EN

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Brussels, 8.3.2006

Bryssel den 8.3.2006

COM(2006) 105 final

KOM(2006) 105 slutlig

GREEN PAPER

GRÖNBOK

A European Strategy for Sustainable, Competitive and Secure Energy

En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning

{SEC(2006) 317}

{SEK(2006) 317}

CONTENTS

INNEHÅLL

1. An energy strategy for Europe: balancing sustainable development, competitiveness and security of supply (...)3

1. En energistrategi för EU: Att hitta en balans mellan hållbar utveckling, konkurrenskraft och försörjningstrygghet 3

2. Six priority areas (...)5

2. Sex prioriterade områden 5

2.1. Energy for growth and jobs in Europe: completing the internal European electricity and gas markets (...)5

2.1. Energi för tillväxt och arbetstillfällen i Europa: en inre marknad för el och gas 5

2.2. An Internal Energy Market that guarantees security of supply: solidarity between Member States. (...)8

2.2. En inre marknad för energi som garanterar försörjningstrygghet: solidaritet mellan medlemsstater 8

2.3. Tackling security and competitiveness of energy supply: towards a more sustainable, efficient and diverse energy mix………………………………………………………9

2.3. En trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning: en mer hållbar, effektiv och diversifierad energimix 9

2.4. An integrated approach to tackling climate change (...)10

2.4. En samstämmig strategi för att hantera klimatförändringarna 10

2.5. Encouraging innovation: a strategic European energy technology plan (...)13

2.5. Främjande av innovation: en strategisk energiteknikplan 13

2.6. Towards a coherent external energy policy (...)14

2.6. En sammanhängande energipolitik gentemot omvärlden 14

3. Conclusions (...)17

3. Slutsatser 17

GREEN PAPER

GRÖNBOK

A European Strategy for Sustainable, Competitive and Secure Energy

En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning (Text av betydelse för EES)

1. EN ENERGISTRATEGI FÖR EU: ATT HITTA EN BALANS MELLAN HÅLLBAR UTVECKLING, KONKURRENSKRAFT OCH FÖRSÖRJNINGSTRYGGHET

Europa har gått in i en ny energi-era.

(Text with EEA relevance)

- Det finns ett akut behov av investeringar. Bara i Europa kommer man under de närmaste 20 åren att behöva investera omkring 1 000 miljarder euro för att möta den väntade efterfrågan på energi och ersätta föråldrad infrastruktur.

1. An energy strategy for Europe: balancing sustainable development, competitiveness and security of supply

- Importberoendet ökar. Om vi inte kan göra den inhemska energin mer konkurrenskraftig kommer omkring 70 % av Europeiska unionens energibehov att täckas av import om 20–30 år, jämfört med 50 % idag.

Europe has entered into a new energy era.

- Reserverna är koncentrerade till ett fåtal länder. Idag kommer grovt räknat hälften av all gas som förbrukas inom EU från tre länder (Ryssland, Norge och Algeriet). Om den pågående utvecklingen fortsätter kommer gasimporten att öka till 80 % under de kommande 25 åren.

· There is an urgent need for investment. In Europe alone, to meet expected energy demand and to replace ageing infrastructure, investments of around one trillion euros will be needed over the next 20 years.

- Den globala efterfrågan på energi ökar. Efterfrågan på energi världen över – och utsläppen av koldioxid – väntas öka med ungefär 60 % till 2030. Oljekonsumtionen i världen har ökat med 20 % sedan 1994 och efterfrågan väntas öka med 1,6 % per år.

· Our import dependency is rising. Unless we can make domestic energy more competitive, in the next 20 to 30 years around 70 % of the Union’s energy requirements, compared to 50% today, will be met by imported products – some from regions threatened by insecurity.

- Priserna på olja och gas stiger. De har nästan fördubblats i EU under de senaste två åren, och elpriserna har följt efter. Detta är svårt för konsumenterna. En ökande global efterfrågan på fossila bränslen, förlängda försörjningskedjor och ett ökat importberoende innebär att de höga priserna på olja och gas troligtvis är här för att stanna. De kan emellertid ge upphov till ökad innovation och effektivitet på energiområdet.

· Reserves are concentrated in a few countries. Today, roughly half of the EU’s gas consumption comes from only three countries (Russia, Norway, Algeria). On current trends, gas imports would increase to 80 % over the next 25 years.

- Klimatet blir varmare. Enligt FN:s mellanstatliga klimatpanel har utsläppen av växthusgaser redan lett till att temperaturen på jorden har ökat med 0,6 grader. Om inget görs kommer temperaturen i slutet av detta århundrade att ha ökat med mellan 1,4 och 5,8 grader. Alla regioner i världen – även EU – kommer att ställas inför allvarliga påfrestningar på ekonomi och ekosystem.

· Global demand for energy is increasing. World energy demand – and CO2 emissions – is expected to rise by some 60% by 2030. Global oil consumption has increased by 20% since 1994, and global oil demand is projected to grow by 1.6% per year.

- EU har ännu inga helt konkurrensbaserade inre marknader för energi. Först när sådana marknader finns på plats kommer allmänheten och näringslivet inom EU att fullt ut åtnjuta försörjningstrygghet och lägre priser. För att skapa dessa inre marknader bör man bygga ut sammankopplingar av näten, stifta lagar och införa regelverk med praktisk tillämpning, och strikt tillämpa gemenskapens konkurrensregler. Dessutom bör konsolideringen av energisektorn drivas av marknaden, om Europa skall vara i stånd att anta de många utmaningarna och göra nödvändiga framtidsinvesteringar.

· Oil and gas prices are rising. They have nearly doubled in the EU over the past two years, with electricity prices following. This is difficult for consumers. With increasing global demand for fossil fuels, stretched supply chains and increasing dependence on imports, high prices for oil and gas are probably here to stay. They may, however, trigger greater energy efficiency and innovation.

Så ser villkoren ut på energiområdet inför det här århundradet. Världens ekonomiska regioner är beroende av varandra för att kunna erbjuda en tryggad energiförsörjning, stabila ekonomiska villkor och effektiva åtgärder mot klimatförändringarna.

· Our climate is getting warmer. According to the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), greenhouse gas emissions have already made the world 0.6 degrees warmer. If no action is taken there will be an increase of between 1.4 and 5.8 degrees by the end of the century. All regions in the world – including the EU – will face serious consequences for their economies and ecosystems.

Dessa ändrade villkor påverkar oss alla direkt. I Europa kan ingen undvara tillgång till energi. Allmänheten påverkas av högre priser, hot mot energiförsörjningen och ett ändrat klimat. Hållbar, konkurrenskraftig och säker energi är en av grundpelarna i vårt dagliga liv.

· Europe has not yet developed fully competitive internal energy markets. Only when such markets exist will EU citizens and businesses enjoy all the benefits of security of supply and lower prices. To achieve this aim, interconnections should be developed, effective legislative and regulatory frameworks must be in place and be fully applied in practice, and Community competition rules need to be rigorously enforced. Furthermore, the consolidation of the energy sector should be market driven if Europe is to respond successfully to the many challenges it faces and to invest properly for the future.

Dessa nya villkor gör det nödvändigt med insatser på europeisk nivå. Det konstaterades också av stats- och regeringscheferna vid toppmötena i oktober och december 2005, då kommissionen uppmanades arbeta vidare med denna utmaning. Den senaste tidens händelser har visat att utmaningen måste antas. Var för sig är de 25 medlemsstaternas individuella energipolitiska insatser inte längre tillräckliga.

This is the new energy landscape of the 21st century. It is one in which the world’s economic regions are dependent on each other for ensuring energy security and stable economic conditions, and for ensuring effective action against climate change.

Men EU kan klara uppgiften. EU är med sina över 450 miljoner konsumenter världens näst största energimarknad. När medlemsstaterna agerar tillsammans får unionen den tyngd som krävs för att hävda sina intressen. EU har inte bara den storlek, utan också det spektrum av politikområden, som krävs för att anta utmaningarna från de nya villkor som råder på energiområdet. EU går i spetsen för efterfrågestyrning, nya och förnybara energiformer och utveckling av tekniker med låg kolförbrukning. Om EU bedriver en ny gemensam energipolitik där den agerar samstämmigt, kan Europa bli ledande i den globala jakten på nya energilösningar.

The effects of this landscape are felt directly by everyone. Access to energy is fundamental to the daily lives of every European. Our citizens are affected by higher prices, threats to the security of energy supply and changes to Europe’s climate. Sustainable, competitive and secure energy is one of the basic pillars of our daily life.

Det är hög tid att agera, för det tar många år att ta innovationer i bruk inom energisektorn. Diversifiering måste även fortsättningsvis gynnas – av energislag, ursprungsland och transitering. På så sätt skapas villkor för tillväxt, arbetstillfällen, ökad säkerhet och en bättre miljö. Arbetet på detta område har bedrivits sedan kommissionens grönbok från 2000 om en trygg energiförsörjning, men den senaste tidens utveckling på energimarknaderna gör en ny europeisk impuls nödvändig.

This landscape requires a common European response. Heads of State and Government, at their summits in October and December 2005, recognised this and asked the Commission to take this forward. Recent events have underlined that this challenge must be met. An approach based solely on 25 individual energy policies is not enough.

Denna grönbok innehåller förslag och alternativ som skulle kunna ligga till grund för en ny allsidig europeisk energipolitik. Europeiska rådets vårmöte och Europaparlamentet uppmanas lämna in synpunkter på denna grönbok, som också bör ge upphov till en bred allmän debatt. Kommissionen kommer sedan att lägga fram konkreta åtgärdsförslag.

The EU has the tools to help. It is the world’s second largest energy market, with over 450 million consumers. Acting together, it has the weight to protect and assert its interests. The EU has not just the scale but also the policy range to tackle the new energy landscape. The EU leads the world in demand management, in promoting new and renewable forms of energy, and in the development of low carbon technologies. If the EU backs up a new common policy with a common voice on energy questions, Europe can lead the global search for energy solutions.

I denna grönbok lyfts sex nyckelområden fram, som kräver åtgärder för att de nya utmaningarna skall kunna hanteras. Den mest grundläggande frågan är om det råder enighet om att det behövs en ny, gemensam europeisk energistrategi och om de centrala principerna skall vara hållbarhet, konkurrenskraft och säkerhet.

Europe must act urgently: it takes many years to bring innovation on stream in the energy sector. It must also continue to promote diversity – of energy type, country of origin and transit. In this way it will create the conditions for growth, jobs, greater security and a better environment. Work has been progressing on these issues since the Commission’s 2000 Green Paper on Security of Energy Supply, but given recent developments on energy markets, a new European impetus is needed.

Detta ger upphov till följande frågor:

This Green Paper puts forward suggestions and options that could form the basis for a new comprehensive European energy policy. The Spring European Council and the European Parliament are invited to react to this Paper, which should also spark a wide-ranging public debate. The Commission will then table concrete proposals for action.

1. Konkurrenskraft och den inre marknaden för energi . Råder det enighet om den stora betydelse som en fungerande inre marknad har för en gemensam europeisk energistrategi? Hur kan man undanröja hindren för genomförandet av de existerande åtgärderna? Vilka nya åtgärder bör vidtas för att uppnå målet? Hur kan EU stimulera de stora investeringar som behövs inom energisektorn? Hur kan man garantera alla européers tillgång till energi till rimligt pris och se till att den inre marknaden för energi bidrar till att upprätthålla sysselsättningen?

This Green Paper identifies six key areas where action is necessary to address the challenges we face. The most fundamental question is whether there is agreement on the need to develop a new, common European strategy for energy, and whether sustainability, competitiveness and security should be the core principles to underpin the strategy.

2. Diversifiering av energimixen . Vad bör EU göra för att se till att Europa, som helhet, främjar en klimatvänlig diversifiering av energiutbudet?

From that flow the following questions:

3. Solidaritet . Vilka åtgärder behöver vidtas på gemenskapsnivå för att förhindra energikriser och hantera sådana som ändå uppstår?

1. Competitiveness and the internal energy market. Is there agreement on the fundamental importance of a genuine single market to support a common European strategy for energy? How can barriers to implementing existing measures be removed? What new measures should be taken to achieve this goal? How can the EU stimulate the substantial investments necessary in the energy sector? How to ensure that all Europeans enjoy access to energy at reasonable prices, and that the internal energy market contributes to maintaining employment levels?

