EN

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Brussels, 19.10.2010

Bryssel den 19.10.2010

COM(2010) 700 final

KOM(2010) 700 slutlig

COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE, THE COMMITTEE OF THE REGIONS AND THE NATIONAL PARLIAMENTS

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH DE NATIONELLA PARLAMENTEN

Översyn av EU:s budget

{SEK(2010) 7000 slutlig}

The EU Budget Review

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH DE NATIONELLA PARLAMENTEN

{SEC(2010) 7000 final}

Översyn av EU:s budget

COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE, THE COMMITTEE OF THE REGIONS AND THE NATIONAL PARLIAMENTS

Beslutet att genomföra en fullständig och omfattande översyn av EU:s utgifter och inkomster fattades 2006[1]. Det ekonomiska klimatet har förändrats radikalt sedan mandatet gavs och den globala ekonomiska krisen har medfört att de offentliga utgifterna stått i mittpunkten för den politiska debatten i många europeiska länder. Överallt i Europeiska unionen gör man svåra val och prioriteringarna för de offentliga utgifterna ifrågasätts på ett sätt som inte skådats på årtionden.

Samtidigt har de offentliga utgifterna spelat en viktig roll i återhämtningsprocessen. De stimulansåtgärder man kom överens om i slutet av 2008 hindrade krisen från att bli så illa som den kunde ha blivit. Stimulansåtgärderna inriktades på ett intelligent sätt på områden som kan ge utdelning i framtiden: på tillväxtfrämjande strategier och strategisk infrastruktur och på att hindra att nyckelkompetens och viktiga tillgångar raderas ut på grund av chocken.

Denna översyn aktualiseras därför vid en tidpunkt när prioritering, mervärde och hög kvalitet är det som upptar medborgarnas tankar mest när det gäller de offentliga utgifterna. Översynen har föregåtts av en lång process av samråd och diskussioner[2] där man diskuterat lovande idéer om det bästa sättet att fokusera budgeten för att den ska garantera att EU-målen nås, vara policyinriktad och främja Europa 2020-strategin, om hur budgeten ska kunna ge så effektiva resultat som möjligt och om hur man förutsättningslöst ska kunna söka det bästa sättet att få fram de resurser som behövs för att finansiera EU:s politik.

The EU Budget Review

De offentliga utgifterna är ett medel för att uppnå ett syfte, och tillväxt för att främja sysselsättningen är en överordnad prioritering där vi koncentrerar oss på att få fler människor i arbete, öka företagens konkurrenskraft och bygga en öppen och modern inre marknad.

The decision to undertake a full, wide-ranging review of EU spending and resources was agreed in 2006 [1]. The economic climate has radically changed since the mandate was given; and the global economic crisis has put public spending at the heart of the political debate in European countries. Throughout the European Union, difficult choices are being made. Public spending priorities are being challenged in a way not seen for decades.

Kommissionen måste lägga fram sina förslag för nästa fleråriga budgetram före den 1 juli 2011. Denna översyn öppnar en del av frågeställningarna kring utformningen av EU-budgeten för nästa och kommande budgetramar. Hur EU måste beakta både konsekvenserna av den ekonomiska och finansiella krisen och utmaningarna på längre sikt, t.ex. den demografiska utvecklingen, behovet av att ta itu med klimatförändringarna och belastningen på naturresurserna. Hur detta problem inte i första hand handlar om att satsa mer eller mindre pengar, utan om att hitta sätt att använda resurserna på ett intelligentare sätt . Hur vi måste kunna lägga fram en helhetssyn på budgetreformen som omfattar såväl utgifts- som inkomstsidan i budgeten.

At the same time, public spending has played a key role in the process of recovery. The stimulus agreed at the end of 2008 prevented the worst of the crisis. Intelligent targeting meant that stimulus was directed at areas which could pay off for the future: at growth-enhancing policies, at strategic infrastructure, at preventing key skills and key assets from being wiped out by the shock.

Att enas om den fortsatta inriktningen kommer att vara en stor utmaning för Europeiska unionen, men ger också stor lön för mödan. Det skulle ge en kraftig signal om att Europeiska unionen är vuxen uppgiften att använda de verktyg den har till sitt förfogande för att förbättra villkoren för sina medborgare.

This review therefore comes forward at a time when prioritisation, added value and a high quality of spending are uppermost in the minds of citizens. It follows a long process of consultation and reflection [2] which allowed promising ideas to be floated about how the budget can best be targeted to secure the EU's objectives, be policy-driven and promote the Europe 2020 strategy; about how the budget can deliver in the most effective way possible; and about how to take a fresh look at the best way of providing the resources necessary to fund EU policies.

Vilka lärdomar kan vi dra av budgeten idag?

Public spending is a means to an end and growth for jobs is our overarching priority, concentrating on getting more people in jobs, boosting our companies' competitiveness and building an open and modern single market.

Genom Lissabonfördraget infördes en ny rättslig ram för den fleråriga budgetramen. Detta bekräftade behovet av en strategi på medellång sikt för EU:s utgifter, samt principen om att EU finansieras med egna medel. Detta betyder att översynen, samtidigt som den är framåtblickande, i hög grad grundar sig på de erfarenheter som gjorts under innevarande budgetperiod.

The Commission must present its proposals for the next multiannual financial framework before 1 July 2011. This review sets out some of the issues facing the EU budget for the next framework and beyond. How the EU must take account of both the impact of the economic and fiscal crisis and long-term challenges like demographic change, the need to address climate change and pressure on natural resources. How the issue is not first and foremost about spending more or less, but about finding ways to spend more intelligently. How we need to present a holistic vision of budget reform, covering both the expenditure and the revenue side of the budget.

EU-budgeten har hittills visat sig vara ett effektivt redskap för att förverkliga EU:s ambitioner och genomdriva dess politik. Den har konkret bidragit till att skapa tillväxt och sysselsättning, främjat forskning, konkurrenskraft och kompetens och garanterat att unionen särskilt stöder dem som mest behöver solidaritet. Särskilt har stöd beviljats för prioriterade projekt, som till exempel de stimulansåtgärder som behövdes i kölvattnet av den ekonomiska krisen. EU:s budget har stärkt unionens säkerhet. Den har hjälpt hundratals miljoner av världens fattigaste, påskyndat utvecklingen i EU:s grannländer och främjat EU:s politik över hela världen.

Agreeing the way forward will be a major challenge for the European Union, but also a major prize. It would represent a powerful signal that the European Union is equal to the task of harnessing the tools at its disposal to make a real difference for its citizens.

Målet måste vara att använda budgeten så effektivt som möjligt för att uppnå EU:s mål. En del av de viktiga lärdomar som främjar detta mål är följande:

1. What lessons from the Budget today?

- Alltsedan EU införde fleråriga budgetramar 1988 har de garanterat stram budgetdisciplin och förutsägbarhet på medellång sikt för EU:s utgifter. Förutsägbarheten har haft ett pris i form av begränsad flexibilitet. De senaste åren har visat att budgetramen och dess olika program inte alltid kunnat leva upp till politikens krav och förändrade förhållanden. EU-beslut om extra bistånd till utvecklingsländer när livsmedelspriserna sköt i höjden 2008, om åtgärder för att beakta ändrade behov i stora EU-projekt (t.ex. Galileo och Iter på grund av deras långa ledtider och utvecklingskostnader över tiden), om bidrag till de ekonomiska stimulansåtgärderna 2008–2009 eller om åtgärder för att bemöta globala kriser (t.ex. tsunamin) har kolliderat med den bristande flexibiliteten i det nuvarande systemet. De har kunnat finansieras endast med extrem svårighet och varit beroende av oväntade marginaler i andra delar av budgeten. Till och med inom enskilda program har hindren för omprioritering gjort det svårare att ge nya problem som plötsliga hot mot folkhälsan rätt prioritet, att ompröva utbildningsbehoven i efterdyningarna av krisen eller att ta hänsyn till unionens förändrade förhållande till tillväxtekonomierna. Priset för att budgeten inte kan “förvänta det oväntade” är således ökade driftskostnader och ett försämrat anseende för EU.

The Lisbon Treaty has introduced a new legal setting for the multiannual financial framework. It confirmed the need to provide a medium-term approach to EU spending, as well as the principle that the EU is financed by Own Resources. This means that the review process – while looking ahead – has also drawn heavily on the experience of the current financing period.

- En annan oförutsedd händelse under senare år har varit den ekonomiska krisen och dess inverkan på debatten om ekonomisk styrning. Detta har accentuerat EU-ekonomiernas ömsesidiga beroende av varandra och behovet av att stärka de gemensamma reglerna. För det första har användningen av budgeten som säkerhet för att stödja den europeiska stabiliseringsmekanismen visat att budgeten, hur begränsad den än är av taket för egna medel, kan användas innovativt till stöd för ett akut politiskt behov. Dessutom har det föreslagits att mottagandet av EU-medel skulle kunna användas för att förstärka såväl förebyggande som korrigerande åtgärder till stöd för stabilitets- och tillväxtpakten.

So far, the EU budget has proved itself as an effective tool to realise the EU's aspirations and implement its policies. The EU budget has made a real difference to the task of delivering more growth and jobs, boosting research, competitiveness and skills and ensuring that the Union offers particular support to those most in need of solidarity. It has given particular support to priority projects, including contributing to the stimulus needed in the wake of the economic crisis. It has reinforced the Union's security. It has brought help to hundreds of millions of the world's poorest, accelerated the development of Europe's neighbours and promoted EU policies worldwide.

- Den diskussion som ledde till samförstånd om den senaste budgetramen var av ett slag som också fick konsekvenser för möjligheterna för budgeten att visa resultat. Inriktningen på frågan om “nettobalanser” betydde att programmen förvrängdes för att man i möjligaste mån skulle kunna öronmärka utgifter till förmån för ett visst land i förväg. Detta prioriterades på bekostnad av åtgärder för resultatförbättring, som t.ex. en dialog om den makroekonomiska politiken och innehållande av reserver för att belöna effektivitet. Det innebar också att den europeiska dimensionen – där EU kan medföra det största mervärdet – inte alltid vägde tyngst. Därför inverkade diskussionen om principen om “juste retour” negativt på kvaliteten på resultaten och minskade EU-mervärdet.

The goal must be to use the budget as effectively as possible to achieving the EU's objectives. Some of the key lessons to be learnt to further this objective include:

- Det tar tid att lansera nya program – särskilt när de grundar sig på en partnerskapsmodell som tar hänsyn till lokala behov och prioriteringar. För att det ska fungera väl är det avgörande hur mycket tid som står till förfogande mellan samförståndet om lagtexterna och finansieringsperiodens början. Under upptakten till 2007 roddes avtalet om finansieringspaketet i land med ett nödrop före den viktiga period som skulle inledas. Detta ledde till att den verkliga programstarten försenades, och i vissa fall fick det en dominoeffekt genom hela perioden.

· Since their introduction in 1988, the EU's multiannual financial frameworks have ensured strict budgetary discipline and medium-term predictability of EU expenditure. This predictability has come at the price of limited flexibility. The past years have shown that the financial framework and its programmes have not always been able to respond to political imperatives and changing circumstances. EU decisions to bring extra help to developing countries when food prices soared in 2008, to respond to changing demands in major European projects such as Galileo and ITER due to their long lead times and evolving costs, to contribute to economic stimulus in 2008-2009, or indeed to react to global crises such as the tsunami have come up against the excessive inflexibility of he current system. They have only been accommodated with extreme difficulty, relying on unexpected margins in other parts of the budget. Even within programmes, the obstacles to re-prioritisation have made it harder to give the right priority to new issues like public health emergencies, to refocus training needs in the wake of the crisis or to reflect the Union's changing relationship with emerging economies. So the budget's inability to "expect the unexpected" brings both an operational and a reputational cost to the EU.

- Försenad programlansering, en komplicerad process, ett mycket decentraliserat tillvägagångssätt och finanskrisens konsekvenser för medlemsstaternas budgetar ledde till att utgifterna för sammanhållning utvecklades långsamt. Bättre utformning, snabbare beslutsfattande, förenklade och harmoniserade förfaranden, tydligare fastställande av prioriteringar på alla nivåer och större flexibilitet när det gäller medfinansiering har konstaterats kunna utgöra korrigerande åtgärder.

· Another of the unforeseen events of recent years has been the economic crisis and its effects on the debate on economic governance. This underlined the interdependence of the EU's economies and the need to strengthen common rules. In the first place, the use of the budget as collateral to support the European stabilisation mechanism showed an innovative use of the budget to support an urgent policy need, however tightly constrained by the ceiling of own resources. In addition, it was suggested that the receipt of EU funds could be used to reinforce both preventative and corrective measures to support the Stability and Growth Pact.

- EU-finansieringens genomslagskraft kan försvagas av de regler som styr de aktuella programmen. Med hjälp av kontroller har man uppnått stadiga förbättringar när det gäller en sund ekonomisk förvaltning, men inkonsekvenser mellan program och administrativt merarbete har visat sig utgöra effektivitetshinder. Kontrollerna har också medfört en tendens att man bedömt programmen på grundval av input snarare än resultat, vilket minskar motivationen att uppnå en kraftfull verkan.

· The nature of the debate leading up to agreement on the last financial framework also had consequences for the ability of the budget to deliver. The concentration on the issue of "net balances" meant that programmes were skewed to maximise the ability to put a "national flag" on spending in advance. This was given priority over measures designed to improve performance, such as macro policy dialogue and holding back reserves to reward effectiveness. It also meant that the European dimension – where the EU can bring the highest added value – was not always the primary consideration. The "juste retour" debate therefore had a negative impact on the quality of delivery and reduced the EU added value.

- I den gällande budgetramen har man tagit de första stegen mot ett banbrytande nytt synsätt när det gäller den effekt som EU-budgeten kan ha. Om EU-budgeten kan mobilisera investeringar från andra källor, offentliga och privata, kan man med samma finansiering uppnå målen för EU:s politik på ett effektivare sätt. Detta synsätt har varit framgångsrikt t.ex. i fråga om finansieringsfaciliteten med riskdelning, som gett privata högriskinvesteringar inom forskningsområdet en flygande start. Bidragspolitikens dominans kan med andra ord ha begränsat budgetens potentiella effekt.

· Putting new programmes in place takes time – particularly when they are based on a partnership approach to factor in local needs and priorities. The time available between agreement on the legal texts and the start of a financing period is crucial to make this work well. In the run-up to 2007, the late agreement on the financing package squeezed this critical period. The result was that the real start of programmes was delayed, and in some cases this has had a knock-on throughout the period.

Principer NA FÖR EU-BUDGETEN

· The delays in launching the programmes, enshrined complexities in the process, a very decentralised approach and the impact of the financial crisis on national public budgets led to a slow uptake of cohesion spending. A better design, faster decision making, streamlined and harmonised procedures, a clearer definition of priorities at all levels and more flexible approach to co-financing have all been identified as potential remedies.

EU-budgeten måste bygga på vissa huvudprinciper, och alternativen ska testas genom att vägas mot dessa principer. Dessa principer bör ge EU-medborgarna en bättre överblick över EU-budgeten och hur avgörande val har gjorts.

· The impact of EU spending can be hampered by the rules governing the programmes concerned. Whilst controls have helped to ensure a steady improvement in sound financial management, inconsistencies between programmes and high administrative burdens have both proved obstacles to effectiveness. Controls have also had a tendency to assess programmes on the basis of inputs rather than performance, reducing the incentives for effective results.

Att uppfylla viktiga politiska prioriteringar

· The existing financial framework has taken the first steps in pioneering a new approach to the impact the EU budget can have. If the EU budget can leverage investment from other public and private sources, the same funding can achieve the EU's policy goals more effectively. This approach has been successful in cases like the Risk Sharing Finance Facility, which has kick-started business investment in higher-risk research. So the domination of the grants approach may have limited the budget's potential impact.

EU-budgeten är ett centralt instrument för att utforma och genomföra EU:s politik för medborgare och ekonomiska och sociala aktörer. Budgeten är förvisso inte det enda verktyg EU har till sitt förfogande: många av EU:s mål kan nås genom samordning på lagstiftningsnivå eller politisk nivå. Men den är en väsentlig del av EU:s verktygslåda.

2. Principles for the EU Budget

Inom de politikområden som kräver betydande offentlig finansiering bör tyngdpunkten i finansieringen motsvara EU:s centrala politiska prioriteringar. Den bör också stämma överens med de nya politiska riktlinjer som anges i Lissabonfördraget och den vikt som ges vissa områden, t.ex. energi- och klimatfrågor, EU:s yttre dimension samt rättsliga och inrikes frågor.

The EU budget must be grounded in a series of core principles. These are the tests against which options should be assessed. Through these principles, European citizens should be able to have a better view of what the EU budget is for, and how the key choices have been made.

Budgeten bör framför allt utformas till ett av de allra viktigaste instrumenten för att förverkliga Europa 2020-strategin för en smart, hållbar tillväxt för alla. Den ekonomiska och finansiella krisen har efterlämnat ett arv i form av svagare tillväxt. I tider av finanspolitisk konsolidering kan detta arv inte hanteras effektivt och den potentiella tillväxten inte ökas enbart genom insatser på nationell nivå, utan det krävs gemensamma åtgärder på EU-nivå. EU-budgeten måste bidra till processen för att återställa tillväxtpotentialen genom att resurser riktas dit där de kan ge snabbare, större och bättre utdelning.

2.1. Delivering key policy priorities

EU-mervärde

The EU budget is a key instrument for shaping and delivering EU policies for citizens and economic and social actors. It is not the only tool at the EU's disposal: many of the EU's objectives can be reached through law or policy coordination. But it is an essential part of the EU's toolbox.

Eftersom mervärdet i ett politiskt projekt inte kan reduceras till en fråga “för balansräkningen”, är frågan om mervärde ett viktigt test för att avgöra om det är motiverat med finansiering på EU-nivå: ger det EU-medborgarna mer valuta för pengarna än finansiering på nationell nivå? Den europeiska dimensionen kan göra medlemsstaternas finanser maximalt effektiva och bidra till att minska utgifterna totalt sett genom att tjänster och resurser används gemensamt, vilket ger stordriftsfördelar. Därför bör EU-budgeten användas till att finansiera allmänna nyttigheter på EU-nivå eller åtgärder som medlemsstaterna och regionerna inte kan finansiera själva, eller användas där den kan garantera ett bättre resultat.

Amongst the policies that require significant public spending, the weight of spending should mirror the EU's core policy priorities. It should also reflect the new policy directions of the Treaty of Lisbon, the importance given to particular areas, for example energy and climate, the external projection of the EU and justice and home affairs.

EU:s utgifter för 2010 uppgår till 122,9 miljarder euro. Det är relativt lite – omkring 1 % av EU:s BNP – jämfört med de nationella budgetarna i EU där de totala offentliga utgifterna uppgår till 45–50 % av BNP i genomsnitt. Stora utgiftsområden – som tillhandahållande av tjänster t.ex. inom hälso- och sjukvård, utbildning och social trygghet – hör med rätta till den nationella budgetsfären, då det handlar om att leverera tjänster som återspeglar val som görs på samhällsplanet.

Above all, it should be designed as one of the most important instruments to help deliver the Europe 2020 strategy for smart, sustainable and inclusive growth. The economic and financial crisis has left a legacy of weaker growth. Dealing effectively with the legacy of the crisis and increasing potential growth in times of budgetary consolidation cannot be achieved at the national level alone, but will also require a common response at the EU level. The EU budget needs to help the process of restoring the capacity for growth by directing resources where the rewards can come more quickly, more broadly and more strongly.

Men det mest rationella inom andra områden är att agera via EU-budgeten, och det är också det bästa sättet att uppnå de mål som EU utstakat. EU har 500 miljoner invånare och är världens största ekonomi. Det ger reella möjligheter att utnyttja potentialen för mervärde. Det medför stordriftsfördelar och möjliggör en effektiv inriktning på politiska prioriteringar, och onödiga överlappningar kan undvikas. Tyngden hos en hel kontinent gör det möjligt att nå goda resultat inom centrala politikområden (t.ex. när det gäller att identifiera var forskningsresultat av hög kvalitet uppstår tack vare konkurrens) där den kritiska massa som krävs ofta saknas på nationell nivå. Det kan fylla luckor som dynamiken i utformningen av den nationella politiken skapat, vilket är mest uppenbart när det gäller att lösa gränsöverskridande problem på områden som infrastruktur, rörlighet, territoriell sammanhållning eller forskningssamarbete inom EU – luckor som annars skulle skada EU:s intressen som helhet. Dörren kan öppnas för ett utnyttjande av ett mycket bredare spektrum av offentliga och privata resurser än vad som står till buds enbart på nationell nivå.

