2001 sände inom EU över 660 kanaler med potentiell nationell täckning över marknät, satellit eller kabel. Det innebär en betydande ökning på mer är 25 procent jämfört med de relevanta uppgifterna för föregående år. Under samma period fortsatte investeringarna att öka (med 30 procent) bland kanaler utan analog marksändning som är en relativt liten del om man ser till antalet tittare.

The growing number of available channels was coupled with a parallel 2/3 increase in the number of digital packages proposed to the public. At the beginning of 2001 the development of this form of technical and commercial delivery of TV Programmes covered almost all EU markets. The success of digital broadcasting relies largely on satellite infrastructures since the launch of Digital Terrestrial television did not encounter a quick positive response from the public. According to recent surveys, only about 1.5 million households [7] were connected at the end of 2001 via a set-top-box to DTT broadcasters in Spain, Sweden, Finland and the United Kingdom, the country where the largest number of connections are operational. At the same time, EU wide digital TV reception via satellite concerned over 19 million households, while 3 million households received digital signal via cable connections. The overall penetration of digital broadcasting at the end of 2001 can be estimated at nearly 16% of EU households.

Det har skett en betydande ökning av antalet kanaler som sänder över EU:s territorium. Många kanaler sänder regelbundet med hjälp av flera olika typer av teknik och mottas ofta i flera EU-medlemsstater, huvudsakligen via satellit. Dessutom kommer alltfler kanaler på vissa marknader ursprungligen från andra länder. Detta gäller framförallt marknader i mindre länder. I början av 2001 fanns det 68 kanaler av det här slaget inom EU (en ökning med 13 procent jämfört med motsvarande siffror för föregående år).

[7] Total EU TV households are estimated at 151 444 000 in 2001

Samtidigt som antalet kanaler ökade, ökade också antalet digitala programpaket för allmänheten med två tredjedelar. I början av 2001 omfattade utvecklingen av detta slags tekniska och kommersiella distribution av TV-program nästan alla EU:s marknader. Framgången med digitala sändningar beror till stor del på satellittekniken eftersom lanseringen av digitala marknät inte fått något snabbt positivt gensvar hos allmänheten. Enligt aktuella undersökningar var endast ca 1,5 miljoner hushåll [7] anslutna till digitala marknät via en set-topbox i Spanien, Sverige, Finland och Förenade kungariket. Förenade kungariket är det land som har flest anslutna hushåll. Den digitala TV-mottagningen via satellit uppgick till över 19 miljoner hushåll inom EU och antalet hushåll som mottog digitala signaler via kabel uppgick till 3 miljoner. Den totala andelen hushåll inom EU som mottog digitala sändningar beräknades i slutet av 2001 uppgå till nästan 16 procent.

Overall, satellite broadcasting is becoming more and more popular. The number of EU households receiving TV channels directly or through collective antennas has increased to over 33 million in mid 2001 with a 21% increase vs. the previous year and a 52% increase since mid 1997. Moreover, many more households receive TV signals originally broadcast by satellite through local cable operators.

[7] Sammanlagt beräknas antalet hushåll med TV inom EU uppgå till 151 444 000 år 2001.

The structure of cable industry remains largely different from country to country. Overall, investments in new cable connections are progressing rather slowly amid the public's relative indifference. The percentage of EU households connected to cable networks in 2001 remained at the level of 53% of all TV households, and the rate of connected households actually subscribing to audiovisual services was almost unchanged compared to the previous year at about 61% of connected households (about 49 million households, +24% vs. 1997).

Satellitsändningar blir alltmer populära. Antalet hushåll inom EU som mottar TV-kanaler direkt eller via gemensamma antenner har ökat till över 33 miljoner i mitten av 2001, en ökning med 21 procent jämfört med föregående år och en ökning med 52 procent jämfört med mitten av 1997. Vidare mottar alltfler hushåll TV-signaler som ursprungligen sänds med hjälp av satellit via lokala kabelnät.

Programming patterns of generalist channels have not substantially changed in recent years. However, "reality shows", characterised by relatively low production costs and high adaptability to national contexts, have consolidated their roles in the programming schedules of many large audience channels along TV fiction productions. In 2001, specialised surveys [8] covering the EU largest markets showed that the programming of "first run" TV fiction of national origin was still increasing and tended to prevail during prime time while imported - mainly of US origin - fiction continued to be largely programmed during the other fiction slots of the schedules. The presence of European non-domestic TV fiction and feature films remained quite limited while the number of titles of TV-fiction co-produced at EU level continued to recover since the slump recorded in 1999.

Strukturen på kabelindustrin skiljer sig fortfarande mellan länderna. Investeringar i nya kabelnät sker ganska långsamt på grund av allmänhetens relativa brist på intresse. Andelen hushåll inom EU som var anslutna till kabelnätverk under 2001 låg kvar på samma nivå, 53 procent av alla hushåll med TV, och andelen anslutna hushåll som faktiskt abonnerade på audiovisuella tjänster var nästan oförändrad jämfört med tidigare år, ca 61 procent av de anslutna hushållen (ca 49 miljoner hushåll, en ökning med 24 procent jämfört med 1997).

[8] Report 2001 'Television Fiction in Europe' by Eurofiction.

Programutbudet i de allmänna kanalerna har inte ändrats i någon större utsträckning på senare år. "Dokusåpor" som kännetecknas av relativt låga produktionskostnader och stor anpassning till nationella förhållanden har fått en starkare ställning på programtablåerna i många kanaler med höga tittarsiffror. Detsamma gäller TV-serier. Under 2001 visade specialiserade undersökningar [8] om EU:s största marknader att sändningen av TV-filmer och TV-serier av nationellt ursprung som visas för första gången fortfarande ökade och dominerade under bästa sändningstid. Däremot sändes importerade serier och filmer, främst från USA, fortfarande i första hand på andra tider. Serier och filmer från andra europeiska länder sändes i ganska begränsad utsträckning, medan antalet TV-serier som samproducerades på EU-nivå fortsatte att stiga efter nedgången 1999.

Overall, trade in TV rights with the US continued to deteriorate and in 2000 it recorded a deficit estimated at about 4.1 billion EUR (+ 17.5% vs. 1999) out of a total audiovisual deficit evaluated at 8.2 billion EUR (+14% vs. 1999). The trade imbalance continued in 2001.

[8] Rapport "Television Fiction in Europe", 2001, Eurofiction.

The audience

Handeln med TV-rättigheter fortsatte att minska och medförde ett underskott på ca 4,1 miljarder euro under 2000 (en ökning med 17,5 procent jämfört med 1999) av ett totalt audiovisuellt underskott som uppskattades till 8,2 miljarder euro (en ökning med 14 procent jämfört med 1999). Obalansen i handeln fortsatte under 2001.

Almost all EU households (over 155 million in 2000) are equipped with TV sets and in many member States more than half of the households are equipped with two or more sets. The number of 16:9 TV sets is expanding and cumulative (1992/2000) sales indicate an installed base in the EU of about nine million sets at the end of 2000.

Tittarna

In 2001 viewing time in the EU Member States varied from a minimum of 142 minutes per day in Austria [9] to 243 minutes in Greece [10]. The increase in the supply of audiovisual services, measured in terms of available channels, did not entail a parallel increase in viewing time by the public in the years 2000 and 2001. In a number of countries the positive trend observed throughout the past decades (years) seems to have come to a halt. However, statistical data do not indicate if such new consumption patterns are due to a switch in public preference from watching TV to other occupations like Internet surfing. Actually, the apparent modifications in consumer habits occurred mainly in countries where connections with the Web are relatively scarce, while countries with relatively higher proportions of Internet users recorded increasing or stable viewing periods.

I nästan alla hushåll inom EU (över 155 miljoner 2000) finns en TV-apparat och i många medlemsstater har mer än hälften av hushållen två apparater eller fler. Antalet apparater i 16:9-format ökar och den ökande försäljningen (1992/2000) visar ett underlag inom EU på ca 9 miljoner TV-apparater i slutet av 2000.

[9] Age group over 12 years

Under 2001 varierade TV-tittandet i EU-medlemsstaterna mellan 142 minuter per dag i Österrike [9] och 243 minuter i Grekland [10]. Den ökade tillgången på audiovisuella tjänster, med avseende på tillgängliga kanaler, ledde inte till någon parallell ökning av TV-tittandet under åren 2000 och 2001. I många länder tycks den ökning man kunnat observera de senaste årtiondena (åren) ha avstannat. De statistiska uppgifterna visar emellertid inte om dessa nya konsumtionsmönster beror på att man gått över från att titta på TV till att göra något annat, t.ex. surfa på Internet. Faktum är att de tydliga förändringarna i tittarvanor främst förekom i länder där andelen Internetanslutna är relativt begränsad, medan det i länder med högre andel Internetanvändare rapporterades om ökad eller stabil tittartid.

[10] Age group over 6 years

[9] Åldersgruppen över 12 år.

In 2001, public service channels substantially maintained their audience shares in the different national contexts . Pay-TV channels continue to hold a substantial part of audience in the markets where they were first launched. However, their importance in terms of audience seems strictly linked to the economic events characterising the life of the few companies operating on each market. Overall, at the end of 2001 the number of subscriptions to Pay-TV digital satellite packages in the EU reached the level of about 15.5 million. The main market remains the UK, while in certain Member States the development of Pay-TV channels is made difficult by various forms of piracy.

[10] Åldersgruppen över 6 år.

Foreign channels capture an important part of audience in certain Member States, notably the smaller ones and those who share their national language with larger neighbours. In certain cases their audience share can go beyond 40%. However, the presence of channels especially targeting foreign markets is important only in a few Member States, while at EU level it is more common for the public to view foreign channels that are not meant for its national market.

Under 2001 behöll public service-kanalerna i stort sett sina tittarandelar i de olika länderna. Betal-TV-kanalerna fortsatte att behålla en väsentlig del av tittarna på de marknader där de först introducerades. Deras betydelse när det gäller tittare tycks dock endast vara kopplad till de ekonomiska händelser som är kännetecknande för det fåtal företag som verkar på varje marknad. I slutet av 2001 uppgick antalet betal-TV-abonnemang för satellitpaket inom EU till ca 15,5 miljoner. Den viktigaste marknaden är Förenade kungariket, eftersom utvecklingen av betal-TV-kanaler försvåras i vissa medlemsstater på grund av olika former av piratkopiering.

Overall value of the market

Utländska kanaler fångar en stor del av tittarna i vissa medlemsstater, särskilt i mindre medlemsstater och i medlemsstater som har samma språk som ett större grannland. I vissa fall utgör deras tittarandel över 40 procent. Utbudet av kanaler som särskilt riktar sig till utländska marknader är endast viktigt i några få medlemsstater. På EU-nivå är det vanligare att man tittar på utländska kanaler som inte är avsedda för någon nationell marknad.

The overall turnover of the TV and radio broadcasting sector in the European Union in 2000 can be estimated at about EUR 62 billion (+ 11.6% vs. 1999). Advertising remains the main source of finance for EU TV broadcasters. After several years of uninterrupted expansion, the gross TV advertising market has reached about EUR 22.5 billion (+ 8 % vs. 1999). In 2001, the disappointing development of the economic trend world-wide has directly affected advertising expenditure including with regard to television. For 2001 the contraction of advertising revenues can be estimated [11] at about 6.3%. 2002 should witness a stabilisation of the advertising market (+ 0.5%), while a recovery (+ 4.5%) is expected for 2003.

Marknadens sammanlagda värde

[11] Source: European Advertising & Media Forecast, August 2002

Den sammanlagda omsättningen för radio- och TV-sändningar inom Europeiska unionen år 2000 kan uppskattas till ca 62 miljarder euro (en ökning med 11,6 procent jämfört med 1999). Reklam är fortfarande den främsta inkomstkällan för programföretag inom EU. Bruttomarknaden för TV-reklam har ökat stadigt i flera år och uppgår till ca 22,5 miljarder euro (en ökning med 8 procent jämfört med 1999). Under 2001 påverkade världsekonomins nedslående utveckling direkt utgifterna för reklam, däribland TV-reklam. Minskningen av reklamintäkterna för 2001 beräknas uppgå till ca 6,3 procent [11]. År 2002 kom att innebära en stabilisering av reklammarknaden (en ökning med 0,5 procent) och man förväntar sig en ökning (med 4,5 procent) för 2003.

Pay-TV subscriptions have also increased the revenue flow of the audiovisual sector to an overall amount of EUR 10.7 billion in 2000, an increase of 22.8% compared to the previous year.

[11] Källa: European Advertising & Media Forecast, augusti 2002

Public service broadcasters continue to be funded mostly through licence fees paid by viewers. The total revenues of radio-television public services reached EUR 26.3 billion in 2000 (+ 4.0% vs. 1999). Grants and loan guarantees remained an important form of financing for some public broadcasters, while in certain countries the licence fee has been replaced by funding through the general taxation system. The share of commercial revenues of the public service broadcasters is increasing in several countries and accounts, in general, for about1/3 of total revenues.

Betal-TV-abonnemangen har också ökat intäktsflödet inom den audiovisuella sektorn till ett sammanlagt värde av 10,7 miljoner euro, vilket är en ökning på 22,8 procent jämfört med föregående år.

Industry financial results

Public service-företagen finansieras fortfarande främst genom licensavgifter som betalas av tittarna. De offentliga radio- och TV-företagens sammanlagda inkomster under 2000 uppgick till 26,3 miljarder euro (en ökning med 4 procent jämfört med 1999). För vissa public service-företag är bidrag och lånegarantier fortfarande viktiga finansieringsformer, medan man i vissa länder har ersatt licensavgiften med en finansiering genom det allmänna skattesystemet. Andelen kommersiella intäkter för public service-företagen ökar i flera länder och står i allmänhet för ca en tredjedel av inkomsterna.

During the most recent years, several private broadcasters have implemented a policy of strategic alliances and mergers taking advantage of favourable conditions on the capital markets. These initiatives aimed at strengthening their industrial competitiveness. In 2002, the impossibility for many operators to deliver the promised financial returns in a context of bearish capital markets has obliged many of the most aggressive companies to devaluate the acquired stakes. In certain cases companies were unable to survive and had to file for bankruptcy.

TV-industrins ekonomiska resultat

According to certain analyses, in 2000 operating results remained positive for the majority of EU television companies. However, such results were largely reduced compared to what was recorded in previous years (- 80% vs. 1997) and were insufficient to allow positive net results. Within the general trend, television companies financed by commercial advertisement were successful in improving their economic performances, public service operators saw their economic performances become negative, while television packagers and other companies operating in niche markets recorded worsening of already negative results.

Under de senaste åren har flera privata TV-företag genomfört strategiska allianser och fusioner, där man dragit nytta av de fördelaktiga villkoren på kapitalmarknaderna. Med dessa åtgärder har man velat stärka sin industriella konkurrenskraft. Under 2002 tvingades många av de mest aggressiva företagen att skriva ned värdet på sina förvärvade aktieposter eftersom många operatörer inte klarade av att leverera utlovad avkastning på de fallande kapitalmarknaderna. I en del fall kunde förtagen inte klara sig och var tvungna att begäras i konkurs.

The years 2001 and 2002, for which no exhaustive statistical data are available, witnessed the failure of many hopes for a sustainable economic development of the most innovative initiatives in the audiovisual industry, and confirmed the long-term viability of more traditional business models.

Enligt vissa analyser var rörelseresultaten för de flesta TV-företagen inom EU fortfarande positiva år 2000. Dessa resultat minskade i hög grad jämfört med tidigare år (en minskning med 80 procent jämfört med 1997) och var inte tillräckligt omfattande för att åstadkomma ett positivt nettoresultat. I allmänhet lyckades de TV-företag som finansierades av kommersiell reklam med att förbättra sina ekonomiska resultat, public service-operatörernas resultat försämrades och de som erbjöd paketlösningar liksom andra företag på nischmarknader upplevde en försämring av de redan negativa resultaten.

1.3 Independent study

Under 2001 och 2002, som det inte finns några fullständiga statistiska uppgifter för, grusades många förhoppningar om en hållbar ekonomisk utveckling för de mest innovativa satsningarna inom den audiovisuella industrin. Istället bekräftades mer traditionella affärsmodellers långsiktiga lönsamhet.

In order to receive independent advice on the economic trends of the audio-visual industry, the Commission at the beginning of 2001 asked a consultant to draw an overall analysis of the recent developments of the sector in the EU together with an outlook of future developments up to 2010 [12].

1.3 Oberoende studie

[12] The study "Outlook of the development of technologies and markets for the European Audio-visual sector up to 2010" by Arthur Andersen is available on the Audiovisual policy Web site: http://europa.eu.int/comm/avpolicy/stat/tvoutlook/tvoutlook_finalreport.pdf

För att få oberoende råd om den ekonomiska utvecklingen inom den audiovisuella industrin bad kommissionen i början av 2001 en konsult att göra en övergripande analys av den senaste utvecklingen inom EU och en prognos för utvecklingen fram till 2010 [12].

The study has highlighted the emergence and/or consolidation of a number of trends such as the continuous growth of multi-channel and/or digital platforms, the maintenance of traditional audience share by Public Service and commercial free-to-air stations, the decreasing financial strength and progressive consolidation of all operators, the increase in the importance of subscription revenues, the creation of large integrated and international groups, some of which originate from operators active on other markets: press, consumer electronics, civil engineering and construction.

[12] Studien "Outlook of the development of technologies and markets for the European Audio-visual sector up to 2010" av Arthur Andersen finns på webbplatsen för audiovisuella medier: http://europa.eu.int/comm/avpolicy/stat/tvoutlook/tvoutlook_finalreport.pdf.

The study has also pointed out that although a large number of households can have access to multi-channel access platforms (such as cable, satellite or digital terrestrial television), some households still only have access to less than 5 channels and that the European consumer has not changed his behaviour yet and tends to watch the same preferred channels. This means that advertising revenues continue to be captured by the main broadcasters.

Studien har lyft fram ett antal tendenser som utvecklats och/eller befästs, t.ex. att antalet plattformar med många kanaler och/eller digitala plattformar ökar stadigt, att public service-stationer och kommersiella stationer behåller sina tittarandelar, att soliditeten hos samtliga operatörer minskat och att de gradvis konsolideras, att abonnemangsavgifter får större betydelse, att det bildas stora integrerade och internationella koncerner, varav vissa består av aktörer som är verksamma på andra marknader, t.ex. inom press, hemelektronik, väg- och vattenbyggnad och bostadsbyggande.

The consultant has identified three directions in which the offer of audiovisual services could evolve : a "business as usual" scenario, which is more likely to develop in the case of a negative economic environment. An "interactivity" scenario dependent on the rapid development of new interactive services. A "personalisation" scenario based on the development of a personalised offering of existing audiovisual services.

Studien har också visat att även om många hushåll kan ha tillgång till plattformar med många kanaler (t.ex. kabel, satellit eller digitala marknät) har vissa hushåll fortfarande bara tillgång till färre än fem kanaler. Konsumenterna i Europa har heller ännu inte ändrat sitt beteende, utan tittar på samma kanaler som förut. Detta innebär att reklamintäkterna fortsätter att gå till de största programföretagen.

"Interactivity" and "personalisation" scenarios are more likely to develop in a positive economic environment. They would lead to a substantial modification of the respective roles of the market players and of the structure of the industry.

Konsulten har fastställt tre tänkbara scenarier för utvecklingen inom den audiovisuella sektorn: ett scenario där man fortsätter som tidigare ("business as usual"), vilket utvecklas i högre grad i en negativ ekonomisk miljö; ett scenario som bygger på interaktivitet, vilket är beroende av den snabba utvecklingen av nya interaktiva tjänster; ett scenario som bygger på individuell anpassning, vilket grundar sig på en utveckling av individuellt anpassade erbjudanden av befintliga audiovisuella tjänster.

2. State of play in implementing the directive

De scenarier som grundar sig på interaktivitet och individuell anpassning utvecklas i högre grad i en positiv ekonomisk miljö. De leder till en betydande förändring av marknadsaktörernas respektive roller och industrins struktur.

In 2001 the Court of Justice in two cases decided that Member States had not implemented the Directive within the timeframe stipulated. The Court held that Luxembourg [13] and Italy [14] had failed to fulfil their obligations under the Directive. In both Member States the provisions of the Directive have been duly implemented in the meantime. The Commission in 2001 was able to close a case against France concerning the implementation of the Directive. [15] In 2002 there was still a case against the Netherlands [16] pending before the ECJ, but the Commission was able to withdraw its application, because also the Netherlands have now implemented the Directive in substance. Furthermore the Commission notes that Member States have devoted adequate resources to apply national legislation implementing the Directive effectively. Independent regulatory authorities have been established and budgets for technical resources as well as staff have been considerably increased where they were insufficient.

2. Införlivande av direktivet

[13] ECJ C-119/00 Judgement of the Court (Fourth Chamber) of 21 June 2001. Commission of the European Communities v Grand Duchy of Luxemburg.

Under 2001 fann Europeiska gemenskapernas domstol i två mål att vissa medlemsstater inte hade införlivat direktivet inom den angivna tidsramen. Domstolen ansåg att Luxemburg [13] och Italien [14] inte hade uppfyllt sina skyldigheter enligt direktivet. I båda medlemsstaterna har nu bestämmelserna i direktivet införlivats på korrekt sätt. Kommissionen kunde 2001 avskriva ett mål mot Frankrike om införlivandet av direktivet. [15] Under 2002 behandlade domstolen fortfarande ett mål mot Nederländerna [16]. Kommissionen kunde dock dra tillbaka sin ansökan, eftersom även Nederländerna nu har införlivat direktivet på alla väsentliga punkter. Vidare påpekar kommissionen att medlemsstaterna har avsatt tillräckliga resurser för att med sin nationella lagstiftning införliva direktivet effektivt. Man har inrättat oberoende tillsynsmyndigheter och ökat budgetarna för tekniska resurser och personal betydligt på de områden där de tidigare var otillräckliga.

[14] ECJ C-207/00 Judgement of the Court (Fourth Chamber) of 14 June 2001. Commission of the European Communities v Italian Republic.

[13] Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 21 juni 2001 i mål C-119/00: Europeiska gemenskapernas domstol mot Storhertigdömet Luxemburg.

