[pic] | COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES |

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Brussels, 21.10.2005

Bryssel den 21.10.2005

COM(2005) 518 final

KOM(2005) 518 slutlig

COMMUNICATION FROM THE COMMISSION

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

on an EU common methodology for assessing administrative costs imposed by legislation{SEC(2005)1329}

om en gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader till följd av lagstiftning{SEK(2005) 1329}

COMMUNICATION FROM THE COMMISSION

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

on an EU common methodology for assessing administrative costs imposed by legislation

om en gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader till följd av lagstiftning

The European Council of 22 and 23 March 2005 requested “the Commission and the Council to consider a common methodology for measuring administrative burdens with the aim of reaching an agreement by the end of 2005”. It stressed that “agreement should take advantage of the results of the Commission's pilot projects” and that “initiatives taken in the context of improving the regulatory environment must not themselves turn into administrative burdens.” (Point 24, Presidency conclusions).

Europeiska rådet uppmanade under sitt möte den 22 och 23 mars 2005 ”kommissionen och rådet att studera en gemensam metod för mätning av administrativa bördor i syfte att uppnå en överenskommelse före slutet av 2005”. Man betonade att ”i denna överenskommelse bör man utnyttja resultaten av kommissionens pilotprojekt” och underströk att ”de initiativ som tas för att förbättra lagstiftningen inte själva får utvecklas till administrativa bördor” (se punkt 24 i ordförandeskapets slutsatser).

The present Communication outlines an EU common methodology and proposes next steps for its introduction. The proposed model is based on the findings of the pilot phase launched in early April and presented in the Staff Working document in Annex[1].

I det här meddelandet diskuteras en gemensam EU-metod och föreslås vilka steg som skall tas för att införa metoden. Den föreslagna modellen grundas på resultaten av den pilotfas som lanserades i början av april och som beskrivs i arbetsdokumentet i bilagan[1].

1. ADMINISTRATIVE BURDEN AND BETTER REGULATION

1. Administrativa bördor och bättre lagstiftning

Modern society would function poorly without legislation and a functioning court system. By setting rights and obligations, laws protect citizens, customers, workers and businesses against abuses, negligence and unethical behaviour. In the particular case of enterprises, they are a precondition for fair competition and hence for competitiveness. This is the raison d’être of a large part of EU legislation, introduced to correct market failures and ensure a level playing field at continental level.

Det moderna samhället skulle fungera dåligt utan lagar och rättsväsende. I våra lagar fastställs rättigheter och skyldigheter så att medborgare, konsumenter, arbetstagare och näringsliv kan skyddas mot missbruk, vårdslöshet och oetiskt uppförande. När det gäller företag är lagarna en förutsättning för rättvis konkurrens och därmed för konkurrenskraften. Detta är den grundläggande orsaken bakom en stor del av EU-lagstiftningen, som införts i syfte att korrigera marknadsbrister och säkerställa lika villkor på EU-nivå.

That protection can often only be secured through obligations to provide information and report on the application of legislative norms. Administrative obligations should therefore not be presented as mere ‘red tape’, a term normally reserved for needlessly time-consuming, excessively complicated or useless procedures[2]. Nor should EU administrative obligations be presented as a mere cost factor, as it often replaces 25 different national legislations and thus decreases operating costs at EU level. On many issues, European business associations themselves have continued to ask for targeted harmonisation of rules as the best way forward in term of simplification. Moreover information requirements such as conformity testing and certification also provide crucial indication on the boundaries of business liability and remediation, which is not negligible viewed against the background of what is sometimes described as a growing “compensation culture”. Insofar as more liberty entails more responsibility, the suppression of certain legal obligations could result in bigger judicial and arbitration costs.