2.2. EU added value

I tider av allvarliga och långvariga budgetåtstramningar bör samordning mellan EU-budgeten och de nationella budgetarna ses som avgörande för att den ekonomiska styrningen, insynen och effektiviteten i de offentliga utgifterna ska kunna förbättras.

Whilst added value of a political project cannot be reduced to a balance sheet, it is another key test to justify spending at the EU level: whether spending at EU level means a better deal for citizens than spending at national level. The European dimension can maximise the efficiency of Member States' finances and help to reduce total expenditure, by pooling common services and resources to benefit from economies of scale. As a consequence, the EU budget should be used to finance EU public goods, actions that Member States and regions cannot finance themselves, or where it can secure better results.

En resultatinriktad budget

EU spending for 2010 amounted to € 122.9bn. This is relatively small in comparison to national budgets – some 1% of EU GDP, compared to overall public spending averaging between 45 and 50% across the EU. Large areas of spending – such as providing services such as health, education, and social security – are rightly the domain of national budgets, delivering services which reflect societal choices.

Det är inte ensamt tillräckligt att man fastställer inom vilka områden EU-dimensionen har mer att erbjuda. En satsning på rätt politikområden är mödan värt bara om det garanterar önskade resultat. Utgiftsprogram måste ha en verklig effekt, så att investeringen utmynnar i åtgärder – åtgärder där man mäter den verkliga effekten snarare än de satsningar som gjorts. Man måste finna rätt balans mellan förutsägbarhet och de viktiga målen flexibilitet, villkorlighet och utbetalning på grundval av resultat samt mellan förenkling och de kontroller som en sund ekonomisk förvaltning kräver. Men det behövs både uppmuntran och kontroll för att se till att utgifterna fyller sitt verkliga syfte.

But in other areas, delivery through the EU budget is the rational choice and the best way to achieve the EU's objectives. The EU has 500 million citizens, and is the largest economy in the world. This offers real opportunities to exploit added value. It can offer economies of scale and allow the effective targeting of policy priorities and avoid unnecessary overlaps. Its continental scale can allow core policies to work well, such as the identification of excellence in research through competition, where the critical mass required often does not exist at national level alone. It can plug gaps left by the dynamics of national policy-making, most obviously addressing cross-border challenges in areas like infrastructure, mobility, territorial cohesion or EU research cooperation – gaps which would otherwise damage the interests of the EU as a whole. It can open the door to leveraging a much wider range of public and private resources than available at the national level alone.

Öm sesidiga fördelar genom solidaritet

In times of severe and long-term budgetary constraints, coordination between the EU and national budgets should be seen as crucial for the sake of improving economic governance, transparency and efficiency of public spending.

Solidaritet är en av EU:s hörnstenar, en grundläggande princip och källa till styrka. EU-budgeten är inte det enda sättet för EU att uttrycka solidaritet, men den ingår som en oskiljaktig del i EU-strategin. Utvidgningen har ökat unionens ekonomiska diversitet, och unionen har ett politiskt, socialt och ekonomiskt intresse av att hjälpa de mindre utvecklade delarna av unionen att lämna sitt bidrag till de övergripande målen för EU: alla får del av fördelarna med stabilitet. Eftersom Europeiska unionen dessutom strävar efter att förverkliga en övergripande ekonomisk strategi för framtida tillväxt, kräver solidariteten att man tar särskild hänsyn till de mest sårbara grupperna och dem som reformerna är särskilt betungande för. Men fördelarna med denna solidaritet kommer alla till godo genom den inre marknadens tillväxtpotential, de gränsöverskridande effekterna av EU-finansiering på nationell eller regional nivå och genom en god cirkel, där enskilda individer och företag griper de tillfällen som EU erbjuder. BNP i EU med 25 medlemsländer beräknas ha ökat med 0,7 % 2009 tack vare sammanhållningspolitiken under perioden 2000–2006 – vilket innebär en god avkastning på utgifter som utgjorde mindre än 0,45 % av EU:s BNP under samma period.[3]

2.3. A results-driven budget

De gemensamma EU-målen kräver ofta geografiskt koncentrerade ingripanden. Det faller sig naturligt att det är de medlemsstater som gränsar till länder utanför EU som får skydda EU:s yttre gränser mot olaglig invandring. Infrastruktur i vissa medlemsstater kan fortfarande medföra betydande fördelar för unionen. Åtgärder för att främja miljöskydd eller bemöta klimatförändringar kan vara mycket lokala, men fördelarna är mycket mer utbredda. I sådana fall är de investeringar som går att uppbringa på nationell nivå ofta otillräcklig för att sätta igång åtgärder, men ett misslyckande kan innebära en verklig förlust för hela Europa. EU-budgeten bör kunna bidra till sådana kostnader för att främja de gemensamma målen.

Identifying those areas where the EU dimension can offer more is not in itself sufficient. Spending on the right policies is only worthwhile if it secures the desired results. Spending programmes must have a real impact, with the investment feeding through into action – action which is measured in terms of real impact, rather than in terms of the inputs involved. The right balance has to be found between predictability and the important goals of flexibility, conditionality, and payment on the basis of results, as well as between simplification and the controls required for sound financial management. But incentives and checks must be in place to ensure that spending fulfils its real purpose.

Nytt grepp för finansiering av budgeten

2.4. Mutual benefits through solidarity

Frågan om “egna medel” är en viktig del av budgetöversynen. Från och med början av 1970-talet samlade EU in egna medel inom ramen för gemensamma politikområden som t.ex. gemensamma tulltaxan. Autonomin för dessa egna medel har gradvis undergrävts och det finansieringssystem EU har idag har gradvis utvecklats till en dunkel och förvirrande blandning av bidrag från nationella budgetar, korrigeringar och rabatter. Sambandet mellan de ursprungliga egna medlen och den gemensamma EU-politiken har gått förlorat, vilket ger sämre insyn och förstärker tvivlen på att systemet är rättvist. Därför behövs det en ny infallsvinkel på EU-finansieringen för att ställa om den enligt principerna för autonomi, insyn och rättvisa.

Solidarity is one of the foundation stones of the European Union, a core principle and source of strength. The EU budget is not the only way for the EU to express solidarity, but it is an indispensible part of the EU approach. Enlargement has increased the economic diversity of the Union, and the Union has a political, social and economic interest in helping the less developed parts of the Union to contribute to its overall goals: the benefits of stability accrue to all. In addition, as the European Union seeks to realise a comprehensive economic strategy for future growth, solidarity requires that special attention is paid to the most vulnerable and to those on whom reform places a particular burden. But the benefits of this solidarity are enjoyed by all, through the growth potential of the single market, through the transnational effects of EU spending at national or regional level and through the virtuous circle of individuals and businesses taking the opportunities opened up by the EU as a whole. GDP in the EU25 as a whole is estimated to have been 0.7% higher in 2009 as a result of cohesion policy over the 2000/2006 period – meaning a good return for spending accounting for less than 0.5 % of EU GDP over the same period [3].

En budget för framtiden

The EU's collective objectives often require geographically concentrated interventions. Protecting the external borders of the Union against illegal immigration falls naturally on Member States with external borders. Infrastructure located in particular Member States can still have major benefits for the Union. Action to promote environment protection or tackle climate change can be very local, but the benefits are spread much more widely. In such cases, the investment available at the national level often falls short of what is needed to trigger action, but failure to act can come at a real loss to Europe as a whole. The EU budget should make a contribution to such costs to further its collective goals.

EU har förbundit sig att genomföra ett program för en fundamental reform av EU:s ekonomi för att frigöra dess potential att finna nya källor till tillväxt och skapande av sysselsättning, vilket tagit sig konkret uttryck i Europa 2020-strategin.

2.5. A reformed financing of the budget

Europa 2020-strategin syftar till en smart och hållbar tillväxt för alla, exemplifierat av följande fem mål:

The issue of "own resources" is an important part of the budget review. From the beginning of the1970s, the EU collected own resources deriving from common policies like the common customs tariff duties. The autonomy of these own resources has been gradually undermined and the current system of EU financing has evolved piecemeal into a confusing and opaque mix of contributions from national budgets, corrections and rebates. The connection between the original own resources and common EU policies has been lost, making the system less transparent and increasing doubts about fairness. A fresh look is essential, to re-align EU financing with principles of autonomy, transparency and fairness.

- Öka sysselsättningsnivån i ålderskategorin 20–64 år till minst 75 %.

3. A Budget for the future

- Investera 3 % av BNP i forskning och utveckling.

The EU is now committed to a fundamental programme of economic reform, to unlock the potential of the EU economy to find new sources of growth and create new jobs – the Europe 2020 strategy.

- Minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % jämfört med 1990 års nivåer (med 30 % under gynnsamma förhållanden), öka de förnybara energikällornas andel av den slutliga energiförbrukningen till 20 % och öka energieffektiviteten med 20 %.

Europe 2020 pursues smart, sustainable and inclusive growth, exemplified by the following five targets:

- Minska andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid till 10 % och öka den andel av befolkningen i åldern 30–34 år som har genomgått högre utbildning till minst 40 % till år 2020.

– Increase the employment rate of the population aged 20-64 to at least 75%;

- Hjälpa minst 20 miljoner människor ur fattigdom.

– Invest 3% of GDP in R&D;

När dessa mål uppnås förväntar kommissionen att EU:s BNP kan ligga 4 % högre än vad som annars varit fallet och att 5,6 miljoner nya arbetstillfällen kan skapas fram till år 2020.[4]

– Reduce greenhouse gas emissions by at least 20% compared to 1990 levels, 30% if the conditions are right; increase the share of renewable energy sources in final energy consumption to 20%; and increase by 20% its energy efficiency;

Denna uppgift berör ett brett spektrum av olika politikområden. Detta kräver ett partnerskap mellan EU, nationella nivåer och regionala nivåer samt att målen fastställs med omsorg för att garantera att åtgärderna sätts in där de kan ha störst effekt. Man måste också vara särskilt uppmärksam på var åtgärderna kan påverka tillväxten i ett tidigt skede. EU-budgeten kan och måste spela en viktig roll i förverkligandet av denna strategi, och den bör vara hörnstenen för en ny generation av utgiftsprogram.

– Reduce the early-school leavers rate to 10% and increase the share of the population aged 30-34 having completed tertiary education to at least 40% in 2020;

En del av drivkraften i Europa 2020-strategin är behovet av en övergripande vision för ekonomi och samhälle i EU, en vision där målen förstärker varandra och där åtgärderna kan främja olika mål samtidigt. Detta kräver inte att det bara finns en fond, men däremot krävs det en hög grad av samordning. Europa 2020-strategin behöver integrerade lösningar, och därför bör metoderna för att förverkliga strategin också vara integrerade. De åtgärder som redovisas nedan bör därför ses som ett paket av åtgärder som är intimt sammankopplade och samverkande för att garantera en smart, hållbar tillväxt för alla.

– Lift at least 20 million people out of poverty.

Smart tillväxt

Taken together, the Commission estimates that when these targets are achieved, the result could be an extra 4% on EU GDP and 5.6 million new jobs by 2020 [4].

Kärnan i Europa 2020-strategin är behovet av att stödja den europeiska ekonomins omvandling till en kunskaps- och innovationsbaserad ekonomi. Mycket av det arbete som behöver göras för att främja framtida konkurrenskraft och skapa morgondagens arbetsplatser måste bygga på nationella insatser för att främja forskning och innovation, uppgradera utbildningen och undanröja hinder för företagande. Men Europa har en stor tillgång i sin blotta storlek som måste utnyttjas maximalt genom att man tar vara på potentialen i den inre marknaden och använder medel ur EU-budgeten för att tillföra den offentliga sektorns insatser ett mervärde för att främja drivkrafterna för tillväxt.

This task touches on a wide range of policy areas. It requires a partnership between the EU, national and regional levels; and it also requires careful targeting to ensure that efforts are concentrated where they can be most effective. There should also be special attention paid to where action can have an early impact on growth. The EU budget can and must play a key part in delivering this strategy, and it should be the touchstone for a new generation of spending programmes.

Forskning, innovation och utbildning

Part of the driving force of Europe 2020 is the need to have a global vision for the EU economy and society, where objectives reinforce each other and where actions can serve different goals at once. This does not require a single fund – it does require a high degree of coordination. Europe 2020 needs integrated solutions, so the instruments to deliver it should be integrated as well. The actions set out below should therefore be seen as a package of measures, closely linked and working together to secure smart, sustainable and inclusive growth.

Forskning och innovation är de hållbaraste motorerna för ekonomisk tillväxt och ökad produktivitet. De nuvarande EU-programmen för forskning och utveckling ger god utdelning för samhället och ett tydligt europeiskt mervärde, och skapar en kritisk massa t.ex. inom grundforskningens område. EU:s utgifter för forskning och innovation har fördubblats under den senaste fleråriga budgetramen, och kommer att utgöra cirka 7 % av unionens budget år 2013[5]. Europeiska forskningsrådet och Europeiska tekniska institutet är EU:s nya fräscha sätt att främja hög kvalitet på EU-nivå och skapa de kopplingar mellan utbildning, forskning och näringsliv som är så avgörande viktiga för att kreativiteten ska omsättas i tillväxt. Framtida satsningar på forskning och innovation måste ha en ännu starkare effekt på tillväxt och skapande av sysselsättning och i form av resultat för samhället och miljön.

3.1. Smart growth

För att nå målen för Europa 2020-strategin inom detta område har kommissionen föreslagit inrättandet av en “innovationsunion”. I tider av finanspolitiska begränsningar måste EU och medlemsstaterna fortsätta att investera i FoU och innovation. De måste också se till att återstående hinder för företagare att få ut sina idéer på marknaden undanröjs: bättre tillgång till finansiering, immateriella rättigheter till överkomligt pris, snabbare fastställande av driftskompatibla standarder och strategisk användning av våra budgetar för offentlig upphandling. Detta bör gå hand i hand med reformer för att få mer valuta för pengarna, motarbeta fragmentering och maximera hävstångseffekterna.

At the core of the 2020 strategy is the need to support the transformation of the European economy towards an economy based on knowledge and innovation. Much of the work needed to drive future competitiveness and create tomorrow's jobs centres on national efforts to boost research and innovation, upgrade education and remove barriers to entrepreneurship. But Europe has a huge asset in its scale, and this asset must be used to the full: by exploiting the potential of the single market, and by using funds from the EU budget to bring added value to how the public sector galvanises the drivers of growth.

- Fokus på innovation . Framtida finansiering av forskning och utveckling måste bidra direkt till målen för Europa 2020-strategin, särskilt det som avser innovationsunionen[6]. Finansieringen bör bygga på programmet för konkurrenskraft och innovation och stödja innovativa projekt – framför allt sådana som involverar små och medelstora företag – som har en klar ekonomisk potential. Syftet bör vara att konsolidera och bredda EU:s industriella bas. Framgången med finansieringsfaciliteten med riskdelning har visat att nya metoder för beviljande av stöd kan främja privata investeringar. Finansieringsfaciliteten har använt en EU-budget på en miljard euro för att skaffa fram ytterligare 16,2 miljarder euro till stöd för forskning och utveckling i EU. De europeiska teknikplattformarna har bidragit till att man kunnat fastställa prioriteringar för ramprogrammet som är relevanta för industrin. Offentlig-privata partnerskap har skapats för att industrin ska engagera sig aktivt och saminvestera i industriinitierade forskningsprogram, som t.ex. gemensamma teknikinitiativ. Detta visar hur man genom ett kreativt samarbete kan använda ett relativt litet bidrag från EU-budgeten till att främja viktiga industrisatsningar på EU-nivå. Hela arsenalen av instrument bör på så sätt användas tillsammans, inom en gemensam strategisk ram.

Research, innovation and education

- Hantera stora utmaningar för samhället . Europa står inför aldrig förut skådade samhällsutmaningar som bara kan tacklas med hjälp av stora vetenskapliga och tekniska genombrott. EU:s centrala mål, särskilt Europa 2020-strategin, bör prioriteras. EU bör t.ex. bidra till att ta igen decennier av bristande energiforskning som gjort att Europa släpar efter när det gäller att utveckla inhemska energikällor och möta utmaningen att minska utsläppen. Europeiska innovationspartnerskap kommer att lanseras för att påskynda forskning, utveckling och marknadslansering av innovationer för att sammanföra expertis och främja den europeiska industrins konkurrenskraft.

Research and innovation are the most sustainable engines of economic and productivity growth. The current EU programmes for research and innovation offer a high societal pay-off and clear European added value, bringing critical mass in areas like basic research. EU expenditure on research and innovation has doubled over the last multiannual financial framework and by 2013 it will amount to around 7% of the Union's budget [5]. With the European Research Council and the European Institute for Technology, the EU has put in place a fresh new approach to promoting excellence on a European scale and forging the links between education, research and business so critical to seeing creativity carry through into growth. Future research and innovation spending must have an even stronger impact in terms of growth and job creation and in terms of significant social and environmental return.

- Skapa ett europeiskt forskningsområde . Det är viktigare än någonsin att göra det europeiska forsknings- och innovationssystemet så effektivt som möjligt genom att skapa ett verkligt enat europeiskt område för forskningsverksamhet där alla aktörer, såväl offentliga som privata, fritt kan bedriva verksamhet, ingå allianser och samla en kritisk massa för att kunna konkurrera och samarbeta på global nivå. Med bättre samordning på regional, nationell och europeisk nivå kan man göra mer för att hindra överlappningar och främja bästa praxis, och med förstärkt gemensam programplanering skulle man kunna garantera synergieffekter och att de olika finansieringsnivåerna kompletterar varandra. Detta medför att hindren för forskares rörlighet måste åtgärdas.

To achieve Europe 2020's goals in this area, the Commission has proposed an Innovation Union. In times of fiscal constraints, the EU and Member States need to continue to invest in R&D, and innovation. They also need to ensure that remaining barriers for entrepreneurs to bring "ideas to market" must be removed: better access to finance, affordable IPR, faster setting of interoperable standards, and strategic use of our procurement budgets. This should go hand in hand with reforms to get more value for money, tackle fragmentation and maximise leverage effects.

- Bredda basen för EU-forskningen. EU-stödet ska visserligen främja hög kvalitet, men det bör också bidra till att bredda basen för forskning och utveckling genom att medverka till att höja kvaliteten på forskningsinfrastrukturen i EU. Strukturfonderna bör utnyttjas till fullo för att utveckla den nästa generationen av forskningsinfrastrukturer, med regional specialisering som grund.

– Focussing on innovation. Future research and innovation funding must contribute directly to the achievement of Europe 2020, in particular the Innovation Union [6]. It should build on the work of the Competitiveness and Innovation Programme and support innovative projects, notably involving SMEs, with clear economic potential, to help consolidate and enlarge Europe's industrial base. The success of the Risk-sharing Finance Facility (RSFF) has demonstrated that novel approaches to providing support can be successful in leveraging private investment. This facility has used an EU budget of € 1 billion to bring an additional € 16.2 billion to support R&D across the EU. The European Technology Platforms have been instrumental in helping to define industry relevant priorities for the Framework Programme. Public-private partnerships have been created to get industry actively involved and co-invest in industry-driven research programmes such as Joint Technology Initiatives, which have shown how imaginative collaboration can use a relatively small EU budgetary contribution to galvanise major European industrial efforts. The full range of instruments should work together, in a common strategic framework, to this end.

- Effektivare resultat genom förenkling . Forskarvärlden och näringslivet har klagat över en alltför tung administrativ börda och har uppmanat kommissionen att finna en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskaversion. Trots att framsteg mot förenkling gjorts inom ramen för de löpande programmen är det mer som behöver göras. Åtgärder som har potential att åstadkomma en långtgående förenkling är den allmänna acceptansen hos deltagarna för de redovisningsmetoder som tillämpas, inklusive genomsnittskostnader, en enda uppsättning regler för alla deltagare som omfattar samtliga interventionsåtgärder och en minskning av antalet bidragsnivåer och metoder för beräkning av indirekta kostnader.

– Tackling major societal challenges. Europe is faced with an unprecedented range of societal challenges, which can only be tackled with major scientific and technological breakthroughs. Priority should be given to the EU's core objectives, and in particular Europe 2020. For example, the EU should contribute to remedy decades of shortfall in energy research, which has left Europe lagging behind in terms of developing domestic energy supplies and tackling the challenge of reduced emissions. European Innovation Partnerships will be launched to accelerate research, development and market deployment of innovations to pool expertise and resources and boost the competitiveness of EU industry.