4. Hållbar utveckling . Hur kan en gemensam europeisk energistrategi på bästa sätt hantera klimatförändringarna och hur hittar man en jämvikt mellan kraven på miljöskydd, konkurrenskraft och försörjningstrygghet? Vilka ytterligare åtgärder krävs på gemenskapsnivå för att uppnå de nuvarande målen? Bör ytterligare mål uppställas? Hur kan vi skapa en investeringsram som är säker och förutsebar på längre sikt för den fortsatta utvecklingen av rena och förnybara energikällor i EU?

2. Diversification of the energy mix. What should the EU do to ensure that Europe, taken as a whole, promotes the climate-friendly diversification of energy supplies?

5. Innovation och teknik : Vilka åtgärder bör vidtas på både gemenskapsnivå och nationell nivå för att Europa skall kunna behålla sin ledande position inom energiteknik? Vilka styrmedel är effektivast för att uppnå detta?

3. Solidarity. Which measures need to be taken at Community level to prevent energy supply crises developing, and to manage them if they do occur?

6. Extern politik : Bör EU ha en gemensam politik för externa energifrågor, för att tala med en röst? Hur kan gemenskapen och medlemsstaterna främja en diversifierad energiförsörjning, särskilt när det gäller gas? Bör EU utveckla nya partnerskap med sina grannländer, som Ryssland, och andra stora producent- och konsumentländer i världen?

4. Sustainable development. How can a common European energy strategy best address climate change, balancing the objectives of environmental protection, competitiveness and security of supply? What further action is required at Community level to achieve existing targets? Are further targets appropriate? How should we provide a longer term secure and predictable investment framework for the further development of clean and renewable energy sources in the EU?

Utvecklingen av en europeisk energipolitik är ett långsiktigt arbete. Det är nödvändigt med tydliga men flexibla ramar – tydliga för att de är en del av ett gemensamt förfarande som godkänts på högsta nivå, flexibla för att de behöver uppdateras regelbundet. Till grund för detta föreslår kommissionen därför att en strategisk översyn av EU:s energipolitik regelbundet läggs fram inför rådet och parlamentet. Översynen bör omfatta de frågor som tas upp i denna grönbok. Översynen bör också utgöra en status- och åtgärdsplan för Europeiska rådet, varigenom gjorda framsteg kan övervakas och nya utmaningar och handlingsmöjligheter lyftas fram inom energipolitikens olika delar.

5. Innovation and technology: What action should be taken at both Community and national level to ensure that Europe remains a world leader in energy technologies? What instruments can best achieve this?

2. SEX PRIORITERADE OMRÅDEN

6. External policy. Should there be a common external policy on energy, to enable the EU to speak with a common voice? How can the Community and Member States promote diversity of supply, especially for gas? Should the EU develop new partnerships with its neighbours, including Russia, and with the other main producer and consumer nations of the world?

2.1. Energi för tillväxt och arbetstillfällen i Europa: en inre marknad för el och gas

Developing a European energy policy will be a long term challenge. This needs a clear but flexible framework: clear in that it represents a common approach endorsed at the highest level, flexible in that it needs periodic updating. As a foundation for this process the Commission therefore proposes that a Strategic EU Energy Review be presented to the Council and Parliament on a regular basis, covering the issues identified in this Green Paper. This would constitute a stocktaking and action plan for the Spring European Council, monitoring progress and identifying new challenges and responses on all aspects of energy policy.

Vi kommer inte att kunna få en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning utan öppna och konkurrensutsatta energimarknader, baserade på konkurrens mellan företag som i sin tur strävar efter att bli europeiska aktörer snarare än nationella. Öppna marknader utan protektionism kommer att göra EU starkare, och göra det möjligt för unionen att möta utmaningarna på energiområdet. En helt konkurrensutsatt europeisk inre marknad för el och gas skulle sänka priserna, förbättra försörjningstryggheten och öka konkurrenskraften[1]. En sådan marknad skulle också gagna miljön, eftersom konkurrensen kommer att leda till att företagen stänger anläggningar som inte är energieffektiva.

2. Six priority areas

I juli 2007 kommer alla EU-konsumenter, med mycket få undantag, att ha laglig rätt att köpa el och gas från vilken leverantör som helst i EU. Detta skapar stora möjligheter för Europa. Mycket har gjorts för skapa en konkurrensutsatt marknad, men arbetet är ännu inte avslutat. Många marknader är fortfarande huvudsakligen nationella och dominerade av ett fåtal företag. Det finns fortfarande stora skillnader mellan de olika medlemsstaternas åtgärder för att öppna marknaderna, vilket hindrar utvecklingen av en helt konkurrensutsatt europeisk marknad. Några sådana exempel är tillsynsmyndigheternas befogenheter, nätoperatörernas grad av oberoende från konkurrensutsatt verksamhet, reglerna avseende elnätet, balanseringssystemen och systemen för lagring av gas.

2.1. Energy for growth and jobs in Europe: completing the internal European electricity and gas markets

Före utgången av 2006 skall den andra uppsättningen el- och gasdirektiv ha genomförts av alla medlemsstater och kommissionen kommer att ha avslutat sin undersökning om konkurrenssituationen på de europeiska gas- och elmarknaderna. Ett slutligt beslut, som bygger på en uttömmande konsekvensbedömning, kommer sedan att fattas om eventuell kompletterande lagstiftning som anses nödvändig. Detta kan vara aktuellt för att säkra tillträde till nät på lika villkor, lämplig tillgänglig nätkapacitet, likviditet på gas- och elmarknaderna samt effektiv reglering. Det står emellertid redan klart att det finns fem centrala områden som måste uppmärksammas särskilt.

Sustainable, competitive and secure energy will not be achieved without open and competitive energy markets, based on competition between companies looking to become European-wide competitors rather than dominant national players. Open markets, not protectionism, will strenghten Europe and allow it to tackle its problems. A truly competitive single European electricity and gas market would bring down prices, improve security of supply [1] and boost competitiveness. It would also help the environment, as companies react to competition by closing energy inefficient plant.

i) Ett europeiskt elnät

In July 2007, with very few exceptions, every EU consumer will have the legal right to purchase electricity and gas from any supplier in the EU. This offers a major opportunity for Europe. But whilst much has been done to create a competitive market, work is not yet complete. Many markets remain largely national, and dominated by a few companies. Many differences remain between Member States’ approaches to market opening, preventing the development of a truly competitive European market – including powers of regulators, level of independence of network operators from competitive activities, grid rules, balancing and gas storage regimes.

Konsumenterna behöver ett sammankopplat europeiskt elnät för att en fungerande europeisk el- och gasmarknad skall kunna utvecklas. Detta kan uppnås genom gemensamma regler och standarder inom områden som påverkar den gränsöverskridande handeln. Framsteg görs inom dessa områden, men det går alltför långsamt.

By the end of 2006, the second electricity and gas Directives will have been implemented by all Member States and the Commission will have completed its competition inquiry into the functioning of the European gas and electricity markets. A final decision, based on a full impact assessment, will then be made on any additional legislative measures needed: in particular to ensure non-discriminatory network access, adequate available network capacity, liquidity on gas and electricity markets and effective regulation. However, it is already clear that five core areas need particular attention:

En europeisk nätkodex skulle kunna bidra till harmoniserade eller åtminstone jämförbara villkor för tillträde till nät. Den skulle omfatta gemensamma regler om frågor som påverkar den gränsöverskridande handeln. Experterna håller på att ta ett första steg mot detta på regional nivå, framför allt tillsynsmyndigheterna inom energisektorn genom CEER (Council of European Energy Regulators) och Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för el och gas (European Regulators Group). Mer långtgående och snabbare framsteg krävs dock för att alla företags- och privatkunder skall kunna köpa sin el och gas från leverantörer i andra medlemsstater. Därför kommer kommissionen att undersöka (i) vad som måste göras för att åtgärda skillnaderna när det gäller de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter och grad av oberoende samt (ii) om de nuvarande samarbetsformerna för nationella tillsynsmyndigheter och nationella nätoperatörer är tillfredsställande eller om det krävs ett närmare samarbete – exempelvis med en europeisk tillsynsmyndighet för energi som kan hantera gränsöverskridande frågor. En sådan tillsynsmyndighet skulle ha befogenhet att fatta beslut om gemensamma regler och strategier, t.ex. en europeisk nätkodex, och ha ett nära samarbete med nätoperatörerna. Ett europeiskt centrum för energinät skulle också kunna föra samman nätoperatörerna i ett formellt organ där de kan bidra till utarbetandet av en europeisk nätkodex.

(i) A European grid

ii) En prioriterad sammankopplingsplan

Consumers need a single European grid for a real European electricity and gas market to develop. This can be done by ensuring common rules and standards on issues that affect cross-border trade. Progress is being made on these issues, but it is too slow.

Vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002 enades stats- och regeringscheferna om att höja den lägsta sammankopplingsgraden mellan medlemsstaterna till 10 %. Framstegen har inte varit tillräckliga. Utan ytterligare fysisk kapacitet kan vi inte få en verkligt konkurrensutsatt europeisk inre marknad. Detta är särskilt viktigt i länder som Irland, Malta och de baltiska staterna, som fortfarande utgör ”energiöar” som är mer eller mindre avskurna från resten av gemenskapen. Ytterligare kapacitet för sammankoppling av elnät krävs i många områden, särskilt mellan Frankrike och Spanien så att en verklig konkurrens kan utvecklas mellan dessa två länder. Det behövs också nya investeringar i gasmarknadernas infrastruktur. I många medlemsstater måste man vidta åtgärder för att frigöra kapacitet som reserverats för de tidigare dominerande aktörerna genom långfristiga el- och gasavtal. Sammankoppling är en mycket viktig solidaritetsmekanism.

A European grid code could encourage harmonised, or at least equivalent, grid access conditions. This would take the form of common rules on regulatory issues that affect cross-border trade. Experts are taking a first step forward on a regional basis, in particular energy regulators through the Council of European Energy Regulators and the European Regulators Group. But further and quicker progress is necessary before all business and private consumers will be able to purchase their electricity and gas from suppliers in other Member States. To this end, the Commission will examine (i) what needs to be done to address the differences between existing equivalent powers and independence for national regulators and (ii) whether existing forms of collaboration between national regulators and national grid operators are adequate, or whether a closer level of collaboration is needed – with for example a European energy regulator to look at cross-border issues. Such a regulator could have decision-making powers for common rules and approaches such as a European grid code and would work together with the network operators. A European Centre for Energy Networks could also bring the network operators together in a formal body to assist work on developing a European Grid Code.

Privata och offentliga investeringar i infrastruktur måste stimuleras och tillståndsförfarandena påskyndas. Ju mer sammankopplat det europeiska elnätet blir, desto mindre blir behovet av reservkapacitet och på sikt kommer kostnaderna att sänkas. Detta är viktigt vid en tidpunkt då Europas tidigare överkapacitet börjar försvinna. Kommissionen kommer före utgången av 2006 att ange vilka enskilda åtgärder som den anser viktigast att genomföra på nationell nivå . Ytterligare åtgärder på gemenskapsnivå kommer också att anges, t.ex. effektivare användning av de styrmedel som utvecklats för de transeuropeiska näten.

(ii) A priority interconnection plan

Relationerna med Schweiz är viktiga i detta hänseende, eftersom landet är ett betydande transitland för el.

At the Barcelona European Council in 2002, the Heads of State and Government agreed to increase minimum interconnection levels between Member States to 10%. Progress has not been satisfactory. There can be no truly competitive and single European market without additional physical capacity: this is particularly vital for countries such as Ireland and Malta or for the Baltic States, which remain an “energy island”, largely cut off from the rest of the Community. Equally, additional electricity interconnection capacity is necessary between many areas and in particular between France and Spain to permit real competition between these two countries to develop. Similarly there is a need for new investment in infrastructure in gas markets. In many Member States, action needs to be taken to free up capacity reserved for former incumbents under electricity and gas long term contracts. Interconnection is a crucial mechanism for solidarity.

iii) Investeringar i kapacitet för elproduktion

Private and public investments in infrastructure need to be stimulated and authorisation procedures accelerated. The greater the interconnection in the European electricity grid, the lower the need for spare capacity and, in time, the lower the costs. This is important at a time when Europe’s previous overcapacity is becoming history. The Commission will by the end of 2006 identify the individual measures that it considers important at the level of Member States. Further actions at Community level will also be identified, such as more effective use of the Trans European Network instruments.

