[pic] | COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES |

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Brussels, 12.10.2006

Bryssel den 12.10.2006

COM(2006) 571 final

KOM(2006) 571 slutlig

COMMISSION COMMUNICATION

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

The demographic future of Europe – from challenge to opportunity

Europas demografiska framtid – en utmaning som öppnar möjligheter

TABLE OF CONTENTS

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. The ageing population in Europe: trends and outlook 3

1. Den åldrande befolkningen i Europa – utvecklingstendenser och framtidsutsikter 3

2. Impact of the ageing population 5

2. Konsekvenserna av befolkningens åldrande 5

2.1. Impact on the labour market, productivity and economic growth 5

2.1. Konsekvenser för arbetsmarknaden, produktivitet och ekonomisk tillväxt 5

2.2. Impact on social security and public finances 6

2.2. Konsekvenser för socialförsäkringssystemen och de offentliga finanserna 6

3. A constructive response to the demographic challenge 7

3. Konstruktiva lösningar på problemet med befolkningens åldrande 7

3.1. Promoting demographic renewal in Europe 7

3.1. Främja demografisk förnyelse i EU 7

3.2. Promoting employment in Europe: more jobs and longer working lives of better quality 8

3.2. Främja sysselsättningen i EU: fler jobb och längre arbetsliv med bättre kvalitet 8

3.3. A more productive and competitive Europe 10

3.3. Ett mer produktivt och konkurrenskraftigt EU 10

3.4. Receiving and integrating immigrants in Europe 11

3.4. Beredskap att ta emot och integrera invandrare i EU 11

3.5. Sustainable public finances in Europe: guaranteeing adequate social security and equity between the generations 12

3.5. Stabila offentliga finanser i EU: garantera adekvat social trygghet och rättvisa mellan generationerna 12

4. Conclusion: from challenge to opportunity 12

4. Slutsats: en utmaning som öppnar möjligheter 12

APPENDIX: Main European Demographic Trends and Data 15

5. BILAGA: Befolkningsutvecklingen i EU 15

Projections – EU-25 15

Prognoser – EU-25 15

Projections by country 16

Prognoser per land 16

Employment rate of older workers 17

Äldre arbetstagares förvärvsfrekvens 17

Fertility and female employment rates 18

Födelsetal och kvinnors förvärvsfrekvens 18

Net migration rate vs. natural population growth 19

Nettomigration och naturlig befolkningstillväxt 19

1. THE AGEING POPULATION IN EUROPE: TRENDS AND OUTLOOK

DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN I EUROPA – UTVECKLINGSTENDENSER OCH FRAMTIDSUTSIKTER

Demographic ageing, i.e. the increase in the proportion of older people, is above all the result of significant economic, social and medical progress giving Europeans the opportunity to live a long life in comfort and security that is without precedent in our history. However, as was stressed by the Heads of State and Government at their Hampton Court informal Summit in October 2005, it is also one of the main challenges that the European Union will have to face in the years to come.

Befolkningens åldrande, dvs. den ökande andelen äldre i befolkningen, beror till stor del på att européerna tack vare betydande ekonomiska, sociala och medicinska framsteg nu kan leva ett långt liv i bekvämlighet och trygghet utan motstycke i historien. Som betonades vid det informella mötet för stats- och regeringscheferna på Hampton Court i England i oktober 2005 är det också en av de viktigaste utmaningar som Europeiska unionen står inför idag.

This Communication responds to the concern raised at this Summit, which is also widely felt by Europe’s citizens. It is a follow-up to the Commission’s communication to the European Council entitled “European values in the Globalised World” and the Commission’s Green Paper on “Confronting demographic change: a new solidarity between the generations”[1]. It examines the possibilities for Europeans to confront the demographic challenge by drawing on the renewed Lisbon strategy for Growth and Jobs and the Sustainable Development Strategy. More specifically, it underlines how the European Union can support its Member States as part of a long-term strategy, the implementation of which essentially depends on their willingness and competences. In so doing, it sets out the main factors, evaluates the various complex impacts and identifies the main courses of action at national, regional and local levels, as well as at European level. It concludes that we can take up the challenge of the ageing population if we create conditions in support of people who wish to realise their desire to have children and take full advantage of the opportunities offered by longer and more productive lives in better health.

Där uttrycktes en oro över utvecklingen, som för övrigt delas av många människor i EU. Dessa frågor behandlas i detta meddelande, som är en uppföljning till kommissionens meddelande till rådet ”Europeiska värderingar i en globaliserad värld” och kommissionens grönbok ”Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna”[1]. I meddelandet diskuteras olika möjligheter att möta den demografiska utmaningen som bygger på den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning och strategin för hållbar tillväxt. Mer specifikt betonas hur EU kan stödja medlemsstaterna som en del av en långsiktig strategi, som dock bara kan genomföras om medlemsstaterna har den vilja och det kunnande som behövs. I meddelandet beskrivs de viktigaste bakomliggande faktorerna, olika komplexa återverkningar samt de huvudsakliga handlingsalternativ som finns inte bara på nationell, regional och lokal nivå, utan även på europeisk nivå. Slutsatsen dras att vi kan möta den utmaning som den åldrande befolkningen utgör om vi skapar goda förutsättningar både för dem som vill ha barn och för dem som vill utnyttja de möjligheter som ett längre och mer produktivt liv med bättre hälsa ger.

The ageing of the European Union’s population is the result of four interactive demographic trends. However, their magnitude and rhythm may vary substantially from one country to another and from one region to another, ruling out a uniform response. In summary:

EU-befolkningens åldrande beror på fyra samverkande demografiska utvecklingstendenser. Eftersom utvecklingens omfattning och takt kan variera kraftigt mellan olika länder och regioner är det inte möjligt att hitta någon enhetlig lösning. Sammanfattningsvis kan följande konstateras:

- The average number of children per woman (the current fertility rate) is low, at 1.5 children for EU-25, well below the replacement rate of 2.1 required to stabilise the population size in the absence of immigration. A limited increase of 1.6 is projected for EU-25 by 2030[2].

- Det genomsnittliga antalet barn per kvinna (aktuellt födelsetal) är lågt – 1,5 barn för EU-25, vilket är betydligt lägre än reproduktionsnivån på 2,1 som krävs för en stabil befolkningsstorlek om det inte förekommer någon invandring. Enligt prognosen kommer födelsetalet i EU-25 att öka något (till 1,6) under perioden fram till 2030[2].

- The decline in fertility in recent decades followed the post-war baby boom which is today causing the bulge in the size of the population aged 45 to 65 years. The gradual progress of the baby-boomers towards retirement age will lead to a substantial increase in the proportion of old people, who will need to be supported financially by a reduced working-age population. This phenomenon will disappear, but not for several decades.

- Efterkrigstidens stora barnkullar följdes av sjunkande födelsetal, vilket innebär att åldersgruppen 45–65 år idag utgör en puckel i befolkningspyramiden. I och med att allt fler i denna grupp närmar sig pensionsåldern kommer andelen äldre människor i befolkningen att öka betydligt, vilket innebär att försörjningsbördan ökar för den krympande arbetsföra befolkningen. Detta fenomen kommer att försvinna, men först efter flera årtionden.

- After increasing by eight years since 1960, life expectancy at birth could continue to rise by at least a further five years by 2050. The projected increase would have its greatest impact on the older generations, so that Europeans reaching the age of 65 in 2050 can expect to live on average between four and five years longer than those reaching 65 today. This will lead to a spectacular increase in the number of people surviving to the ages of 80 and 90, leading to many of them spending several decades in retirement and reaching an age frequently characterised by infirmity and disability, although the proportion of people in poor health in this age bracket could fall.

- Den förväntade livslängden vid födseln har ökat med åtta år sedan 1960 och kan enligt prognoserna öka med ytterligare fem år fram till 2050. Den ökade livslängden kommer att ge mest avtryck i den äldsta åldersgruppen. Det innebär att den förväntade livslängden för dem som är 65 år 2050 blir mellan fyra och fem år längre än för dem som är 65 år idag. Det kommer att leda till en kraftig ökning av antalet människor i 80- och 90-årsåldern, vilket innebär att många kommer att vara pensionärer under flera årtionden och uppnå en ålder där risken att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättning är hög, även om andelen friska i denna åldersgrupp mycket väl kan komma att öka.

- Europe is already the recipient of major inflows of net migration from third countries. In 2004, the EU registered 1.8 million immigrants, i.e. an influx greater than that of the United States relative to the total population. The EU is set to remain a popular destination for migrants over the coming decades. Eurostat’s conservative projection is that around 40 million people will emigrate to the European Union between now and 2050. As many of them are of working age, migrants tend to bring down the average age of the population. However, the longer-term repercussions remain uncertain, as they depend on the more or less restrictive nature of family reunification policies and birth patterns of migrants. Despite the current flows, immigration can only partially compensate for the effects of low fertility and extended life expectancy on the age distribution of the European population.