[15] ECJ C-140/99

[14] Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 14 juni 2001 i mål C-207/00: Europeiska gemenskapernas domstol mot Republiken Italien.

[16] ECJ C-145/00

[15] Domstolens dom i mål C-140/99

3. Application of the Directive

[16] Domstolens dom i mål C-145/00

3.1. Main principles

3. Tillämpning av direktivet

The Treaty establishing the European Community provides in its Article 151 (4) that the Community shall also in its action under other provisions of the Treaty take cultural aspects into account, in particular in order to respect and to promote the diversity of its cultures. Community policy in the area of the regulation of media content is essentially internal market policy, and is governed by internal market objectives of freedom of movement for goods (including newspapers and magazines, for example) and the freedom to provide services (including radio and television broadcasts).

3.1. Huvudprinciper

Pursuant to Article 6.2 of the Treaty and ECJ cases, the European Union must respect fundamental rights, as guaranteed by th Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms signed in Rome on 4 November 1950. In this respect, Article 10 of this Convention states in its first paragraph that the right of freedom of expression includes the freedom to receive information. This implies that no freedom of expression is possible without a free circulation of information. By guaranteeing the freedom to provide cross-border television services, internal market policy contributes to the freedom of expression, fundamental for the functioning of our democratic societies. Furthermore, the removal of barriers to a free circulation of information has to take account of general interest objectives such as pluralism, cultural diversity, protection of copyright, consumer protection and protection of minors.

I artikel 151.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fastställs att gemenskapen även ska beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja den kulturella mångfalden. EU-politiken omfattas när det gäller bestämmelser för medieinnehåll i huvudsak av politiken för den inre marknaden, och regleras av den inre marknadens mål om fri rörlighet för varor (inbegripet tidningar och tidskrifter) och frihet att tillhandahålla tjänster (inbegripet radio- och TV-sändningar).

Community legislation must be proportionate in respect of the objectives to be achieved [17]. The paramount importance of freedom of speech in a free society means regulation must be kept to the minimum necessary to achieve these public interest objectives.

Enligt artikel 6.2 i fördraget och EG-domstolens rättspraxis måste Europeiska unionen respektera de grundläggande rättigheterna såsom de garanteras i konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheterna som undertecknades i Rom den 4 november 1950. I detta avseende fastställer konventionen i artikel 10 första stycket att rätten till yttrandefrihet innefattar rätten att få information. Detta innebär att ingen yttrandefrihet är möjlig utan fri rörlighet för information. Genom att garantera frihet att tillhandahålla TV-tjänster över gränserna bidrar den inre marknaden till yttrandefrihet, vilket är grundläggande för att våra demokratiska samhällen ska fungera väl. Vidare måste man vid undanröjandet av hinder för fri rörlighet för information beakta målen av allmänt intresse, t.ex. pluralism, kulturell mångfald, copyright, konsumentskydd och skydd av minderåriga.

[17] As defined by the European Court of Justice, see C-84/94, C-233/94, C-76/90 etc.

EG-lagstiftningen måste stå i proportion till de mål som ska uppnås [17]. På grund av yttrandefrihetens stora betydelse i ett fritt samhälle måste regleringen hållas på en så låg nivå som möjligt för att man ska kunna uppnå dessa mål av allmänt intresse.

3.2. Jurisdiction

[17] Som fastställts av Europeiska gemenskapernas domstol, se t.ex. målen C-84/94 och C-76/90.

The Television without frontiers Directive provides the legal framework for television broadcasting within the European Union. When the Directive was amended in 1997, certain practical criteria were introduced, designed to determine by an exhaustive procedure the Member State that has jurisdiction over a TV broadcaster.

3.2. Jurisdiktion

It is clear that there cannot be double jurisdiction under Community law. The Directive lays down a number of criteria designed to determine the Member State with jurisdiction. In addition, the Directive states clearly that where jurisdiction cannot be determined using the criteria laid down in Article 2(3), the competent Member State is to be determined by reference to Articles 52 (now Article 43) and following of the Treaty establishing the European Community. It is therefore not possible under Community law for more than one Member State to have jurisdiction.

I direktivet om television utan gränser fastställs den rättsliga ramen för TV-sändningar inom Europeiska unionen. När direktivet ändrades 1997 infördes vissa praktiska kriterier i syfte att genom ett uttömmande förfarande kunna fastställa vilken medlemsstat som har jurisdiktion i fråga om ett TV-programföretag.

The Commission has monitored compliance with and the effectiveness of these principles during the reference period.

Det framgår tydligt av EG-lagstiftningen att två medlemsstater inte samtidigt kan ha jurisdiktion. I direktivet fastställs ett antal kriterier för att kunna avgöra vilken medlemsstat som har jurisdiktion. Det anges tydligt att om jurisdiktionen inte kan avgöras med hjälp av kriterierna i artikel 2.3 ska den behöriga medlemsstaten fastställas enligt artikel 52 (nu artikel 43) och följande i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Enligt EG-lagstiftningen är det således inte möjligt för mer än en medlemsstat att ha jurisdiktion.

In addition, the European Court of Justice considered the issues of jurisdiction and action by a receiving Member State in the case of the Commission v. Kingdom of Belgium [18]. In respect of jurisdiction, the Court held that there was a clear division of obligations as between the Member States from which programmes emanate and those receiving them. It is solely for the Member State from which television broadcasts emanate to monitor the application of its law applying to such broadcasts and to ensure compliance with the Directive. The receiving State is limited to ascertaining that the programmes in question emanate from another Member State.

Under referensperioden kontrollerade kommissionen om dessa principer tillämpades på ett enhetligt och effektivt sätt.

[18] ECJ C-11/95 - judgement of 10 September 1996.

Vidare behandlade Europeiska gemenskapernas domstol frågan om jurisdiktion och åtgärder som vidtagits av en mottagande medlemsstat i målet Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Belgien [18]. I fråga om jurisdiktion ansåg domstolen att det fanns en tydlig uppdelning av skyldigheter mellan de medlemsstater varifrån sändningarna härrör och de mottagande medlemsstaterna. Det ankommer endast på den medlemsstat varifrån sändningarna härrör att kontrollera tillämpningen av dess lagstiftning i fråga om TV-sändningar och att se till att bestämmelserna i direktivet följs. Den mottagande statens skyldighet begränsas till att fastställa att programmen i fråga härrör från en annan medlemsstat.

Following the lodging of a complaint, the attention of the Commission has been drawn to the application of these provisions of the Directive, by the Dutch Media Commission (Commissariaat voor de Media).

[18] Domstolens dom av den 10 september 1996 i mål C-11/95.

The complainant, CLT-UFA SA, is a satellite broadcaster, licensed in Luxembourg, directing the services RTL 4 and 5 to the Dutch market. The Dutch Media Commission, by decision of 5 February 2002, upheld its previous decision of 20 November 1997. In this initial decision, it held that RTL/Veronica de Holland Media Group SA was the responsible broadcasting organisation for RTL 4 and RTL5, which therefore fell under the jurisdiction of the Dutch authorities.

Till följd av klagomålet från de nederländska myndigheterna (Commissariaat voor de Media) har kommissionen uppmärksammat tillämpningen av dessa bestämmelser i direktivet.

The Commission considers that, according to the criteria laid down in the Directive, RTL 4 and 5 fall under the jurisdiction of the Luxembourg authorities. The parties do not contest the fact that the channels are licensed in Luxembourg. This case will be closely followed to ensure that the interpretation given to the criteria is in line with the case law of the European Court of Justice.

Käranden, CLT-UFA SA, är ett programföretag som sänder via satellit med licens i Luxemburg och distribuerar kanalerna RTL 4 och RTL 5 till den nederländska marknaden. I ett beslut av den 5 februari 2002 höll de nederländska myndigheterna fast vid sitt tidigare beslut av den 20 november 1997. I sitt första beslut ansåg myndigheterna att RTL/Veronica de Holland Media Group SA var det ansvariga programföretaget för RTL 4 och RTL 5, och att de därför föll inom Nederländernas jurisdiktion.

3.3. Events of major importance for society (Article 3a)

Kommissionen anser att RTL 4 och RTL 5, enligt kriterierna i direktivet, faller inom de luxemburgska myndigheternas jurisdiktion. Parterna bestrider inte det faktum att kanalerna har tillstånd i Luxemburg. Fallet kommer att följas noggrant för att säkerställa att tolkningen av kriterierna är förenlig med domstolens rättspraxis.

Article 3a(1) of the Directive allows Member States to take national measures to protect events regarded as being of major importance to society, so that a significant part of the public in that Member State is not deprived of the possibility of seeing such events on free television. Article 3a(2) describes the procedure for obtaining a preliminary assessment by the Commission as to the conformity of these measures with Community law. Article 3a(3) aims to ensure that broadcasters established in other Member States respect the measures drawn up by the respective Member States.

3.3. Evenemang av särskild vikt för samhället (artikel 3a)

By the end of 2002 measures in relation to Article 3a(1) of the Directive have been taken by Italy, Germany, the United Kingdom and Austria. At the beginning of the year 2002, Denmark withdrew its measures. [19] In accordance with Article 3a(2) of the Directive, a consolidated list of the measures taken by Member States has been published once a year in the Official Journal of the European Communities. The last consolidated list was published in August 2002 [20].

Artikel 3a.1 i direktivet ger medlemsstaterna möjlighet att vidta nationella åtgärder för att skydda vissa evenemang som anses vara av särskild vikt för samhället, så att en väsentlig del av tittarna i den medlemsstaten inte utestängs från möjligheten att följa sådana evenemang i fri television. I artikel 3a.2 beskrivs förfarandet för att få en preliminär bedömning av kommissionen om huruvida åtgärderna är förenliga med EG-lagstiftningen. Artikel 3a.3 är avsedd att säkerställa att programföretag i andra medlemsstater följer de åtgärder som föreskrivits av de berörda medlemsstaterna.

[19] Published in OJ C Nr 45, 19.02.2002

I slutet av 2002 vidtogs åtgärder inom ramen för artikel 3a.1 i direktivet av Italien, Tyskland, Förenade kungariket och Österrike. I början av 2002 drog Danmark tillbaka sina åtgärder. [19] I enlighet med artikel 3a.2 i direktivet har en konsoliderad förteckning över de åtgärder som har vidtagits av medlemsstaterna offentliggjorts en gång om året i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Den senaste konsoliderade förteckningen offentliggjordes i augusti 2002 [20].

[20] OJ C 189, 9.8.2002, p. 2

[19] Offentliggjort i EGT C 45, 19.2.2002, s. 7.

In the period covered by this report the Austrian measures have been discussed in the Contact Committee and published in the Official Journal of the European Communities on 19 January 2002 [21].

[20] EGT C 189, 9.8.1999, s. 2.

[21] OJ C 16, 19.1.2002, p. 8

Under den period som omfattas av den här rapporten har Österrikes åtgärder diskuterats i kontaktkommittén och offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning av den 19 januari 2002 [21].

The measures are defined in the Exclusive Television Rights Act (Fernseh-Exclusivrechtegesetz - FERG) and a list of events of major importance is set out in the Ordinance on events of substantial social interest. The FERG creates an obligation for broadcasters having acquired exclusive rights to listed events to ensure that these events can be followed by at least 70% of the viewers [22] on a channel freely accessible in Austria. The consultation procedure provided for in the draft bill was quite far-reaching and also included the right owners.

[21] EGT C 16, 19.1.2002, s. 8.

[22] 70% of the viewers cover the number of "viewing" households disposing of a cable or satellite TV infrastructure. This threshold makes the following broadcasters eligible for the broadcasting of listed events: ORF 1 and 2, ARD, ZDF; RTL, PRO7, SAT1, 3 Sat, BFS (Bayern), RTL 2, Vox [data origin: http://mediaresearch.orf.at].

Åtgärderna anges i förbundslagen om utövande av exklusiva TV-sändningsrättigheter (Fernseh-Exclusivrechtegesetz - FERG) och en förteckning över evenemang av särskild vikt fastställs i en förordning om evenemang av särskild vikt för samhället. Enligt förbundslagen om exklusiva TV-sändningsrättigheter ska TV-företag med exklusiva sändningsrättigheter till ett evenemang som står med på förteckningen se till att detta evenemang kan ses av minst 70 procent av tittarna [22] i ett fritt tillgängligt TV-program i Österrike. Samrådsförfarandet i lagförslaget var relativt omfattande och inbegrep även innehavarna av rättigheter.

The listed events are: the Summer/Winter Olympic Games; World Cup and European Championship football matches with Austrian participation together with opening matches, semi-finals and finals (men); the final of the Austrian Football Cup; FIS World Alpine and World Nordic skiing championships; the Vienna Philharmonic Orchestra's New Year concert; the Vienna Opera Ball.

[22] 70 procent av tittarna omfattar antalet "tittarhushåll" som förfogar över en TV-kanal som sänds via kabel eller satellit. Enligt detta gränsvärde är följande programföretag berättigade att sända evenemang som står med förteckningen: ORF 1 och 2, ARD, ZDF; RTL, PRO7, SAT1, 3 Sat, BFS (Bayern), RTL 2, Vox [källa: http://mediaresearch.orf.at].

Belgium submitted draft measures on 5 September 2002. This proposal was not complete and the Belgian authorities were informed accordingly. At a first meeting, the Irish authorities indicated their intention to present draft measures in the near future and were informed about the procedure outlined above.

Följande evenemang har tagits upp: sommar- och vinter-OS, matcher i samband med världsmästerskap eller Europamästerskap i fotboll (herrar) om Österrike deltar, liksom öppningsmatcher, semifinaler och slutspelet, slutspel om den österrikiska fotbollspokalen (fotbollscup), FIS alpina skidmästerskap och FIS nordiska skidmästerskap, nyårskonserten med Wiens filharmoniska orkester, operabalen i Wien.

Implementation of Article 3a(3) of the Directive is mandatory for all Member States. Its effective implementation is essential to ensure that Member States' specific provisions with regard to events of major importance, as provided for under Article 3a(1), are not undermined by broadcasters under the jurisdiction of other Member States. The Commission considers application of Article 3a in the reference period to have been satisfactory. Article 3a has been the subject of proceedings before courts at national and European level. The House of Lords [23] found that ,the result which Article 3a(3) requires Member States to achieve is perfectly clear. It is to prevent the exercise by broadcasters of exclusive rights in such a way that a substantial proportion of the public in another Member State is deprived of the possibility of following a designated event". Another case is pending before the European Court of First Instance [24]. The major issue in this case seems to assess the role of the Commission in relation to Article 3a of the Directive.

Belgien lämnade sitt förslag till åtgärder den 5 september 2002. Förslaget var inte fullständigt och de belgiska myndigheterna informerades om detta. Vid ett första möte meddelade de irländska myndigheterna sin avsikt att lägga fram förslag till åtgärder inom en snar framtid, och de informerades om förfarandet ovan.

[23] Regina vs. ITC, 25 July 2001, UKHL 42

Genomförandet av artikel 3a.3 i direktivet är obligatoriskt för alla medlemsstater. Det är nödvändigt att den verkligen genomförs så att medlemsstaternas särskilda bestämmelser om särskilt viktiga evenemang, i enlighet med artikel 3a.1, inte undermineras av programföretag under andra medlemsstaters jurisdiktion. Kommissionen anser att tillämpningen av artikel 3a har varit tillfredsställande under referensperioden. Artikel 3a har behandlats av domstolar både på nationell nivå och EU-nivå. Enligt en dom i House of Lords [23] konstaterades att "det resultat som medlemsstaterna enligt artikel 3a.3 ska uppnå står helt klart. Det är att förhindra att programföretag utövar exklusiva rättigheter på sådant sätt att en väsentlig del av allmänheten i en annan medlemsstat utestängs från möjligheten att följa det utvalda evenemanget". Ett annat mål är under handläggning i Förstainstansrätten [24]. Den avgörande frågan i det här fallet tycks vara att bedöma kommissionens roll inom ramen för artikel 3a i direktivet.

[24] Case T-33/01

[23] Regina mot ITC, dom av den 25 juli 2001, UKHL 42

3.4. Promotion of distribution and production of television programmes

[24] Mål T-33/01.

The Commission adopted on 8 November 2002 the fifth Communication to the Council and the European Parliament on the application of Articles 4 and 5 of Directive 89/552/EEC, as amended by Directive 97/36/EC, for the period 1999-2000 on promoting distribution and production of television programmes. [25]

3.4. Främjande av distribution och produktion av TV-program

[25] COM(2002)612 final

Kommissionen antog den 8 november 2002 sitt femte meddelande till rådet och Europaparlamentet om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i direktiv 89/552/EEG, ändrat genom direktiv 97/36/EG. Meddelandet gäller perioden 1999-2000 och behandlar främjande av distribution och produktion av TV-program. [25]

Article 4 states that Member States shall ensure where practicable and by appropriate means, that broadcasters reserve for European works, within the meaning of Article 6, a majority proportion of their transmission time. Article 5 states that Member States shall ensure, where practicable and by appropriate means, that broadcasters reserve at least 10 % of their transmission time, or alternately, at the discretion of the Member State, at least 10 % of their programming budget, for European works created by producers who are independent of broadcasters. This proportion must be achieved by earmarking an adequate proportion for recent works, that is to say works transmitted within five years of their production.

[25] KOM(2002) 612 slutlig.

For both Articles 4 and 5, the majority of Member States, in accordance with Article 3 (1), has opted for more detailed or stricter rules in this area.

Enligt artikel 4 ska medlemsstaterna, där så är praktiskt möjligt och på lämpligt sätt, säkerställa att programföretagen reserverar en övervägande del av sin sändningstid för europeiska produktioner definierade i artikel 6. Enligt artikel 5 ska medlemsstaterna där så är praktiskt möjligt och på lämpligt sätt säkerställa att programföretagen reserverar minst 10 procent av sin sändningstid eller alternativt, efter medlemsstatens bedömande, minst 10 procent av sin programbudget, för europeiska produktioner, skapade av producenter som är oberoende av programföretagen. Denna andel måste uppnås genom öronmärkning av en lämplig andel för nya produktioner, dvs. produktioner som sänds inom fem år efter framställningen.

Within the framework of the review of the Directive, the Commission has highlighted the general trends observed both at Community level and in the individual Member States concerned. To this end, a series of indicators based on the criteria set out in Articles 4 and 5 of the Directive has been developed to provide an objective analysis grid.

När det gäller både artikel 4 och artikel 5 har de flesta medlemsstater inom ramen för artikel 3.1 föreskrivit mer detaljerade eller striktare bestämmelser på det här området.

For the reference period (1999-2000), the national reports reflect generally satisfactory application by the European Union Member States of the provisions of Article 4 (European works) and Article 5 (European works created by independent producers) of the Directive.

Inom ramen för översynen av direktivet har kommissionen betonat de allmänna utvecklingstendenserna på såväl EU-nivå som i de berörda medlemsstaterna. Man har därför utarbetat en rad indikatorer på grundval av de kriterier som anges i artiklarna 4 och 5 i direktivet för att tillhandahålla en objektiv analysmall.

Detailed examination of these reports by the Commission reveals, for both Articles 4 and 5, a positive and dynamic trend in the broadcasting of European works, including those by independent producers, in the context of a general increase in the number of channels over the reference period.

De nationella rapporterna visar generellt att EU:s medlemsstater under referensperioden (1999-2000) på ett adekvat sätt tillämpat bestämmelserna i artikel 4 (europeiska produktioner) och artikel 5 (europeiska produktioner från oberoende producenter) i direktivet.

The average transmission time of European works [26] for all European channels, in all Member States, was 60,68% in 1999 and 62,18% in 2000, representing a 1,50 point increase over the reference period.

Kommissionen har gjort en ingående granskning av dessa rapporter och funnit att det i fråga om både artikel 4 och artikel 5 råder en positiv och dynamisk tendens när det gäller sändning av europeiska produktioner (även från oberoende producenter), samtidigt som antalet kanaler generellt sett ökat under referensperioden.

[26] For each year under consideration, the audience share is based on the most recent figures published by the European Audiovisual Observatory: Statistical Yearbook 2002 (Volume 2) "Household audiovisual equipment, transmission, television audience". Except in specific cases, all channels with over 3% audience share (whole day) over each of the two years under consideration were taken into account.

Den genomsnittliga sändningstiden för europeiska produktioner [26] i alla europeiska kanaler i alla medlemsstater var 60,68 procent 1999 och 62,18 procent 2000, vilket innebär en ökning med 1,5 procentenheter under referensperioden.

The average proportion of works by independent producers [27] broadcast by all European channels in all Member States, was 37.51% in 1999 and 40.47% in 2000, representing a 2.95 point increase over the reference period.

[26] Publikandelen för de berörda åren är hämtad från den senaste statistik som publicerats av Europeiska audiovisuella observationsorganet: Statistical Yearbook 2002 (Volume 2) "Household audiovisual equipment, transmission, television audience". Förutom i särskilda fall behandlas alla kanaler med en publikandel på minst 3 procent (hela dagen) för de två berörda åren.

[27] Average air time, or alternatively, depending on the choice made by the Member State when implementing the Directive, the average proportion of the programming budget allocated to European works by independent producers.

Den genomsnittliga andelen produktioner från oberoende producenter [27] i alla europeiska kanaler i alla medlemsstater var 37,51 procent 1999 och 40,47 procent 2000, vilket innebär en ökning med 2,95 procentenheter under referensperioden.

The average share, for all European channels in all Member States, allocated to recent European works by independent producers ("adequate proportion") was 53.80% in 1999 and 55.71% in 2000, representing a 1.91 point increase over the reference period.

[27] Genomsnittlig sändningstid eller, beroende på vilket alternativ medlemsstaten valt när direktivet genomfördes, genomsnittlig andel av programbudgeten för europeiska produktioner från oberoende producenter.

The communication also records the reasons given by Member States for channels failing to meet the obligations set out in the Directive. Amongst them, the following reasons were given:

Den genomsnittliga andelen ("en lämplig andel") för alla europeiska kanaler i alla medlemsstater för nya europeiska produktioner från oberoende producenter var 53,80 procent 1999 och 55,71 procent 2000, vilket innebär en ökning med 1,91 procentenheter under referensperioden.

- Grouping of channels belonging to the same broadcaster. Member States' reports often pointed out that the channels concerned, if taken together, met or exceeded the minimum proportion laid down by the Directive.

