1. Introduction

1. Inledning

People's well-being, industrial competitiveness and the overall functioning of society are dependent on safe, secure, sustainable and affordable energy. The energy infrastructure which will power citizens' homes, industry and services in 2050, as well as the buildings which people will use, are being designed and built now. The pattern of energy production and use in 2050 is already being set.

För befolkningens välfärd, industrins konkurrenskraft och samhällets övergripande funktion behövs en säker, tillförlitlig och hållbar energiförsörjning till ett rimligt pris. Den energiinfrastruktur som år 2050 ska se till att el kan levereras till hushållen, till industrin och tjänstenäringen, samt de byggnader som ska användas, utformas och byggs i dag. Mönstren för energiproduktion och energiförbrukning 2050 har redan fastställts.

The EU is committed to reducing greenhouse gas emissions to 80-95% below 1990 levels by 2050 in the context of necessary reductions by developed countries as a group[1]. The Commission analysed the implications of this in its "Roadmap for moving to a competitive low-carbon economy in 2050".[2] The "Roadmap to a Single European Transport Area"[3] focussed on solutions for the transport sector and on creating a Single European Transport Area. In this Energy Roadmap 2050 the Commission explores the challenges posed by delivering the EU's decarbonisation objective while at the same time ensuring security of energy supply and competitiveness. It responds to a request from the European Council[4].

EU har åtagit sig att senast 2050 ha minskat växthusgasutsläppen med 80–95 procent jämfört med 1990 inom ramen för de utvecklade ländernas nödvändiga minskningar[1]. Kommissionen analyserade följderna av detta i sin Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050[2]. I vitboken Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde[3] fokuserar kommissionen på lösningar för transportsektorn och inrättandet av ett gemensamt europeiskt transportområde. I denna energifärdplan för 2050 utforskar kommissionen utmaningarna för EU:s mål om minskade koldioxidutsläpp och en tryggad energiförsörjning och konkurrenskraft. Detta gör kommissionen på begäran från Europeiska rådet[4].

The EU policies and measures to achieve the Energy 2020 goals[5] and the Energy 2020 strategy are ambitious.[6] They will continue to deliver beyond 2020 helping to reduce emissions by about 40% by 2050. They will however still be insufficient to achieve the EU's 2050 decarbonisation objective as only less than half of the decarbonisation goal will be achieved in 2050. This gives an indication of the level of effort and change, both structural and social, which will be required to make the necessary emissions reduction, while keeping a competitive and secure energy sector.

EU:s politik och åtgärder för att vi ska uppnå 2020-målen för energi[5] och följa Energi 2020-strategin[6] är ambitiösa. Detta kommer fortsätta att ge effekter även efter 2020 och bidra till att utsläppen minskas med omkring 40 procent till 2050. Det som gjorts hittills för att uppnå EU:s mål om minskade koldioxidutsläpp till 2050 är dock inte tillräckligt, eftersom mindre än hälften av koldioxidminskningsmålet kommer att ha uppnåtts 2050. Detta ger en fingervisning om hur stora insatser och förändringar, både strukturella och sociala, som krävs för att göra de nödvändiga utsläppsminskningarna samtidigt som energisektorn fortsätter att vara konkurrenskraftig och säker.

Today, there is inadequate direction as to what should follow the 2020 agenda. This creates uncertainty among investors, governments and citizens. Scenarios in the "Roadmap for moving to a competitive low-carbon economy in 2050" suggest that if investments are postponed, they will cost more from 2011 to 2050 and create greater disruption in the longer term. The task of developing post-2020 strategies is urgent. Energy investments take time to produce results. In this decade, a new investment cycle is taking place, as infrastructure built 30-40 years ago needs to be replaced. Acting now can avoid costly changes in later decades and reduces lock-in effects. The International Energy Agency (IEA) has shown the critical role of governments and underlined the need for urgent action;[7] with the scenarios of the Energy Roadmap 2050 different possible pathways for Europe are analysed more in depth.

I dagsläget finns det inga tydliga riktlinjer för vad som kommer efter 2020-strategin. Detta skapar en osäkerhet hos investerare, regeringar och medborgare. Olika scenarier i kommissionens Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 tyder på att investeringarna blir dyrare och på sikt skapar större störningar om de skjuts upp. Därför måste vi ta fram strategier även för tiden efter 2020. Det tar tid innan energiinvesteringar ger resultat. Under detta årtionde pågår en ny investeringscykel, eftersom infrastruktur som byggts för 30–40 år sedan behöver bytas ut. Genom att agera nu kan vi undvika kostsamma byten under kommande årtionden och minska inlåsningseffekterna. Internationella energiorganet (IEA) har visat att regeringarna har en nyckelroll, och betonar vikten av att handla omgående[7]. I denna färdplan finns mer djupgående analyser med olika möjliga inriktningar för Europa.

Forecasting the long-term future is not possible. The scenarios in this Energy Roadmap 2050 explore routes towards decarbonisation of the energy system. All imply major changes in, for example, carbon prices, technology and networks. A number of scenarios to achieve an 80% reduction in greenhouse gas emissions implying some 85% decline of energy-related CO2 emissions including from transport, have been examined.[8] The Commission has also analysed Member States' and stakeholders' scenarios and views.[9] Naturally, given the long time horizon, there is uncertainty associated to these results, not least because they rely on assumptions which themselves are not certain.[10] It is impossible to anticipate whether an oil peak will come, since new discoveries have occurred repeatedly; to what extent shale gas in Europe will prove viable, whether and when Carbon Capture & Storage (CCS) will become commercial, what role Member States will seek for nuclear power, how climate action across the globe will evolve. Social, technological and behavioural changes will also have significant impact on the energy system.[11]

Det går inte att göra prognoser för en alltför avlägsen framtid. I scenarierna i denna energifärdplan undersöker man hur energisystemets koldioxidutsläpp kan minskas. I alla scenarier krävs stora förändringar av bland annat koldioxidpriserna, tekniken och energinäten. Man har undersökt ett antal scenarier för att nå 80 % minskning av växthusgasutsläppen, vilket innebär cirka 85 % minskning av energirelaterade koldioxidutsläpp, inbegripet från transport[8]. Kommissionen har också analyserat medlemsstaters och berörda parters scenarier och åsikter[9]. På grund av den långa tidsaspekten finns en osäkerhet om dessa resultat, inte minst eftersom de bygger på antaganden som inte är säkra[10]. Det är omöjligt att förutse en eventuell oljeproduktionstopp (eftersom nya upptäckter har gjorts upprepade gånger), i vilken utsträckning skiffergas i Europa visar sig bärkraftig, om och när avskiljning och lagring av koldioxid blir kommersiell, hur medlemsstaterna ser på kärnkraftens framtid samt hur klimatåtgärder över hela världen utvecklas. Sociala och tekniska förändringar samt ändrade beteenden påverkar också energisystemet i betydande omfattning.[11]

The scenario analysis undertaken is of an illustrative nature, examining the impacts, challenges and opportunities of possible ways of modernizing the energy system. They are not "either-or" options but focus on the common elements which are emerging and support longer-term approaches to investments.

Scenarioanalysen är endast vägledande, och innefattar en granskning av effekterna, problemen och möjligheterna med de potentiella sätten att modernisera energisystemet. De utesluter dock inte varandra. Analyserna lyfter snarare fram gemensamma nämnare och ger stöd för långsiktiga investeringar.

Uncertainty is a major barrier to investment. The analysis of the projections conducted by the Commission, Member States and stakeholders show a number of clear trends, challenges, opportunities and structural changes to design the policy measures needed to provide the appropriate framework for investors. Based on this analysis, this Energy Roadmap identifies key conclusions on "no regrets" options in the European energy system. This makes it also important to achieve a European approach, where all Member States share common understanding of the key features for a transition to a low-carbon energy system, and which provides the certainty and stability which are needed.

Osäkerhet är ett stort hinder för investeringar. Den prognosanalys som utförts av kommissionen, medlemsstaterna och berörda parter visar ett antal tydliga trender, problem, möjligheter och strukturella förändringar för att utforma den politik som krävs för att skapa en lämplig ram för investerarna. På grundval av denna analys fastställs i denna energifärdplan centrala slutsatser om s.k. no regrets-alternativ för det europeiska energisystemet. Därför är det även viktigt med en europeisk strategi, där alla medlemsstater har en samsyn om de centrala beståndsdelarna i omställningen till ett energisystem med låga koldioxidutsläpp, och som ger den rättssäkerhet och stabilitet som behövs.

The Roadmap does not replace national, regional and local efforts to modernize energy supply, but seeks to develop a long-term European technology-neutral framework in which these policies will be more effective. It argues that a European approach to the energy challenge will increase security and solidarity and lower costs compared to parallel national schemes by providing a wider and flexible market for new products and services. For example, some stakeholders show potential cost savings of up to a quarter if there was a more European approach for efficient use of renewable energy.

Färdplanen ersätter inte nationella, regionala och lokala insatser för att modernisera energiförsörjningen, utan har som mål att utarbeta en långsiktig europeisk teknikneutral ram som gör politiken effektivare. Där framförs att en europeisk strategi för energisektorns utmaning ökar säkerheten och solidariteten. Dessutom minskar kostnaderna i förhållande till parallella nationella åtgärdsprogram, eftersom det ger en större och flexiblare marknad för nya produkter och tjänster. Vissa berörda parter indikerar till exempel potentiella kostnadsbesparingar på upp till en fjärdedel med en mer europeisk strategi för effektiv användning av förnybar energi.

2. A Secure, Competitive and Decarbonised Energy System in 2050 is possible

2. Ett tryggt, konkurrenskraftigt energisystem med låga koldioxidutsläpp 2050 är möjligt

The energy sector produces the lion's share of man-made greenhouse gas emissions. Therefore, reducing greenhouse gas emissions by 2050 by over 80% will put particular pressure on energy systems.

Energisektorn står för den största delen av de växthusgasutsläpp som orsakas av människor. Därför kommer målet att minska växthusgasutsläppen med över 80 procent till 2050 framför allt att öka trycket på energisystemen.

If, as seems likely, global energy markets become more interdependent, the EU energy situation will be directly influenced by the situation of its neighbours and by global energy trends. The results of the scenarios depend notably on finalising a global climate deal, which would also lead to lower global fossil fuel demand and prices.

Om de globala energimarknaderna blir mer beroende av varandra, vilket är troligt, påverkas EU:s energisituation direkt av situationen i grannländerna och av globala energitendenser. Resultaten av dessa scenarier beror särskilt på om ett globalt klimatavtal ingås eller inte. Ett sådant avtal skulle även leda till lägre global efterfrågan och lägre priser på fossila bränslen.

Overview of scenarios[12]

Översikt över scenarier[12]

Current trend scenarios

Scenarier med aktuella tendenser

· Reference scenario. The Reference scenario includes current trends and long-term projections on economic development (gross domestic product (GDP) growth 1.7% pa). The scenario includes policies adopted by March 2010, including the 2020 targets for RES share and GHG reductions as well as the Emissions Trading Scheme (ETS) Directive. For the analysis, several sensitivities with lower and higher GDP growth rates and lower and higher energy import prices were analysed.

· Referensscenario. I referensscenariot ingår aktuella tendenser och långsiktiga prognoser för den ekonomiska utvecklingen (bruttonationalprodukten, BNP, ökar med 1,7 procent per år). I scenariot ingår även politik som antagits senast i mars 2010, bland annat 2020-målen som avser andelen förnybara energikällor och minskade växthusgasutsläpp och direktivet om utsläppshandel. Analyser har gjorts med olika känslighet, med högre och lägre BNP-tillväxt samt högre och lägre importpriser för energi.

· Current Policy Initiatives (CPI). This scenario updates measures adopted, e.g. after the Fukushima events following the natural disasters in Japan, and being proposed as in the Energy 2020 strategy; the scenario also includes proposed actions concerning the "Energy Efficiency Plan" and the new "Energy Taxation Directive".

· Nuvarande politiska initiativ. I det här scenariot inkluderas åtgärder som vidtagits, t.ex. efter olyckan i Fukushima, och som föreslagits, såsom i Energi 2020-strategin, inbegripet Handlingsplanen för energieffektivitet och det nya energiskattedirektivet.

Decarbonisation scenarios (see graph 1)

Scenarier för minskade koldioxidutsläpp (se diagram 1)

· High Energy Efficiency. Political commitment to very high energy savings; it includes e.g. more stringent minimum requirements for appliances and new buildings; high renovation rates of existing buildings; establishment of energy savings obligations on energy utilities. This leads to a decrease in energy demand of 41% by 2050 as compared to the peaks in 2005-2006.

· Hög energieffektivitet. Politiskt åtagande om mycket stora energibesparingar som medför strängare minimikrav för apparater och nya byggnader, hög renoveringstakt för befintliga byggnader, införande av förpliktelser om energibesparing för allmännyttiga energibolag. Detta leder till att efterfrågan på energi minskar med 41 procent till 2050 jämfört med topparna 2005–2006.