Ett sådant skydd kan ofta endast uppnås om det finns en skyldighet att tillhandahålla information och att rapportera om hur de rättsliga bestämmelserna tillämpas. Administrativa skyldigheter skall därför inte bara uppfattas som ”byråkrati”, vilket är en term som normalt sett används för att beteckna onödigt tidsödande, överdrivet komplicerade eller meningslösa förfaranden[2]. Inte heller kan administrativa EU-skyldigheter enbart ses som en kostnadsfaktor, eftersom dessa ofta ersätter 25 olika nationella lagstiftningar och innebär minskade rörelsekostnader på EU-nivå. Europeiska branschorganisationer anser själva att en målinriktad harmonisering av regler är det bästa sättet att uppnå förenklingar inom många områden. Dessutom kan informationskrav såsom överensstämmelsebedömning och certifiering också ge avgörande information om gränserna för företagens ansvar och ersättningsplikt, vilket inte saknar betydelse mot bakgrund av vad som ibland beskrivs som en växande ”skadeståndskultur”. Eftersom större frihet innebär ökat ansvar kan avskaffandet av vissa juridiska skyldigheter leda till ökade domstols- och skiljedomstolskostnader.

Without questioning the need for public authorities to pursue policy objectives through EU legislation, there is however scope for considering more carefully its design at all stages of the legislative procedure and implementation by Member States. Regulatory reform is needed in order to adapt to changes inside and outside the Union. Administrative obligations are no exception.

Utan att ifrågasätta de offentliga myndigheternas behov att eftersträva politiska mål i EU-lagstiftningen finns det dock utrymme för att mer noggrant undersöka hur lagstiftningen utformas på alla stadier i lagstiftningsprocessen och hur den genomförs i medlemstaterna. Det krävs en lagstiftningsreform för att anpassa sig till förändringar inom och utanför unionen. Detta gäller även de administrativa skyldigheterna.

To this end and in the framework of the Better Regulation initiatives (due regard being had to the desirability of maintaining a stable corpus of legislation), the Commission has called for regular review of existing administrative obligations at EU and Member States levels and for taking into account the overall benefits and costs when preparing new legislation and simplifying existing one[3]. Regulatory costs, of which administrative obligations are just one element, must be analysed in a broad context, encompassing the economic, social and environmental costs and benefits of regulation. Regular review and integrated analysis should be considered by all as key components of Better Regulation.

Mot bakgrund av detta och inom ramen för initiativen för bättre lagstiftning (och med vederbörlig hänsyn tagen till önskan om att upprätthålla en stabil lagsamling) har kommissionen uppmanat till en regelbunden översyn av de befintliga administrativa skyldigheterna på EU-nivå och medlemsstatsnivå och att hänsyn skall tas till de övergripande fördelarna och kostnaderna när nya lagar utformas och befintliga lagar förenklas[3]. Lagstiftningskostnader, av vilka administrativa skyldigheter endast utgör en del, måste bedömas i ett större sammanhang som omfattar de ekonomiska, sociala och miljömässiga kostnaderna och fördelarna med lagstiftning. En regelbunden översyn och en integrerad analys bör av alla ses som viktigt för att uppnå en bättre lagstiftning.

2. QUANTIFICATION OF ADMINISTRATIVE BURDEN IN THE EU – THE STATE OF PLAY

2. Kvantifiering av den administrativa bördan i EU – Lägesrapport

The EC Treaty provides that the Commission should “take duly into account the need for any burden, whether financial or administrative, falling upon the Community, national governments, local authorities, economic operators and citizens to be minimised and proportionate to the objective to be achieved” (Point 9 - Protocol on the application of the principles of subsidiarity and proportionality).

I EG-fördraget står det att kommissionen bör ”ta vederbörlig hänsyn till att det ekonomiska eller administrativa ansvar som åligger gemenskapen, nationella regeringar, lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare så långt som möjligt skall begränsas och stå i proportion till det mål som skall uppnås” (punkt 9 i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna).

In order to comply with the proportionality principle, the Commission already appraises the impact of proposed measures in term of administrative burden and evaluates it when simplifying existing legislation, but does not have a single quantitative approach for doing so. Analysis needs to follow basic rules, but will naturally differ from case to case not least because the methodologies for obtaining data need to differ from case to case.