I meddelandet presenteras också de orsaker som medlemsstaterna angivit till att man inte uppfyllt de skyldigheter som föreskrivs i direktivet. Medlemsstaterna angav bland annat följande orsaker:

- Special-interest nature of the channels' programmes and progress achieved. In many cases, the special interest theme does not enable the minimum proportion to be met (very specific niche market).

- Grupper av kanaler inom samma programföretag. I många av rapporterna från medlemsstaterna påpekas att de berörda kanalerna tillsammans uppnådde minst den miniminivå som föreskrivs i direktivet.

- Recent nature of the channel. Nevertheless, many of the new entrants broadcast a large proportion of European works in their first years of operation in order to penetrate the market concerned.

- Kanalens temainriktning och framsteg. I många fall är det på grund av temainriktningen inte möjligt att uppnå miniminivån (mycket speciell nischmarknad).

- Subsidiaries of non-EU companies. Such channels tend to make systematic use of their own catalogue material and rarely show European works.

- Nyetablerad kanal. Många av nykomlingarna på marknaden har dock en stor andel europeiska produktioner i programutbudet under de första åren för att komma in på den berörda marknaden.

In practice, these reasons are often combined in Member States' reports. The channels in question are often the same in the various Member States concerned.

- Kanaler som är dotterbolag till företag i länder utanför EU. Sådana kanaler tenderar att systematiskt använda eget material och visar sällan europeiska produktioner.

With regard to the measures envisaged or adopted to remedy cases of non-compliance, it is worth noting that various types of measure were reported: ongoing dialogue, subjecting the channels concerned to surveillance, formal notices and proceedings against broadcasters.

I praktiken kombineras ofta dessa skäl i medlemsstaternas rapporter. De berörda kanalerna är ofta desamma i de olika medlemsstaterna.

3.5. The application of the rules on advertising (Articles 10 to 20)

När det gäller vidtagna eller planerade åtgärder vid brister i efterlevnaden rapporterades olika typer av åtgärder: löpande dialog, särskild övervakning av den berörda kanalen, förelägganden och rättsliga åtgärder mot programföretagen.

The Directive lays down certain obligations and rules in its Chapter IV relating to television advertising, sponsorship and teleshopping: these concern the amount of advertising permitted on screen (daily and hourly limits, Article 18), the number of and form of advertising interruptions (Article 11), and rules applicable to the content and presentation of advertising messages (Articles 10, 12, 13, 14, 15 and 16). Specific rules (Article 17) are applied to sponsorship of television programmes.

3.5. Tillämpning av bestämmelserna om reklam (artiklarna 10-20)

The Commission had received several complaints - often coming from consumers' associations - about alleged failure in certain Member States to comply with the rules on advertising and sponsorship in respect of the time limitations. During the period covered by this report the problems particularly concerned the practices of certain broadcasters in Greece.

I kapitel 4 i direktivet föreskrivs vissa skyldigheter och bestämmelser avseende TV-reklam, sponsring och TV-köp, bland annat för hur mycket reklam som får visas i TV (begränsning av den dagliga sändningstiden i artikel 18), bestämmelser för hur många avbrott för reklaminslag som får göras och på vilket sätt (artikel 11) samt de bestämmelser som ska tillämpas på reklaminslagens innehåll och utformning (artiklarna 10, 12, 13, 14, 15 och 16). Särskilda regler (artikel 17) gäller för sponsring av TV-program.

With respect to the application of the provisions in Directive 89/552/EEC infringement proceeding, for poor application, were initiated in three cases concerning Greece, Spain and Italy (for non-compliance with the provisions on advertising). The cases in respect of Spain and Italy were closed during the reference period. The allegations concerning Greek broadcasters were the subject of a monitoring exercise. This case has been followed up by the Greek authorities, which is in the process of taking corrective measures.

Kommissionen har fått flera klagomål, mestadels från konsumentorganisationer, om att bestämmelserna om reklam och sponsring inte följs i vissa medlemsstater med avseende på tidsbegränsningarna. Under den period som omfattas av rapporten rör problemen framförallt vissa programföretag i Grekland.

On the basis of monitoring of respect of the advertising provisions, carried out for the Commission by an external consultant, Audimetrie, infringement procedures were initiated in three cases concerning Germany, Italy and Portugal.During the reference period the Commission launched two independent and specific studies concerning this chapter of the Directive. The first study on the impact of television advertising and teleshopping on minors was carried out by INRA (under the legal direction of Bird & Bird). [28] The aim of the study was to identify and describe the national provisions on advertising provided in legislation, regulation and self-regulatory codes, which are applied to advertising in each State for the protection of minors. In addition, the national system for the handling of complaints was described fully, covering administrative, legal and self-regulatory measures.

När det gäller tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 89/552/EEG pågick tre överträdelseförfaranden mot Grekland, Spanien och Italien (angående brott mot bestämmelserna om reklam). Ärendena mot Spanien och Italien avslutades under referensperioden. Anklagelserna mot de grekiska programföretagen övervakas. Fallet har följts upp av de grekiska myndigheterna, som för närvarande vidtar lämpliga åtgärder.

[28] All studies are available on the europa server:

Tre överträdelseförfaranden, mot Tyskland, Italien och Portugal, inleddes inom ramen för den kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna om reklam som den externa konsulten Audimetrie genomförde på kommissionens vägnar. Under referensperioden inledde kommissionen två oberoende och specifika studier om detta kapitel i direktivet. Den första studien om effekterna av TV-reklam och TV-köp på minderåriga genomfördes av INRA (under juridisk ledning av Bird & Bird). [28] Syftet med studien var att kartlägga och beskriva de nationella bestämmelser om reklam som finns i lagar, förordningar och självreglerande bestämmelser, som tillämpas på reklam i varje medlemsstat för att skydda minderåriga. Dessutom gavs en fullständig redogörelse för det nationella systemet för handläggningen av klagomål, vilken omfattade administrativa, rättsliga och självreglerande åtgärder.

The first part concerns the situation in each of the Member States and the EEA Members. It provides a complete account of the legislation, regulation and other administrative practices in the Member States in respect of advertising and teleshopping to children. It charts the evolution of such provisions from 1988 (i.e. prior to the adoption of the Television without frontiers Directive) to the present. It includes information on any debate that took place and the principles on which such provisions are based. The second part of the report concerns the legislation that applies at European and International level.

[28] Alla studier finns tillgängliga på Europaservern:

The study shows that the provisions of the Directive provide an adequate and flexible framework for Member State rules in this area. It is worth noting the extensive use of self-regulation in this area, both in respect of the rules applied and the complaints procedures available. There is a clear difference between the regulation of television and other media, with television being more heavily regulated than other media.

Den första delen handlar om situationen i medlemsstaterna och EES-medlemsstaterna. Den ger en fullständig redogörelse för medlemsstaternas lagar och andra författningar om reklam och TV-köp som riktar sig till barn. Den kartlägger utvecklingen av sådana bestämmelser från 1988 (dvs. innan direktivet om television utan gränser antogs) fram till idag. Den innehåller information om de diskussioner som fördes och de principer som bestämmelserna grundar sig på. Den andra delen av rapporten handlar om lagstiftningen på EU-nivå och på internationell nivå.

There are a remarkable number of differences at Member State level, ranging from the age limits in definitions (that vary in addition within a Member State for different activities) to specific provisions on certain sectors (for example on financial activities or alcohol advertising). The number of complaints is extremely low, and has not increased significantly throughout the period covered by the study, showing that the Directive, as implemented in the Member States works effectively.

Studien visar att bestämmelserna i direktivet ger en lämplig och flexibel ram för medlemsstaternas lagstiftning inom det här området. Det är värt att notera den höga grad av självreglering som används inom det här området, både när det gäller bestämmelser som tillämpas och vilka förfaranden för klagomål som finns. Det finns en tydlig skillnad mellan bestämmelserna för television och andra medier. Television är mycket mer reglerat än andra medier.

There are a limited number of proposals in certain Member States, whose aim would appear to be mainly to clarify the application of existing legislation.

Det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna som omfattar allt från definiering av åldersgränser (som dessutom varierar inom de enskilda medlemsstaterna beroende på verksamhet) till särskilda bestämmelser för vissa sektorer (t.ex. ekonomisk verksamhet eller alkoholreklam). Antalet klagomål är mycket lågt och har inte ökat särskilt mycket under den period som omfattas av studien, vilket visar att medlemsstaternas sätt att tillämpa direktivet fungerar effektivt.

The study shows which Member States have taken measures that are more restrictive than those of the Directive; only one Member State has a total ban on advertising aimed at minors below the age of 12 (Sweden), one has a ban on toy advertising from 7.00 a.m. to 10.00 p.m. (Greece), whilst a small number of Member States have legal (Belgium - Flanders, and Italy) or voluntary (Denmark) restrictions on advertising around children's programming. A large majority of Member States do not restrict advertising aimed at children but do provide for detailed rules as to the content of such advertising (for example: no advertisement may encourage children to enter strange places or to converse with strangers; the use of personalities known to children may be forbidden or restricted; advertisements for sweets should feature a toothbrush symbol on the screen). These rules are effected both through regulation and self-regulation

I vissa medlemsstater finns ett begränsat antal förslag som främst tycks vara avsedda att klargöra tillämpningen av den befintliga lagstiftningen.

The second study, on the development of new advertising techniques, has been carried out by Bird & Bird and Carat Crystal. [29] The purpose of the study was to provide the Commission with a thorough understanding and accurate vision of the state of play and likely further development of advertising, sponsorship and teleshopping techniques, across the different forms of media, namely television, radio, cinema and Internet. This included the development or evolution in current practices, such as product placement or spot advertising.

Studien visar vilka medlemsstater som har vidtagit åtgärder som är mer restriktiva än bestämmelserna i direktivet. I endast en medlemsstat är det helt förbjudet med reklam som riktar sig till minderåriga under 12 år (Sverige). I en medlemsstat råder förbud mot leksaksreklam mellan klockan 7.00 och 22.00 (Grekland), medan ett fåtal andra medlemsstater har rättsliga (Belgien/Flandern och Italien) eller frivilliga (Danmark) begränsningar av reklam i anslutning till barnprogram. De flesta medlemsstater har inga begränsningar när det gäller reklam som riktar sig till barn. Däremot finns detaljerade bestämmelser beträffande innehållet i sådan reklam (t.ex. att ingen reklam får uppmuntra barn att gå till okända platser eller prata med främlingar, att användningen av kända personer är förbjuden eller begränsad och att godisreklam ska märkas med en tandborstsymbol i rutan). Dessa bestämmelser verkställs både genom lagar och självreglering.

[29] Published at:http://europa.eu.int/comm/avpolicy/stat/studi_en.htm

Den andra studien om utvecklingen av ny reklamteknik genomfördes av Bird & Bird och Carat Crystal. [29] Syftet med studien var att ge kommissionen en grundläggande förståelse och en aktuell bild av situationen och den tänkbara framtida utvecklingen vad gäller metoder för reklam, sponsring och TV-köp i de olika medierna, nämligen television, radio, bio och Internet. Även utvecklingen av aktuella metoder, som t.ex. produktplacering eller reklaminslag, ingick.

The study covered in particular the techniques of interactive and virtual advertising (in particular for sports events), as well as the use of split screens, and banner adverts. Different provisions exist within the Member States and the EEA States to implement Chapter IV of the Directive. The study consists of two parts, analysing respectively the economic aspects and the regulatory framework for advertising in each Member State. In respect of the regulatory framework, the handling of different techniques, such as interactive advertising, split screen techniques and virtual advertising were examined to see whether they are used and whether specific regulation exists.

[29] Publicerad på http://europa.eu.int/comm/avpolicy/stat/studi_en.htm.

In general, it can be said that often the situation differs substantially from one Member State to another, as to the actual use and importance of certain techniques, as well as concerning the approach of national authorities. The existence of specific rules for these new techniques is infrequent:

Studien omfattade särskilt metoderna för interaktiv och virtuell reklam (särskilt för idrottsevenemang) samt användningen av delad skärm och reklambanderoller. I medlemsstaterna och EES-länderna finns olika bestämmelser för tillämpningen av kapitel 4 i direktivet. Studien bestod av två delar, där man analyserade de ekonomiska aspekterna och regelverket för reklam i varje medlemsstat. När det gäller regelverket undersöktes hanteringen av olika slags teknik, t.ex. interaktiv reklam, teknik för delad skärm och virtuell reklam, för att se om de användes och om det fanns några särskilda bestämmelser.

Interactive: At present the only Member State with a specific regulation for interactive advertising is the United Kingdom. Other than the ITC (UK media authority) rules and the EGTA code, no specific regulation applies to commercial interactive services, since interactive advertising is still at an experimental stage in most Member States.

I allmänhet skiljer sig situationen avsevärt mellan de olika medlemsstaterna, både vad gäller den faktiska användningen och betydelsen av vissa tekniker och de nationella myndigheternas inställning. Särskilda bestämmelser för dessa nya tekniker är sällsynta.

Split-screen: There is a ban on using the technique in some Member States: the Netherlands, Portugal, Sweden and France. Other countries have authorised the use of this technique: for example the United Kingdom and Germany. Germany is the only country to have adopted a specific regulation on the subject. In the United Kingdom the ITC allows the split screen to be used, but in a more limited form (during the advertising, information can be displayed about the programme, but only in the form of text).

Interaktiv reklam: För närvarande är Förenade kungariket den enda medlemsstat som har särskilda bestämmelser för interaktiv reklam. Det finns inga andra särskilda bestämmelser för kommersiella interaktiva tjänster utöver ITC:s (brittiska mediemyndigheten) bestämmelser och EGTA:s praxis. Det beror på att interaktiv reklam fortfarande befinner sig på experimentstadiet i de flesta medlemsstater.

Virtual advertising (or sponsorship): Italy, France, Portugal and Norway consider virtual advertising to be TV advertising and as contrary to the principles that govern the insertion of advertising in programmes, and it is therefore banned. In the United Kingdom and Germany there are specific regulations, which subject the use of this technique to certain conditions.

Delad skärm: I vissa medlemsstater är det förbjudet att använda den här tekniken: i Nederländerna, Portugal, Sverige och Frankrike. I andra medlemsstater är det tillåtet, t.ex. Förenade kungariket och Tyskland. Tyskland är det enda land, där man har antagit särskilda bestämmelser i frågan. I Förenade kungariket tillåter ITC användning av delad skärm, men i mer begränsad omfattning (under reklamen får information visas om programmet, men endast i form av text).

From the economic part of the study it appears that a wide range of sponsoring techniques is used in the Member States. It is clear that the technique has greatly increased since the original Directive was adopted in 1989. Even if sponsorship is not a new technique as such, it has been considered in depth since the techniques that are used today differ substantially from the classic TV-sponsorship which existed at the time of the drafting of the rules on sponsorship.

Virtuell reklam (eller sponsring): Italien, Frankrike, Portugal och Norge anser att virtuell reklam är TV-reklam och strider mot principen om reklaminslag i program, och det är därför förbjudet. I Förenade kungariket och Tyskland finns särskilda bestämmelser som under vissa förutsättningar tillåter den här tekniken.

The preliminary results of the study show that these new techniques are in their infancy, and have not, as yet, a real financial impact on media advertising revenues. Indeed as the figures show, between 96-99% of all advertising revenue across the different media is still on traditional advertising.

Av den ekonomiska delen av studien framgår att många typer av sponsring tycks förekomma i medlemsstaterna. Det framgår tydligt att användningen av sponsring har ökat betydligt sedan det ursprungliga direktivet antogs 1989. Även om sponsringen som sådan inte är en ny teknik har den granskats ingående, eftersom den teknik som används idag skiljer sig avsevärt från den traditionella TV-sponsring som förekom då man utarbetade bestämmelserna om sponsring.

The Commission has also launched two rounds of consultation in the field of consumer protection in general [30]: the Green Paper on EU Consumer Protection (COM (2001) 531 final) and its follow-up communication (COM (2002) 289 final).

De preliminära resultaten av studien visar att dessa nya tekniker befinner sig i ett inledningsskede och ännu inte har någon verklig ekonomisk inverkan på medieklamintäkterna. Enligt uppgifterna kommer 96-99 procent av alla reklamintäkter inom de olika medierna fortfarande från traditionell reklam.

[30] http://europa.eu.int/comm/consumers/policy/developments/fair_comm_pract/follow_green_en.html

Kommissionen har även inlett två samråd när det gäller konsumentskydd i allmänhet [30]: grönboken om EU:s konsumentpolitik (KOM(2001) 531 slutlig) och dess uppföljningsmeddelande (KOM(2002) 289 slutlig).

The two documents set out questions and ideas on the future of the regulation and enforcement of consumer protection. In particular, the follow-up communication sets out the idea of developing a framework directive on fair commercial practices and EU-wide codes of conduct. In addition, it suggested the development of a legal instrument for cooperation between enforcement authorities. The follow-up communication also sets out an action plan for further consultation with the Member States and stakeholders.

[30] http://europa.eu.int/comm/consumers/policy/developments/fair_comm_pract/follow_green_en.html

The Commission's preparatory and consultation work on a framework directive is ongoing, with a proposal announced for 2003 in its work programme. These initiatives are fully consistent and compatible with existing Community policies such as the Commission's audiovisual policy (notably the "Television without frontiers" Directive) and its policy on commercial communications and the follow-up to the Commission's Internal Market Strategy for Services.

De två dokumenten tar upp frågor och idéer om lagstiftningen i framtiden och förstärkningen av konsumentskyddet. I meddelandet om uppföljning tas idéer om att utveckla ett ramdirektiv om god affärssed upp och EU-omfattande uppförandekoder. Dessutom föreslås utveckling av ett rättsligt instrument för samarbete mellan de rättsliga myndigheterna. I meddelandet om uppföljning föreskrivs även en handlingsplan för vidare samråd med medlemsstaterna och aktörerna.

3.6. Protection of minors and public order (Articles 2a, 22 and 22a)

Kommissionens förberedelse- och samrådsarbete när det gäller ett ramdirektiv pågår och man avser att lägga fram ett förslag under 2003 i sitt arbetsprogram. Dessa initiativ är helt förenliga med befintlig EU-politik, t.ex. kommissionens audiovisuella politik (bl.a. direktivet om "Television utan gränser" och dess politik om marknadskommunikationer och uppföljningen av kommissionens strategi för tjänster på den inre marknaden.

Article 2a(2) of the Directive allows the Member States - provided that they respect a special procedure - to take measures against broadcasters under the jurisdiction of another Member State who "manifestly, seriously and gravely" infringe Article 22 and/or Article 22a of the Directive as a provisional derogation to the general principle of freedom of reception and non-restriction of retransmission. This is designed to protect minors from programmes which might seriously or are likely to impair their "physical, mental or moral development", and to ensure that broadcasts do not contain any incitement to hatred on grounds of race, sex, religion or nationality.

3.6. Skydd av minderåriga och allmän ordning (artiklarna 2a, 22 och 22a)

A number of specific conditions must be respected by the receiving Member State. The broadcaster must have infringed Article 22 and/or 22a on at least two prior occasions. The Member State concerned must notify the television broadcaster and the Commission in writing of the alleged infringements and the measures it intends to take if any such infringement occurs again.

Som tillfälligt undantag från den allmänna principen om fri mottagning och obegränsad vidaresändning kan medlemsstaterna enligt artikel 2a.2 i direktivet genom ett särskilt förfarande vidta åtgärder mot programföretag som faller under en annan medlemsstats jurisdiktion och som "uppenbarligen, allvarligt och grovt" överträder artikel 22 och/eller artikel 22a i direktivet. Syftet är att skydda minderåriga från program som allvarligt kan skada eller kan bedömas skada deras "fysiska, mentala eller moraliska utveckling", och se till att TV-sändningarna inte innehåller något som uppammar hat grundat på ras, kön, religion eller nationalitet.

Consultations must be undertaken. If they do not produce an amicable settlement within 15 days of the notification, and the alleged infringement persists, the receiving Member State may take unilateral provisional measures against the channel concerned.

Den mottagande medlemsstaten måste uppfylla ett antal särskilda villkor. Programföretaget måste ha överträtt artikel 22 och/eller artikel 22a vid minst två tillfällen. Den berörda medlemsstaten ska skriftligen underrätta programföretaget och kommissionen om de angivna överträdelserna och om de åtgärder staten avser att vidta om en sådan överträdelse skulle inträffa igen.

The Commission must decide whether the measures taken are compatible with Community law, within two months following notification of the measures taken by the Member State. If it decides that they are not, it may require the Member State to put an end to the measures in question as a matter of urgency.

Samråd måste inledas. Om samrådet inte leder till en uppgörelse i godo inom 15 dagar efter den skriftliga underrättelsen och den angivna överträdelsen fortsätter får den mottagande medlemsstaten ensidigt vidta provisoriska åtgärder mot den berörda kanalen.

During the period in question, only one Member State (Germany) has notified the Commission of its intention to use this procedure. The Commission is pursuing contacts with the Member States concerned.

Inom två månader från det att medlemsstaten har anmält vilka åtgärder den vidtagit måste kommissionen avgöra om de vidtagna åtgärderna är förenliga med gemenskapens lagstiftning. Om kommissionen beslutar att så inte är fallet, kan den kräva att medlemsstaten skyndsamt häver dessa åtgärder.

The Commission considers application of Article 2a(2) in the reference period to have been satisfactory. It has protected the general interest and provided a secure framework for the protection of minors with a minimum potential for a restriction of the freedom to provide services.

Under den period som omfattas av rapporten underrättade endast en medlemsstat (Tyskland) kommissionen om att man hade för avsikt att tillämpa detta förfarande. Kommissionen har kontaktat de berörda medlemsstaterna.

However, the Commission would stress that when it carries out an assessment of the measures taken under Article 2a(2), this assessment is based on factual and legal considerations; the moral assessment of the content of the programmes depends on the judgement of each Member State, which has the principal responsibility for authorising or prohibiting the transmission of certain television programmes by broadcasters under its jurisdiction who may be caught by Article 22. The Directive anticipates the possibility of a difference in judgement between the authorities of the originating country and those of the receiving country.