- Nettomigrationen till EU från tredjeländer är redan stor. 2004 registrerades 1,8 miljoner invandrare i EU, vilket relativt sett i förhållande till befolkningen innebär ett större inflöde än i USA. EU kommer att fortsätta dra till sig invandrare under de kommande årtiondena. Eurostats försiktiga prognos är att cirka 40 miljoner människor kan komma att invandra till EU under perioden fram till 2050. Eftersom många invandrare är i arbetsför ålder, har invandring en tendens att sänka befolkningens genomsnittsålder. Det är dock osäkert vilka konsekvenser invandringen får på lång sikt, eftersom det beror på vilken politik som förs i fråga om familjeåterförening samt på invandrarnas födelsetal. Trots dagens inflöden kan invandringen endast delvis uppväga effekterna av låga födelsetal och längre förväntad livslängd när det gäller åldersfördelningen i den europeiska befolkningen.

As a result of these trends, the total population of EU-25 will fall slightly, but will become much older. In economic terms, the main change will involve the size of the working-age population (15-64 years), which will decrease by 48 million between now and 2050. The dependency ratio (the number of people aged 65 years and above relative to those aged from 15 to 64) is set to double and reach 51% by 2050, which means that the EU will change from having four to only two persons of working age for each citizen aged 65 and above.

Denna utveckling innebär att den totala befolkningen i EU-25 minskar något, samtidigt som den blir mycket äldre. Ekonomiskt sett är den största förändringen att den arbetsföra befolkningen (15–64 år) kommer att minska med 48 miljoner under perioden fram till 2050. Försörjningsbördan (antalet personer som fyllt 65 år i förhållande till antalet personer i åldersgruppen 15–64 år) fördubblas då till 51 procent. Annorlunda uttryckt innebär det att 2050 kommer det i EU bara att finnas två personer i arbetsför ålder för varje person som fyllt 65 år, istället för dagens fyra.

The regional and social implications of population ageing are also worth noting. Regions with declining populations consisting mainly of senior citizens will face difficulties in supplying essential public goods and services, such as health care, housing, urban planning, transport and tourism services, so that their environmental balance will also reflect the impact of an ageing population. Demographic change is also accompanied by profound social changes affecting the composition of families, particularly evident in the growing number of elderly persons living alone. The increase in the number of very old dependent persons also raises new problems of an economic, social or even ethical nature.

De regionala och sociala konsekvenserna av befolkningens åldrande bör också noteras. Regioner med vikande befolkningstal och en stor andel pensionärer kommer att få svårt att tillhandahålla väsentliga varor och tjänster (t.ex. hälso- och sjukvård, boende, stadsplanering, färdmedel och turismtjänster), vilket också innebär att miljöbalansräkningen kommer att påverkas av befolkningens åldrande. Förändringar i befolkningsstrukturen åtföljs också av genomgripande samhällsförändringar som påverkar familjens sammansättning, vilket är särskilt tydligt när det gäller antalet ensamboende äldre. Det ökande antalet mycket gamla som behöver vård och omsorg skapar också nya ekonomiska, sociala och t.o.m. etiska problem.

The ageing population of the EU needs to be examined against the background of the global expansion of the world’s population. Following a worldwide population increase from 2 billion in 1950 to 6.5 billion today, the United Nations' key projection is that this growth will continue, albeit at a slower pace, to reach a population of 9.1 billion by 2050. Around 95% of the overall growth of the population will occur in the developing countries, and the population of the 50 least developed countries is set to double. The fastest growth will take place in Africa. As a result, the proportion of the worldwide population accounted for by the 25 Member States will decrease.

Den åldrande befolkningen i EU måste ses mot bakgrund av den totala befolkningsökningen i världen. Världens befolkning har ökat från 2 miljarder 1950 till 6,5 miljarder idag och kommer enligt FN:s prognoser att fortsätta öka, om än i långsammare takt, till 9,1 miljarder 2050. Omkring 95 procent av den totala befolkningstillväxten kommer att ske i utvecklingsländerna, och befolkningen i de 50 minst utvecklade länderna kommer att fördubblas. Den snabbaste befolkningsökningen kommer att ske i Afrika. Detta innebär att de 25 EU-medlemsstaternas andel av befolkningen i världen kommer att minska.

However, Europe will not be ageing alone. Significant increases in the dependency ratios will appear between now and 2050 in emerging economies such as China and India. If developing countries can exploit the demographic dividend and integrate young working-age people into the labour market, global production will increase and provide profitable investment opportunities for Europeans saving for their retirement. Conversely, the combination of a high birth rate and slow development could lead to instability in these countries and increase pressure to emigrate.

Det är dock inte bara i EU som befolkningen åldras. Även i framväxande ekonomier som Kina och Indien kommer försörjningsbördan att öka i betydande utsträckning under perioden fram till 2050. Om utvecklingsländerna kan utnyttja den demografiska fördelen och integrera unga människor i arbetsför ålder på arbetsmarknaden, kommer den totala produktionen i världen att öka och goda investeringsmöjligheter skapas för pensionssparande européer. Omvänt kan höga födelsetal och långsam utveckling leda till instabilitet och ökat utvandringstryck i dessa länder.

Global migration flows have and will continue to have major repercussions for the countries of destination and departure. For the EU, the impact of immigrants on population ageing will depend on how well they integrate into the formal economy, bearing in mind that the employment rate for immigrants is still lower than that of non-immigrants in many Member States. Immigration may temporarily help to reduce the financial impact of an ageing population when legally employed immigrants pay contributions into public pension schemes. However, economically active immigrants will also, over time, accumulate their own pension rights. Their longer-term contribution to a sustainable balance in public finances will therefore depend on the existence of well-designed pension schemes. For the countries of origin, emigration to the EU can be beneficial, specifically through the reduction of pressure on the labour market, transfers of funds and the contribution of migrants returning to their countries with new skills and capital. However, the emigration of a large section of the young educated population is likely, for certain countries and sectors, to give rise to a “brain drain” with its negative impact on the economy and the country's prospects for social development. Against this backdrop, we must not ignore the possibilities offered by temporary migration and the voluntary return of migrants to their countries of origin.

De globala migrationsflödena kommer även i fortsättningen att få betydande konsekvenser för både ursprungsländerna och mottagarländerna. För EU kommer invandringens effekter på befolkningens åldrande att bero på hur väl invandrarna integreras i den formella ekonomin; detta är värt att påpeka, eftersom förvärvsfrekvensen fortfarande är lägre för invandrare än för den övriga befolkningen i många medlemsstater. Invandring kan vara en tillfällig lösning när det gäller att mildra de ekonomiska konsekvenserna av en åldrande befolkning när legalt anställda invandrare betalar avgifter till offentliga pensionssystem. Men förvärvsarbetande invandrare förvärvar också egna pensionsrättigheter. I vilken utsträckning de bidrar till att skapa långsiktig stabilitet i de offentliga finanserna beror därför på förekomsten av väl genomtänkta pensionssystem. För ursprungsländerna kan utvandringen till EU få positiva effekter, inte minst genom ett minskat tryck på arbetsmarknaden, överföring av medel och återvändande migranter som tillför ny kompetens och nytt kapital. Om en stor andel av den unga utbildade befolkningen utvandrar, kommer det dock sannolikt att leda till kompetensflykt för vissa länder och sektorer och detta kommer att inverka på landets ekonomi och möjligheter till social utveckling. Med detta i åtanke bör vi inte bortse från de möjligheter som tillfällig invandring och frivilligt återvändande till hemlandet kan ge.

2. IMPACT OF THE AGEING POPULATION

KONSEKVENSERNA AV BEFOLKNINGENS ÅLDRANDE

2.1. Impact on the labour market, productivity and economic growth

Konsekvenser för arbetsmarknaden, produktivitet och ekonomisk tillväxt

Over the next decade, the working-age population will begin to decline when a large number of the “baby-boomers” retire. However, with the support of specially-adapted employment policies, this phenomenon is likely to be temporarily offset during the next decade by increasing rates of employment. Recent projections[3] show that although the working-age population will begin to fall from 2010 onwards, the total number of persons in work in EU-25 will continue to increase until around 2017. More than two thirds of this increase will be the result of a higher number of women in work, older women being gradually replaced by better-educated younger women with greater involvement in working life. The remainder is accounted for by the substantial increase anticipated in the employment rate for older workers (aged from 55 to 64 years). The expected positive developments tend to create a “window of opportunity” permitting the implementation of reforms before the effects of population ageing make themselves fully felt. However, higher employment rates can only offer temporary respite, and the full burden of the demographic changes would subsequently be felt. Even if the objective of 70% in the overall rate of employment as set out in the Lisbon strategy is reached, the total number of persons in work is set to decrease by 30 million between the end of the decade and 2050.