För att efterleva proportionalitetsprincipen analyserar kommissionen redan vilken inverkan föreslagna åtgärder skulle få på den administrativa bördan och gör en utvärdering när den förenklar befintlig lagstiftning, men följer inte en särskild kvantitativ metod för detta. Analysen måste följa grundläggande regler men kommer naturligtvis att skilja sig från fall till fall, inte minst för att metoderna för att få fram uppgifter skiljer sig från fall till fall.

Some efforts to minimise administrative burden have not involved quantification. In those cases, complaints and suggestions from targeted groups are gathered through public consultation; a high level group of experts then reviews the regulatory framework and makes recommendations for simplification[4].

Insatserna för att minska den administrativa bördan omfattar inte alltid kvantifiering. I vissa fall samlas klagomål och förslag från målgrupper in genom offentligt samråd. Därefter undersöker en högnivågrupp med experter regelverket och lägger fram rekommendationer för förenklingar[4].

In its 16 March 2005 Communication on Better Regulation for Growth and Jobs, the Commission, underlying that weighting the costs of public action was not fundamentally "anti-regulation", announced its intention to make further progress on the issue and explore the possibility of developing a common approach at EU level (COM(2005)97). The Staff Working Document annexed to the Communication outlined a possible approach and launched the pilot phase underpinning the present Communication[5].

I sitt meddelande av den 16 mars 2005 om bättre lagstiftning för tillväxt och arbetstillfällen underströk kommissionen att en kvantifiering av kostnaderna för offentliga åtgärder inte betydde att man i grunden var emot regleringar och meddelade att den avsåg att gå vidare med denna fråga och utforska möjligheterna att utveckla en gemensam strategi på EU-nivå (KOM(2005) 97). I arbetsdokumentet i bilagan till det meddelandet lanserades en möjlig strategi och den pilotfas som ligger till grund för det här meddelandet[5].

The need for further progress was also underlined by the European Council and the Council on various occasions, as well as by the Council Presidency[6]. The European Parliament, among other things, is preparing an own-initiative report on minimising administrative costs imposed by EU legislation.

Även Europeiska rådet, ministerrådet och ordförandeskapet i rådet har vid ett flertal tillfällen understrukit behovet av fortsatta framsteg[6]. Europaparlamentet utarbetar bland annat ett betänkande på eget initiativ om en minimering av de administrativa kostnader som uppkommer till följd av EU-lagstiftning.

As for Member States, a growing number of them are showing interest in quantifying the costs of administrative burden. There is a clear convergence towards the so-called Standard Cost Model (SCM). The Model, first introduced in the Netherlands in 2002, has been designed as a tool to measure the progress of administrative burden reduction programmes at national level. It consists of a detailed assessment of individual pieces of legislation, mainly based on direct interviews of enterprises and expert judgments (a micro assessment approach). Data on the time and labour costs needed to comply with each information requirement imposed by a legislative act, as well as on the number of entities concerned have to be compiled.

Allt fler medlemsstater visar intresse av att kvantifiera kostnaderna för den administrativa bördan. Det finns en tydlig konvergens mot den s.k. standardkostnadsmodellen. Denna modell, som först infördes i Nederländerna 2002, har utformats som ett verktyg för att mäta framstegen för program för att minska den administrativa bördan på nationell nivå. Den består av en detaljerad analys av enskilda rättsakter, och grundar sig främst på intervjuer med företag och expertutlåtanden (mikrobedömning). Uppgifter om hur mycket tid och vilka arbetskostnader som krävs för att följa varje enskilt informationskrav i en rättsakt samt uppgifter om antal berörda enheter måste samlas in.

Two Member States, the Netherlands and Denmark, have assessed their entire legislation in force and are now assessing systematically all new measures. The UK and the Czech Republic are preparing to follow suit with their own baseline measurement. At least seven other Member States have taken some steps by testing the SCM or are planning to do so in one or two sectors. One Member State, Germany, is an observer in the informal network set up by SCM users and testers. The informal network has been turned into an international steering group in London on 19 September 2005.