Kommissionen anser att tillämpningen av artikel 2a.2 har varit tillfredsställande under referensperioden. Bestämmelserna i artikeln har skyddat det allmänna intresset och givit en säker ram för skydd av minderåriga genom minimala begränsningar av friheten att tillhandahålla tjänster.

Furthermore, the measures taken by the receiving Member State are without prejudice to those taken, if necessary, by the Member State which has jurisdiction over the broadcaster in question. It is not, therefore, a question of transferring jurisdiction from one State to another, but of an exceptional possibility offered to the receiving Member State to take measures to protect its interest in situations of incontestable gravity, according to a precise procedure.

Kommissionen vill dock understryka att dess bedömning av de åtgärder som vidtagits enligt artikel 2a.2 grundas på rättsliga argument och faktiska omständigheter. Den etiska bedömningen av programinnehållet är en fråga för den enskilda medlemsstaten, som har det främsta ansvaret för att tillåta eller förbjuda sändning av vissa TV-program av programföretag som faller under deras jurisdiktion, och som kan omfattas av bestämmelserna i artikel 22. I direktivet förutses möjligheten att denna bedömning kan skilja sig mellan myndigheterna i ursprungslandet respektive mottagarlandet.

It is also important to highlight the fact that, in the system of Community rules created by the Directive (Article 2a(1)), Member States are not permitted to apply discriminatory moral criteria to the broadcasters under their jurisdiction: a stricter attitude to programmes to be received in their territory and a more lenient attitude to programmes destined to be broadcast abroad (typically, satellite channel programmes) would not be acceptable. On the contrary, the Member States are bound to ensure that all broadcasters under their jurisdiction comply with Article 22.

Vidare hindrar inte de åtgärder som vidtagits av mottagarlandet att den medlemsstat inom vars jurisdiktion programföretaget ligger också vidtar åtgärder. Det handlar inte om att överföra behörighet från en stat till en annan, utan om att ge den mottagande medlemsstaten en möjlighet att i undantagsfall vidta åtgärder enligt ett strikt beskrivet förfarande för att skydda sina intressen i särskilt allvarliga situationer.

According to Article 22 Member States shall take appropriate measures to ensure that television broadcasts by broadcasters under their jurisdiction do not include programmes which might seriously impair the physical, mental or moral development of minors, in particular those that involve pornography or gratuitous violence. This provision shall extend to other programmes which are likely to impair the physical, mental or moral development of minors, except where it is ensured, by selecting the time of the broadcast or by any technical measure, that minors in the area of transmission will not normally hear or see such broadcasts. Member States shall also ensure that broadcasts do not contain any incitement to hatred on grounds of race, sex, religion or nationality. As a consequence, the question of rating becomes essential.

Det är också viktigt att understryka att medlemsstaterna, inom ramen för de EU-bestämmelser som införs genom direktivet (artikel 2a.1), inte får tillämpa diskriminerande etiska kriterier på programföretag som faller inom deras jurisdiktion. Det är oacceptabelt att inta ett strikt förhållningssätt gentemot program som ska ses inom medlemsstatens territorium och ett mer överseende förhållningssätt gentemot program som ska sändas utomlands (t.ex. program som sänds via satellitkanaler). Medlemsstaterna måste se till att alla programföretag som är etablerade i respektive land följer bestämmelserna i artikel 22.

Rating may differ not only between EU and EEA Member States, but also within a Member State and/or non-EU EEA-State according to the way of distribution. A film rated in a given way for cinema may be rated differently when it comes to cinema exhibition, television broadcasts and on-line delivery or videocassettes/dvd. In certain Member States, such as in the Netherlands with NICAM [31], rating across media has been already started. On the basis of an industry initiative, a pan European rating system for video games has been established. The Council welcomed this initiative in a resolution discussed on 1 March 2002 [32].

Enligt artikel 22 ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att TV-sändningar från programföretag inom respektive stats jurisdiktion inte innehåller program som allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga, särskilt program som innehåller pornografi eller meningslöst våld. Denna bestämmelse ska utsträckas till att gälla andra program som kan bedömas skada den fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen hos minderåriga, utom då det kan anses säkert, genom val av sändningstid eller genom tekniska åtgärder, att de minderåriga inom sändningsområdet normalt inte hör eller ser sådana sändningar. Medlemsstaterna ska även säkerställa att sändningarna inte innehåller något som uppammar hat grundat på ras, kön, religion eller nationalitet. Som en följd av detta blir frågan om bedömning av avgörande betydelse.

[31] Nederlands Instituut voor de Classificatie van Audiovisuele Media; www.nicam.cc

Bedömningen kan beroende på distributionssättet inte bara skilja sig mellan EU-medlemsstaterna och EES-länderna, utan även inom en enskild medlemsstat och/eller stater som inte är medlemmar i EU eller EES. En film som bedöms på ett visst sätt för biograffilm kan bedömas på ett annat sätt när det gäller TV-sändning och on line eller videokassetter/DVD. I vissa medlemsstater, t.ex. i Nederländerna med NICAM [31], har man redan påbörjat en bedömning som omfattar alla medier. Med utgångspunkt i ett initiativ från TV-branschen har man infört ett Europatäckande bedömningssystem för videospel, ett initiativ som rådet välkomnade i en resolution som lades fram den 1 mars 2002 [32].

[32] OJ C 65/02, 14.3.2002

[31] Nederlands Instituut voor de Classificatie van Audiovisuele Media; www.nicam.cc

The Commission has therefore launched a study, carried out by the consultant Olsberg SPI, in order to identify the practice of rating in the different EU and EEA Member States, depending on the different distribution channels and evaluate the impact of differences between the national legislation and practice with respect to rating on the commercialisation of films. It also will analyse potential confusion amongst the persons responsible for minors arising from differences in rating.

[32] EGT C 65, 14.3.2002, s. 2.

3.7. Coordination between national authorities and the Commission

Kommissionen har till följd av detta inlett en studie för att kartlägga bedömningssystemen i de olika EU-medlemsstaterna och EES-länderna med utgångspunkt i de olika distributionskanalerna och för att utvärdera effekterna av skillnaderna mellan den nationella lagstiftningen och praxis när det gäller bedömning av kommersialiseringen av filmer. Studien genomförs av konsultfirman Olsberg SPI. Man kommer även att analysera den eventuella förvirring som kan uppstå hos personer som är ansvariga för minderåriga på grund av skillnader i bedömningen.

Application of the rules of the Directive is the responsibility of each Member State's national authorities (ministries and/or independent authorities) responsible for regulating the audiovisual industry. Systematic contact with the national bodies (ministries and/or independent regulatory authorities) has been maintained, particularly through the Contact Committee set up by the Directive (Article 23a). A Commission representative chairs this Committee, which is composed of representatives of Member States' competent authorities. In the period covered by this report the Committee met on four occasions. Two of these meetings were followed by a meeting of the Members of the Contact Committee with representatives of the Candidate Countries.

3.7. Samordning mellan nationella myndigheter och kommissionen

The Committee has fulfilled the tasks conferred on it by the Directive, and has, in particular, facilitated effective implementation of the Directive; it has delivered opinions, under the procedure laid down in Article 3a(2) concerning events of major importance for society (see Point 3.3, the Austrian draft measures were discussed in the 13th meeting). To facilitate the implementation of the Directive through regular consultation on practical problems arising from its application the Contact Committee discussed i.a. the interpretation of Article 18(2) of the Directive (when should the « given hour » start) and of Article 11 (2) (advertising during sports events). At the meetings of the Contact Committee the Commission presented the evaluations and studies conducted (Evaluation report on the application of the Recommendation on the protection of minors, Study on advertising and children, Study on new advertising techniques, Study on the development of the audiovisual sector etc.). Member States reported on new legislation (the UK Communications Bill and the German Jugendmedienschutz Staatsvertrag (state treaty on the protection of young people in mass media)). The Contact Committee on various occasions also discussed the conflict of jurisdiction between two Member States (see 3.2.).

Bestämmelserna i direktivet ska tillämpas av de nationella myndigheter i varje medlemsstat (ministerier eller oberoende myndigheter) som ansvarar för den audiovisuella sektorn. Kommissionen har regelbundna kontakter med de nationella organen (ministerier eller oberoende tillsynsmyndigheter), bland annat genom den kontaktkommitté som inrättats genom direktivet (artikel 23a). En företrädare för kommissionen är ordförande för kommittén, som består av företrädare för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Kommittén har haft fyra möten under den period som omfattas av rapporten. Två av dessa möten följdes av ett möte med ledamöterna i kontaktkommittén och företrädarna för kandidatländerna.

The Commission was also able to coordinate with the national audiovisual regulatory bodies within the framework of the European Platform of Regulatory Authorities (EPRA) set up in April 1995 in Malta. The aim of this platform is to provide regulatory authority representatives with a forum for discussion and mutual exchange of views on regulatory matters in the audiovisual field, both at European and national level. EPRA currently gathers 43 regulatory authorities form 35 countries. The European Commission haspermanent-observer status. The Commission actively participates in the Platform's meetings and activities.

Kommittén har fullgjort sitt uppdrag enligt direktivet, särskilt genom att underlätta den faktiska tillämpningen av direktivet och genom att avge yttranden inom ramen för det förfarande som föreskrivs i artikel 3a.2 om evenemang av särskild vikt för samhället (se punkt 3.3, Österrikes förslag till åtgärder diskuterades vid det trettonde mötet.) För att underlätta tillämpningen av direktivet genom regelbundna samråd om de praktiska problemen i samband med dess genomförande diskuterade kontaktkommittén bland annat tolkningen av artikel 18.2 i direktivet (när den "angivna tiden" ska börja) och artikel 11.2 (reklam under sportevenemang). Vid mötena i kontaktkommittén lade kommissionen fram både utvärderingarna och de studier som genomförts (en utvärderingsrapport om tillämpningen av rekommendationen om skydd av minderåriga, en studie om reklam och barn, en studie om reklammetoder, en studie om utvecklingen av den audiovisuella sektorn etc.). Medlemsstaterna rapporterade om ny lagstiftning (det brittiska lagförslaget om kommunikation, Communication Bill, och det tyska statsfördraget om skydd av unga i massmedia, Jugendmedienschutz Staatsvertrag). Kontaktkommittén diskuterade även konflikten om jurisdiktion mellan två medlemsstater (se punkt 3.2).

EPRA held four meetings during the reference period, the last one in Ljubljana on 24 and 25 October 2002.

Kommissionen hade även möjlighet att samarbeta med de nationella audiovisuella tillsynsmyndigheterna inom ramen för Epra (European Platform of Regulatory Authorities) som inrättades i Malta 1995. Syftet med den här plattformen är att ge företrädarna för tillsynsmyndigheterna ett forum för diskussion och utbyte om europeisk och nationell reglering av media. Epra består för närvarande av 43 tillsynsmyndigheter från 35 länder. Europeiska kommissionen deltar som ständig observatör. Kommissionen deltar aktivt i Epras möten och arbete.

4. International Aspects

Under referensperioden höll Epra fyra möten, varav det senaste i Ljubljana den 24 och 25 oktober 2002.

4.1. Enlargement: Analysis of audiovisual legislation in the Candidate Countries

4. Internationella aspekter

Thirteen candidate countries are in the process of integrating the European Community audiovisual policy; at the same time they are consolidating and further developing national audiovisual structures capable of meeting the needs of democratic societies. The first step towards the integration of European audiovisual policy has been the implementation of the provisions of the Television Without Frontiers Directive into the candidate countries' broadcasting legislation.

4.1. Utvidgningen: analys av lagstiftningen på det audiovisuella området i kandidatländerna

Most of the candidate countries have now reached a high degree of alignment with the Community acquis. On this basis, closure of the Chapter concerning audiovisual policy has already been achieved for 11 countries : Bulgaria, Cyprus, Estonia, Hungary, Latvia, Lithuania, Malta, Poland, Czech Republic, Slovakia and Slovenia. Furthermore, the Romanian Parliament adopted a new Broadcasting Law in June 2002 which is generally in line with the TWF Directive. Provisional closure of Chapter 20 with Romania is thus expected to happen in the near future.

För närvarande håller 13 kandidatländer på att integrera Europeiska gemenskapens audiovisuella politik. De konsoliderar och vidareutvecklar samtidigt sina nationella audiovisuella strukturer så att de uppfyller kraven i ett demokratiskt samhälle. Det första steget mot en integrering av EU:s audiovisuella politiken har varit att införa bestämmelserna i direktivet om television utan gränser i kandidatländernas radio- och TV-lagstiftning.

Further developments are, however, still expected.

I de flesta kandidatländer stämmer nu lagstiftningen väl överens med EU:s. Mot denna bakgrund har man redan lyckats avsluta kapitlet om audiovisuell politik för elva länder: Bulgarien, Cypern, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Tjeckien, Slovakien och Slovenien. Vidare antog parlamentet i Rumänien i juni 2002 en ny lag om radio- och TV-sändning som i princip följer direktivet om television utan gränser. Man räknar således med att preliminärt avsluta förhandlingarna om kapitel 20 med Rumänien inom en snar framtid.

Firstly, while major legislative developments are still required in Turkey, most candidate countries have undertaken to pass minor legislative adjustments before accession. A legislative process is underway, for example, in Poland and in the Czech Republic.

Det krävs dock ytterligare utveckling.

Secondly, for all candidate countries except Turkey, the priority has now shifted from alignment efforts to actual implementation of the new legislative provisions. In this context, the issue of administrative and judicial capacity is now at the forefront of the negotiations with the candidate countries. The effective implementation of the Community acquis depends on the overall national audiovisual policy environment, its effectiveness, transparency and on the degree of legal security it brings to broadcasters. In this connection, the capacity of the Country's Regulatory Authority to monitor and sanction, in an independent manner, the behaviour of broadcasting operators, is very often at the centre of these implementation efforts.

För det första måste fortfarande lagstiftningen i Turkiet utvecklas betydligt, och de flesta kandidatländer har åtagit sig att genomföra vissa mindre ändringar av lagstiftningen före anslutningen. I t.ex. Polen och Tjeckien håller man på att utarbeta ett lagstiftningsförfarande.

4.2. Cooperation with the Council of Europe

För det andra har prioriteringarna för alla kandidatländer utom Turkiet nu övergått från att anpassa lagstiftningen till att faktiskt tillämpa de nya bestämmelserna. I detta sammanhang läggs tonvikten för förhandlingarna med kandidatländerna vid förvaltningen och rättsväsendet. Den faktiska tillämpningen av gemenskapens regelverk beror på den samlade nationella politiska miljön för audiovisuella tjänster, dess effektivitet, insyn och på den grad av rättssäkerhet den ger programföretagen. I centrum för insatserna i samband med tillämpningen står ofta förmågan hos landets tillsynsmyndighet att på ett oberoende sätt övervaka och godkänna programföretagens beteende.

The Council of Europe European Convention on Transfrontier Television was amended by a Protocol, to take account of developments in the broadcasting market, and to remain consistent with the Directive. The protocol amending the Transfrontier Television Convention was adopted by the Committee of Ministers of the Council of Europe on 9 September 1998. The revised Convention entered into force on 1st of March 2002.

4.2. Samarbete med Europarådet

Co-operation between the European Commission and the Council of Europe has been further developed, in particular with regard to exchange of information on the development of audio-visual policies in Member States of the Council of Europe, which are not members of the EU. Meetings have been held on 18 September 2001 and 27 June 2002 between European Commission officials and members of the Council of Europe Secretariat for Media policy.

Mot bakgrund av utvecklingen på radio- och TV-marknaden och i enlighet med direktivet ändrades Europarådets europeiska konvention om gränsöverskridande television genom ett protokoll. Protokollet om ändring av europeiska konventionen om gränsöverskridande television antogs av Europarådets ministerkommitté den 9 september 1998. Den reviderade konventionen trädde i kraft den 1 mars 2002.

These meetings allowed both parties to have an informal exchange of views on the current situation of the audio-visual sector in non-EU members of the Council of Europe and to inform the Commission about the priorities of the Council of Europe concerning assistance programmes in these countries.

Samarbetet mellan Europeiska kommissionen och Europarådet har utvecklats ytterligare, särskilt när det gäller utbytet av information om utvecklingen på det audiovisuella området i de medlemsstater i Europarådet som inte är medlemmar i EU. Möten mellan tjänstemän från kommissionen och medlemmar i Europarådets sekretariat för mediafrågor hölls den 18 september 2001 och den 27 juni 2002.

Further co-operation has been developed on a pragmatic basis, in particular through mutual consultation on legislative developments in these countries. Following the second meeting, contacts were established between the Commission services in charge of administering European Union Programmes in European third countries and the relevant services of the Council of Europe.

Vid mötena fick båda parterna tillfälle till en informell diskussion om den aktuella situationen inom den audiovisuella sektorn i de medlemsstater i Europarådet som inte är medlemmar i EU. Kommissionen informerades också om Europarådets prioriteringar i fråga om stödprogram i dessa länder.

5. Conclusions and Prospects

Man har utvecklat ett närmare samarbete på pragmatisk grund, särskilt genom samråd om lagstiftningens utveckling i dessa länder. Efter det andra mötet inleddes kontakter mellan kommissionens avdelningar med ansvar för förvaltningen av Europeiska unionens program i länder utanför gemenskapen i Europa och de berörda avdelningarna inom Europarådet.

In an overall assessment it can be concluded that the Directive continues to function successfully as a means of ensuring the freedom to provide television services in the Community. The overriding objectives of public interest [33] that the Directive aims to safeguard are still valid and more than ever before Member States have given themselves the means to achieve these objectives. Independent national regulatory authorities have been set up and most Member States have allocated additional staff and resources to effectively implement the Directive. The "Television without Frontiers" Directive provides effective regulation for the European audiovisual sector and the report confirms the validity of the common European approach to audiovisual matters. The separate report on the application of Articles 4 and 5 of the Directive indicates generally satisfactory results in terms of channels meeting the requirements concerning European works and independent production.

5. Slutsatser och framtidsutsikter

[33] See point 3.1. (Main principles).

Den övergripande bedömningen är att direktivet fortfarande är ett effektivt sätt att garantera friheten att tillhandahålla TV-tjänster inom EU. De centrala mål av allmänt intresse [33] som direktivet har till syfte att säkerställa är fortfarande aktuella och medlemsstaterna har i högre grad än tidigare skaffat sig medel för att uppnå dem. Det har inrättats oberoende nationella tillsynsmyndigheter, och i de flesta medlemsstater har man avsatt mer personal och resurser för att kunna tillämpa direktivet på ett effektivt sätt. Direktivet om television utan gränser ger en effektiv reglering för den audiovisuella sektorn inom Europa, och rapporten bekräftar vikten av en gemensam europeisk strategi i audiovisuella frågor. Enligt den separata rapporten om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i direktivet är resultaten i allmänhet tillfredsställande när det gäller kraven på kanalerna att sända europeiska och oberoende produktioner. Enligt artikel 26 i direktivet ska kommissionen inte bara överlämna en rapport om direktivets tillämpning utan, om nödvändigt, även utarbeta ytterligare förslag för att anpassa direktivet till utvecklingen på TV-sändningsområdet. Kommissionen beslutade därför att ge en oberoende konsultfirma i uppdrag att utföra en studie om framtidsutsikterna för den tekniska utvecklingen och marknaderna inom den europeiska audiovisuella sektorn fram till år 2010 [34] för att få underlag till en framtidsanalys. I studien betonas att den tekniska och ekonomiska utvecklingen i framtiden kan komma att sätta de nuvarande systemen inom den audiovisuella industrin på prov. Tekniska framsteg väntas möjliggöra helt nya typer av mediekonsumtion och modifiera både de övergripande marknadsaspekterna och den relativa marknadsstyrkan hos operatörerna inom den audiovisuella industrin. Den nya tekniken kan skapa de förutsättningar som krävs för att nya affärsmodeller ska uppstå. Nya sätt att göra reklam utvecklas. TV-tittandet förväntas minska.

Article 26 of the Directive provides that the Commission shall submit not only the report on the application of the Directive, but also make further proposals to adapt the Directive, if necessary, to developments in the field of broadcasting. The Commission therefore decided to commission a study from an independent consultant on the Outlook of the development of technologies and markets for the European Audio-visual sector up to 2010 [34], in order to provide input for a prospective analysis. The study has pointed out that in the future a number of technological and economic developments may challenge the present patterns of the audio-visual industry. Technological advances are expected to enable new forms of consumption of broadcast media, and to modify the overall market dimensions as well as the relative market strength of audio-visual industry operators. The new technologies could create the conditions for new business models to emerge. New ways of advertising are emerging Television viewing time, hence the television advertising potential, is expected to decrease.

[33] Se punkt 3.1 (huvudprinciper).

[34] The study "Outlook of the development of technologies and markets for the European Audio-visual sector up to 2010" by Arthur Andersen is available on the Audio-visual policy Web site:

[34] Studien "Outlook of the development of technologies and markets for the European Audio-visual sector up to 2010" av Arthur Andersen finns på webbplatsen för audiovisuella medier:

The European Parliament has had several opportunities to raise the issue of revising the Television Without Frontiers Directive. On 13 November 2001 it adopted a Resolution, based on an own-initiative report by the European Parliament [35], on achieving better circulation of European films in the internal market and the candidate countries. More recently, on 26 September Parliament adopted a Resolution calling for an EU Action Plan for the Successful Introduction of Digital Television in Europe [36] and calling on the Commission to take account of these issues in the review of the Television Without Frontiers Directive.

Europaparlamentet har haft flera möjligheter att ta upp frågan om att ändra direktivet om television utan gränser. Den 13 November 2001 antog parlamentet en resolution om en bättre spridning av europeiska filmer på den inre marknaden och i kandidatländerna. Resolutionen grundade sig på ett initiativbetänkande från Europaparlamentet [35]. Den 26 september 2002 antog parlamentet en resolution där man uppmanade till en handlingsplan för EU för ett framgångsrikt införande av digital television i Europa [36] och uppmanade kommissionen att ta hänsyn till dessa frågor i samband med översynen av direktivet om television utan gränser.

[35] Parliamentary own-initiative report, tabled on 21 October 2001, on achieving better circulation of European films in the internal market and the candidate countries (2001/2342(INI)) - Committee on Culture, Youth, Education, the Media and Sport - Rapporteur: Mr Luckas Vander Taelen.