Under det kommande årtiondet kommer den arbetsföra befolkningen att börja krympa samtidigt som många i efterkrigstidens stora barnkullar uppnår pensionsåldern. Med stöd av specialanpassade sysselsättningspolitiska åtgärder kan detta fenomen dock tillfälligt avhjälpas under det kommande årtiondet genom en ökad förvärvsfrekvens. Aktuella prognoser[3] visar att även om den arbetsföra befolkningen minskar från och med 2010, kommer antalet förvärvsarbetande i EU-25 att fortsätta öka fram till ungefär 2017. Över två tredjedelar av denna ökning beror på att antalet förvärvsarbetande kvinnor kommer att öka i och med att äldre kvinnor ersätts av yngre, mer välutbildade kvinnor med fastare anknytning till arbetsmarknaden. Den resterande ökningen beror på att förvärvfrekvensen för äldre arbetstagare (55–64 år) sannolikt kommer att bli betydligt högre i framtiden. Den förväntade positiva utvecklingen kan göra det möjligt att genomföra reformer innan konsekvenserna av befolkningens åldrande blir riktigt kännbara. Ökad förvärvsfrekvens är dock bara en tillfällig lösning, eftersom förändringarna i befolkningsstrukturen så småningom kommer att få fullt genomslag. Även om EU uppnår en förvärvsfrekvens på 70 procent – dvs. det mål som fastställdes i Lissabon – kommer det antalet förvärvsarbetande totalt sett att minska med 30 miljoner mellan slutet på detta årtionde och 2050.

Economic growth rates are set to decline with the ageing of the population, mainly owing to the reduction in the working-age population. The projections show that, if current trends and policies remain unaltered, the average annual growth rate in GDP for EU-25 will fall systematically from 2.4% over the period 2004-2010 to only 1.2% between 2030 and 2050. Over time, Europe will increasingly have to rely on its productivity gains as a major source of economic growth. Older workers will constitute an increasing proportion of global labour and economic production resources. However, many countries still employ only a relatively small number of older workers owing to excessive recourse to early retirement, insufficient financial incentives to work offered by tax and social security systems, and poor management of age-related issues in the workplace. This is in particular reflected by insufficient access to training, or even discrimination against older workers.

Den ekonomiska tillväxten kommer att sakta av i och med att befolkningen åldras, främst på grund av att den arbetsföra befolkningen minskar. Om dagens utveckling fortsätter och samma politik förs, kommer den genomsnittliga BNP-tillväxten i EU-25 enligt prognoserna att minska från 2,4 procent under perioden 2004–2010 till bara 1,2 procent mellan 2030 och 2050. Med tiden kommer EU i allt större utsträckning att behöva förlita sig till produktivitetstillväxt som en viktig källa till ekonomisk tillväxt. Äldre arbetstagare kommer att utgöra en större andel av den totala arbetskraften och de ekonomiska produktionsresurserna. I många länder är dock andelen äldre arbetstagare relativt liten. Det kan bero på att det är alltför vanligt med tidig pensionering, att skatte- och socialförsäkringssystemen skapar otillräckliga ekonomiska incitament att arbeta eller att åldersrelaterade frågor inte hanteras på ett bra sätt på arbetsplatsen, t.ex. genom att äldre arbetstagare inte får adekvat tillgång till fortbildning eller att diskriminering förekommer.

An older labour force and longer working lives need not imply less productive labour. The available data do not suggest that older workers are necessarily less productive and less innovative. The decline in physical and mental capacity occurs only at an older age, is very gradual, is subject to wide variations depending on the individuals concerned, and can be reduced by preventive health policies. Moreover, it may be offset by greater experience, changes to work organisation and more effective use of information and communication technologies (ICT). In addition, the future cohorts of older workers will also benefit from higher levels of training, reducing the risk of a slower spread of new technologies that could be associated with ageing.

Men en äldre arbetskraft och ett längre arbetsliv innebär inte nödvändigtvis minskad produktivitet. Tillgängliga uppgifter visar att äldre arbetstagare varken behöver vara mindre produktiva eller mindre innovativa. Den fysiska och mentala förmågan börjar avta i relativt hög ålder och det rör sig om mycket gradvisa förändringar. Alla berörs inte heller i lika stor utsträckning, och förebyggande hälsoåtgärder kan dessutom minska problemen. Avtagande förmåga kan också uppvägas av större erfarenhet, en anpassad arbetsorganisation och mer effektiv användning av IT-teknik. Morgondagens äldre arbetstagare kommer också att ha fått mer utbildning, vilket motverkar risken att ny teknik sprids långsammare när arbetskraften är äldre.

In addition, we cannot take it as read that the reduction in the number of young people will facilitate their access to the labour market. Factors like education and suitable skills will still be essential in securing stable employment. In the context of an ageing society it is therefore of vital importance to provide quality training for young people, thereby meeting the needs of the labour market and of a knowledge-based society, and to develop lifelong learning to ensure that individuals maintain their human capital.

Vi kan heller inte ta för givet att en minskning av antalet ungdomar gör det lättare för dem att ta sig in på arbetsmarknaden. Utbildning och kompetens kommer även i fortsättningen att vara viktiga faktorer när det gäller att hitta fast anställning. I ett samhälle med en åldrande befolkning är det därför absolut nödvändigt att tillhandahålla högkvalitativ utbildning för ungdomar för att tillgodose arbetsmarknaden och kunskapssamhällets behov samt att utveckla det livslånga lärandet för att göra det möjligt för individen att bibehålla sitt värde på arbetsmarknaden.

2.2. Impact on social security and public finances

Konsekvenser för socialförsäkringssystemen och de offentliga finanserna

On the basis of current policies, ageing will lead to ever greater pressures on public spending, although the situation varies widely from one country to another. For EU-25, it is projected that age-related public spending will rise by 3-4 GDP points between 2004 and 2050, representing an increase of 10% in public spending[4]. These upward pressures will be felt from 2010 onwards and will become particularly pronounced between 2020 and 2040. They will relate to pensions, health and services for the elderly.

Med dagens politik kommer befolkningens åldrande att skapa ett allt större tryck på de offentliga utgifterna, även om situationen varierar starkt mellan länderna. För EU-25 kommer de åldersrelaterade offentliga utgifterna att öka med 3–4 procentenheter av BNP mellan 2004 och 2005, vilket motsvarar en ökning av de offentliga utgifterna med 10 procent[4]. Detta utgiftstryck torde bli kännbart från och med 2010 och kommer sannolikt att bli ännu starkare under perioden 2020–2040. Detta kommer att beröra pensionerna, hälso- och sjukvården och äldreomsorgen.

Overall public finances risk becoming unsustainable in many countries, thereby compromising the future equilibrium of pension and social security systems in general. Allowing public spending linked to ageing to create budget deficits would lead to an intolerable spiral of debt. Such consequences would undermine the potential for economic growth and compromise the functioning of the single currency, thereby requiring pensions and health benefits to be seriously called into question, with considerable negative impact on the future wellbeing of pensioners and taxpayers.

I många länder riskerar de offentliga finanserna att bli ohållbara och det kommer att bli mycket svårt att skapa balans i pensionssystemen och socialförsäkringssystemen i allmänhet. Om de utgifter i den offentliga budgeten som rör befolkningens åldrande tillåts leda till budgetunderskott, skulle det leda till en ohållbar skuldspiral. Sådana konsekvenser skulle undergräva potentialen för ekonomisk tillväxt och försvåra användningen av den gemensamma valutan. Det skulle leda till ett ifrågasättande av pensionsförmånerna och hälso- och sjukvårdsförmånerna, vilket skulle få allvarliga negativa konsekvenser för pensionärernas och skattebetalarnas välbefinnande i framtiden.

Delaying reforms until public spending on pensions and health has risen would be missing an opportunity to ensure that every generation, including the baby-boomers, contribute to the necessary process of adjustment.

Om vi väntar med att genomföra reformer tills de offentliga utgifterna för pensioner och hälso- och sjukvård har ökat, missar vi möjligheten att se till att alla generationer – även efterkrigstidens stora barnkullar – bidrar till den anpassning som krävs.

However, the EU governments have, in general, not remained inactive and recent reforms, especially in the fields of public pensions, health, employment and education systems, have begun to pay off, as evidenced in particular by the employment rate for older workers, which has been rising rapidly since 2000. These reforms have also aimed to transfer responsibilities from governments and companies to individuals; citizens will thus have to play a much more active role as regards both the amounts they save for retirement and choosing when to retire.

EU:s regeringar har dock i allmänhet inte förblivit passiva, och de reformer som genomförts – särskilt i fråga om allmänna pensioner, hälso- och sjukvård, sysselsättning och utbildningssystemen – har börjat ge resultat. Ett exempel på detta är att sysselsättningen bland äldre arbetstagare har ökat snabbt sedan 2000. Dessa reformer har också syftat till att överföra ansvaret från staten och företagen till individen – medborgarna kommer alltså att få en betydligt mer aktiv roll när det gäller både pensionssparandet och tidpunkten för pensionering.

Ageing will also bring about sharp rises in public spending on health and long-term care, even if much will depend on the future improvement in the state of health of the elderly. Such an improvement will require, in particular, better adapted healthcare services and a preventive approach to chronic diseases which could be helped by the use of new technologies. If the gains to be made in terms of life expectancy were generally acquired in good health and without disability, the projected increase in public spending on health and dependency care due to ageing would be reduced by half[5].