Två medlemsstater (Nederländerna och Danmark) har granskat hela sin gällande lagstiftning och utvärderar systematiskt alla nya åtgärder. Storbritannien och Tjeckien tänker nu följa efter med en egen referensmätning. Minst sju andra medlemsstater har vidtagit vissa åtgärder för att testa standardkostnadsmodellen eller planerar att göra detta på ett eller två områden. En medlemsstat, Tyskland, fungerar som observatör i det informella nätverk som inrättats av användare och testare av standardkostnadsmodellen. Det informella nätverket omvandlades till en internationell styrgrupp den 19 september 2005 i London.

On the other hand, as of October 2005, thirteen other Member States do not appear to quantify administrative costs or envisage it on a test basis. Some have even indicated that they prefer focusing their efforts on concrete simplification measures instead.

Å andra sidan verkar det i oktober 2005 som om tretton andra medlemsstater inte kvantifierar administrativa kostnader eller kommer att göra det på prov. Vissa har till och med uppgett att de föredrar att inrikta sig på konkreta förenklingsmetoder istället.

3. FEASIBILITY OF AN EU COMMON METHODOLOGY

3. Möjligheten att genomföra en gemensam EU-metod

Assessing the findings of the pilot phase and the study of quantification efforts at Member State level is to a certain extent like deciding whether the glass is half full or half empty. For example, a number of methodological points could not be fully addressed and there were problems with the availability and accuracy of basic data.

Att utvärdera resultaten från pilotfasen och studierna om kvantifieringsinsatser på medlemsstatsnivå är till viss del som att svara på frågan om glaset är halvfullt eller halvtomt. Det har till exempel inte varit möjligt att få klarhet i vissa metodfrågor och det har funnits problem med tillgången till och tillförlitligheten hos de grundläggande uppgifterna.

The Commission opts for the optimistic line and concludes positively on feasibility of an EU common methodology, broadly speaking. This positive conclusion, however, depends on several conditions, namely that (1) all EU Institutions and Member States use the same definition, core equation and reporting sheet when assessing administrative costs at EU level; (2) the EU common methodology is applied in a proportionate manner, (3) that more Member States coming from all parts of the Union are willing to contribute and (4) adequate level of staffing and financial resources are available within the Commission for assessment and evaluation.

Kommissionen har valt att se det optimistiskt och drar den positiva slutsatsen att det generellt sett går att genomföra en gemensam EU-metod. Denna positiva slutsats är dock beroende av flera villkor, nämligen 1) att alla EU-institutioner och medlemsstater använder samma definition, grundekvation och rapporteringsformulär när de bedömer de administrativa kostnaderna på EU-nivå, 2) att den gemensamma EU-metoden används i proportion till behoven, 3) att fler medlemsstater från alla håll i unionen är villiga att komma med bidrag, och 4) att det finns tillräckligt med personal och ekonomiska resurser inom kommissionen för bedömning och utvärdering.

The EU common methodology must be applied in a proportionate manner. It should only be applied when the scale of the administrative obligations imposed by an EU act justifies it and the effort of assessment should remain proportionate to the scale of the administrative costs imposed by the legislation. Besides, adequate flexibility must be allowed when filling in the common reporting sheet.

Den gemensamma EU-metoden måste användas på ett sätt som står i proportion till behoven. Den bör endast användas när de administrativa skyldigheterna till följd av en EU-rättsakt är tillräckligt omfattande, och bedömningen bör stå i proportion till de administrativa kostnader som uppkommer till följd av denna lagstiftning. Dessutom bör man tillåta en viss flexibilitet för ifyllandet av det gemensamma rapporteringsformuläret.

As for the number and the distribution of contributing Member States, evidence gathered through pilot projects suggests that they do not as yet provide a sufficient basis for assessing costs at EU level. Ideally, a majority of Member States should be willing and able to provide data (it is difficult to be more specific on the necessary critical mass because that is likely to vary from sector to sector). Whilst Member States should be encouraged to contribute, the Commission will of course retain responsibility for judging the costs of its proposals on the basis of its assessment of available evidence[7].

