[pic] | COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES |

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Brussels, 19.12.2005

Bryssel den 19.12.2005

COM(2005) 672 final

KOM(2005) 672 slutlig

GREEN PAPER

GRÖNBOK

Damages actions for breach of the EC antitrust rules

Skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler

(presented by the Commission) {SEC(2005) 1732}

(framlagt av kommissionen) {SEK(2005) 1732}

TABLE OF CONTENTS

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Background and objectives of the Green Paper 3

1 Grönbokens bakgrund och syfte 3

1.1 Damages claims as part of the enforcement system of Community antitrust law 3

1.1 Skadeståndstalan som ett led i systemet för tillämpning och efterlevnad av gemenskapens antitrustlagstiftning 3

1.2 Outline of the problem 4

1.2 Problembeskrivning 4

1.3 Objectives 4

1.3 Mål 4

2 Main issues 4

2 Centrala frågeställningar 4

2.1 Access to evidence 5

2.1 Tillgång till bevismaterial 5

2.2 Fault requirement 6

2.2 Krav på skuld 6

2.3 Damages 7

2.3 Skadestånd 7

2.4 The passing-on defence and indirect purchaser’s standing 7

2.4 Ansvarsförskjutning och den indirekte köparens ställning 8

2.5 Defending consumer interests 8

2.5 Att försvara konsumenternas intressen 9

2.6 Costs of actions 9

2.6 Rättegångskostnader 9

2.7 Coordination of public and private enforcement 9

2.7 Samordning av offentlig och privat tillämpning 9

2.8 Jurisdiction and applicable law 10

2.8 Behörig domstol och tillämplig lagstiftning 10

2.9 Other issues 11

2.9 Övrigt 11

GREEN PAPER

GRÖNBOK

Damages actions for breach of the EC antitrust rules

Skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler

Vigorous competition on an open internal market provides the best guarantee that European companies will increase their productivity and innovative potential. Competition law enforcement is therefore a key element of the “Lisbon strategy”, which aims at making the economy of the European Union grow and create employment for Europe’s citizens.

Livlig konkurrens på en öppen inre marknad är den bästa garantin för att europeiska företag ska kunna öka sin produktivitet och sin innovativa potential. Tillämpningen av konkurrenslagstiftningen är därför en av hörnstenarna i den s.k. Lissabonstrategin, som syftar till att skapa ekonomisk tillväxt i Europeiska unionen och sysselsättning för dess befolkning.

As part of an effort to improve the enforcement of competition law after the modernisation of the procedural law on the application of Articles 81 and 82 of the EC Treaty, this Green Paper and the Commission Staff Working Paper attached to it address the conditions for bringing damages claims for infringement of EC antitrust law. They identify obstacles to a more efficient system for bringing such claims and propose options for solving these problems. Facilitating damages claims for breach of antitrust law will not only make it easier for consumers and firms who have suffered damages arising from an infringement of antitrust rules to recover their losses from the infringer but also strengthen the enforcement of antitrust law.

Som ett led i arbetet med att förbättra tillämpningen och efterlevnaden av konkurrensreglerna efter moderniseringen av tillämpningsföreskrifterna för artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget, tar denna grönbok och kommissionens tillhörande arbetsdokument upp villkoren för att väcka skadeståndstalan till följd av brott mot EG:s antitrustlagstiftning. Hindren för ett mer effektivt system för sådana förfaranden analyseras och lösningar på dessa problem föreslås. Om det blir enklare att väcka talan vid brott mot antitrustlagstiftningen kommer det inte bara att bli lättare för konsumenter och företag som har lidit skada i samband med överträdelser av antitrustreglerna att få ersättning från den som har begått överträdelsen, utan det kommer också att innebära en förstärkning av hela tillämpningen och efterlevnaden av antitrustlagstiftningen.

1 Background and OBJECTIVES OF THE GREEN PAPER

1 GRÖNBOKENS BAKGRUND OCH SYFTE

1.1 Damage s claims as part of the enforcement system of Community antitrust law

1.1 Skadeståndstalan som ett led i systemet för tillämpning och efterlevnad av gemenskapens antitrustlagstiftning

The antitrust rules in Articles 81 and 82 of the Treaty are enforced both by public and private enforcement. Both forms are part of a common enforcement system and serve the same aims: to deter anti-competitive practices forbidden by antitrust law and to protect firms and consumers from these practices and any damages caused by them. Private as well as public enforcement of antitrust law is an important tool to create and sustain a competitive economy.

Antitrustreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget genomförs med hjälp av såväl offentliga som privata organ. Tillsammans ingår de i ett gemensamt system för tillämpning samt efterlevnad och de har samma mål, nämligen att avskräcka från konkurrenshämmande beteenden som är olagliga enligt antitrustreglerna och skydda företag och konsumenter från dessa beteenden och eventuella skador som de kan förorsaka. Både privat och offentlig tillämpning av antitrustlagstiftningen är viktiga instrument för att skapa och upprätthålla en konkurrenskraftig ekonomi.

With regard to public enforcement, both the Commission and the competition authorities of the Member States (NCAs) apply Community competition law in individual cases. Under Regulation 1/2003, the Commission and NCAs constitute a network of competition authorities responsible for public enforcement of the applicable Community antitrust rules. As part of their enforcement activities, these authorities adopt, among other things, decisions finding that an undertaking has infringed antitrust law as well as decisions imposing fines. Public enforcement is indispensable for effective protection of the rights conferred and effective enforcement of the obligations imposed by the Treaty.

På den offentliga sidan tillämpar både kommissionen och medlemsstaternas konkurrensmyndigheter gemenskapens konkurrensregler i enskilda ärenden. Enligt förordning nr 1/2003 utgör kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna ett nätverk av konkurrensmyndigheter som ansvarar för det offentliga genomförandet av gemenskapens gällande antitrustregler. Som ett led i denna verksamhet fattar dessa myndigheter bl.a. beslut om att företag har brutit mot antitrustlagstiftningen och beslut om att ådöma böter. Offentlig tillämpning är av avgörande betydelse för ett effektivt skydd av de rättigheter och en effektiv tillämpning av de skyldigheter som fördraget föreskriver.

All parts of Articles 81 and 82 of the Treaty are directly applicable. From the outset private enforcement has also played a role in the enforcement of Articles 81 and 82 of the Treaty. Private enforcement in this context means application of antitrust law in civil disputes before national courts. Such application can take different forms. Article 81(2) of the Treaty states that agreements or decisions prohibited by Article 81 are void. The Treaty rules can also be used in actions for injunctive relief. Also, damages awards can be awarded to those who have suffered a loss caused by an infringement of the antitrust rules.