För att ersätta föråldrad elproduktionskapacitet och klara efterfrågan kommer man inom EU att behöva göra betydande investeringar under de närmaste 20 åren. Bland annat krävs kapacitet för att klara topparna. Man måste också säkerställa den reservkapacitet som krävs för att det inte skall uppstå störningar vid tidpunkter med hög efterfrågan och som kan tjäna som backup för förnybara energikällor med varierande tillgång. Det behövs långsiktiga investeringar som görs i tid, och en förutsättning för detta är en väl fungerande marknad som tillhandahåller nödvändiga prissignaler, incitament, stabila regler och tillgång till finansiering.

Finally, relations with Switzerland are important in this respect, which is a major transit country for electricity.

iv) Lika konkurrensvillkor: betydelsen av åtskillnad

(iii) Investment in generation capacity

Betydande skillnader kvarstår när det gäller hur effektivt olika medlemsstater har upprättat en åtskillnad mellan överföring och distribution och konkurrensutsatt verksamhet samt när det gäller graden av åtskillnad. Detta betyder att de nationella marknaderna i praktiken är öppna för rättvis och fri konkurrens i olika grad. Bestämmelserna om åtskillnad i de nya el- och gasdirektiven måste genomföras helt, inte bara bokstavligt utan också i sak. Om inte detta leder till lika konkurrensvillkor bör man överväga att vidta ytterligare åtgärder på gemenskapsnivå.

To replace ageing electricity generation capacity and to meet demand, the EU will need substantial investment over the next 20 years. This includes capacity to deal with peaks. The necessary reserve must exist in order to prevent disruptions at times of high demand and to serve as back-up for intermittent renewable energy sources. For timely and sustainable investments, a properly functioning market is needed, giving the necessary price signals, incentives, regulatory stability and access to finance.

v) Förbättrad konkurrenskraft för den europeiska industrin

(iv) A level-playing field: the importance of unbundling

Ett av de viktigaste målen på den inre marknaden för energi är att främja EU-industrins konkurrenskraft och bidra till tillväxt och sysselsättning. En konkurrenskraftig industri förutsätter ett välstrukturerat, stabilt och förutsebart regelverk som står i samklang med marknadsmekanismerna. Därför måste energipolitiken inriktas mot kostnadseffektiva lösningar och baseras på en ingående ekonomisk analys av olika alternativ och deras påverkan på energipriserna. Det är nödvändigt att säkra tillgången till energi till rimligt pris och det är av största betydelse att vi har integrerade och konkurrensutsatta el- och gasmarknader med så lite störningar som möjligt. Den nya högnivågruppen för energi, miljö och konkurrenskraft kommer att ha den viktiga uppgiften att ta fram olika sätt att främja konkurrenskraften inom alla de påverkade industrisektorerna.

Significant differences persist in the level and effectiveness of unbundling of transmission and distribution from competitive activities. This means that in practice national markets are open to fair and free competition to differing degrees. The provisions of the second electricity and gas Directives on unbundling need to be fully implemented, not just in their letter but also in their spirit. If progress to a level playing field does not result, further measures at Community level should be considered.

Då måste man exempelvis ta ställning till hur man bäst kan ta hänsyn till energiintensiva branschers legitima behov utan att bryta mot konkurrensreglerna. Slutsatserna om denna fråga bör finnas med i den rapport om inre marknaden som skall läggas fram i slutet av 2006. Man bör också undersöka de bästa sätten att säkra en effektiv samordning mellan kommissionen, de nationella tillsynsmyndigheterna på energiområdet och de nationella konkurrensmyndigheterna.

(v) Boosting the competitiveness of European industry

2.2. En inre marknad för energi som garanterar försörjningstrygghet: solidaritet mellan medlemsstater

One of the most important objectives of the internal energy market is to promote the competitiveness of EU industry and thus contribute to growth and jobs. Industrial competitiveness requires a well-designed, stable and predictable regulatory framework, respectful of market mechanisms. Energy policy therefore needs to favour cost-effective options and be based on a thorough economic analysis of different policy options and their impact on energy prices. Secure availability of energy at affordable prices is crucial. Integrated and competitive electricity and gas markets with the minimum of disruption are essential. The new High–Level Group on Energy, Environment and Competitiveness will play an important role in identifying ways to promote the competitiveness of all sectors of affected industry.

i) Ökad försörjningstrygghet på den inre marknaden

This requires considering, for example, what is the best way to accommodate the legitimate needs of energy intensive industry whilst, at the same time, respecting competition rules. Conclusions on this issue should be contained in the report on the internal market scheduled for the end of 2006. In addition, consideration needs to be given on how best to ensure effective coordination between the Commission, national energy regulators and national competition authorities.

Avreglerade och konkurrensbaserade marknader ökar försörjningstryggheten genom att de sänder rätt investeringssignaler till industrin. Men för att konkurrensen skall fungera effektivt måste marknaden vara öppen och förutsägbar.

2.2. An Internal Energy Market that guarantees security of supply: solidarity between Member States

Den fysiska säkerheten för Europas energiinfrastruktur inför naturkatastrofer och terroristhot, liksom säkerheten inför politiska risker, däribland även mot leveransavbrott, är avgörande för förutsägbarheten. Intelligenta elnät, efterfrågestyrning och lokala kraftverk kan vara till hjälp vid plötslig brist på el.

(i) Enhancing security of supply in the internal market

Detta innebär att det finns ett antal möjliga åtgärdsområden inför framtiden:

Liberalised and competitive markets help security of supply by sending the right investment signals to industry participants. But for this competition to work effectively, the market needs to be transparent and predictable.

- Ett europeiskt energiförsörjningsobservatorium bör inrättas så snart som möjligt i syfte att studera utvecklingen av utbud och efterfrågan på EU:s energimarknader, i ett tidigt skede identifiera sannolika brister i infrastruktur och utbud samt komplettera Internationella energibyråns arbete på EU-nivå.

The physical security of Europe’s energy infrastructure against risks from natural catastrophe and terrorist threat, as well as security against political risks including interruption of supply is critical to predictability. The development of smart electricity networks, demand management and distributed energy generation could all help at times of sudden shortage.

- Nätsäkerheten bör förbättras genom ökat samarbete och informationsutbyte mellan systemansvariga i syfte att fastställa gemensamma EU-normer för säkerhet och tillförlitlighet. En mer formell gruppering av systemansvariga bör inrättas. Den bör rapportera till EU:s tillsynsmyndigheter på energiområdet och till kommissionen, och kan bygga vidare på det arbete som redan påbörjats efter 2003-års strömavbrott. Den skulle kunna utvecklas till ett europeiskt center för energinät , med uppgift att samla in, analysera och offentliggöra viktig information samt att genomföra program som godkänts av behöriga lagstiftande institutioner.

This points to several areas for possible future action:

- När det gäller infrastrukturens fysiska säkerhet förtjänar två övergripande åtgärder ytterligare behandling. För det första kan en mekanism utvecklas för att förbereda och säkerställa snabba solidaritetsåtgärder och eventuellt stöd till länder som har drabbats av svårigheter till följd av att viktig infrastruktur har skadats . För det andra kan gemensamma standarder fastställas eller gemensamma åtgärder vidtas för att skydda infrastrukturen .

· The establishment of a European Energy Supply Observatory as soon as possible to monitor the demand and supply patterns on EU energy markets, identifying likely shortfalls in infrastructure and supply at an early stage and complementing on an EU level the work of the International Energy Agency.

ii) Omprövning av EU:s nödlager för olja och gas samt förebyggande av störningar

· Improved network security through increased collaboration and exchange of information between transmission system operators in defining and agreeing common European security and reliability standards. A more formal grouping of transmission system operators, reporting to the EU energy regulators and to the Commission, could build on the work already started in the wake of the 2003 blackouts. This could develop into a European Centre for Energy Networks, with powers to collect, analyse and publish relevant information, as well as to implement schemes approved by the relevant regulatory institutions.

Oljemarknaden är global, och allvarliga störningar på den kräver en reaktion på global nivå, även om de bara är lokala eller regionala. Det uttag av olja ur nödlager som Internationella energiorganet gjorde till följd av orkanen Katrina fungerade väl. Eventuella kraftfulla gemenskapsåtgärder på detta område bör därför vara förenliga med denna globala mekanism. Även detta talar för en mer samordnad gemenskapsreaktion om Internationella energiorganet fattar beslut om att ta ut olja ur lager. Framför allt skulle en sådan åtgärd underlättas av ett nytt lagförslag från kommissionen, som säkerställer att gemenskapens oljelager offentliggörs mer regelbundet och öppet i syfte att bidra till ökad insyn på oljemarknaderna.

· With respect to the physical security of infrastructure, two main actions merit further consideration. Firstly, a mechanism could be developed to prepare for and ensure rapid solidarity and possible assistance to a country facing difficulties following damage to its essential infrastructure. Secondly, common standards or measures might be taken to protect infrastructure.

Dessutom behövs en genomgång av de befintliga direktiven om försörjningstrygghet när det gäller gas och el för att se till att de kan hantera eventuella försörjningsstörningar. Den senaste tidens erfarenheter har gett upphov till viktiga frågor, bland annat om Europas gaslager klarar av tillfälliga försörjningsstörningar. Vid denna genomgång bör det också undersökas hur tydliga de signaler är som skall uppmuntra till nödvändiga investeringar på Europas gas- och elmarknader under de kommande åren – däribland investeringar i försörjningstrygghet och infrastruktur för att möjliggöra ömsesidigt stöd. Detta skulle bland annat kunna omfatta ett nytt lagförslag om gaslager för att säkerställa att EU kan reagera på tillfälliga störningar i gasförsörjningen på ett sätt som garanterar solidaritet mellan medlemsstaterna, samtidigt som hänsyn tas till att lagringspotentialen är olika i olika delar av unionen.

(ii) Rethinking the EU’s approach to emergency oil and gas stocks and preventing disruptions

2.3. En trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning: en mer hållbar, effektiv och diversifierad energimix

Oil is a global market and major supply disruptions, even if local or regional, require a global response. The release of emergency stocks organised by the IEA in response to Hurricane Katrina worked well. Any stronger Community action in this area should therefore be compatible with this global mechanism. This might still point to a more coordinated Community response in the event of an IEA decision to release stocks. In particular, this would be helped by a new Commission legislative proposal ensuring the publication on a more regular and transparent basis the state of Community oil stocks, to contribute improving transparency on oil markets.

Varje medlemsstat och energiföretag väljer själva vilken energimix de önskar. De val en medlemsstat gör påverkar emellertid oundvikligen grannländernas och hela gemenskapens energisäkerhet, liksom konkurrenskraft och miljö. Följande exempel kan ges på detta:

Furthermore, the existing Directives on gas and electricity security of supply should be re-examined to ensure they can deal with potential supply disruptions. Recent experience has raised important questions, including whether Europe’s gas stocks can meet the challenge of shorter term supply disruptions. This review should also consider whether the appropriate signals are being given to encourage the necessary investment in Europe’s gas and electricity markets in the years ahead, including investments in security of supply and infrastructure to enable mutual assistance. This could, inter alia, include a new legislative proposal concerning gas stocks to ensure that the EU can react to shorter term emergency gas supply disruptions in a manner that ensures solidarity between Member States, whilst taking account of the different potential for storage in different parts of the EU.

- Om en medlemsstat beslutar sig för att helt eller delvis använda naturgas för kraftproduktion påverkar det i hög grad grannländernas försörjningstrygghet vid gasbrist.

2.3. Tackling security and competitiveness of energy supply: towards a more sustainable, efficient and diverse energy mix

- Om en medlemsstat beslutar sig för att använda kärnkraft kan det beslutet i hög grad även påverka andra medlemsstater, eftersom det påverkar EU:s beroende av importerade fossila bränslen och dess koldioxidutsläpp.