- Modernisera utbildningssystemen på alla nivåer . Hög kvalitet måste allt mer bli honnörsordet för all utbildning. Vi behöver universitet som håller världsklass, höjer kompetensnivån och drar till sig toppförmågor från utlandet. En samordnad översyn av befintliga utbildningsprogram bör inledas för att utveckla en gemensam handlingsmodell inom ramen för flaggskeppsinitiativet “Unga på väg”. De flesta befogenheter inom det utbildnings- och sysselsättningspolitiska området ligger hos medlemsstaterna, men unionen har ett särskilt ansvar för att främja rörlighet och undanröja hinder på EU-nivå. Existerande program för att främja rörlighet inom utbildningsområdet har inte bara förbättrat mottagarnas kunskaper, färdigheter och utbildning utan också främjat konkurrensen mellan olika universitet och utbildningssystem. I dag är efterfrågan vida större än utbudet – på universitetsnivå är Erasmusprogrammet begränsat till omkring 5 % av studenterna. Sådana program skulle kunna utvidgas och resurstilldelningen skulle kunna ha ett tydligare samband med hur möjligheterna till rörlighet utnyttjas i praktiken.

– Delivering the European Research Area. It is more vital than ever to maximise the efficiency of the European research and innovation system by creating a genuinely unified European Research Area, in which all actors, both public and private, can operate freely, forge alliances and gather critical mass in order to compete and cooperate on a global scale. Better coordination at regional, national and EU level can do more to prevent overlaps and encourage best practice and reinforced joint programming could ensure synergies and complementarity of the different funding levels. This implies that the barriers to the mobility of researchers need to be addressed.

Framtidens infrastrukturer

– Spreading the base of EU research. Whilst EU support needs to drive excellence, it should also contribute to broaden the base of research and innovation by helping to raise the quality of research infrastructure across the EU. The Structural Funds should be fully exploited to develop the next generation of research infrastructures, based on regional specialisation.

Gränsöverskridande infrastruktur är ett av de bästa exemplen på områden där EU kan fylla luckor och nå resultat som medför ett mervärde. Transport-, kommunikations- och energinät medför enorma fördelar för hela samhället. Men marknadsmisslyckanden kan betyda att projekt där EU tillför ett stort mervärde ändå inte förmår locka privata företag att göra de investeringar som behövs. I så fall får EU betala ett pris när det gäller konkurrenskraft, solidaritet och en effektivt fungerande inre marknad. Målinriktat ekonomiskt stöd på EU-nivå kan hjälpa till att sätta fart på sådana viktiga projekt, som ofta har stor kommersiell potential på lång sikt.

– Increasing the efficiency of delivery through simplification. The scientific and business community has complained about excessive administrative burden and has called upon the Commission to find a better balance between trust and control and between risk taking and risk avoidance. Despite progress made towards simplification under the existing programmes more needs to be done. Measures with a far reaching potential for simplification are the general acceptance of the accounting practices of participants including average costs, a unique set of rules for all participants covering all intervention measures and a reduction of the number of different reimbursement rates and methods for calculating indirect costs.

Länder som Förenta staterna och Kina drar nu igång enorma, ambitiösa projekt för investeringar i infrastruktur. Detta betyder att Europa för att konkurrenskraften ska upprätthållas har ett särskilt starkt strategiskt intresse av en effektiv infrastruktur som lägger grunden till ekonomisk tillväxt på längre sikt. EU måste kunna erbjuda rätt mix av åtgärder för att uppmuntra till den modernisering som behövs och för att upprätthålla standarden på befintlig infrastruktur. Vad det handlar om är en trovärdig, långsiktig politisk ram som ska övertyga investerare om att tillhandahålla den stora mängd kapital för långfristig finansiering som behövs. Detta måste stödas av en lämplig rättslig ram och ett välriktat ekonomiskt stöd via lämpliga finansieringsinstrument för att hjälpa igång projekten. Man skulle då få ett europeiskt transportnät där gods- och passagerarflöden slussas över till mer hållbara transportsätt, höghastighetsbredband som finns tillgängliga i hela EU och ett energinät som kan infria löftet om en inre marknad och ger tillgång till nya energikällor och kan utnyttja ny smart teknik.

– Modernising education systems at all levels. Excellence must even more become the guiding principle for education. We need more world-class universities, raise skill levels and attract top talent from abroad. A coordinated review of existing education and training programmes should be launched to develop an integrated approach in the context of the "Youth on the move" flagship. Most of the competences for education and employment policy lie with Member States, but the Union has a special responsibility to promote mobility and eliminate barriers across Europe. Existing mobility schemes in education have not only improved the skills, knowledge and education of the beneficiaries, they also stimulate competition between universities and educational systems. Demand currently goes well beyond the current supply – with Erasmus, at university level, limited to around 5% of students. Such programmes could be extended and the allocation of resources linked more clearly to the extent to which the opportunities of mobility are used in practice.

Ett sådant stöd måste inriktas på de viktigaste prioriteringarna – att undanröja flaskhalsar på strategiska transeuropeiska transportleder, främja en utvidgning av dessa transportleder och bygga gränsöverskridande och intermodala anslutningar. De bästa projekten måste väljas på grundval av stränga kriterier: kapacitet att förvalta projekten ska kunna påvisas och de måste kunna sättas igång inom en rimlig tidsram och uppfylla hållbarhetsnormerna. Offentliga investeringar kommer alltid att behövas för viss infrastruktur, t.ex. för järnvägstransporter eller för att förse glest befolkade områden med nödvändiga nätverk, medan det för andra områden också kan vara ett viktigt kriterium att projekten kan dra till sig privat finansiering. En gemensam strategi för EU och de nationella budgetarna, Europeiska investeringsbanken och privata finansieringskällor behövs för att fastställa prioriteringarna för investeringar och för att tillhandahålla rätt katalysator för åtgärder. Detta kräver en lämplig rättslig ram på EU-nivå för att resurser ska kunna sammanföras såväl från den offentliga som den privata sektorn. Dessutom bör man ta hänsyn till hur stödet skulle kunna omfatta projekt som går utöver EU:s gränser, till ömsesidig nytta för våra grannländer och oss själva.

Infrastructures of the future

Hållbar tillväxt

Cross-border infrastructure is one of the best examples of where the EU can plug gaps and deliver better value results. Transport, communication and energy networks bring enormous benefits to society at large. But market failures can mean that projects with high EU added value can fail to attract the investment needed from private companies. The result is a cost for the EU in terms of competitiveness, solidarity, and the effective functioning of the single market. Targeted financial support on EU level can help to kick-start such important projects, which often hold great commercial potential in the long term.

Integrering av energi- och klimatpolitiken i en resurseffektiv ekonomi

Countries like the United States and China are now launching huge, ambitious infrastructure investment drives. Maintaining competitiveness means that Europe has a particularly strong strategic interest in effective infrastructure, to lay the foundations for long-term economic growth. The EU needs to offer the right policy mix to stimulate the modernisation required, as well as maintaining the standards of existing infrastructure. This means a credible long-term policy framework which will convince investors to release the huge long-term capital finance required. It needs a supportive regulatory framework and carefully directed financial support through appropriate finance vehicles to help get projects off the ground. The result would be a European core transport network shifting freight and passenger flows towards more sustainable transport modes; high-speed broadband available in every part of the EU; and an energy network capable of delivering on the promise of the internal market, accessing new energy sources and exploiting new smart technologies.

Att ta itu med den utmaning som resurseffektivitet, klimatförändringar och en tryggare och effektivare energiförsörjning innebär är ett av de centrala målen för Europa 2020-strategin. Det innebär inte endast att man får fart på ekonomin så att de överenskomna målen kan nås, utan också att man främjar investeringar i den miljövänligare teknik och de miljövänligare tjänster som anses ha störst potential när det gäller framtida exportutsikter och arbetstillfällen i en industri som redan sysselsätter 3,5 miljoner européer[7]. Alla medel som EU har till sitt förfogande, däribland innovativa finansieringsinstrument och finansieringskällor, måste tas i effektivt bruk för att detta ambitiösa mål ska kunna uppnås.

Such support needs to be targeted on key priorities – removing bottlenecks on strategic trans-European axes, encouraging their extension and building cross-border and inter-modal connections. Strict criteria are also needed to select the best projects: those that can demonstrate that they have the management capacity required and can be launched in a reasonable timeframe, and that they meet sustainability benchmarks. Whilst for some infrastructure, like rail transport or bringing networks to sparsely-populated communities, public investment will always be needed, for other areas the ability of projects to attract private financing could also be an important criterion. A common approach would be needed between the EU and national budgets, the European Investment Bank and private funding sources to determine the priorities for investment and to provide the right catalyst for action. This requires the right regulatory framework at EU level, to pool resources from private and public sources. Consideration should also be given to how support could include projects stretching beyond the borders of the EU, to the mutual benefit of our neighbours and ourselves.

Ett alternativ vore att ge EU:s budget en ny utformning och upprätta särskilda, storskaliga fonder för att genomföra investeringar inom sådana områden. Den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa visade att det var möjligt att identifiera och stödja energiprojekt av central strategisk betydelse och åtgärda problemet för att kreditåtstramningen skulle sätta stopp för sådana projekt. Detta bidrog till att skapa förtroende för EU:s långsiktiga energipolitik och ökade investerarnas vilja att frisläppa kapital för projekt med långa ledtider. Denna metod skulle kunna föras fram som ett alternativ som grundar sig på klart avgränsade program. Men en effektivare metod skulle ändå kunna vara att integrera dessa prioriteringar i olika program, grundat på insikten om att samma åtgärd kan och bör avse olika mål samtidigt. Att politikområden som klimatförändringar och energi har företräde tyder redan på en omprioritering inom politikområden som forskning, sammanhållning, jordbruk och landsbygsutveckling – med en tydlig "politisk öronmärkning" balanserad av behovet att undvika nya stelheter. Detta skulle kunna åtföljas av en klart utsagd övergripande skyldighet att kartlägga var program har främjat en sådan politik. Resultatet bör kunna bli att EU entydigt skulle kunna fastställa vilka resurser som bidragit till sådana politikområden som kampen mot klimatförändringar eller stöd till energitrygghet, oberoende av vilka medel som används för att genomföra denna politik.

3.2. Sustainable growth

Den gemensamma jordbrukspolitiken

Mainstreaming energy and climate policies in a resource-efficient economy

En hållbar EU-ekonomi behöver en blomstrande jordbrukssektor som bidrar till uppnåendet av flera olika EU-mål, bl.a. sammanhållning, klimatmål, miljöskydd och biodiversitet, folkhälsa och konkurrenskraft samt livsmedelssäkerhet. Genom en serie reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken har stödet till jordbrukarna i allt högre grad förenats med krav på att dessa mål ska uppnås, och den gemensamma jordbrukspolitikens andel av den totala budgeten har minskat stadigt de senaste åren. Även om den trenden fortsätter kommer jordbruket fortfarande att utgöra en stor offentlig investering – en investering som belastar EU snarare än de nationella budgetarna.

Tackling the challenge of resource efficiency, climate change, and of delivering energy security and efficiency, is one of the core objectives of the Europe 2020 strategy. This not only means gearing up the economy to deliver the agreed goals, but also kick-starting investment in the greener technologies and greener services recognised as having some of the greatest potential for future exports and future jobs as an industry which already employs 3.5 million Europeans [7]. To secure this ambitious goal, all the instruments at the EU's disposal, including innovative financial instruments and sources, need to be harnessed effectively.

En rad reformer har marknadsanpassat EU-jordbruket och bidragit till ökad livsmedelssäkerhet, bättre förvaltning av naturresurser och stabila landsbygdssamhällen. Över en tredjedel av jordbrukarnas inkomster utgörs av betalningar från EU-budgeten. EU-jordbruket fortsätter att vara en stor leverantör av livsmedel av hög kvalitet vid en tidpunkt då den snabba befolkningsökningen i världen skapar ett allt större behov av livsmedel. Jordbruksindustrin är en viktig källa till dynamik för EU:s ekonomi.

One option would be to reshape the EU budget to create large-scale, dedicated funds devoted to the delivery of investment in such areas. The European Economic Recovery Plan showed how it was possible to identify and support key strategic energy projects, and address the risk that the credit crunch brought such projects to a standstill. It helped to give credibility to the EU's long-range policies on energy, as well as increasing the willingness of investors to release capital for projects with long lead-times. This approach could be taken forward as an option based on distinct programmes. Nevertheless, mainstreaming these priorities into different programmes may be a more effective approach, recognising that the same action can and should pursue different objectives at once. The primacy of policy goals like climate change and energy would already point to a re-prioritisation inside policies like research, cohesion, agriculture and rural development – with a clear political earmarking balanced by the need to avoid new rigidities. This could be accompanied with a clear cross-cutting obligation to identify where programmes had promoted such policies. The result should mean that the EU would be able to set out clearly what resources were contributing to policies like tackling climate change or supporting energy security, irrespective of the instruments through which these policies are delivered.

Men det finns också uppenbara problem som behöver åtgärdas. Fördelningen av direktstödet grundar sig på referensvärden som är över tio år gamla vid det här laget, och nivån på det direktstöd som betalas till jordbrukarna varierar mellan olika medlemsstater. En viss variation kan vara motiverad, men i övrigt finns det starka skäl för att så småningom närma nivåerna till varandra. Om man frångår historiska referensramar kan man också undvika en beroendekultur som kan orsaka tvekan att använda incitament för att garantera resultat. Detta väcker också frågor om tryck på jordbrukarinkomster och produktionskostnader, samt frågan om mål och prioriteringar inom den gemensamma jordbrukspolitikens båda pelare.

The Common Agriculture Policy

Europeiska rådet framhöll i juni att en hållbar, produktiv och konkurrenskraftig jordbrukssektor skulle kunna ge ett värdefullt bidrag till Europa 2020-strategin, med hänsyn tagen till sysselsättningspotentialen i landsbygdsområden och kravet på sund konkurrens.

A sustainable EU economy needs a thriving agricultural sector making its contribution to a wide variety of EU objectives – including cohesion, climate change, environmental protection and biodiversity, health and competitiveness, as well as food security. A series of reforms to the Common Agricultural Policy has seen support to farmers increasingly linked to delivering these goals and the share of the CAP in the overall budget falling steadily in recent years. Continuing the trend would still leave agriculture representing a major public investment – one falling on the EU's shoulders, rather than on national budgets.

Reformarbetet kan fortsätta på olika sätt:

Successive reforms have brought EU agriculture closer to the market and helped to deliver food security, a better management of natural resources and stable rural communities. Over one third of farm income relies on payments from the EU budget. EU farming continues to be a major supplier of high quality food at a time when the needs of a rapidly growing world population continue to grow. The agro-industry is an important source of dynamism in the EU economy.

- En gemensam jordbrukspolitik som i än högre grad riktas in på EU:s mer övergripande politiska prioriteringar, med miljövänligare direktstöd för mer krävande miljöpraxis och positiva förbättringar för att främja innovation och konkurrenskraft på landsbygden, utöver konceptet med tvärvillkor.

However, there are also clear issues to address. The allocation of direct payments is based on reference values now over a decade old, and the levels of direct payments to farmers vary considerably from one Member State to another. Whilst some variation can be justified, there is a strong case for progressively bringing payments levels closer together. Moving away from historical references would also avoid a culture of dependency which may hold back the use of incentives to ensure that results are delivered. This would also raise issues with regard to pressure on farmers' income and on production costs, as well as the question of targeting and prioritisation of both pillars of the CAP.

- En landsbygdsutveckling som syftar till att främja en konkurrenskraftig jordbrukssektor samt innovation t.ex. när det gäller produktionsprocesser och tekniska framsteg, ekonomisk diversifiering i landsbygdsområden, bevarande av miljö och naturresurser, åtgärder mot klimatförändringar (både lindring och anpassning), bidrag till vattenvård och resurseffektivitet samt erbjudande av särskilt stöd till de minst gynnade grupperna inom landsbygdsekonomin – bl.a. de som drabbas av problem som t.ex. ökenspridning.

The European Council underlined in June how a sustainable, productive and competitive agricultural sector could make an important contribution to the Europe 2020 strategy, considering the growth and employment potential of rural areas while ensuring fair competition.

- Ökad tillit till marknadskrafterna samtidigt som man utvecklar försäkringsformer som är förenliga med WTO:s "gröna box" och andra verktyg för att hantera risker som hänger samman med plötsliga förändringar i inkomstnivån i kombination med en bättre fungerande konkurrens i livsmedelskedjan.

Continuing along the path of reform could be pursued in different ways:

- Bättre synergi mellan landsbygdsutvckling och annan EU-politik för att underlätta genomdrivandet av politiska mål t.ex. inom forskning, sysselsättning och nätinfrastruktur, inbegripet samverkan med en gemensam strategisk ram och de nationella reformprogram som omfattas av Europa 2020-strategin.

– Further targeting the CAP on the EU's broader policy priorities with the greening of direct aids to support more demanding environmental practices and positive improvements to boost innovation and competitiveness in the countryside, in addition to the cross-compliance concept;

Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken skulle därför kunna genomföras med olika grader av intensitet. Man skulle kunna begränsa sig till att jämna ut vissa skiljaktigheter t.ex. genom att skapa större rättvisa i fördelningen av direktstödet mellan medlemsstater och jordbrukare. Man skulle kunna vidta en grundlig genomgång av politiken på området för att se till att den blir mer hållbar och göra en ny avvägning mellan politiska mål, jordbrukare och medlemsstater, särskilt genom att införa en mer målinriktad strategi när det gäller prioriteringar. Genom en mer radikal reform skulle man även kunna frångå inkomststödet och de flesta marknadsåtgärder och prioritera frågor relaterade till miljö och klimatförändringar hellre än den gemensamma jordbrukspolitikens ekonomiska och sociala dimension.

– Rural development should aim at fostering a competitive agricultural sector and innovation in areas like production processes and technological progress; economic diversification in rural areas; preserving the environment and natural resources; addressing climate change, both mitigation and adaptation; helping water management and resource efficiency; and offering specific support to the most disadvantaged in the rural economy – including those facing issues such as desertification;

Tillväxt för alla

– Reliance on the market, coupled with the development of forms of insurance compatible with the WTO "green box", and other tools for the management of risks linked to sudden shifts in incomes, combined with better competitive conditions in the food supply chain;

Sammanhållningspolitiken och Europa 2020-strategin

– Better synergy between rural development and other EU policies, to help deliver policies in areas such as research, employment and network infrastructure, including integration with a common strategic framework and the National Reform Programmes under Europe 2020.

Sammanhållningspolitiken har visat sig vara ett av de mest framgångsrika sätten för unionen att visa sitt solidaritetsåtagande, samtidigt som den spridit tillväxt och välstånd i EU. Den förda politiken har gynnsamma effekter för alla: alla medlemsstater drar nytta av att man investerar i EU:s ekonomier. Sammanhållningspolitiken tillhandahåller investeringar för modernisering, stimulerar tillväxten i de minst välmående delarna av EU och fungerar som katalysator för förändring i samtliga EU-regioner. Den skapar större marknader och nya möjligheter för företagen i hela EU. I kombination med strukturreformer och makroekonomisk stabilitet ger den ett reellt bidrag till tillväxten. För att dessa fördelar säkert ska uppnås måste dock sammanhållningsstödet inriktas noga på vissa mål för att maximera mervärdet. Detta kräver disciplinerad fokusering på målen för Europa 2020-strategin och en strikt resultatinriktning.

Reform of the CAP could therefore be pursued with different degrees of intensity. It could restrict itself to ironing out some current discrepancies, such as more equity in the distribution of direct payments between Member States and farmers. It could make major overhauls of the policy in order to ensure that it becomes more sustainable, and reshapes the balance between different policy objectives, farmers and Member States, in particular by introducing a more targeted approach to priorities. A more radical reform would go further, moving away from income support and most market measures, and giving priority to environmental and climate change objectives rather than the economic and social dimensions of the CAP.

Öronmärkningen av sammanhållningsstöd under perioden 2007–2013 till förmån för målen för Lissabonstrategin har visat på fördelarna med att använda olika finansieringsinstrument för att uppnå övergripande politiska mål. För nästa period anger Europa 2020-strategin såväl tydliga gemensamma prioriteringar som en tydlig ram för att kartlägga prioriterade områden för finansiering. Strategin möjliggör vidare en mycket större koncentration än tidigare. Tydliga prioriteringar skulle kunna fastställas för att uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla. Detta innebär att man måste arbeta med att ge stöd till nya företag, främja innovation, minska utsläppen, förbättra kvaliteten på vår miljö, modernisera universiteten, spara energi, utveckla energi-, transport- och telekommunikationsnät av gemensamt EU-intresse, investera i forskningsinfrastruktur, utveckla humankapitalet och bedriva en aktiv integration för att bidra till kampen mot fattigdom.