· Diversified supply technologies. No technology is preferred; all energy sources can compete on a market basis with no specific support measures. Decarbonisation is driven by carbon pricing assuming public acceptance of both nuclear and Carbon Capture & Storage (CCS).

· Diversifierad energiförsörjning. Ingen teknik föredras utan alla energikällor kan konkurrera på marknaden utan några särskilda stödåtgärder. Koldioxidprissättningen är en drivkraft för minskade koldioxidutsläpp, förutsatt att det finns en allmän acceptans både för kärnkraft och för avskiljning och koldioxid av lagring.

· High Renewable energy sources (RES). Strong support measures for RES leading to a very high share of RES in gross final energy consumption (75% in 2050) and a share of RES in electricity consumption reaching 97%.

· Stor andel förnybara energikällor. Starka stödåtgärder till förmån för förnybara energikällor leder till att de utgör en mycket stor andel i den slutliga bruttoenergianvändningen (75 procent 2050) och 97 procent i elanvändningen.

· Delayed CCS. Similar to Diversified supply technologies scenario but assuming that CCS is delayed, leading to higher shares for nuclear energy with decarbonisation driven by carbon prices rather than technology push.

· Fördröjd avskiljning och lagring av koldioxid. Liknar scenariot med diversifierad energiförsörjning, men baseras på antagandet att avskiljningen och lagringen av koldioxid fördröjs, vilket leder till en högre andel kärnkraft. Koldioxidpriset snarare än tekniska framsteg är en drivkraft för minskade koldioxidutsläpp.

· Low nuclear. Similar to Diversified supply technologies scenario but assuming that no new nuclear (besides reactors currently under construction) is being built resulting in a higher penetration of CCS (around 32% in power generation).

· Liten andel kärnkraft. Liknar scenariot med diversifierad energiförsörjning, men baseras på antagandet att inga nya anläggningar byggs för kärnkraft (förutom reaktorer som håller på att byggas), vilket leder till ett större genomslag för avskiljning och lagring av koldioxid (omkring 32 procent av elproduktionen).

Ten structural changes for energy system transformation

Tio strukturella förändringar för omställning av energisystemet

In combination, the scenarios make it possible to extract some conclusions which can help shape decarbonisation strategies today which will deliver their full effects by 2020, 2030 and beyond.

Tillsammans gör scenarierna det möjligt att dra vissa slutsatser som kan bidra till att utforma strategier för minskade koldioxidutsläpp i dag som kommer att ge full effekt 2020, 2030 och senare.

(1) Decarbonisation is possible – and can be less costly than current policies in the long-run

(1) Minskade koldioxidutsläpp är möjliga, och kan ge lägre kostnader jämfört med dagens politik

The scenarios show that decarbonisation of the energy system is possible. Moreover, the costs of transforming the energy system do not differ substantially from the Current Policy Initiatives (CPI) scenario. The total energy system cost (including fuel, electricity and capital costs, investment in equipment, energy efficient products etc) could represent slightly less than the 14.6% percent of European GDP in 2050 in the case of CPI compared to the level of 10,5% in 2005. This reflects a significant shift of the role energy plays in society. Exposure to fossil fuel price volatility would drop in decarbonisation scenarios as import dependency falls to 35-45% in 2050, compared to 58% under current policies.

De olika scenarierna visar att det går att minska energisystemets koldioxidutsläpp. Dessutom är det inte så stor skillnad mellan kostnaderna för att ställa om energisystemet och kostnaderna i scenariot med nuvarande politiska initiativ. Den totala kostnaden för energisystemet (inbegripet bränsle-, el- och kapitalkostnader, investering i utrustning, energisnåla produkter m.m.) skulle 2050 kunna vara något lägre än 14,6 procent av Europas BNP i scenariot med nuvarande politiska initiativ, vilket kan jämföras med 2005 års nivå på 10,5 procent. Detta speglar en betydande ändring av energins roll i samhället. I scenarierna med minskade koldioxidutsläpp minskar utsattheten för fossila bränslens prissvängningar eftersom importberoendet minskar till 35–45 procent 2050, vilket kan jämföras med 58 procent med nuvarande politik.

(2) Higher capital expenditure and lower fuel costs

(2) Högre kapitalkostnader och lägre bränslekostnader

All decarbonisation scenarios show a transition from today's system, with high fuel and operational costs, to an energy system based on higher capital expenditure and lower fuel costs. This is also due to the fact that large shares of current energy supply capacities come to an end of their useful life. In all decarbonisation scenarios, the EU bill for fossil fuel imports in 2050 would be substantially lower than today. The analysis also shows that cumulative grid investment costs alone could be 1.5 to 2.2 trillion Euros between 2011 and 2050, with the higher range reflecting greater investment in support of renewable energy.

Alla scenarier för minskade koldioxidutsläpp innebär en omställning från dagens system, med höga bränsle- och driftskostnader, till ett energisystem med högre kapitalkostnader och lägre bränslekostnader. Detta beror också på att stora delar av den nuvarande energiförsörjningskapaciteten är i slutet av sin livslängd. I alla scenarier för minskade koldioxidutsläpp skulle EU:s kostnad för import av fossila bränslen vara betydligt lägre 2050 än idag. Analysen visar dessutom att enbart de totala investeringskostnaderna för energinäten kan ligga på 1,5–2,2 biljoner euro mellan 2011 och 2050, där den högre kostnaden motsvarar större investeringar till stöd för förnybar energi.

The average capital costs of the energy system will increase significantly - investments in power plants and grids, in industrial energy equipment, heating and cooling systems (including district heating and cooling), smart meters, insulation material, more efficient and low carbon vehicles, devices for exploiting local renewable energy sources (solar heat and photovoltaic), durable energy consuming goods etc. This has a widespread impact on the economy and jobs in manufacturing, services, construction, transport and agricultural sectors. It would create major opportunities for European industry and service providers to satisfy this increasing demand and stresses the importance of research and innovation to develop more cost-competitive technologies.

Den genomsnittliga kapitalkostnaden för energisystemet ökar markant till följd av investeringar i kraftverk och energinät, industriell energiutrustning, värme- och kylsystem (inbegripet fjärrvärme och -kyla), smarta mätare, isoleringsmaterial, effektivare fordon med lägre koldioxidutsläpp, utrustning för att utnyttja lokala förnybara energikällor (solvärme och solceller), energiförbrukande kapitalvaror m.m. Detta har stora konsekvenser för ekonomin och antalet arbetstillfällen inom tillverknings-, tjänste-, bygg-, transport- och jordbrukssektorn. Om Europas industri och tjänsteleverantörer kan möta den ökande efterfrågan kan detta skapa stora möjligheter för dem. Därför är det viktigt med forskning och innovation för att utveckla mer teknik med konkurrenskraftiga kostnader.

(3) Electricity plays an increasing role

(3) Elen blir allt viktigare

All scenarios show electricity will have to play a much greater role than now (almost doubling its share in final energy demand to 36-39% in 2050) and will have to contribute to the decarbonisation of transport and heating/cooling (see graph 2). Electricity could provide around 65% of energy demand by passenger cars and light duty vehicles, as shown in all decarbonisation scenarios. Final electricity demand increases even in the High energy efficiency scenario. To achieve this, the power generation system would have to undergo structural change and achieve a significant level of decarbonisation already in 2030 (57-65% in 2030 and 96-99% in 2050). This highlights the importance of starting the transition now and providing the signals necessary to minimise investments in carbon intensive assets in the next two decades.

Alla scenarier tyder på att elen måste få en mycket större betydelse än i dagsläget (nästan dubbla sin andel av det slutgiltiga energibehovet till 36–39 procent 2050) och måste bidra till minskade koldioxidutsläpp inom transport och värme/kyla (se diagram 2). Elen skulle kunna uppfylla omkring 65 procent av personbilars och lätta lastfordons energibehov, vilket framgår i alla scenarier för minskade koldioxidutsläpp. Den slutgiltiga efterfrågan på el ökar till och med i scenariot med hög energieffektivitet. För att detta ska vara möjligt måste energiproduktionssystemet genomgå en strukturell förändring och koldioxidutsläppen minska i betydande omfattning redan till 2030 (57–65 procent 2030 och 96–99 procent 2050). Detta visar hur viktigt det är att omställningen börjar nu och att rätt signaler sänds för att minimera investeringarna i koldioxidintensiva tillgångar under de kommande tjugo åren.

(4) Electricity prices rise until 2030 and then decline

(4) Elpriserna stiger till och med 2030 och sjunker därefter

Most scenarios suggest that electricity prices will rise to 2030, but fall thereafter. The largest share of these increases is already happening in the reference scenario, and is linked to the replacement in the next 20 years of old, already fully written-off generation capacity. In the High Renewables scenario, which implies a 97% share for renewable sources in electricity consumption, the modelled electricity prices continue to rise but at a decelerated rate - due to high capital costs and assumptions about high needs for balancing capacity, storage and grid investments in this "near 100% RES power" scenario. For example, RES power generation capacity in 2050 would be more than twice as high as today's total power generation capacity from all sources. However, substantial RES penetration does not necessarily mean high electricity prices. The High Energy Efficiency scenario and also the Diversified Supply Technology scenario have the lowest electricity prices and provide 60-65% of electricity consumption from RES, up from only 20% at present. In this context, it has to be noted that price in some Member States are currently artificially low due to price regulations and subsidies.

De flesta scenarierna tyder på att elpriserna kommer att stiga till och med 2030, men sjunka därefter. Den största delen av dessa ökningar har redan inträffat i referensscenariot, och kan kopplas till att gammal, redan helt avskriven produktionskapacitet ska bytas ut inom de närmaste tjugo åren. I scenariot med stor andel förnybara energikällor, där 97 procent av elanvändningen kommer från förnybara energikällor, fortsätter elpriserna att stiga, men långsammare, på grund av höga kapitalkostnader och antaganden om stora behov av balanskapacitet, lagring och nätinvesteringar i detta scenario med nästan 100 % energi från förnybara källor. I det scenariot skulle t.ex. produktionskapaciteten för energi från förnybara källor 2050 vara mer än dubbelt så hög som den totala produktionskapaciteten för energi från alla källor i dagsläget. Ett stort genomslag för energi från förnybara källor innebär dock inte nödvändigtvis höga elpriser. I scenarierna med hög energieffektivitet respektive diversifierad energiförsörjning är elpriserna lägst trots att 60–65 procent av elanvändningen kommer från förnybara energikällor, vilket är en ökning jämfört med dagens 20 procent. Man bör även notera att priset i vissa medlemsstater för närvarande är artificiellt låga på grund av prisreglering och subventioner.

(5) Household expenditure will increase

(5) Hushållens utgifter ökar

In all scenarios, including current trends, expenditure on energy and energy-related products (including for transport) is likely to become a more important element in household expenditure, rising to around 16% in 2030, and decreasing thereafter to above 15% in 2050[13]. This trend would also be significant for small and medium-sized enterprises (SMEs). In the long term, the rise in investment costs for efficient appliances, vehicles and insulation becomes less important than the reduction of expenditure on electricity and fuels. The costs include fuel costs as well as capital costs such as costs of purchasing more efficient vehicles, appliances and refurbishments of housing. However, if regulation, standards or innovative mechanisms are used to accelerate the introduction of energy efficient products and services, this would reduce costs.

I alla scenarier, även aktuella tendenser, kommer utgifterna för energi och energirelaterade produkter (inbegripet transporter) sannolikt att utgöra en större andel av hushållens utgifter, med en ökning till cirka 16 % 2030 och därefter en minskning till drygt 15 % 2050[13]. Denna trend skulle även bli betydande för små och medelstora företag. På lång sikt blir ökningen av investeringskostnader för effektiva apparater, fordon och isolering mindre än utgiftsminskningen för el och bränsle. Kostnaderna inbegriper bränslekostnader och kapitalkostnader, såsom kostnader för inköp av effektivare fordon och apparater samt bostadsrenoveringar. Om lagstiftning, standarder eller innovativa mekanismer används för att påskynda införandet av energieffektiva produkter och tjänster skulle kostnaderna emellertid minska.

(6) Energy savings throughout the system are crucial

(6) Energibesparingar krävs i hela systemet

Very significant energy savings (see graph 3) would need to be achieved in all decarbonisation scenarios. Primary energy demand drops in a range of 16% to 20% by 2030 and 32% to 41% by 2050 as compared to peaks in 2005-2006. Achieving significant energy savings will require a stronger decoupling of economic growth and energy consumption as well as strengthened measures in all Member States and in all economic sectors.

Mycket omfattande energibesparingar (se diagram 3) måste göras i alla scenarier för minskade koldioxidutsläpp. Efterfrågan på primärenergi minskar med 16–20 procent till 2030 och 32–41 procent till 2050 jämfört med topparna 2005–2006. För att nå betydande energibesparingar kommer det att krävas en större frikoppling av ekonomisk tillväxt från energiförbrukning samt kraftfullare åtgärder i alla medlemsstater och ekonomiska sektorer.