Each Member State and energy company chooses its own energy mix. However, choices made by one Member State inevitably have an impact on the energy security of its neighbours and of the Community as a whole, as well as on competitiveness and the environment. For example:

Den strategiska översynen av EU:s energipolitik kan ge tydliga europeiska ramar för nationella beslut om energimix. Den bör innehålla en analys av för- och nackdelar med olika energikällor, från inhemska förnybara energikällor, såsom vind, biomassa och biobränslen, småskalig vattenkraft och energieffektivitet, till kol och kärnkraft, samt följdverkningarna av dessa förändringar för EU som helhet. Analysen skulle kunna utföras enligt en standardmetod.

· decisions to rely largely or wholly on natural gas for power generation in any given Member State have significant effects on the security of supply of its neighbours in the event of a gas shortage;

Kol och brunkol står till exempel idag för omkring en tredjedel av EU:s elproduktion. Klimatförändringarna innebär att detta endast är hållbart tillsammans med kommersiellt utnyttjad avskiljning av koldioxid och rena koltekniker på EU-nivå.

· decisions by Member States relating to nuclear energy can also have very significant consequences on other Member States in terms of the EU’s dependence on imported fossil fuels and CO2 emissions.

Översynen skulle också möjliggöra en öppen och objektiv debatt om kärnkraftens framtid inom EU för de berörda medlemsstaterna. Kärnkraften står idag för omkring en tredjedel av EU:s elproduktion och den utgör den största källan till i stort sett kolfri energi i Europa, samtidigt som frågorna om kärnavfall och säkerhet behöver behandlas. EU kan spela en viktig roll för att garantera att alla kostnader, fördelar och nackdelar med kärnkraften identifieras, så att vi kan få en välgrundad, objektiv och öppen debatt.

The Strategic EU Energy Review would offer a clear European framework for national decisions on the energy mix. It should analyse all the advantages and drawbacks of different sources of energy, from indigenous renewable energy sources such as wind, biomass and biofuels, small hydro and energy efficiency to coal and nuclear, and the knock-on effects of these changes for the EU as a whole. This could be based on a standard methodology.

Dessutom kan det vara lämpligt att komma överens om ett övergripande strategiskt mål där balans råder mellan hållbar energianvändning, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ett sådant mål bör utarbetas mot bakgrund av en noggrann konsekvensanalys och användas vid bedömningar av EU:s energimix. Det skulle kunna hjälpa EU att hejda det ökande importberoendet. Till exempel kan en målsättning vara att fastställa en miniminivå för hur stor del av EU:s totala energitillverkning som skall utvinnas ur säkra energikällor med låg kolförbrukning . Det strategiska målet skulle kunna avspegla de potentiella riskerna med importberoende, fastslå en övergripande ambition att på lång sikt utveckla energikällor med låg kolförbrukning, och göra det möjligt att identifiera vilka huvudsakligen inre åtgärder som är nödvändiga för att nå dessa mål. Medlemsstaternas frihet att välja mellan olika energikällor skulle här kunna kombineras med behovet för EU som helhet att ha en energimix som totalt sett uppfyller de centrala energimålen. Den strategiska översynen av energipolitiken skulle kunna utarbeta förslag till och utföra efterföljande övervakning av ett sådant mål som fastställts av rådet och Europaparlamentet.

Coal and lignite, for example, presently account for around one-third of the EU’s electricity production: climate change means that this is only sustainable if accompanied by commercialised carbon sequestration and clean coal technologies on an EU level.

2.4. En samstämmig strategi för att hantera klimatförändringarna

The Review should also allow a transparent and objective debate on the future role of nuclear energy in the EU, for those Member States concerned. Nuclear power, at present, contributes roughly one-third of the EU’s electricity production and, whilst careful attention needs to be given to the issues of nuclear waste and safety, represents at present the largest source of largely carbon free energy in Europe. The EU can play a useful role in ensuring that all costs, advantages and drawbacks of nuclear power are identified for a well-informed, objective and transparent debate.

Effektiva åtgärder för att hantera klimatförändringarna måste införas snarast, och EU måste fortsätta att gå i täten genom att fungera som förebild och arbeta för så breda internationella åtgärder som möjligt. Europa måste ha ambitioner och måste agera samordnat för att gynna EU:s mål från Lissabon.

Furthermore, it might be appropriate to agree an overall strategic objective, balancing the goals of sustainable energy use, competitiveness and security of supply. This would need to be developed on the basis of a thorough impact assessment and provide a benchmark on the basis of which the EU’s developing energy mix could be judged and would help the EU to stem the increasing dependence on imports. For example, an objective might be to aim for a minimum level of the overall EU energy mix originating from secure and low-carbon energy sources. Such a benchmark would reflect the potential risks of import dependency, identify an overall aspiration for the long term development of low carbon energy sources and permit the identification of the essentially internal measures necessary to achieve these goals. It would combine the freedom of Member States to choose between different energy sources and the need for the EU as a whole to have an energy mix that, overall, meets its core energy objectives. The Strategic EU Energy Review could serve as the tool for the proposal and subsequent monitoring of any such objective agreed by the Council and Parliament.

EU är redan ledande när det gäller att bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ökad energiförbrukning. I de åtgärder som vidtagits kombineras en stabil lagstiftning och program för energieffektivitet med uppmuntran till konkurrenskraftig och effektiv förnybar energi. EU:s åtagande att bekämpa klimatförändringarna är emellertid långsiktigt.

2.4. An integrated approach to tackling climate change

För att begränsa den kommande globala uppvärmningen till 2 grader över den förindustriella nivån, enligt vad som överenskommits, bör de globala utsläppen av växthusgaser senast år 2025 nå sin högsta nivå och sedan minska med minst 15 %, men kanske med upp till 50 % jämfört med 1990-talets nivåer. Detta är en enorm utmaning som innebär att Europa måste agera nu, framför allt på områdena energieffektivitet och förnybara energikällor.

Effective action to address climate change is urgent and the EU must continue to lead by example and, above all, work towards the widest possible international action. Europe needs to be ambitious and must act in an integrated manner that promotes the EU’s Lisbon objectives.

Åtgärder på dessa områden kommer utöver att minska klimatförändringarna att bidra till tryggad energiförsörjning och till att begränsa EU:s ökande beroende av importerad energi. De skulle också kunna skapa många högkvalificerade arbetstillfällen i Europa och hjälpa Europa att bevara sin tekniska ledning i en snabbt växande global sektor.

The EU is already at the forefront of approaches to decouple economic growth from increasing energy consumption. Its action has combined robust legislative initiatives and energy efficiency programmes with encouragement to competitive and effective renewable energy. However, the EU’s commitment to fighting climate change is a long-term one.

Därmed skapar EU:s system för handel med utsläppsrätter en flexibel och kostnadseffektiv ram för en mer klimatvänlig energiproduktion. En fullständig översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter ger möjlighet att bredda och ytterligare förbättra systemet. Dessutom utgör EU:s system för handel med utsläppsrätter en grundplåt för en gradvis växande global kolmarknad, och ger därmed europeiska företag en chans att snabbt komma igång på detta område.

In order to limit the forthcoming rise of global temperatures at the agreed target of maximum of 2 degrees above pre-industrial levels, global greenhouse gas emissions should peak no later than 2025, and then be reduced by at least 15%, but perhaps as much as 50% compared to 1990 levels. This huge challenge means that Europe must act now, in particular on energy efficiency and renewable energy.

i) Minskad energiförbrukning, ökad energieffektivitet

Action on renewables and energy efficiency, besides tackling climate change, will contribute to security of energy supply and help limit the EU’s growing dependence on imported energy. It could also create many high-quality jobs in Europe and maintain Europe’s technological leadership in a rapidly growing global sector.

En väl fungerande politik för energieffektivitet innebär inte att man behöver göra avkall på komfort och bekvämlighet. Det betyder inte heller minskad konkurrenskraft. Tvärtom innebär det dels kostnadseffektiva investeringar för att minska energiavfallet och därigenom öka levnadsstandarden och spara pengar, dels användning av prissignaler som kan leda till en mer ansvarsfull, ekonomisk och rationell energianvändning. Marknadsbaserade instrument, däribland gemenskapens energiskatteramar, kan vara mycket effektiva i detta syfte.

In this respect, the EU Emissions Trading Scheme creates a flexible and cost-efficient framework for more climate friendly energy production. The full review of the EU Emissions Trading Scheme gives an opportunity for expanding and further improving the functioning of the scheme. In addition, the EU Emissions Trading Scheme provides the nucleus for a gradually expanding global carbon market, hereby giving European business a head-start.

Trots att Europa redan är en av världens mest energieffektiva regioner kan vi gå mycket längre. I 2005 års grönbok om energieffektivitet visade kommissionen att besparingar på upp till 20 % av EU:s energiförbrukning är möjliga. Det motsvarar 60 miljarder euro i besparingar på energi, samtidigt som det ökar försörjningstryggheten ordentligt och skapar upp till en miljon nya arbetstillfällen i direkt berörda sektorer.

(i) Making more from less: leading on energy efficiency

EU:s sammanhållningspolitik är användbar här. Den har till mål att stödja energieffektivitet, utveckla förnybara och alternativa energikällor och investeringar i nät på områden där det är uppenbart att marknaden misslyckats. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna och regionerna att, när de förbereder sina nationella strategiska referensramar och operativprogram för åren 2007–2013, använda de möjligheter som sammanhållningspolitiken erbjuder för att stödja denna strategi.

An effective energy efficiency policy does not mean sacrificing comfort or convenience. Nor does it mean reducing competitiveness. In fact an effective policy in this area means the opposite; making cost-effective investments in order to reduce the waste of energy, thereby increasing standards of living and saving money, and using price signals, that would lead to more responsible, economical and rational use of energy. Market-based instruments, including the Community energy tax framework, can be a very efficient tool in this respect.

Kommissionen kommer i år att lägga fram förslag på en åtgärdsplan för energieffektivitet för att förverkliga denna besparingspotential. I detta arbete krävs kontinuerligt stöd och målmedvetenhet på högsta politiska nivå över hela Europa. Många av insatserna måste göras på nationell nivå, såsom att ge bidrag och skatteförmåner, och där ligger också nyckeln till att övertyga allmänheten om att energieffektivitet kan innebära besparingar för var och en. Men arbetet på EU-nivå kan vara av avgörande betydelse och åtgärdsplanen kommer att innehålla förslag på hur dessa besparingar på 20 % skall kunna göras till år 2020.

Although Europe is already one of the world’s most energy efficient regions, it can go much further. In its 2005 Green Paper on Energy Efficiency, the Commission showed that up to 20% of EU energy use could be saved: equivalent to spending as much as € 60 billion less on energy, as well as making a major contribution to energy security and creating up to a million new jobs in the sectors directly concerned.

Nedan följer exempel på möjliga åtgärder:

One useful instrument in this respect is the EU’s cohesion policy, which identifies as objectives supporting energy efficiency, the development of renewable and alternative energy sources and investments in networks where there is evidence of market failure. The Commission calls upon Member States and regions, when preparing their National Strategic Reference Frameworks and operational programmes for 2007-2013, to make effective use of the possibilities provided for by cohesion policy in support of the present strategy.

- Långsiktiga riktade kampanjer för energieffektivitet, däribland effektivitet i (främst offentliga) byggnader.

The Commission will this year propose an Action Plan on Energy Efficiency to realise this potential. This effort needs consistent support and determination at the very highest political level throughout Europe. Many of the tools are in national hands, such as grants and tax incentives, and the national level holds the key to convincing the public that energy efficiency can bring them real savings. But the EU level can have a decisive impact and the Action Plan will propose concrete measures to reach this 20% potential by 2020.

- En stor ansträngning för att förbättra energieffektiviteten i transportsektorn och framför allt snabbt förbättra de allmänna transporterna i Europas större städer.

Examples of possible action include:

- Användning av ekonomiska instrument som skall fungera som katalysatorer för investeringar från affärsbanker i energieffektiviseringsprojekt och företag som erbjuder energitjänster.

– Long-term targeted energy efficiency campaigns, including efficiency in buildings, notably public buildings.

- Mekanismer för att stimulera investeringar i energieffektiviseringsprojekt och företag som erbjuder energitjänster.

– A major effort to improve energy efficiency in the transport sector and in particular to improve rapidly urban public transport in Europe’s major cities.

- Ett Europatäckande system för så kallade vita certifikat som det går att bedriva handel med, och som gör det möjligt för företag vars energieffektivitet överstiger miniminormerna att sälja denna framgång till andra som inte har lyckats uppfylla normerna.