3.3. Inclusive growth

Den tydliga kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och Europa 2020-strategin erbjuder ett konkret tillfälle att hjälpa EU:s fattigare regioner att komma ikapp samtidigt som man vidareutvecklar sammanhållningspolitiken till en viktig tillväxtfrämjande faktor för hela EU. De nationella reformprogrammen är rätt verktyg för att garantera en effektiv samverkan mellan EU:s utgifter för sammanhållning å ena sidan och nationella reformer och utgiftsprioriteringar å andra sidan.

Cohesion policy and Europe 2020

Sammanhållningspolitiken bör vara fanbärare för Europa 2020-strategins mål att uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla i samtliga regioner. Detta kan bli en kraftfull drivkraft för denna politik och förstärka skyldigheterna enligt fördraget att stärka unionen ekonomiska, sociala och geografiska sammanhållning för att påskynda processen med att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåerna i olika regioner. Gemenskapens resurser bör på samma sätt som hittills inriktas på de fattigaste regionerna och medlemsstaterna i linje med unionens solidaritetsåtagande. Stöd inom ramen för sammanhållningspolitiken är också viktigt för resten av unionen för att åtgärda problem som socialt utanförskap eller miljöförstöring (t.ex. i stadsområden), stödja ekonomisk omstrukturering och en övergång till en mer innovativ och kunskapsbaserad ekonomi samt skapa arbetstillfällen och höja kompetensen. Särskild uppmärksamhet måste fästas vid de regioner som ännu inte helt kommit ikapp. Ett enkelt och rättvist system med övergångsstöd skulle förhindra en ekonomisk chock på grund av en plötslig minskning av finansieringen.

Cohesion has proved one of the most successful ways for the Union to demonstrate its commitment to solidarity, while spreading growth and prosperity across the EU. The policy has positive effects for all: investing in the economies of the EU benefits all Member States. It provides investment for modernisation, galvanises growth in the least prosperous parts of the EU and acts as a catalyst for change in all Europe's regions. It increases markets and creates new business opportunities for the EU as a whole. When coupled with structural reform and macroeconomic stability, it can make a real contribution to growth. However, to ensure these benefits, cohesion funding must be accurately targeted so that its added value is maximised. This points to a disciplined concentration on the objectives of Europe 2020, and a rigorous concentration on results.

Vissa anpassningar av den nuvarande strategiska programplaneringen behöver göras för att öka EU-mervärdet av strategisk programplanering genom bättre samordning mellan Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiken. En sådan samordning kräver tydligare vägledning på europeisk nivå, en mer strategisk förhandlingsprocess mellan partner på lokal och regional nivå, medlemsstaten i fråga och Europeiska kommissionen samt en korrekt uppföljning av de framsteg som gjorts. Resultatet bör bli en samsyn om att Europa 2020-strategin är en pådrivande faktor på alla nivåer, att alla har äganderätt till åtgärder som ska vidtas i partnerskap med EU och med nationella och regionala nivåer.

The earmarking of cohesion spending in 2007-2013 to the objectives of the Lisbon strategy has shown the benefits of using a variety of financial instruments to pursue overarching policy objectives. For the next period the Europe 2020 strategy provides both a clear set of common priorities, and a clear framework for identification of funding priorities. Europe 2020 allows a much greater concentration than in the past. Clear priorities could be fixed to deliver smart, sustainable and inclusive growth, with work on: support for new businesses; innovation; reducing emissions; improving the quality of our environment; modernising universities; energy saving; the development of energy, transport and telecommunication networks with a common EU interest; investment in research infrastructure; human capital development; and active inclusion to help the fight against poverty.

Större koncentration och sammanhållning

The explicit linkage of cohesion policy and Europe 2020 provides a real opportunity to both continue to help the poorer regions of the EU to catch up, and to develop further cohesion policy into an important enabler of growth for the whole of the EU. The National Reform Programmes offer the right vehicle to ensure that EU cohesion spending and national reform and spending priorities are working effectively in tandem.

För att maximera effekten av utgifter för sammanhållning i framtiden måste man se till att medlemsstater och regioner koncentrerar EU-resurser och nationella resurser på överenskomna EU-prioriteringar. Detta kan uppnås genom att man fastställer ett begränsat antal prioriteringar av europeisk betydelse som via Europa 2020-strategin hänger samman med sektorspecifika politiska mål. En sådan “meny” av tematiska prioriteringar med direkt koppling till de integrerade riktlinjerna och flaggskeppsprojekten inom ramen för Europa 2020-strategin skulle presenteras i de rättsliga instrumenten för sammanhållning och också avspegla sammanhållningspolitikens förmåga att tillgodose olika behov (allt från omfattande infrastruktur i vissa regioner till små projekt ledda av lokalsamhället i nedgångna stadsområden). Övergripande prioriteringar som innovation skulle vara obligatoriska. Mer utvecklade regioner skulle kunna åläggas att anslå hela den tillgängliga finansieringen för två eller tre prioriterade ändamål, medan mindre utvecklade regioner skulle få anslå sina större resurser till något fler prioriteringar.

Cohesion policy should become a standard bearer for the objectives of smart, inclusive and sustainable growth of the Europe 2020 strategy in all regions. This can be a powerful driver for the policy, reinforcing the Treaty obligations of strengthening the Union's economic, social and territorial cohesion, so as to accelerate the process of reducing disparities between the levels of development of the different regions. As today, Community resources should be focused on the poorest regions and Member States in line with the Union's commitment to solidarity. Cohesion policy support is also important for the rest of the Union – to tackle issues like social exclusion or environmental degradation (for example in urban areas), to support economic restructuring and the shift to a more innovative and knowledge based economy, and to create jobs and improve skills. Particular attention needs to be paid to those regions which have not yet completed their process of catching up. A simple and fair system of transitional support would avoid an economic shock due a sudden drop of funding.

Det är viktigt att öka samstämmigheten och samordningen med andra EU-instrument för att förverkliga EU:s politik bl.a. inom transport-, kommunikations-, energi-, jordbruks-, miljö- och innovationsområdena. Mottagare av EU-stöd bör erbjudas program som utgör en konsekvent helhet och kompletterar varandra och möjliggör “smart specialisering” i stället för att behöva konfronteras av en mängd delvis överlappande ordningar och olika regler. Mer harmoniserade regler för stödberättigande och genomförande vore ett viktigt steg mot ett mer integrerat genomdrivande av EU:s politik på fältet.

A number of adjustments to the current strategic programming are needed to increase the EU added value of strategic programming, through closer coordination between Europe 2020 and Cohesion Policy. This coordination requires clearer guidance at the European level, a more strategic negotiation process between partners at local and regional level, the Member State and the European Commission, and a proper follow-up of progress made. The result should be a common sense that Europe 2020 is driving policy at all levels, that all have ownership of actions to be undertaken in partnership by EU, national and regional levels.

En gemensam strategisk ram

Greater concentration and coherence

För att EU:s olika politikområden ska samverka bättre till stöd för Europa 2020-strategin och i enlighet med de integrerade riktlinjerna skulle kommissionen kunna anta en gemensam strategisk ram med huvudlinjer för en övergripande investeringsstrategi som omsätter målen för Europa 2020-strategin i investeringsprioriteringar. I den strategiska ramen skulle framför allt identifieras investeringsbehov vad avser överordnade mål och flaggskeppsprojekt. Den skulle också belysa vilka reformer som behöver göras för att de investeringar som sammanhållningspolitiken stöder ska ha maximal effekt.

To maximize the impact of cohesion spending in the future, it will be necessary to ensure that Member States and regions concentrate EU and national resources on agreed EU priorities. This can be achieved by identifying a limited number of priorities of European importance, linked through the Europe 2020 Strategy to sectoral policy objectives. Such a "menu" of thematic priorities directly linked to the Integrated Guidelines and flagship projects of Europe 2020 would be presented in the legal instruments for cohesion, reflecting also the ability of cohesion policy to address different needs (such as from large infrastructure in some regions to small community led projects in deprived urban areas). Crosscutting priorities, such as innovation, would be obligatory. More developed regions could be required to allocate the entirety of the financial allocation available to two or three priorities, while less developed regions could devote their larger resources to a slightly wider range of priorities.

En sådan ram skulle ersätta det nuvarande upplägget med olika uppsättningar av strategiska riktlinjer för olika politikområden och garantera bättre samordning mellan dessa. Den skulle täcka de åtgärder som i dag omfattas av sammanhållningsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Den strategiska ramen skulle också identifiera kopplingar till och samordning med andra EU-instrument, t.ex. program för forskning, innovation eller livslångt lärande samt förekomsten av nätverk.

Increased coherence and coordination with other EU instruments delivering EU policies in areas including transport, communications, energy, agriculture, environment, and innovation would be essential. Beneficiaries of EU support should be offered a consistent set of programmes complementing each other and allowing for "smart specialisation", rather than being confronted with a multitude of partially overlapping schemes and different rules. A greater harmonization of eligibility and implementation rules would be an important step towards a more integrated delivery of EU policies on the ground.

Ett partnerskapsavtal för utveckling och investeringar med inriktning på de resultat som EU-stödet väntas ge

A common strategic framework

På grundval av den strategiska ramen skulle medlemsstaterna kunna lägga fram sin utvecklingsstrategi i sina nationella reformprogram för att garantera ett starkt ansvarstagande på nationell och regional nivå. Strategin skulle innebära en kartläggning av hur medlemsstaten i fråga och dess regioner avser att förverkliga prioriteringarna och målen i Europa 2020-strategin och flaggskeppsprojekten samt i tematiska och länderspecifika rekommendationer. Vidare skulle strategin ange vilka positiva förändringar de avser att uppnå med hjälp av EU-stödet. Diskussionerna med kommissionen skulle utmynna i ett partnerskapsavtal för utveckling och investeringar mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten som avspeglar parternas åtaganden på nationell och regional nivå.

In order to strengthen the integration of EU policies for the delivery of the Europe 2020 strategy and in accordance with the Integrated Guidelines, the Commission could adopt a common Strategic Framework, outlining a comprehensive investment strategy translating the targets and objectives of Europe 2020 into investment priorities. It would identify, in particular, investment needs in relation to headline targets and flagship projects. It would also highlight the reforms needed to maximise the impact of investment supported by cohesion policy.

Avtalet skulle ange vilka mål som ska uppnås, hur framstegen mot dessa mål ska mätas och kvantifieras och hur nationella resurser och EU-resurser ska fördelas mellan olika prioriterade områden och program. Avtalet skulle också ange vissa villkor som hänger samman med de reformer som behövs för att garantera konkreta resultat. I avtalet skulle vid behov anges vilka strategiska projekt som ska tas med (t.ex. viktiga transport- och energilänkar). Vidare skulle avtalet beskriva den samordning mellan EU-fonderna som ska ske på nationell nivå.

Such a framework would replace the current approach of separate sets of strategic guidelines for policies and would ensure greater coordination between them. It would encompass the actions covered today by the Cohesion Fund, the European Regional Development Fund, the European Social Fund, the European Fisheries Fund and the European Agricultural Fund for Rural Development. The framework would also identify linkages and coordination mechanisms with other EU instruments such as programmes for research, innovation, lifelong learning, and networks.

Med en sådan metod skulle en första potentiell resurstilldelning mellan medlemsstater och regioner – vilket är ett politiskt uttryck för solidaritet – förenas med effektiva rutiner som garanterar att stödnivån motsvaras av att målen uppnås.

A Development and Investment Partnership Contract to focus on the results expected from EU support

Bättre kvalitet på utgifterna

Based on the Strategic Framework, Member States would present their development strategy in their National Reform Programmes, in order to ensure strong ownership of EU priorities and national and regional level. This strategy would identify how the Member State and its regions seek to address the priorities and targets established in Europe 2020, the Flagship projects and thematic and country-specific recommendations. It would also define the positive changes they aim to achieve with EU support. The result of the discussion with the Commission would be a Development and Investment Partnership Contract between the Commission and the Member State reflecting the commitments of partners at national and regional level.

Den offentliga sektorns institutionella kapacitet på nationell, regional och lokal nivå är avgörande för att man på ett framgångsrikt sätt ska kunna utarbeta, genomföra och övervaka den politik som krävs för att målen för Europa 2020-strategin ska kunna uppnås. De deltagande myndigheternas och mottagarnas tekniska och administrativa kapacitet är också av yttersta vikt för att de ska kunna tillgodogöra sig gemenskapsresurser på ett smidigt sätt. Om den institutionella och administrativa kapaciteten förstärks kan det underlätta strukturella anpassningar och främja tillväxt och skapande av arbetstillfällen – vilket i sin tur väsentligt kan förbättra kvaliteten på de offentliga utgifterna. Vid tilldelningen av ekonomiska medel bör man därför ta hänsyn till medlemsstaternas och regionernas möjligheter att faktiskt utnyttja dem och till behovet av att följa principerna för samfinansiering och additionalitet samt vara medveten om trycket på de nationella budgetarna.

The Contract would set out the objectives to be achieved, how progress towards the achievement of these objectives will be quantified and measured and the allocation of national and EU resources among priority areas and programmes. The Contract would also establish a limited number of conditionalities, linked to the reforms needed to ensure effective delivery. Where relevant, it would identify strategic projects to be included (e.g. key transport and energy interconnectors). It would also describe the coordination between EU funds to be applied at national level.

Sammanhållningspolitiken kan spela en viktig roll i detta sammanhang genom att finansiera åtgärder för att förbättra den institutionella kapaciteten, främja en förvaltningsreform och gynna uppkomsten av en resultatinriktad kultur. Detta kan fördjupas genom ett välriktat tekniskt stöd som hjälper medlemsstater och regioner att förbereda, genomföra och övervaka stora investeringsprogram t.ex. inom nätinfrastruktur- eller miljöområdet.

The result of such an approach would be to link the initial potential allocation of resources between Member States and regions – a political choice about how to express solidarity – with an effective mechanism ensuring that the level of support is matched by the achievement of targets and objectives.

En annan möjlig teknik för att höja kvaliteten på utgifterna är att införa något slag av kvalitetskonkurrens mellan programmen för sammanhållningsstöd. Det kan t.ex. vara fråga om att en liten del av stödet läggs undan i en resultatfond som står öppen för alla stödberättigade medlemsstater och regioner. Stödet skulle tilldelas på grundval av de framsteg som görs för att uppnå målen för Europa 2020-strategin.

Improving the quality of expenditure

Färdigheter som motsvarar morgondagens behov

The institutional capacity of the public sector at national, regional and local level is key for successful development, implementation and monitoring of the policies needed to reach Europe 2020 objectives. The smooth absorption of Community resources also critically depends on the technical and administrative capacity of the participating public authorities and beneficiaries. Strengthening institutional and administrative capacity can underpin structural adjustments and foster growth and jobs – and in turn significantly improve the quality of public expenditure. The allocation of financial resources should therefore take into account the capacity of Member States and regions to effectively utilise these resources and the need to respect the principles of co-financing and additionality, as well as recognising the pressure on the national budgets.

Det är avgörande för en europeisk ekonomi som bygger på kunskap att arbetskraften får fler och bättre färdigheter. Allt fler arbeten kommer att kräva större yrkeskunskap för att kunna utföras. EU-åtgärderna bör därför inriktas på att säkerställa att målen för Europa 2020-strategin uppnås, och utbildningen bör vara fokuserad på att tillgodose morgondagens behov inom ekonomin. Målinriktade investeringar kan erbjuda ett betydande mervärde genom att främja anpassningsförmåga och livslångt lärande, särskilt genom stöd till nationella strategier för att reformera utbildningssystem och för att förbättra den institutionella kapaciteten.

Cohesion policy can play an important role in this respect by financing institutional capacity measures, promoting administrative reform, and fostering a culture geared to performance and results. This could be deepened through focused technical assistance facilities to support Member States and regions in preparing, implementing and monitoring large investment programmes in areas such as network infrastructure or environment.

Europeiska socialfonden stöder redan utbildning för omkring nio miljoner EU-invånare varje år. Detta speglar en jämvikt i EU:s ekonomiska politik – en praktisk demonstration av hur EU aktivt främjar integration vid sidan av tillväxt. Genom gränsöverskridande erfarenheter understöder man befolkningsgrupper eller politikområden som annars får föga eller inget stöd, och man uppmärksammar särskilt innovativa infallsvinklar på sysselsättning, utbildning och social delaktighet.

Another technique to increase the quality of spending would be to introduce some form of qualitative competition among programmes for cohesion funding. This could mean setting aside a limited share of cohesion funding in a performance reserve open to all eligible Member States and regions. It would be allocated on the basis on progress made by national and regional programmes towards Europe 2020 objectives.

Europeiska socialfonden skulle kunna omfokuseras för att säkerställa målen för Europa 2020-strategin. Ett övergripande europeiskt sysselsättningsinitaitiv skulle kunna ge bättre färdigheter, rörlighet, anpassningsförmåga och samhällsdeltagande genom gemensamma initiativ när det gäller utbildning, sysselsättning och social integration. En annan aspekt som har direkt betydelse för EU är integreringen av minoriteter (t.ex. romer) och migranter, där åtgärder för att garantera social integration och lagstadgade rättigheter för migranter är intimt förknippade med EU:s syn på migration i allmänhet. Samtidigt är arbete och kompetens viktiga beståndsdelar i EU:s vision om ekonomin på ett sätt som antyder att det behövs både mer synlighet och förutsägbara finansieringsvolymer inom den gemensamma strategiska ram för sammanhållningspolitiken som redovisas ovan.

The right skills for tomorrow's workforce

Stöd till sektorer under press

A workforce with more and better skills is central to a European economy built on knowledge. More and more jobs will rely on higher skills. EU action should therefore be focused on securing the 2020 objectives, training for the needs of tomorrow's economy. Targeted investment can offer significant added value in encouraging adaptability and lifelong learning, in particular by assisting national strategies for reforming education and training systems and for improving institutional capacity.

På grund av EU-ekonomins storlek och mångfald kan det inte hjälpas att majoriteten ibland gynnas på minoritetens bekostnad. Som exempel kan nämnas ett handelsavtal som öppnar betydande nya marknader för export från EU, men som innebär en betydande förändring av konkurrensklimatet för vissa sektorer. Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter har redan gett ett bra exempel på hur sådana lokala negativa effekter kan hanteras, och en utvidgad fond skulle kunna inrättas permanent för att lindra effekterna av vissa allvarliga störningar som drabbar arbetskraften i en medlemsstat. En sådan fond måste också fungera enkelt för att kunna reagera snabbare på förändrade ekonomiska förhållanden.

The European Social Fund already supports training for some 9 million Europeans each year. It reflects a balance in EU economic policies – a practical demonstration of how the EU actively promotes inclusion alongside growth. It uses cross-border experience to bring support to social groups or policy areas that would otherwise receive little or no support, as well as a special focus on innovative approaches to employment, training and social inclusion.

3.4. Medborgarskap

The European Social Fund could be refocused on securing the 2020 objectives. A comprehensive European Employment initiative could improve skills, mobility, adaptability and participation in society through joint initiatives in the area of education, employment and integration. Another strand of direct importance to the EU is the integration of minorities such as the Roma and migrants, where action to ensure social inclusion and legal rights for migrants is closely linked to the EU approach to migration as a whole. At the same time, the importance of jobs and skills to the EU's vision for the economy points to the need for both greater visibility and predictable funding volumes within the common strategic cohesion framework described above.

Många olika EU-program bidrar på olika sätt till att befästa unionsmedborgarskapet. Varje gång allmänheten ser konkreta effekter av EU:s åtgärder – vare sig det gäller mobilitetsstipendier, forskningsresultat eller projekt för lokal sammanhållning – visar det hur EU tjänar allmänheten. Program som stödjer kulturell mångfald visar att den europeiska integrationen kan påverka människor på ett oändligt antal sätt.

Supporting sectors put under pressure

EU:s åtgärder på området omfattar även olika rättigheter, såsom skyddet av de grundläggande rättigheterna och de gemensamma europeiska värderingarna. Åtgärder skulle kunna vidtas för att utveckla området med rättvisa, undanröja hinder för gränsöverskridande civilrättsliga förfaranden och affärstransaktioner med enskilda, för att främja ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende i brottmål samt tillgången till rättvisa inom hela EU.