(7) Renewables rise substantially

(7) Förnybara energikällor ökar markant

The share of renewable energy (RES) rises substantially in all scenarios, achieving at least 55% in gross final energy consumption in 2050, up 45 percentage points from today's level at around 10%. The share of RES in electricity consumption reaches 64% in a High Energy Efficiency scenario and 97% in a High Renewables Scenario that includes significant electricity storage to accommodate varying RES supply even at times of low demand.

Andelen förnybara energikällor ökar markant i alla scenarier, och uppgår till minst 55 procent av den slutliga bruttoenergianvändningen 2050, vilket är en ökning med 45 procentenheter från dagens nivå på omkring 10 procent. Andelen förnybar energi i elanvändningen uppgår till 64 procent i ett scenario med hög energieffektivitet och 97 procent i ett scenario med en stor andel förnybara energikällor och en betydande ellagring för att kunna hantera den varierande energiförsörjningen från de förnybara källorna även vid låg efterfrågan.

(8) Carbon capture and storage has to play a pivotal role in system transformation

(8) Avskiljning och lagring av koldioxid måste inta en central roll vid energisystemets omställning

Carbon Capture and Storage (CCS), if commercialised, will have to contribute significantly in most scenarios with a particularly strong role of up to 32% in power generation in the case of constrained nuclear production and shares between 19 to 24% in other scenarios with the exception of the High RES scenario.

Om avskiljning och lagring av koldioxid kommersialiseras, kommer den att behöva bidra i betydande omfattning i de flesta scenarier, med så mycket som 32 procent vid en begränsad kärnkraftsproduktion och andelar på 19–24 procent i andra scenarier med undantag av scenariot med stor andel förnybara energikällor.

(9) Nuclear energy provides an important contribution

(9) Kärnkraften ger ett viktigt bidrag

Nuclear energy will be needed to provide a significant contribution in the energy transformation process in those Member States where it is pursued. It remains a key source of low carbon electricity generation. The highest penetration of nuclear comes in Delayed CCS and Diversified supply technologies scenarios (18 and 15% in primary energy respectively) which show the lowest total energy costs.

Kärnkraften kommer att behöva bidra i stor utsträckning till energiomställningen i de medlemsstater där denna process pågår. Den är en av de främsta källorna till elproduktion med låga koldioxidutsläpp. Kärnkraften har störst genomslag i scenarierna med fördröjd avskiljning och lagring av koldioxid och diversifierad energiförsörjning (18 respektive 15 procent i primärenergi), där dessutom energikostnaderna är lägst totalt sett.

(10) Decentralisation and centralised systems increasingly interact

(10) Ökad samverkan mellan decentraliserade och centraliserade system

Decentralisation of the power system and heat generation increases due to more renewable generation. However, as the scenarios show, centralized large-scale systems such as e.g. nuclear and gas power plants and decentralised systems will increasingly have to work together. In the new energy system, a new configuration of decentralised and centralised large-scale systems needs to emerge and will depend on each other, for example, if local resources are not sufficient or are varying in time.

Decentraliseringen av energisystemet och värmeproduktionen ökar till följd av en ökad förnybar energiproduktion. Scenarierna tyder dock på att de centraliserade storskaliga systemen, t.ex. kärn- och gaskraftverk, och de decentraliserade systemen i allt större utsträckning måste samverka. I det nya energisystemet behövs en ny sammansättning av decentraliserade och centraliserade, storskaliga system som är ömsesidigt beroende av varandra, t.ex. om de lokala resurserna inte är tillräckliga eller om de varierar över tiden.

Link to global climate action

Koppling till globala klimatåtgärder

The scenario results for decarbonisation scenarios all assume that global climate action is taken. First, it is important to note that the EU's energy system needs high levels of investment even in the absence of ambitious decarbonisation efforts. Second, scenarios indicate that modernizing the energy system will bring high levels of investment into the European economy. Third, decarbonisation can be an advantage for Europe as an early mover in the growing global market for energy-related goods and services. Fourth, it helps in reducing its import dependency and exposure to the volatility of fossil fuel prices. Fifth, it brings significant air pollution and health co-benefits.

Resultaten från scenarierna för minskade koldioxidutsläpp bygger på antagandet att globala klimatåtgärder vidtas. För det första är det viktigt att vara medveten om att EU:s energisystem kräver stora investeringar även om inga långtgående åtgärder vidtas för att minska koldioxidutsläppen. För det andra tyder scenarierna på att moderniseringen av energisystemet kommer att medföra stora investeringar i Europas ekonomi. För det tredje kan minskade koldioxidutsläpp vara en fördel för Europa som en föregångare på den växande globala marknaden för energirelaterade varor och tjänster. För det fjärde bidrar det till att minska EU:s importberoende och utsatthet för de fossila bränslenas prissvängningar. För det femte ger det även betydande vinster i form av renare luft och bättre hälsa.

However, in implementing the Roadmap, the EU will need to consider progress, and concrete action, in other countries. Its policy should not develop in isolation but take account of international developments, for example relating to carbon leakage and adverse effects on competitiveness. A potential trade-off between climate change policies and competitiveness continues to be a risk for some sectors especially in a perspective of full decarbonisation if Europe was to act alone. Europe cannot alone achieve global decarbonisation. The overall cost of investment depends strongly on the policy, regulatory and socio-economic framework and the economic situation globally. As Europe has a strong industrial base and needs to strengthen it, the energy system transition should avoid industry distortions and losses especially since energy remains an important cost factor for industry.[14] Safeguards against carbon leakage will have to be kept under close review in relation to efforts by third countries. As Europe pursues the path towards greater decarbonisation, there will be a growing need for closer integration with neighbouring countries and regions and building energy interconnection and complementarities. The opportunities for trade and cooperation will require a level-playing field beyond the European borders.

När färdplanen tillämpas i praktiken måste EU emellertid beakta andra länders framsteg och konkreta åtgärder. EU bör inte utarbeta sin politik isolerat utan bör beakta den internationella utvecklingen, till exempel när det gäller koldioxidläckage och negativa effekter på konkurrenskraften. En potential målkonflikt mellan klimatpolitik och konkurrenskraft är en fortsatt risk i vissa sektorer, särskilt vid en fullständigt minskade koldioxidutsläpp där Europa agerar ensamt. Europa kan inte åstadkomma minskade koldioxidutsläpp globalt på egen hand. Den totala investeringskostnaden beror till stor del på de politiska, rättsliga och socioekonomiska ramarna samt det globala ekonomiska läget. Europa har en stark industribas och behöver stärka den. Därför bör man vid energisystemsomställningar undvika snedvridningar och förluster, särskilt eftersom energi fortfarande är en betydande kostnadsfaktor för industrin[14]. Skyddsåtgärder mot koldioxidläckage kommer även fortsättningsvis att behöva övervakas i förhållande till tredjeländers insatser. I takt med att Europa minskar koldioxidutsläppen, ökar behovet av ett närmare samarbete med grannländer och grannregioner och utbyggnad av energisammanslutningar och komplementaritet. För att handel och samarbete ska vara möjligt måste likvärdiga förutsättningar råda även utanför Europas gränser.

3. Moving from 2020 to 2050 – Challenges and Opportunities 3.1. Transforming the energy system

3. Vägen från 2020 till 2050 – utmaningar och möjligheter 3.1. Ställa om energisystemet

(a) Energy saving and managing demand: a responsibility for all

a) Spara energi och hantera efterfrågan: allas ansvar

The prime focus should remain on energy efficiency. Improving energy efficiency is a priority in all decarbonisation scenarios. Current initiatives need to be implemented swiftly to achieve change. Implementing them in the wider context of overall resource efficiency will bring cost- efficient results even faster.

Det främsta målet bör även fortsättningsvis vara energieffektivitet. Bättre energieffektivitet är en prioritering i alla scenarier för minskade koldioxidutsläpp. De aktuella initiativen måste genomföras snabbt för att en förändring ska ske. Om de genomförs i ett större sammanhang med övergripande resurseffektivitet kommer det att ge kostnadseffektiva resultat ännu snabbare.

Higher energy efficiency in new and existing buildings is key. Nearly zero energy buildings should become the norm. Buildings – including homes - could produce more energy than they use. Products and appliances will have to fulfil highest energy efficiency standards. In transport, efficient vehicles and incentives for behavioural change are required. Consumers will gain with more controllable and predictable energy bills. With smart meters and smart technologies such as home automation, consumers will get more influence on their own consumption patterns. Significant efficiency can be achieved with action on energy use related resources such as recycling, lean manufacturing and prolonging product time life.[15]

Det är avgörande att öka energieffektiviteten i nya och befintliga byggnader. Nära-nollenergibyggnader bör bli standard. Byggnader, även bostadshus, skulle kunna producera mer energi än de förbrukar. Produkter och apparater måste uppfylla de högsta kraven på energieffektivitet. Inom transportsektorn krävs effektiva fordon och incitament för beteendeförändringar. Konsumenterna vinner på att ha påverkbara och förutsägbara elkostnader. Med smarta mätare och smart teknik, t.ex. hemautomation, kan konsumenterna i högre grad påverka sina förbrukningsmönster. En avsevärd effektivitet kan nås med åtgärder inom energianvändning såsom återvinning, slimmad produktion och längre produktlivslängd[15].

Investments by households and companies will have to play a major role in the energy system transformation. Greater access to capital for consumers and innovative business models are crucial. This also requires incentives to change behaviour, such as taxes, grants or on-site advice by experts, including the monetary incentives provided by energy prices reflecting the external costs. In general, energy efficiency has to be included in a wide range of economic activities from, for example, IT systems development to standards for consumer appliances. The role of local organisations and cities will be much greater in the energy systems of the future.

Hushållens och företagens investeringar kommer att vara mycket viktiga vid omställningen av energisystemet. Bättre kapitaltillgång för konsumenterna och innovativa affärsmodeller är avgörande. Det behövs även incitament för beteendeförändringar, t.ex. skattelättnader, bidrag eller expertrådgivning på plats, däribland ekonomiska incitament i form av energipriser som återspeglar de externa kostnaderna. Energieffektivitet måste i mycket större utsträckning ingå i ekonomisk verksamhet, som kan avse allt från utveckling av IT-system till nya standarder för konsumentprodukter. Lokala organisationer och städer kommer att spela en mycket större roll i framtidens energisystem.

An analysis of more ambitious energy efficiency measures and cost-optimal policy is required. Energy efficiency has to follow its economic potential. This includes questions on to what extent urban and spatial planning can contribute to saving energy in the medium and long term; how to find the cost-optimal policy choice between insulating buildings to use less heating and cooling and systematically using the waste heat of electricity generation in combined heat and power (CHP) plants. A stable framework is likely to require further actions to save energy, especially with a view to 2030.

Vi behöver mer långtgående energieffektivitetsåtgärder och en kostnadsoptimal politik. Energieffektiviteten måste gå hand i hand med den ekonomiska potentialen. Vi måste bland annat fråga oss i vilken utsträckning stadsplaneringen och den fysiska planeringen kan bidra till energibesparingar på medellång till lång sikt. Vi måste också fundera på hur vi ska göra ett kostnadsoptimalt val mellan att isolera byggnader så att de behöver mindre uppvärmning och kylning och att systematiskt använda spillvärme från elproduktionen i anläggningarna för kraftvärmeproduktion. För att vi ska få en stabil ram krävs det troligtvis ytterligare energibesparingsåtgärder, särskilt fram till 2030.

(b) Switching to renewable energy sources

b) Ställa om till förnybara energikällor

The analysis of all scenarios shows that the biggest share of energy supply technologies in 2050 comes from renewables. Thus, the second major pre-requisite for a more sustainable and secure energy system is a higher share of renewable energy beyond 2020. In 2030, all the decarbonisation scenarios suggest growing shares of renewables of around 30% in gross final energy consumption. The challenge for Europe is to enable market actors to drive down the costs of renewable energy through improved research, industrialisation of the supply chain and more efficient policies and support schemes. This could require greater convergence in support schemes and greater responsibilities for system costs among producers, in addition to Transmission System Operators (TSO).

Alla scenarioanalyser tyder på att förnybar energi kommer att stå för den största andelen av energiförsörjningstekniken 2050. Den andra viktiga förutsättningen för ett mer hållbart och tryggt energisystem är en större andel förnybara energikällor efter 2020. Alla scenarier för minskade koldioxidutsläpp tyder på en större andel förnybara energikällor år 2030 – cirka 30 procent av den slutliga bruttoenergiförbrukningen. Utmaningen för Europa är att göra det möjligt för marknadsaktörer att pressa kostnaderna för förnybar energiteknik genom förbättrad forskning, industrialisering av försörjningskedjan och effektivare politik och stödprogram. Detta kan kräva att stödsystemen harmoniseras i större utsträckning och att även producenterna, utöver de systemansvariga för överföringssystemet, tar större ansvar för systemkostnaderna.

Renewables will move to the centre of the energy mix in Europe, from technology development to mass production and deployment, from small-scale to larger-scale, integrating local and more remote sources, from subsidised to competitive. This changing nature of renewables requires changes in policy parallel to their further development.