Artiklarna 81 och 82 är direkt tillämpliga i sin helhet. Även privat tillämpning har ända från början spelat en roll i genomförandet av artiklarna 81 och 82. Privat tillämpning innebär i detta sammanhang tillämpning av antitrustreglerna i civilrättsliga mål inför nationella domstolar. Denna tillämpning kan ske på olika sätt. I artikel 81.2 i fördraget föreskrivs att avtal eller beslut som är förbjudna enligt artikel 81 är ogiltiga. Reglerna i fördraget kan även användas för att väcka talan om interimistiska förbudsförelägganden. Skadestånd kan även tilldömas dem som har tillfogats skada till följd av överträdelser av antitrustreglerna.

This Green Paper focuses on damages actions alone. Damages actions for infringement of antitrust law serve several purposes, namely to compensate those who have suffered a loss as a consequence of anti-competitive behaviour and to ensure the full effectiveness of the antitrust rules of the Treaty by discouraging anti-competitive behaviour, thus contributing significantly to the maintenance of effective competition in the Community[1] (deterrence). By being able effectively to bring a damages claim, individual firms or consumers in Europe are brought closer to competition rules and will be more actively involved in enforcement of the rules. The Court of Justice of the European Communities (ECJ) has ruled that effective protection of the rights granted by the Treaty requires that individuals who have suffered a loss arising from an infringement of Articles 81 or 82 have the right to claim damages.[2]

Denna grönbok handlar enbart om skadeståndstalan. Skadeståndstalan för brott mot antitrustlagstiftningen fyller flera funktioner, nämligen att kompensera dem som lidit skada till följd av ett konkurrenshämmande beteende och att garantera att fördragets antitrustregler fullt ut fungerar på ett effektivt sätt genom att avskräcka från konkurrenshämmande beteenden och därigenom i hög grad bidra till att upprätthålla en effektiv konkurrens i gemenskapen[1] (avskräckande effekt). Om enskilda företag eller konsumenter i Europa på ett effektivt sätt kan väcka talan om skadestånd kommer konkurrensreglerna att bli mer konkreta för dem och de kommer att bli mer aktivt engagerade i tillämpningen av dem. Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen) har fastställt att för att de rättigheter som fördraget medger skall kunna skyddas på ett effektivt sätt är det nödvändigt att individer som har lidit skada till följd av en överträdelse av artikel 81 eller 82 har rätt att kräva skadestånd[2].

1.2 Outline of the problem

1.2 Problembeskrivning

While Community law therefore demands an effective system for damages claims for infringements of antitrust rules, this area of the law in the 25 Member States presents a picture of “total underdevelopment”.[3]

Trots att gemenskapslagstiftningen således kräver ett effektivt system för ersättningsanspråk i samband med överträdelser av antitrustreglerna, är detta ett rättsområde där det i samtliga 25 medlemsstater råder ”total underutveckling”[3].

The ECJ has ruled that, in the absence of Community rules on the matter, it is for the legal systems of the Member States to provide for detailed rules for bringing damages actions. As the Community courts have no jurisdiction in the matter (outside the procedure for preliminary rulings), the courts of the Member States will generally hear these cases. Significant obstacles exist in the different Member States to the effective operation of damages actions for infringement of Community antitrust law.

Europeiska gemenskapernas domstol har fastställt att det är medlemsstaternas rättssystem som, i avsaknad av gemenskapsregler i frågan, skall tillhandahålla detaljerade regler för väckande av talan om skadestånd. Eftersom gemenskapsdomstolarna inte har behörighet i frågan (utöver förfarandet för att meddela förhandsavgöranden) är det i allmänhet medlemsstaternas domstolar som handlägger dessa mål. Det finns betydande hinder i de olika medlemsstaterna som motverkar att skadeståndstalan för brott mot gemenskapens antitrustlagstiftning kan höras på ett effektivt sätt.

1.3 Objectives

1.3 Mål

The purpose of this Green Paper and of the Commission Staff Working Paper is to identify the main obstacles to a more efficient system of damages claims and to set out different options for further reflection and possible action to improve damages actions both for follow-on actions (e.g. cases in which the civil action is brought after a competition authority has found an infringement) and for stand-alone actions (that is to say actions which do not follow on from a prior finding by a competition authority of an infringement of competition law).

Syftet med denna grönbok och med kommissionens arbetsdokument är att fastställa de viktigaste hindren för ett mer effektivt system för skadeståndsanspråk och att föreslå olika alternativ för ytterligare diskussion och tänkbara åtgärder för att underlätta skadeståndstalan både vid ”följdförfaranden” ( follow-on actions , dvs. mål där en civilrättslig talan väcks efter det att en konkurrensmyndighet har fastställt en överträdelse) och vid ”fristående förfaranden” ( stand-alone actions , dvs. talan som väcks utan att en konkurrensmyndighet i ett tidigare skede har fastställt en överträdelse av konkurrenslagstiftningen).

2 MAIN ISSUES

2 CENTRALA FRÅGESTÄLLNINGAR

The main issues are summed up below and dealt with in greater detail in the Working Paper. All interested parties are invited to study the considerations put forward there. See the attached Working Paper for a more detailed account of the sources of information taken into consideration.

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste frågorna och de behandlas mer i detalj i arbetsdokumentet. Alla berörda parter ombedes granska de synpunkter som läggs fram där. I det bifogade arbetsdokumentet ges mer detaljerad information om de informationskällor som har använts.

The Commission invites all interested parties to comment on the issues discussed and on the options formulated with regard to these issues, as well as on any other aspects of damages claims for infringements of antitrust law. The comments will help the Commission to decide whether measures need to be taken at Community level to improve the conditions for antitrust damages claims.

Kommissionen ber alla berörda parter att kommentera de frågor som tas upp och de alternativ som har utarbetats för respektive fråga, samt eventuella andra aspekter av frågan om ersättningsanspråk till följd av överträdelser av antitrustlagstiftningen. Dessa synpunkter kommer att vara till hjälp för kommissionen när den skall fatta beslut om huruvida det är nödvändigt att vidta åtgärder på gemenskapsnivå för att förbättra villkoren för att väcka talan om skadestånd i antitrustärenden.

2.1 Access to evidence

2.1 Tillgång till bevismaterial

Actions for damages in antitrust cases regularly require the investigation of a broad set of facts. The particular difficulty with this kind of litigation is that often the relevant evidence is not easily available and is held by the party committing the anti-competitive behaviour. Access by claimants to such evidence is the key to making damages claims effective. It must therefore be considered whether obligations to turn over documents or otherwise provide access to evidence should be introduced. This is particularly important for stand-alone actions.