Befolkningens åldrande kommer också att medföra kraftigt ökade utgifter för hälso- och sjukvård och långtidsvård, även om de insatser som görs för att se till att människor håller sig friska längre också kommer att spela in. Hälso- och sjukvården måste anpassas och förebyggande åtgärder vidtas för att bekämpa kroniska sjukdomar, vilket kan ske bl.a. med hjälp av ny teknik. Om människor lever längre men generellt är friskare och inte löper så stor risk att drabbas av funktionshinder, skulle den förväntade ökningen av de offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård och äldreomsorg halveras.[5]

3. A CONSTRUCTIVE RESPONSE TO THE DEMOGRAPHIC CHALLENGE

KONSTRUKTIVA LÖSNINGAR PÅ PROBLEMET MED BEFOLKNINGENS ÅLDRANDE

In view of the complexity of the challenges of ageing, an overall strategy appears essential. Both at EU and at national level it will be necessary to review existing policies to determine whether they need to be adjusted to take account of the changing demography of the EU.

Eftersom de problem som befolkningens åldrande medför är så komplexa behövs en övergripande strategi . Den nuvarande politiken måste ses över på både europeisk och nationell nivå för att avgöra om den behöver anpassas till förändringarna i befolkningsstrukturen i EU.

Five core policy directions are outlined below:

Fem viktiga politiska handlingslinjer beskrivs nedan:

3.1. Promoting demographic renewal in Europe

Främja demografisk förnyelse i EU

The EU Member States can prevent demographic decline or react to the falling birth rate, which for some of them is reaching a worrying level. These reactions are both necessary and realistic: necessary because surveys show that in all EU countries couples would like to have more children; realistic because international comparisons underline the effectiveness of family and other policies consistently implemented by some countries over several decades to create conditions supportive of those who wish to have children[6].

EU-medlemsstaterna kan förhindra en befolkningsnedgång eller vidta åtgärder för att motverka de sjunkande födelsetalen, som för vissa länder har nått en oroväckande låg nivå. Dessa reaktioner är både nödvändiga och realistiska: nödvändiga eftersom de undersökningar som gjorts visar att många par i EU-medlemsstaterna skulle vilja ha fler barn; realistisk eftersom internationella jämförelser visar att den familjepolitik som förts konsekvent i vissa länder under flera årtionden är effektiv när det gäller att skapa goda förutsättningar för dem som vill ha barn[6].

There are many different such policies but they generally have three aspects in common, aiming to (i) reduce the inequality of opportunities offered to citizens with and without children, (ii) offer universal access to assistance services for parents, in particular for education and care for young children, and (iii) manage working hours to offer both men and women better opportunities for lifelong learning and for balancing their private and working lives.

Det finns många politiska åtgärder av detta slag, men de har oftast tre aspekter gemensamt – de syftar till att i) minska ojämlikheten i fråga om de möjligheter som medborgare med respektive utan barn har, ii) ge alla tillgång till barnomsorg, samt iii) införa flexibel arbetstid för att ge både kvinnor och män bättre möjligheter att delta i livslångt lärande och förena arbete och familj.

Furthermore, the most recent analyses of the fall in the birth rate emphasise the substantial impact of the rise in the age at which women have their first child, reflecting the growing reluctance of couples to have children. These analyses attach growing importance to reducing uncertainties accompanying the entry of young adults into the labour market and, more generally, to the improvement of their living conditions. In addition, effective gender equality policies make it easier for parents to consider when to have children. We must therefore tackle the problems of access to accommodation, facilitate access to affordable and quality childcare and generally improve the work-life balance through flexible forms of work, making use of new technologies. We must also tackle child poverty, the extent of which remains worrying and also reflects the relative deterioration of the situation of families with children.

Aktuella analyser visar också att de sjunkande födelsetalen avspeglar det faktum att kvinnor idag är betydligt äldre när de får sitt första barn och att många par tvekar inför beslutet att bilda familj. Det blir allt viktigare att minska osäkerheten kring unga vuxnas inträde på arbetsmarknaden och, mer allmänt, att förbättra deras levnadsvillkor. En effektiv jämställdhetspolitik gör det också lättare för föräldrar att planera för familjebildning. Vi måste angripa problemen med tillgång till bostäder, erbjuda bra barnomsorg till rimlig kostnad och rent allmänt göra det lättare att förena arbete och privatliv genom att införa flexibla arbetsformer och använda ny teknik. Vi måste också bekämpa barnfattigdomen, som idag är alltför utbredd och som avspeglar den relativa försämringen av barnfamiljernas situation.

Solidarity between generations could be jeopardised if the burden of ageing had to be carried by the younger population, decreasing in number and economic strength. Remedying this situation is one of the priorities of the new pact between the generations.

Solidariteten mellan generationerna kan äventyras om den yngre befolkningen – som minskar i storlek och ekonomisk styrka – måste bära hela bördan. Åtgärder på detta område är prioriterade i den nya pakten mellan generationerna.

At the Barcelona European Council in 2002, Member States made a clear commitment to step up provision of childcare: by 2010 this should be available to at least 90% of children between 3 and 6 years old, and at least 33% of children under 3 years of age. It is now time for these national childcare facilities to be put in place.

Vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002 åtog sig medlemsstaterna att bygga ut barnomsorgen – 2010 skulle minst 90 procent av alla barn i åldern 3–6 år ha tillgång till barnomsorg, och minst 33 procent av alla barn under 3 år. Dessa åtaganden måste nu omsättas i praktiken.

The Commission:

Kommissionen kommer att göra följande:

- will consult the social partners on the measures (e.g. on parental leave, or more flexible work arrangements) to be taken to improve the balance between the working, private and family lives of men and women, in order to take greater account of the needs of families[7];

- Samråda med arbetsmarknadens parter om de åtgärder (t.ex. i fråga om föräldraledighet eller mer flexibla arbetsformer) som bör vidtas för att skapa bättre balans mellan kvinnors och mäns arbetsliv, privatliv och familjeliv och därigenom bättre beakta familjens behov. Detta samråd enligt artikel 138 i fördraget kommer att inledas när detta meddelande antagits.[7]

- will hold in October 2006 the first European Demographic Forum which will give rise to a Commission analysis report. In addition, the Commission will set up a group of government experts to accompany the work of the Forum.

- Anordna ett första europeiskt demografiskt forum i oktober 2006, som kommer att ligga till grund för en analysrapport från kommissionen. En grupp bestående av offentliga experter som ska inrättas av kommissionen kommer att delta i forumets arbete .

3.2. Promoting employment in Europe: more jobs and longer working lives of better quality

Främja sysselsättningen i EU: fler jobb och längre arbetsliv med bättre kvalitet

Increasing the rate of employment is a vital component of the Lisbon Strategy. Some success has already been achieved. The relevant reforms of employment, education and training policy will thus have to be expanded and pursued beyond 2010. Increased efforts will be needed to reduce the segmentation of the labour markets, pursue the increase in the number of women in work[8], and increase the efficiency and equity of education systems in order to enhance skills and foster the integration of new entrants who suffer from this segregation. This, in particular, will be the aim underlying the implementation of “flexicurity” guidelines which should facilitate the transition between different stages in the life cycle by means of increased flexibility of the labour markets, lifelong learning and active labour market and social security policies. The involvement of a large number of stakeholders with different levels of responsibility - workers and companies – by means of social dialogue and corporate social responsibility will be required.

Ökad sysselsättning är ett viktigt inslag i Lissabonstrategin. Vissa resultat har redan uppnåtts. Relevanta sysselsättnings- och utbildningspolitiska reformer måste utvidgas och fortsätta även efter 2010. Det kommer att behövas ytterligare insatser för att minska segmenteringen av arbetsmarknaden, se till att utvecklingen i riktning mot fler kvinnor i arbetslivet fortsätter[8] och göra utbildningssystemen effektivare så att arbetstagarnas kompetens ökar och det blir lättare för mindre gynnade grupper att ta sig in på arbetsmarknaden. Detta är det främsta syftet med genomförandet av riktlinjerna för flexibilitet och trygghet, som ska underlätta övergången mellan olika livsfaser genom ökad flexibilitet på arbetsmarknaden, livslångt lärande och en aktiv arbetsmarknads- och socialpolitik. Det krävs ett engagemang bland många olika berörda aktörer på olika nivåer, såväl arbetstagare som företag, och detta bör ske genom dialogen mellan arbetsmarknadens parter och företagens sociala ansvar.

Demographic ageing, however, calls for strategic importance to be given to increasing the rate of participation of men and women aged over 55. This will require far-reaching reforms to remove incentives for early exit from the labour market and to encourage the employment of senior citizens. It must also be ensured that it is effectively possible to work for longer and that public employment policies as a whole create more job opportunities for older workers.

Befolkningens åldrande innebär dock att åtgärder för att öka förvärvsfrekvensen bland kvinnor och män över 55 år får strategisk betydelse. Genomgripande reformer behövs för att få bort incitamenten för ett tidigt utträde från arbetsmarknaden och för att uppmuntra äldre att fortsätta arbeta. Ett längre arbetsliv måste bli praktiskt möjligt, och den allmänna sysselsättningspolitiken måste skapa bättre arbetsmöjligheter för äldre arbetstagare.