The scale and diverse profile of the EU economy means that inevitably, there are times when the benefits enjoyed by the many come at the cost of the few. An example might be a trade agreement that opens up significant new markets for EU exports, but which means a significant change in the competitive climate for particular sectors. The European Globalisation Adjustment Fund has already provided a good example of how such localised negative effects can be tackled, and an extended fund could be put on a permanent footing to help cushion the impact of certain major disruptions on the workforce in a Member State. The functioning of this Fund needs also to be simplified to become more reactive to changes of economic circumstances.

Specifika kultur- och medborgarskapsprogram hjälper också människor inom EU att övervinna kulturella barriärer och dra full nytta av EU-områdets möjligheter. Olika program inriktas på att främja kulturellt samarbete och det gemensamma europeiska kulturarvet, allmänhetens interaktion och ungdomars engagemang i det europeiska samhället. Dessa insatser skulle kunna inarbetas i ett enda välexponerat program för enhet och mångfald vilket skulle kunna hanteras med hjälp av delad förvaltning.

3.4. Citizenship

Också Europeiska solidaritetsfonden illustrerar EU:s engagemang gentemot allmänheten eftersom EU på så sätt reagerar på krissituationer. Sedan 2002 har EU kunnat bevilja över 2,1 miljarder euro i stöd till medlemsstater och regioner som drabbats av allvarliga naturkatastrofer. Erfarenheten visar dock att arbetsmetoderna för fonden har allvarliga begränsningar och svagheter. Några av de frågor som måste lösas är hur snabbt medel från fonden kan ställas till förfogande, insynen i kriterierna för att mobilisera fonden och fondens begränsning till naturkatastrofer. Fonden är inte permanent finansierad och kan inte mobiliseras för alla typer av stora katastrofer. Bidrag från EU:s budget skulle kunna fylla ett behov eftersom systemet gör det svårt att snabbt sätta in medlemsstaternas civilskyddsteam där de behövs. Ett sådant bidrag skulle också kunna användas för att utveckla ett effektivt civilskyddsnätverk – ett exempel då EU-samarbetet kan vara avgörande för de behövande, både inom och utanför Europeiska unionen.

Many different EU spending programmes contribute in different ways to the consolidation of EU citizenship. Every time a citizen sees the concrete effects of EU action – from mobility grants to the results of research to local cohesion projects – it helps to illustrate the vocation of the Union to serve its citizens. Programmes which support cultural diversity help to show how European integration can touch citizens in a huge variety of ways.

Ett annat viktigt utgiftsområde som direkt påverkar allmänheten är området med frihet, säkerhet och rättvisa. Dessa politiska insatser sker i frågor där det finns ett tydligt gemensamt intresse av en framgångsrik tillämpning. Stöd till effektiv gränsförvaltning och till utbyte av information och sakkunskap för en effektiv rättstillämpning eller för att genomföra asyl- och invandringspolitiken, främjar EU som helhet. Under nästa finansieringsperiod bör tyngdpunkten ligga på förvaltningen av de yttre gränserna (däribland SIS II/VIS-systemen och det kommande in- och utresesystemet), återvändandepolitiken, asylfrågor och integration av personer som invandrat lagligen. På dessa områden bör man prioritera fördelningen av bördan mellan medlemsstaterna, stödet till de nationella förvaltningarnas arbete och en gemensam resurssamling. Därmed kan man på ett kostnadseffektivt sätt genomföra politiken konkret.

EU action in this area also covers the "rights" dimension, such promoting fundamental rights and EU values. Action could include developing the EU as an area of justice to eliminate obstacles for the good functioning of cross-border civil proceedings and business-to-consumer relations, promoting mutual recognition and mutual trust in criminal proceedings, and fostering access to justice throughout the EU.

3.5. Föranslutningsstöd

More specific cultural and citizenship programmes also help preparing Europeans to overcome cultural barriers and use the opportunities of the European space to the full. Different programmes aiming at promoting cultural cooperation and Europe's cultural heritage, citizens' interaction and the involvement of young people in European society might be integrated into one visible programme promoting European unity in diversity and could benefit from joint management.

Genom att ekonomiskt stödja integrationen via utvidgning kan EU nå sina mål på ett antal områden som är viktiga för den ekonomiska återhämtningen och för en hållbar tillväxt, däribland energi, infrastrukturnät, miljöskydd och insatser för att hantera klimatförändringarna. Det bidrar också till att göra kandidatländer och potentiella kandidatländer klara för eventuell anslutning, bland annat genom att länderna införlivar EU:s prioriteringar för Europa 2020-målen med sina nationella prioriteringar. Detta bör därför även fortsättningsvis vara ett verktyg för att främja väl genomförda utvidgningar.

The responsibilities of the EU towards its citizens are also shown in the European Union Solidarity Fund. This has allowed the EU to demonstrate its collective commitment to help respond to situations of crisis. Since 2002, the EU has been able to grant more than € 2.1 billion to support Member States and regions hit by major natural disasters. However, experience points to some important limitations and weaknesses in the operation of the Fund. The speed with which aid from the Fund is made available, the transparency of the criteria for mobilising the Fund and its limitation to disasters of natural origin are all issues to address. For example, the Fund is not funded on a permanent footing and cannot help follow all kinds of major disasters. An EU budget contribution could also help to plug gaps in the system which prevent Member States' civil protection teams from being deployed quickly where they are needed, and help the development of an effective civil protection network – an example of EU cooperation that can make a real difference to those in need both inside and outside the EU.

3.6 Europa i världen

Another important area of direct relevance to citizens is spending on policies central to the delivery of freedom, security and justice. These are policies where there is a clear common interest in successful delivery. Support to effective border management, to the exchange of information and expertise to apply justice effectively, or to implement policies on asylum and migration, benefits the Union as a whole. The emphasis in the next financing period will have to be on management of external borders (including SIS II/VIS and the future entry/exit system), return policy, asylum and integration of legal immigrants. On these issues, burden sharing among Member States, support to the work of national administrations and pooling of resources with the EU budget are priorities in order to find cost-effective ways of ensuring the effective delivery of these policies.

Allmänheten förväntar sig att EU ska främja våra intressen och utnyttja sitt internationella inflytande. Frågor som fattigdomsbekämpning, migration, konkurrenskraft, klimatförändring, energi, terrorism och organiserad brottslighet kan bara hanteras internationellt. I takt med den ökande globaliseringen är det viktigt att den internationella dagordningen för att säkra en hållbar tillväxt och sysselsättning i Europa kompletteras med dagordningen för de yttre frågorna. Solidaritetsfrågorna har dessutom av naturliga skäl en yttre dimension: EU är med rätta stolt över att vara världens största biståndsgivare till utveckling och humanitära ändamål – EU och dess medlemsstater står för cirka 55 % av det sammanlagda internationella biståndet – och går i spetsen för fattigdomsbekämpningen. Europeiska unionen är väl medveten om hur viktiga millennieutvecklingsmålen är för stabiliteten, säkerheten och välfärden i stora delar av världen.

3.5. Pre-accession support

Samtidigt bör EU:s resurser användas effektivt, både internationellt och inom unionen. Det krävs en intelligent analys av var gemensamma insatser kan ge ett bättre mervärde än olika nationella insatser. Det krävs också en samstämmighet mellan utgiftsprogram och tunga politiska frågor och en ny syn på de verktyg och instrument som används.

Financial support for closer integration through the enlargement process helps the EU to achieve its objectives in a number of areas which are key to economic recovery and sustainable growth, including energy, network infrastructures, the protection of the environment and efforts to address climate change. It also helps to ensure that candidate countries and potential candidates are fully prepared for eventual accession, including through encouraging countries to consolidate EU priorities linked to Europe 2020 objectives into their national priorities. It should therefore continue to be one of the tools to promote successful enlargement.

Den nya strukturen för yttre åtgärder som infördes genom Lissabonfördraget kommer att underlätta detta arbete, eftersom EU:s olika verktyg för yttre politik kommer att kunna användas på ett kreativt sätt så att man kan arbeta långsiktigt med strategiska frågor.

3.6 Global Europe

Främja EU:s värderingar och intressen internationellt

Europeans expect the EU to promote its interests and exert its influence on the international stage. Issues such as poverty alleviation, migration, competitiveness, climate change, energy, terrorism and organised crime can only be tackled in an international context. In the age of globalisation, it is essential that the internal agenda of securing sustainable growth and jobs in Europe is complemented with an external agenda. In addition, of course, solidarity has an external dimension: the EU is rightly proud to be the world's largest development and humanitarian donor – with the EU and its Member States providing around 55% of the total worldwide – a champion of the fight against poverty, and is acutely conscious of the importance of the Millennium Development Goals to the stability, security and well-being of large areas of the globe.

Inrättandet av Europeiska utrikestjänsten ger EU det verktyg som behövs för att tillvarata unionens intressen internationellt på ett sätt som motsvarar unionens ekonomiska och politiska vikt. För att göra EU:s instrument välinriktade krävs en tydlig strategisk överblick, rätt förbindelser med tredjeland och välanpassade instrument. Instrumenten bör t.ex. vara känsliga för förändrade prioriteringar och möjliga att anpassa till olika förhållanden. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt några centrala internationella frågor som EU står inför idag. EU och dess medlemsstater måste till exempel vara i stånd att leva upp till sina åtaganden om finansiering av klimatåtgärder. Särskilda överväganden bör göras på denna punkt mot bakgrund av hur förhandlingarna fortskrider, för att se till att EU:s bidrag till de internationella insatserna är samordnade och synliga och för att öppna för stordriftsfördelar i utgiftsförvaltningen. Man bör även överväga om EU:s budget behöver kompletteras av ett separat instrument för att inrätta ett gemensamt, stabilt och väl synligt EU-bidrag. Ett annat exempel är migration, där insatserna både inom och utanför EU:s gränser bör utformas på ett välavvägt och effektivt sätt.

The same rules apply to the effective use of EU resources internationally as inside the Union: an intelligent look at where collective action can deliver better value than a collection of national actions; coherence between spending programmes and key policies; and a fresh look at the delivery mechanisms and instruments being used.

Hantering av krissituationer

Applying this approach will be facilitated by the new structures for external relations under the Lisbon Treaty, with the opportunity to use the different tools of EU external policy creatively, and to work within a long-term strategic framework.

Det är särskilt viktigt att förbättra unionens kapacitet att hantera storskaliga konflikter eller katastrofer. EU:s främsta bidrag till den bredare säkerhetsaspekten i de yttre förbindelserna tyder på att man bör vidareutveckla de befintliga verktygen såsom stabilitetsinstrumentet, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och valövervakningsuppdragen. Viktigt är hur snabbt man kan vara på plats, flexibilitet, och möjligheterna att modifiera insatserna mot bakgrund av förändrade politiska omständigheter.

Projecting the EU's values and interests globally

EU är en givare av humanitärt bistånd med hög profil och tillhandahåller katastrofbistånd på ett effektivt sätt. Katastrofbiståndet bör dock snabbare och i högre grad åtföljas av utvecklingsåtgärder för att genomföra återuppbyggnad efter kriser och utveckla motståndskraften i framtiden. Detta arbete försvåras av att budgeten inte är flexibel. Under den innevarande finansieringsperioden har budgeten för humanitärt bistånd varje år behövt utnyttja reserven för katastrofbistånd, vilket visar på de stora behoven på detta budgetområde.

The establishment of the EEAS gives the EU the tools it needs to improve the ability of the EU's to project its interests across the world, in line with its economic and political importance. The ability of the EU to target its instruments effectively needs a clear strategic overview, the right relationship with third country partners, and well-designed instruments. Instruments need to be sufficiently responsive to changing priorities and adapted to different circumstances. Some of the key global issues faced by the Union today need particular attention. For example, the EU and its Member States will need to be able to deliver on climate finance commitments. This deserves a separate reflection which will be influenced by the progress of negotiations and will need to ensure the coherence and visibility of the EU contribution to international efforts; effectiveness; and permit economies of scale in the management of disbursements. It should also include whether the role of the EU budget should be complemented by a separate instrument to bring together a stable and visible collective EU contribution. Another example is migration, which faces the need to calibrate effectively action inside the EU and beyond its borders.

Fattigdomsminskning

Responding to crisis situations

Ett av EU:s centrala mål i linje med de gemensamma värderingarna är att bekämpa fattigdom. Biståndet till de minst utvecklade länderna inverkar konkret på tillgången till livsmedel, hälsovård, utbildning och dricksvatten samt anpassningen till klimatförändringarna. EU går i bräschen för att kunna nå millennieutvecklingsmålen till år 2015. Det gemensamma åtagandet att fram till år 2015 ägna 0,7 % av BNI åt utvecklingsbiståndet visar hur viktiga de yttre finansiella åtgärderna är för målen. För att nå dit krävs en väsentlig ökning av utvecklingsbiståndets sammanlagda volym.

It is particularly important to improve the Union's ability to respond to large-scale conflicts or disasters. The EU's essential contribution to the broader security dimension of external relations points to a need to build on current tools like the Instrument for Stability, CFSP actions and Election Observation Missions. Speed of deployment, flexibility and the ability to modulate action in line with changing political circumstances are all essential components.

Eftersom det finns klara tecken på att EU:s biståndspolitik ger ett stort mervärde bör EU delta i denna ökning. EU:s utvecklingspolitik har redan internationell räckvidd – jämfört med medlemsstaternas inriktning på ett begränsat antal mottagare – och för många deltagarländer är EU den enda större biståndsgivaren de kommer i kontakt med. Tack vare EU:s insatser uppnås mål på ett konsekvent och samordnat sätt över hela världen. EU:s insatser har alltså väsentliga fördelar jämfört med de nationella insatserna med avseende på närvaro, omfattning och målinriktning samt politisk tyngd. Det finns god potential för att åstadkomma en bättre arbetsfördelning mellan givarna, främja viktiga stordriftsfördelar och ge mottagarna en enda kontaktpunkt. Arbetet ger också åtgärderna den vikt och legitimitet som följer av att 27 medlemsstater agerar gemensamt.

The EU's humanitarian aid is one of the most high-profile and effective suppliers of emergency assistance. However, the phase of emergency aid should be more quickly and substantially followed by development actions to rebuild from crisis situations and to develop more resilience for the future. This is held back by the inflexibilities in the budget. The humanitarian aid budget has had to access the Emergency Aid Reserve every year of the present financing period, pointing to the heavy calls being made in this area of the budget.

Erfarenheten visar att ett effektivt och högkvalitativt arbete kräver särskilda ansträngningar för att samordna givarna och styrelseformerna. Som en av de främsta internationella givarna har EU ett naturligt inflytande på styrelseformer, regionalt samarbete, ekonomisk utveckling och infrastruktur som inte skulle tillfalla en medlemsstat som agerar självständigt. Sedan det europeiska samförståndet om utveckling[8] antogs 2006 har man gjort goda framsteg när det gäller att samla resurserna från alla europeiska biståndsgivare för att förhindra dubbelarbete och målinrikta insatserna vid behov. Men fortfarande är biståndet splittrat, vilket leder till en viss ineffektivitet som får både ekonomiska och politiska följder. Att avhjälpa dessa svagheter skulle ge medlemsstaterna väsentliga effektivitetsvinster – motsvarande cirka 6 miljarder per år[9] – underlätta arbetet vid partnerländernas förvaltningar och hjälpa EU att utnyttja sitt inflytande till fullo. Andra centrala prioriteringar är att få rätt balans mellan å ena sidan förutsebarheten på biståndsnivåerna i partnerländerna och å andra sidan lämplig flexibilitet och anpassning till förändringar såsom kraftiga fluktuationer i livsmedelspriser eller behovet av effektiv återuppbyggnad efter katastrofer.

Poverty Alleviation

EU har inrättat förvaltningsfonder som till exempel EU–Afrika-förvaltningsfonden för infrastruktur för att kanalisera stöd från kommissionen och medlemsstaterna på ett sådant sätt att de kan förenas med utlåningskapaciteten hos EIB och medlemsstaternas utvecklingsbanker vilket ger en stor multiplikatoreffekt. Denna lösning kan utforskas vidare.Andra prioriteringar är att se till att EU:s utvecklingspolitik klart och tydligt bidrar till att förbättra styrelseformerna i partnerländerna och även fortsättningsvis förbättrar biståndets faktiska effekter. Detta förutsätter en starkare inriktning på projekt med stort mervärde för unionen och partnerskapsavtal som är tydliga, målinriktade och resultatstyrda. Erfarenheterna av de olika ekonomiska system som idag styr Europeiska utvecklingsfonden och samarbetsinstrumenten har väckt viktiga frågor avseende effektivitet, flexibilitet och demokratiskt medinflytande som bör utredas vidare.

As a Europe built on values, combating global poverty is one of the EU’s core goals. Assistance to least developed countries makes a real impact on challenges like access to food, health, education and clean water, as well as adapting to the consequences of climate change. The EU is at the forefront of efforts to achieve the Millennium Development Goals by 2015. Its collective commitment to dedicate 0.7% of GNI by 2015 to official development aid recognises the important role external financial action plays in reaching our objectives. It implies a substantial increase of the overall volume of development assistance.

EU bör därutöver fundera över hur man kan utveckla en mer sofistikerad hållning till förändringar i partnerländerna, till exempel i medelinkomstländer och tillväxtekonomier, där samarbetet om ekonomi, miljöfrågor och socialt partnerskap blir allt viktigare vid sidan om utvecklingsfrågorna.

Since there is clear evidence that development policy at EU level can offer high value added, the EU level should play its part in this increase. EU development policy already offers a global reach – compared to Member States' concentration on a limited number of partners – and for many partner countries, it is the only significant development presence to be seen. Through its action, the EU is able to implement a consistent and coherent set of objectives across the world. So in terms of presence, scale and focus of operations and political weight EU intervention offers significant benefits over national action. It offers a big potential for a better division of labour between donors, promoting important economies of scale and a single contact point for beneficiaries. It also carries the weight and legitimacy associated with 27 Member States acting together.

Nära och goda relationer med de närmaste grannländerna

Experience shows that effective, high quality delivery needs a particular effort in terms of donor coordination and governance arrangements. The EU's role as the primary global donor gives it a voice on issues such as governance, regional cooperation, economic development and infrastructure not possible for Member States acting alone. Following the adoption of the European Consensus on Development in 2006 [8], progress has been made in pooling resources from all European aid donors to prevent overlaps and bring concentration where necessary. But fragmentation of aid remains, causing inefficiencies with both financial and political consequences. Tackling these weaknesses would bring both substantial efficiency gains for Member States – estimated at up to € 6 billion a year [9] – facilitate the work of partner country administrations, and help the EU to use its influence to the full. Other key priorities include the right balance between predictability in aid levels for partner countries and the need for an appropriate degree of flexibility, to adapt to changing situations such as major changes in food prices and the need to deliver effective post-disaster reconstruction programmes.

I EU:s grannländer bor cirka 300 miljoner människor och detta ger stora möjligheter. För att säkra välståndet och stabiliteten på lång sikt och för att leva upp till sitt ansvar som global aktör bör EU verka för sina värderingar och stödja den ekonomiska utvecklingen i de yttre gränsområdena. Ekonomiskt stöd kan vara en viktig hävstång för en effektiv grannskapspolitik. Tyngdpunkten bör ligga på att förse EU:s närmaste grannländer med trovärdiga incitament till reform och samarbete, oavsett om de på längre sikt har några planer på anslutning till EU eller ej. Framför allt bör särskild uppmärksamhet ägnas åt fördjupade och omfattande frihandelsavtal och anpassning till inremarknadsbestämmelserna. Frågor som anknyter till dessa bestämmelser och EU:s egna strategiska prioriteringar – såsom energi, migration och gränskontroll samt miljöskydd – bör prioriteras, med särskild inriktning på kapacitets- och institutionsuppbyggnad.

EU trust funds such as the EU-Africa Infrastructure Trust Fund have been created, which channel grant resources from the Commission and Member States in such a way that they can be blended with the lending capacity of the EIB and Member State development banks – bringing an important multiplier effect. These can be explored further.

Grannskapspolitiken är redan ett av de tydligaste exemplen på hur finansiering från EU:s budget och europeiska finansinstitut har samverkat för att öka investeringarna i den sociala och ekonomiska utvecklingen. Ett åtagande om 117 miljoner euro från EU:s budget till förmån för kombinerad finansiering har följts av 7 miljarder euro i investeringar från europeiska finansinstitut. Detta arbete bör fortsätta.