Skadeståndsprocesser i antitrustärenden kräver vanligtvis en utredning som omfattar stora mängder fakta. Den största svårigheten med denna typ av avgöranden är att bevismaterialet i ärendet inte är lätt tillgängliga och innehas av den part som gör sig skyldig till det konkurrenshämmande beteendet. Att den som väcker talan har tillgång till sådant bevismaterial är ett krav för att skadeståndsanspråk skall kunna väckas på ett fungerande sätt. Det bör därför övervägas om en skyldighet att överlämna handlingar eller på annat sätt ge tillgång till bevismaterial skall införas. Detta är särskilt viktigt när det gäller fristående förfaranden.

In a similar vein, consideration could be given to placing an obligation on the defendant to disclose documents submitted to a competition authority. In cases in which the Commission or an NCA has undertaken an investigation, it is likely to hold relevant evidence which could be important for a claimant in follow-on cases. Use of those materials in subsequent civil actions could be helpful in proving the damages claim. In order to limit the administrative burden on competition authorities, access to those documents should be arranged between the parties.

På liknande sätt bör det övervägas om det skall göras obligatoriskt för den svarande parten att lämna ut handlingar som har överlämnats till en konkurrensmyndighet. I ärenden där kommissionen eller en nationell konkurrensmyndighet har genomfört utredningar är det troligt att dessa innehåller bevismaterial som kan vara viktigt för en part som väcker talan i följdförfaranden. I de tvistemål som följer kan sådant material vara till hjälp för att styrka skadeståndsanspråk. För att begränsa konkurrensmyndigheternas administrativa belastning bör tillgången till dessa handlingar arrangeras direkt mellan parterna.

Rules on burden and standard of proof can also help the claimant in this respect. The question of the evidentiary value of NCA decisions is of particular importance.

Regler om bevisbörda och beviskrav kan också vara till hjälp för käranden i detta avseende. Frågan om bevisvärdet av de nationella konkurrensmyndigheternas beslut är av särskilt stor betydelse.

Question A: | Should there be special rules on disclosure of documentary evidence in civil proceedings for damages under Articles 81 and 82 of the EC Treaty? If so, which form should such disclosure take? |

Fråga A: | Bör det finnas särskilda regler om utlämnande av skriftliga bevis i civilrättsliga skadeståndsmål enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget? Hur skall denna utlämnande i så fall ske? |

Option 1: | Disclosure should be available once a party has set out in detail the relevant facts of the case and has presented reasonably available evidence in support of its allegations (fact pleading). Disclosure should be limited to relevant and reasonably identified individual documents and should be ordered by a court. |

Alternativ 1: | Utlämnande skall göras göras så snart en part i detalj har redogjort för de sakliga omständigheterna i ärendet och lagt fram rimliga bevis för att styrka sina påståenden (sakframställan, fact pleading) Utlämningsplikten skall vara begränsad till relevanta och i rimlig mån specificerade enskilda handlingar och skall beslutas av domstol. |

Option 2: | Subject to fact pleading, mandatory disclosure of classes of documents between the parties, ordered by a court, should be possible. |

Alternativ 2: | När sakframställan har gjorts skall domstol kunna besluta att vissa klasser av handlingar skall lämnas ut mellan parterna. |

Option 3: | Subject to fact pleading, there should be an obligation on each party to provide the other parties to the litigation with a list of relevant documents in its possession, which are accessible to them. |

Alternativ 3: | Efter sakframställan skall varje part vara skyldig att till övriga parter i målet lämna en förteckning över de relevanta handlingar som de förfogar över och som är tillgängliga för dem. |

Option 4: | Introduction of sanctions for the destruction of evidence to allow the disclosure described in options 1 to 3. |

Alternativ 4: | Påföljder skall införas för förstörelse av bevismaterial för att garantera utlämnande enligt något av alternativen 1–3. |

Option 5: | Obligation to preserve relevant evidence. Under this rule, before a civil action actually begins, a court could order that evidence which is relevant for that subsequent action be preserved. The party asking for such an order should, however, present reasonably available evidence to support a prima facie infringement case. |

Alternativ 5: | Skyldighet att bevara relevant bevismaterial. Enligt denna regel kan en domstol, innan ett civilrättsligt förfarande inleds, förordna att bevismaterial som är relevant för det kommande målet bevaras. Den part som hemställer om ett sådant förordnande bör dock lägga fram skälig bevisning för att preliminärt kunna styrka ett överträdelseförfarande. |

Question B: | Are special rules regarding access to documents held by a competition authority helpful for antitrust damages claims? How could such access be organised? |

Fråga B: | Vore särskilda regler om tillgång till handlingar som innehas av en konkurrensmyndighet till nytta för framställningar om ersättningskrav i antitrustärenden? Hur kan sådan tillgång organiseras? |

Option 6: | Obligation on any party to proceedings before a competition authority to turn over to a litigant in civil proceedings all documents which have been submitted to the authority, with the exception of leniency applications. Issues relating to disclosure of business secrets and other confidential information as well as rights of the defence would be addressed under the law of the forum (i.e. the law of the court having jurisdiction). |

Alternativ 6: | Skyldighet för alla som är parter i förfaranden inför konkurrensmyndigheter att till en part i ett civilrättsligt förfarande överlämna alla dokument som har lämnats till myndigheten, med undantag av ansökningar om befrielse från eller nedsättning av böter. Frågor om röjande av affärshemligheter och annan konfidentiell information, liksom svarandesidans rätt till försvar skulle handläggas enligt lagen i domstolslandet (dvs. den rättsordning som gäller vid den behöriga domstolen). |

Option 7: | Access for national courts to documents held by the Commission. In this context, the Commission would welcome feedback on (a) how national courts consider they are able to guarantee the confidentiality of business secrets or other confidential information, and (b) on the situations in which national courts would ask the Commission for information that parties could also provide. |

Alternativ 7: | Nationella domstolars tillgång till handlingar som är i kommissionens besittning. Kommissionen skulle i detta sammanhang välkomna feedback om a) hur nationella domstolar anser sig kunna garantera sekretess beträffande affärshemligheter eller annan konfidentiell information, och b) under vilka omständigheter nationella domstolar från kommissionen skulle kunna begära sådan information som även parterna skulle kunna tillhandahålla. |

Question C: | Should the claimant’s burden of proving the antitrust infringement in damages actions be alleviated and, if so, how? |