– Harnessing financial instruments to catalyze investments by commercial banks in energy-efficiency projects and companies providing energy services.

- Vägledning för konsumenter och tillverkare genom ökade bedömningar och demonstrationer av energiprestanda för de största energiförbrukande produkterna (apparater, fordon och industriell utrustning). Det kan vara lämpligt att fastställa miniminormer på detta område.

– Mechanisms to stimulate investment in energy efficiency projects and energy services companies.

Slutligen kommer energieffektivitet att vara en global prioritet. Åtgärdsplanen kan tjäna som startramp för liknande åtgärder i resten av världen, i nära samarbete med Internationella energiorganet och Världsbanken. EU bör lägga förslag till och arbeta för ett internationellt avtal om energieffektivitet som omfattar både industriländer och utvecklingsländer och en utvidgning av avtalet Energy star .

– A Europe-wide “white certificates” system, tradable certificates, which would enable companies that exceed energy efficiency minimum standards to “sell” this success to others that have failed to meet these standards.

ii) Ökad användning av förnybara energikällor

– To guide consumers and manufacturers, more focus will need to be put on rating and showing the energy performance of the most important energy-using products including appliances, vehicles, and industrial equipment. It may be appropriate to set minimum standards in this area.

Sedan 1990 har EU arbetat med en ambitiös och framgångsrik plan för att bli världsledande i förnybar energi. För att ge ett exempel har EU nu installerat vindkraft med en kapacitet som motsvarar 50 kolkraftverk, till kostnader som har halverats under de gångna 15 åren. EU:s marknad för förnybar energi har en årlig omsättning på 15 miljarder euro (hälften av världsmarknaden), sysselsätter ungefär 300 000 personer, och är en betydelsefull exportör. Förnybar energi börjar nu tävla prismässigt med fossila bränslen.

Finally, energy efficiency needs to become a global priority. The Action Plan can serve as a “launch pad” to catalyse similar action worldwide, in close collaboration with the IEA and the World Bank. The EU should propose and promote an international agreement on energy efficiency, involving both developed and developing countries and the expansion of the Energy Star Agreement.

2001 beslöt EU att 21 % av den el som förbrukades inom EU år 2010 skulle komma från förnybara energikällor. 2003 beslöt EU att minst 5,75 % av all bensin och diesel år 2010 skulle ha ersatts av biobränsle. I ett antal länder ökar användningen av förnybar energi snabbt med hjälp av nationella stödramar. Men om dagens tendenser fortsätter kommer EU ändå att landa 1–2 procentenheter under uppsatta mål. Om EU skall uppfylla sina långsiktiga klimatförändringsmål och minska sitt beroende av import av fossila bränslen, kommer den att behöva uppfylla och till och med gå längre än de mål som satts upp. Förnybar energi är redan idag den tredje största källan till elektricitet i världen (efter kol och gas) och den har potential att öka ytterligare, med alla de miljömässiga och ekonomiska fördelar som följer därav.

(ii) Increasing the use of renewable energy sources

För att förnybar energi skall nå upp till sin fulla potential måste de politiska riktlinjerna fungera som stöd för och stimulera till ökad konkurrenskraft mellan sådana energikällor, samtidigt som konkurrensreglerna respekteras. Vissa källor till inhemsk energi med låg kolförbrukning är livskraftiga, men andra, såsom havsbaserad vindkraft, vågkraft och tidvattenkraft, behöver positiv stimulans för att förverkligas.

Since 1990, the EU has been engaged in an ambitious and successful plan to become world leader in renewable energy. To take one example, the EU has now installed wind energy capacity equivalent to 50 coal fired power stations, with costs halved in the past 15 years. The EU’s renewable energy market has an annual turnover of € 15 billion (half the world market), employs some 300,000 people, and is a major exporter. Renewable energy is now starting to compete on price with fossil fuels.

Den förnybara energins fulla potential kommer bara att förverkligas genom ett långsiktigt åtagande att utveckla och införa förnybar energi. Parallellt med den strategiska översynen av EU:s energipolitik kommer kommissionen att lägga fram en vägledande plan för förnybar energi . Den kommer att innehålla följande delar:

In 2001, the EU agreed that the share of electricity from renewable energy sources in the EU consumption should reach 21% by 2010. In 2003, it agreed that at least 5.75 % of all petrol and diesel should be bio-fuels by 2010. A number of countries are showing a rapid increase in renewable energy use through supportive national policy frameworks. But under current trends, the EU will miss both targets by 1-2 percentage points. If the EU is to meet its longer term climate change goals and reduce its dependence on fossil fuel imports, it will need to meet and indeed go beyond these targets. Renewable energy is already the third electricity generation source worldwide (after coal and gas) and has the potential to grow still further, with all the environmental and economic advantages that would follow.

- Ett aktivt program med särskilda åtgärder för att säkerställa att de mål som ställts upp också uppfylls.

For renewable energy to fulfil its potential, the policy framework needs to be supportive and in particular to stimulate increasing competitiveness of such energy sources while fully respecting the competition rules. While some sources of low-carbon indigenous energy are already viable, others, such as off-shore wind, wave and tidal energy need positive encouragement to be realised.

- Beaktande av vilka mål som krävs efter 2010 , och vilken typ av mål det bör vara för att ge säkerhet på lång sikt för industri och investerare, och vilka program och åtgärder som krävs för att förverkliga detta. Alla sådana mål skulle kunna kompletteras med utvidgade operativa mål när det gäller el, bränsle och eventuellt uppvärmning.

The full potential of renewable energy will only be realised through a long-term commitment to develop and install renewable energy. In parallel to the Strategic EU Energy Review, the Commission will bring forward a Renewable Energy Road Map. This would cover key issues for an effective EU policy on renewables:

- Ett nytt gemenskapsdirektiv om uppvärmning och kylning , som kan komplettera gemenskapens ramar för energibesparingar.

– an active programme with specific measures to ensure that existing targets are met;

- En detaljerad plan på kort, medellång och lång sikt för att stabilisera och gradvis minska EU:s beroende av importerad olja. Denna bör utgå från den befintliga handlingsplanen för biomassa[2] och strategin för biodrivmedel[3].

– consideration of which targets or objectives beyond 2010 are necessary, and the nature of such targets, in order to provide long term certainty for industry and investors, as well as the active programmes and measures needed to make this a reality. Any such targets could be complemented by extended operational targets on electricity, fuels and possibly heating;

- Forskning, demonstration och marknadsintroduktion för att föra rena och förnybara energikällor närmare marknaderna .

– a new Community Directive on heating and cooling, complementing the Community energy saving framework;

Den vägledande planen bör utgå från en noggrann konsekvensanalys och jämföra förnybara energikällor med andra tillgängliga alternativ.

– a detailed short, medium and long term plan to stabilise and gradually reduce the EU’s dependence on imported oil. This should build on the existing Biomass Action Plan [2] and the Strategy for Biofuels [3];

(iii) Avskiljning av koldioxid och geologisk lagring

– Research, demonstration and market replication initiatives to bring clean and renewable energy sources closer to markets.

Avskiljning av koldioxid och geologisk lagring i kombination med teknik för rena fossila bränslen utgör en tredje möjlighet att använda teknik för utsläpp som ligger nära noll. Idag är det redan ekonomiskt möjligt vid återvinning av olja och gas. Detta är särskilt viktigt för länder som väljer att fortsätta använda kol som en säker och rik energikälla.

The Road Map would be based on a thorough impact assessment, assessing renewable energy sources against the other options available.

Denna teknik behöver emellertid stimulans för att bli ett ekonomiskt alternativ, ge den privata sektorn rättssäkerhet och garantera en oskadad miljö. Forskning och utveckling och storskaliga demonstrationsprojekt krävs för att minska kostnaderna för tekniken, och marknadsbaserade stimulansåtgärder såsom handel med utsläppsrättigheter kan göra detta till ett lönsamt alternativ på lång sikt.

(iii) Carbon capture and geological storage

2.5. Främjande av innovation: en strategisk energiteknikplan

Carbon capture and geological storage, in combination with clean fossil fuel technologies provides a third opportunity of near zero emission technology. Today it can already be economically used for enhanced oil or gas recovery. It can be particularly important for countries which choose to continue the use of coal as a secure and abundant energy source.

En förutsättning för försörjningstrygghet, hållbarhet och industriell konkurrenskraft är att ny energiteknik utvecklas och används.

However, this technology needs a stimulus to create the necessary economic incentives, provide legal certainty for the private sector and ensure environmental integrity. R&D and large scale demonstration projects are needed to bring the technology towards reduced costs, and market-based incentives such as emissions trading can also make this a profitable option for the longer term.

Energirelaterad forskning har i hög grad bidragit till ökad energieffektivitet (t.ex. när det gäller bilmotorer) och en mer diversifierad energianvändning genom förnybara energikällor. Ökade insatser krävs dock med tanke på de stora utmaningar som ligger framför oss.

2.5. Encouraging innovation: a strategic European energy technology plan

För detta krävs ett långsiktigt engagemang. Som exempel kan nämnas att man tack vare forskning kunnat öka kolkraftverkens effektivitet med 30 % under de senaste 30 åren. Kol- och stålforskningsfonden har bidragit till finansieringen av detta på EU-nivå. Ytterligare teknisk utveckling skulle leda till stora minskningar av koldioxidutsläppen.

The development and deployment of new energy technologies is essential to deliver security of supply, sustainability and industrial competitiveness.

Forskning kan också skapa kommersiella möjligheter. Energieffektiv teknik och teknik som ger låga koldioxidutsläpp utgör en snabbt växande internationell marknad som kommer att vara värd miljarder euro de kommande åren. EU måste se till att den europeiska industrin blir världsledande inom dessa nya generationer av teknik och processer.

Energy related research has contributed strongly to energy efficiency (e.g. in car engines) and to energy diversity through renewable energy sources. However the magnitude of the challenges ahead requires increased efforts.

Sjunde ramprogrammet bygger på erkännandet att det inte finns någon universallösning på våra energiproblem och omfattar därför många olika typer av teknik: förnybar energiteknik, ren kolteknik och teknik för uppsamling och bindning av kol som en industriell realitet, utveckling av ekonomiskt bärkraftiga biodrivmedel, nya energivektorer som väte och miljövänlig energianvändning (t.ex. bränsleceller) och energieffektivitet samt avancerad kärnfission och utveckling av fusionsteknik genom genomförandet av ITER-avtalet.

This necessitates a long term commitment. As an example research has allowed efficiency of coal power stations to be improved by 30% in the last thirty years. The Research Fund for Coal and Steel has contributed to funding this at EU level. Further technological developments would see significant reductions in CO2 emissions.

EU behöver en strategisk plan för energiteknik som också bör omfatta tillräckliga resurser. Detta bör påskynda utvecklingen av lovande energiteknik, men bör också bidra till att skapa rätt förutsättningar för en effektiv spridning av sådan teknik inom EU och på världsmarknaden. Forskning inom områden med hög energiförbrukning (bostäder, transporter, jordbruk, agroindustri och material) bör också omfattas av planen. Det europeiska teknikinstitut som föreslagits kan ha stor betydelse i detta sammanhang.

Research can also bring commercial opportunities. Energy efficient and low carbon technologies constitute a rapidly growing international market that will be worth billions of Euros in the coming years. Europe must ensure that its industries are world leaders in these new generations of technologies and processes.

Planen bör stärka de europeiska forskningsinsatserna för att förhindra överlappningar mellan medlemsstaterna olika teknik- och forskningsprogram och lägga fokus på de mål som fastställts på EU-nivå. Industriledda europeiska teknikplattformar om biobränslen, väte och bränsleceller, solceller, ren kolteknik och elnät kommer att bidra till utvecklingen av gemensamma forskningsagendor och spridningsstrategier.

The 7th Framework Programme recognises that there is no single solution to our energy problems, but deals with a wide portfolio of technologies: renewable energy technologies, making clean coal and carbon capture and sequestration an industrial reality, developing economically viable biofuels for transports, new energy vectors such as hydrogen and environmentally friendly energy usage (e.g. fuel cells) and energy efficiency; as well as advanced nuclear fission and the development of fusion through the implementation of the ITER Agreement.