Vad gäller antalet och fördelningen av bidragande medlemsstater visar de uppgifter som samlats in under pilotprojekt att de ännu inte ger en tillräcklig grund att stå på för att bedöma kostnaderna på EU-nivå. Det idealiska vore om en majoritet av medlemsstaterna skulle vara villiga och ha förmåga att bidra med uppgifter (det är svårt att vara mer specifik när det gäller den kritiska massan eftersom detta sannolikt kommer att skilja sig från sektor till sektor). Medlemsstaterna bör uppmanas att delta, men kommissionen kommer givetvis att behålla ansvaret för att bedöma kostnaderna för sina förslag på grundval av en analys av tillgängliga upplysningar[7].

A minimalist approach would only require that contributing Member States to provide data in a standardised manner on the labour costs, time and number of operators affected by an EU (proposed) measure and its transposition into national legislation. Member States would not necessarily have to apply the EU common methodology to assess their purely national legislation. The coexistence of very different methodologies at national and EU level would however increase significantly the overall assessment costs for Member States in terms of duplication and other efficiency losses[8]. Convergence between national and EU methodologies would moreover ensure easy interoperability among databases and would offer greater economies of scale in term of data collection.

En minimalistisk strategi skulle endast innebära att medlemsstaterna tillhandahöll uppgifter i standardiserat format om arbetskostnader, tidsåtgång och antal aktörer som påverkas av en (föreslagen) EU-åtgärd och dess omsättning i nationell lagstiftning. Medlemsstaterna skulle inte nödvändigtvis behöva använda den gemensamma EU-metoden för att bedöma den rent nationella lagstiftningen. Att använda väldigt olika metoder på nationell nivå och EU-nivå skulle dock innebära avsevärt ökade utvärderingskostnader för medlemsstaterna i form av dubbelarbete och andra effektivitetsförluster[8]. En konvergens mellan nationella metoder och EU-metoder skulle dessutom underlätta kompatibiliteten mellan olika databaser och ge stordriftsfördelar när det gäller datainsamling.

The EU common methodology would gain from clarification on a number of technical issues listed in the Staff Working Document in Annex (section 4.1). Optimisation efforts however should not be considered as a prerequisite for the introduction of a common methodology. Embarking on a learning by doing process would even help to solve these issues.

Den gemensamma EU-metoden skulle vinna på ett klargörande av ett antal tekniska frågor som anges i arbetsdokumentet i bilagan (avsnitt 4.1). Man skall dock inte se optimering som en förutsättning för införandet av en gemensam metod. Dessa problem skulle till och med kunna lösas allteftersom arbetet fortskrider.

4. THE ADDED-VALUE OF AN EU COMMON METHODOLOGY

4. Mervärdet med en gemensam EU-metod

On the basis of the findings of the pilot phase and the study of quantification efforts at Member State level, and although considerable optimisation work remains to be done, notably at Member States' level, the Commission concludes that:

Även om ett stort optimeringsarbete kvarstår, främst på medlemsstatsnivå, drar kommissionen på grundval av resultaten från pilotfasen och undersökningarna av kvantifieringsinsatser på medlemsstatsnivå följande slutsatser:

(1) specific cost-based quantification helps in assessing measures from the point of view of those affected and taking into account the distributional effects of a measure;

(1) En särskild kostnadsbaserad kvantifiering underlättar utvärderingen av åtgärder ur de berörda aktörernas synvinkel och tar hänsyn till åtgärdernas fördelningsmässiga effekter.

(2) specific cost-based quantification contributes to regulatory transparency (quantifying costs helps to make trade-offs more transparent, provided that the benefits including longer term benefits are also investigated);

(2) En särskild kostnadsbaserad kvantifiering bidrar till ökad insyn i lagstiftningen (att kvantifiera kostnader hjälper till att göra kompromisser mer överblickbara, under förutsättning att fördelar, även på länge sikt, undersöks).

(3) specific cost-based quantification often provides a relevant indicator in particular for prioritising simplification work and monitoring progress in reducing administrative burdens, provided that figures are put in proper perspective and methodological limitations properly highlighted;

(3) En särskild kostnadsbaserad kvantifiering är ofta en relevant indikator, särskilt för att prioritera förenklingsinsatser och för att övervaka hur arbetet med att minska den administrativa bördan fortskrider, förutsatt att uppgifterna sätts i rätt perspektiv och metodologiska begränsningar uppmärksammas.