Fråga C: | Bör kärandens bevisbörda när det gäller en överträdelse av antitrustreglerna i skadeståndsmål lindras, och i så fall hur? |

Option 8: | Infringement decisions by competition authorities of the EU Member States to be made binding on civil courts or, alternatively, reversal of the burden of proof where such an infringement decision exists. |

Alternativ 8: | När konkurrensmyndigheterna i EU:s medlemsstater har fattat beslut om överträdelser görs dessa beslut bindande för allmän domstol. Alternativt görs bevisbördan omvänd när ett sådant överträdelsebeslut existerar. |

Option 9: | Shifting or lowering the burden of proof in cases of information asymmetry between the claimant and defendant with the aim of redressing that asymmetry. Such rules could, to a certain extent, make up for the non-existent or weak disclosure rules available to the claimant. |

Alternativ 9: | Flytta eller minska bevisbördan i fall av osymmetrisk information mellan kärande och svarande i syfte att åtgärda asymmetrin. Sådana regler kunde i viss mån kompensera för att de regler som kärandesidan har tillgång till för att få till stånd ett utlämnande av handlingar är obefintliga eller bristfälliga. |

Option 10: | Unjustified refusal by a party to turn over evidence could have an influence on the burden of proof, varying between a rebuttable presumption or an irrebuttable presumption of proof and the mere possibility for the court to take that refusal into account when assessing whether the relevant fact has been proven. |

Alternativ 10: | En parts omotiverade vägran att lämna över bevismaterial kunde inverka på bevisbördan, varierande mellan en presumtion om bevis som kan eller inte kan kullkastas och helt enkelt möjligheten för domstolen att ta hänsyn till denna vägran när den bedömer huruvida sakförhållandet har bevisats. |

2.2 Fault requirement

2.2 Krav på skuld

As a tortious action, damages claims in many Member States require fault to be proven. In some of these Member States, fault is presumed if an action is illegal under antitrust law. In others, however, no such presumption exists. Consideration should therefore be given to the standard of fault required for damages claims.

I många medlemsstater finns det krav på skuld (culpa) när det gäller ersättningsyrkanden och skadeståndsmål. I några av dessa medlemsstater presumeras culpa föreligga om en handling är olaglig enligt antitrustreglerna. I andra finns det ingen sådan presumtion. De skuldkriterier som krävs för ersättningsyrkanden bör därför övervägas.

Question D: | Should there be a fault requirement for antitrust-related damages actions? |

Fråga D: | Bör det finnas ett krav på skuld för att talan om skadestånd i antitrustärenden skall kunna väckas? |

Option 11: | Proof of the infringement should be sufficient (analogous to strict liability). |

Alternativ 11: | Bevis på att en överträdelse ägt rum bör räcka (liksom vid fall av strikt ansvar). |

Option 12: | Proof of the infringement should be sufficient only in relation to the most serious antitrust law infringements. |

Alternativ 12: | Bevis på att en överträdelse ägt rum bör vara tillräckligt endast när det är fråga om de mest allvarliga brotten mot antitrustlagstiftningen. |

Option 13: | There should be a possibility for the defendant to show that he excusably erred in law or in fact. In those circumstances, the infringement would not lead to liability for damages (defence of excusable error). |

Alternativ 13: | Det bör finnas en möjlighet för svaranden att visa att svaranden begått ett ursäktligt rättsligt eller faktiskt misstag. Under sådana omständigheter kommer överträdelsen inte att leda till skadeståndsansvar (försvar i form av ursäktligt misstag). |

2.3 Damages

2.3 Skadestånd

Several issues concern the actual scope of the damages claim. Firstly, the amount of the award has to be defined. Several definitions are possible, notably founded on the idea of compensation or recovery of illegal gain. It has also to be considered whether any damages award should include interest on it, as well as the amount of interest to be paid and how it is calculated. Furthermore, doubling of damages at the discretion of the court, automatic or conditional, could be considered for horizontal cartel infringements.

Flera frågor avser den faktiska omfattningen av ersättningsyrkandet. För det första måste ersättningens storlek fastställas. Det finns flera möjliga definitioner, särskilt sådana som bygger på idén om kompensation eller återkrav av olagliga vinster. Det bör också övervägas om eventuella ersättningar skall inbegripa ränta och i så fall hur mycket ränta som skall betalas och hur den beräknas. Dubbel ersättning enligt domstolsbeslut, antingen automatiskt eller på vissa villkor, kan diskuteras för överträdelser i form av horisontella karteller.

Beside the legal definition of the damages to be awarded, the quantification of damages is a key issue. Several economic models have been developed for calculating damages in complex situations. Use of these models in claims litigation should be considered.

Förutom det rättsliga fastställandet av skadeståndet som skall tilldömas är kvantifieringen av skadestånd en nyckelfråga. Ett flertal ekonomiska modeller har utvecklats för att beräkna skadestånd under komplicerade omständigheter. Det bör övervägas huruvida dessa modeller skall användas vid skadeståndsmål.

Question E: | How should damages be defined? |

Fråga E: | Hur skall skadestånd definieras? |

Option 14: | Definition of damages to be awarded with reference to the loss suffered by the claimant as a result of the infringing behaviour of the defendant (compensatory damages). |

Alternativ 14: | Skadeståndet fastställs utifrån den skada som käranden har orsakats genom svarandens brottsliga beteende (kompensatoriskt skadestånd). |

Option 15: | Definition of damages to be awarded with reference to the illegal gain made by the infringer (recovery of illegal gain). |

Alternativ 15: | Skadeståndet fastställs utifrån den olagliga vinst som har realiserats av den som har brutit mot reglerna (återkrav av olaglig vinst). |

Option 16: | Double damages for horizontal cartels. Such awards could be automatic, conditional or at the discretion of the court. |

Alternativ 16: | Dubbelt skadestånd för horisontella karteller. Denna ersättning kan vara automatisk, villkorad eller beslutas av domstol enligt en skönsmässig bedömning. |

Option 17: | Prejudgment interest from the date of the infringement or date of the injury. |

Alternativ 17: | Upplupen ränta fram till dom från och med dagen för överträdelsen eller dagen för skadan. |

Question F: | Which method should be used for calculating the quantum of damages? |

Fråga F: | Vilken metod skall tillämpas för att beräkna skadeståndsbeloppet? |

Option 18: | What is the added value for damages actions of use of complex economic models for the quantification of damages over simpler methods? Should the court have the power to assess quantum on the basis of an equitable approach? |