“Active ageing” constitutes in itself a comprehensive and sustainable approach which must employ a range of tools beyond retirement reforms. In order to be able to seriously consider working longer, people must not be faced with discriminatory prejudices, they must have been prepared to update and make the most of the skills they have gained with experience and have access to more flexible retirement schemes, and they must not only be in good physical and mental health but also have good prospects of remaining so for a long time to come. The EU has legislative instruments to ensure that the ban on age discrimination is enforced, and the 2007 European Year of Equal Opportunities for All will be an opportunity to evaluate its implementation by the Member States, which are responsible for developing training and stepping up lifelong preventive health policies. Easier access to lifelong learning must reach everyone and, in particular, those with lower skills and in less favourable employment conditions. While these areas are not new, demographic ageing now makes them a priority investment in the future which the European Union supports, principally through its "Education and Training 2010" programme.

Begreppet ”aktivt åldrande” är i sig en heltäckande och hållbar strategi som omfattar en rad olika verktyg utöver pensionsreformer. Det krävs en rad förändringar för att ett längre arbetsliv ska bli ett realistiskt alternativ. Diskrimineringen måste bort. Äldre arbetstagare måste få lämplig fortbildning så att deras kompetens bibehålls och deras långa erfarenhet tas till vara. Flexibel pensionering måste införas. En annan förutsättning är givetvis att människor håller sig fysiskt och psykiskt friska längre. EU kan använda lagstiftningsinstrument för att se till att förbudet mot åldersdiskriminering efterlevs, och Europeiska året för lika möjligheter för alla 2007 är ett tillfälle att utvärdera genomförandet av detta förbud i medlemsstaterna, som ansvarar för att utveckla utbildningen och intensifiera arbetet med förebyggande åtgärder som ger hälsa för livet. Insatserna för livslångt lärande måste nå ut till alla, särskilt lågutbildade och personer med mindre gynnsamma arbetsvillkor. Dessa punkter är inte nya, men mot bakgrund av befolkningens åldrande blir de en prioriterad investering i framtiden som Europeiska unionen stöder, främst genom programmet Utbildning 2010.

Increasing the active population will be achieved partly by improving public health. First of all, we need to rationalise the structure of our health systems' provision of care, which often no longer meets current needs. The Commission's recent initiative to establish a Community framework to improve cross-border mobility for patients and free movement of health services will allow economies of scale to be achieved and is part of this programme. Secondly, effective preventive measures to tackle obesity, smoking, alcoholism and mental illnesses should also have a broad impact on Europeans' state of health and, therefore, on productivity at work and future healthcare costs. Thirdly, the increased use of new technologies, such as telemedicine and personalised healthcare systems, available to senior citizens, their families and healthcare staff, could help to control healthcare expenditure and improve the wellbeing of citizens. Finally, the types of illnesses will certainly change with an ageing population, inevitably raising new questions about the types of care required in the future.

Bättre folkhälsopolitiska insatser är en del av lösningen för att stödja en växande aktiv äldrebefolkning. Hälso- och sjukvårdens struktur måste rationaliseras eftersom den inte alltid motsvarar dagens behov. I programmet ingår även kommissionens nya initiativ om att inrätta en gemenskapsram för att förbättra rörligheten över gränserna för patienter, vilket kommer att leda till skalekonomier. Dessutom krävs effektiva förebyggande åtgärder för att komma till rätta med problem som övervikt, rökning, alkoholism och psykisk ohälsa, och dessa bör få betydande positiva effekter på europeéernas hälsa och därigenom även på EU:s produktivitet och framtida hälso- och sjukvårdsutgifter. Den alltmer utbredda användningen av ny teknik (t.ex. distansmedicin och individinriktade hälso- och sjukvårdssystem) som görs tillgänglig för pensionärer och deras familjer samt för hälso- och sjukvårdspersonalen kan också bidra till att hålla utgifterna för hälso- och sjukvården under kontroll och till att främja medborgarnas välbefinnande. Befolkningens åldrande kommer också att sätta fokus på andra sjukdomar och väcka nya frågor om vilket slags hälso- och sjukvård som behövs i framtiden.

Continuing to work after the age of 60 should no longer be, as it is today, the prerogative of high income earners and the highly qualified. This should lead to a reduction in the disparity in life expectancies, which today constitutes one of the most salient forms of social inequality, depending on income and level of education. Preventive measures to foster lifestyles and environmental conditions conducive to good health, within and outside the workplace, must henceforth lead to increased cooperation between the stakeholders in public health, education, the media and work organisation. This should influence at an early stage life expectancy in good health , which differs markedly from overall life expectancy and varies considerably between Member States.

Om ett långt arbetsliv inte längre ska vara ett privilegium för högutbildade och höginkomsttagare, måste skillnaderna i fråga om förväntad livslängd minska. Detta är idag en av de mest påtagliga formerna av social ojämlikhet, eftersom livslängden korrelerar med inkomst och utbildningsnivå. De förebyggande åtgärder som vidtas för att främja en livsstil och miljö som bidrar till god hälsa både på arbetsplatsen och på fritiden måste i framtiden leda till ett ökat samarbete mellan berörda aktörer på olika områden som folkhälsa, utbildning och medier samt när det gäller arbetsorganisation. Syftet bör vara att påverka utvecklingen på ett tidigt stadium och få till stånd en ökning av den förväntade livslängden med friska levnadsår , vilket inte är detsamma som den totala förväntade livslängden. I detta avsende finns betydande variationer mellan medlemsstaterna.

The participation of people aged over 65, including those who are officially retired, in the economic and social fabric must be promoted as an opportunity and not presented as a constraint. This increased participation in social activity on a voluntary basis will be achieved by means which have largely yet to be created.

Att människor över 65 år – även pensionärer – deltar i ekonomi och samhälle måste ses som en möjlighet och inte som ett problem. Förutsättningar måste dock skapas för ett sådant ökat samhällsdeltagande på frivillig basis.

Member States are invited to take the necessary measures to respect their commitments, taken at the Stockholm European Council in 2001, to raise employment rates for workers over 55 to over 50%. At the launch of a new cycle of the Lisbon Strategy for Growth and Employment in 2008, the Commission will examine the results obtained in each Member State as regards the employment rate for men and women aged over 55 and the age of withdrawal from the labour force. It will report on specific examples of best practices from the Member States in promoting active ageing.

Medlemsstaterna uppmanas att vidta de åtgärder som krävs för att de ska kunna fullgöra de åtaganden som gjordes vid Europeiska rådets möte i Stockholm 2001 för att öka förvärvsfrekvensen för äldre arbetstagare (över 55 år) till minst 50 procent. När den nya fasen av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning inleds 2008 kommer kommissionen att granska de olika medlemsstaternas resultat när det gäller att öka förvärvsfrekvensen för kvinnor och män över 55 år och den genomsnittliga åldern för utträde från arbetsmarknaden. Kommissionen kommer också att rapportera om specifika exempel på bästa praxis från medlemsstaterna när det gäller att främja ett aktivt åldrande.

The European Union has agreed to step up support to Member States to reach this goal with an agreement on a reinforced European Social Fund and Lifelong Learning programme for 2007-2013[9].

För att förbättra stödet till medlemsstaterna när det gäller att uppnå detta mål har Europeiska unionen nått en överenskommelse om att stärka Europeiska socialfonden och programmet för livslångt lärande för perioden 2007–2013.[9]

The Commission will consult the stakeholders on initiatives aimed at establishing a Community framework to improve cross-border supply of health services and mobility for patients[10].

Kommissionen kommer att samråda med berörda aktörer om initiativ som syftar till att inrätta en gemenskapsram för att förbättra den gränsöverskridande hälso- och sjukvården och rörligheten över gränserna för patienter.[10]

Member States are invited to implement fully the Directive on equal treatment in employment and occupation[11]. In 2007, the Commission will review the state of implementation of this directive with regard to age discrimination.

Medlemsstaterna uppmanas att genomföra direktivet om likabehandling i arbetslivet.[11] Under 2007 kommer kommissionen att göra en lägesbedömning av genomförandet av det direktivet med avseende på åldersdiskriminering.

3.3. A more productive and dynamic Europe

Ett mer produktivt och konkurrenskraftigt EU

A third response to the demographic challenge is to improve the productivity of Europeans at work. More generally, the Lisbon Strategy, which has been refocused since 2005, brings together in a coherent manner all the structural reforms, including microeconomic ones, which are likely to optimise European performance. The European Union contributes to this directly by deepening the internal market, implementing competition rules, prioritising the quality of regulation (specifically with regard to small and medium-sized enterprises) and through social cohesion policy. In this way, the Lisbon Strategy establishes the conditions required for optimising skills and the quality and productivity of work at all ages.