EU måste undersöka hur man kan finansiera en mer strategisk energiforskning och vidta ytterligare åtgärder för att integrera och samordna gemenskapens och medlemsstaternas program för forskning och innovation samt budgetarna för dessa. Man bör bygga vidare på erfarenheterna och resultaten från europeiska teknikplattformar och engagera olika aktörer och beslutsfattare på hög nivå i arbetet med att ta fram en EU-strategi för omvandlingen av energisystemen och effektiviseringen av den totala forskningsinsatsen.

The EU needs an appropriately resourced strategic energy technology plan. This should accelerate the development of promising energy technologies, but should also help to create the conditions to bring such technologies efficiently and effectively to the EU and the world markets. Research in areas of high energy use – housing, transport, agriculture, agro-industries, and materials – should also be addressed. The proposed European Institute of Technology (EIT) could play an important role in helping achieve this.

Europa bör utveckla ”ledande marknader” för innovation och därför bör man satsa på storskaliga integrerade åtgärder som har den kritiska massa som krävs och mobilisera privata företag, medlemsstater och Europeiska kommissionen i offentlig-privata partnerskap eller genom integrering av medlemsstaternas och gemenskapens program för energiforskning. Det långsiktiga energirelaterade ITER-projektet och det internationellt samordnade initiativet Generation IV, som syftar till att utforma ännu säkrare och mer hållbara reaktorer, är några exempel på samordnade EU-åtgärder för att uppnå konkreta mål. Europa bör också investera i andra tänkbara framtida energiformer, som väte och bränsleceller, uppsamling och bindning av kol och storskalig förnybar teknik som koncentrerad solenergi, samt ännu mer långsiktiga energilösningar, som t.ex. metanhydrat. Man bör också undersöka hur man kan utnyttja Europeiska investeringsbankens resurser för att främja marknadsnära FoU inom detta område och förbättra samarbetet inom områden av global betydelse.

The plan should strengthen the European research effort to prevent overlaps in national technology and research programmes and to put the focus on agreed EU-level goals. Industry-led European technology platforms on biofuels, hydrogen and fuel cells, photovoltaics, clean coal and electricity networks help to develop commonly agreed research agendas and deployment strategies.

Åtgärder för att snabba på teknikutvecklingen och få ner kostnaderna för ny energiteknik måste kombineras med politiska åtgärder för att öppna marknaderna och se till att existerande teknik som kan bidra till att motverka klimatförändringar får genomslag på marknaderna. Ny teknik måste konkurrera med etablerad teknik och de enorma investeringar som redan gjorts i det nuvarande energisystemet, som huvudsakligen är baserat på fossila bränslen och centraliserad kraftproduktion. EU:s system för handel med utsläppsrätter, gröna certifikat, inmatningspriser och andra åtgärder kan göra miljövänlig energiproduktion, energiomvandling och energianvändning till ekonomiskt realistiska alternativ. Den här typen av åtgärder kan ge en kraftfull politisk signal till marknaden och skapa stabila villkor för industrins långsiktiga investeringsbeslut. Programmet Intelligent energi - Europa kommer också att omfatta de verktyg och mekanismer som behövs för att undanröja de hinder för spridningen av ny och effektiv energiteknik som inte är av teknisk art.

The EU needs to consider ways to finance a more strategic approach to energy research, taking further steps towards integrating and coordinating Community and national research and innovation programmes and budgets. Building upon the experience and output of European technology platforms, high-level stakeholders and decision-makers need to be mobilised to develop an EU vision for the transformation of the energy system and to maximise the efficiency of the overall research effort.

2.6. En sammanhängande energipolitik gentemot omvärlden

Where appropriate, particularly to develop “leading markets” for innovation, Europe should act through large-scale integrated actions with the necessary critical mass, mobilising private business, Member States and the European Commission in public/private Partnerships or through the integration of National and Community Energy Research Programmes. The long-term energy-related ITER project and the internationally coordinated Generation IV initiative aiming at designing even safer and more sustainable reactors, are examples of concerted EU actions to achieve specific goals. Europe should also invest in other possible future forms of energy, such as hydrogen and fuel cells, carbon capture and storage, large-scale renewable technologies such as concentrated solar thermal, as well as even longer term prospects such as methane hydrates. Consideration should also be given on how to mobilise the resources of the European Investment Bank to promote close to market R&D in this area and how to enhance cooperation in areas of global concern.

Den utmaning Europa står inför på energiområdet kräver en sammanhängande politik gentemot omvärlden. Därigenom skulle EU kunna spela en mer effektiv internationell roll vid lösningen av gemensamma problem med energipartners världen över. En sammanhängande politik gentemot omvärlden är avgörande för en konkurrenskraftig, hållbar och trygg energiförsörjning. Den skulle markera att EU nu agerar på ett nytt sätt och visa att medlemsstaterna är beslutna att söka gemensamma lösningar på gemensamma problem.

Actions to accelerate technology development and drive down the costs of new energy technologies must be complemented by policy measures to open the market and to ensure the market penetration of existing technologies that are effective in addressing climate change. Competing against entrenched technologies and huge locked-in investments in the current energy system, largely based on fossil fuels and centralised generation, new technologies face high entry barriers. The EU Emissions Trading Scheme, green certificates, feed-in tariffs and other measures can ensure that the implementation of environmentally friendly energy production, conversion and use is financially viable. Such measures can provide powerful policy signals to the market and create a stable climate in which industries can take the long-term investment decisions required. The Intelligent Energy-Europe Programme will also provide the necessary tools and mechanisms to overcome the non technical barriers to the take up of new and effective energy technologies.

Första steget är att på gemenskapsnivå komma överens om målen för en energipolitik gentemot omvärlden och vad som måste göras för att nå dem, både på gemenskapsnivå och nationellt. Hur effektiv och sammanhängande EU:s energipolitik gentemot omvärlden blir, är beroende av vilka framsteg som görs i utformandet av en intern politik och, framför allt, av upprättandet av den inre marknaden för energi. Den nämnda strategiska översynen av EU:s energipolitik kan ligga till grund när den gemensamma visionen fastställs. Översynen kan utgöra en status- och åtgärdsplan för Europeiska rådet, varigenom gjorda framsteg kan övervakas och nya utmaningar och handlingsmöjligheter lyftas fram. Som uppföljning bör formella politiska diskussioner regelbundet föras mellan medlemsstaterna och kommissionen på gemenskapsnivå enligt ett förfarande som ännu inte har fastställts. Dessa diskussioner skulle, inom lämpliga institutionella ramar, utgöra en gemensam referenspunkt för alla aktörer inom europeisk energipolitik, både på gemenskapsnivå och nationellt. De skulle möjliggöra inte bara ett effektivt informationsutbyte, utan också reell samordning. Det skulle göra det möjligt för EU att visa en enad front.

2.6. Towards a coherent external energy policy

Fördelarna med detta förfarande skulle vara särskilt stora för EU:s politik gentemot omvärlden. Följande grundläggande mål och instrument bör ingå:

The energy challenges facing Europe need a coherent external policy to enable Europe to play a more effective international role in tackling common problems with energy partners worldwide. A coherent external policy is essential to deliver sustainable, competitive and secure energy. It would be a break from the past, and show Member States’ commitment to common solutions to shared problems.

i) En tydlig strategi för en tryggad och diversifierad energiförsörjning

The first step is to agree at Community level on the aims of an External Energy Policy and on the actions needed at both Community and national level to achieve it. The effectiveness and coherence of the EU’s external energy policy is dependent upon the progress with internal policies and, in particular, the creation of the internal market for energy. The abovementioned Strategic EU Energy Review would serve as the basis for establishing this common vision. This would constitute a stocktaking and action plan for the European Council, monitoring progress and identifying new challenges and responses. Follow-up should take the form of regular formal political level discussions at Community level, involving Member States and the Commission in a manner to be developed. It would offer a single reference point, with an appropriate institutional format, for all actors in European energy at both Community and national level. This would permit not only the effective exchange of information but also a real co-ordination of approach: it would enable the EU, in effect, “to speak with the same voice”.

En sådan strategi är nödvändig både för EU som helhet och för individuella medlemsstater eller regioner, och särskilt lämpad för gas. Därför kunde den översyn som behandlas erbjuda tydligt angivna prioriteter för upprustning och anläggning av den nya infrastruktur som krävs för att trygga EU:s energiförsörjning – huvudsakligen nya rörledningar för gas och olja och terminaler för flytande naturgas, samt tillämpning av transitering och tillgång till befintliga rörledningar för tredje part. Här ingår till exempel oberoende gasleveranser via rörledningar från området kring Kaspiska havet, Nordafrika och Mellanöstern till centrala EU, nya terminaler för flytande naturgas till marknader där konkurrensen mellan gasleverantörer för närvarande inte är tillräcklig, och Centraleuropeiska oljerörledningar som skall förse EU med olja från området kring Kaspiska havet via Ukraina, Rumänien och Bulgarien. Dessutom bör översynen peka på vilka konkreta politiska och ekonomiska åtgärder och föreskrifter som krävs för att aktivt stödja företag som utför sådana projekt. Den nya EU–Afrika-strategin, som har sammankoppling av energisystem som huvudsakligt insatsområde, skulle också kunna vara till hjälp för att diversifiera källorna till Europas olje- och gasförsörjning.

The benefits of this approach for the external dimension would be particularly strong. It should cover a number of key goals and instruments:

ii) Energipartnerskap med producenter, transitländer och andra internationella aktörer

(i) A clear policy on securing and diversifying energy supplies

EU och dess partner på energiområdet är beroende av varandra. Det avspeglar sig på bilateral och regional nivå genom ett antal särskilda energidialoger mellan EU och olika producent- och transitländer[4]. På samma sätt utgör energifrågor en allt större del av EU:s politiska dialog med andra större energikonsumenter (såsom USA, Kina och Indien) och inom multilaterala forum såsom G8. Dessa dialoger bör föras i enlighet med den gemensamma vision som läggs fram vid översynen.

Such a policy is necessary both for the EU as a whole and for specific Member States or regions, and is especially appropriate for gas. To this end, the above mentioned Review could propose clearly identified priorities for the upgrading and construction of new infrastructure necessary for the security of EU energy supplies, notably new gas and oil pipelines and liquefied natural gas (LNG) terminals as well as the application of transit and third party access to existing pipelines. Examples include independent gas pipeline supplies from the Caspian region, North Africa and the Middle East into the heart of the EU, new LNG terminals serving markets that are presently characterised by a lack of competition between gas suppliers, and Central European oil pipelines aiming at facilitating Caspian oil supplies to the EU through Ukraine, Romania and Bulgaria. In addition, the Review could acknowledge the concrete political, financial and regulatory measures needed to actively support the undertaking of such projects by business. The new EU-Africa Strategy, envisaging interconnections of energy systems as a priority area, could also help Europe to diversify its oil and gas supply sources.

a) Dialog med stora energiproducenter och energileverantörer

(ii) Energy partnerships with producers, transit countries and other international actors

EU har ett inarbetat mönster av förbindelser med stora internationella energileverantörer, däribland OPEC och Gulfstaternas samarbetsråd. Det vore särskilt lämpligt att ta ett nytt initiativ när det gäller Ryssland , som är EU:s viktigaste energileverantör. EU är den största marknaden för rysk energi, och är därmed en väsentlig och jämbördig part i detta förhållande. Utvecklingen av en gemensam energipolitik gentemot omvärlden bör innebära en radikal förändring av energipartnerskapet med Ryssland, både på gemenskapsnivå och nationellt. Ett verkligt partnerskap skulle erbjuda säkerhet och förutsägbarhet för båda sidor och bana väg för nödvändiga långsiktiga investeringar i ny kapacitet. Det skulle också innebära rättvist och ömsesidigt tillträde till marknader och infrastrukturer, däribland särskilt tillgång till rörledningar för tredje part. Arbetet bör påbörjas med ett energiinitiativ utifrån dessa principer. Resultaten kan därefter införlivas i ramarna för förbindelserna mellan EU och Ryssland, som 2007 ersätter det gällande partnerskaps- och samarbetsavtalet. Därutöver bör ansträngningarna inom G8 ökas för att garantera en snabb ratificering av energistadgefördraget, och förhandlingarna om transitprotokollet slutföras.

