EN

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Brussels, 20.9.2010

Bryssel den 20.9.2010

COM(2010) 472 final

KOM(2010) 472 slutlig

COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

European Broadband: investing in digitally driven growth

Europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt

TABLE OF CONTENTS

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Introduction: the broadband targets (...)3

1. Inledning: bredbandsmålet 3

2. Technology and market developments in broadband (...)4

2. Utvecklingen av teknik och marknad inom bredbandssektorn 4

3. Achieving the broadband targets (...)6

3. Bredbandsmålet 6

4. Main actions (...)11

4. De viktigaste åtgärderna 13

1. Introduction: the broadband target

1. Inledning: bredbandsmålet

By 2020, all Europeans should have access to internet of above 30 Megabits per second (Mbps) and 50% or more of European households have subscriptions above 100Mbps.

Alla européer bör senast 2020 ha tillgång till Internet med en hastighet på mer än 30 megabit per sekund (Mbit/s) och minst 50 % av hushållen i Europa ha abonnemang på mer 100 Mbit/s .

This target is from the Digital Agenda for Europe [1], a flagship initiative of the Europe 2020 strategy [2] for a smart, sustainable and inclusive economy. The Digital Agenda also restated the objective endorsed by the European Council to bring basic broadband to all Europeans by 2013. To reach these ambitious objectives it is necessary to develop a comprehensive policy, based on a mix of technologies, and to carefully monitor progress over time [3].

Detta mål uppställs i den digitala agendan för Europa[1] som är ett centralt initiativ i Europa 2020 – en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla[2] . I den digitala agendan tas även Europeiska rådets mål upp om att alla européer ska ha tillgång till grundläggande bredband senast 2013. För att kunna nå upp till dessa ambitösa mål måste man utarbeta en övergripande strategi, som grundar sig på en kombination av olika tekniker, och uppmärksamt följa utvecklingen[3].

The target for fast and ultra-fast internet access was chosen because of the central role it will play in economic recovery and in providing a platform to support innovation throughout the economy, as electricity and transport did in the past. The roll-out of ultra-fast open and competitive networks will stimulate a virtuous cycle in the development of the digital economy, allowing new bandwidth-hungry services to take off and fuelling growing citizen demand, which in turn will stimulate further demand for bandwidth.

Målet för snabbt och ultrasnabbr Internet har valts med tanke på hur viktigt detta är för den ekonomiska återhämtningen och för att skapa en plattform som främjar innovation i hela ekonomin, på samma sätt som tidigare var fallet med elektricitet och transporter. Utbyggnaden av ultrasnabbt Internet med öppna och konkurrenskraftiga nät kommer att skapa en positiv utveckling för den digitala ekonomin. Nya bredbandskrävande tjänster kommer att växa och efterfrågan öka, vilket i sin tur stimulerar efterfrågan på bredband.

World demand for bandwidth has been growing at roughly 50-60 % per year [4], driven by the extension of internet use, from simple email and text files (in the era of 56 Kbps dial-up internet) to internet surfing (with the advent of always-on broadband) and then increased integration of graphical and audiovisual content on websites (supported by the current generation of ADSL, which offers download speeds of 2 Mbps or more and uploads of 256 Kbps).

Den globala efterfrågan på bredband har ökat med ungefär 50–60 % per år[4]. Orsaken är att Internetanvändningen breddats, från att tidigare omfatta enbart e-post och textfiler (då det enbart fanns uppringbart Internet på 56 kbit/s) till att omfatta Internetsurfande (som kom med bredbandsanslutning med konstant uppkoppling) och därefter ökad användning av grafiskt och audiovisuellt innehåll på webbplatser (med stöd av den nuvarande ADSL-generationen med en nedladdningshastighet på minst 2 Mbit/s och en uppladdningshastighet på 256 kbit/s).

Not only download speeds are important in that context, but higher symmetry (much higher upload speeds) and lower latency may be required for innovative services and applications. There are already examples of services that depend on such connections: smart electrical grids that require low latency and can cut consumer expenditure and lower generating costs; real-time cloud computing services that require symmetrical upload and download speeds and can be used by small businesses to lower their costs; and intensive e-health services offered to remote hospitals and patients. Moreover, the OECD has recently concluded that the cost savings in just four sectors of the economy (transport, health, electricity and education) would justify the construction of a national fibre-to-the-home network [5].