Ett tredje insatsområde för att lösa problemen med befolkningens åldrande är att öka européernas arbetsproduktivitet. Mer generellt innebär Lissabonstrategin, som gavs en ny inriktning 2005, att alla strukturreformer (även mikroekonomiska) förs samman och behandlas på ett enhetligt sätt, vilket sannolikt kommer att gynna den europeiska ekonomin. EU bidrar direkt till detta genom att fördjupa den inre marknaden, genomföra bestämmelser på konkurrensområdet, prioritera god lagstiftning (som också är anpassad till små och medelstora företag) samt genom sammanhållningspolitiken. Lissabonstrategin fastställer således de krav som måste uppfyllas för att man ska kunna optimera arbetskraftens kompetens, kvalitet och produktivitet för alla åldersgrupper.

The ageing population can even represent a good opportunity to enhance the competitiveness of the European economy. European companies should be able to take advantage of better conditions to grasp the opportunities offered by demographic change in terms of creating new markets for goods and services which respond to the needs of an older clientele[12]. A first step in this direction would undoubtedly be to encourage companies and other economic actors to incorporate the ageing phenomenon into their innovation strategies. This concerns a number of areas such as information and communication technologies, financial services, transport, energy and tourism infrastructures and local services, in particular long-term care. In all these areas the European Union can supplement or to strengthen planning efforts of the Member States.

Befolkningens åldrande kan också ses som en möjlighet att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft. De europeiska företagen bör kunna dra nytta av bättre villkor för att utnyttja de möjligheter som den demografiska utvecklingen ger i form av nya marknader för varor och tjänster för en äldre kundkrets.[12] Ett första steg i denna riktning är utan tvekan att uppmuntra företagen att integrera perspektivet om en åldrande befolkning i sina innovationsstrategier. Det gäller många olika områden, t.ex. IT-teknik, finansiella tjänster, färdmedel, energi, turisminfrastruktur och tjänster i närområdet, särskilt långtidsvård. På alla dessa områden kan EU komplettera eller vidareutveckla medlemsstaternas framtidsinriktade åtgärder.

By the end of 2008, the Commission will adopt a Communication on how best to take into account the needs of an ageing population in areas such as town and country planning, the environment or access to new technologies. It will pay special attention to the conditions and potential role for the Structural Funds for developing care provision adapted to the needs of dependent people and their families.

I slutet av 2008 kommer kommissionen att anta ett meddelande om hur den åldrande befolkningens behov bäst kan beaktas i samband med stadsplanering och landsbygdsplanering och när det gäller tillgång till ny teknik. Särskild tonvikt kommer att läggas vid förutsättningarna för strukturfonderna – och vilken roll de bör ha – i arbetet med att anpassa hälso- och sjukvården till vård- och omsorgsbehövande personer och deras familjer.

3.4. Receiving and integrating immigrants in Europe

Beredskap att ta emot och integrera invandrare i EU

It must be acknowledged that over the next 15 to 20 years significant net immigration into Europe will continue. This will at first meet the needs of the European labour market, which will need to attract a qualified labour force from outside. The need for external unskilled labour will also remain very high. Nor can we overlook the attractiveness of Europe owing to its relative prosperity, its political stability, the desire of recently arrived immigrants to be reunited with their families and the dynamic growth in the populations of relatively poor neighbouring regions. These different factors should be better reconciled by organising legal immigration and, correspondingly, the integration of immigrants, while at the same time respecting the needs of the country of origin.

Under de kommande 15–20 åren kommer den betydande nettomigrationen till EU att fortsätta. Denna invandring kommer först att bidra till att tillgodose behoven på den europeiska arbetsmarknaden, som behöver locka till sig kvalificerad arbetskraft utifrån. Behovet av okvalificerad arbetskraft kommer också att vara stort framöver. Vi kan inte heller bortse från de faktorer som gör EU till en magnet för invandring – EU präglas av relativt välstånd och politisk stabilitet, samtidigt som befolkningstillväxten är stark i relativt fattiga grannregioner. Nyanlända invandrare vill dessutom ofta återförenas med sina familjer. Dessa olika faktorer bör hanteras på ett bättre sätt genom organiserad legal invandring och integration av invandrare. Samtidigt bör ursprungsländernas behov beaktas.

Current national policies on immigration from third countries are not uniform. In some countries, legal flows are limited and illegal immigration remains more or less contained; in others, the large-scale regularisations of recent years have allowed the circumstances of hundreds of thousands of immigrants who were living and working on an irregular basis to be legalised. These differences reflect, beyond the disparities in the labour market, the growing difficulties of immigrants with regard to economic and social integration in countries that have a long tradition of immigration. These differences are not sustainable in the long term within a European Union characterised by the free movement of workers and an increasingly unified internal labour market. It is also the European Union, with its international weight, its commercial role and its international cooperation relations with the Mediterranean, African and Latino-American regions, which can engage in partnerships indispensable to the management of migration flows, a prerequisite for the success of immigration policies. It also falls to the European Union, which is founded on non-discrimination and the respecting of differences, to inform public opinion and combat prejudice, to identify the real obstacles to be overcome and also to point out the riches of diversity[13].

Idag förs ingen enhetlig politik när det gäller invandring från tredjeländer. I vissa länder är den legala invandringen begränsad och den illegala invandringen hålls i stort sett under kontroll. På andra håll har man ”legaliserat” hundratusentals invandrare som tidigare bodde och arbetade i landet illegalt. Skillnaderna avspeglar inte bara olika omständigheter på arbetsmarknaden, utan även att det blivit svårare för invandrare att integreras ekonomiskt och socialt i de tidigare invandringsländerna. Dessa skillnader kan inte upprätthållas på lång sikt i en union med fri rörlighet för arbetstagare och en alltmer integrerad arbetsmarknad. Det är också EU som tack vare sin internationella tyngd, roll i världshandeln och det internationella samarbetet med länderna kring Medelhavet, i Afrika och i Latinamerika kan etablera de partnerskap som behövs för att hantera migrationsflödena – en förutsättning för att invandringspolitiken ska lyckas. Det är också EU, där icke-diskriminering och respekt för mångfalden ingår i grundvärderingarna, som måste påverka den allmänna opinionen och bekämpa fördomar, kartlägga de faktiska hindren och framhålla de fördelar som mångfald innebär[13].

This is why the EU today is working with the Member States to develop elements of a common policy on legal immigration[14], focussing particularly on immigration for work purposes in order to satisfy requirements in certain sectors of the labour market. This policy should be supplemented by tighter policies on integrating third-country nationals[15], allocating greater financial resources, and by striking up partnerships with emigration countries.

Därför arbetar EU idag tillsammans med medlemsstaterna för att skapa en enhetlig politik för legal invandring[14] med särskild tonvikt lagd vid arbetsinvandring för att tillgodose behoven i vissa sektorer av arbetsmarknaden. Detta bör kompletteras med en mer effektiv politik – inbegripet större resurser – för att integrera medborgare från tredjeländer[15] samt partnerskap med utvandringsländerna.

At the same time, with respect to the internal mobility of Community citizens, the transition towards full freedom of movement for workers within an enlarged EU of 27 Member States will continue up to 2014. This internal mobility helps offset imbalances in labour markets in Europe and should be taken into consideration in planning immigration policies.

När det gäller den inre rörligheten för EU-medborgare kommer samtidigt övergången mot fullt fri rörlighet för arbetstagare i den utvidgade unionen med 27 medlemsstater att fortsätta fram till 2014. Denna inre rörlighet bidrar till att utjämna obalanser på arbetsmarknaden i EU och bör beaktas vid utarbetandet av invandringspolitiken.

The Hague programme of 2004 led to a "Policy Plan on legal migration" and inspired the establishment of the European Integration Fund. Such measures can support further action at all levels to help the integration of legal migrants.

Haag-programmet 2004 ledde fram till en strategisk plan för laglig migration och inspirerade till inrättandet av Europeiska integrationsfonden. Sådana insatser kan stödja ytterligare åtgärder på alla nivåer för att främja integration av legala invandrare.

The Commission will continue its initiatives to stimulate the integration of migrants, specifically by holding discussions with Member States on obstacles to integration, to find out more about migrants’ profiles, perceptions and policies implemented. Over the course of 2009, the Commission will consider the need to propose new measures relating to economic immigration, taking account of the needs of the labour market, and taking stock of the progress achieved on internal mobility.

Kommissionen kommer att fortsätta sina initiativ för att främja integration av invandrare – särskilt genom att föra diskussioner med medlemsstaterna om hindren för integration – för att ta reda på mer om invandrarnas profil, rådande uppfattningar och vilka politiska åtgärder som genomförts. Under 2009 kommer kommissionen att lägga fram förslag som rör ekonomisk invandring med beaktande av arbetsmarknadens behov och granska de framsteg som gjorts i fråga om rörligheten inom EU.

3.5. Sustainable public finances in Europe: guaranteeing adequate social security and equity between the generations

Stabila offentliga finanser i EU: garantera adekvat social trygghet och rättvisa mellan generationerna

In most Member States, public finances are not sustainable under current policies. Sustained efforts towards budgetary consolidation are nevertheless required. Increasing the participation rate in employment is an effective tool that governments have at their disposal for increasing their revenue and contending with expenditure linked to ageing, without increasing the rates of taxation.