[35] Parlamentets initiativbetänkande, framlagt den 21 oktober 2001, om en bättre spridning av europeiska filmer på den inre marknaden och i kandidatländerna (2001/2342(INI)) -

[36] European Parliament Doc. B5-0488/2002

[36] Europaparlamentet dok. B5-0518/2002

During the meeting of the EU Council of Ministers held on 23 May 2002, the Commission presented the options which could be used as a basis for a review of the Directive and it was agreed that the best approach was to draw up a work programme with a view to drafting a proposal at a later date.

Vid rådets möte den 23 maj 2002 lade kommissionen fram alternativ som skulle kunna användas som utgångspunkt för en översyn av direktivet och man kom överens om att den bästa strategin var att utarbeta ett arbetsprogram med avseende på att utforma ett förslag i ett senare skede.

On 11 November 2002 the Council adopted conclusions on the review of the "Television without Frontiers" Directive [37], recalling the broad consensus that there is a need for extensive preparation before the elaboration of any future proposals concerning the Directive.

Den 11 november 2002 antog rådet slutsatserna om översynen av direktivet om television utan gränser [37], och betonade den breda enigheten om att finns behov av omfattande förberedelser innan man utarbetar några kommande förslag gällande direktivet.

[37] http://ue.eu.int/pressData/en/educ/73183.pdf

[37] http://ue.eu.int/pressData/en/educ/73183.pdf

Following on from these debates and discussions, the aim of the attached work programme is to give rise to a public debate that is open to all interested parties, and involves the candidate countries and nationals of those countries, on questions related to the review of the "Television without Frontiers" Directive, in particular as specified in its Article 26 in the light of recent technological developments.

Syftet med det bifogade arbetsprogrammet är att med utgångspunkt i dessa debatter och diskussioner inleda en allmän debatt som är öppen för alla berörda parter, inklusive kandidatländerna och deras medborgare. Den ska behandla frågor i samband med översynen av direktivet om "television utan gränser", särskilt enligt vad som föreskrivs i artikel 26 mot bakgrund av ny teknisk utveckling.

The objective of the Commission is to assess the need to update or adapt the "Television without Frontiers" Directive and, where necessary, adopt related or additional measures. In this case the Commission could, when the time comes, submit a proposal to the Community legislator containing a range of measures to reinforce coherent European audiovisual policy taking also full account of the objective of creating a pro-competitive and growth-oriented environment for the development of the audiovisual sector [38].

Kommissionens syfte är att bedöma behovet av att uppdatera eller anpassa direktivet "television utan gränser" och, om nödvändigt, vidta sammanhängande eller ytterligare åtgärder. I det här fallet kan kommissionen, när det är dags, lämna ett förslag till EU-lagstiftaren som innehåller en rad åtgärder för att åstadkomma en sammanhållen politik för audiovisuella medier i Europa, samtidigt som den beaktar syftet med en konkurrenskraftig och tillväxtorienterad miljö för utvecklingen av en audiovisuell sektorn [38].

[38] According to the Commission's long-term objective set out by the Lisbon European Summit of making the Union the world's most competitive, knowledge-based economy

[38] Enligt kommissionens långsiktiga mål som sattes upp vid Europeiska rådets möte i Lissabon som gör unionen till världens mest konkurrenskraftiga konskapsbaserade ekonomi.

BILAGA

ANNEX

Arbetsprogram

Work programme

för översyn av direktivet "television utan gränser"

for the review of the "television without frontiers" Directive

samt tidsplan för framtida åtgärder

and timetable of future actions

Innehållsförteckning

Contents

I. - Arbetsprogrammets uppläggning

I. - Methodology

1.1. Särskilda instrument för EU:s audiovisuella politik

1.1. Specific instruments of European audiovisual policy

1.2. Relationer till EU:s övriga politik

1.2. Links with other Community policies

1.3. Offentligt samråd

1.3. Public consultations

II. - Arbetsprogram

II. - Work programme

2.1 Allmänna överväganden

2.1 General considerations

1. Tillämpningsområde

1. Scope

2. Avvägning mellan bestämmelser, samreglering och självreglering

2. Linkages between regulation, co-regulation and self-regulation

2.2. Särskilda teman

2.2. Specific themes

1. Tillgång till evenemang av särskild vikt för samhället.

1. Access to events of major importance for society

2. Främjande av kulturell mångfald och av den europeiska programbranschens konkurrenskraft

2. Promotion of cultural diversity and of competitiveness in the European programme industry

3. Skydd för allmänintresset i fråga om TV-reklam, sponsring, köp-TV och egenreklam

3. Protection of general interests in television advertising, sponsorship, teleshopping and self-promotion

4. Skydd av minderåriga och allmän ordning - Rätt till genmäle

4. Protection of minors and public order - The right to reply

5. Genomförande

5. Application (related aspects)

6. Fråga som inte tas upp i direktivet: tillgång till korta utdrag från evenemang som omfattas av ensamrätt

6. Issue not covered by the Directive: access to short extracts of events subject to exclusive rights

III. - Tidsplan och framtida åtgärder

III. - Timetable and future actions

Direktivet om "television utan gränser" [39] grundas på artikel 47.2 (tidigare artikel 57.2) och 55 (tidigare artikel 66) i EG-fördraget. I direktivet fastställs en rättslig referensram för fritt tillhandahållande av TV-tjänster inom Europeiska unionen, i syfte att främja utvecklingen av en europeisk marknad (principerna om fri mottagning och obegränsad vidaresändning av TV-program) samtidigt som hänsyn tas till vissa mål rörande allmänintresset.

The "television without frontiers" Directive [39], based on Article 47, second paragraph (ex Article 57, second paragraph) and Article 55 (ex Article 66) of the EC Treaty, establishes the legal framework for the free provision of television services in the European Union with a view to promoting the development of a European market (principles of freedom of reception and retransmission of television programmes) while taking into account certain general interest objectives.

[39] Rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, i dess lydelse efter ändring genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997. http://europa.eu.int/comm/avpolicy/regul/regul_en.htm

[39] Council Directive 89/552/EEC of 3 October 1989 on the coordination of certain provisions laid down by Law, Regulation or Administrative Action in Member States concerning the pursuit of television broadcasting activities as amended by Directive 97/36/EC of the European Parliament and of the Council of 30 June 1997.

Enligt artikel 26 i direktivet ska kommissionen, senast den 31 december 2000 och vartannat år därefter, överlämna till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén "en rapport genomförandet av detta direktiv i dess senaste lydelse och, om nödvändigt, utarbeta ytterligare förslag för att anpassa det till utvecklingen på TV-sändningsområdet, särskilt mot bakgrund av den senaste tekniska utvecklingen".

Article 26 of the Directive provides that, no later than 31 December 2000 and every two years thereafter, the Commission shall submit to the European Parliament, the Council and the Economic and Social Committee "a report on the application of this Directive as amended and, if necessary, make further proposals to adapt it to developments in the field of television broadcasting, in particular in the light of recent technological developments".

Medlemsstaterna kunde fram till den 30 december 1998 genomföra direktivet i dess nuvarande lydelse till sin nationella lagstiftning [40]. Direktivet är alltså tillämpligt sedan något mer än fyra år. Det översynsförfarande som pågår utgör sålunda första möjligheten att grundligt utvärdera genomförandet i praktiken av det nya direktivet.

The Member States had until 30 December 1998 to transpose the amended Directive into their national laws [40]. The Directive has thus been in force for a little over four years. As a result, the current review provides the first opportunity for in-depth assessment of the practical implementation of the new Directive.

[40] Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television.

[40] Directive 97/36/EC of the European Parliament and of the Council of 30 June 1997 amending Council Directive 89/552/EEC on the coordination of certain provisions laid down by law, regulation or administrative action in Member States concerning the pursuit of television broadcasting activities

I tillämpningsrapportens slutsatser framhålls att direktivet om "television utan gränser", som utgör grundvalen för EU:s audiovisuella politik, redan tillämpas i stor utsträckning av kandidatländerna samt att det utgör ett relevant och effektivt instrument för EU:s audiovisuella sektor och för den kulturella mångfalden. Direktivet följer utvecklingen på det audiovisuella området inom EU (växande antal kanaler) och har i praktiken varit föremål för mycket få tvister eller klagomål.

The conclusions of the application report noted that the "television without frontiers" Directive, the cornerstone of European audiovisual policy, is now broadly applied by the candidate countries and represents a pertinent and effective instrument in support of the European audiovisual sector and of cultural diversity. It accompanies the development of the European audiovisual landscape (increasing number of channels) and has, in practice, been the subject of very few disputes or complaints.

Genom den senaste utvecklingen på det tekniska området och på marknaderna för den audiovisuella sektorn uppmanas dock kommissionen att göra en grundligare utredning. Arbetsprogrammet omfattar därför följande tre delar:

However, recent developments in audiovisual technologies and markets lead the Commission to further develop its thinking. To this end, the present work programme has been divided into three parts:

- Tillvägagångssätt.

- methodology;

- Diskussionsteman.

- themes for discussion; and

- Tidsplan för arbetet och planerade framtida åtgärder rörande vissa rättsliga frågor för EU:s audiovisuella politik.

- work timetable and future actions planned on certain legal aspects of European audiovisual policy.

I. - Tillvägagångssätt

I. - Methodology

Genomförandet av detta arbetsprogram utgör en av kommissionens prioriteringar för 2003 och grundas på följande tre faktorer:

The implementation of the present work programme, which represents a Commission priority for 2003, will be based on the following three elements:

(i) Beaktande av särskilda instrument för EU:s audiovisuella politik i syfte att stärka dess övergripande enhetlighet.

(i) the specific instruments of European audiovisual policy to be taken into account with a view to strengthening its overall coherence;

(ii) Beaktande i förekommande fall av gränssnittet med EU:s övriga politik som påverkar eller skulle kunna påverka genomförandet av direktivet om "television utan gränser".

(ii) the relevant interaction with other Community policies which affect or are likely to affect the implementation of the "television without frontiers" Directive; and

(iii) I syfte att främja öppenheten inleda ett offentligt samråd som står öppet för samtliga berörda parter och till vilket kandidatländerna och deras medborgare är knutna. Detta offentliga samråd syftar till att väcka en öppen debatt om den senaste utvecklingen på det tekniska området och på marknaderna för den audiovisuella sektorn och om vilken utveckling man kan förvänta sig. Avsikten är att kommissionen ska få underlag för att bedöma om det finns behov av att anpassa gällande bestämmelser och, om så är fallet, enligt vilka principer detta ska göras.

(iii) in the interest of transparency, the launch of public consultations open to all interested parties, in association with the candidate countries and their citizens. The objective of these public consultations is to stimulate an open debate on the recent technological and market developments in the audiovisual sector and their likely direction with a view to providing the Commission with the information necessary to assess whether there is a need to adapt the applicable regulations and, if such a need exists, what principles should be used.

Man bör särskilt understryka att

In this respect, it should be pointed out that, pursuant to Article 151 (4) of the Treaty, with a view to respecting and promoting cultural diversity, the Community takes cultural aspects into account in its actions pursuant to other Treaty provisions.

EU enligt artikel 151.4 i fördraget ska beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja den kulturella mångfalden.

Furthermore, the Commission now uses impact assessment [41] as an instrument for improving the quality and coherence of the process of drawing up Community policies. Impact assessment, which from 2003 is to be progressively applied within the Commission to all important initiatives, is a measure which forms part of the action plan for improving regulation [42]. Indeed, at the Laeken Council the Commission undertook to implement principles for improving regulation, including a mechanism for assessing the impact of regulation. This undertaking was in follow-up to the Commission White Paper on governance [43].

Dessutom ska kommissionen numera tillämpa konsekvensanalys [41] som ett instrument för att förbättra kvalitet och samstämmighet i processen för att utarbeta gemenskapspolitiska åtgärder. Konsekvensanalysen ska från 2003 gradvis tillämpas för alla viktiga initiativ inom kommissionen och är en åtgärd som ingår i handlingsplanen för en bättre och enklare lagstiftning [42]. Vid toppmötet i Laeken åtog sig kommissionen att genomföra principerna för en förbättrad lagstiftning och bland annat en mekanism för konsekvensanalys av lagstiftningen. Åtagandet var en följd av kommissionens vitbok om styrelseformerna [43].

[41] Communication from the Commission on impact assessment (COM (2002) 276 final, 5.6.2002).

[41] Meddelande från kommissionen av den 5 juni 2002 om konsekvensanalys (KOM(2002) 276 slutlig). http://europa.eu.int/eur-lex/sv/com/cnc/2002/com2002_0276sv01.pdf

[42] Communication from the Commission - Action plan "Simplifying and improving the regulatory environment" (COM (2002)278 final, 5.6.2002, and COM (2002) 278/2 final, 6.6.2002.

[42] Meddelande från kommissionen om "handlingsplan för en bättre och enklare lagstiftning" (KOM(2002) 278 slutlig) av den 5 juni 2002 och KOM(2002) 278/2 slutlig av den 6 juni 2002. http://europa.eu.int/eur-lex/sv/com/cnc/2002/com2002_0278sv01.pdf.

[43] "European governance, a White Paper", COM(2001) 428 final, 25.7.2001.

[43] "Styrelseformerna i EU - vitbok", 25.7.2001, KOM(2001) 428 slutlig.

Impact Assessment identifies the likely positive and negative impacts of proposed policy actions, enabling informed political judgements to be made about the proposal and identify trade-offs in achieving competing objectives. It also permits to complete the application of the Protocol on subsidiarity and proportionality annexed to the Treaty of Amsterdam.

Genom konsekvensanalysen identifieras sannolika positiva och negativa följder av föreslagna åtgärder för att göra en välgrundad politisk bedömning av ett förslag och finna kompromisslösningar då olika mål är oförenliga. Konsekvensanalysen gör det också möjligt att komplettera tillämpningen av det till Amsterdamfördraget bifogade protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

1.1. Specific instruments of European audiovisual policy

1.1. Särskilda instrument för EU:s audiovisuella politik

The internal dimension of European audiovisual policy is based on a combination of different specific Community instruments. It consists, inter alia [44], of binding legislative measures (e.g., the "television without frontiers" Directive [45]), funding mechanisms (e.g., the Media + [46] programme, the "i2i Audiovisual" [47] initiative) and non-binding instruments (e.g., the 1998 Council Recommendation on the protection of minors and human dignity [48]).

Den interna delen av EU: audiovisuella politik grundas på en kombination av särskilda gemenskapsinstrument av olika slag. Den består bland annat [44] av tvingande lagstiftningsåtgärder (t.ex. direktivet om "television utan gränser" [45]), av finansieringsinstrument (t.ex. Media Plus-programmet [46], "i2i-initiativet för audiovisuella medier [47]") och icke-tvingande instrument (som t.ex. rådets rekommendation om jämförbar skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga värdigheten [48]).

[44] Not mentioned here are Commission Communications laying down guidelines, such as the Communication from the Commission on certain legal aspects relating to cinematographic and other audiovisual works (COM (2001) 534 final), the Communication from the Commission on the application of State aid rules to public service broadcasting (COM (2001) C320/04) or the Communication from the Commission on the application of the general principles of free movement of goods and services - Articles 28 and 49 EC - Concerning the use of satellite dishes (COM (2001) 351 final, 27.5.2001).

[44] Härvid nämns bland annat inte kommissionens meddelanden med riktlinjer, som t.ex. kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion (KOM(2001) 534 slutlig) eller kommissionens meddelande om tillämpningen av bestämmelserna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst (KOM(2001/C 320/04), meddelande från kommissionen om tillämpning av de allmänna principerna om fri rörlighet för varor och tjänster - artiklarna 28 och 49 i EG-fördraget när det gäller användning av parabolantenner, KOM(2001) 351 slutlig, 27.6.2001.

[45] http://europa.eu.int/comm/avpolicy/regul/twf/newint_en.htm

[45] http://europa.eu.int/comm/avpolicy/regul/twf/newint_en.htm

[46] http://europa.eu.int/comm/avpolicy/mediapro/media_en.htm

[46] http://europa.eu.int/comm/avpolicy/mediapro/media_en.htm

[47] http://europa.eu.int/comm/avpolicy/media/index_en.html

[47] http://europa.eu.int/comm/avpolicy/media/index_en.html

[48] OJ L 270, 7.10.1998, p. 48.

[48] EGT L 270, 7.10.1998, s. 48. http://europa.eu.int/comm/avpolicy/regul/new_srv/recom-intro_fr.htm

The different interacting audiovisual policy instruments are based on the principles of the national and Community levels complementing each other and of Community added value.

Den audiovisuella politikens olika instrument samverkar sinsemellan och grundas på principerna om att komplettera åtgärder på nationell nivå och på EU-nivå samt tillföra ett mervärde på EU-nivå.

With a view to reinforcing the synergy with the "television without frontiers" Directive, the Commission will take into account all the specific European audiovisual policy instruments in the implementation of the present work programme.

För att stärka synergieffekterna med direktivet om "television utan gränser" kommer kommissionen att ta hänsyn till samtliga särskilda instrument för EU:s audiovisuella politik vid genomförandet av detta arbetsprogram.

1.1.1. Directives

1.1.1. Direktiv

In addition to the "television without frontiers" Directive, which constitutes the legal framework for the pursuit of television broadcasting activities in the European Union, reference should be made to Directive 93/83/EEC "cable and satellite" [49], which aims to coordinate certain rules concerning copyright and rights related to copyright applicable to satellite broadcasting and cable retransmission with a view to facilitating cross-border broadcasting of audiovisual programmes.

Utöver direktivet om "television utan gränser", som utgör den rättsliga referensramen för sändningsverksamhet för television inom Europeiska unionen, bör direktiv 93/83/EEG om "kabel och satellit" [49] nämnas. Det syftar till att samordna vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel för att underlätta gränsöverskridande sändning av audiovisuella program.

[49] http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/intprop/docs/index.htm

[49] http://europa.eu.int/comm/internal_market/fr/intprop/docs/index.htm.

1.1.2. Recommendations

1.1.2. Rekommendationer

On 24 September 1998, the Council adopted a Recommendation on the development of the competitiveness of the European audiovisual and information services industry by promoting national frameworks aimed at achieving a comparable and effective level of protection of minors and human dignity [50]. This text, which complements Chapter V of the "television without frontiers" Directive on the protection of minors, is the first Community legal instrument covering all the electronic media, including the content of on-line audiovisual and information services transmitted via the Internet.

Rådet antog den 24 september 1998 en rekommendation om utvecklingen av konkurrenskraften inom den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster genom främjande av nationella system för att uppnå en jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga värdigheten [50]. Denna text kompletterar kapitel 5 i direktivet om "television utan gränser" om skydd av minderåriga och utgör det första gemenskapsrättsliga instrument som omfattar samtliga elektroniska medier, dvs. innehållet i audiovisuella tjänster och i online-information som sprids över Internet.

[50] http://europa.eu.int/comm/avpolicy/regul/new_srv/recom-intro_en.htm

[50] http://europa.eu.int/comm/avpolicy/regul/new_srv/recom-intro_fr.htm

This Recommendation, a legal act provided for by Article 249 of the EC Treaty and aimed at providing guidelines for national legislation, complements the regulatory framework by establishing guidelines for the development of national self-regulation of the protection of minors and human dignity.

Rekommendationen är en rättsakt som föreskrivs i artikel 249 i EG-fördraget och syftar till att vägleda den nationella lagstiftningen. Den kompletterar lagstiftningsramen. I den fastställs riktlinjer för utvecklingen av nationell självreglering för skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten.

In application of this document, and without prejudice to the responsibility of broadcasters in this area, television channels are invited to experiment with new parental control mechanisms linked to the development of digital television (personal codes, filtering software or control chips). Furthermore, providers of on-line or Internet services are invited to adopt codes of good conduct with a view to clarifying and better applying the laws in force.

Vid tillämpningen av denna text uppmanas TV-kanalerna att pröva nya metoder för föräldrakontroll i anslutning till digital TV (personliga koder, programvaror för att filtrera eller integrerade kontrollkretsar), utan att TV-företagens ansvar på området ifrågasätts. Dessutom uppmanas operatörer av online-tjänster och operatörer som erbjuder tjänster på Internet att förse sig med uppförandekoder för att tillämpa och tydliggöra gällande lagstiftning bättre.

The implementation of this Recommendation provides an interesting illustration of the complementary linkage, at Community level, between legislative and self-regulatory measures involving all stake-holders with a view to strengthening the protection of minors and human dignity, including on the Internet.

Genomförandet av rekommendationen utgör ett intressant exempel på en kompletterande avvägning på EU-nivå mellan å ena sidan lagstiftningsåtgärder och självregleringsåtgärder å den andra , där samtliga berörda parter förenas för att, även på Internet, stärka skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten.

1.1.3. Funding measures

1.1.3. Finansieringsåtgärder

Among the support measures implemented by the Commission, mention should be made of the MEDIA Programme (2001-2005) [51] which aims to strengthen the competitiveness of the European audiovisual industry through a series of incentives and financial support for the training of professionals, the development of production projects and the distribution and promotion of cinematographic works and audiovisual programmes. Technological developments are taken into account in the context of specific support to pilot projects [52].

Bland de stödåtgärder som kommissionen har vidtagit bör nämnas Media-programmet (2001- 2005) [51], som har till syfte att, genom en rad stimulansåtgärder och finansiellt stöd som omfattar utbildning av branschfolk, utveckling av produktionsprojekt samt distribution och marknadsföring av filmproduktion och audiovisuella program, stärka den audiovisuella industrins konkurrenskraft inom EU. Den tekniska utvecklingen beaktas inom ramen för särskilt stöd till pilotprojekt [52].

[51] The Media Plus Programme is based on the following Decisions: Council Decision No 2000/821/EC of 20 December 2000 on the implementation of a programme to encourage the development, distribution and promotion of European audiovisual works (MEDIA Plus - Development, Distribution and Promotion) (2001-2005) and Decision No 163/2001/EC of the European Parliament and of the Council of 19 January 2001 on the implementation of a training programme for professionals in the European audiovisual programme industry (MEDIA-Training) (2001-2005).