Additional priorities are to ensure that EU development policy makes a strong and direct contribution to significantly improving governance in partner countries and continuing to improve the real impact of aid. This includes an increased focus on projects showing strong Community added value, and partnership agreements that are clear, focused and result-orientated. The experience with respect to the different financial regimes that apply to the European Development Fund and the Development and Cooperation Instrument today has raised important issues in terms of efficiency, flexibility and democratic procedure, which require further examination.

3. 7. Administrativa utgifter

In addition, the EU needs to consider how a more sophisticated approach to the changing nature of partners can be developed, such as middle-income countries and emerging economies, where cooperation issues in areas including economic, environmental and social partnership are becoming increasingly important, alongside development ones.

I den nuvarande budgetramen ägnas 5,7 % av budgeten åt administrativa utgifter. Detta avser inte bara kostnader för personal, IT och EU-institutionernas lokaler utan även sådana kostnader som beror på att man arbetar på 23 språk. När de olika EU-institutionerna nu i stort sett har avslutat rekryteringen från de nya medlemsstaterna bör tjänsteantalet plana ut. Sedan 2007 har kommissionen faktiskt inte nyrekryterat alls utan istället omfördelat personal till nya prioriterade områden utan att begära några andra tjänster än de som krävdes på grund av utvidgningen. Rådet, parlamentet och övriga institutioner har begärt ytterligare tjänster på grund av Lissabonfördraget. Inrättandet av Europeiska utrikestjänsten kommer i initialskedet att kräva ytterligare tjänster för att tillåta rekrytering av diplomater från medlemsstaterna, men med tiden bör denna process eftersträva budgetneutralitet.

Close and effective relations with the EU's closest neighbours

Inom ramen för arbetet med den nya budgetramen bör man försöka öka effektiviteten och prestandan hos de administrativa resurserna. Man bör utreda hur rationalisering och gemensam användning av metoder, verktyg och resurser skulle kunna hålla nere EU-institutionernas och byråernas kostnader. Kommissionen har till exempel nyligen inlett en omfattande analys av sin IT-användning, för att förbättra prestandan och kunna spara. Detta kan leda till gemensamma besparingar genom utveckling av gemensamma eller delade IT-system för alla EU-institutionerna. Liknande samarbete mellan institutionerna kan ge fördelar på områden som till exempel översättning eller dokumenthantering. Ett annat område är själva utformningen av utgiftsprogrammen, där den administrativa bördan för både kommissionen och dess samarbetsparter väger tungt. Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta omfördela personalen till prioriterade områden, minska driftskostnaderna och låta fler arbeta med de tunga politiska frågorna. Kommissionen kommer att se över sina och byråernas administrativa kostnader i samband med förberedelserna av nästa budgetram för att se över hur nya utmaningar ska kunna lösas med befintliga resurser, bland annat för att få rätt balans mellan en effektiv programförvaltning och låga administrativa kostnader.

The EU's neighbourhood, with some 300 million people, represents an important opportunity for the EU. To secure long-term prosperity and stability and to prove its ability to assume its responsibilities as a global player, the EU needs to effectively promote its values and support economic development close to its borders. Financial support can be an important lever to deliver an effective neighbourhood policy. Here the emphasis should be on providing credible reform and cooperation incentives to the EU's neighbours, whether or not they have any long-term perspective of EU accession. Specific support should in particular be provided in the context of deep and comprehensive free trade agreements and the alignment with the single market acquis. Areas close to the acquis and to the EU's own strategic priorities – such as energy, migration and border controls, and environmental protection – should be prioritised, with a particular focus on capacity- and institution- building.

Alla EU-institutionerna bör observera strikt disciplin för att hålla de administrativa kostnaderna under kontroll i framtiden.

The neighbourhood has already been one of the strongest examples where the EU budget and European Finance Institutions have worked together to leverage the maximum investment to social and economic development. A € 117 million commitment from the EU budget to blending mechanisms has been followed by a € 7 billion investment from European Financial Institutions. This approach could be developed still further

4. En resultatinriktad budget

3.6. Administrative expenditure

Det är viktigt att utgifterna är välriktade, men det är inte tillräckligt. De måste också verkställas på ett sätt som ger resultat. Om de offentliga utgifterna i EU:s budget ska ge bästa möjliga resultat bör nästa omgång finansieringsprogram arbetas om, med effektivitet som främsta ledstjärna.

In the current financial framework 5.7% of the budget is used for administrative expenditure. This covers not only staff costs, IT and buildings for all the Institutions but also the costs of working in 23 languages. Now that the different Institutions have largely completed recruitment from the newer Member States, staff numbers should level off. Indeed, since 2007, the Commission has been operating a policy of zero growth, dealing with new priorities through redeployment of existing staff and asking for no extra staff beyond the consequences of enlargement. The Council, the Parliament and other institutions have requested some additional posts linked to the Lisbon Treaty. The launch of the EEAS will initially require additional posts to support the recruitment of Member State diplomats although over time the whole process should seek to be neutral from a budgetary point of view.

4.1. Använda budgeten för att skapa investeringar

Part of the work to define the next financial framework package must be a rigorous search for increased efficiency and performance in administrative resources. This implies examining how rationalisation and common use of procedures, tools and resources could limit the costs of action by the institutions and the agencies of the EU. For example, the Commission has just launched an important analysis of its use of IT, designed to enhance performance and produce economies. This could lead to common savings by developing common or shared IT systems for all the institutions. Similar inter-institutional cooperation could bring benefits in areas like translation or document management. Another area is the design of spending programmes themselves, where administrative burden for both the Commission and for partners should be an important consideration. At the same time, the Commission will continue to redeploy staff to focus on priorities, reduce overheads and increase those working on front line policy. The Commission will review its administrative expenditure – and that of the agencies – as part of its preparation for the next financial framework to identify ways of meeting new challenges from within existing resources, including finding the right balance between delivering programmes effectively and holding down administrative costs.

EU:s budget kan få ännu större verkan om den används som hävstång för både stöd till och finansiering av sådana strategiska investeringar som ger högsta europeiska mervärde. Innovativa finansieringsinstrument kan ge viktiga nya finansieringsvägar för strategiska investeringar. Normen bör vara att projekt som har en långsiktig kommersiell potential bör finansieras av EU tillsammans med den privata sektorn och banksektorn, i synnerhet via Europeiska investeringsbanken (EIB), men även via andra partners, däribland medlemsstaternas utvecklingsbanker och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Detta förutsätter att de tekniskt sakkunniga både i kommissionen och vid bankerna samordnas i ett tidigt skede. Tanken bakom denna arbetsmetod är att projekten ska få konkurrera om stödet med avseende på vilket mervärde de erbjuder EU.

Overall, a strict discipline will have to be pursued by all EU institutions to ensure that administrative expenditure is contained in the future.

EIB har på ett värdefullt sätt bidragit till hanteringen av den ekonomiska krisen och blir nu central för omstruktureringen av Europas ekonomi på områden som miljöteknik, infrastruktur och energitrygghet. Det blir därför troligtvis nödvändigt att optimera användningen av EIB:s kapital, till exempel genom att oftare använda riskdelningssystem för att bankens tillgångar ska få bättre hävstångseffekt och för att öka bankens räckvidd. Kommissionen och EIB har redan med gott resultat utvecklat ett antal gemensamma finansieringsinstrument. Att förena bidrag från EU:s budget med bidrag från EIB och andra finansinstitut har gjort det möjligt att tredubbla den finansiella verkan av EU:s yttre utgifter och dra till sig stora investeringar från finansinstitut. Detta arbete bör utvidgas och användas generellt i alla projekt som har kommersiell potential på lång sikt, samtidigt som man antar nya regler om gemensamma instrument.

4. A Budget Delivering Results

Utgiftsprogrammen bör vara öppna för privata finansiärers behov (till exempel med avseende på tidsfrister och okomplicerade förfaranden), precisa i fråga om vad som ska uppnås och realistiska i fråga om när EU ska dra sig ur sådana projekt som blivit kommersiellt lönsamma. För att begränsa de långsiktiga kostnaderna för skattebetalarna skulle EU kunna överväga att ta in inkomster från infrastrukturanvändare via avgifter. Ju fler externa kostnader som kan internaliseras, desto större inkomster genereras för att i sin tur bidra till sådana investeringar som krävs för att nå strategiska mål som till exempel snabbare utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Finansieringsinstrumenten bör inriktas på att lösa identifierade marknadsmisslyckanden med hänsyn till de nationella finansmarknadernas situation, det rättsliga och lagstiftningsmässiga sammanhanget och slutmottagarnas behov.

Well targeted spending is indispensable, but not enough. Spending also needs to be delivered in a way which is designed to bring results. If the public's investment in the EU budget is to pay off, the next generation of financial programmes needs to be reworked to put effectiveness at the top of the agenda.

De nya finansieringsinstrument som används inom budgetarbetet måste vara smarta, integrerade och flexibla. De kan inriktas på många olika politiska behov, men bör ändå uppvisa konsekvens i fråga om vilka instrument som väljs. Finansieringsbestämmelserna är i stort sett desamma oavsett vilken bransch det är frågan om: företag och projekt i olika utvecklingsstadier behöver kapital, eller lån, eller en kombination av dessa. De instrument som finansieras via EU:s budget ger en dubbel lösning som kan erbjudas via två allmänna system för de olika utgiftsprogrammen – dels en plattform för EU-kapital, dels en plattform för riskdelning (däribland garantier). När det gäller möjligheterna att använda lånegarantier som ett innovativt finansieringsinstrument måste man noggrant analysera följderna om EU:s budget utnyttjas, så att man respekterar taket för egna medel, särskilt med tanke på redan befintliga garantisystem. En mer allmän användning av EU:s budget som instrument för att garantera lån och obligationer måste ta hänsyn till kapaciteten att teckna sådana garantier.

4.1. Using the budget to leverage investment

4.2. Finansiering av EU-projekt genom obligationer

The impact of the EU budget can be magnified the more it can be used to leverage both funding and financing to support strategic investments with the highest European added value. Innovative financial instruments could provide an important new financing stream for strategic investments. The norm for projects with long-term commercial potential should be that EU funds are used in partnership with the private and banking sectors, particularly via the European Investment Bank (EIB), but also with other partners including development banks in Member States and the European Bank for Reconstruction and Development (EBRD). This requires close upstream coordination between the technical expertise of both the Commission and the banks: the logic of such an approach is that projects are supported on the basis of competitive application by the project promoters, with a focus on EU added value.

Möjligheterna med innovativa finansieringsinstrument har i kombination med de rådande ekonomiska villkoren i Europa lagt grunden till idén om finansiering av EU-projekt genom obligationer. EU:s ekonomi är starkt beroende av infrastruktur, t.ex. inom områden som energi, transport och informations- och kommunikationsteknik. De mål för modernisering av den europeiska ekonomin som ingår i Europa 2020-strategin kommer att kräva mycket stora investeringar[10]. EU kan redan bidra till sådana projekt genom att de investerare som ska fatta beslut som sträcker sig över flera decennier kan se en klar och konsekvent strategisk riktning. Dessutom bidrar EU genom att fastställa gynnsamma rättsliga ramar. Men i finanskrisens kölvatten är många investerare fortfarande ovilliga. Det har ibland visat sig omöjligt att hitta tillräcklig finansiering även för projekt av central strategisk betydelse för EU. De nationella budgetarna har inga marginaler för att ta över finansieringen av sådana projekt, då även medlemsstaterna är i färd med att söka alternativa lösningar i fråga om infrastruktur. Att skjuta upp projekt skulle innebära att EU går miste om ekonomiska och andra fördelar av den planerade infrastrukturen, samtidigt som man riskerar att få välja dyrare lösningar i framtiden.

The EIB has made a major contribution to the European response to the economic crisis. Now it will play a key role in reforming Europe's economy in areas like green technology, infrastructure and energy security. This may point to a need to optimize use of EIB capital, including an increased use of risk sharing mechanisms to permit a higher leverage of the Bank's resources and enhance the Bank's reach. The Commission and the EIB have already successfully developed a number of common financial instruments. Blending between grants from the EU budget and loans from the EIB and other financial institutions has made it possible to treble the financial impact of EU external spending by attracting huge multiples of investment from financial institutions. This should be extended to become the norm in areas of long-term commercial potential, with new rules to govern blended instruments.

Obligationer för finansiering av EU-projekt skulle ha som mål att täcka upp för detta kapitalunderskott genom att ingjuta tillräckligt förtroende för att stora investeringsprojekt ska dra till sig de investeringar som behövs. Europeiska investeringsbanken och andra större finansinstitut ger redan ett värdefullt bidrag genom sin direktutlåning, och i synnerhet just EIB har reagerat kraftfullt på krisen genom att betydligt öka denna utlåning. Men behoven inom infrastrukturområdet är sådana att EU behöver agera för att frigöra privat kapital i betydligt större skala.

In general, spending programmes need to be both sensitive to the needs of private finance – such as in terms of lead time and burdensome procedures – precise as to what they want to achieve, and hard-headed about when the EU should step out of projects reaching commercial viability. The EU could be more open to looking at revenue streams collected from users of infrastructure such as tolls as a means to limit the long-term costs to taxpayers. Similarly, the more that external costs can be internalised, the more revenues can be generated to contribute to the investments needed to achieve strategic goals like accelerating the decarbonisation of the economy. Financial instruments should be focused on addressing identifiable market failures taking into account the state of national financial markets, the legal and regulatory environment and the needs of final beneficiaries.

Ett sätt att åstadkomma detta skulle vara att tilldela projekten såpass stora anslag ur EU-budgeten att deras kreditvärdighet förbättras, så att de i nästa led kan dra till sig ytterligare finansiering från EIB, andra finansinstitut och privata investerare som pensionsfonder och försäkringsbolag. Garantierna från EU och EIB skulle utfärdas till stöd för särskilda instrument som inrättas av finanssektorn för att generera investeringar från kapitalmarknaderna. För att ett projekt skulle komma i fråga måste det vara av strategiskt intresse för unionen samt uppfylla vissa kriterier i fråga om bärkraft. Stödet ska inte kunna fördelas på förhand mellan medlemsstater eller sektorer, utan skulle kanaliseras till de projekt som lyckas dra till sig adekvat finansiering från den privata sektorn. Återbetalningstiden skulle bero på en bedömning av hur lång tid det skulle ta för projektet att få ekonomisk bärkraft.

The new financial instruments for budget delivery must be smart, integrated and flexible. They can address many different policy needs, but using consistent instruments. The laws of financing are essentially the same, regardless of the sector involved: companies and projects in different stages of development need equity, or debt, or a combination of both. The “tool-kit” of EU budget financial instruments required is essentially twofold, and could be delivered through two general mechanisms to be used by the different spending programmes, an EU Equity Platform Mechanism and an EU Risk Sharing Platform Mechanism (including guarantees).When looking at the option of loan guarantees as one of the options for innovative financial instruments, the implications of leveraging the EU budget need to be carefully analysed in order to respect the own resources ceiling, notably in the light of existing guarantee schemes. A more general use of the EU budget as an instrument to guarantee loans and bonds would need to take proper account of the capacity to underwrite such guarantees.

4.3. Storskaliga projekt

4.2. EU project bonds

Storskaliga projekt som kräver många miljarder euro i bidrag under en längre period ger upphov till vissa specifika problem. Europeiska unionen har visserligen samlat på sig en betydande erfarenhet av projekt som Galileo, Iter och det europeiska jordövervakningsprogrammet GMES, och projekten har en erkänd strategisk betydelse och kan ge betydande kommersiella möjligheter på längre sikt. Vidare är de exempel på projekt som kräver gränsöverskridande samarbete för att kunna genomföras. Samtidigt har emellertid dessa projekt ofta spräckt sina budgetprognoser, och de är inte särskilt väl lämpade att förvaltas direkt av EU-institutionerna. Osäkerheten kring anslagsbehoven är också svår att förena med den typ av budgetplanering som EU tillämpar. Ett alternativ skulle därför vara att de projektansvariga inrättar en fristående stödstruktur. Den fristående enheten skulle fortsätta försvara EU:s aktiva intresse av att driva projekten effektivt och skulle ta emot ett fast årligt bidrag från EU-budgeten för detta, men utan att det förväntas att EU ska täcka upp eventuella underskott.

The potential of innovative financing instruments and the particular circumstances of the European economy today come together in the idea of EU project bonds. The EU economy is heavily dependent on infrastructure, in areas like energy, transport and ICT. The Europe 2020 objectives for modernisation of the European economy will require huge investment [10]. The EU can already help such projects by providing a consistent strategic direction for investors taking decisions for many decades to come, and by providing the right regulatory framework. But in the wake of the financial crisis, investors remain reluctant. Projects of key strategic interest for the EU are finding it impossible to secure the investment required. National budgets are not in a position to take over funding of such projects, and indeed are looking for alternative solutions to shoulder a greater responsibility for infrastructure. Delaying projects could deprive the EU of the economic and other benefits from the infrastructure, and risk higher-cost solutions in the future.

4.4. EU-medel som incitament

EU project bonds would be designed to plug this gap, to give sufficient confidence to allow major investment projects to attract the support they need. The European Investment Bank and other major financial institutions already make a major contribution by their direct lending, and the EIB in particular has responded to the crisis with a major increase in the scale of lending. But the size of the infrastructure challenge is such that the EU needs to help to unlock private finance.

EU:s budget kan fungera som en stark drivkraft för reform. Detta illustreras till exempel av den aktuella debatten om att använda finansiella påföljder och incitament för att garantera efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpakten. Det är därför rationellt att använda budgetens inflytande för att se till att målsättningarna för de olika programmen faktiskt uppfylls. De idéer som har utvecklats ovan i diskussionen om sammanhållningspolitiken skulle kunna tillämpas även i andra sammanhang och inom alla utgiftsområden, genom att man fastställer mål som måste uppnås för att EU-medlen ska betalas ut. Andra möjligheter skulle vara att inom flertalet program avsätta en allmän ”EU-reserv”, eller att låta medfinansieringssatsen variera med hur väl målen uppnås. Oavsett alternativ är det givetvis av yttersta vikt att alla medlemsstater behandlas rättvist och att de villkor som införs är öppna och begripliga och fungerar med automatik.

This could be achieved by using appropriations from the EU budget to support projects to the extent required to enhance their credit rating, and thereby attract financing by the EIB, other financial institutions, and private capital market investors like pension funds and insurance companies. The EU and/or EIB guarantees would be issued in favour of special vehicles set up by the private sector to attract capital market financing for the project. The projects benefitting from such a facility would need to demonstrate an EU strategic interest, as well as meeting certain criteria for viability. As such the support could not be pre-allocated across Member States or sectors but would flow to those projects that manage to attract appropriate private sector financing. The timescale for repayment would depend on an assessment of the length of time required for the project to reach viability.

Detta kräver nya arbetsmetoder och nya redskap. Målen för programmen måste vara specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbundna, och det måste också utarbetas lämpliga resultatindikatorer. Innan ett system som bygger på incitament kan fungera på ett rättvist sätt behöver det också sättas upp klara kriterier för utvärderingarna, som även måste bli effektivare och mer systematiska. Genomförda konsekvent och vid rätt tidpunkt har utvärderingar en central roll i arbetet för att maximera mervärdet av EU:s utgifter.

4.3. Large scale projects

4.5. Budgetstrukturen bör återspegla unionens prioriteringar

A particular issue arises for large scale projects requiring multi billion Euro contributions over long periods. The EU is gaining considerable experience of projects like Galileo, ITER, and GMES. These projects are acknowledged to have major strategic importance, and could have long-term commercial potential. They need transnational collaboration to work. However, they are also subject to significant cost overruns and their governance is not well-suited to the direct management of the EU institutions. The budgetary uncertainties are hardly compatible with the way in which the EU budget is planned. An alternative approach would be for the project promoters to set up a support structure as a separate entity, with the active interest of the EU to ensure effective governance, and to which the EU budget would make a stable contribution in the form of a fixed annual contribution with no assumption that the EU should make up any shortfalls.

En väl utformad budgetstruktur kan bidra både till att tydligare illustrera och lättare genomföra ändamålen med utgifterna och politiken. Det finns därför uppenbara fördelar med en budget som både vad gäller struktur och tyngdpunkt stämmer väl samman med EU:s politiska prioriteringar. Budgetens nuvarande uppställning innebar ett steg i den riktningen, men en vidareutveckling skulle kunna vara att fortsätta reducera antalet utgiftsområden till ett minimum, eller att organisera budgeten i linje med Europa 2020-strategin. I det första fallet kunde tre rubriker användas: utgifter inom EU, utgifter utanför EU samt administrativa utgifter. Med det andra alternativet skulle tre underrubriker ersätta de nuvarande rubrikerna I-III. Dessa nya underrubriker skulle omfatta de politikområden som är närmast kopplade till målsättningen att generera en smart, hållbar tillväxt för alla. En fjärde underrubrik för utgiftsområdena ”inom EU” skulle täcka politik som rör medborgarskapet. Detta skulle kompletteras med ytterligare två rubriker, en som avser politik avseende tredjeland, motsvarande den nuvarande rubrik IV, samt en för de administrativa utgifterna.