Med dagens politik kommer situationen i fråga om de offentliga finanserna att bli ohållbar i de flesta medlemsstater. Det krävs varaktiga insatser för att konsolidera budgeten. Åtgärder för att öka förvärvsfrekvensen är ett effektivt verktyg som regeringarna kan använda för att öka sina inkomster och hantera de utgifter som uppkommer i samband med befolkningens åldrande utan att tvingas höja skatterna.

The recent retirement reforms in several countries will allow the financial imbalance in the pension systems to be significantly reduced. Nonetheless, some countries may require additional reforms, aimed in particular at avoiding early withdrawals from the labour market, raising the age of definitive retirement, offering older people financial incentives to stay in the labour market and allowing individuals to increase their retirement income with a supplementary pension, while ensuring a better balance between individuals' contributions and benefits.

De pensionsreformer som genomförts i flera länder under de senaste åren gör det möjligt att i betydande utsträckning minska den finansiella obalansen i pensionssystemen. I vissa länder kan dock ytterligare reformer krävas, särskilt för att undvika ett tidigt utträde från arbetsmarknaden, höja den faktiska pensionsåldern, ge äldre arbetstagare incitament att fortsätta arbeta och ge individer möjlighet att få en kompletterande pension, samtidigt som man på individnivå skapar en tydligare koppling mellan inbetalade avgifter och förmåner.

New challenges are emerging, linked to the development of private savings and funded systems. They are linked, for example, to the cover of these systems, to the level of contributions and to the increasing role of pension funds, which in turn raises questions about transparency and quality of supervision. In this context, it is of key importance to develop efficiently functioning financial markets and to create stable and secure conditions for individuals to save and invest. Governments should also favour the emergence of a sufficient variety of financial instruments. Building up private savings and capital should also be promoted so that individuals can have more autonomy in determining the level of income they wish to have at their disposal during their retirement. There is also a need for communication and education in financial matters to help individuals adapt to new circumstances.

Vi står inför nya utmaningar när det gäller det privata sparandets utveckling och framväxten av fonderade system. Det gäller t.ex. systemens omfattning, storleken på avgifterna och pensionsfondernas allt större roll, vilket också väcker frågor som rör öppenhet och insyn och kvaliteten på övervakningen. Det är därför viktigt att utveckla effektiva finansmarknader och skapa stabila och trygga villkor för individers sparande och investeringar. Regeringarna bör också stödja framväxten av en rad olika finansiella instrument. Det privata sparandet bör också främjas för att ge människor större frihet att påverka sin inkomstnivå som pensionärer. Det behövs också bättre kommunikation och utbildning i ekonomiska frågor för att hjälpa människor att anpassa sig till den nya förhållandena.

Together with this communication, the Commission is adopting a report analysing the long-term sustainability of public finances, based on population projections up to 2050 and on the financial strategies presented by the Member States in their 2005 Convergence and Stability Programmes.

Tillsammans med detta meddelande antar kommissionen också en rapport om långsiktig stabilitet i de offentliga finanserna som utarbetats på grundval av befolkningsprognoserna fram till 2050 och de finansieringsstrategier som lades fram av medlemsstaterna i deras konvergens- och stabilitetsprogram från 2005.

4. CONCLUSION: FROM CHALLENGE TO OPPORTUNITY

SLUTSATS: EN UTMANING SOM ÖPPNAR MÖJLIGHETER

The ageing of European populations is the inevitable consequence of developments that are fundamentally positive: increased life expectancy, often in good health, and easier choice over whether and when to have children, in particular by increasingly educated women who enjoy easier access to the labour market. However, these far-reaching demographic and socioeconomic changes compel us to reform existing institutions, for reasons of both economic efficiency and social equity.

Den europeiska befolkningens åldrande är en oundviklig konsekvens av en rad utvecklingstendenser som är i grunden positiva: den förväntade livslängden har ökat, äldre människor har generellt bättre hälsa än tidigare och det har blivit lättare att fatta beslut om familjebildning, särskilt för dagens välutbildade kvinnor som har fastare anknytning till arbetsmarknaden. Dessa långtgående demografiska och socioekonomiska förändringar innebär dock även att reformer måste genomföras inom befintliga institutioner, inte bara för att skapa ekonomisk effektivitet utan även för att främja social rättvisa.

Our current policies are not viable in the long term, in that they do not address the expected decrease in the active population and the prospect of slippage in public finances. The source of the problem is not higher life expectancy as such, rather it is the inability of current policies to adapt to the new demographic order and the reluctance of businesses and citizens to change their expectations and attitudes, particularly in the context of labour market modernisation. In short, the Member States are facing a problem of retirement rather than a problem of ageing.

Dagens politik är inte hållbar på lång sikt, eftersom den inte tar hänsyn till att den förvärvsarbetande befolkningen förväntas krympa och att detta leder till sämre offentliga finanser. Roten till problemet är inte den ökade förväntade livslängden i sig, utan det faktum att den nuvarande politiken inte anpassats till befolkningsutvecklingen och att varken företag eller enskilda individer har varit beredda att ändra sina förväntningar och attityder, särskilt i förhållande till arbetsmarknaden. Problemet för medlemsstaterna är egentligen inte att befolkningen åldras, utan att allt fler går i pension.

Of course, it falls above all to the Member States to formulate specific responses to the demographic challenge. Recent experience in this regard is encouraging, as the first retirement reforms have begun to bear fruit. The challenge is not insurmountable if we make good use of our brief window of opportunity of about ten years.

Det är givetvis medlemsstaterna som ansvarar för att utarbeta lämpliga åtgärder som svar på den utmaning som en åldrande befolkning utgör. De erfarenheter som gjorts på det här området är positiva, och de första pensionsreformerna har börjat leda till resultat. Det är en utmaning som vi kan möta, förutsatt att vi tar tillfället att agera under det närmaste årtiondet.

These reforms are also part of a European framework, already applied opportunely and tenaciously through the renewed Lisbon Strategy for Growth and Jobs, the Stability and Growth Pact, the Sustainable Development Strategy, cohesion policy, and the open method of coordination in the area of social protection and inclusion.

Dessa reformer är också en del av den europeiska ram som redan tillämpas genom den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, strategin för hållbar utveckling, sammanhållningspolitiken och den öppna samordningsmetoden på områdena socialt skydd och social integration.

It is not now a question of introducing a new process of European coordination. We need to commit to continuing and deepening these efforts, while at the same time ensuring that adequate account is taken of the multiple and complex facets of the demographic challenge as a whole and in each of our policies, at both national and Community level.

Nu handlar det inte om att införa en ny europeisk samordningsprocess. Istället måste vi fortsätta och fördjupa dessa insatser, samtidigt som vi ser till att de många komplexa aspekterna på den demografiska utmaningen beaktas på lämpligt sätt både på ett övergripande plan och på alla politikområden och på såväl nationell som europeisk nivå.

In this respect, this communication develops a reference framework at Community level for Member States' policies. The framework has set out five areas that respond to a common perspective of restored confidence:

Detta meddelande tillhandahåller en europeisk referensram för medlemsstaternas politik på dessa områden. Denna ram inbegriper fem insatsområden som alla syftar till att återställa förtroendet:

- Promoting demographic renewal in Europe

- Främja demografisk förnyelse i EU

- Promoting employment in Europe: more jobs and longer working lives of better quality

- Främja sysselsättningen i EU: fler jobb och ett längre arbetsliv med bättre kvalitet

- A more productive and dynamic Europe

- Ett mer produktivt och konkurrenskraftigt EU

- Receiving and integrating migrants in Europe

- Beredskap att ta emot och integrera invandrare i EU

- Sustainable public finances in Europe: guaranteeing adequate social security and equity between the generations.

- Stabila offentliga finanser i EU: garantera adekvat social trygghet och rättvisa mellan generationerna

Community and national policies need to be attuned to the demographic challenge described in this Communication. European policies, including the Commission's, need to be reviewed so that the demographic challenge is mainstreamed into tomorrow's policy choices. The Commission recommends that the sectoral Councils and the sectoral Committees in the European Parliament consider the impact of demographic change in the policy areas for which they are responsible.

Såväl den europeiska som den nationella politiken måste anpassas till den demografiska utmaning som beskrivs i detta meddelande. EU:s – och kommissionens – offentliga politik måste ses över så att den utmaning som befolkningsutvecklingen innebär integreras i morgondagens politik. Kommissionen rekommenderar att ministrarna i rådet och Europaparlamentets utskott beaktar konsekvenserna av befolkningens åldrande inom de politikområden som de ansvarar för.

Confidence in the long-term future is to be built from today on the basis of men and women participating in working life, and on productivity and performance. This same confidence will also help Europeans to enjoy fruitful relationships with current and future migrants, based on mutual respect.

För att kunna se framtiden an med tillförsikt måste vi bygga vidare på grundvalar som kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande samt produktivitet och resultat. Detta kommer också att bidra till att integrera dagens och morgondagens invandrare i EU i en anda av ömsesidig respekt.