Alternativ 18: | Vilket mervärde representerar vid skadeståndsmål användandet av komplicerade ekonomiska modeller för att beräkna skadeståndsbeloppet i förhållande till enklare metoder? Bör domstolen ha befogenhet att beräkna beloppet på grundval av skälighetskriterier? |

Option 19: | Should the Commission publish guidelines on the quantification of damages? |

Alternativ 19: | Bör kommissionen lägga fram riktlinjer för beräkningen av skadeståndsbeloppet? |

Option 20: | Introduction of split proceedings - between the liability of the infringer and the quantum of damages to be awarded - to simplify litigation. |

Alternativ 20: | Införande av uppdelade förfaranden, där man bedömer ansvarsfrågan och skadeståndsfrågan i skilda led i syfte att förenkla tvistemålen. |

2.4 The passing-on defence and indirect purchaser’s standing

2.4 Ansvarsförskjutning och den indirekte köparens ställning

The “passing-on defence” concerns the legal treatment of the fact that an undertaking which purchases from a supplier engaged in anti-competitive behaviour could be in a position to mitigate its economic loss by passing the overcharge on to its own customers. The damages caused by anti-competitive behaviour could therefore be passed down the supply chain or even suffered in entirety by the ultimate purchaser, the final consumer. As a matter of law, it has to be considered whether the infringer should be allowed to raise such a pass-on as a defence. Similarly, the standing of indirect purchasers – to whom the overcharge may or may not have been passed on – has to be considered.

Ett försvar med åberopande av ansvarsförskjutning, ” Passing-on defense”, avser den rättsliga hanteringen av omständigheten att ett företag som köper från en leverantör som är involverad i ett konkurrenshämmande beteende kan lindra sin ekonomiska förlust genom att överföra överpriserna till sina egna kunder. De skador som orsakas genom konkurrenshämmande beteende kan därför övervältras längs leverantörskedjan eller t.o.m. i sin helhet drabba den sista köparen, nämligen slutkonsumenten. I rättsligt hänseende måste det klargöras om den överträdande parten har rätt att använda detta argument till sitt försvar. På samma sätt måste de indirekta köparnas ställning klarläggas, eftersom överpriserna också kan ha övervältrats på dessa.

The “passing-on defence” substantially increases the complexity of damages claims as the exact distribution of damages along the supply chain could be exceedingly difficult to prove. Evidentiary problems also burden actions of indirect purchasers, as they might be unable to prove the extent of their damages and the causative link with the infringing behaviour.

Ett försvar med åberopande av ansvarsförskjutning gör att skadeståndskraven blir betydligt mer komplicerade, eftersom den exakta fördelningen av skadan mellan de olika leden i leverantörskedjan kan bli extremt svår att bevisa. Problem i fråga om beviskrav drabbar även anspråk från indirekta köpare, eftersom dessa eventuellt inte kan styrka omfattningen av de skador de åsamkats eller kausalsambandet med det olagliga förfarandet.

Question G: | Should there be rules on the admissibility and operation of the passing-on defence? If so, which form should such rules take? Should the indirect purchaser have standing? |

Fråga G: | Bör det finnas regler om under vilka omständigheter och på vilket sätt försvar med åberopande av ansvarsförskjutning kan tillåtas? Hur skall dessa regler i så fall utformas? Bör den indirekta köparen ges talerätt? |

Option 21: | The passing-on defence is allowed and both direct and indirect purchasers can sue the infringer. This option would entail the risk that the direct purchaser will be unsuccessful in claiming damages as the infringer will be able to use the passing-on defence and that indirect purchasers will not be successful either because they will be unable to show if and to what extent the damages are passed on along the supply chain. Special consideration should be given in this respect to the burden of proof. |

Alternativ 21: | Försvar med åberopande av ansvarsförskjutning tillåts och både direkta och indirekta köpare kan stämma den som har brutit mot reglerna. Detta alternativ medför en risk att den direkta köparen misslyckas med att få skadestånd tilldömt eftersom svaranden kan åberopa ansvarsförskjutning, medan indirekta köpare inte heller vinner sina mål eftersom de inte kan visa om och i vilken utsträckning skadorna övervältrats längs leverantörskedjan. Frågan om bevisbördan bör ägnas särskild uppmärksamhet i detta sammanhang. |

Option 22: | The passing-on defence is excluded and only direct purchasers can sue the infringer. Under this option direct purchasers will be in a better position as the difficulties associated with the passing-on defence will not burden the proceedings. |

Alternativ 22: | Försvar med åberopande av ansvarsförskjutning utesluts och endast direkta köpare kan stämma den som har brutit mot reglerna. Enligt detta alternativ har de direkta köparna en starkare ställning eftersom processen inte belastas med de svårigheter som sammanhänger med ett försvar med åberopande av ansvarsförskjutning. |

Option 23: | The passing-on defence is excluded and both direct and indirect purchasers can sue the infringer. While the exclusion of the passing-on defence renders these actions less burdensome for the claimants, this option entails the possibility of the defendant being ordered to pay multiple damages as both the indirect and direct purchasers can claim. |

Alternativ 23: | Försvar med åberopande av ansvarsförskjutning utesluts och både direkta och indirekta köpare kan stämma den som har brutit mot reglerna. Samtidigt som uteslutandet av möjligheten till försvar med åberopande av ansvarsförskjutning gör att dessa mål blir lättare för käranden, innebär detta alternativ också en möjlighet att svaranden ådöms att betala flera skadestånd, eftersom både de indirekta och de direkta köparna kan väcka talan om skadestånd. |

Option 24: | A two-step procedure, in which the passing-on defence is excluded, the infringer can be sued by any victim and, in a second step, the overcharge is distributed between all the parties who have suffered a loss. This option is technically difficult but has the advantage of providing fair compensation for all victims. |

Alternativ 24: | En process i två steg, där försvar med åberopande av ansvarsförskjutning utesluts, den som har begått överträdelsen kan stämmas av samtliga skadelidande och där i ett andra steg de belopp som har uppstått genom överpriser fördelas mellan alla parter som har lidit skada. Detta alternativ är tekniskt komplicerat men har fördelen att det innehåller en garanti för att alla skadelidande får en skälig ersättning. |

2.5 Defending consumer interests

2.5 Att försvara konsumenternas intressen

It will be very unlikely for practical reasons, if not impossible, that consumers and purchasers with small claims will bring an action for damages for breach of antitrust law. Consideration should therefore be given to ways in which these interests can be better protected by collective actions. Beyond the specific protection of consumer interests, collective actions can serve to consolidate a large number of smaller claims into one action, thereby saving time and money.