4.4. Incentivising the use of resources

4.6 Budgetramens löptid

The EU budget can be a powerful agent for reform – as recognised in the current debate about using financial sanctions and incentives to ensure respect for the Stability and Growth Pact. So there is every reason to use this influence within programmes to ensure effective delivery. The ideas set out above in respect of cohesion policy could be applied in other contexts and spread to all areas of spending, defining a specific set of targets on which disbursement of the funds would depend. Other approaches include setting aside an EU-wide reserve in most programmes, or modulating co-financing rates to performance. In all these cases, it would be essential to assure fair treatment of all Member States, transparency and automaticity.

Till de stora fördelarna med en flerårig budgetram hör att man uppnår en bättre långsiktig stabilitet och förutsebarhet i budgetarbetet, samtidigt som man garanterar en god budgetdisciplin och underlättar arbetet över hela budgetcykeln. Man måste dock komma ihåg att varje budgetram är ett resultat av en rad politiska beslut, som med nödvändighet färgas av föränderliga politiska prioriteringar.

This requires a different approach and different tools. Programmes should provide for the definition of specific, measurable, achievable, relevant and timed objectives as well as for appropriate performance indicators. Clear evaluation criteria are needed before an incentive system can work fairly, as well as systematic and enhanced evaluation. Applied systematically and in good time, evaluations can play a pivotal role in the overall effort aimed at maximising the added value of EU spending.

De senaste tre budgetramarna antogs för sju år vardera. Såväl Europaparlamentet[11] som några andra deltagare i det offentliga samrådet har föreslagit att varje budgetram borde gälla i bara fem år. Detta motiveras inte minst med att löptiden för en budgetram då skulle vara lika lång som mandatperioden för Europaparlamentet och kommissionen. En sådan femårscykel skulle göra det möjligt för varje kommission att föreslå en ny budgetram och för varje Europaparlament att förhandla om den, även om inte samma politiker nödvändigtvis skulle vara kvar när den sedan genomförs. En budgetram som täcker fem år skulle också innebära vissa fördelar när det gäller möjligheterna att anpassa den till nya behov, men samtidigt vissa nackdelar i fråga om ledtider för planeringen: under en längre löptid finns det större möjligheter att göra djupgående förändringar i ett program, och längre program kan också passa bättre ihop med investeringsmönstren i den privata sektorn. Ett annat alternativ för den tidsperiod som diskuteras här skulle vara att anta en ny sjuårig budgetram, men med en översyn efter fem år där man har möjlighet att göra en slutlig omfördelning av medel, särskilt med avseende på Europa 2020-strategin. På så sätt skulle det finnas en explicit överenskommelse som hindrar att besluten blir alltför låsta ända till slutet av perioden.

4.5. A structure to reflect priorities

Det allra bästa alternativet kan dock vara att låta budgetramen vara tio år, men med en genomgripande översyn efter halva tiden (”5+5”). Med en sådan lösning skulle det ges ett reellt utrymme för nya prioriteringar. De totala beloppstaken och de huvudsakliga grundrättsakterna skulle kunna antas för tio år, medan resursfördelningen inom varje rubrik och prioriteringen inom enskilda program och instrument lämnas öppna för omprövningar. Detta skulle kunna underlättas genom att man ser till att det finns betydande belopp i reserverna samt i marginalerna för varje del av budgeten.

The structure of the budget is itself an important tool for communicating and delivering on the purpose of the spending and the objectives to be reached. There is an obvious benefit in a budget which in structure, as well as balance, reflects the EU's political priorities. The current structure made some progress in that direction, but a further step would be to either reduce the number of headings to the minimum or organise the budget around the Europe 2020 strategy. The first alternative could consist of 3 headings: Internal expenditure, External expenditure and Administrative expenditure. The second alternative would point to three sub-headings replacing the current Headings I – III and covering policies where the centre of gravity falls under the three strands of smart, sustainable and inclusive growth, in addition to a fourth "internal" sub-heading on citizenship policies. This would be complemented by two final headings, one covering external policies (current Heading IV) and another covering administration.

4.7 Anpassning till ändrade omständigheter

4.6. The duration of the MFF

En av de största svårigheterna vid planering av budgetarbetet är att hitta rätt balans mellan förutsebarhet och flexibilitet. Det har emellertid klart visat sig att budgeten i dagens läge saknar tillräcklig flexibilitet vid oförutsedda händelser. Det nuvarande systemet visade sina svagheter när EU snabbt måste möta omfattande behov som följde av t.ex. tsunamin och händelser i Mellanöstern, och därefter behovet att reagera på den ekonomiska krisen. Eftersom noggrant riktade utgifter är en nyckel till ett effektivt anslagsutnyttjande har det rigida budgetsystemet inverkat negativt på kvaliteten på utgifterna med tanke på hur snabbt prioriteringarna kan påverkas av nya omständigheter. Europaparlamentet och rådet måste naturligtvis ha rätt att övervaka och granska om inriktningen på utgifterna förändras. Men man behöver idag reformera bestämmelserna för vilka ändringar som är tillåtna, och förfarandena för hur den nämnda granskningen sker. Erfarenheten har visat att den mest uppenbara lösningen, dvs. att se till att hålla större marginaler, inte har fungerat därför att det uppstår ett alltför starkt tryck att fördela resurser i förväg. Därför kunde man överväga en fast, obligatorisk procentsats för marginalen, t.ex. 5 %. En lägre procentsats kunde också fastställas för de första fem åren som en planeringsperiod omfattar, följd av en högre sats för de återstående åren (eller procentsatsen kunde ökas successivt år för år). På så sätt skulle det bli lättare att väga in nya prioriteringar i samband med halvtidsöversynen. Flexibiliteten skulle också kunna ökas på några av följande sätt:

A multiannual financial framework allows long-term consistency and predictability. It also guarantees budgetary discipline and the smooth functioning of the budgetary cycle. However, each framework is the fruit of political decisions which need to reflect changing political preferences.

- Möjlighet att överföra anslag även mellan rubrikerna i budgetramen för ett givet år, upp till en viss gräns.

The last three financial frameworks were concluded for a period of seven years. The European Parliament [11] as well as some of the participants to the public consultation have taken the view that this duration should be brought down to five years. A major reason was to align the duration with the term of the European Parliament and Commission's mandate. A five year period would allow each Commission to propose and each Parliament to negotiate a framework, even if they would not see the framework implemented. A five year period would also bring some advantages in terms of an ability to reflect new needs, and some disadvantages in terms of planning lead-times: longer periods not only allow programmes to make deeper changes, they may also fit in better with the investment patterns of the private sector. Another option targeted on the specific dates in question would be a seven year period with a major review after five years, to allow a final reallocation targeted specifically on Europe 2020. This would explicitly avoid prejudging the future.

- Möjlighet att överföra outnyttjade marginaler mellan olika budgetår, även detta inom överenskomna gränser.

However, the most attractive solution may be a ten year period, but with a substantial mid-term review ("5+5"). Under this approach, there would be an opportunity for a major re-prioritisation. Overall ceilings and the core legal instruments could be fixed for ten years. But the distribution of resources within headings, and the prioritisation within programmes and instruments, could be left open for re-assessment. One approach would be to facilitate this through the retention of substantial reserves and margins in all parts of the budget.

- Frihet att spendera huvuddelen av ett flerårigt anslag antingen i början eller mot slutet av den period som anslaget avser, t.ex. för att kunna vidta konjunkturutjämnande åtgärder eller för att kunna uppbringa tillräckliga resurser för att kraftfullt bemöta en krissituation.

4.7. Responding to changing circumstances

- Höjda belopp eller utvidgade tillämpningsområden för flexibilitetsmekanismen och reserven för katastrofbistånd, och eventuellt även en sammanslagning av dessa båda instrument.

One of the most difficult balances to strike in the budget is the balance between predictability and flexibility. But it is clear that the current budget has proved too inflexible to meet the pressure of events. Pressing needs for the EU to respond to external events from the tsunami and the Middle East, followed by the compelling need to react to the economic crisis, showed the shortcomings of the current approach. With proper targeting so crucial to effective spending, and changing circumstances imposing changing priorities, the rigidity of the budget clearly damages the quality of spending. It is right for the European Parliament and the Council to exercise proper scrutiny of changes in the direction of spending. But the extent of the changes possible, and the procedures by which this scrutiny are exercised, both need reform. Experience suggests that the obvious solution of increased margins has not proved possible in the face of pressures to pre-allocate spending. Therefore a fixed percentage – such as 5%, could be agreed as an obligatory figure. Such a figure could also be set at a lower level for the first 5 years of the financial period and at a higher percentage for the remaining years of the financial period, or be set to increase year on year. This would give the possibility to take new priorities better into account at the occasion of the mid-term review. Other means to increase flexibility include:

Det nuvarande förfarandet för att med kvalificerad majoritet besluta om flexibilitet (upp till 0,03 %) bör också bibehållas som en form av ”säkerhetsventil” som möjliggör mindre avvikelser från de olika taken.

– A reallocation flexibility to transfer between headings in a given year, within a specific limit;

De föreslagna ändringarna speglar ett nytt förhållningssätt. Tyngdpunkten bör förflyttas från dagens system med permanenta förutfastställda anslag för varje utgiftsområde i riktning mot ett budgetsystem där EU:s knappa resurser kan användas för strategiska investeringar under en begränsad tidsrymd, och där faktiska resultat blir ett villkor för mottagandet av EU-medel.

– A possibility to transfer unused margins from one year to another – again, within agreed limits;

4.8 Enklare regler och minskad administrativ börda

– Freedom to front or backload spending within a heading's multi-annual envelope, to allow for countercyclical action and a meaningful response to major crises;

Resultaten av det offentliga samrådet visar tydligt att såväl förfarandena för att genomföra åtgärder som kontrollkraven är alltför komplicerade, och i själva verket avskräcker många från att delta i EU-program. Europeiska unionen har givetvis ett ansvar för att se till att anslagen används på ett bra sätt, men den skulle ändå kunna införa en rad åtgärder som minskar den administrativa bördan för stödmottagarna och samtidigt innebär besparingar i EU:s egna administrativa utgifter, så att mer resurser koncentreras till det faktiska syftet med åtgärderna:

– Increasing the size, or widening the scope, of the existing Flexibility Instrument and Emergency Aid Reserve, and possibly merging them.

- EU:s gemensamma finansiella bestämmelser är samlade i budgetförordningen. Men de närmare tillämpningsföreskrifterna kan variera mellan olika instrument för genomförandet av politiken. Här skulle en gemensam uppsättning klara principer kunna bidra till att begränsa dessa skillnader till det absolut nödvändiga. Att länka samman flera olika instrument i en gemensam ram för genomförandet är ett bra sätt att underlätta för medborgare, företag (särskilt små och medelstora företag) och myndigheter som använder medel ur EU-budgeten.

The current 0.03% flexibility arrangement agreed by qualified majority should also be maintained as an important safety valve allowing limited deviations from the foreseen ceilings.

- Kommissionens aktuella förslag till omarbetning av budgetförordningen innehåller ett antal nya djärva grepp som ska förenkla de finansiella bestämmelserna. Sådana möjligheter bör undersökas ytterligare, så att man t.ex. kan införa enklare rutiner för låga bidragsbelopp (t.ex. genom att höja en del tröskelvärden för små projekt) samt öka användningen av enhetsbelopp (klumpsummor) och resultatbaserade system.

All these changes should accompany a different mindset. The emphasis should shift from permanent and pre-determined financial allocations to using the scarce EU resources for strategic investments of limited duration, and expecting that the receipt of funds is dependent on delivery.

4.9. Att slå vakt om en sund ekonomisk förvaltning

4.8. Simplifying and minimising unnecessary administrative burdens

Offentliga utgifter kräver effektiva, ändamålsenliga och proportionella kontroller, så att medborgarna och deras representanter i Europaparlamentet och rådet kan vara förvissade om att EU-anslagen används väl. Samtidigt kan alltför tunga kontrollrutiner ibland förfela ändamålet med programmet i fråga. Ett mer modulerat system för kontrollkrav i olika medlemsstater bör, i kombination med en samsyn på vad som är en ”acceptabel risk för fel” inom varje politikområde, kunna bidra till att uppnå den nödvändiga balansen.

The public consultation has conveyed a clear message that implementation procedures and control requirements are too complicated and can be a real disincentive to participation in EU programmes. The EU has a responsibility to ensure that funds are well spent, but it could also take a series of measures to reduce the administrative burden for recipients of funds, and to cut EU administrative costs – allowing more of the resources to be directed at the end purpose:

På senare år har kommissionen bedrivit ett omfattande arbete för att göra sina förvaltnings- och kontrollsystem mer ändamålsenliga, med målet att uppnå en revisionsförklaring utan reservationer från Europeiska revisionsrätten. Resultaten har varit positiva men ännu mer går att göra, i synnerhet i samarbete med medlemsstaterna, som ju handhar en betydande del av budgeten genom s.k. delad förvaltning med kommissionen. Ett förfarande där utbetalningen baseras på en betalningsdeklaration från medlemsstaten snarare än på slutmottagarnas utgifter – vilket redan används inom den gemensamma jordbrukspolitiken – skulle kunna bidra till att göra kontrollprocessen mer lokal och lättare att anpassa till befintliga nationella rutiner. Detta skulle vara en mer direkt och regelbunden kontrollrutin än de centraliserade kontrollerna på EU-nivå. Den skulle också vara knuten till en nationell förklaring om förvaltningen av EU-medlen, vilket skulle understryka ansvarsskyldigheten hos de offentliga myndigheter som hanterar dessa medel.

– The EU has common financial rules in its Financial Regulation. But implementing rules and procedures may vary considerably from one policy instrument to another. A clear set of common principles should be agreed to reduce differences to the absolutely necessary. Linking different instruments together in a common implementation framework is a good way to help the interface of citizens, businesses, especially SMEs, and governments with the EU budget.

En ökad volym EU-anslag som kanaliseras via olika finansieringsinstrument skulle innebära en djupgående förändring av kommissionens sätt att hantera budgetutgifterna. Kommissionen kommer i ökande omfattning att delegera uppgifter som ingår i budgetgenomförandet (ofta: genomförandeuppgifter ) till viktiga finansinstitut som Europeiska investeringsbanken (EIB)[12]. Därför behöver man samordna vissa centrala inslag i utformningen och förvaltningen av finansieringsinstrumenten, så att det går att uppnå en balans mellan å ena sidan behovet av ett konsekvent tillvägagångssätt i kommissionens kontakter med sina partner i finansiella frågor – vilket i sin tur bidrar till skyddet av EU:s ekonomiska intressen – och å andra sidan behovet av flexibilitet när anslagen ska användas på fältet, så att åtgärderna uppfyller sina syften. Detta skulle också leda till ökad synlighet politiskt, enklare och effektivare administration och samordnade rutiner för rapportering och övervakning. Slutligen skulle utvärderingen underlättas generellt för dessa instrument.

– The recent Commission proposal to revise the Financial Regulation contains bold measures to put in place simplified financial rules. This should be looked at further to allow for lighter procedures for smaller grants (thresholds could be set at a higher level for such small projects), and more use of lump sum payments, as well as performance-based schemes.

5. EU-budgeten som ett stöd för god ekonomisk styrning

4.9. Ensuring sound financial management

Ett centralt tema i Europa 2020-strategin är att arbetet för stärkt tillväxt och sysselsättning i EU kräver ett samlat synsätt. Makroekonomisk stabilitet och strukturreformer kan inte ses som alternativa handlingsvägar, utan som två var för sig nödvändiga komponenter som också inbördes förstärker varandra. Det faller sig därför naturligt att göra en koppling mellan EU-budgeten och arbetet för en kraftfullare ekonomisk styrning.

Public spending requires effective, efficient and proportionate control. It must provide the necessary assurances for citizens and their representatives in the European Parliament and the Council that the EU budget is being well spent. But there is a point when the burden of controls negates the effectiveness of the programme. A more modulated approach to the controls required in different Member States, and a common understanding of the tolerable risk of error for different policy areas, would both help to secure the right balance.

Kommissionen har redovisat en rad åtgärder som skulle bidra till att reformera den ekonomiska styrningen och göra den mer effektiv[13], och kommer att ta upp dessa åtgärder till fortsatt diskussion i samband med den debatt om ekonomisk styrning som följer på Europeiska rådets möte i oktober.

In recent years, the Commission has devoted much attention to increasing the effectiveness of management and control systems, with an objective of achieving an unqualified Statement of Assurance by the European Court of Auditors. The results are positive but more can be done, in particular by working with the Member States who implement an important part of the budget in shared management with the Commission. The system of basing payments on a declaration of payments by Member States, rather than on expenditure by beneficiaries – as used today for CAP expenditure – would make the process of controls more local and allow more alignment with existing national procedures. This would be a more straightforward and regular procedure than centralising controls at EU level. It could be linked to reliable national statements of assurance to underline the accountability of public authorities handling EU resources.

6. Framtida utvidgningar och deras inverkan på budgeten

Increasing the amount of funds channelled through financial instruments will mean profound changes in the way the Commission manages its budget expenditure. The Commission will increasingly delegate budget implementation tasks and cooperate with key financial institutions such as the European Investment Bank (EIB) [12]. This creates a need to align core aspects of the design and management of financial instruments, to secure the right balance between a common approach in the Commission’s dealings with its financing partners, safeguarding the EU’s financial interests, and leaving the flexibility required at implementation level to ensure that policies are delivered effectively. This would also secure higher political visibility, administrative efficiency through simplification, streamlined reporting and monitoring, and finally easier evaluation across instruments.

Framtida utvidgningar av unionen kommer givetvis också att påverka budgeten, både i form av potentiella ökade inkomster och ökade utgiftsåtaganden. Nya medlemsstater bidrar ju till en ökning av den samlade bruttonationalprodukten och kan ge nya möjligheter till ekonomisk expansion, men blir samtidigt berättigade till stöd från strukturfonderna och andra EU-instrument. Tidpunkten för en utvidgning beror på hur snabbt kandidatlandet i fråga lyckas uppnå de kriterier som krävs. Mot bakgrund av detta åtog sig Europeiska rådet vid sitt möte i december 2006 att fortsättningsvis inte sätta några måldatum för anslutning av enskilda kandidatländer förrän i det skede då anslutningsförhandlingarna är i det närmaste avslutade. Därför bör den kommande fleråriga budgetramen inte innehålla några hypoteser om när politiska beslut om när enskilda kandidatländers anslutning kommer att ske, eftersom sådana beslut ska grunda sig på när respektive land är redo för medlemskap. I stället ska budgetramen anpassas så snart som en överenskommelse om ett lands anslutning har ingåtts och ett datum har fastställts, så att man kan ta hänsyn till de nya utgifter som följer av resultatet av anslutningsförhandlingarna.

5. The EU Budget as a tool to support economic governance

7. REFORM AV SYSTEMET FÖR EU:S INKOMSTER

The drive for growth and jobs in the European Union requires a complete approach. That is at the heart of the Europe 2020 strategy. Macroeconomic stability and structural reforms are not alternatives, but dual imperatives which also reinforce each other. It is therefore natural to make a connection between the EU budget and the reinforcement of economic governance.

Liksom utgiftssidan har systemet för finansieringen av EU-budgeten utvecklats en del genom åren. De medel som grundas på bruttonationalinkomst (BNI) har successivt ökat i betydelse och motsvarar nu mer än tre fjärdedelar av budgetinkomsterna. Ett stort antal korrigeringar och specialarrangemang har införts genom åren, såväl på inkomst- som utgiftssidan i budgeten (vissa av dessa mekanismer upphör dock automatiskt att gälla 2013). På senare år har budgetförhandlingarna påverkats starkt av medlemsstaternas fokus på s.k. nettopositioner, och man har därför tenderat att föredra ramanslag som fördelas geografiskt på förhand snarare än program som ger det största mervärdet på EU-nivå.

The Commission has set out a variety of measures to reform economic governance and make it more effective [13]. It will take these issues forward in the context of the debate on economic governance following the October European Council.