(4) quantification facilitates communication (communicating on simplification efforts is more effective when quantified results are provided; this is particularly true for the Union because, many EU measures being technical, their titles often mean very little for the wide public);

(4) Kvantifiering underlättar kommunikation (att kommunicera om förenklingsinsatser är mer effektivt när man har kvantifierade resultat. Detta gäller särskilt för EU, eftersom många EU-åtgärder är tekniska och deras beteckningar inte säger allmänheten speciellt mycket).

(5) an EU common methodology would facilitate the comparison of performance and the identification of best practices;

(5) En gemensam EU-metod skulle underlätta jämförelsen mellan olika resultat och identifieringen av bästa metoder.

(6) an EU common methodology would ensure that national data can be easily added up in view of assessing individual acts and/or cumulative burden at sectoral level.

(6) En gemensam EU-metod skulle säkerställa att nationella uppgifter lätt kan läggas ihop för att utvärdera enskilda rättsakter och/eller den samlade bördan på sektoriell nivå.

There would therefore be net added value provided that an EU common methodology would not be at the expense of analysis of other impacts.

Detta skulle därför innebära ett nettomervärde, förutsatt att en gemensam EU-metod inte görs på bekostnad av en analys av andra verkningar.

5. OUTLINE OF AN EU COMMON METHODOLOGY FOR ASSESSING ADMINISTRATIVE COSTS IMPOSED BY LEGISLATION

5. Utkast till en gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader som uppstår till följd av lagstiftning

A common methodology does not mean having no flexibility at EU or national level. A methodology is made of several building blocks. In order to have an EU common methodology, some must be used by all, others can be optional. EU institutions and Member States should remain free to introduce specific features in their methodology for assessing administrative burden imposed by legislation as long as the resulting figures (1) can be easily compared and (2) can be easily and reliably added up in view of assessment of cumulative burdens. This is in particular true for data collection methods. The outline presented in the Staff Working in Annex further elaborates on other optional or flexible elements that need to be preserved.

Att ha en gemensam metod innebär inte att det inte bör finnas flexibilitet på EU-nivå eller nationell nivå. En metod består av många beståndsdelar. För att ha en gemensam EU-metod måste vissa delar användas av alla, medan övriga delar kan vara valfria. EU-institutionerna och medlemsstaterna bör kunna ta med särskilda element i sina metoder för att bedöma den administrativa börda som uppkommer genom lagstiftning så länge som resultaten 1) lätt kan jämföras och 2) på ett enkelt och tillförlitligt sätt kan läggas ihop för att bedöma den samlade bördan. Detta gäller i synnerhet metoder för att samla in uppgifter. I det utkast som läggs fram i arbetsdokumentet i bilagan diskuteras även andra valfria eller flexibla element som måste bevaras.

However, as already mentioned, the Commission considers that there can be no EU common methodology without the three following building blocks: a common definition, a common core equation and a common reporting sheet. The pilot phase has tentatively confirmed the adequacy of the definition, core equation and reporting sheet presented in the Staff Working Document in Annex.

Som tidigare nämnts anser dock kommissionen att följande tre beståndsdelar är en förutsättning för en gemensam EU-metod: en gemensam definition, en gemensam grundekvation och ett gemensamt rapporteringsformulär. Under pilotfasen bekräftades preliminärt den definition, den grundekvation och det rapporteringsformulär som beskrivs i arbetsdokumentet i bilagan.

Assessing net administrative costs as proposed by the Commission (new costs imposed by an act minus costs suppressed by the same act be it at EU or Member State level) seems preferable for a number of reasons. It would clearly show the extent of simplification efforts and dispel the impression that an EU obligation automatically means ‘new’ costs. Moreover, it would be consistent with the Commission’s impact assessment guidelines and national RIA (Regulatory Impact Assessment) manuals, as well as being in line with the first OECD guiding principle for regulatory quality and performance. Finally a net cost approach would have a clear advantage for those Member States which assess administrative burden systematically. First, with net figures, there is no need to go through costly periodical assessment of the entire legislation into force. Secondly, consolidated figures can be produced at any time which means that progress can be monitored on an ongoing basis (no need to wait for the general stocktaking exercise to know how total administrative burden evolved since the initial baseline measurement).