Av praktiska skäl är det högst osannolikt, för att inte säga omöjligt, att konsumenter och köpare med små skadeståndsanspråk kommer att inleda förfaranden med anledning av brott mot antitrustlagstiftningen. Det bör därför övervägas på vilka sätt dessa intressen kan skyddas bättre genom kollektiv talan. Utöver det särskilda skyddet av konsumenternas intressen kan kollektiv talan även användas för att konsolidera ett stort antal mindre ersättningskrav till en enda talan och därmed spara tid och pengar.

Question H: | Should special procedures be available for bringing collective actions and protecting consumer interests? If so, how could such procedures be framed? |

Fråga H: | Bör det finnas särskilda förfaranden för att väcka kollektiv talan och skydda konsumenternas intressen? Hur kan dessa förfaranden i så fall utformas? |

Option 25: | A cause of action for consumer associations without depriving individual consumers of bringing an action. Consideration should be given to issues such as standing (a possible registration or authorisation system), the distribution of damages (whether damages go to the association itself or to its members), and the quantification of damages (damages awarded to the association could be calculated on the basis of the illegal gain of the defendant, whereas damages awarded to the members are calculated on the basis of the individual damage suffered). |

Alternativ 25: | Konsumentföreningar ges möjlighet att väcka talan samtidigt som enskilda konsumenter fortfarande medges samma rätt. Frågor som bör övervägas är föreningarnas talerätt (möjligen ett registrerings- eller auktoriseringssystem), fördelningen av ersättningsbeloppet (om skadeståndet skall betalas ut till föreningen eller till dess medlemmar) och kvantifieringen av skadeståndet (skadestånd som tillfaller föreningen kan beräknas på grundval av den svarandes olagliga vinst medan skadestånd som tillfaller medlemmarna beräknas på grundval av hur stor skada den enskilde medlemmen har lidit). |

Option 26: | A special provision for collective action by groups of purchasers other than final consumers. |

Alternativ 26: | En särskild bestämmelse om kollektiv talan som väcks av andra köpargrupper än slutkonsumenter. |

2.6 Costs of actions

2.6 Rättegångskostnader

Rules on cost recovery play an important role as incentives or disincentives for bringing an action. In view of the fact that Community law as well as the European Convention on Human Rights demand effective access to courts for civil claims, consideration should be given to how cost rules can facilitate such access.

Regler om ersättning för rättegångskostnader spelar en viktig roll när det gäller att uppmuntra till respektive avskräcka från att väcka talan. Mot bakgrund av att såväl gemenskapslagstiftningen som Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna kräver effektiv tillgång till domstol i fråga om civilrättsliga skadeståndsanspråk, bör det övervägas hur kostnadsregler kan underlätta sådan tillgång.

Question I: | Should special rules be introduced to reduce the cost risk for the claimant? If so, what kind of rules? |

Fråga I: | Bör särskilda regler införas för att minska de ekonomiska riskerna för den klagande? I så fall vilken typ av regler? |

Option 27: | Establish a rule that unsuccessful claimants will have to pay costs only if they acted in a manifestly unreasonable manner by bringing the case. Consideration could also be given to giving the court the discretionary power to order at the beginning of a trial that the claimant not be exposed to any cost recovery even if the action were to be unsuccessful. |

Alternativ 27: | En regel införs om kärande som inte tilldömts skadestånd bara behöver stå för kostnaderna om det kan konstateras att deras krav från början var klart orimliga. Det kan även övervägas att ge domstolarna diskretionära befogenheter att vid början av en domstolsförhandling fatta beslut om att käranden inte skall behöva stå för några kostnader även om denne förlorar målet. |

2.7 Coordination of public and private enforcement

2.7 Samordning av offentlig och privat tillämpning

Public and private enforcement complement each other and therefore should be coordinated in an optimum way. Decisions by competition authorities can have a significant impact on the actual possibility of claimants to prove their case (see Section 2.1, Question C, Option 8). Optimum coordination between private and public enforcement is especially important for coordination between leniency applications in public enforcement and damage claims. Both leniency programmes and civil liability contribute by their effects to the same aim: more effective deterrence from entering into cartels. Consideration should be given to the impact of damages claims on the operation of leniency programmes so as to preserve the effectiveness of the programmes. In this respect it should be taken into account that operation of leniency programmes is generally helpful for private litigants in damages actions, as leniency programmes uncover secret cartels.

Offentlig och privat tillämpning kompletterar varandra och bör därför samordnas på bästa möjliga sätt. Konkurrensmyndigheternas beslut kan få stor betydelse för de klagandes faktiska möjligheter att styrka sina yrkanden (se avsnitt 2.1, fråga C, alternativ 8). Bästa möjliga samordning mellan privat och offentlig tillämpning är särskilt viktig för samordningen mellan ansökningar om nedsättning av böter i offentlig tillämpning och skadeståndstalan. Både reglerna om förmånlig behandling och civilt ansvar bidrar genom sina effekter till samma mål: att avskräcka företag på ett mer effektivt sätt från att gå in i karteller.

Question J: | How can optimum coordination of private and public enforcement be achieved? |

Hur skadeståndskravpåverkar tillämpningen av reglerna om förmånlig behandling bör diskuteras i syfte att slå vakt om deras effektivitet. Därvid bör beaktas att tillämpningen av reglerna om förmånlig behandling i allmänhet är till nytta för privata parter i skadeståndsmål, eftersom dessa regler hjälper till att avslöja hemliga karteller.

Option 28: | Exclusion of discoverability of the leniency application, thus protecting the confidentiality of submissions made to the competition authority as part of leniency applications. |

Fråga J: | Hur kan bästa möjliga samordning mellan privat och offentlig tillämpning uppnås? |

Option 29: | Conditional rebate on any damages claim against the leniency applicant; the claims against other infringers – who are jointly and severally liable for the entire damage - remain unchanged |

Alternativ 28: | Se till att det inte kommer fram upplysningar om en ansökan om förmånlig behandling, så att sekretessen skyddas för de handlingar som lämnas in till konkurrensmyndigheten i samband med en ansökan om förmånlig behandling. |

Option 30: | Removal of joint liability from the leniency applicant, thus limiting the applicant’s exposure to damages. One possible solution would be to limit the liability of the leniency applicant to the share of the damages corresponding to the applicant’s share in the cartelised market. |

Alternativ 29: | Villkorad nedsättning av eventuella skadeståndsanspråk mot ett företag som ansöker om förmånlig behandling, medan övriga företag som har medverkat till överträdelsen är solidariskt ansvariga för hela skadan och deras skadestånd förblir oförändrade. |

2.8 Jurisdiction and applicable law

Alternativ 30: | Företag som ansöker om förmånlig behandling undantas från solidariskt ansvar och de blir därmed mindre utsatta för skadeståndsansvar. En tänkbar lösning vore att ansvaret för de företag som ansöker om förmånlig behandling begränsas till en andel av skadeståndet som motsvarar det berörda företagets andel av den marknad som kartellen varit verksam på. |

Jurisdiction of courts to hear cases brought against defendants domiciled in Member Statesis governed by Regulation 44/2001.[4] Such defendants can either be sued in the courts of the state where they are domiciled or – at the choice of the claimant – in the courts of the state where the harmful event occurred. The place where the harmful event occurred can be either (a) the place where the event giving rise to the damage occurred or (b) the place where the damage itself occurred (at the choice of the claimant). Articles 6, 27 and 28 of the Regulation allow coordination of different, but linked, actions.