[51] Media Plus-programmet grundas på följande beslut: Rådets beslut 2000/821/EG av den 20 december 2000 om genomförande av ett program för att stimulera utveckling, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk (Media Plus - Utveckling, distribution och marknadsföring) (2001-2005), Europaparlamentets och rådets beslut 163/2001/EG av den 19 januari 2001 om genomförande av ett utbildningsprogram för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin (Media - yrkesutbildning) (2001-2005). http://europa.eu.int/comm/avpolicy/media/index_en.html

[52] http://europa.eu.int/comm/avpolicy/media/pilot_en.html

[52] http://europa.eu.int/comm/avpolicy/media/pilot_en.html

The "i2i Audiovisual" initiative, an action of the European Investment Bank (EIB) and the European Investment Fund (EIF) in conjunction with the European Commission, also deserves special mention. This is a new package of actions [53] aimed at strengthening the financial base of the audiovisual sector and accelerating its adaptation to digital technologies. Complementing the Media Plus Programme, the objective of this "financial package" is to increase the competitiveness of the audiovisual industry and promote the development of audiovisual products with a European content.

Även i2i-initiativet för audiovisuella medier, som är en åtgärd av Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) i samarbete med Europeiska kommissionen, förtjänar att nämnas. Det rör sig om en samling nya åtgärder [53] som är inriktade på att stärka den audiovisuella sektorns finansiella bas och påskynda dess anpassning till digital teknik. Initiativet kompletterar Media Plus-programmet och är ett helt "ekonomiskt paket" som syftar till att öka denna industris konkurrenskraft och främja utvecklingen av europeiskt audiovisuellt innehåll.

[53] (i) credit lines (or "global loans") from the EIB to the specialised banking sector for the funding of small and medium-sized enterprises (SMEs) in audiovisual creation, audiovisual technology or the performance of subcontracting in this sector; (ii) medium- and long-term funding by the EIB, in cooperation with the banking sector, of infrastructure investments by large private or public television, production or audiovisual distribution groups; (iii) financing of specialised venture capital funds via EIF holdings; and (iv) development of joint EIB Group and European Commission actions in favour of cultural creation or the development of the film or television industry (finance training sessions, cooperation between European distributors, etc.).

[53] (i) tillhandahålla krediter (eller "globala lån") från EIB till banksektorn som är specialiserad på audiovisuell produktion, för att finansiera små företag inom audiovisuellt skapande eller audiovisuell teknik eller som är verksamma inom denna sektor som underentreprenörer, (ii) medellång och långsiktig finansiering från EIB, i samarbete med banksektorn, till stora privata eller offentliga koncerner inom television, produktion eller audiovisuell distribution, för deras infrastrukturinvesteringar, (iii) finansiering av riskkapitalfonder som är specialiserade på audiovisuell verksamhet genom ägande via EIF, samt (iiii) utveckling av gemensamma åtgärder mellan EIB och Europeiska kommissionen till förmån för kulturellt skapande eller utveckling av biofilm- eller TV-branschen (utbildningskurser i finansiering, samarbete mellan europeiska distributörer ...).

Other support mechanisms include the "eContent" multiannual Community programme (2001-2005) aimed at promoting the development and use of European digital content on global networks and linguistic diversity in the information society [54].

Det finns andra stödmekanismer, t.ex. det fleråriga gemenskapsprogrammet (2001-2005) "e-innehåll", som syftar till att stimulera utvecklingen och utnyttjandet av europeiskt digitalt innehåll på det globala nätet samt till att främja den språkliga mångfalden i informationssamhället [54].

[54] Council Decision 2001/48/EC of 22 December 2000, OJ L14, 18.1.2001.

[54] Rådets beslut 2001/48/EG av den 22 december 2000, EGT L 14, 18.1.2001

1.2. Links with other Community policies

1.2. Förhållande till övrig EU-politik

It should be stressed that, in addition to the direct application of the provisions of the Treaty, and in particular those governing the four fundamental freedoms derived from primary law (free movement of services, goods, capital and people), several European Union policies are connected with European audiovisual policy. Examples include competition, intellectual property [55] and media [56], information society - notably the Directive on electronic commerce [57] and the "electronic communications" package [58], or consumer protection [59].

Utöver direkt tillämpning av fördragets bestämmelser, särskilt de som rör de fyra grundläggande friheter som följer av den primära EG-rätten (fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer), är det viktigt att framhålla att en stor del av Europeiska unionens politik har ett samband med EU:s audiovisuella politik. Som exempel kan man nämna konkurrenspolitiken, politiken rörande immaterialrättigheter [55] och mediarättigheter [56], politiken rörande informationssamhället, särskilt direktivet om elektronisk handel [57] och paketet "elektronisk kommunikation" [58] eller konsumentskyddspolitiken [59].

[55] Directive 2001/29/EC of the European Parliament and of the Council of 22 May 2001 on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society, OJ L 167, 22.6.2001, p. 10.

[55] Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, EGT L 167, 22.6.2001, s.10.

[56] Council Directive 93/83/EEC of 27 September 1993 on the coordination of certain rules concerning copyright and rights related to copyright applicable to satellite broadcasting and cable retransmission, OJ L 248, 6.10.1993; Report from the Commission Report from the European Commission on the application of Council Directive 93/83/EEC on the coordination of certain rules concerning copyright and rights related to copyright applicable to satellite broadcasting and cable retransmission (COM (2002) 430 final, 27.7.2002; Directive 98/84/EC of the European Parliament and of the Council of 20 November 1998 on the legal protection of services based on, or consisting of, conditional access, OJ L 320, 28.11.1998, p.54; and Communication from the Commission on the application of the general principles of free movement of goods and services - Articles 28 and 49 EC - Concerning the use of satellite dishes (COM (2001) 351 final, 27.5.2001).

[56] Rådets direktiv 93/83 av den 27 september 1993 om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel, EGT L 248, 6.10.1993; Rapport från Europeiska kommissionen om tillämpningen av rådets direktiv 93/83/EEG om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel, KOM(2002) 430 slutlig, 27 juli 2002; Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november 1998 om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgör av villkorad tillgång, EGT L 320, 28.11.1998, s. 54; Meddelande från kommissionen om tillämpningen av de allmänna principerna pm fri rörlighet för varor och tjänster - artiklarna 28 och 49 i EG-fördraget - när det gäller användning av parabolantenner. KOM(2001) 351 slutlig, 27 juni 2001. http://europa.eu.int/comm/internal_market/fr/intprop/docs/index.htm.

[57] Directive 2000/31/EC of the European Parliament and of the Council of 8 June 2000 on certain legal aspects of information society services, in particular electronic commerce, in the Internal Market, OJ L 178, 17.7.2000, p. 1.

[57] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden, EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.

[58] http://europa.eu.int/information_society/topics/telecoms/regulatory/maindocs/index_en.htm

[58] http://europa.eu.int/information_society/topics/telecoms/regulatory/maindocs/index_en.htm

[59] See Communication from the Commission - Follow-up Communication to the Green Paper on EU Consumer Protection, Brussels, 11.6.2002, COM (2002) 289 final. Cf. work in progress on a framework directive at the following address:

[59] Se bl.a. meddelandet från kommissionen - Uppföljning av grönboken om konsumentskyddet inom Europeiska unionen, Bryssel den 11 juni 2002, KOM(2002) 289 slutlig. Jfr pågående arbete om möjligheten till ett ramdirektiv på följande adress: http://europa.eu.int/comm/consumers/policy/developments/fair_comm_pract/follow_green_en.html.

These policies thus interact and influence each other in the process of pursuing the Treaty's objectives.

Dessa politikområden påverkar varandra sinsemellan och samverkar för att förverkliga de mål som ställs upp i fördraget.

It is also in this context that the particular significance of the provisions of Article 151, fourth paragraph, of the EC Treaty, according to which the Community, in order to respect and promote the diversity of its cultures, takes account of cultural aspects in actions taken pursuant to other provisions of the Treaty, can be seen.

Det är även mot denna bakgrund som bestämmelsen i artikel 151.4 i EG-fördraget, enligt vilken gemenskapen ska beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget är särskilt betydelsefull, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald.

With a view to strengthening the overall coherence of European audiovisual policy, in the context of the implementation of the present work programme the Commission will take account of relevant interactions between these different policies.

Kommissionen kommer, i den mån det är relevant, att inom ramen för genomförandet av detta arbetsprogram ta hänsyn till samverkan mellan dessa politikområden i syfte att stärka den övergripande samstämmigheten i EU:s audiovisuella politik.

In the specific case of intellectual property rights, it should be recalled that they provide an incentive to creation and investment in numerous artistic fields, including the audiovisual sector (television, film, music, etc.), and contribute to competitiveness, employment and innovation in the information society. These rights have been subject to considerable European harmonisation aimed at removing obstacles to trade and adapting the applicable framework to new forms of exploitation.

Eftersom det särskilt handlar om immateriella rättigheter, är det lämpligt att erinra om att de utgör ett incitament för skapande och investering på många olika konstnärliga områden, bl.a. inom den audiovisuella sektorn (TV, bio, musik) och de bidrar till konkurrenskraften, sysselsättningen och nyskapande i informationssamhället. De har varit föremål för en betydande harmonisering på EU-nivå för att undanröja hindren för utbyte och för att anpassa den tillämpliga ramen för nya exploationsformer.

Thus, Directive 93/83/EC "cable and satellite", which is linked to the "television without frontiers" Directive, aims to coordinate certain rules concerning copyright and rights related to copyright applicable to satellite broadcasting and cable retransmission so as to facilitate cross-border broadcasting of audiovisual programmes. As part of the follow-up to the report on its application adopted by the Commission on 26 July 2002 [60], this Directive is currently subject to a process of research and reflection in the Directorate-General for Internal Market (working sessions, in close cooperation with the various interested parties and the competent national authorities). The Commission will ensure that the possible review of the two instruments will be carried out in a coherent and coordinated manner with a view to furthering the development of the different channels for broadcasting audiovisual content, while taking into account the interests of all interested parties (notably rights holders, broadcasters and viewers).

Direktiv 93/83/EEG "kabel och satelit" som hör ihop med direktivet "television utan gränser" syftar till att samordna vissa bestämmelser som gäller upphovsrätt och närstående rättigheter som är tillämpliga på sändningar per satelit och vidareutsändning per kabel för att underlätta den transnationella spridningen av audiovisuella program. Till följd av den rapport om tillämpningen av direktivet, som kommissionen antog den 26 juli 2002 [60], är detta direktiv för närvarande även föremål för forskning och diskussion som genomförs av generaldirektoratet för den inre marknaden (arbetsmöten i nära samarbete med de olika berörda parterna och företrädare för behöriga nationella myndigheter). Kommissionen kommer att försäkra sig om att eventuell översyn av de båda instrumenten kommer att ske på ett enhetligt och samordnat sätt för att främja utvecklingen av olika spridningskanaler för det audiovisuella innehållet med beaktande av alla berörda parters intressen (bl.a. rättshavare, programföretag och TV-tittare).

[60] COM (2002) 430 final.

[60] KOM(2002) 430 slutlig, http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/media/cabsat/report1993-83/index.htm.

The Commission will also take into consideration any relevant interface between the "television without frontiers" Directive and Directive 2001/29/EC of the European Parliament and of the Council of 22 May 2001 on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society [61] and the Directive on electronic commerce [62].

Kommissionen kommer även att beakta gränssnittet i direktivet "television utan gränser" när det är relevant, med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället [61] och direktivet om elektronisk handel [62].

[61] Directive 2001/29/EC of the European Parliament and of the Council of 22 May 2001 on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society, OJ L 167, 22.6.2001, pp. 10-19.

[61] Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, EGT L 167, 22.6.2001, s. 0010-0019. http://europa.eu.int/comm/consumers/policy/developments/fair_comm_pract/follow_green_fr.html.

[62] Directive 2000/31/EC of the European Parliament and of the Council of 8 June 2000 on certain legal aspects of information society services, in particular electronic commerce, in the Internal Market ('Directive on electronic commerce'), OJ L 178, 17.7.2000, pp. 1-16.

[62] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ("direktiv om elektronisk handel"), EGT L 178, 17.7.2000, s. 0001-0016 http://europa.eu.int/comm/internal_market/fr/commerce/index.htm.

1.3. Public consultations

1.3. Offentligt samråd

The present work programme represents an important step towards a better understanding of all the economic, cultural and societal challenges linked to the implementation of the "television without frontiers" Directive. It follows on from the 1999 Commission Communication on the principles and guidelines for the Community's audiovisual policy in the digital age [63].

Detta arbetsprogram utgör ett viktigt steg framåt för en bättre förståelse för de ekonomiska, kulturella och sociala utmaningar som är knutna till genomförandet av direktivet om "television utan gränser". Det utgör en naturlig fortsättning på kommissionens meddelande från 1999 om principer och riktlinjer för gemenskapens audiovisuella politik i den digitala eran [63].

[63] Communication from the Commission to the Council, the European Parliament, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions of 14 December 1999 on the principles and guidelines for the Community's audiovisual policy in the digital age (COM (1999) 657 final).

[63] Meddelande från kommissionen av den 14 december 1999 till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Principer och riktlinjer för gemenskapens audiovisuella politik i den digitala eran (KOM(1999) 657 slutlig).

With a view to gathering elements of appreciation and indications on the need to update or adapt, in future, the "television without frontiers" Directive and, where applicable, adopt related or complementary measures, the Commission will launch public consultations open to all interested parties and involving the candidate countries and their citizens during the first quarter of 2003.

För att inhämta ett bedömningsunderlag och riktlinjer gällande behovet av att uppdatera eller så småningom anpassa direktivet om "television utan gränser" och i förekommande fall godkänna åtgärder som anknyter till eller kompletterar direktivet, kommer kommissionen att under första kvartalet 2003 inleda ett offentligt samråd som står öppet för samtliga berörda parter och till vilket kandidatländerna och deras medborgare är knutna.

In this context [64], the Commission will hold a series of public hearings during the first half of 2003 and will invite all interested parties to submit written comments on the various specific themes identified in the present work programme.

Inom ramen för detta samråd [64] kommer kommissionen under första halvåret 2003 att genomföra en rad offentliga utfrågningar och uppmana alla berörda parter att lämna in sina skriftliga kommentarer om de olika specifika teman som fastställs i arbetsprogrammet.

[64] Cf. Commission work "towards a reinforced culture of consultation and dialogue - proposal for general principles and minimum standards for consultation of interested parties by the Commission".

[64] Jfr kommissionens arbete "Mot en bättre struktur för samråd och dialog - Förslag till allmänna principer och miniminormer för kommissionens samråd med berörda parter".

These consultations should make it possible to assess whether the economic and technological development of the sector requires adaptation of existing regulatory measures, notably taking into account the increase in the number of channels for broadcasting audiovisual content. Special attention will be paid to the principles of proportionality and subsidiarity [65].

Samrådet ska bland annat göra det möjligt att bedöma om sektorns ekonomiska och tekniska utveckling kräver en anpassning av befintliga lagstiftningsåtgärder, särskilt med hänsyn till det växande antalet kanaler för spridning av audiovisuellt innehåll. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna [65].

[65] In application of the Protocol on subsidiarity and proportionality annexed to the Treaty of Amsterdam.

[65] Enligt protokollet till Amsterdamfördraget om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

On the basis of the results of these public consultations, by the end of 2003 or the beginning of 2004 the Commission will submit to the European Parliament, the Council, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions a communication accompanied by possible proposals.

Mot bakgrund av utfallet av detta offentliga samråd kommer kommissionen i slutet av 2003 eller i början av 2004 att överlämna ett meddelande, eventuellt åtföljt av ett förslag, till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

II. - Work programme

II. - Arbetsprogram

Pursuant to the provisions of the Treaty [66], the "television without frontiers" Directive establishes the legal framework for the free provision of television services in the European Union with a view to promoting the development of a European market (principles of freedom of reception and of retransmission of televised programmes) while taking account of certain general interest objectives [67].

Genom tillämpning av fördragets bestämmelser [66] slår man i direktivet om "television utan gränser" fast den rättsliga referensramen för att fritt tillhandahålla TV-tjänster inom Europeiska unionen, i avsikt att främja utvecklingen av en europeisk marknad (principerna om fri mottagning och obegränsad vidaresändning av TV-program), samtidigt som man tar hänsyn till vissa mål rörande allmänintresset [67].

[66] Articles 49 of the Treaty prohibit restrictions on the freedom to broadcast beyond the borders of the Member States. The Treaty, along with judgements of the ECJ, allow only three exceptions to this principle: measures justified on the grounds of public order, public safety and public health.

[66] I artikel 49 och följande i fördraget finns förbud mot inskränkningar i friheten att tillhandahålla TV-sändningar utanför medlemsstaternas gränser. Genom fördraget och avgöranden av Europeiska gemenskapernas domstol medges endast tre undantag från denna princip - åtgärder motiverade av hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsan.

[67] For a reminder of the general interest objectives, see point 3.1 of the report on implementation.

[67] Jfr tillämpningsrapporten, punkt 3.1, för erinran om målen rörande allmänintresset.

To this end, it coordinates, at Community level, national legislation in areas such as determination of the law applicable to broadcasters (principle of country of origin), promotion of distribution and production of European works, access to events of major importance, advertising, teleshopping, sponsorship, protection of minors and public order and the right to reply.

Genom direktivet samordnas på EU-nivå den nationella lagstiftningen på områden som fastställande av tillämplig lag i fråga om TV-företag (principen om sändningsland), främjande av distribution och produktion av europeiska produktioner, tillgång till evenemang av särskild vikt, reklam, köp-TV, sponsring, skydd av minderåriga och allmän ordning samt rätt till genmäle.

Today, through the impetus of digital technology and the increase in the number of television channels available on the various platforms (terrestrial, cable, satellite, Internet, etc.) and of new forms of broadcasting and consumption (on-demand television, personal video recorders, interactive television, large flat-screens, new image-compression technologies, etc.), the audiovisual sector is going through profound changes. These developments have been the motivation behind the Commission's review of the interpretation and implementation of the "television without frontiers" Directive and its proposed means for resolving possible problems, while taking into account legislative and regulatory developments in the Member States.

Den audiovisuella sektorn genomgår i dag en genomgripande förändring, pådriven av den digitala TV-teknikens utveckling och alltfler TV-kanaler som erbjuds på olika plattformar (marknät, kabel, satellit, Internet etc.) och av nya spridnings- och konsumtionssätt (beställ-TV, individuell utrustning för videoinspelning, interaktiv TV, stora platta skärmar, ny teknik för komprimering av bilder etc.). Inom den audiovisuella sektorn noteras djupgående förändringar. Denna utveckling ger kommissionen anledning att på nytt granska tolkningen och genomförandet av direktivet om "television utan gränser", med hänsyn till bland annat den senaste utvecklingen i medlemsstaterna när det gäller lagstiftning och bestämmelser, och att föreslå sätt att lösa eventuella problem som konstaterats.

In particular, with a view to countering risks of legal uncertainty and distortion of competition and while taking into account the aforementioned general interest objectives, the Commission must satisfy itself that recent developments in the laws, regulations and administrative practices are compatible with the main objective of free movement of services.

För att undvika rättsliga oklarheter och snedvridning av konkurrensen, ankommer det särskilt på kommissionen att säkerställa att den senaste utvecklingen inom lagstiftning, bestämmelser och administrativ praxis stämmer överens med huvudmålet, dvs. fri rörlighet för tjänster, samtidigt som ovan nämnda mål knutna till allmänintresset beaktas.

Public consultations will enable all interested parties to submit written comments and to take part in the public hearings. These public consultations will be conducted on the basis of working documents mentioned in the present work programme.

Det offentliga samrådet ger alla berörda parter möjlighet att lämna skriftliga kommentarer och delta i offentliga utfrågningar. Det offentliga samrådet kommer att anordnas mot bakgrund av de särskilda teman som nämns i detta arbetsprogram.

2.1. General considerations

2.1. Allmänna överväganden

In terms of the future of European regulation, two general considerations must be taken into account: the scope of regulation and the linkages between the various relevant Community instruments.

När det gäller EU-lagstiftningens framtid bör man ta hänsyn till två allmänna överväganden: dels lagstiftningens tillämpningsområde, dels avvägningen mellan olika relevanta EU-instrument.

The reflection will notably cover the linkages between legislative measures, co-regulation and self-regulation.

Diskussionen kommer bland annat att beakta avvägningen mellan lagstiftningsåtgärder, samreglering och självreglering.

The questions will be dealt with only in the context of the general interest objectives of European audiovisual policy and, in this regard, with the aim of ensuring the free movement of services through the identification and removal of possible obstacles to the single market.

Frågor kommer endast att tas upp utifrån de huvudmål av allmänt intresse som man söker uppnå genom EU:s audiovisuella politik. Mot denna bakgrund är syftet att säkerställa fri rörlighet för tjänster genom att identifiera och undanröja eventuella hinder för den inre marknaden.

In this context, the application of the principles of proportionality and subsidiarity as defined in the Protocol annexed to the Treaty of Amsterdam will also be taken into account.

På detta område kommer hänsyn även att tas till tillämpningen av proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna såsom de formuleras i protokollet till Amsterdamfördraget.

1. Scope

1. Tillämpningsområde

As regards scope, certain principles which form the basis of existing Community regulation should be borne in mind.

När det gäller tillämpningsområdet bör man påminna om vissa principer som på EU-nivå ligger till grund för dagens lagstiftning.

First of all, it should be stressed that the "television without frontiers" Directive is "technologically neutral", insofar as its provisions apply indiscriminately to analogue and digital television, regardless of broadcasting method (terrestrial, satellite, cable, etc.).

För det första bör man understryka att direktivet om "television utan gränser" är "tekniskt neutralt" och samtliga bestämmelser är tillämpliga oavsett om det är fråga om analog eller digital TV och oavsett vilket sändningssätt som används (marknät, satellit, kabel etc.).

Secondly, it should be recalled that positive Community law makes an important distinction [68] between "television broadcasting" services, which concern television programmes intended for the reception by the public, and "information society services" supplied on individual demand. The notion of "individual request of a recipient of services" refers to a service supplied by transmission of data on individual demand. [69]

För det andra måste man erinra om den viktiga åtskillnad [68] som görs i gällande EG-rätt mellan tjänster med ett innehåll avsett för en bred allmänhet och tjänster med ett innehåll som tillhandahålls allmänheten på individuell begäran ("informationssamhällets tjänster"). Begreppet "individuell begäran av den som efterfrågar en tjänst" hänför sig till en tjänst som tillhandahålls genom överföring av data på individuell begäran. [69]

[68] Thus, Article 1(a) of the "television without frontiers" Directive defines "television broadcasting" as "the initial transmission by wire or over the air, including that by satellite, in unencoded or encoded form, of television programmes intended for reception by the public. It includes the communication of programmes between undertakings with a view to their being relayed to the public. It does not include communication services providing items of information or other messages on individual demand such as telecopying, electronic data banks and other similar services".