Confronting the demographic challenge will be a long-term task for all of us. Progress in the implementation of these initiatives will be the subject of the European Demographic Forum to be held every two years, for the first time in October 2006. The results of the initiatives announced in this communication between now and 2009 and the lessons of the Forum will form the subject of a chapter in the Annual Progress Report (Lisbon Process), which the Commission will devote every two years to the Union's state of preparedness for increasing life expectancy.

Anpassningen till befolkningsutvecklingen kommer att ta lång tid. Genomförandet av dessa initiativ kommer att behandlas vid ett europeiskt demografiskt forum som hålls för första gången i oktober 2006 och därefter vartannat år. Konsekvenserna av de initiativ som beskrivs i detta meddelande och som kommer att genomföras under perioden fram till 2009 kommer tillsammans med de lärdomar som dras vid forumet kommer att behandlas i ett kapitel i den årliga rapport om EU:s beredskap (Lissabonprocessen) inför en ökad förväntad livslängd som kommissionen kommer att lägga fram vartannat år.

APPENDIX: MAIN EUROPEAN DEMOGRAPHIC TRENDS AND DATA

Projections – EU-25

Projections – EU25

Projections for EU's population trend 2005-2050 |

in thousands | 2005-2050 | 2005-2010 | 2010-2030 | 2030-2050 |

Total population | -8659 | 5563 | 5312 | -19534 |

Percentage change | -1.9% | 1.2% | 1.1% | 4.2% |

Percentage change | -1,9% | 1,2% | 1,1% | 4,2% |

Children (0-14) | -13811 | -2304 | -6080 | -5427 |

Percentage change | -18.6% | -3.1% | -8.5% | -8.2% |

Percentage change | -18,6% | -3,1% | -8,5% | -8,2% |

Young people (15-24) | -14035 | -2383 | -6663 | -4990 |

Percentage change | -24.3% | -4.1% | -12.0% | -10.2% |

Percentage change | -24,3% | -4,1% | -12,0% | -10,2% |

Young adults (25-39) | -24867 | -3896 | -14883 | -6088 |

Percentage change | -25.0% | -3.9% | -15.6% | -7.5% |

Percentage change | -25,0% | -3,9% | -15,6% | -7,5% |

Adults (40-54) | -18666 | 4116 | -10029 | -12754 |

Percentage change | -19.0% | 4.1% | -9.8% | -13.8% |

Percentage change | -19,0% | 4,1% | -9,8% | -13,8% |

Older workers (55-64) | 4721 | 4973 | 8717 | -8969 |

Percentage change | 9.1% | 9.5% | 15.3% | -13.6% |

Percentage change | 9,1% | 9,5% | 15,3% | -13,6% |

Elderly people (65-79) | 25688 | 1947 | 22281 | 1460 |

Percentage change | 44.5% | 3.4% | 37.3% | 1.8% |

Percentage change | 44,5% | 3,4% | 37,3% | 1,8% |

Frail elderly (80+) | 32311 | 3109 | 11969 | 17233 |

Percentage change | 171.6% | 16.5% | 54.0% | 50.8% |

Percentage change | 171,6% | 16,5% | 54,0% | 50,8% |

Source : EUROSTAT, 2004 |

Projections by country

Men | Women |

Life expectancy at birth

[pic]

Source: Eurostat 2004 Demographic Projections (Baseline scenario)

Employment rate of older workers

Source: Eurostat, Labour Force Survey

Fertility and female employment rates

[pic]

Source: Eurostat, Labour Force Survey and National data

Net migration rate vs. natural population growth

[pic]

Source: Eurostat. Figures exclude intra-EU flows and comprise regularisations of previously undeclared migrants

[1] COM(2005) 525, 3.11.2005 and COM(2005) 94, 16.3.2005, respectively.

[1] KOM(2005)525 av den 3 november 2005 respektive KOM(2005)94 av den 16 mars 2005.

[2] Some demographers have expressed the hypothesis that a very low fertility rate could become irreversible, cf. “The low fertility trap hypothesis: forces that may lead to further postponement and fewer births in Europe” by Lutz, Skirbekk and Testa, Vienna Institute of Demography research paper No 4 2005.

[2] Vissa demografer har fört fram hypotesen att mycket låga födelsetal kan bli irreversibla, se ” The low fertility trap hypothesis: forces that may lead to further postponement and fewer births in Europe ”, Lutz, Skirbekk and Testa, Vienna Institute of Demography, forskningsrapport nr 4 2005.

[3] Economic Policy Committee and European Commission (2006), “The impact of ageing on public expenditure: projections for the EU-25 Member States on pensions, health care, long-term care, education and unemployment transfers (2004-50)” in European Economy Reports and Studies , No 1.

[3] Kommittén för ekonomisk politik och Europeiska kommissionen (2006), ” The impact of ageing on public expenditure: projections for the EU-25 Member States on pensions, health care, long-term care, education and unemployment transfers (2004-50) ”, European Economy Reports and Studies nr 1.

[4] Communication from the Commission - The long-term sustainability of public finances in the EU - COM(2006) 574, 12.10.2006.

[4] Meddelande från kommissionen om stabilitet i de offentliga finanserna 2006, KOM(2006)574 av den 12 oktober 2006.

[5] Communication from the Commission - The long-term sustainability of public finances in the EU - COM(2006) 574, 12.10.2006.

[5] Meddelande från kommissionen om stabilitet i de offentliga finanserna 2006, KOM(2006)574 av den 12 oktober 2006.

[6] Cf. for example “The Demographic Future of Europe – Facts, Figures, Policies: Results of the Population Policy Acceptance Study (PPAS)” published by the German Federal Institute for Population Research and the Robert Bosch Foundation; Eurobarometer No 253 produced in 2006, for which an analysis of the results is to be published shortly.

[6] Se t.ex. ” The Demographic Future of Europe – Facts, Figures, Policies: Results of the Population Policy Acceptance Study (PPAS) ”, publicerad av Bundesinstitut für Bevölkerungsforschung och Robert Bosch Stiftung; Eurobarometer nr 253 från 2006, för vilken en resultatanalys kommer att publiceras inom kort.

[7] Communication from the Commission - First-stage consultation of European social partners on the reconciliation of professional, private and family life - SEC(2006) 1245, 12.10.2006.

[7] Meddelande från kommissionen om första fasen av samrådet med arbetsmarknadens parter om möjligheterna att förena arbete och familj, SEK(2006)1245 av den 12 oktober 2006.

[8] Communication from the Commission - A Roadmap for equality between women and men 2006-2010 - COM(2006) 92, 1.3.2006.

[8] Meddelande från kommissionen: ”En färdplan för jämställdhet 2006-2010”, KOM(2006)92 av den 1 mars 2006.

[9] Regulation (EC) No 1081/2006 of the European Parliament and of the Council of 5 July 2006 on the European Social Fund, and proposal for a Decision establishing an integrated action programme in the field of lifelong learning - COM(2004) 474, 14.7.2004.

[9] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden, samt förslag till ett beslut om att inrätta ett integrerat handlingsprogram för utbildning och livslångt lärande, KOM(2004)474 av den 14 juli 2006.

[10] See Communictaion from the Commission - Consultation regarding Community action on health services - SEC(2006) 1195, 26.9.2006.

[10] Meddelande från kommissionen om samråd om gemenskapsåtgärder för hälso- och sjukvården, SEK(2006)1195 av den 26 september 2006.

[11] Council Directive 2000/78/EC of 27 November 2000 establishing a general framework for equal treatment in employment and occupation.

[11] Direktiv 2000/78/EG av den 27november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet.

[12] Communication from the Commission - Putting knowledge into practice: A broad-based innovation strategy for the EU - COM(2006) 502, 13.9.2006.

[12] Meddelande från kommissionen: ”Kunskap i praktiken: en brett upplagd innovationsstrategi för EU”, KOM(2006)502 slutlig av den 13 september 2006.

[13] See the results of Eurobarometer No 64, published in December 2005, and No 65, published in June 2006, on public opinion and migrations.

[13] Se resultaten av Eurobarometer nr 64, publicerad i december 2005 samt nr 65, publicerad i juni 2006 om migration och allmänna opinionen.

[14] Communication from the Commission - Policy Plan on Legal Migration - COM(2005) 669, 21.12.2005.

[14] Meddelande från kommissionen om en strategisk plan för laglig migration, KOM(2005)669 slutlig av den 21 december 2005.

[15] Communication from the Commission - A Common Agenda for Integration - Framework for the Integration of Third-Country Nationals in the European Union - COM(2005) 389, 1.9.2005.

[15] Meddelande från kommissionen: ”En gemensam agenda för integration – En ram för integration av tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen”, KOM(2005)389 slutlig av den 1 september 2005.

Top

CS DA DE EL EN ES ET FI FR HU IT LT LV MT NL PL PT SK SL SV	CS DA DE EL EN ES ET FI FR HU IT LT LV MT NL PL PT SK SL SV
en	sv

Bilingual display

en

sv