Samrådet inför budgetöversynen har visat att en del parter är mycket kritiska till det befintliga systemet för att finansiera EU-budgeten. Systemet uppfattas som asymmetriskt, överdrivet komplicerat och orättvist, särskilt i fråga om korrigeringarna, och det anses också att systemet i alltför hög grad bygger på resurser som medlemsstaterna uppfattar som utgifter och därför försöker minimera. Bortsett från tullmedlen, som har sitt ursprung i tullunionen, saknar de nuvarande finansieringskällorna för övrigt en naturlig koppling till EU:s politik.

6. Taking account of Enlargement

Det bör understrykas att detta inte är en kritik mot budgetens storlek, utan diskussionen handlar om huruvida finansieringen fördelas på rätt sätt. Ett stegvis införande av en ny resurs skulle öppna möjligheten att reducera, fasa ut eller helt avskaffa andra resurser.

Future enlargements will inevitably have an impact on the EU budget, in terms of both potential increases in revenue and in spending commitments. While new Member States will increase the cumulated GDP and create new opportunities for economic expansion, they will also become eligible for structural and other funds. The timing of accessions is dependent on the speed with which candidates can meet the necessary criteria. In this context, the December 2006 European Council committed to refrain from setting any target dates for accession until negotiations are close to completion. Consequently, the new financial framework should not pre-empt any political decision on future enlargements which will be based on a country's readiness for membership. Once accessions are agreed and dates confirmed, the financial framework should be adjusted to take account of the expenditure requirements resulting from the outcome of accession negotiations.

Olika förslag till reform av EU-budgetens finansiering har presenterats såväl av akademiker som av regeringar, icke-statliga organisationer och Europaparlamentet. Parlamentet antog en resolution 2007 där man analyserade det nu gällande systemet och föreslog en lång rad möjligheter till nya egna medel[14].

7. Reform of EU financing

En ny etapp i utvecklingen av EU-budgetens finansiering skulle kunna bygga på tre grundidéer, som står i nära samband med varandra: förenkling av medlemsstaternas bidrag, införande av en eller flera nya kategorier egna medel samt stegvis avskaffande av alla korrigeringsmekanismer. Samtidigt som dessa nya element successivt införs skulle huvudegenskaperna i EU:s finansieringssystem bibehållas: en stabil och tillräcklig finansiering, respekt för budgetdisciplinen och mekanismer för att garantera balans i budgeten.

Just like the expenditure side of the budget, the structure of the financing side has evolved considerably over time. The GNI-based contribution has taken on a growing importance and now represents three-quarters of the budget. A large number of corrections and special arrangements have been introduced over time, both on the revenue and expenditure side of the budget (some of these mechanisms end automatically in 2013). Budget negotiations have recently been heavily influenced by Member States' focus on the notion of net positions with the consequence of favoring instruments with geographically pre-allocated financial envelopes, rather than those with the greatest EU added value.

Förenkling av medlemsstaternas bidrag

The consultation on the budget review has shown that stakeholders are very critical about the current system of financing the EU budget. The current system is perceived as opaque and too complex, lacking fairness – notably with regard to corrections – and relying excessively on resources which are perceived as expenditures to be minimized by the Member States. With the exception of customs duties stemming from the customs union, existing resources display no clear link to EU policies.

Jämfört med de BNI-baserade medlen tillför momsmedlen inte något väsentligt mervärde. För att skapa ett jämförbart skatteunderlag används matematiska beräkningar i stället för att det finns en direkt koppling från medborgaren till EU-budgeten. Detta ökar i praktiken asymmetrin och komplexiteten i medlemsstaternas bidrag. Om momsmedlen avskaffas i sin nuvarande form skulle detta i kombination med införandet av en ny resurs förenkla systemet med bidragen till EU-budgeten.

It should be underlined that this is not an argument about the size of the budget – it is a debate about the right mix of resources. The progressive introduction of a new resource would open the door for other resources to be reduced, phased out or dropped.

Successivt införande av en eller flera nya ”policybaserade” kategorier egna medel

Proposals for a reform of the financing side have been made by academics, governments, non-governmental organisations and the European Parliament. The Parliament adopted a report in 2007 analysing the current system of own resources and suggesting a whole range of possible new own resources [14].

Nya egna medel skulle helt och hållet kunna ersätta de nuvarande momsmedlen och samtidigt minska uttaget av BNI-medlen, som betalas direkt ur medlemsstaternas statskassor. Att införa sådana egna medel skulle vara ett uttryck för strävan att föra EU-budgeten närmare de frågor som prioriteras av medborgarna, med målet att skapa ett högre mervärde på EU-nivå. Nya egna medel kunde ge stöd till, och samtidigt var nära knutna till, förverkligandet av centrala mål på EU-nivå eller internationell nivå, t.ex. inom områden som bistånd, klimatförändring eller finansmarknader.

The introduction of a new phase in the evolution of EU financing could include three closely linked dimensions – the simplification of Member States' contributions, the introduction of one or several new own resources and the progressive phasing-out of all correction mechanisms. As changes were phased in, essential elements of the EU financing system should be retained: a stable and sufficient financing of the EU budget, respect for budgetary discipline and a mechanism to ensure a balanced budget.

Nya tänkbara källor till egna medel bör värderas enligt följande kriterier:

Simplifying the contributions from Member States

- De bör vara närmare kopplade till befintlig EU-rätt och till unionens målsättningar , så att budgeten som helhet blir mer logiskt sammanhållen och ett effektivare redskap i arbetet för att uppnå de prioriterade målen. I artikel 2.2 i beslutet om egna medel[15] anges ju uttryckligen att ”[i]nkomster från nya avgifter som införs inom ramen för en gemensam politik […] ska också utgöra egna medel som redovisas i Europeiska unionens budget”.

Compared to the GNI-based own resource, the current VAT-based own resource has little added value. To re-create a comparable tax base, it results from a mathematical calculation rather than passing directly from the citizen to the EU. As such it contributes to the complexity and the opacity of the contributions. Ending the VAT-based resource in its current form would simplify the system of contributions in parallel with the introduction of a new own resource.

- De bör vara gränsöverskridande till sin karaktär, dvs. bygga på ett system som täcker hela den inre marknaden.

Progressively introducing one or several policy-driven own resources:

- De bör bygga på ett harmoniserat underlag, så att upptaget av inkomster till budgeten kan ske på ett likvärdigt sätt i hela unionen.

New own resources could fully replace the existing VAT-based own resource as well as reducing the scale of the GNI-based resource, taken directly from national treasuries. The introduction of new own resources would mirror the progressive shift of the budget structure towards policies closer to EU citizens and aiming at delivering European public goods and a higher EU added value. It could support – and be closely linked to – the achievement of important EU or international policy objectives, for instance in relation to development, climate change or the financial markets.

- Där så är möjligt bör de nya medlen kunna uppbäras direkt av EU utan att passera via de nationella budgetarna.

The following criteria seem pertinent when looking at possible new own resources:

- De bör tillämpas på ett likvärdigt och rättvist sätt, så att de inte väcker nya krav på korrigeringar för enskilda medlemsstater.

– They should be more closely linked to the acquis and the objectives of the EU to increase the coherence and effectiveness of the entire budget in the achievement of EU policy priorities. In this respect it is important to keep in mind Article 2.2 of the Own Resources Decision [15] which states that "revenue deriving from any new charges introduced within the framework of a common policy shall also constitute own resources entered in the general budget of the European Union."

- Den totala inverkan på vissa sektorer bör beaktas.

– They should be cross-border in nature, based on a system covering the whole internal market.

- De bör kunna uppbäras på ett sätt som inte medför nya tunga administrativa åtaganden från EU:s sida.

– They should have a harmonised base to ensure an equal application of the resource throughout the Union.

Uppräkningen nedan, som inte är avsedd att vara uttömmande, innehåller ett antal förslag som enligt kommissionen skulle kunna vara tänkbara källor till nya egna medel. Tanken är att sådana inkomster på sikt och gradvis skulle kunna ersätta bidragen direkt från medlemsstaterna, och därigenom minska bördan på de nationella budgetarna.

– If feasible, the proceeds of a new resource should be collected directly by the EU outside national budgets.

- En EU-beskattning av finanssektorn.

– They should be applied in an equitable and fair way, and not exacerbate the question of corrections.

- Inkomster till EU från auktionering inom systemet för handel med utsläppsrätter.

– The cumulative impact on particular sectors should be taken into account.

- En EU-avgift inom flygtransportsektorn.

– They should seek to avoid a heavy new administrative responsibility for the EU in terms of collection.

- En särskild EU-moms.

The Commission considers that the following non-exclusive list of financing means could be possible candidates for own resources to gradually displace national contributions, leaving a lesser burden on national treasuries:

- En energiskatt på EU-nivå.

– EU taxation of the financial sector

- En bolagsskatt på EU-nivå.

– EU revenues from auctioning under the greenhouse gas Emissions Trading System

Vart och ett av dessa förslag till finansieringskällor har sina specifika drag, och därmed sina fördelar och nackdelar[16]. På grundval av de kommentarer som kommit in under arbetets gång kommer kommissionen att lägga fram förslag som en del av det övergripande förslagspaketet för den kommande fleråriga budgetramen.

– EU charge related to air transport

Hur ska korrigeringsmekanismerna hanteras?

– EU VAT

Grundprinciperna för systemet med korrigeringar fastställdes redan av Europeiska rådet i Fontainebleau 1984, nämligen att problemet med obalanser i budgeten i huvudsak bör lösas genom utgiftspolitiken och att en medlemsstat som bär en orimlig börda i finansieringen av budgeten i förhållande till sitt relativa välstånd ska ha möjlighet till en korrigering vid lämplig tidpunkt . En ökad fokusering av utgifterna på tillväxt och sysselsättning, energi- och klimatfrågor samt försvar av unionens intressen på den internationella arenan bör minska behovet av att hålla fast vid korrigeringsmekanismerna. Huruvida mekanismer för korrigering på inkomstsidan är berättigade i framtiden beror på hur utgiftsstrukturen kommer att se ut i nästa fleråriga budgetram samt på vilka andra reformer av systemet för egna medel som genomförs.

– EU energy tax

8. Slutsatser och nästa steg

– EU corporate income tax.

Denna budgetöversyn är ett uttryck för kommissionens tankar om EU-budgetens sammansättning och ändamål. Visionen är att budgeten kan reformeras på ett sätt som verkligen gör skillnad, och detta kommer också att vara utgångspunkten när kommissionen under nästa år presenterar sina förslag till den kommande fleråriga budgetramen. Reformerna ska ses i perspektivet att Europeiska unionen år 2020 ska ha gjort konkreta framsteg mot målet att bli ett samhälle präglat av smart, hållbar tillväxt för alla. För att nå dithän måste vi sätta den europeiska ekonomin på rätt spår, fatta viktiga beslut om vår framtida infrastruktur, utveckla den kunskap och de kvalifikationer vi behöver i framtiden, slå vakt om vår position på den internationella arenan och förebygga att klyftor och motsättningar i våra samhällen hotar stabiliteten på lång sikt. Vi måste se EU-budgeten som ett gemensamt verktyg för att uppnå gemensamma mål. Pressen på de offentliga finanserna är hård, och EU:s budget och de nationella budgetarna får inte ses som konkurrenter utan som kompletterande medel för att nå samma målsättningar på den nivå där resultaten blir bäst.

Each of these financing means has its particular characteristics and presents advantages and disadvantages [16]. In the light of the comments received, the Commission will submit proposals as part of its overall proposals on the next Multiannual Financial Framework.

Framtidens budgetar måste därför koncentreras på att nå konkreta framsteg på vägen mot dessa mål. De måste kunna anpassas till en föränderlig omvärld, och strikt fokusera på resultat. De måste också återspegla den solidaritet som den gemensamma agendan bygger på, och finansieras på ett sätt som medborgarna uppfattar som tydligt, rationellt och rättvist.

Tackling the correction mechanisms

EU-budgeten kan också genomföras på ett enklare och effektivare sätt. Det krävs ökad flexibilitet för att budgeten ska kunna anpassas till förändringar i omvärlden, samtidigt som man måste stödja långsiktiga investeringar. I en tid av finanspolitisk åtstramning kan man använda sig av mer innovativa finansieringsinstrument som ökar budgetens räckvidd, och man bör också arbeta för att öka och sprida effekterna av de prioriterade EU-projekt som genomförs.

The 1984 Fontainebleau European Council set out the core principles behind the system: that "expenditure policy is ultimately the essential means of resolving the question of budgetary imbalances", and that "any member State sustaining a budgetary burden which is excessive in relation to its relative prosperity may benefit from a correction at the appropriate time." Reinforced spending for growth and jobs, energy, climate change and the external projection of Europe's interest would reduce the need to maintain correction mechanisms. The composition of expenditure of the next Multiannual Financial Framework and other reforms of the own resources system will determine whether correction mechanisms are justified in the future.

Arbetet med att modernisera EU-budgeten måste därför handla om tydligare målorientering, största möjliga effekt av varje euro som betalas ut och en starkare koppling mellan budgeten och den övriga politik som Europeiska unionen, dess institutioner och medlemsstaterna bedriver för att sätta Europa på rätt spår mot tillväxt och sysselsättning i framtiden.

8. Conclusions and Next Steps

Under de kommande månaderna kommer kommissionen att förbereda konkreta förslag utifrån de idéer och handlingsalternativ som presenterats i denna budgetöversyn, och den ser också fram emot att diskutera innehållet med övriga institutioner och berörda parter. Dessa diskussioner kommer att ligga till grund för de förslag till den kommande fleråriga budgetramen som kommer att läggas fram 2011, för perioden efter 2013. Detta innefattar ett förslag till förordning om den kommande fleråriga budgetramen samt ett utkast till ett nytt beslut om egna medel. Under andra halvåret 2011 kommer kommissionen att lägga fram lagförslagen om de åtgärder och program som ska konkretisera Europeiska unionens målsättningar för de kommande åren.

This Budget Review sets out the Commission's ideas on the architecture and purpose of the EU budget. It sets out a vision of a reformed budget committed to making a real difference: this will be the Commission's ambition for the proposals it will make for the new financial framework next year. These ideas are based on the conviction that by 2020 the EU must have taken decisive steps help the EU become a smart, sustainable and inclusive society. To do this, we need to put the European economy on the right track, to take the big decisions to reshape our infrastructure, to give us the skills we need for the future, to assert our global leadership, and to prevent increasing divergences in our societies from undermining its long-term stability. The budget of the Union must be seen as one of the common tools we have at the service of common objectives. At a time of intense pressure on public finances, EU and national budgets cannot be seen as in competition, but as pursuing the same objectives at the levels which can deliver to best effect.

[1] EUT C 139, 14.6.2006, s. 15 (förklaring nr 3).

Tomorrow's budgets must therefore be focused on making a real impact on realising our goals. They must recognise the need to adapt to a rapidly-changing world. They must be disciplined in their concentration on results. They must reflect the need for solidarity in pursuing our common agenda. And they must be resourced in ways which our citizens can understand and recognise as rational and fair.

[2] Webbplats för samrådet: http://ec.europa.eu/budget/reform/library/issue_paper/summary_consulation_doc_final_en.pdf

The way in which the EU budget is delivered can be simplified and made more effective. There is a need for greater flexibility so that the budget can respond to changing circumstances, while at the same time supporting long term investments. At a time of fiscal constraint more innovative financial instruments can be used to make the budget go further, and to increase the impact and range of high priority EU projects that can be realised.

[3] Detta omfattar såväl EU-budgeten som nationell samfinansiering.

The modernisation of the EU budget must therefore be about targeting, about maximising the benefits from every euro spent, and about setting the budget firmly in the context of the other ways in which the European Union, its institutions and its Member States, can put Europe on the path to growth and jobs for the future.

[4] Kommissionens avdelningar har gjort sin beräkning på grundval av följande analyser: Quantifying the potential macroeconomic effects of the Europe 2020 strategy: stylised scenarios (European Commission Economic Papers nr 424. September 2010) och Macroeconomic effects of Europe 2020: stylised scenarios (ECFIN Economic Briefs 2010 nr 11).

In the coming months the Commission will translate the ideas and options set out in this Budget Review into concrete proposals. The Commission looks forward to a dialogue with the other Institutions and with stakeholders on the ideas and options outlined in this Review. These discussions will feed into proposals in June 2011 for a new Multiannual Financial Framework covering the period after 2013. This will include a proposal for a regulation laying down the Multiannual Financial Framework and a draft decision on own resources. In the second half of 2011, the Commission will make the legislative proposals required to implement the policies and programmes needed to drive forward the European Union's ambitions for the years ahead.

[5] Det nuvarande ramprogrammet har beräknats skapa 900 000 nya arbetstillfällen och öka EU:s BNP med 1 %.

[1] OJ C 139, 14.6.2006, p. 15 (Declaration No 3).

[6] Innovationsunionen – KOM(2010) 565, 6.10.2010. Andra viktiga flaggskepp för Europa 2020-strategin inom detta område är den digitala agendan och industripolitiken.

[2] Consultation website:

[7] Kommissionens rapport inför högnivåkonferensen om industrins konkurrenskraft (april 2010):

- http://ec.europa.eu/budget/reform/library/issue_paper/summary_consulation_doc_final_en.pdf

[8] Gemensam förklaring om Europeiska unionens utvecklingspolitik: Europeiskt samförstånd, se EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.

[3] This includes both EU budget and national co-financing.

[9] Se studien ”The Aid Effectiveness Agenda – Benefits of a European Approach” (utförd av konsultföretaget HTSPE för Europeiska kommissionens räkning, oktober 2009).

[4] Commission services' estimate based on the following analyses: "Quantifying the potential macroeconomic effects of the Europe 2020 strategy: stylised scenarios" (European Commission Economic Papers n°424. September 2010) and "Macroeconomic effects of Europe 2020: stylised scenarios" (ECFIN Economic Briefs 2010 n°11).

[10] Exempel: programmet för transeuropeiska transportnät förväntas kräva omkring 500 miljarder euro fram till 2020, och uppskattningarna för att uppnå kommissionens mål för bredbandsinfrastruktur ligger mellan 38–58 miljarder euro och 181–268 miljarder euro. Inom energisektorn förväntas investeringsbehoven fram till 2020 uppgå till cirka 400 miljarder euro för distributionsnät och s.k. smarta nät, 200 miljarder för överföringsnät och lagringskapacitet samt 500 miljarder euro för uppgradering och nybyggnad av produktionskapacitet, särskilt för förnybar energi.

[5] The current Framework Programme has been estimated to bring 900,000 jobs and to add 1% to the EU's GDP.

[11] Resolution av den 25 mars 2009 om halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013 [INI/2008/2055 – P6_TA(2009)0174].

[6] Innovation Union - COM(2010) 565, 6.10.2010. Other key 2020 flagships in this area include the Digital Agenda and industrial policy.

[12] Finansieringsinstrumenten kommer inte uteslutande att förvaltas av EIB, men bankens medverkan förväntas fungera som en katalysator som ökar tillgången till andra offentliga och privata finansieringskällor.

[7] Commission report for the high level conference on industrial competitiveness (April 2010):

[13] Förstärkt samordning av den ekonomiska politiken för stabilitet, tillväxt och nya arbetstillfällen: verktyg för en kraftfullare ekonomisk styrning i EU - KOM(2010) 367.

[8] 'The European Consensus" (OJ C 46, 24.2.2006, p. 1).

[14] Europaparlamentets resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för Europeiska unionens egna medel (2006/2205(INI), föredragande: A. Lamassoure.

[9] "Aid Effectiveness Agenda: Benefits of a European Approach" (HTSPE on behalf of the European Commission, October 2009).

[15] Rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007.

[10] As examples: until 2020, €500bn is estimated to be needed for the implementation of the TEN-T programme and between €38-58bn and €181-268bn to achieve the Commission's broadband targets. In the energy sector, €400bn is estimated as the need for distribution networks and smart grids, another €200bn on transmission networks and storage, and €500bn to upgrade existing and build new generation capacity, particularly in renewable energy, between now and 2020.

[16] Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

[11] Resolution of 25 March 2009 on the mid-term review of the 2007-2013 financial framework [INI/2008/2055 – P6_TA(2009)0174].

[12] Financial instruments will not be implemented exclusively through the EIB, but the EIB will play a key catalytic role in attracting other public and private sources of finance.

[13] Enhancing economic policy coordination for stability, growth and jobs – Tools for stronger EU economic governance - COM(2010) 367.

[14] European Parliament, Report on the future of the European Union's own resources (2006/2205(INI) Rapporteur A. Lamassoure).

[15] Council decision 2007/436/EC, Euratom (7 June 2007).

[16] See Staff Working Document.

--------------------------------------------------