[68] I artikel 1 a i direktivet om television utan gränser finns exempelvis följande definition av "TV-sändning": "den ursprungliga överföringen av TV-program avsedda för mottagning av allmänheten, per tråd eller genom luften inklusive överföring via satellit, i okodad eller kodad form. Den innefattar överföring av program mellan företag för vidaresändning till allmänheten. Den innefattar inte kommunikationstjänster som tillhandahåller data eller andra meddelanden som efterfrågas individuellt såsom telefax, databaser och andra liknande tjänster."

[69] Cf. Article 1, point 2, second paragraph, third indent of Directive 98/34/EC of the European Parliament and of the Council of 22 June 1998 laying down a procedure for the provision of information in the field of technical standards and regulations, as amended by Directive 98/48/EC of the European Parliament and of the Council of 20 July 1998.

[69] Jfr artikel 1.2, andra stycket, tredje strecksatsen i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG av den 20 juli 1998.

"Television broadcasting" services are covered by the "television without frontiers" Directive. "Information society services" are notably covered in the framework of the Directive on electronic commerce [70].

TV-sändningar omfattas av direktivet om "television utan gränser". "Informationssamhällets tjänster omfattas bl.a. av direktivet om elektronisk handel [70].

[70] Directive 2000/31/EC of the European Parliament and of the Council of 8 June 2000 on certain legal aspects of information society services, in particular electronic commerce, in the Internal Market, OJ L 178, 17.7.2000, pp. 1-16.

[70] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden, EGT L 178, 17.7.2000, s. 1-16 - http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/ecommerce/index.htm.

The Commission is not aiming at challenging the distinction made in the acquis communautaire between information society services and services covered by the "television without frontiers" Directive.

Kommissionen avser inte att ifrågasätta den åtskillnad som görs i regelverket mellan å ena sidan informationssamhällets tjänster och de tjänster som omfattas av direktivet "television utan gränser" å den andra.

In the light of recent and likely future market and technological developments, for each of the themes defined in point 3.2 the Commission will examine whether the provisions of the Directive have fully met the target objectives and whether it is necessary to take measures at Community level. If so, it will examine whether it would be preferable to review the provisions currently contained in the Directive, to amend them or to draft other measures for achieving the objectives of the Directive. The questions will be considered only from the perspective of the general interest objectives targeted by the "television without frontiers" Directive. Questions which will therefore not be addressed include, in particular, those relating to broadcasting, to access or regulation of broadcasting-related transactions, to access, including access to associated resources, to "must-carry" rules, to standardisation, which is covered by the new regulatory framework [71] on electronic communications networks and services, or to regulation of transactions.

För vart och ett av de särskilda teman som fastställs i punkt 3.2 kommer kommissionen, beträffande marknadens och teknikens utveckling under senare tid och den utveckling som kan förutses, att undersöka om direktivets bestämmelser till fullo uppfyllt ställda mål och om man måste föreskriva åtgärder på EU-nivå.

[71] http://europa.eu.int/information_society/topics/telecoms/regulatory/maindocs/index_en.htm

Om så är fallet, kommer kommissionen att undersöka om det är önskvärt att se över gällande bestämmelser i direktivet eller att ändra dem eller att kanske föreskriva andra bestämmelser för att uppfylla direktivets mål. Frågor om dessa tjänster kommer endast att tas upp utifrån de mål av allmänt intresse som eftersträvas genom direktivet om"television utan gränser". Kommissionen kommer alltså inte att behandla frågor som rör överföring eller tillgång eller lagstiftning för de transaktioner som rör sändning eller tillgång inklusive tillgång till hithörande medel och bestämmelser om " must-carry" och inte heller de som rör standardisering, som behandlas av den nya lagstiftningen [71] om elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster eller de som rör lagstiftning om transaktioner.

2. Linkages between regulation, co-regulation and self-regulation

[71] http://europa.eu.int/information_society/topics/telecoms/regulatory/maindocs/index_en,htm.

The review will also consider the type of regulatory measure to apply.

2. Avvägning mellan bestämmelser, samreglering och självreglering

In its White Paper on European governance [72], the European Commission proposed to make the drafting of European Union policies a more open process in order to ensure wider participation by citizens and organisations in their design and implementation. The White Paper encourages greater use of the different public policy instruments, in particular co-regulation [73] and self-regulation. The Commission has adopted an action plan for improving regulation and simplifying the regulatory environment [74].

Översynen kommer även att avse vilken typ av lagstiftningsåtgärd som ska användas.

[72] European Governance, A White Paper, COM(2001) 428 final, 25.7.2001.

I sin vitbok om styrelseformerna i EU [72] föreslog kommissionen att Europeiska unionens politiska beslutsprocess skulle öppnas ytterligare för att säkerställa att medborgare och organisationer i högre grad deltar i politikens utformning och tillämpning. I vitboken uppmuntras till en mer omfattande tillämpning av olika offentliga politiska instrument, bland annat samreglering [73] och självreglering. Kommissionen har godkänt en handlingsplan för en bättre och enklare lagstiftning [74].

[73] For details of the conditions for using co-regulation, see in particular p. 25.

[72] Styrelseformerna i EU - vitbok, KOM(2001) 428 slutlig, 25.7.2001.

[74] Communication from the Commission - Action plan "Simplifying and improving the regulatory environment", COM (2002) 278/2 final, 6.6.2002.

[73] Beträffande förutsättningarna för att tillämpa samreglering, se särskilt s. 25.

The Commission has undertaken to clarify the choice and use of the various legislative instruments at its disposal. However, it would like to recall that Directives must be used in compliance with the spirit and the letter of the Treaty: Directives must revert to being instruments which define a legal framework and the objectives to be achieved. The Commission would therefore like to limit as much as possible the use of Directives to establishing the general framework, including the objectives, the deadlines and the main elements of the legislation. It would be up to the legislator to take a political decision on these main elements and to have the technical details set out in implementing measures.

[74] Meddelande från kommissionen - Handlingsplan för en bättre och enklare lagstiftning, KOM(2002) 278 slutlig/2, 6.6.2002, http://europa.eu.int/eur-lex/sv/com/cnc/2002/com2002_0278sv01.pdf

Furthermore, the Commission would like to stress that alternatives to regulation may, where relevant, be used without infringing the provisions of the Treaty or the prerogatives of the Community legislator.

Kommissionen har åtagit sig att klargöra varför man väljer vissa instrument och hur man använder de lagstiftningsinstrument man har till sitt förfogande. Den vill dock erinra om att vid tillämpningen av direktivet måste man respektera fördragens bokstav och anda. Direktivet måste åter bli ett instrument som fastställer den rättsliga ramen och de mål som ska uppnås. Kommissionen önskar på detta sätt i största möjliga utsträckning inskränka direktiven till att utgöra en allmän ram som omfattar mål, tidsfrister och de centrala delarna av lagstiftningen. Det skulle ankomma på lagstiftaren att uttala sig om dessa centrala delar som kräver ett politiskt beslut och att hänskjuta de tekniska frågorna eller detaljfrågorna till genomförandebestämmelserna.

Thus, co-regulation and, in certain cases, self-regulation are tools which, under clearly defined conditions, may enable the achievement of Treaty objectives while simplifying the legislative work and the legislation itself by taking into account the principles of proportionality and subsidiarity without jeopardising the fundamental principles of the Internal Market.

Kommissionen understryker vidare att det är möjligt att på ett relevant sätt använda sig av alternativ till lagstiftning, utan att därmed inkräkta på bestämmelserna i fördraget eller på EU-lagstiftarens behörighet.

Within the framework of a legislative measure, co-regulation allows for the implementation of the objectives defined by the Community by means of measures taken by the recognised stakeholders in a given area. It might prove a useful tool for adapting legislation to the problems and sectors concerned, focusing the legislative work on the most important aspects and, finally, taking advantage of the experience of stakeholders, notably operators and social partners. Recourse to co-regulation in the framework of a legislative measure must add value to the pursuit of the general interest. This approach may prove useful where flexible and/or urgent measures are required, provided that these measures do not require uniform enforcement throughout the Community and do not affect competition. Within this regulatory framework, with a view to guaranteeing legal certainty the legislator [75] defines the main aspects of the legislation: the objectives to be achieved, the deadlines and implementing mechanisms, the methods for monitoring enforcement and possible sanctions. The legislator decides to what extent the design and application of implementing measures may be entrusted to stakeholders on account of their recognised experience on the issue. Where this mechanism fails to produce the expected results, the Commission reserves the right to submit a classic legislative proposal to the legislator.

Samreglering och i vissa fall självreglering utgör sålunda instrument som under klart formulerade förutsättningar kan göra det möjligt att uppfylla målen i fördraget, samtidigt som lagstiftningsarbetet och själva lagstiftningen blir enklare, proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna beaktas och de grundläggande principerna för den inre marknaden förblir orubbade.

[75] Even where the Commission proposes legislation which allows for co-regulation, it will be for the European Parliament and the Council to adopt the proposal. Cf. conditions for recourse to co-regulation, p. 13 of the aforementioned Communication (COM (2002) 278 final/2).

Samreglering gör det möjligt att inom ramen för en rättsakt hänskjuta genomförandet av de mål som ställs upp av EU-lagstiftaren till åtgärder som det ankommer på erkända berörda parter inom det aktuella området att vidta. Det är frågan om ett instrument som kan visa sig relevant att använda för att se till att lagstiftningen anpassas till de problem och de sektorer som berörs, underlätta lagstiftningsarbetet genom att koncentrera sig på väsentliga delar och slutligen dra nytta av berörda parters erfarenheter, bland annat operatörer och arbetsmarknadens parter. Genom att tillämpa samreglering inom ramen för en rättsakt ska allmänintresset tillföras ett mervärde. Tillvägagångssättet kan visa sig relevant i de fall flexibla och/eller brådskande åtgärder krävs och då det inte är nödvändigt att åtgärderna tillämpas enhetligt inom EU och inte skulle påverka konkurrensförhållandena. Lagstiftaren [75] slår här fast lagstiftningens centrala delar: vilka mål som ska uppnås, inom vilken tid och på vilket sätt de ska genomföras, eventuella metoder för kontroll, tillämpning och sanktioner för att säkerställa att lagstiftningen är rättsligt oförvitlig. Lagstiftaren slår fast i vilken mån fastställande och genomförande av tillämpningsbestämmelserna kan hänskjutas till berörda parter, eftersom de är erkänt erfarna på området. Om man genom att använda denna mekanism inte uppnår önskat resultat, förbehåller sig kommissionen möjligheten att förelägga lagstiftaren ett vanligt lagstiftningsförslag.

Self-regulation refers to a variety of practices, common rules, codes of conduct or voluntary agreements defined, on a voluntary basis, by economic and social actors, NGOs or other organised groups themselves for the purpose of governing and organising their activities. Unlike co-regulation, self-regulation does not necessarily imply legal measures. When such practices exist and enable the achievement of the Treaty's objectives, the Commission may consider it preferable not to put forward a legislative proposal. It may also suggest, for example by means of a Recommendation, recourse to self-regulation by the parties concerned with a view to avoiding the adoption of a Regulation, without however ruling out the possibility of legislating if self-regulation proves inadequate or ineffective.

[75] Även om kommissionen föreslår en rättsakt i vilken stadgas om att samreglering ska tillämpas, ankommer det på Europaparlamentet och rådet att godkänna ett sådant förslag. Jfr förutsättningarna för att tillämpa samreglering, s. 13 i ovan nämnda KOM(2002) 278 slutlig/2.

In the context of the review, the key question may be summed up as follows: "What are the effective and proportional means, at Community level, for ensuring respect for general interests in the digital environment?". As far as the Commission is concerned, the digital revolution does not remove the obligation to identify, at Community level, relevant general interests and, when necessary, to ensure respect for these interests through regulation, complementary co-regulation or, in some cases, self-regulation.

Självreglering är inriktad på den omfattande praxis, gemensamma bestämmelser, uppförandekoder eller frivilliga överenskommelser som ekonomiska eller sociala aktörer, icke-statliga organisationer och organiserade grupper själva på frivillig grund fastställer för att reglera och ordna sitt agerande. I motsats till fallet med samreglering förutsätter självreglering (engelska self-regulation) inte nödvändigtvis någon rättsakt. Kommissionen kan föredra att inte lägga fram något lagstiftningsförslag om en sådan praxis redan finns och gör det möjligt att uppnå fördragets mål. Genom exempelvis en rekommendation kan den också föreslå att man använder självreglering mellan berörda parter för att undvika att införa lagstiftning, utan att därmed utesluta möjligheten att lagstifta om detta visar sig otillräckligt eller inte verkningsfullt.

In accordance with the principle of subsidiarity [76], this work programme will take into account all these elements.

Den centrala problemställningen för denna översyn kan sammanfattas på följande sätt: "Vilka medel på EU-nivå är effektiva och proportionerliga för att säkerställa att allmänintresset tillgodoses i en digital miljö?". För kommissionen innebär inte den digitala revolutionen att man ifrågasätter skyldigheten att på EU-nivå identifiera relevanta allmänintressen och vid behov säkerställa att dessa respekteras genom lagstiftning eller bestämmelser, genom att som en komplettering begagna sig av samreglering eller genom att i vissa fall tillämpa självreglering.

[76] Cf. Protocol on subsidiarity and proportionality annexed to the Treaty of Amsterdam.

Arbetsprogrammet kommer i enlighet med subsidiaritetsprincipen [76] att beakta samtliga dessa faktorer.

2.2. Specific themes

[76] Jfr det till Amsterdamfördraget fogade protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Theme 1: Access to events of major importance to society

2.2. Särskilda teman

During the revision of the Directive in 1997, an Article 3 bis was introduced allowing Member States to take measures, in accordance with Community law, to ensure that television broadcasting bodies within their jurisdiction do not broadcast events judged to be of major importance to society on an exclusive basis which denies a significant part of the public the possibility of following these events, live or pre-recorded, free of charge. Based on the principle of mutual recognition, this mechanism applies only to television broadcasting bodies within the meaning of Article 1 (b) of the Directive. The Commission does not wish to extend this mechanism. However, it believes that it would be useful to examine the wording of Article 3 bis with a view to improving its implementation.

Tema 1: Tillgång till evenemang av särskild vikt för samhället

Theme 2: Promotion of cultural diversity and of competitiveness of the European programme industry

Vid 1997 års revidering av direktivet infördes artikel 3a för att ge alla medlemsstater möjlighet att vidta åtgärder i enlighet med EG-rätten för att säkerställa att TV-företag som omfattades av deras behörighet inte med ensamrätt vidaresände evenemang som de bedömde vara av särskild vikt för samhället på ett sådant sätt att en betydande del av tittarna i den berörda medlemsstaten berövades möjligheten att följa evenemangen via direktsändning eller tidsförskjuten sändning i fri TV. Denna bestämmelse grundas på principen om ömsesidigt erkännande och gäller endast för de TV-företag som åsyftas i artikel 1 b i direktivet. Kommissionen vill inte utvidga denna bestämmelse. Den anser dock att det vore värdefullt att granska formuleringen i artikel 3a så att genomförandet av den blir bättre.

In line with Article 151 (4) of the Treaty, which imposes an obligation on the Community to take cultural aspects into account in its action under other provisions of the Treaty with a view to respecting and promoting cultural diversity [77], the dual objective of promoting cultural diversity and the competitiveness of the European programme industry finds its concrete expression in a series of measures in favour of the distribution and production of European television programmes contained in the "television without frontiers" Directive This mechanism, which is linked to complementary financial support mechanisms such as the Media programme, is based on the provisions contained in Chapter III of the "television without frontiers" Directive: Article 4 (promotion of European works), Article 5 (promotion of European works by independent producers), Article 6 (definition of "European works"), Article 7 (chronology for broadcasting cinematographic works) and Article 9 (exemption of local television broadcasts not forming part of a national network).

Tema 2: Främjande av kulturell mångfald och av den europeiska programbranschens konkurrenskraft

[77] Ex Article 128 (4). Cf. recital 25 of Directive 97/36/EC of the European Parliament and of the Council of 30 June 1997 amending Council Directive 89/552/EEC on the coordination of certain provisions laid down by law, regulation or administrative action in Member States concerning the pursuit of television broadcasting activities.

Den dubbla målsättningen att främja kulturell mångfald och den europeiska programbranschens konkurrenskraft är konkret omsatt i direktivet om "television utan gränser" genom en rad åtgärder för att främja distribution och produktion av europeiska TV-program, med hänsyn även till artikel 151.4 i fördraget. Enligt artikeln åläggs EU att beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja den kulturella mångfalden [77]. Systemet är samordnat med kompletterande mekanismer för finansiellt stöd, som Media-programmet, och grundas på bestämmelserna i kapitel 3 av direktivet om "television utan gränser": artikel 4 (främjande av europeiska produktioner), artikel 5 (främjande av europeiska produktioner skapade av oberoende producenter), artikel 6 (definition av europeiska produktioner), artikel 7 (perioder för visning av biograffilmer) samt artikel 9 (undantag för TV-sändningar avsedda för lokal publik och som inte ingår i ett nationellt nät).

Article 4 (3) of the Directive provides for a review of the application of this Article on the basis of a Commission report which, with regard notably to information provided by the Member States, takes into account the evolution of the Community market and the international context. Article 25 bis also specifies that this review must take into account an independent study on the impact of the measures concerned at Community and national level.

[77] F.d. artikel 128.4. Jfr skäl 25 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, http://europa.eu.int/comm/avpolicy/regul/twf/newint_en.htm.

In addition, in its follow-up to the "Cinema" Communication [78], the Commission identified a series of questions to be considered in the context of the review of the "television without frontiers" Directive. The first series of questions concern the definition of "European work" and the definition of "independent producer and independent production". The second series of questions concern the chronology for the broadcast of cinematographic works and the definition and exploitation of on-line rights.

I artikel 4.3 i direktivet föreskrivs en översyn av tillämpningen av artikeln mot bakgrund av en rapport från kommissionen, i vilken den bl.a. på grundval av de upplysningar som lämnas av medlemsstaterna ska beakta utvecklingen på EU-marknaden och internationellt under perioden. I artikel 25a anges likaså att man vid denna översyn även ska ta hänsyn till en oberoende undersökning av effekterna av de aktuella åtgärderna både på EU-nivå och nationell nivå.

[78] Cf. Point 8 of the "Cinema" Communication.

Kommissionen har dessutom, inom ramen för uppföljningen av meddelandet "biofilm" [78], fastställt två uppsättningar med frågeställningar som ska behandlas inom ramen för översynen av direktivet om "television utan gränser". Den första uppsättningen frågeställningar gäller definitionen av "europeisk produktion" och av "producent och oberoende producent". Den andra uppsättningen rör visningstider för filmer samt definition och utnyttjande av online-rättigheter.

In this respect, the present work programme plans: (i) to commission the independent study foreseen by Article 25 bis of the Directive; (ii) to give further consideration to the application of Chapter III of the "television without frontiers" Directive; and (iii) to pursue exchanges of views on the series of questions identified in the context of the "Cinema" Communication.

[78] Jfr punkt 8 i kommissionens meddelande om biofilm, http://europa.eu.int/comm/avpolicy/regul/cine1_fr.htm.

Theme 3: Protection of general interests in television advertising, sponsorship, teleshopping and self-promotion

I arbetsprogrammet planeras följande: (i) genomföra den oberoende undersökning som föreskrivs i artikel 25a i direktivet, (ii) göra en grundlig utredning av tillämpningen av kapitel 3 av direktivet om "television utan gränser" samt (iii) gå vidare med diskussionen kring de två uppsättningar frågeställningar som identifierats inom ramen för meddelandet "biofilm".

Chapter IV of the Directive lays down a series of rules on advertising, sponsorship and teleshopping, including rules on advertising aimed at minors, covering broadcasting of television programmes. It provides rules concerning the amount of advertising allowed (daily limits and timetables, Article 18), the number of and conditions for interruptions for advertisements (Article 11) and rules applicable to the content and presentation of advertising spots (Articles 10, 12, 13, 14, 15 and 16). Specific rules apply to sponsorship (Article 17).

Tema 3: Skydd för allmänintresset i fråga om TV-reklam, sponsring, köp-TV och egenreklam

The aim of the Directive is to protect the interests of television viewers by, for example, establishing a clear distinction between editorial content and advertising, and to protect the integrity and value of audiovisual works and rights holders by, for example, avoiding excessive interruptions. With reference to the principle that regulation should be limited to the minimum necessary to achieve the objectives sought, the Commission will specifically examine the proportionality of the existing measures. In particular, it will be necessary to examine whether certain rules limiting the quantity of advertising might be relaxed in the light of the degree of user choice and control.

I kapitel 4 i direktivet fastställs en rad bestämmelser rörande reklam, sponsring och köp-TV, däribland bestämmelser om reklam riktad till minderåriga. I direktivet föreskrivs bestämmelser för hur mycket reklam som får visas i TV (begränsning av den dagliga sändningstiden i artikel 18), bestämmelser för hur många avbrott för reklaminslag som får göras och på vilket sätt (artikel 11) samt bestämmelser som ska tillämpas på reklaminslagens innehåll och utformning (artiklarna 10, 12, 13, 14, 15 och 16). Särskilda bestämmelser (artikel 17) gäller för sponsring.

In addition, as far as non-linear programming is concerned, it will be necessary to examine whether specific rules are required, notably with the aim of guaranteeing the separation between editorial content and commercial messages.