Förnybara energikällor kommer att bli tyngdpunkten i Europas energimix, från utveckling till massproduktion och införande av teknik, från småskaligt till storskaligt, med samverkan mellan lokala och mer avlägsna källor, från subventionerade till konkurrensutsatta. Förnybara energikällor förändras, och detta kräver policyändringar parallellt med utvecklingen.

Incentives in the future, with increasing shares of renewables, have to become more efficient, create economies of scale, lead to more market integration and as a consequence to a more European approach. This has to build on using the full potential of the existing legislation[16], on the common principles of cooperation among Member States and with neighbouring countries, and possible further measures.

Med en allt större andel förnybara energikällor måste incitamenten i framtiden bli effektivare, skapa stordriftsfördelar, leda till mer marknadsintegrering och följaktligen till ett ökat europeiskt samarbete. Detta måste bygga på ett utnyttjande av den befintliga lagstiftningens fulla potential[16], gemensamma principer om samarbete mellan medlemsstater och grannländer samt möjligheten att vidta ytterligare åtgärder.

Many renewable technologies need further development to bring down costs. There is a need to invest in new renewable technologies, such as ocean energy and concentrated solar power and 2nd and 3rd generation biofuels. There is also a need to improve existing ones, such as by increasing the size of offshore wind turbines and blades to capture more wind and to improve photovoltaic panels to harvest more solar power. Storage technologies remain critical. Storage is currently often more expensive than additional transmission capacity, gas backup generation capacity, while conventional storage based on hydro is limited. Greater efficiencies in their use and competitive costs require improved infrastructure for integration across Europe. With sufficient interconnection capacity and a smarter grid, managing the variations of wind and solar power in some local areas can be provided also from renewables elsewhere in Europe. This could diminish the need for storage, backup capacity and baseload supply.

I många fall måste teknik för förnybar energi vidareutvecklas för att få ned kostnaderna. Det finns också ett behov av investeringar i ny teknik för förnybar energi, t.ex. havsenergi och koncentrerad solenergi samt andra och tredje generationens biobränslen. Även befintlig teknik måste förbättras, t.ex. genom att öka storleken på de havsbaserade vindturbinerna och dess blad så att de fångar mer vind eller genom att förbättra solcellspaneler för att få ut mer solenergi. Lagringstekniken förblir en avgörande fråga. Lagring är för närvarande ofta dyrare än ytterligare överföringskapacitet, och kapaciteten för reservproduktion med hjälp av gas och den konventionella lagringen baserad på vattenkraft är begränsad. För en effektivare teknikanvändning och konkurrenskraftiga kostnader behövs en bättre infrastruktur för integrering i Europa. Med en tillräcklig sammanlänkningskapacitet och ett smartare nät kan variationer i vindkraft och solenergi i vissa områden även hanteras genom att förnybar energi anskaffas från annat håll i Europa. Detta skulle kunna minska behovet av lagring, reservkapacitet och grundförsörjning.

In the near future, wind energy from the Northern Seas and the Atlantic sea basin can supply substantial quantities of electricity with declining costs. By 2050 wind power provides more electricity than any other technology in the High Renewables scenario. In the medium term, the contribution of ocean energy can provide an important contribution to electricity supply. Similarly, wind and solar power from the Mediterranean countries could deliver substantial quantities of electricity. The opportunity to import electricity produced from renewable sources from neighbouring regions is already complemented by strategies to use the comparative advantage of Member States e.g. such as in Greece where large scale solar projects are being developed. The EU will continue encouraging and facilitating the development of renewable and low-emission sources of energy in the Southern Mediterranean and interconnections with European distribution networks. Further interconnection with Norway and Switzerland will also continue to be critical. Similarly, the EU will look at the potential of renewable sources provided by countries like Russia and Ukraine (notably biomass).

Inom en nära framtid kan vindkraft från Nordsjön och Atlantområdet leverera en betydande mängd el till allt lägre kostnader. I scenariot med stor andel förnybara energikällor ger vindkraften mer el än någon annan teknik år 2050. På medellång sikt kan havsenergin ge ett väsentligt bidrag till elförsörjningen. På liknande sätt skulle vindkraft och solenergi från Medelhavsländerna kunna leverera en betydande mängd el. Möjligheten att importera el från förnybara källor från grannregionerna har redan kompletterats med strategier som utnyttjar medlemsstaternas komparativa fördelar, som t.ex. i Grekland där storskaliga solenergiprojekt utvecklas. EU kommer att fortsätta att uppmuntra och underlätta utvecklingen av förnybara energikällor och energikällor med låga utsläpp i södra Medelhavet och sammankopplingar med europeiska distributionsnät. Ytterligare sammankopplingar med Norge och Schweiz kommer även fortsättningsvis att vara avgörande. På samma sätt kommer EU att se över potentialen för förnybara energikällor i länder såsom Ryssland och Ukraina (särskilt biomassa).

Renewable heating and cooling are vital to decarbonisation. A shift in energy consumption towards low carbon and locally produced energy sources (including heat pumps and storage heaters) and renewable energy (e.g. solar heating, geothermal, biogas, biomass), including through district heating systems, is needed.

Värme och kyla från förnybara energikällor är synnerligen viktigt för minskade koldioxidutsläpp. Energianvändningen måste gå mot energikällor med lågt koldioxidinnehåll och lokalt producerad energi (t.ex. värmepumpar och värmelager) och förnybar energi (t.ex. soluppvärmning, geotermisk energi, biogas och biomassa), även genom fjärrvärmesystem.

Decarbonisation will require a large quantity of biomass for heat, electricity and transport. In transport, a mix of several alternative fuels will be needed to replace oil, with specific requirements of the different modes. Biofuels will probably be a main option for aviation, long-distance road transport, and rail where it can not be electrified. Work to ensure sustainability (e.g. on indirect land use change) is ongoing. The market uptake of new bio energy which reduces demand for land necessary for food production and which increases the net greenhouse gas savings (e.g. biofuels based on waste, algae, forest residues), should continue to be promoted.

För minskade koldioxidutsläpp krävs en stor mängd biomassa för värme, el och transporter. För transporter kommer en mix av flera alternativa bränslen att behövas för att ersätta olja, med specifika krav för olika transportslag. Biobränslen kommer troligen att bli ett huvudalternativ för luftfart, långa vägtransporter och järnväg, där denna inte kan elektrifieras. Arbetet för att garantera hållbarheten (t.ex. vid indirekta ändringar i markanvändningen) pågår. Man bör även fortsättningsvis främja marknadsupptaget av ny bioenergi som minskar efterfrågan på mark för livsmedelsproduktion och som minskar nettoutsläppen av växthusgaser (t.ex. biobränslen som framställs av avfall, alger och restprodukter från skogsbruket).

As technologies mature, costs will decrease and financial support can be reduced. Trade among Member States and imports from outside the EU could reduce costs in the medium to long-run. The existing targets for renewable energy appear to be useful for giving predictability to investors while encouraging a European approach and market integration of renewables.

När teknik mognar sjunker kostnaderna och det ekonomiska stödet kan minskas. Handel mellan medlemsstaterna och import från länder utanför EU kan sänka kostnaderna på medellång till lång sikt. De befintliga målen för den förnybara energin har den fördelen att det ger investerarna förutsägbarhet samtidigt som de främjar ett europeiskt tillvägagångssätt och en marknadsintegrering av den förnybara energin.

(c) Gas plays a key role in the transition

c) Gas spelar en viktig roll vid omställningen

Gas will be critical for the transformation of the energy system. Substitution of coal (and oil) with gas in the short to medium term could help to reduce emissions with existing technologies until at least 2030 or 2035. Although gas demand in the residential sector, for example, might drop by a quarter until 2030 due to several energy efficiency measures in the housing sector[17], it will stay high in other sectors such as the power sector over a longer period. In the Diversified Supply Technologies scenario for example, gas-fired power generation accounts for roughly 800 TWh in 2050, slightly higher than current levels. With evolving technologies, gas might play an increasing role in the future.

Gas blir avgörande vid omställningen av energisystemet. Genom att ersätta kol (och olja) med gas på kort till medellång sikt skulle man med nuvarande teknik kunna minska utsläppen till senast 2030 eller 2035. Även om efterfrågan på gas kan komma att minska med en fjärdedel inom t.ex. bostadssektorn till 2030[17], till följd av ett antal energieffektivitetsåtgärder, så kommer den under en längre period även fortsättningsvis vara hög inom andra sektorer, t.ex. energisektorn. I scenariot med diversifierad energiförsörjning står exempelvis gaseldad energiproduktion för cirka 800 TWh 2050, vilket är något högre än dagens nivåer. Teknikutvecklingen kan leda till att gas får ökad betydelse i framtiden.

The gas market needs more integration, more liquidity, more diversity of supply sources and more storage capacity, for gas to maintain its competitive advantages as a fuel for electricity generation. Long term gas supply contracts may continue to be necessary to underwrite investments in gas production and transmission infrastructures. Greater flexibility in price formula, moving away from pure oil-indexation, will be needed if gas is to remain a competitive fuel for electricity generation.

Gasmarknaden måste bli mer integrerad, bli likvidare, ha flera olika försörjningskällor och större lagringskapacitet om gas ska kunna behålla sin konkurrensfördel som bränsle vid elproduktionen. Långsiktiga avtal om gasleveranser kan även fortsättningsvis behövas för att säkra investeringar i infrastrukturer för gasproduktion och överföring. Prissättningen måste bli flexiblare, och gradvis upphöra att vara en ren oljeindexering, om gas ska förbli ett konkurrenskraftigt bränsle vid elproduktionen.

Global gas markets are changing, notably through the development of shale gas in North America. With liquefied natural gas (LNG), markets have become increasingly global since transport has become more independent from pipelines. Shale gas and other unconventional gas sources have become potential important new sources of supply in or around Europe. Together with internal market integration, these developments could relax concerns on gas import dependency. However, due to the early stage of exploration it is unclear when unconventional resources might become significant. As conventional gas production declines, Europe will have to rely on significant gas imports in addition to domestic natural gas production and potential indigenous shale gas exploitation.

De globala gasmarknaderna förändras, bland annat genom utvecklingen av skiffergas i Nordamerika. Kondenserad naturgas har gjort marknaderna allt mer globala, eftersom transporten i lägre grad är beroende av rörledningar. Skiffergas och andra okonventionella gaskällor har blivit möjliga nya försörjningskällor i och runt Europa. Tillsammans med integreringen av den inre marknaden skulle dessa tendenser kunna stilla oron för ett ökat gasimportberoende. Eftersom prospekteringen är i ett sådant tidigt skede är det emellertid oklart när de okonventionella resurserna kan bli betydande. När den konventionella gasproduktionen minskar måste Europa, förutom den inhemska naturgasproduktionen och en potentiell inhemsk utvinning av skiffergas, även importera gas i en betydande omfattning.

The scenarios are rather conservative with respect to the role of gas. The economic advantages of gas today provide reasonable certainty of returns to investors, as well as low risks and therefore incentives to invest in gas-fired power stations. Gas-fired power stations have lower upfront investment costs, are rather quickly built and relatively flexible in use. Investors can also hedge against risks of price developments, with gas fired generation often setting the wholesale market price for electricity. However, operational costs in the future may be higher than for carbon free options and gas fired power stations might run for fewer hours.

Scenarierna är relativt konservativa när det gäller gasens betydelse. De ekonomiska fördelarna med gas ger idag både en rimlig grad av säkerhet när det gäller investerarnas avkastning och låga risker. Därför finns det incitament för att investera i gaseldade kraftverk. Gaseldade kraftverk har lägre initiala investeringskostnader, byggs relativt snabbt och har relativt flexibel användning. Investerarna kan också minska prisriskerna genom prissäkring, eftersom gaseldad produktion ofta styr grossistmarknadspriset för el. I framtiden kan dock driftskostnaderna bli högre än för koldioxidfria alternativ, och gaseldade kraftverk kan dessutom komma att vara i drift färre timmar.

If Carbon Capture and Storage (CCS) is available and applied at large scale, gas may become a low-carbon technology, but without CCS, the long term role of gas may be limited to a flexible back-up and balancing capacity where renewable energy supplies are variable. For all fossil fuels, Carbon Capture and Storage will have to be applied from around 2030 onwards in the power sector in order to reach the decarbonisation targets. CCS is also an important option for decarbonisation of several heavy industries and combined with biomass could deliver "carbon negative" values. The future of CCS crucially depends on public acceptance and adequate carbon prices; it needs to be sufficiently demonstrated on a large scale and investment in the technology ensured in this decade, and then deployed from 2020, in order to be feasible for widespread use by 2030.