2.8 Behörig domstol och tillämplig lagstiftning

With regard to the issue of applicable law, reference should be made to the Commission’s proposal for a Regulation on the law applicable to non-contractual obligations (the “Rome II Regulation”).[5] As damages claims are generally torts, they fall under the scope of this proposal. In this respect consideration must be given to whether the general rule contained in Article 5 of the proposal is appropriate for antitrust cases or whether a clarifying special rule is necessary. Such a clarifying rule could make clear that an effects-based approach should be followed. Alternatively, the law of the forum could be the applicable law in all cases. Special consideration should be given to cases in which the territory of more than one state is affected by the anti-competitive behaviour.

Frågor om vilka domstolar som är behöriga att döma i mål mot svarande med hemvist i medlemsstaterna regleras genom förordning nr 44/2001[4]. Talan kan antingen väckas inför domstol i den stat där svaranden har hemvist eller – enligt den klagandes val – inför domstol i den stat där skadan inträffade. Den ort där skadan inträffade kan vara antingen a) den ort där händelsen som gav upphov till skadan inträffade eller b) den ort där själva skadan inträffade (enligt klagandens val). Enligt artiklarna 6, 27 och 28 i förordningen kan olika mål som har samband sinsemellan samordnas.

Question K: | Which substantive law should be applicable to antitrust damages claims? |

I fråga om tillämplig lagstiftning hänvisas till kommissionens förslag till förordning om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II-förordningen)[5]. Eftersom skadeståndstalan oftast avser skadegörande handlingar faller de inom förslagets tillämpningsområde. I detta sammanhang bör det övervägas huruvida huvudregeln i artikel 5 i förslaget passar för antitrustärenden eller om det behövs en klargörande specialregel. Genom en sådan klarläggande regel kan det fastställas att ett effektbaserat tillvägagångssätt skall tillämpas. Alternativt skulle lagen i domstolslandet kunna tillämpas på alla ärenden. Ärenden som gäller konkurrenshämmande beteende på mer än en stats territorium bör ägnas särskild uppmärksamhet.

Option 31: | The applicable law should be determined by the general rule in Article 5 of the proposed Rome II Regulation, that is to say with reference to the place where the damage occurs. |

Fråga K: | Vilken materiell rätt bör tillämpas på skadeståndsmål i antitrustärenden? |

Option 32: | There should be a specific rule for damages claims based on an infringement of antitrust law. This rule should clarify that for this type of claims, the general rule of Article 5 shall mean that the laws of the states on whose market the victim is affected by the anti-competitive practice could govern the claim. |

Alternativ 31: | Tillämplig lag bör fastställas genom huvudregeln i artikel 5 i förslaget till Rom II-förordning, dvs. med hänvisning till den ort där skadan inträffar. |

Option 33: | The specific rule could be that the applicable law is always the law of the forum. |

Alternativ 32: | Det behövs en särskild regel om skadeståndsanspråk på grund av en överträdelse av antitrustlagstiftningen. Denna regel bör klargöra att huvudregeln i artikel 5 skall tolkas som att yrkandet kan regleras av lagarna i de stater på vilkas marknader den skadelidande har drabbats av det konkurrenshämmande beteendet. |

Option 34: | In cases in which the territory of more than one state is affected by the anti-competitive behaviour on which the claim is based and where the court has jurisdiction to rule on the entirety of the loss suffered by the claimant, it could be considered whether the claimant should be given the choice to determine the law applicable to the dispute. This choice could be limited to choose one single applicable law from those laws designated by the application of the principle of affected market. The choice could also be widened so as to allow for the choice of one single law, or of the law applicable to each loss separately or of the law of the forum. |

Alternativ 33: | Den särskilda regeln kan vara att det alltid är lagen i domstolslandet som är tillämplig lag. |

2.9 Other issues

Alternativ 34: | I mål som gäller som gäller yrkanden på skadestånd för konkurrenshämmande beteende på mer än en stats territorium och i vilka domstolen är behörig att döma i fråga om hela den förlust som den klagande har drabbats av, kan det övervägas om det kan vara lämpligt att den klagande får välja vilken lag som skall vara tillämplig på skadeståndstvisten. Valet kan vara begränsat till att välja ut en enda tillämplig lag bland dem som är möjliga med tillämpning av principen om berörd marknad. Valet skulle också kunna utvidgas till möjligheten att antingen välja ut en enda lag eller respektive tillämplig lag för varje skada separat eller lagen i domstolslandet. |

Given the complexity of damages actions for infringement of antitrust law, use of expertise in court is particularly important to ensure efficient proceedings. If experts were appointed by the court, cost savings might result since fewer experts would be required. This would also reduce the multitude of experts giving conflicting evidence, depending on their client’s standpoint.

2.9 Övrigt

Question L: | Should an expert, whenever needed, be appointed by the court ? |

Med tanke på att skadeståndsmål i samband med överträdelser av antitrustlagstiftningen är så komplicerade är det särskilt viktigt att ta hjälp av sakkunniga för att domstolsförhandlingarna skall bli så effektiva som möjligt. Om domstolarna utnämnde de sakkunniga skulle kostnader eventuellt kunna sparas in eftersom det skulle behövas färre experter. Detta skulle även medföra att man minskade risken för att en mängd sakkunniga lämnar motstridiga utlåtanden, beroende på sina klienters utgångspunkter.

Option 35: | Require the parties to agree on an expert to be appointed by the court rather than by themselves. |

Fråga L: | I den mån sakkunniga behöver anlitas, skall dessa utses av domstolen? |

Suspension of or longer limitation periods play an important role in guaranteeing that damages claims can effectively be brought, especially in the case of follow-on actions.