Att som kommissionen föreslår bedöma de administrativa netto kostnaderna (dvs. nya kostnader till följd av en rättsakt minus de kostnader som faller bort på grund av rättsakten, oavsett om det rör sig om EU-nivå eller i en medlemsstat) verkar vara att föredra av flera skäl: Det skulle tydligt visa hur mycket som har förenklats och tillbakavisa intrycket att en EU-skyldighet automatiskt innebär ”nya” kostnader. Det skulle också vara i linje med kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömning och handledningar för nationella konsekvensbedömningar, samt ligga i linje med OECD:s första vägledande princip om kvalitet och effektivitet i lagstiftningen. Slutligen innebär en netto kostnadsstrategi en tydlig fördel för de medlemsstater som systematiskt utvärderar den administrativa bördan. För det första finns det inget behov av att genomgå kostsamma återkommande utvärderingar av hela den gällande lagstiftningen. För det andra kan konsoliderade uppgifter tas fram när som helst, vilket innebär att framstegen kan övervakas kontinuerligt (man måste inte vänta på den allmänna utvärderingen för att få veta hur den totala administrativa bördan har utvecklats sedan den inledande referensmätningen).

As the proposed EU model is building for a large part on the Standard Cost Model, adjustment costs for users and testers would be minimal.

Eftersom den föreslagna EU-modellen till stor del bygger på standardkostnadsmodellen skulle anpassningskostnaderna för användare och testare vara minimala.

It should be possible to add other common elements to simplify the assessment and enhance the comparison and addition of data. This needs to be further studied with the Council and the Member States.

Det borde vara möjligt att lägga till andra gemensamma element för att förenkla utvärderingen och förbättra jämförelsen och sammanläggningen av uppgifter. Detta måste undersökas vidare tillsammans med rådet och medlemsstaterna.

6. NEXT STEPS

6. Nästa steg

For the short term, the Commission:

På kort sikt vill kommissionen

(1) intends to include the methodological building blocks tentatively validated by the pilot phase (i.e. the common definition, the common core equation and the common reporting sheet), in the Commission’s impact assessment guidelines and evaluation guidelines, with actual implementation and use being subject to

(1) inbegripa de delar i metoden som preliminärt validerades under pilotfasen (dvs. den gemensamma definitionen, den gemensamma grundekvationen och det gemensamma rapporteringsformuläret) i kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömning och utvärdering, där det faktiska genomförandet och användandet är beroende av

(a) the principle of proportionate analysis, t he Commission retaining responsibility for judging the costs of its proposals;

(a) att kommissionen i enlighet med proportionalitetsprincipen behåller ansvaret för att bedöma kostnaderna för sina förslag,

(b) the availability of sufficient, reliable and representative data, compatible with the EU common methodology. In this context Member States are invited to provide such data as appropriate;

(b) tillgång till tillräckliga, tillförlitliga och representativa uppgifter som är förenliga med den gemensamma EU-metoden; i detta sammanhang uppmanas medlemsstaterna att inkomma med sådana uppgifter,

(c) the availability of an adequate level of staffing and financial resources

(c) tillgång till personal och ekonomiska resurser.

(2) invites the Member States, meeting within the Council, to reach an agreement with the Commission on a common methodology, building on the results of the Commission’s pilot phase;

(2) uppmana medlemsstaterna, samlade i rådet, att nå en överenskommelse med kommissionen om en gemensam metod som bygger på resultaten från kommissionens pilotfas.