Om det finns avskiljning och lagring av koldioxid och det tillämpas i stor skala kan gas bli en teknik med låga koldioxidutsläpp, men utan avskiljning och lagring av koldioxid kan gasen på lång sikt begränsas till att ses som en flexibel reserv- och balanskapacitet där energiförsörjningen från förnybara källor varierar. För alla fossila bränslen kommer avskiljning och lagring av koldioxid att behöva tillämpas från och med 2030 i energisektorn för att nå målen om minskade koldioxidutsläpp. Avskiljning och lagring av koldioxid är också ett viktigt alternativ för flera tunga industrier som i kombination med biomassa skulle kunna ge negativa koldioxidvärden. Framtiden för avskiljning och lagring av koldioxid är framför allt beroende av allmänhetens acceptans och adekvata koldioxidpriser. Tekniken behöver demonstreras i stor skala och investeringar måste säkras under detta decennium och därefter införas från och med 2020 för att kunna användas i stor omfattning 2030.

(d) Transforming other fossil fuels

d) Ställa om andra fossila bränslen

Coal in the EU adds to a diversified energy portfolio and contributes to security of supply. With the development of CCS and other emerging clean technologies, coal could continue to play an important role in a sustainable and secure supply in the future.

Kol bidrar till en diversifierad energiportfölj och till försörjningstryggheten i EU. I och med att avskiljning och lagring av koldioxid utvecklas, skulle kol mycket väl kunna fortsätta att vara en betydande källa till en hållbar och trygg försörjning även i framtiden.

Oil is likely to remain in the energy mix even in 2050and will mainly fuel parts of long distance passenger and freight transport. The challenge for the oil sector is to adapt to changes in oil demand resulting from the switch to renewable and alternative fuels and uncertainties surrounding future supplies and prices. Maintaining a foothold in the global oil market and keeping a European presence in domestic refining – though one that is able to adapt capacity levels to the economic realities of a mature market – is important to the EU economy, to sectors that depend on refined products as feedstocks such as the petrochemical industry, and for security of supply.

Olja kommer troligtvis att finnas kvar i energimixen även 2050, främst som bränsle för en del av de långväga passagerar- och godstransporterna. Men oljesektorns utmaning är att anpassa sig till den förändrade oljeefterfrågan som beror på omställningen till förnybara och alternativa bränslen, samt osäkerheten om framtida tillgång och priser. Det är viktigt för EU:s ekonomi, för sektorer som är beroende av raffinerade produkter som råvara, exempelvis den petrokemiska industrin, samt för försörjningstryggheten att finnas kvar på den globala oljemarknaden och behålla en inhemsk europeisk raffinering, som kan anpassa kapacitetsnivåerna till den ekonomiska verkligheten på en mogen marknad.

(e) Nuclear energy as an important contributor

e) Kärnkraft som en viktig källa

Nuclear energy is a decarbonisation option providing today most of the low-carbon electricity consumed in the EU. Some Member States consider the risks related to nuclear energy as unacceptable. Since the accident in Fukushima, public policy on nuclear energy has changed in some Member States while others continue to see nuclear energy as a secure, reliable and affordable source of low-carbon electricity generation.

Kärnkraft är det alternativ för minskade koldioxidutsläpp som producerar det mesta av den el med låga koldioxidutsläpp som förbrukas i EU. Vissa medlemsstater anser att riskerna med kärnkraften är oacceptabla. Efter olyckan i Fukushima har den offentliga kärnkraftspolitiken i vissa medlemsstater ändrats, medan andra medlemsstater fortsätter att se kärnkraften som en säker, pålitlig och kostnadseffektiv källa för elproduktion med låga koldioxidutsläpp.

Safety costs[18] and the costs for decommissioning existing plants and disposing of waste are likely to increase. New nuclear technologies could help to address waste and safety concerns.

Kostnaderna för säkerhet[18], avveckling av befintliga anläggningar och avfallshantering kommer troligen att öka. Ny kärnkraftsteknik skulle kunna bidra till att lösa avfalls- och säkerhetsproblemen.

The scenario analysis shows that nuclear energy contributes to lower system costs and electricity prices. As a large scale low-carbon option, nuclear energy will remain in the EU power generation mix. The Commission will continue to further the nuclear safety and security framework, helping to set a level playing field for investments in Member States willing to keep the nuclear option in their energy mix. The highest safety and security standards need to be further ensured in the EU and globally, which can only happen if competence and technology leadership is maintained within the EU. Furthermore, on a 2050 perspective, it will become clearer which role fusion power will be able to play.

Scenarioanalysen visar att kärnkraften bidrar till lägre systemkostnader och elpriser. Kärnkraften kommer att finnas kvar i EU:s energiproduktionsmix som ett storskaligt alternativ med låga koldioxidutsläpp. Kommissionen kommer att fortsätta att stärka kärnsäkerhetsramen och därmed bidra till likvärdiga villkor för investeringar i medlemsstater som är villiga att behålla kärnkraften som ett alternativ i sin energimix. De högsta säkerhetsstandarderna behöver säkras ytterligare i EU och globalt, och detta kan ske endast om kompetens och teknologiskt ledarskap upprätthålls inom EU. I ett 2050-perspektiv kommer dessutom fusionsenergins roll att bli klarare.

(f) Smart technology, storage and alternative fuels

f) Smart teknik, lagring och alternativa bränslen

Whichever pathway is considered, the scenarios show that fuel mixes could change significantly over time. Much depends on the acceleration of technological development. It is uncertain which technological options might develop, at what pace, with what consequences and trade-offs. But new technologies bring new options in the future. Technology is an essential part of the solution to the decarbonisation challenge. Technological progress can yield significant cost reductions and economic benefits. Establishing energy markets fit for purpose will require new grid technologies. Support should be given to research and demonstration at industrial scale.

Oavsett vilken strategi som övervägs visar scenarierna att bränslemixen kan förändras betydligt över tiden. Mycket beror på den tekniska utvecklingstakten. Det är osäkert vilka tekniska alternativ som kommer att utvecklas, i vilken takt och med vilka följder och kompromisser. Ny teknik kommer dock att frambringa nya alternativ i framtiden. Teknik är en avgörande del av lösningen när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Tekniska framsteg kan ge betydande kostnadsminskningar och ekonomiska vinster. För att inrätta ändamålsenliga energimarknader kommer det att krävas ny nätteknik. Forskning och demonstration i industriell skala bör ges stöd.

On the European level, the EU should contribute directly to scientific projects and research and demonstration programmes, building on the Strategic Energy Technology Plan (SET Plan) and the next Multiannual Financial Framework, and in particular Horizon 2020, to invest in partnerships with industry and Member States to demonstrate and deploy new, highly efficient energy technologies on a large scale. A reinforced SET Plan could lead to cost optimal European research clusters in times of tight budgets in Member States. The benefits of cooperation are significant, going beyond financial support and building on better coordination in Europe.

På europeisk nivå bör EU ge direkta bidrag till vetenskapliga projekt samt forsknings- och demonstrationsprogram, enligt den strategiska EU-planen för energiteknik (nedan kallad SET-planen) och den föreslagna fleråriga budgetramen, i synnerhet Horisont 2020, för att investera i partnerskap med industrin och medlemsstaterna för att demonstrera och införa ny, högeffektiv energiteknik i stor skala. En stärkt SET-plan skulle kunna leda till kostnadsoptimala europeiska forskningskluster när medlemsstaternas budgetar är begränsade. Samarbete ger betydande fördelar, som går bortom enbart ekonomiskt stöd och en bättre samordning inom Europa.

An increasingly important feature of the required technology shifts is the use of information and communication technologies (ICT) in energy and transport and for smart urban applications. This is leading to the convergence of industrial value chains for smart urban infrastructure and applications which need to be encouraged to secure industrial leadership. The digital infrastructure that will make the grid smart will also require support at EU level by standardisation and research and development in ICT.

En allt viktigare egenskap i det nödvändiga teknikskiftet är användningen av informations- och kommunikationsteknik (nedan kallad IKT) inom energi och transport och för smarta tillämpningar i städer. Detta leder till konvergens av industriella förädlingskedjor för smart urban infrastruktur och tillämpningar som behöver främjas för att säkra en ledande position inom industrin. Den digitala infrastruktur som kommer att göra nätet smart kommer även att kräva stöd på EU-nivå genom standardisering och forskning och utveckling inom IKT.

Another area of special importance is the shift towards alternative fuels, including electric vehicles. This needs to be supported at European level by regulatory developments, standardisation, infrastructure policy and further research and demonstration efforts, particularly on batteries, fuel cells and hydrogen, which together with smart grids can multiply the benefits of electro-mobility both for decarbonisation of transport and development of renewable energy. The other main options of alternative fuels are biofuels, synthetic fuels, methane and LPG (Liquefied Petroleum Gas).

Ett särskilt viktigt område är omställningen i riktning mot alternativa bränslen, inbegripet eldrivna fordon. Detta behöver stödjas på europeisk nivå genom lagstiftning, standardisering, infrastrukturpolitik och mer satsning på forskning och demonstration, särskilt när det gäller batterier, bränsleceller och väte. Tillsammans med smarta nät kan detta mångfaldiga fördelarna med eldrivna transporter, både för minskade koldioxidutsläpp inom transporter och för utvecklingen av förnybar energi. De andra huvudsakliga alternativa bränslena är are biobränslen, syntetiska bränslen, metan och LPG (gasol).

3.2. Rethinking energy markets

3.2. Nytänkande om energimarknaderna

(a) New ways to manage electricity

a) Nya ellösningar

There are national constraints when choosing national energy mix. Our joint responsibility is to ensure that national decisions are mutually supportive and avoid negative spillovers. The cross-border impact on the internal market deserves renewed attention. These create new challenges to power markets in the transition to a low-carbon system providing a high level of energy security and affordable electricity supplies. More than ever should the full scale of the internal market be used. It is the best response to the challenge of decarbonisation.

Det finns nationella begränsningar när den nationella energimixen väljs. Det är ett delat ansvar att säkerställa att nationella beslut har ömsesidiga fördelar och att negativa spridningseffekter undviks. Den gränsöverskridande effekten på den inre marknaden förtjänar förnyad uppmärksamhet. I omställningen till ett system med låga koldioxidutsläpp uppstår nya utmaningar när det gäller att skapa en hög försörjningstrygghet på marknaderna till ett överkomligt pris. Den inre marknaden bör utnyttjas fullt ut. Den är den bästa möjligheten för minskade koldioxidutsläpp.

One challenge is the need for flexible resources in the power system (e.g. flexible generation, storage, demand management) as the contribution of intermittent renewable generation increases. The second is the impact on wholesale market prices of this generation. Electricity from wind and solar has low or zero marginal costs and as their penetration in the system increases, in the wholesale market spot prices could decrease and remain low for longer time periods.[19] This reduces the revenues for all generators, including those needed to ensure sufficient capacity to meet demand when wind or solar are not available. Unless prices are relatively high at such times, these plants might not be economically viable. This leads to concerns about price volatility and for investors, about their ability to recover capital and fixed operating costs.

En utmaning är behovet av flexibla resurser i energisystemet (t.ex. flexibel produktion, lagring och efterfrågestyrning) eftersom andelen intermittent, förnybar produktion ökar. En annan är produktionens effekt på grossistmarknadspriserna. El från vindkraft och solenergi har låga eller inga marginalkostnader, och när dess andel i systemet ökar kan spotpriserna komma att gå ned och även fortsättningsvis ligga lågt under längre perioder[19]. Detta minskar inkomsterna för alla producenter, även inkomster som är nödvändiga för att se till att det finns tillräcklig kapacitet för att möta efterfrågan när vind- eller solenergi inte finns att tillgå. Om inte priserna ligger relativt högt vid sådana tillfällen kanske inte anläggningarna blir ekonomiskt lönsamma. Detta skapar en oro för volatila priser och för investerarnas möjligheter att få tillbaka kapitalkostnader och fasta driftskostnader.

Ensuring that market arrangements offer cost-effective solutions to these challenges will become increasingly important. Access to markets needs to be assured for flexible supplies of all types, demand management and storage as well as generation, and that flexibility needs to be rewarded in the market. All types of capacity (variable, baseload, flexible) must expect a reasonable return on investment. It is however important to ensure that policy developments in Member States do not create new barriers to electricity - or gas - market integration[20]. Whether it concerns energy mix, market arrangements, long term contracts, support for low-carbon generation, carbon floor prices etc, the impacts on the internal market, on which all increasingly depend, need to be considered. Now more than ever, coordination is required. Energy policy developments need to take full account of how each national electricity system is affected by decisions in neighbouring countries. Working together will keep cost down and ensure security of supply.

Det blir allt viktigare att se till att marknadsåtgärderna leder till kostnadseffektiva lösningar på dessa utmaningar. Marknadstillträde måste säkerställas för flexibla försörjningslösningar av alla slag, efterfrågestyrning och lagring såväl som produktion, och flexibilitet måste belönas på marknaden. All slags kapacitet (varierande, baslast och flexibel) måste kunna ge en rimlig avkastning på investeringen. Det är emellertid viktigt att se till att den politiska utvecklingen i medlemsstaterna inte skapar nya hinder för integreringen av el- eller gasmarknaden[20]. Oavsett det gäller energimix, marknadsåtgärder, långsiktiga kontrakt, stöd för produktion med låga koldioxidutsläpp, lägstapriser på koldioxid eller dylikt, måste man beakta effekterna på den inre marknaden, som samtliga faktorer blir allt mer beroende av. Behovet av samordning är nu större än någonsin. I den energipolitiska utvecklingen måste man fullt ut beakta hur varje nationellt elsystem påverkas av beslut i grannländerna. Samarbete håller kostnaderna nere och säkrar försörjningstryggheten.