The EU and its energy partners are interdependent. This is reflected at bilateral and regional level in a number of specific EU energy dialogues with a number of producer and transit countries [4]. Equally, energy issues are a growing feature of the EU’s political dialogues with other major energy consumers (such as the US, China and India), including through multi-lateral fora like the G8. These dialogues should be set within the common vision offered by the Review.

b) En alleuropeisk energigemenskap

(a) Dialogue with major energy producers/suppliers

I enlighet med den europeiska grannskapspolitiken och dess åtgärdsplaner (och utöver det pågående arbetet inom partnerskaps- och samarbetsavtalen och associeringsavtalen) har EU sedan en tid tillbaka arbetat med att utvidga sin energimarknad till att även omfatta grannländerna och att föra dem närmare EU:s inre marknad. En gemensam lagstiftning på energiområdet runt omkring Europa skulle stimulera en gradvis utveckling av gemensam handel, transitering och miljöbestämmelser, integration och harmonisering av marknaderna. Därmed skulle det uppstå en marknad med förutsägbarhet och insyn, där tillväxt och investeringar skulle stimuleras, och både EU och grannländerna skulle få ökad försörjningstrygghet. Pågående politiska dialoger, handelsförbindelser och gemenskapens finansieringsinstrument kan utvecklas ytterligare och för andra partners finns det möjlighet att ingå nya avtal eller andra typer av initiativ.

The EU has an established pattern of relations with major international energy suppliers including OPEC and the Gulf Cooperation Council. A new initiative is particularly opportune with regard to Russia, the EU’s most important energy supplier. The EU, as Russia’s largest energy buyer, is an essential and equal partner in this relationship. The development of a common external energy policy should mark a step change in this energy partnership at both Community and national level. A true partnership would offer security and predictability for both sides, paving the way for the necessary long-term investments in new capacity. It would also mean fair and reciprocal access to markets and infrastructure including in particular third party access to pipelines. Work should start on an energy initiative based on these principles. Subsequently the results could be integrated into the framework of EU-Russia relations due to replace the current EU-Russia Partnership and Cooperation agreement in 2007. In addition, efforts should be intensified in the G8 to secure rapid ratification by Russia of the Energy Charter Treaty and conclusion of the negotiations on the Transit Protocol.

Genom att till exempel bygga vidare på avtalet om en energigemenskap med partnerländer i Sydösteuropa, och utveckla en gemensam elmarknad för EU och Maghrebstaterna och en gemensam gasmarknad för EU och Mashrekstaterna, kan en alleuropeisk energigemenskap skapas både genom ett nytt avtal och genom bilaterala överenskommelser. Vissa särskilt viktiga strategiska partners, såsom Turkiet och Ukraina , skulle kunna uppmuntras att bli parter i avtalet om en Sydösteuropeisk energigemenskap. Länderna runt Kaspiska havet och Medelhavet är viktiga gasleverantörer, och de utgör viktiga transiteringsvägar. Algeriets ökande betydelse som gasleverantör till EU kan innebära att ett särskilt energipartnerskap bör ingås.

(b) Developing a pan-European Energy Community

Eftersom Norge är en av EU:s viktigaste strategiska partners på energiområdet bör det också göras mer för att stödja det norska arbetet för en hållbar användning av resurserna i de nordligaste delarna av Europa, och för att få med Norge i energigemenskapen tillsammans med de sydösteuropeiska länderna.

In line with the European Neighbourhood Policy and its Action Plans (and in addition to the current work undertaken through Partnership and Cooperation Agreements and Association Agreements), the EU has for some time been engaged in widening its energy market to include its neighbours and to bring them progressively closer to the EU’s internal market. Creating a “common regulatory space” around Europe, would imply progressively developing common trade, transit and environmental rules, market harmonisation and integration. This would create a predictable and transparent market to stimulate investment and growth, as well as security of supply, for the EU and its neighbours. Existing political dialogues, trade relations and Community financing instruments can be further developed and, for other partners, there is potential for new agreements or other types of initiative.

På detta sätt skulle man också få tydligare ramar för det bästa möjliga långsiktiga utnyttjandet av gemenskapens investeringar i transeuropeiska energinät och förlängningar av dessa in i tredjeländer, så att de EU-medel som används inom energisektorn i tredjeländer får maximal effekt för en tryggad energiförsörjning. Detta är särskilt viktigt för det nya grannskapsinstrumentet och för finansiering från Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. I samband med detta är samarbetsprogram och lånesubventioner för strategisk energiinfrastruktur utanför EU av stor betydelse.

For example, by building on the Energy Community Treaty with partners in South-East Europe, as well as the development of the EU-Maghreb electricity market and the EU-Mashrek gas market, a pan-European energy Community could be created both through a new Treaty, and through bilateral agreements. Certain essential strategic partners, including Turkey and Ukraine, could be encouraged to join the South East European Energy Community Treaty. The Caspian and Mediterranean countries are important gas suppliers and transit routes. Algeria’s increasing importance as a gas supplier to the EU could point to a specific energy partnership.

iii) Effektiva reaktioner vid utifrånkommande krissituationer

In addition, as one of the EU’s most important strategic energy partner, attention should be given to facilitating Norway’s efforts to develop resources in the high north of Europe in a sustainable manner as well as facilitating its entry into the South East Europe Energy Community.

Man bör tänka igenom hur man bäst bör reagera vid utifrånkommande energikriser. Nyare erfarenheter har visat att det när det gäller både olja och gas finns ett behov för gemenskapen att reagera snabbt och fullständigt samordnat i sådana fall. EU har inget formellt instrument för att hantera energiförsörjning utifrån. Detta skulle kunna åtgärdas genom ett nytt mer formellt instrument för specifik hantering av utifrånkommande försörjningskriser . Det skulle till exempel kunna omfatta en övervakningsmekanism för att på ett tidigt stadium ge varningssignaler och att öka reaktionsförmågan vid en energikris i omvärlden.

This framework would also offer a clearer framework to promote best long-term use of Community investment through Trans-European Energy Networks and their extensions to third country partners and to maximise the impact on energy security of EU resources devoted to the energy sector in third countries. This is of particular importance for the new Neighbourhood Instrument and for EIB and EBRD financing. In this context, twinning programmes and loan subsidies for external strategic energy infrastructure are essential.

iv) Integration av energipolitiken i annan politik med en yttre dimension

(iii) Reacting effectively to external crisis situations

På politisk nivå kommer en gemensam europeisk energipolitik gentemot omvärlden att göra det möjligt att på ett bättre sätt integrera de energipolitiska målen med de övergripande förbindelserna med tredjeländer och den politik som stödjer dem. Det innebär att det i förbindelserna med de globala partners som står inför liknande energi- och miljömässiga utmaningar – till exempel USA, Kanada, Kina, Japan och Indien – måste läggas mer vikt vid ämnen såsom klimatförändringar, energieffektivitet och förnybara energikällor, forskning och utveckling av ny teknik, global marknadstillgång och investeringstrender för att bättre resultat skall uppnås i multilaterala forum som FN, Internationella energiorganet och G8. Om dessa länder använder mindre fossila bränslen, ökar det också Europas energisäkerhet. EU kan öka det bilaterala och multilaterala samarbetet med dessa länder betydligt i syfte att uppmuntra till ett rationellt energiutnyttjande världen över, minska föroreningarna och uppmuntra till industriellt och tekniskt samarbete för utveckling, demonstration och användning av energieffektiv teknik, förnybara energikällor och renare teknik för användning av fossila bränslen med avskiljning av koldioxid och geologisk lagring. Framför allt krävs det ökade ansträngningar för en geografisk utvidgning av EU:s system för handel med utsläppsrätter, och som ett första steg i detta arbete bör EU föreslå och gynna ett internationellt avtal om energieffektivitet . Dessutom skulle uppmärksamheten i högre grad kunna riktas mot tekniskt samarbete, särskilt med andra energiförbrukande länder.

Consideration should be given on how best to react to external energy crises. Recent experiences with respect to both oil and gas have shown the need for the Community to be able to react quickly and in a fully co-ordinated manner to such events. The EU has no formal instrument dealing with external energy supplies. This could be addressed by a new more formal, targeted instrument to deal with emergency external supply events. This might involve, for example, a monitoring mechanism to provide early warning and to enhance response capabilities in the event of an external energy crisis.

På motsvarande kan de handelspolitiska instrumenten användas för att främja mål såsom icke-diskriminerande energitransitering och utveckling av ett säkrare investeringsklimat. EU bör också arbeta för ökad efterlevnad av befintliga WTO-regler och principer på detta område, och bilaterala och regionala initiativ bör utgå från dessa. I sådana överenskommelser kan det ingå bestämmelser om marknadsöppning, investeringar, harmoniserad lagstiftning i fråga om exempelvis tillgång till rörledningar, samt konkurrens. Förstärkta marknadsbaserade bestämmelser om energi- och handelsrelaterade frågor skulle därmed införlivas i EU:s befintliga och framtida avtal med tredjeländer.

(iv) Integrating energy into other policies with an external dimension

(v) Energi för att gynna utveckling

At the political level, a common European external energy policy will permit a better integration of energy objectives into broader relations with third countries and the policies which support them. That means increasing the focus in relations with global partners facing similar energy and environmental challenges – such as the US, Canada, China, Japan and India – on issues such as climate change, energy efficiency and renewable sources, research and development of new technologies, global market access and investment trends, with better results in multilateral fora such as the UN, the IEA and the G8. If these countries reduce the use of fossil fuels, it will also be beneficial for Europe’s energy security. The EU could significantly step up bilateral and multi-lateral cooperation with these countries with the objective of encouraging the rational use of energy worldwide, of reducing pollution and encouraging industrial and technological cooperation on the development, demonstration and deployment of energy efficient technologies, renewable energy sources and clean fossil fuel technologies with carbon capture and geological storage. In particular, greater efforts need to be made towards widening the geographic scope of the EU Emissions Trading Scheme and, as mentioned above, as a first step the EU should propose and promote an international agreement on energy efficiency. In addition, more focus could be given to technological cooperation, in particular with other energy consuming countries.

För utvecklingsländerna är tillgången till energi en viktig prioritet. Afrika söder om Sahara har minst tillgång till moderna energitjänster. Samtidigt utnyttjas bara 7 % av Afrikas möjligheter till vattenkraft. EU bör gynna ett dubbelt angreppssätt och arbeta dels genom Europeiska unionens energiinitiativ, dels för att öka energieffektivitetens betydelse i utvecklingsprogram. Genom att fokusera på att till exempel utveckla förnybar energi och mikroprojekt för energiutvinning skulle många länder kunna få hjälp att minska beroendet av importerad olja och miljoner människor få ett bättre liv. Tillämpningen av Kyotoprotokollets mekanism för en ren utveckling kan öka investeringarna i sådana energiprojekt i utvecklingsländer.

Similarly, there is scope to make better use of trade policy tools to promote promote goals such as non-discriminatory energy transit and the development of a more secure investment climate. The EU should press for a better respect of existing WTO rules and principles in this field, and bilateral or regional initiatives should build on these. Such agreements can include provisions on market opening, investment, regulatory convergence on issues such as transit and access to pipelines, and competition. Reinforced market-based provisions on energy and trade–related energy issues would thus be incorporated in the EU’s existing and future agreements with third countries.

3. SLUTSATSER

(v) Energy to promote development

I denna grönbok redogörs det för de nya energivillkor som EU måste anpassa sig till. Grönboken presenterar olika frågor som bör behandlas i en debatt, och kommer med förslag till tänkbara insatser på EU-nivå. Det är viktigt att agera samstämmigt i denna fråga. Varje medlemsstat måste göra sina val utgående från de egna nationella preferenserna. Men i en värld av ömsesidigt beroende kommer energipolitiken oundvikligen också att ha en EU-dimension.

For developing countries, access to energy is a key priority, and Sub-Saharan Africa has the lowest access in the world to modern energy services. At the same time, only 7% of Africa’s hydropower potential is tapped. The EU should promote a twin-track approach through the European Union Energy Initiative and through raising the profile of energy efficiency in development programmes. Focusing on developing renewable energy and micro-generation projects, for instance, could help many countries reduce reliance on imported oil and improve the lives of millions. The implementation of the Kyoto Protocol clean development mechanism could spur investment in such energy projects in developing countries.

EU:s energipolitik bör ha tre huvudmål:

3. Conclusions

- Hållbarhet: i) Utveckling av konkurrenskraftiga, förnyelsebara energikällor och andra energikällor med låg kolförbrukning. ii) Minskad efterfrågan på energi i Europa. iii) En ledande roll i de globala ansträngningarna för att stoppa klimatförändringarna och förbättra den lokala luftkvaliteten.