Alternativ 35: | Kräva att parterna kommer överens om att en sakkunnig utses av domstolen i stället för av dem själva. |

Question M: | Should limitation periods be suspended ? If so, from when onwards ? |

Avbrott i eller förlängning av preskriptionstider kan ha stor betydelse för att garantera att talan om skadeståndsanspråk verkligen kan väckas, särskilt när det gäller följdförfaranden.

Option 36: | Suspension of the limitation period for damages claims from the date proceedings are instituted by the Commission or any of the national competition authorities. Alternatively, the limitation period could start running after a court of last instance has decided on the issue of infringement. |

Fråga M: | Bör preskriptionstider kunna avbrytas? I så fall från vilken tidpunkt? |

Causation is a necessary requirement of any damages claim. While proof of a causal link between the infringement and a loss may be particularly difficult to achieve due to the economic complexity of the issues involved, the legal notions of causation in itself, as developed by the case law in the Member States, arguably do not pose a significant obstacle for claimants. However, application of the causation requirement should not lead to exclusion of those who have suffered losses arising from an antitrust infringement from recovering those losses.

Alternativ 36: | Avbrott i preskriptionstiden för skadeståndsanspråk från och med den dag då kommissionen eller någon av de nationella konkurrensmyndigheterna inleder förfarandet. Alternativt skulle preskriptionstiden kunna börja löpa efter det att en domstol i sista instans har meddelat dom i överträdelsefrågan. |

Question N: | Is clarification of the legal requirement of causation necessary to facilitate damages actions? |

Vid varje yrkan på skadestånd krävs det att ett orsakssamband kan konstateras. Ett orsakssamband mellan en överträdelse och en skada kan visserligen vara särskilt svårt att bevisa på grund av de ekonomiskt komplicerade frågor som ingår i utredningen, men själva den juridiska innebörden i begreppet orsakssamband, på det sätt som den har utvecklats genom medlemsstaternas rättspraxis, torde inte i sig själv utgöra något betydande hinder för de klagande. Kravet på orsakssamband bör dock inte leda till att de som har lidit förluster på grund av överträdelser av antitrustlagstiftningen utestängs från möjligheterna att få ersättning för dessa förluster.

Question O: | Are there any further issues on which stakeholders might wish to comment ? |

Fråga N: | Är det nödvändigt att klarlägga det juridiska kravet på orsakssamband för att underlätta skadeståndsyrkanden? |

The Commission invites comments on this Green Paper, in particular on the questions and the options listed above, in order to consider whether it is necessary and appropriate to take action at Community level to improve the conditions for stand-alone and follow-on actions.

Fråga O: | Finns det ytterligare frågor som berörda parter skulle vilja yttra sig om? |

To facilitate an exchange of views, a Green Paper website is open at:

Kommissionen välkomnar synpunkter på denna grönbok, särskilt om de frågor och de alternativ som ingår i förteckningen ovan, i syfte att kunna ta ställning till om det är nödvändigt och lämpligt att vidta åtgärder på gemenskapsnivå för att förbättra förutsättningarna för fristående mål och följdmål.

http://europa.eu.int/comm/competition/antitrust/others/actions_for_damages/gp.html

För att underlätta ett åsiktsutbyte har en särskild webbplats om grönboken inrättats på

Until 21 April 2006, comments may be sent either by e-mail to:

http://europa.eu.int/comm/competition/antitrust/others/actions_for_damages/gp.html

comp-damages-actions@cec.eu.int

Fram till den 21 april 2006 kan synpunkter antingen lämnas genom e-post till:

or by post to:

comp-damages-actions@cec.eu.int

European CommissionDirectorate-General for CompetitionUnit A 1 – Antitrust policy and strategic supportReview of damages actions for breach of the EC antitrust rulesB-1049 Brussels.

eller per post till:

It is standard practice of DG Competition to publish the submissions received in response to a public consultation. However, it is possible to request that submissions or parts thereof remain confidential. Should this be the case, please indicate clearly on the front page of the submission that it should not be made publicly available and also forward a non-confidential version of the submission to DG Competition for publication.

Europeiska kommissionenGeneraldirektoratet för konkurrensEnhet COMP/A-1 – Antitrustfrågor och strategiskt stödÖversyn av skadeståndsyrkanden till följd av brott mot EG:s antitrustreglerB-1049 Bryssel.

[1] See Courage v. Crehan , Case C-453/99, judgment of the Court of 20 September 2001, paragraphs 26 and 27.

Det är normal praxis för GD Konkurrens att offentliggöra de synpunkter som inkommer i samband med ett offentligt samråd. Det är dock möjligt att begära att synpunkterna eller delar av dessa förblir konfidentiella. Ange i så fall tydligt på första sidan av synpunkterna att ni begär att de inte skall offentliggöras. I det fallet bör också en icke-konfidentiell version av synpunkterna översändas till kommissionen för offentliggörande.

[2] See Courage judgment in footnote 1.

[1] Se domstolens dom i mål C-453/99 av den 20 september 2001, Courage mot Crehan, REG 2001, s. I-6297, punkt 26-27.

[3] See study on the conditions of claims for damages in case of infringement of EC antitrust rules, available on the Commission’s website at:http://europa.eu.int/comm/competition/antitrust/others/private_enforcement/index_en.html.

[2] Se Courage-domen i fotnot 1.

[4] Council Regulation (EC) No 44/2001 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters, OJ 2001, L 12, p.1. In Denmark, jurisdiction is governed by the Brussels Convention on jurisdiction and the enforcement of judgments in civil and commercial matters [OJ 1990, C 189, p. 2] as amended, which is substantially equal to Regulation 44/2001.

[3] Se undersökningen om villkoren för ersättningsanspråk vid överträdelser av EG:s antitrustregler som finns tillgänglig på kommissionens webbplats:http://europa.eu.int/comm/competition/antitrust/others/private_enforcement/index_en.html.

[5] Proposal for a Regulation of the European Parliament and the Council on the law applicable to non-contractual obligations (“Rome II”), COM(2003) 427 final as amended by the modified proposal (Reference not available).

[4] Rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, EGT L 12, 16.1.2001, s. 1. I Danmark regleras domstolarnas behörighet genom Brysselkonventionen om domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område [EGT C 189, 28.7.1990, s. 2] efter ändringar, som i sak motsvarar förordning nr 44/2001.

[5] Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II), KOM (2003) 427 slutlig, korrigerat enligt det ändrade förslaget (ingen hänvisning tillgänglig)