Building on the 3rd internal energy market package, the Commission, assisted by the Agency for the Cooperation of Energy Regulators (ACER), will continue to ensure that the regulatory framework stimulates market integration, that enough capacity and flexibility are incentivized, and that the market arrangements are ready for the challenges decarbonisation will bring. The Commission is examining the effectiveness of different market models for remuneration of capacity and flexibility and how they interact with increasingly integrated wholesale and balancing markets.

Med utgångspunkt från det tredje paketet om den inre energimarknaden kommer kommissionen, med hjälp av Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (nedan kallad Acer), att fortsätta att se till att regelverket driver på marknadsintegreringen, att det finns incitament för tillräcklig kapacitet och flexibilitet och att marknaden är redo för de utmaningar som minskade koldioxidutsläpp för med sig. Kommissionen undersöker olika marknadsmodellers effektivitet för att belöna kapacitet och flexibilitet, samt hur de samverkar med de allt mer integrerade grossist- och balansmarknaderna.

(b) Integrating local resources and centralised systems

b) Integrering av lokala resurser och centraliserade system

New, flexible infrastructure development is a "no regrets" option and could accommodate various pathways.

Utbyggnad av ny flexibel infrastruktur är ett no regrets-alternativ och skulle kunna omfatta olika inriktningar.

With electricity trade and renewables' penetration growing under almost any scenario up to 2050, and particularly in the High Renewables scenario, adequate infrastructure at distribution, interconnection and long-distance transmission becomes a matter of urgency. By 2020 interconnection capacity needs to expand at least in line with current development plans. An overall increase of interconnection capacity by 40% up to 2020 will be needed, with further integration after this point. For the successful further integration after 2020, the EU needs to fully eliminate energy islands in the EU by 2015; in addition, networks have to be expanded and come over time to synchronised links between continental Europe and the Baltic region.

Eftersom elhandeln och andelen förnybar energi i nästan alla scenarier ökar till och med 2050, särskilt i scenariot med en stor andel förnybar energi, är det av högsta vikt att bygga upp en adekvat infrastruktur för distribution, sammanlänkning och fjärröverföring. Sammanlänkningskapaciteten måste senast 2020 ha utökats åtminstone enligt de nuvarande utvecklingsplanerna. Sammanlänkningskapaciteten måste ökas med totalt 40 procent till 2020, och därefter integreras ytterligare. För en lyckad ytterligare integrering efter 2020 behöver EU helt eliminera energiöar i EU till 2015. Dessutom måste näten byggas ut och med tiden bilda synkroniserade sammankopplingar mellan den europeiska kontinenten och Baltikum.

The implementation of existing policies in the internal energy market and new policies, such as the Energy Infrastructure Regulation[21], can contribute to allow the EU to meet this challenge. The European 10-year planning of infrastructure needs by the ENTSOs[22] and ACER already provides a longer term vision for the investors and lead to stronger regional cooperation. The extension of current planning methods to a fully integrated network planning for transmission (onshore and offshore), distribution, storage and electricity highways for a potentially longer timeframe will be needed. CO2 infrastructure, that does not currently exist, will be required and planning should be started soon.

Om man genomför de befintliga strategierna för den inre energimarknaden och nya strategier, såsom energiinfrastrukturförordningen[21], kan detta bidra till att EU klarar denna utmaning. Europas tioåriga planering av infrastrukturbehoven, utförd av Entso[22] och Acer, ger redan nu en långsiktig vision för investerarna och bidrar till ett större regionalt samarbete. De nuvarande planeringsmetoderna behöver utvidgas till att även omfatta en helt integrerad nätplanering för överföring (på land och till havs), distribution, lagring och s.k. motorvägar för elektricitet, och eventuellt omfatta en längre period. I dagsläget finns det inte heller någon infrastruktur för koldioxid. Det kommer att behövas, och planeringsarbetet bör påbörjas snart.

To accommodate renewable production locally, the distribution grid needs to become smarter to deal with variable generation from many distributed sources such as, in particular, solar photovoltaic, but also increased demand response. With more decentralised generation, smart grids, new network users (e.g. electric vehicles) and demand response, there is a greater need for a more integrated view on transmission, distribution and storage. To exploit renewable electricity from the North Sea and the Mediterranean, significant additional infrastructure, notably subsea, will be needed. In the framework of the North Seas Countries' Offshore Grid Initiative, ENTSO-E is already conducting grid studies for North Western Europe with a 2030 horizon. This should feed into ENTSO-E's work for a modular development plan of a Pan-European Electricity Highways System up to 2050.

För att distributionsnätet även ska kunna klara av en varierande produktion från förnybara källor lokalt, måste det bli smartare, så att det kan hantera en varierande produktion från många distribuerade källor, särskilt solceller, och även tillgodose en ökad efterfrågan. Mer decentraliserad produktion, smarta nät, nya nätanvändare (t.ex. eldrivna fordon) och tillgodosedd efterfrågan leder till ett större behov av ett mer samlat grepp om överföring, distribution och lagring. För att förnybar el från Nordsjön och Medelhavet ska kunna utnyttjas behöver man bygga ut infrastrukturen betydligt, särskilt undervattensinfrastrukturen. Entso-E genomför redan nätstudier för nordvästra Europa för perioden fram till 2030 inom ramen för initiativet för energinät i länderna kring Nordsjön (NSCOGI). Studierna ska bidra till Entso-E:s arbete med en modulär utvecklingsplan för ett alleuropeiskt system av motorvägar för elektricitet fram till 2050.

To support decarbonisation in power generation and to integrate renewable energies, flexible gas capacities at competitive prices are needed. New gas infrastructures for interconnecting the internal market along the North-South axis and linking Europe to new diversified supplies through the Southern Corridor will be vital to foster the creation of well functioning gas wholesale markets in the whole EU.

För att kunna minska koldioxidutsläppen vid energiproduktion och integrera förnybara energikällor behövs flexibel gaskapacitet till konkurrenskraftiga priser. För att underlätta bildandet av välfungerande grossistmarknader för gas i hela Europa behövs en ny gasinfrastruktur som sammanlänkar den interna marknaden längs den nord-sydliga axeln och kopplar samman EU med ny diversifierad försörjning genom den södra korridoren.

3.3. Mobilising investors - a unified and effective approach to energy sector incentives

3.3. Mobilisering av investerare – en enhetlig och effektiv satsning på incitament för energisektorn

Between now and 2050, there must be wide-scale replacement of infrastructure and capital goods throughout the economy including consumer goods in people's homes. These are very substantial upfront investments, often with returns over a long period. Early Research and Innovation efforts are necessary. A unified policy framework that would synchronise all instruments from research and innovation policies to deployment policies would support such efforts.

Fram till 2050 måste infrastruktur och kapitalvaror bytas ut i stor skala i hela samhället, inbegripet konsumentvaror i hushållen. Detta är betydande investeringar, som betalas i förskott och ofta ger avkastning först på lång sikt. Tidiga insatser inom forskning och innovation är nödvändiga. En enhetlig politisk ram som synkroniserar alla instrument, från forsknings- och innovationspolitik till utvecklingspolitik, skulle vara till stöd för sådana insatser.

Massive investments are needed in infrastructures. The increased costs of delay, particularly in the later years, need to be highlighted, recognising that final investment decisions will be influenced by the overall economic and financial climate[23]. The public sector might have a role as a facilitator for investment in the energy revolution. The current uncertainty in the market increases the cost of capital for low-carbon investment. The EU needs to move today and start improving the conditions for financing in the energy sector.

Det krävs massiva investeringar i infrastrukturer. Eftersom de slutliga investeringsbesluten påverkas av det övergripande ekonomiska och finansiella klimatet[23] är det viktigt att betona att uppskjutna åtgärder leder till ökade kostnader, särskilt under den senare delen av perioden. Den offentliga sektorn kan verka för att underlätta investeringar i energirevolutionen. Den nuvarande osäkerheten på marknaden ökar kapitalkostnaden för koldioxidfattiga investeringar. EU måste agera nu och börja förbättra finansieringsvillkoren inom energisektorn.

Carbon pricing can provide an incentive for deployment of efficient, low-carbon technologies across Europe. The ETS is the central pillar of European climate policy. It is designed to be technology neutral, cost-effective and fully compatible with the internal energy market. It will have to play an increased role. The scenarios show that carbon pricing can coexist with instruments designed to achieve particular energy policy objectives, notably research and innovation, promotion of energy efficiency and development of renewables[24]. More coherence and stability is however needed between EU and national policies for its price signal to function properly.

Koldioxidprissättning kan skapa incitament för att införa effektiv teknik med låga koldioxidutsläpp i Europa. Systemet för handel med utsläppsrätter är en grundpelare i den europeiska klimatpolitiken. Det är utformat för att vara teknikneutralt, kostnadseffektivt och helt förenligt med den inre energimarknaden, och det kommer att behöva spela en viktigare roll. Scenarierna visar att koldioxidprissättning kan samexistera med instrument som utformats för att uppnå specifika energipolitiska mål, särskilt forskning och innovation och att främja energieffektivitet och utveckling av förnybara energikällor[24]. Det behövs emellertid ökad samstämmighet och stabilitet mellan EU-politik och nationell politik för att prissignalen ska fungera.

A higher carbon price creates stronger incentives for investment in low-carbon technologies, but may increase the risk of carbon leakage. Such carbon leakage is in particular a concern for those industry sectors subject to global competition and global price patterns. Depending on efforts of third countries, a well-functioning carbon pricing system should continue to include mechanisms such as incentivizing cost-effective emission reductions outside Europe and free allowances based on benchmarks to prevent significant risks of carbon leakage.

En högre koldioxidpris skapar starkare incitament för investeringar i teknik med låga koldioxidutsläpp, men kan öka risken för koldioxidläckage. Koldioxidläckage är en källa till oro särskilt för industrisektorer med internationell konkurrens och globala prismönster. Beroende på insatser i tredjeländer bör ett välfungerande system för koldioxidprissättning även fortsättningsvis innefatta mekanismer såsom incitament för kostnadseffektiva utsläppsminskningar utanför Europa och fria utsläppsrätter baserat på referensvärden för att förebygga betydande risker för koldioxidläckage.

Investment risks need to be borne by private investors, unless there are clear reasons for not doing so. Some investments in the energy system have a public good character. Thus, some support for early movers may be warranted (e.g. electric cars, clean technologies). A move towards greater and more tailored financing via public financial institutions, such as the European Investment Bank (EIB) or the European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) and the mobilisation of the commercial banking sector in Member States could also help to make the transition work.

Investeringsriskerna måste bäras av privata investerare, om det inte finns skäl som tydligt talar emot detta. Vissa investeringar i energisystemet är av sådan natur att de kan ses som kollektiva nyttigheter. Följaktligen kan det vara berättigat med ett visst stöd till pionjärer (t.ex. elbilar, ren teknik). En mer omfattande och skräddarsydd finansiering via offentliga finansinstitut, t.ex. Europeiska investeringsbanken (EIB) eller Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), och en mobilisering av affärsbanksektorn i medlemsstaterna skulle också kunna bidra till omställningen.

Private investors will remain most important in a market-based approach to energy policy. The role of utilities could change substantially in the future, notably as regards investments. While in the past, many generation investments could be done by utilities alone, some argue that this is less likely in the future, given the scale of investment and innovation needs. New long term investors need to be brought in. Institutional investors could become greater players in the financing of energy investments. Consumers will also play a more important role, which requires access to capital at reasonable cost.

Privata investerare är fortfarande de viktigaste vid en marknadsbaserad strategi för energipolitiken. De allmännyttiga företagens roll kan komma att ändras markant i framtiden, särskilt när det gäller investeringar. Tidigare kunde många produktionsinvesteringar göras enbart av allmännyttiga företag, men vissa anser att detta är mindre troligt i framtiden, med tanke på investerings- och innovationsbehovens storlek. Nya långsiktiga investerare behövs. Institutionella investerare skulle kunna bli större aktörer när det gäller finansiering av energiinvesteringar. Konsumenterna kommer också att spela en större roll, men för detta krävs kapitaltillgång till rimliga kostnader.

Support (e.g. energy subsidies) could continue to be necessary beyond 2020 to ensure that the market encourages the development and deployment of new technologies and will need to be phased out as technologies and supply chains mature and market failures are resolved. Public support schemes in Member States should be clearly targeted, predictable, limited in scope, proportionate and include phase-out provisions. Any support measure has to be implemented in compliance with the internal market and the relevant EU state aid rules. The process of reform must continue to move rapidly to ensure more effective support schemes. In the longer run, high value-added low-carbon technologies, in which Europe has leadership, will positively effect growth and employment.