This Green Paper has set out the new energy realities facing Europe, outlined questions for debate and suggested possible actions at the European level. In taking the debate forward, it is essential to act in an integrated way. Each Member State will make choices based on its own national preferences. However, in a world of global interdependence, energy policy necessarily has a European dimension.

- Konkurrenskraft: i) Garantier för att öppningen av energimarknaden medför fördelar för konsumenterna och för ekonomin som helhet, samtidigt som den stimulerar investeringar i produktion av ren energi och energieffektivitet. ii) Lindring av effekterna av höga internationella energipriser på EU:s ekonomi och dess medborgare. iii) En bibehållen spetsposition för EU när det gäller energiteknik.

Europe’s energy policy should have three main objectives:

- Försörjningstrygghet: Åtgärda EU:s ökande beroende av importerad energi genom i) ett integrerat förfarande – minskad efterfrågan, ökad diversifiering av energikällorna där inhemsk och förnyelsebar energi används i högre utsträckning, och ökad diversifiering av försörjningskällorna till importerad energi, ii) samarbete med energileverantörer och –konsumenter för att skapa en ram som på ett bättre sätt möjliggör lämpliga investeringar för att möta den ökande efterfrågan på energi, iii) förbereda EU inför krissituationer, iv) förbättra villkoren för europeiska företag som vill ta del av globala resurser, och v) säkerställa att alla medborgare och företag har tillgång till energi.

· Sustainability : (i) developing competitive renewable sources of energy and other low carbon energy sources and carriers, particularly alternative transport fuels, (ii) curbing energy demand within Europe, and (iii) leading global efforts to halt climate change and improve local air quality.

För att uppnå dessa mål är det viktigt att man sätter in dem i en helhetsbild, dvs. i EU:s första strategiska översyn av energipolitiken. Dessutom skulle man kunna sätta upp ett strategiskt mål som vägde upp målen för hållbar energianvändning, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Man skulle exempelvis kunna sikta på att låta en viss minimiandel av EU:s totala energimix komma från säkra energikällor med låg koldioxidproduktion. Därigenom skulle medlemsstaterna bibehålla sin valfrihet mellan olika energikällor, samtidigt som EU skulle kunna uppfylla sina behov av en energimix som totalt sett uppfyller de tre huvudsakliga energimålen.

· Competitiveness: (i) ensuring that energy market opening brings benefits to consumers and to the economy as a whole, while stimulating investment in clean energy production and energy efficiency, (ii) mitigating the impact of higher international energy prices on the EU economy and its citizens and (iii) keeping Europe at the cutting edge of energy technologies.

I denna grönbok redogörs det för ett antal konkreta förslag till hur de tre målen kan uppnås.

· Security of supply: tackling the EU’s rising dependence on imported energy through (i) an integrated approach – reducing demand, diversifying the EU’s energy mix with greater use of competitive indigenous and renewable energy, and diversifying sources and routes of supply of imported energy, (ii) creating the framework which will stimulate adequate investments to meet growing energy demand, (iii) better equipping the EU to cope with emergencies, (iv) improving the conditions for European companies seeking access to global resources, and (v) making sure that all citizens and business have access to energy.

1 . EU måste fullborda den inre markanden för gas och el . Bland annat följande insatser är tänkbara:

To achieve these objectives, it is important to put them in an overall framework, in the first Strategic EU Energy Review. This could be augmented with a strategic objective which balanced the goals of sustainable energy use, competitiveness and security of supply; for example, by aiming for a minimum level of the overall EU energy mix to come from secure and low-carbon energy sources. This would combine the freedom of Member States to choose between different energy sources and the need for the EU as a whole to have an energy mix that, overall, meets its three core energy objectives.

- Utveckling av ett europeiskt energinät, bland annat genom en europeisk nätkodex. En EU-tillsynsmyndighet och ett EU-centrum för energinät bör också övervägas.

This Green Paper puts forward a number of concrete proposals to meet these three objectives.

- Förbättrad sammankoppling.

1. The EU needs to complete the internal gas and electricity markets. Action could include the following measures:

- Upprättandet av ramar för att stimulera nya investeringar.

– The development of a European Grid, including through a European grid code. A European regulator and a European Centre for Energy Networks should also be considered.

- Effektivare åtskillnad.

– Improved interconnections.

- Bättre konkurrenskraft, bland annat genom bättre samordning mellan tillsynsmyndigheter, konkurrensmyndigheter och kommissionen.

– Creating the framework to stimulate new investment.

Dessa insatser måste prioriteras. Kommissionen kommer att fatta beslut om eventuella kompletterande åtgärder för att så snart som möjligt fullborda verkligt konkurrensutsatta, EU-omfattande el- och gasmarknader. Den kommer att lägga fram konkreta förslag om detta i slutet av året.

– More effective unbundling.

2 . EU måste se till att den inre energimarknaden garanterar försörjningstrygghet och solidaritet mellan medlemsstaterna . Bland annat bör följande konkreta insatser göras:

– Boosting competitiveness, including through better coordination between regulators, competition authorities and the Commission.

- Gemenskapens lagstiftning om olje- och gaslager bör ses över och anpassas till dagens problem.

These must be addressed as a priority; the Commission will reach final conclusions on any additional measures that need to be taken to ensure the rapid completion of genuinely competitive, European-wide electricity and gas markets, and present concrete proposals by the end of this year.

- Ett europeiskt energiförsörjningsobservatorium bör inrättas för att ge ökad öppenhet och insyn i fråga om EU:s försörjningstrygghet.

2. The EU needs to ensure that its internal energy market guarantees security of supply and solidarity between Member States. Concrete measures should include:

- Nätsäkerheten bör ökas genom bättre samarbete mellan dem som driver nätverken. Eventuellt kan en formell europeisk sammanslutning av nätoperatörer övervägas.

– A review of the existing Community legislation on oil and gas stocks, to focus them on today’s challenges.

- Infrastrukturens fysiska säkerhet bör ökas, eventuellt med hjälp av gemensamma normer.

– A European energy supply observatory, enhancing transparency on security of energy supply issues within the EU.

- Insyn och öppenhet i fråga om energilager på EU-nivå bör ökas.

– Improved network security through increased cooperation between network operators and possibly a formal European grouping of network operators.

3 . Gemenskapen behöver en verklig, EU-övergripande debatt om olika energikällor , där man bör ta upp de olika energikällornas kostnader och bidrag till klimatförändringen, så att EU:s energimix totalt sett kan utvecklas mot försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

– Greater physical security of infrastructure, possibly through common standards.

4 . EU måste ta sig an klimatförändringsproblemen på ett sätt som är förenligt med Lissabonmålen . Kommissionen skulle kunna föreslå rådet och Europaparlamentet följande åtgärder:

– Improved transparency on energy stocks at the European level.

i) Ett entydigt mål som prioriterar energieffektivitet, som skulle syfta till att spara 20 % av den energi som EU annars skulle förbruka till 2020 och till att man kommer överens om en rad konkreta insatser för att uppnå målet. Exempel på sådana insatser är bland annat följande:

3. The Community needs a real Community-wide debate on the different energy sources, including costs and contributions to climate change, to enable us to be sure that, overall, the EU’s energy mix pursues the objectives of security of supply, competitiveness and sustainable development.

- Effektivitetskampanjer, bland annat för byggnader.

4. Europe needs to deal with the challenges of climate change in a manner compatible with its Lisbon objectives. The Commission could propose the following measures to the Council and Parliament:

- Utnyttjande av finansiella instrument och mekanismer för att främja investering.

(i) A clear goal to prioritise energy efficiency, with a goal of saving 20% of the energy that the EU would otherwise use by 2020 and agreeing a series of concrete measures to meet this objective, including:

- Förnyade insatser på transportområdet.

– Efficiency campaigns, including on buildings.

- Ett EU-övergripande system för handel med ”vita certifikat”.

– Harnessing financial instruments and mechanisms to stimulate investment.

- Bättre information om apparaters, fordons och industrimaskiners energiförbrukning, samt eventuellt miniminormer för energiprestanda.

– A renewed effort for transport.

ii) En långsiktig plan för hållbara energikällor, som bland annat bör omfatta följande:

– A Europe-wide “white certificates” trading system.

- En förnyad insats för att uppnå de redan fastställda målen.

– Better information on the energy performance of some appliances, vehicles, and industrial equipment and possibly, minimum performance standards.

- Övervägande om vilka mål som bör sättas för perioden efter 2010.

(ii) Adopt a long-term road-map for renewable energy sources, including:

- Ett nytt gemenskapsdirektiv om uppvärmning och kylning.

– A renewed effort to meet existing targets.

- En detaljerad plan för stabilisering och stegvis minskning av EU:s beroende av importerad olja.

– Consideration of which targets or objectives beyond 2010 are necessary.

- Insatser för att föra rena och förnybara energikällor närmare marknaderna.

– A new Community Directive on heating and cooling.

5 . En strategisk plan för energiteknik som utnyttjar EU:s resurser optimalt och utgår från EU:s teknikplattformar. Det skall ges möjligheter till gemensamma teknikinitiativ eller gemensamma företag för att utveckla ledande marknader för nyskapande på energiområdet. Detta bör så snart som möjligt läggas fram inför Europeiska rådet och Europaparlamentet, så att de kan bekräfta planen.

– A detailed plan to stabilise and gradually reduce the EU’s dependence on imported oil.

6 . En gemensam energipolitik gentemot omvärlden . För att man skall kunna ta sig an problemen med höga och fluktuerande energipriser, ökat beroende av importer, snabbt växande energiefterfrågan över hela världen och global uppvärmning måste EU ha en klart definierad energipolitik gentemot omvärlden som man kan följa på ett samstämmigt sätt både nationellt och på EU-nivå. Därför föreslår kommissionen följande:

– Initiatives to bring clean and renewable energy sources closer to markets.

- EU måste ange prioriteringar för utbyggnad av sådan ny infrastruktur som behövs för att säkra energiförsörjningen.

5. A strategic energy technology plan, making best use of Europe’s resources, building on European technology platforms and with the option of joint technology initiatives or joint undertakings to develop leading markets for energy innovation. This should be presented as soon as possible to the European Council and Parliament for endorsement.

- Utveckling av ett fördrag om en alleuropeisk energigemenskap.

6. A common external energy policy. In order to react to the challenges of high and volatile energy prices, increasing import dependency, strongly growing global energy demand and global warming, the EU needs to have a clearly defined external energy policy and to pursue it, at the same time at both national and Community level, with a single voice. To this end the Commission proposes:

- Ett nytt energipartnerskap med Ryssland.

– Identifying European priorities for the construction of new infrastructure necessary for the security of EU energy supplies.

- En ny gemenskapsmekanism som möjliggör snabb och samordnad reaktion på krissituationer i fråga om den externa energiförsörjningen som kan påverka EU:s försörjning.

– Developing a pan-European Energy Community Treaty.

- Fördjupade energirelationer med de viktigaste producenterna och konsumenterna.

– A new energy partnership with Russia.

- Ett internationellt avtal om energieffektivitet.

– A new Community mechanism to enable rapid and co-ordinated reaction to emergency external energy supply situations impacting EU supplies.

– Deepening energy relations with major producers and consumers.

[1] “Lessons from liberalised electricity markets”. IEA, 2005.

– An international agreement on energy efficiency.

[2] Meddelande från kommissionen – ”Handlingsplan för biomassa” - KOM(2005) 628, 7.12.2005.

[1] “Lessons from liberalised electricity markets”. IEA, 2005.

[3] Kommissionens meddelande – ”En EU-strategi för biodrivmedel” - KOM(2006) 34, 8.2.2006.

[2] Communication from the Commission – “Biomass Action Plan” - COM(2005) 628, 7.12.2005.

[4] Främst Ryssland, Norge, Ukraina, den kaspiska regionen, Medelhavsländerna, OPEC och Gulfstaternas samarbetsråd.

[3] Communication from the Commission – “An EU Strategy for Biofuels” - COM(2006) 34, 8.2.2006.

[4] Notably Russia, Norway, Ukraine, the Caspian basin, the Mediterranean countries, OPEC and the Gulf Co-operation Council.

--------------------------------------------------