For the longer term, the Commission proposes:

På längre sikt vill kommissionen

(3) to examine, with the help of the high level group of national experts on better regulation, how to solve pending methodological issues;

(3) med hjälp av högnivågruppen med nationella experter på bättre lagstiftning undersöka hur man kan lösa kvarstående metodologiska frågor,

(4) drafting of an EU operational manual in consultation with Member States;

(4) utarbeta en EU-omfattande handledning i samarbete med medlemsstaterna,

(5) exploring, on a test basis, whether the EU common methodology can meaningfully be used o assess cumulative burden at sectoral level;

(5) på försöksbasis undersöka om en gemensam EU-metod på ett meningsfullt sätt kan användas för att bedöma den samlade bördan på sektoriell nivå,

(6) to open inter-institutional negotiations with a view to including the future EU common methodology in the Inter-Institutional Agreement on Better Law-making.

(6) inleda interinstitutionella förhandlingar i syfte att inkludera den framtida gemensamma EU-metoden i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning.

[1] Staff Working Document, Developing an EU common methodology for assessing administrative costs imposed by EU legislation - Report on the Pilot Phase (April– September 2005) , SEC(2005) 1329.

[1] Kommissionens arbetsdokument ”Developing an EU common methodology for assessing administrative costs imposed by EU legislation - Report on the Pilot Phase (April–September 2005)”, SEK(2005) 1329.

[2] Examples such as the obligation to publish annual accounts or to present cars for annual inspection illustrate clearly how indispensable administrative obligations can be.

[2] Så visar t.ex. skyldigheten att offentliggöra årsbokslut eller att göra årliga bilbesiktningar tydligt hur oundgängliga vissa administrativa skyldigheter kan vara.

[3] COM(2005)24.

[3] KOM(2005) 24.

[4] See for instance the work on the cumulative regulatory burden put on the automotive sector (http://europa.eu.int/comm/enterprise/automotive/pagesbackground/competitiveness/cars21.htm).

[4] Se till exempel insatserna beträffande den samlade lagstiftningsbördan för bilindustrin (http://europa.eu.int/comm/enterprise/automotive/pagesbackground/competitiveness/cars21.htm).

[5] ‘Minimising administrative costs imposed by legislation’, SEC(2005)175.

[5] ”Minimering av administrativa kostnader till följd av lagstiftning”, SEK(2005) 175.

[6] In particular, administrative burden figures prominently in the Joint Statement “Advancing regulatory reform in Europe” signed on 7 December 2004 by the six Member States successively holding the presidency of the Council from 2004 to 2006 (Ireland, the Netherlands, Luxembourg, the UK, Finland and Austria).

[6] Den administrativa bördan diskuteras särskilt i det gemensamma uttalandet ”Advancing regulatory reform in Europe” som undertecknades den 7 december 2004 av de sex medlemsstater som innehar ordförandeskapet i rådet från 2004 till 2006 (Irland, Nederländerna, Luxemburg, Storbritannien, Finland och Österrike).

[7] To do otherwise could create significant difficulties, especially for ex-ante assessments where Member States may not have the same understanding of the proposal, not have decided on how to specify administrative procedures or have no data, and could not be expected to provide estimates in a timely manner as the proposal is re-shaped during its development phase.

[7] Allt annat skulle kunna skapa betydande svårigheter, särskilt när det gäller förhandsbedömningar där de olika medlemsstaterna inte ser på förslaget på samma sätt, inte har beslutat hur de administrativa förfarandena skall specificeras eller inte har några uppgifter, och inte kan förväntas ge bedömningar i tid eftersom förslaget omformuleras under utformningsfasen.

[8] The coexistence of – incompatible – methodologies at EU and national level would increase assessment costs for the following reasons. Member States using a different definition or a different method of quantification would not have at hand the data required for EU-wide assessment, obliging them to organise specific data collection. Sharing the same definition and the same approach to quantification means that new comers can assess administrative burden in their country by building on existing data in similar countries.

[8] Förekomsten av olika – inkompatibla – metoder på EU-nivå och nationell nivå skulle öka utvärderingskostnaderna av följande anledningar: De medlemsstater som använder en annan definition eller metod för kvantifiering skulle inte få in de uppgifter som krävs för en EU-övergripande bedömning, vilket skulle tvinga dem att organisera en särskild uppgiftsinsamling. Att ha samma definition och samma strategi för kvantifiering innebär att nykomlingar kan bedöma den administrativa bördan i sina länder på grundval av befintliga uppgifter i liknande länder.