Stöd (t.ex. energisubventioner) kan komma att behövas även efter 2020 för att utveckling och införande av ny teknik ska uppmuntras på marknaden. Stödet måste fasas ut allt eftersom tekniken och försörjningskedjorna mognar och marknadsmisslyckanden har lösts. Offentliga stödsystem i medlemsstaterna bör ha tydlig inriktning och begränsad omfattning, vara förutsebara, proportionerliga och ha utfasningsbestämmelser. Alla stödåtgärder ska tillämpas i enlighet med den inre marknaden och tillämpliga EU-bestämmelser om statligt stöd. Reformprocessen måste fortsätta i ett snabbt tempo för att garantera effektivare stödsystem. På längre sikt kommer teknik med låga koldioxidutsläpp och ett högt mervärde, där Europa är ledande, att påverka tillväxt och sysselsättning positivt.

3.4         Engaging the public is crucial

3.4         Allmänhetens deltagande är avgörande

The social dimension of the energy roadmap is important. The transition will affect employment and jobs, requiring education and training and a more vigorous social dialogue. In order to efficiently manage change, involvement of social partners at all levels will be necessary in line with just transition and decent work principles. Mechanisms that help workers confronted with job transitions to develop their employability are needed.

Den sociala dimensionen är oerhört viktig i energifärdplanen. Omställningen kommer att påverka sysselsättning och arbetstillfällen, och det kommer att krävas utbildning och en fortlöpande social dialog. För en effektiv förvaltning av förändringarna kommer deltagande av arbetsmarknadens parter på alla nivåer att krävas i enlighet med principerna om en rättvis omställning och arbete under anständiga villkor. Det behövs mekanismer som hjälper arbetstagare att utveckla sin anställbarhet vid övergångar på arbetsmarknaden.

New power stations and significantly more renewable installations will have to be built. New storage facilities, including for CCS, more pylons and more transmission lines are needed. Especially for infrastructure, efficient permitting procedures are crucial since it is the precondition for changing supply systems and move towards decarbonisation in time. The current trend, in which nearly every energy technology is disputed and its use or deployment delayed, raises serious problems for investors and puts energy system changes at risk. Energy cannot be supplied without technology and infrastructure. In addition, cleaner energy has a cost. New pricing mechanisms and incentives might be needed but measures should be taken to ensure pricing schemes remain transparent and understandable to final consumers. Citizens need to be informed and engaged in the decision-making process, while technological choices need to take account of the local environment.

Det måste byggas nya kraftverk och väsentligt fler anläggningar för produktion av förnybar energi. Det behövs också nya lagringsanläggningar, bland annat för avskiljning och lagring av koldioxid, fler stolpar och fler kraftledningar. För infrastrukturen är det särskilt viktigt med effektiva tillståndsförfaranden eftersom detta är en förutsättning för att ändra försörjningssystemen och minska koldioxidutsläppen i tid. I dag ifrågasätts nästan all energiteknik och dess användning eller införande fördröjs. Detta innebär allvarliga problem för investerare och en risk för energisystemförändringarna. Energi kan inte levereras utan teknik och infrastruktur. Dessutom har renare energi ett pris. Nya prissättningsmekanismer och incitament kan behövas, men åtgärder bör vidtas för att säkerställa att prissättningssystemen förblir tydliga och lättbegripliga för slutkonsumenter. Medborgarna måste informeras och medverka i beslutsprocessen, och vad gäller de tekniska alternativen måste hänsyn tas till den lokala miljön.

The tools to respond to price increases by improving energy efficiency and reducing consumption have to be in place, especially in the medium term, when prices are likely to rise, no matter which policies are followed. While greater control of and reduced energy bills may be an incentive, access to capital and new forms of energy services will be crucial. Vulnerable consumers in particular might need specific support to enable them to finance necessary investments to reduce energy consumption. This task will increase in importance with the energy transformation being shaped in reality. A well functioning internal market and energy efficiency measures are particularly important to consumers. Vulnerable consumers are best protected from energy poverty through a full implementation by Member States of the existing EU energy legislation and use of innovative energy efficiency solutions. As energy poverty is one of the sources of poverty in Europe, the social aspects of energy pricing should be reflected in the energy policy of Member States.

Oavsett vilka strategier som tillämpas måste det finnas verktyg som gör det möjligt att reagera på prisökningar genom att öka energieffektiviteten och minska förbrukningen, särskilt på medellång sikt, då priserna sannolikt kommer att stiga. Även om större kontroll över energikostnaderna och lägre energikostnader kan vara ett incitament så kommer det avgörande trots allt att vara tillgången på kapital och nya energitjänster. I synnerhet utsatta konsumenter kan behöva särskilt stöd om de ska kunna finansiera nödvändiga investeringar för att minska energiförbrukningen. Denna uppgift kommer att bli allt viktigare allt eftersom energiomställningen tar form. En väl fungerande inre marknad och energieffektivitetsåtgärder är särskilt viktiga för konsumenterna. Exempelvis skyddas utsatta konsumenter bäst från energifattigdom genom att medlemsstaterna fullständigt införlivar EU:s befintliga energilagstiftning och inför innovativa energieffektivitetslösningar. Eftersom energifattigdom är en av källorna till fattigdom i Europa bör energiprissättningens sociala aspekter finnas med i medlemsstaternas energipolitik.

3.5         Driving change at the international level

3.5         Internationella förändringar

In the transition to 2050, Europe needs to secure and diversify its supply of fossil fuels while at the same time develop cooperation to build international partnerships on a broader basis. As Europe's demand develops away from fossil fuels, and energy producers develop more diversified economies, integrated strategies with current suppliers need to address benefits of cooperation in other areas such as renewable energies, energy efficiency and other low-carbon technologies. The EU should use this opportunity to strengthen its cooperation with its international partners, in line with the new agenda set in September 2011[25]. It will be important to manage the transition in close partnership with the EU's energy partners, notably our neighbours, such as Norway, the Russian Federation, Ukraine, Azerbaijan and Turkmenistan, the Maghreb and the Gulf countries while gradually establishing new energy and industrial partnerships. This is for instance the purpose of the EU-Russia 2050 Energy Roadmap. Energy is also an important contributor to development policy due to its multiplier impact on developing countries' economies; continued work for universal access to energy is needed worldwide.[26]

Under omställningsperioden fram till 2050 måste Europa säkra och diversifiera sin försörjning av fossila bränslen samtidigt som man utvecklar samarbetet för att bygga internationella partnerskap på bredare front. Allt eftersom Europas efterfrågan på fossila bränslen minskar och energiproducenterna blir mer diversifierade, måste man i de integrerade strategierna med nuvarande leverantörer ta vara på fördelarna med att samarbeta även inom andra områden, såsom förnybar energi, energieffektivitet och annan teknik med låga koldioxidutsläpp. EU bör ta vara på den här möjligheten att stärka samarbetet med sina internationella samarbetsparter i linje med den nya dagordningen från september 2011[25]. Det är också viktigt att hantera omställningen i nära samarbete med EU:s energipartner, särskilt grannländerna, exempelvis Norge, och Ryssland, Ukraina, Azerbajdzjan, Turkmenistan och Maghreb- och Gulfländerna, samtidigt som EU allt eftersom ingår nya energi- och industripartnerskap. Detta är exempelvis syftet med energifärdplanen EU–Ryssland 2050. Energi bidrar också i stor utsträckning till utvecklingspolitiken på grund av sin multiplikatoreffekt för utvecklingsländernas ekonomier. Ett fortsatt arbete för universell tillgång till energi behövs världen över[26].

The EU needs to expand and diversify links between the European network and neighbouring countries with a particular focus on North Africa (with a view to best harness the solar energy potential of the Sahara).

EU måste utöka och diversifiera länkarna mellan EU:s nät och grannländerna med särskilt fokus på Nordafrika (i syfte att på bästa sätt utnyttja potentialen för solenergi i Sahara).

The EU also needs to address the import of carbon-intensive energy, notably electricity. Enhanced cooperation towards creating a level playing field concerning market and carbon regulation is needed, especially for the power sector, while trade increases and the issue of carbon leakage comes to the fore.

EU behöver även ta itu med importen av koldioxidintensiv energi, i synnerhet el. Ökat samarbete i syfte att skapa likvärdiga villkor för marknads- och koldioxidreglering krävs, särskilt för energisektorn, eftersom handeln ökar och frågan om koldioxidläckage kommer upp.

4. The Way Forward

4. Vägen framåt

The Energy Roadmap 2050 shows that decarbonisation is feasible. Whichever scenario is chosen, a number of "no regret" options emerge which can bring down emissions effectively and in an economically viable way.

Energifärdplanen för 2050 visar att minskade koldioxidutsläpp är möjliga. Oavsett vilket scenario som väljs uppkommer ett antal no regrets-alternativ som kan minska utsläppen på ett effektivt och ekonomiskt bärkraftigt sätt.

Transforming the European energy system is imperative for reasons of climate, security and the economy. Decisions being taken today are already shaping the energy system of 2050. To make the necessary transformation of the energy system in time, the EU needs much greater political ambition and a greater sense of urgency. The Commission will discuss with other EU institutions, Member States and stakeholders on the basis of this Roadmap. The Commission will update it regularly, reassessing what is necessary in the light of progress and changes and envisages an iterative process between Member States, through their national policies, and the EU, resulting in timely action to achieve an energy system transformation which delivers decarbonisation, greater security of supply and increased competitiveness for the benefit of all.

Det är avgörande att ställa om Europas energisystem av skäl som rör klimatet, energitryggheten och ekonomin. Beslut som fattas idag formar redan 2050 års energisystem. För att den nödvändiga omställningen av energisystemet ska kunna göras i tid behöver EU en mycket större politisk ambition och en insikt om frågans brådskande natur. Kommissionen kommer att diskuteras med andra EU-institutioner, medlemsstater och berörda parter på grundval av denna färdplan. Kommissionen kommer att uppdatera den regelbundet och ompröva behoven mot bakgrund av framsteg och förändringar, och förutser en iterativ process mellan medlemsstaterna, genom deras nationella politik, och EU, som resulterar i rättidiga åtgärder för att uppnå en energisystemsomställning som bidrar till minskade koldioxidutsläpp, större försörjningstrygghet och en ökad konkurrenskraft för allas bästa.

The overall system costs of transforming the energy system are similar in all scenarios. A common EU approach can help keep costs down.

De totala systemkostnaderna för att ställa om energisystemet är likvärdiga i alla scenarier. En gemensam EU-strategi kan bidra till att hålla kostnaderna nere.

Energy prices are rising world-wide. The Roadmap demonstrates that while prices will rise until 2030 or so, new energy systems can lead to lower prices after that. Distortions to the internal energy market, including through artificially low regulated prices, should be avoided, since they would send wrong signals to markets and removing incentives for energy savings and other low-carbon investments – this would hold back the transformations which will ultimately bring prices down in the long-run. Society needs to be prepared for and adapt to higher energy prices in the coming years. Vulnerable customers and energy-intensive industries may need support in a transitional period. The clear message is that investments will pay off, in terms of growth, employment, greater energy security and lower fuel costs. The transformation creates a new landscape for European industry and can increase competitiveness.

Energipriserna stiger världen över. Färdplanen visar att priserna kommer att stiga fram till 2030 eller däromkring, men att nya energisystem därefter kan leda till lägre priser. Snedvridningar av den inre energimarknaden, även genom artificiellt låga reglerade priser, bör undvikas, eftersom de skulle skicka fel signaler till marknaderna och ta bort incitamenten för energibesparingar och andra investeringar som ger minskade koldioxidutsläpp. Detta skulle hålla tillbaka omställningarna som i slutändan sänker priserna på lång sikt. Samhället behöver vara förberett på och anpassat till högre energipriser under kommande år. Utsatta konsumenter och energiintensiva industrier kan behöva stöd under en övergångsperiod. Det tydliga budskapet är att investeringar kommer att löna sig vad gäller tillväxt, sysselsättning, större energitrygghet och lägre bränslekostnader. Omställningen skapar ett nya förutsättningar för europeiskt industri och kan öka konkurrenskraften.

To achieve this new energy system, ten conditions must be met:

Om detta nya energisystem ska kunna förverkligas måste tio villkor uppfyllas:

(1) The immediate priority is to implement fully the EU's Energy 2020 strategy. All existing legislation needs to be applied, and the proposals currently in discussion, notably on energy efficiency, infrastructure, safety and international cooperation, need to be adopted swiftly. The path towards a new energy system also has a social dimension; the Commission will continue to encourage social dialogue and social partners' involvement to help a fair transition and an efficient management of change.