Direktivet har till syfte att skydda TV-tittarnas intressen, till exempel genom att göra en klar åtskillnad mellan redaktionellt innehåll och reklammeddelanden, och att skydda audiovisuella verks integritet och värde och rättshavarna, till exempel genom att undvika alltför omfattande störningar. Kommissionen kommer särskilt att granska om befintliga åtgärder är proportionerliga, genom att utgå från principen att lagstiftningen ska inskränkas till det minimum som krävs för att uppnå de eftersträvade målen. Det finns särskild anledning att undersöka om vissa kvantitativa begränsningsbestämmelser för reklam kan mjukas upp med hänsyn till användarnas möjligheter att välja och kontrollera.

Various Member States have, in accordance with Article 3 of the Directive, adopted stricter and more detailed rules than those of the Directive, for example in the area of sponsorship (on the length of the message, the sponsor or the content of the message). Similarly, different Member States have applied different interpretations of the Directive with regard to new advertising techniques, such as split screens, virtual advertising or interactive advertising. The Commission will examine the legal implications of new advertising techniques with a view to determining whether the existing legislation can cover these techniques in an appropriate manner or needs to be adapted. The Commission will also examine the economic and financial implications of possible adaptations.

När det gäller offline-program krävs dessutom en granskning av om särskilda bestämmelser måste införas i syfte att bland annat säkerställa att åtskillnad görs mellan redaktionellt innehåll och reklammeddelanden.

During its review, the Commission will take into account the possibility of self-regulation with regard to the rules on advertising, while bearing in mind that these rules are supposed to ensure or even improve legal certainty and must be compatible with the principle of free movement of services.

Enligt artikel 3 i direktivet har flera medlemsstater antagit bestämmelser som är mer detaljerade eller strängare än direktivets, till exempel i fråga om sponsring (avseende meddelandets längd, sponsorn eller innehållet i sponsormeddelandet). Likaså har flera medlemsstater godkänt olika tolkningar av direktivet när det gäller ny reklamteknik, bland annat delad skärm, virtuell reklam och interaktiv reklam. Kommissionen kommer att granska de rättsliga konsekvenserna av den nya reklamtekniken för att fastställa om det finns anledning att anpassa lagstiftningen eller om befintlig lagstiftning gör det möjligt att på lämpligt sätt kringgärda denna teknik. Den kommer likaså att granska ekonomiska och finansiella konsekvenser av eventuella anpassningar.

Furthermore, as far as the work on audiovisual policy and the future framework directive on fair commercial practices is concerned, it will be necessary to ensure coherence and compatibility, as pointed out in the Follow-up Communication to the Green Paper on Consumer Protection [79].

Vid sin granskning kommer kommissionen att ta hänsyn till vilken roll självreglering när det gäller reklambestämmelser eventuellt kan spela, samtidigt som den tar hänsyn till det faktum att dessa bestämmelser borde säkerställa eller till och med förbättra rättssäkerheten och vara förenlig med principen om fri rörlighet för tjänster.

[79] Cf. footnote 59.

Dessutom är det lämpligt, när det gäller arbetet avseende den audiovisuella politiken och det framtida ramdirektivet om god affärssed, att se till att man uppnår enhetlighet och konsekvens, vilket betonades i meddelandet om uppföljningen av grönboken om konsumentskydd (s. 2) [79].

Theme 4: Protection of minors and public order - The right to reply

[79] Jfr fotnot 59.

- Protection of minors and public order

Tema 4: Skydd av minderåriga och allmän ordning - rätt till genmäle

Articles 22 and 22 bis of the Directive lay down principles relating to the protection of minors and public order which the Member States must observe. The Articles provide that the Member States shall put in place appropriate measures and mechanisms (selection of the time of broadcast, technical measures aimed at ensuring that minors in the area of transmission will normally not hear or see these broadcasts or the introduction of an acoustic signal or visual identification symbol) aimed at ensuring that these principles are observed. These principles and mechanisms will be subject to review during public consultations, not least in the light of recent technological developments.

- Skydd av minderåriga och allmän ordning

Article 2 bis of the Directive provides that the Member States shall ensure freedom of reception and shall not restrict retransmission on their territory of television broadcasts from other Member States for reasons which fall within the fields coordinated by the Directive. However, the Member States may, subject to certain conditions, temporarily derogate from this provision where a television broadcast coming from another Member State manifestly, seriously and gravely infringes the aforementioned Articles 22 and 22 bis. In this case, the Member State is required to notify the television broadcaster concerned and the Commission of its intentions. It is also required to consult with the broadcasting Member State and with the Commission. Certain aspects of this derogation from the country of origin rule on which the entire Directive is based, including procedural questions, will be subject to review during public consultations with a view to a possible clarification.

I artiklarna 22 och 22a i direktivet definieras principerna rörande det skydd av minderåriga och allmän ordning som ska upprätthållas av medlemsstaterna. I artiklarna stadgas att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder och inrätta mekanismer (val av sändningstid, tekniska åtgärder för att minderåriga inom sändningsområdet normalt inte ska höra eller se sådana sändningar eller inrättande av akustiska varningar eller markering med visuell symbol) för att säkerställa att principerna upprätthålls. Genom det offentliga samrådet kommer dessa principer och mekanismer att granskas på nytt, bland annat mot bakgrund av den senaste tekniska utvecklingen.

The provisions of the Directive on the protection of minors and human dignity apply to television broadcasting while those of the Council Recommendation on the protection of minors and human dignity [80] cover all the audiovisual and information services, including on-line services. On 20 February 2002, the European Parliament adopted a report [81] on the assessment report from the Commission to the Council and the European Parliament on the application of the Recommendation [82]. This report stresses the importance of the self-regulation approach in this area and calls on all stakeholders to continue their efforts to guarantee the protection of minors and human dignity. It calls on the Member States to develop an approach which establishes common criteria for a comparable description of audiovisual content while stressing that the assessment of content should - not least in the light of cultural differences - remain the preserve of national or regional authorities while assessment systems for the various media should be better coordinated. Finally, the report calls on the Commission to draw up a further report on the implementation of the Recommendation with a view to assessing progress. The Commission intends to finalise this new assessment report by the end of 2003 so as to enable further consideration of the linkages between the relevant provisions on the protection of minors contained in the "television without frontiers" Directive and in the Recommendation.

I artikel 2a i direktivet föreskrivs att medlemsstaterna ska säkerställa fri mottagning och inte får begränsa vidaresändning inom sina territorier av TV-sändningar från andra medlemsstater av skäl som omfattas av direktivet. Medlemsstaterna kan dock under vissa förutsättningar tillfälligt göra undantag från detta om en TV-sändning som kommer från en annan medlemsstat uppenbarligen, allvarligt och grovt överträder de bestämmelser som stadgas i ovan nämnda artikel 22 och 22a. I sådant fall ska den berörda medlemsstaten bland annat skriftligen underrätta programföretaget och kommissionen om sin avsikt. Den ska även samråda med den sändande medlemsstaten och med kommissionen. Det offentliga samrådet kommer på nytt att granska vissa aspekter av detta undantag från den bestämmelse om ursprungsland på vilken hela direktivet vilar, däribland frågor kring förfarandet, för att eventuellt göra regeln tydligare.

[80] Council Recommendation of 24 September 1998 on the development of the competitiveness of the European audiovisual and information services industry by promoting national frameworks aimed at achieving a comparable and effective level of protection of minors and human dignity, OJ L 270, 7.10.1998, p. 48.

Direktivets bestämmelser om skydd av minderåriga och mänsklig värdighet är tillämpliga på TV-sändningar, medan bestämmelserna i rådets rekommendation om skydd av minderåriga och mänsklig värdighet [80] omfattar alla audiovisuella tjänster och informationstjänster, däribland online-tjänster. Europaparlamentet godkände den 20 februari 2002 ett betänkande [81] om kommissionens utvärdering till rådet och Europaparlamentet om tillämpningen av rekommendationen [82]. I betänkandet framhålls vikten av ett tillvägagångssätt på detta område som grundas på självreglering och alla berörda parter uppmanas till fortsatta ansträngningar för att säkerställa skydd av minderåriga och mänsklig värdighet. I betänkandet uppmanas medlemsstaterna att utveckla en strategi som fastställer gemensamma kriterier för en jämförbar beskrivning av audiovisuella innehåll. Utvärderingen av innehållen ska dock, inte minst med anledning av kulturskillnaderna, ske på nationell respektive regional nivå, medan däremot systemen för utvärdering av olika medier ska anpassas bättre efter varandra. Slutligen uppmanas kommissionen i betänkandet att utarbeta ytterligare en rapport om genomförandet av rekommendationen för att mäta vilka framsteg som gjorts. Kommissionen har för avsikt att slutföra denna nya utvärderingsrapport till slutet av 2003, varigenom översynen av avvägningen mellan relevanta bestämmelser om skydd av minderåriga i direktivet om "television utan gränser" och de som stadgas i rekommendationen kan fullföljas.

[81] http://www.europarl.eu.int/plenary/default_en.htm

[80] Rådets rekommendation av den 24 september 1998 om utvecklingen av konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster genom främjande av nationella system för att uppnå en jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga värdigheten, EGT L 270, 7.10.1998, s. 48. http://europa.eu.int/comm/avpolicy/regul/new_srv/recom-intro_en.htm

[82] Report by Mr Christopher Beazley on the evaluation report from the Commission to the Council and the European Parliament on the application of Council Recommendation of 24 September 1998 concerning the protection of minors and human dignity, (COM(2001) 106 - C5-0191/2001 - 2001/2087(COS)).

[81] http://www.europarl.eu.int/plenary/default_fr.htm

- Right to reply

[82] Betänkande av Christopher Beazley <Titre>om kommissionens utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av rådets rekommendation av den 24 september 1998 om skydd för minderåriga och mänsklig värdighet, </Titre><DocRef>(KOM(2001) 106 - C5-0191/2001 - 2001/2087(COS)). http://www.europarl.eu.int/plenary/default_sv.htm</DocRef>

According to Chapter VI of the Directive, any natural or legal person, regardless of nationality, whose legitimate interests, in particular reputation and good name, have been damaged by an assertion of incorrect facts in a television programme must have a right of reply or equivalent remedies. The Commission will examine the implementation of the relevant provisions of the Directive.

- Rätt till genmäle

Theme 5: Application (related aspects)

Enligt kapitel 6 i direktivet har varje fysisk eller juridisk person oberoende av nationalitet, vars legitima intressen - i synnerhet dennes rykte och goda namn - har skadats av felaktiga påståenden i ett TV-program, bland annat rätt till genmäle eller motsvarande. Kommissionen kommer att granska genomförandet av relevanta bestämmelser i direktivet.

The Member States whose authority vis à vis broadcasting bodies is determined by the rules laid down in Article 2 of the Directive, the contact committee set up under the aegis of the Commission by Article 23 bis and the national regulatory authorities play a key role in the application of the "television without frontiers" Directive. They do so by participating, within the framework of their respective powers and in accordance with the principle of subsidiarity, in the achievement of the objectives of the Directive and, at a more general level, the Treaty.

Tema 5: Frågor rörande genomförandet

1. Determining the competent authority and the applicable law

Medlemsstaterna, vars behörighet gentemot TV-företagen fastställs genom bestämmelserna i artikel 2 i direktivet, den kontaktkommitté som inrättas genom artikel 23a och de nationella tillsynsmyndigheterna spelar centrala roller vid tillämpningen av direktivet om "television utan gränser". De deltar inom sin respektive behörighet och enligt subsidiaritetsprincipen i genomförandet av direktivets mål, och på ett mer allmänt plan, fördragets mål.

According to Article 2 bis of the "television without frontiers" Directive, the Member States shall ensure freedom of reception and shall not restrict retransmissions on their territory of television broadcasts from other Member States for reasons which fall within the fields coordinated by the Directive (application of the State of origin rule).

1. Fastställande av behörig myndighet och tillämplig lag

With a view to determining the competent authority vis à vis the broadcasting bodies, Article 2 defines establishment as the principal criterion (along with a series of material criteria of a subsidiary nature). These criteria will be reviewed in the light of established practice and the case law of the European Court of Justice and of the effectiveness of the subsidiary criteria defined by Article 2 (4) of the Directive.

Enligt artikel 2a i direktivet om "television utan gränser" ska medlemsstaterna säkerställa fri mottagning och får inte begränsa vidaresändning inom sina territorier av TV-sändningar från andra medlemsstater av skäl som omfattas av direktivet (tillämpning av bestämmelsen om ursprungsland).

2. Contact committee

För att fastställa behörigheten gentemot programföretagen ställs i artikel 2a etableringskriteriet upp som huvudkriterium (jämte en rad kompletterande materiella kriterier). En översyn kommer att göras av dessa kriterier mot bakgrund av den praxis som utvecklats och senare rättspraxis i Europeiska gemenskapernas domstol, bland annat hur effektiva de kompletterande kriterier är som ställs upp i artikel 2.4 i direktivet.

The contact committee set up under the aegis of the Commission by Article 23 bis of the "television without frontiers" Directive plays a key role in the application of these provisions by the Member States and constitutes an ideal forum for exchanges of views and information between the Commission and the Member States and between the Member States themselves.

2. Kontaktkommittén

In accordance with the conclusions adopted by the Council on 11 November 2002, under the Danish Presidency, the Commission will involve the contact committee closely in the implementation of the present work programme. In addition, the Commission will consider the possibility of strengthening the powers of the committee in the context of the implementation of Article 3 bis of the Directive which deals with access to events of major importance for society (application of the principle of mutual recognition).

Den kontaktkommitté som inrättats vid kommissionen genom artikel 23a i direktivet om "television utan gränser" spelar en central roll i medlemsstaternas tillämpning av direktivets bestämmelser och utgör ett huvudforum för diskussioner och informationsutbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna sinsemellan.

3. Role of national regulatory authorities

I linje med de slutsatser som rådet under det danska ordförandeskapet antog den 11 november 2002, kommer kommissionen att verka i nära samarbete med kontaktkommittén i samband med genomförandet av detta arbetsprogram. Kommissionen kommer dessutom att överväga möjligheten att stärka kontaktkommitténs behörighet inom ramen för genomförandet av artikel 3a i direktivet, om tillgång till evenemang av särskild vikt för samhället (tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande).

Consultations at European level have led the Commission to propose guidelines for the creation of national regulatory bodies in the audiovisual sector. Thus, in its Communication on the principles and guidelines for the digital age [83], the Commission highlighted the following aspects:

3. De nationella tillsynsmyndigheternas roll

[83] Communication from the Commission of 14 December 1999 to the Council, the European Parliament, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions Principles and guidelines for the Community's audiovisual policy in the digital age (COM (1999) 657 final).

De samråd som genomförts på EU-nivå har gjort att kommissionen föreslagit riktlinjer för framväxten av nationella tillsynsorgan inom den audiovisuella sektorn. Kommissionen har exempelvis i sitt meddelande om principer och riktlinjer för EU:s audiovisuella politik i den digitala eran [83] bland annat lyft fram följande aspekter:

- Regulatory bodies should be independent of government and operators.

[83] Meddelande från kommissionen av den 14 december 1999 till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om principer och riktlinjer för EU:s audiovisuella politik i den digitala eran (KOM(1999) 657 slutlig). http://europa.eu.int/comm/avpolicy/legis/key_doc/legispdffiles/av_fr.pdf

- Questions relating to content are, by their very nature, mainly national, given their direct and close link to the cultural, social and democratic needs of a given society; in accordance with the principle of subsidiarity, regulation of content is thus mainly the responsibility of the Member States.

- Tillsynsorganen bör stå oberoende från regeringar och operatörer.

- Technological convergence requires closer cooperation between national regulatory authorities (electronic communications infrastructure, audiovisual sector, competition, etc.).

- Frågor som rör innehållet är till sin natur främst nationella, eftersom de hänger direkt och nära samman med ett visst samhälles kulturella, sociala och demografiska behov. Enligt subsidiaritetsprincipen ligger således ansvaret för tillsyn av innehållet huvudsakligen på medlemsstaterna.

- Regulatory bodies can contribute to the development and implementation of self-regulation.

- Den tekniska konvergensen kräver ett ökat samarbete mellan nationella myndigheter med tillsynsansvar (infrastrukturer för elektronisk kommunikation, audiovisuella sektorn, konkurrens etc.)

In the context of the implementation of the "television without frontiers" Directive, the Commission will engage in an exchange of views on the possibility of strengthening cooperation at European level between the various competent national regulatory authorities in the audiovisual field.

- Tillsynsorganen kan bidra till att utveckla och genomföra självregleringen.

Theme 6: Issue not covered by the Directive: access to short extracts of events subject to exclusive rights

Kommissionen kommer inom ramen för genomförandet av direktivet "television utan gränser" att anordna ett åsiktsutbyte när det gäller möjligheten att förstärka samarbetet på EU-nivå mellan olika nationella tillsynsmyndigheter som är behöriga för audiovisuella frågor.

Finally, it would seem appropriate to reflect on the question of whether there are grounds for introducing, in future, provisions on access to short extracts of events subject to exclusive rights.

Tema 6: Fråga som inte tas upp i direktivet - Tillgång till korta utdrag från evenemang som omfattas av ensamrätt

Unlike the European Convention on Transfrontier Television [84], the "television without frontiers" Directive does not contain any such provisions.

Slutligen förefaller det lämpligt att överväga frågan om det finns anledning att i framtiden föreskriva bestämmelser om tillgång till korta utdrag från evenemang som omfattas av ensamrätt.

[84] European Convention on Transfrontier Television (STE No 132), Strasbourg, 5.5.1989, amended by the Protocol amending the European Convention on Transfrontier Television (STE No 171), adopted on 1.10.1998 and entered into force on 1.3.2002.

Direktivet om "television utan gränser" innehåller inte någon sådan bestämmelse till skillnad från Europarådets konvention om gränsöverskridande television [84].

Bearing in mind the interests at stake (event organisers, rights holders, agencies, television broadcasting bodies, the public) and taking into account the fact that some Member States have already adopted specific provisions on the subject, in the interest of having as broad an information base as possible, this new question should be addressed with a view to analysing whether the absence of Community provisions creates obstacles to the internal market.

[84] Europeisk konvention om gränsöverskridande television (ETS nr 132), Strasbourg, 5.5.1989 - Texten ändrad genom tilläggsprotokoll (ETS nr 171) av den 1 oktober 1998, med ikraftträdande den 1 mars 2002 - http://conventions.coe.int/Treaty/EN/CadreListeTraite.htm. Man bör observera att tillämpningsområdet för Europarådskonventionen skiljer sig från det för Europaparlamentets och rådets direktiv om television utan gränser och omfattar endast gränsöverskridande TV-tjänster.

III. - Timetable and future actions

Mot bakgrund av de intressen som berörs (anordnare av evenemang, rättshavarna, byråer, TV-företag, allmänheten) och med hänsyn till att vissa medlemsstater redan godkänt särskilda bestämmelser på området, bland annat för att vinnlägga sig om flera källor till information, är det viktigt att ta upp och analysera denna nya fråga, för att se om avsaknaden av bestämmelser på EU-nivå utgör ett hinder för den inre marknaden.

The Commission believes that the principles and guidelines for Community audiovisual policy in the digital age contained in the 1999 Communication [85] remain valid. In order to assess the impact of recent technological and market developments on the implementation of the "television without frontiers" Directive and consider potentially necessary measures for strengthening the overall coherence of European audiovisual policy, the Commission is planning the following actions.

III. - Tidsplan och framtida åtgärder

[85] Communication from the Commission of 14 December 1999 to the Council, the European Parliament, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions Principles and guidelines for the Community's audiovisual policy in the digital age (COM (1999) 657 final).

Kommissionen anser att de principer och riktlinjer för EU:s audiovisuella politik i den digitala eran som anges i meddelandet från 1999 [85] fortfarande är relevanta. Kommissionen har för avsikt att vidta följande åtgärder för att utvärdera konsekvenserna av den senaste tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen på genomförandet av direktivet om "television utan gränser" och se över vilka åtgärder som skulle krävas för att stärka samstämmigheten för EU:s hela audiovisuella politik.

It should be noted that public consultations will enable all interested parties to submit written comments and take part in public hearings on the themes identified in the present work programme.

[85] Meddelande från kommissionen av den 14 december 1999 till rådet, Europarlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Principer och riktlinjer för gemenskapens audiovisuella politik i den digitala eran (KOM(1999) 657 slutlig), http://europa.eu.int/comm/avpolicy/legis/key_doc/legispdffiles/av_sv.pdf

Man bör observera att det offentliga samrådet kommer att göra det möjligt för alla berörda parter att lämna skriftliga kommentarer och delta i offentliga utfrågningar kring de teman som identifieras i detta arbetsprogram.

Indicative timetable // Planned actions

Indikativ tidsplan // Planerade åtgärder

First quarter of 2003

// - Launch of an independent study on the impact of Community and national measures for promoting the distribution and production of European works

Första kvartalet 2003

- Possible launch of ad hoc complementary studies

// Inleda en oberoende undersökning av konsekvenserna av åtgärderna på EU-nivå och på nationell nivå för att marknadsföra, distribuera och producera europeiska verk.

March-May 2003 // - Hearing of interested parties on the themes outlined in the present work programme

Inleda eventuella kompletterande ad hoc-undersökningar.

Early July 2003 // - Deadline for submission by interested parties of written comments on the themes outlined in the present work programme

Third quarter of 2003 Late 2003 - Early 2004 // - Adoption of an assessment report on the implementation of the Recommendation on the protection of minors and human dignity [86]

//

[86] Council Recommendation of 24 September 1998 on the development of the competitiveness of the European audiovisual and information services industry by promoting national frameworks aimed at achieving a comparable and effective level of protection of minors and human dignity

Mars-maj 2003 // - Utfrågning med berörda parter om de teman som tas upp i detta arbetsprogram.

- Adoption of a Communication on the results of public consultations and possible proposals

Början av juli 2003 // - Tidsfristen löper ut för att lämna in skriftliga bidrag från berörda parter om de teman som tas upp i detta arbetsprogram.

Tredje kvartalet 2003 Slutet av 2003 - Början av 2004 // - Anta en utvärderingsrapport om genomförandet av rekommendationen om skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten [86].

[86] Rekommendation av den 24 september 1998 om utvecklingen av konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster genom främjande av nationella system för att uppnå en jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga värdigheten, http://europa.eu.int/comm/avpolicy/regul/new_srv/recom-intro_en.htm

- Anta ett meddelande om resultatet av den offentliga utfrågningen och eventuella förslag.