(1) En omedelbar prioritering är att fullt ut genomföra EU:s Energi 2020-strategi. All nuvarande lagstiftning måste tillämpas, och de förslag som för närvarande diskuteras, särskilt om energieffektivitet, infrastruktur, säkerhet och internationellt samarbete, måste antas inom kort. Vägen till ett nytt energisystem har även en social dimension. Kommissionen kommer att fortsätta att uppmuntra till social dialog och arbetsmarknadens parters medverkan så att omställning blir rättvis och förändringshanteringen effektiv.

(2) The energy system and society as a whole need to be dramatically more energy efficient. The co-benefits of achieving energy efficiency in a wider resource efficiency agenda should contribute to meeting the goals in a faster and cost-efficient manner.

(2) Energisystemet och samhället som helhet behöver bli avsevärt energieffektivare. Fördelarna med energieffektivitet i ett bredare resurseffektivitetssammanhang bör bidra till att nå målen på ett snabbare och kostnadseffektivt sätt.

(3) Particular attention should continue to be given to the development of renewable energy. Their rate of development, impact in the market and rapidly growing share in energy demand call for a modernisation of the policy framework. The EU's 20% renewable energy target has so far proven an efficient driver in development of the renewable energy in the EU and timely consideration should be given to options for 2030 milestones.

(3) Särskild uppmärksamhet bör även fortsättningsvis ägnas utvecklingen av förnybar energi, vars utvecklingstakt, marknadseffekt och snabbväxande andel av energiefterfrågan påkallar en modernisering av den politiska ramen. EU:s mål om 20 % förnybar energi har hittills på ett effektivt sätt drivit på utvecklingen av förnybar energi i EU, och man bör utan dröjsmål beakta alternativen till milstolpar för 2030.

(4) Higher public and private investments in R&D and technological innovation are crucial in speeding-up the commercialisation of all low-carbon solutions.

(4) Större offentliga och privata investeringar i FoU och teknisk innovation är avgörande för att påskynda kommersialiseringen av alla lösningar med låga koldioxidutsläpp.

(5) The EU is committed to a fully integrated market by 2014. In addition to technical measures already identified, there are regulatory and structural shortcomings which need to be addressed. Well-designed market structure instruments and new ways of cooperation are required for the internal energy market to deliver its full potential as new investments are coming into the energy market and the energy mix is changing.

(5) EU:s åtagande är en fullt ut integrerad marknad senast 2014. Utöver de tekniska åtgärder som redan identifierats finns rättsliga och strukturella brister som behöver åtgärdas. Väl utformade marknadsstrukturinstrument och nya samarbetssätt krävs för att den inre energimarknaden ska kunna nå sin fulla potential allt eftersom nya investeringar görs på energimarknaden och energimixen förändras.

(6) Energy prices need to better reflect costs, notably of the new investments needed throughout the energy system. The earlier prices reflect costs, the easier the transformation will be in the long run. Special attention should be paid for the most vulnerable groups, for which coping with the energy system transformation will be challenging. Specific measures should be defined at national and local levels to avoid energy poverty.

(6) Energipriserna behöver återspegla kostnaderna på ett bättre sätt, särskilt de nya investeringar som behövs i hela energisystemet. Ju tidigare priserna återspeglar kostnaderna, desto lättare blir omställningen på lång sikt. Särskilt uppmärksamhet bör ägnas de mest utsatta grupperna, som kan komma att få svårt att klara av energisystemets omställning. Specifika åtgärder bör fastställas på nationell och lokal nivå för att undvika energifattigdom.

(7) A new sense of urgency and collective responsibility must be brought to bear on the development of new energy infrastructure and storage capacities across Europe and with neighbours.

(7) En ny insikt om frågans akuta natur och ett kollektivt ansvar måste påverka utvecklingen av ny energiinfrastruktur och lagringskapacitet i Europa och tillsammans med grannarna.

(8) There will be no compromise on safety and security for either traditional or new energy sources. The EU must continue to strengthen the safety and security framework and lead international efforts in this field.

(8) Det kommer inte att kompromissas om säkerhet och trygghet, varken för traditionella eller nya energikällor. EU måste fortsätta att stärka ramen för säkerhet och trygghet och leda de internationella insatserna på området.

(9) A broader and more coordinated EU approach to international energy relations must become the norm, including redoubling work to strengthen international climate action.

(9) En bredare och mer samordnad EU-strategi för internationella energiförbindelser måste bli normen, inbegripet att öka arbetet för att stärka internationella klimatåtgärder.

(10) Member States and investors need concrete milestones. The Low carbon economy roadmap has already indicated greenhouse gas emission milestones. The next step is to define the 2030 policy framework, reasonably foreseeable and the focus of most current investors.

(10) Medlemsstater och investerare behöver konkreta milstolpar. I färdplanen för ett utsläppssnålt samhälle anges redan milstolpar för växthusgasutsläpp. Nästa steg är att fastställa en rimligen förutsebar politisk ram fram till 2030, vilket står i fokus för de flesta nuvarande investerare.

On this basis, the Commission will continue to bring forward initiatives, starting with comprehensive proposals on the internal market, renewable energy and nuclear safety next year.

På grundval av detta kommer kommissionen att fortsätta arbetet med initiativ, med början i omfattande förslag om den inre marknaden, förnybar energi och kärnsäkerhet nästa år.

[1]               European Council, October 2009.

[1]               Europeiska rådet, oktober 2009.

[2]               COM(2011)112, 8 March.

[2]               KOM(2011) 112, 8.3.2011.

[3]               COM(2011)144, 28 March.

[3]               KOM(2011) 144, 28.3.2011.

[4]               Extraordinary European Council, 4 February 2011

[4]               Europeiska rådets extra möte den 4 februari 2011.

[5]               European Council, 8/9 March 2007: By 2020, at least 20 % reduction in greenhouse gas emissions compared to 1990 (30% if international conditions are right, European Council, 10-11 December 2009); saving of 20 % of EU energy consumption compared to projections for 2020; 20 % share of renewable energies in EU energy consumption, 10% share in transport.

[5]               Se även Energi 2020 – En strategi för hållbar och trygg energiförsörjning på en konkurrensutsatt marknad, KOM(2010) 639, 10.11.2010.

[6]               See also "Energy 2020 - A strategy for competitive, sustainable and secure energy" COM(2010) 639, November 2010.

[6]               Europeiska rådet den 8–9 mars 2007: Växthusgasutsläppen ska minska med minst 20 procent till 2020 jämfört med 1990 (30 procent om de internationella förhållandena är de rätta, Europeiska rådet den 10–11 december 2009), EU:s energiförbrukning ska minska med 20 procent jämfört med beräkningarna för 2020 och förnybar energi stå för 20 procent av EU:s energiförbrukning respektive 10 procent för transporter.

[7]               IEA (2011), World Energy Outlook 2011.

[7]               IEA (2011), World Energy Outlook 2011.

[8]               The model used for this purpose is the PRIMES energy system model.

[8]               Den modell som används för detta syfte är energisystemmodellen Primes.

[9]               See annex "Selected Stakeholders' Scenarios", including scenarios of the International Energy Agency, Greenpeace/EREC, the European Climate Foundation and Eurelectric. Further studies and reports have been closely analysed, such as e.g. the independent report of the Ad hoc Advisory Group on the Energy Roadmap 2050.

[9]               Se bilagan med scenarier för utvalda berörda parter, som innehåller scenarier från Internationella energiorganet, Greenpeace/EREC, European Climate Foundation och Eurelectric. Flera studier och rapporter har analyserats noggrant, bland annat en oberoende rapport från den rådgivande ad hoc-gruppen för en färdplan för energipolitiken fram till 2050.

[10]             These uncertainties include among others the pace of economic growth, the extent of global efforts to mitigate climate change, geopolitical developments, the level of world energy prices, the dynamics of markets, the development of future technologies, the availability of natural resources, social changes and public perception.

[10]             Dessa osäkerhetsmoment är bland annat den ekonomiska tillväxthastigheten, omfattningen av globala insatser för att begränsa klimatförändringarna, geopolitisk utveckling, världsmarknadspriserna för energi, marknadsdynamiken, framtida teknik, tillgången till naturresurser, sociala förändringar och allmänhetens uppfattning.

[11]             European societies might need to rethink the way energy is consumed, e.g. by changing urban planning and consumption patterns. See Roadmap to a Resource Efficient Europe (COM(2011) 571).

[11]             Man kan behöva se över energiförbrukningen i Europas samhällen, t.ex. genom att ändra stadsplaneringen och förbrukningsmönstren. Se Färdplan för ett resurseffektivt Europa, KOM(2011) 571.

[12]             For details on the scenarios see Impact Assessment.

[12]             De olika scenarierna beskrivs mer ingående i konsekvensbedömningen.

[13]             Energy system costs today and 2050 are not directly comparable. While the renovation costs enter fully into the cost accounting, increasing house values relate to assets and capital stock considerations that are not part of the energy analysis. As vehicle costs covered cannot distinguish between energy-related and other costs, they are upper estimates.

[13]             Kostnaderna för energisystemet i dag och 2050 är inte direkt jämförbara. Renoveringskostnader ingår i kostnadsberäkningen, men husens värdestegringar är kopplade till tillgångar och aktiekapital, och beaktas därför inte i energianalysen. Eftersom de fordonskostnader som ingår inte kan delas upp i energirelaterade kostnader och övriga kostnader ligger de i överkant.

[14]             For example, it is estimated that electricity prices in Europe is 21% more expensive than in the United States or 197% more expensive than in China.

[14]             Det uppskattas till exempel att elpriserna i Europa är 21 % högre än i USA och 197 % högre än i Kina.

[15]             For example, more than 5000 Petajoules of energy could be saved in the EU (more then three year consumption of energy in Finland (SEC (2011) 1067).

[15]             Exempelvis skulle över 50 00 petajoule energi kunna sparas i EU (mer än tre årsförbrukningar av energi i Finland (SEK(2011) 1067).

[16]             Directive 2009/28/EC on the promotion of the use of energy from renewable sources.

[16]             Direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

[17]             On the other hand, gas heating may be more energy efficient than electric heating or other forms of fossil fuel heating, implying that gas may have growth potential in the heating sector in some Member States.

[17]             Gasuppvärmning kan dock vara mer energieffektiv än eluppvärmning eller uppvärmning med andra typer av fossila bränslen, vilket tyder på att gas kan ha en tillväxtpotential inom värmesektorn i vissa medlemsländer.

[18]             Including those resulting from the need to increase the resilience to natural and man-made disasters.

[18]             Inklusive kostnader för kravet på en ökad motståndskraft mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor.

[19]             This situation is not addressed in the scenarios: in the modelling the pricing mechanism is designed so that investors are fully remunerated (full cost recovery via electricity prices) leading to an increase in electricity prices in the long-run.

[19]             Denna situation tas inte upp i scenarierna: I modelleringen är prissättningsmekanismen utformad så att investerarna får full ersättning (full kostnadstäckning genom elpriserna), vilket på lång sikt leder till höjda elpriser.

[20]             Full market integration by 2014, as decided by the European Council on February 4th, 2011, supported by infrastructure developments and technical work on Framework Guidelines and Network Codes

[20]             En total marknadsintegrering 2014, enligt Europeiska rådets beslut av den 4 februari 2011, som stöds av en utvidgad infrastruktur och tekniskt arbete för att ta fram ramriktlinjer och nätföreskrifter.

[21]             Proposal for a regulation on guidelines for trans-European energy infrastructure (COM(2011) 658) and proposal for a regulation establishing the Connecting Europe Facility (COM(2011) 665).).

[21]             Förslag till en förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer (KOM(2011) 658) och förslag till en förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (KOM(2011) 665).

[22]             European Network of Transmission System Operators.

[22]             Europeiskt nätverk av systemansvariga för överföringssystemen.

[23]             Scenarios for the Low Carbon Economy Roadmap of March 2011 show the additional costs of delayed action. Also, the IEA (2011) World Energy Outlook 2011 argues that on a global level, for every $1 of investment avoided in the power sector before 2020 an additional $4.3 would need to be spent after 2020 to compensate for the increased emissions.

[23]             Scenarier i färdplanen för ett utsläppssnålt samhälle från mars 2011 visar ytterligare kostnader om åtgärder skjuts upp. Även i IEA:s World Energy Outlook 2011 anges det att man för varje US-dollar som inte investeras i energisektorn före 2020 måste spendera ytterligare 4,3 US-dollar efter 2020 för att kompensera för de ökade utsläppen.

[24]             The CPI scenario results in a carbon value of some 50€ in 2050, the decarbonisation scenarios substantially more.

[24]             Scenariot med nuvarande politiska initiativ resulterar i ett koldioxidpris på runt 50 euro 2050, och i scenarierna med minskade koldioxidutsläpp ligger det avsevärt högre.

[25]             Communication on security of energy supply and international cooperation (COM(2011) 539).

[25]             Meddelande om trygg energiförsörjning och internationellt samarbete (KOM(2011) 539).

[26]             "Increasing the Impact of EU Development Policy: an Agenda for Change" (COM(2011)637, 13 October).

[26]             Att göra EU:s utvecklingspolitik effektivare: en agenda för förändring, KOM(2011) 637, 13.11.2011.