I detta sammanhang är det inte enbart nedladdningshastigheten som är av betydelse utan även en ökad symmetri (mycket högre uppladdningshastighet), och för innovativa tjänster och tillämpningar kan det krävas lägre latens. Det finns redan tjänster för vilka sådana förbindelser utgör en förutsättning: smarta elnät som kräver låg latens och kan ge sänkta konsumentutgifter och produktionskostnader, datamolnstjänster i realtid som kräver symmetriska uppladdnings- och nedladdningshastigheter och som småföretag kan använda för att sänka sina kostnader samt e-hälsotjänster till avlägsna sjukhus och patienter. OECD konstaterade nyligen att kostnadsbesparingarna inom bara fyra sektorer av ekonomin (transport, hälsovård, el och utbildning) skulle vara tillräckligt stora för att motivera inrättandet av ett nationellt FTTH-bredbandsnät[5].

Thus, smart, sustainable and inclusive growth as envisaged by the Europe 2020 strategy will very much depend on the efficient and effective use of the internet, and internet access speed will be a key factor in achieving this. Internet access is provided by — generally private — network operators under a competitive regulatory framework and driven by commercial interests. Yet because of the critical role of the internet, the benefits for society as a whole appear to be much greater than the private incentives to invest in faster networks. Stimulating investment in fast internet access beyond the current market-driven development, taking into account the recent economic downturn, is the key to achieving the broadband target.

Smart och hållbar tillväxt för alla, som är ett mål i strategin Europa 2020, kommer i stor utsträckning att vara beroende av effektiv och rationell användning av Internet, och åtkomsttiden till Internet kommer att utgöra en nyckelfaktor. Internetåtkomst tillhandahålls i regel av privata nätoperatörer inom ramen för ett konkurrensbaserat regelverk och styrs av kommersiella intressen. Med hänsyn till Internets viktiga roll förefaller fördelarna för samhället som helhet att vara väsentligt mycket större än de privata incitamenten för att investera i snabbare nät. För att kunna uppnå bredbandsmålet måste man stimulera investeringar i snabbt Internet i större utsträckning än vad som är fallet med dagens marknadsstyrda utveckling, med beaktande av den nuvarande ekonomiska nedgången.

Investment in new open and competitive networks should be supported by the actions of national and local authorities in lowering costs. The Commission has already assisted such actions through the adoption last year of its Guidelines on the application of state aid rules [6]. These lay down the conditions for public financial support on non-market terms for broadband and high-speed broadband deployment in areas where commercial investments are unlikely to take place in the foreseeable future. The main objective of this Communication is to further assist the actions of national and local authorities. It is presented as a broadband package with the two other broadband commitments made by the Commission in the Digital Agenda action on fast and ultra fast internet. These are the Next Generation Access (NGA) Recommendation to provide regulatory guidance to national regulators and the Radio Spectrum Policy Programme to improve the coordination and management of spectrum and hence facilitate, among other things, the growth of wireless broadband.

Investeringar i nya, öppna och konkurrenskraftiga nät, som sänker kostnaderna, bör understödjas genom åtgärder från nationella och lokala myndigheter. Kommissionen har redan understött sådana åtgärder genom att förra året anta Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät [6]. Där fastställs villkoren för offentligt finansiellt stöd på icke marknadsmässiga villkor för en utbyggnad av bredband och höghastighetsbredband i områden där kommersiella investeringar sannolikt inte kommer att göras inom överskådlig framtid. Huvudsyftet med detta meddelande är att ytterligare främja nationella och lokala myndigheters insatser. Det läggs fram i form av ett bredbandspaket tillsammans med kommissionens två andra åtgärder avseende bredbandstillgång inom ramen för den digitala agendan för snabb och ultrasnabb Internettillgång. Det handlar om rekommendationerna för nästa generations accessnät och programmet för radiospektrumpolitiken som ska förbättra samordningen och spektrumförvaltningen och därigenom underlätta bl.a. utbredningen av trådlöst bredband.

The following section reviews technological and market developments to provide the context for where Europe is now. Section 3 takes each of the four proposals made to Member States in the Digital Agenda and outlines how these will be supported at European level. Finally, section 4 outlines some of the main follow-up actions.

I följande avsnitt görs en genomgång av den tekniska utvecklingen och marknadsutveckligen för att klarlägga var Europa står idag. I avsnitt 3 redogörs för vart och ett av de fyra förslag som lagts fram av medlemsstaterna i den digitala agendan med en redogörelse för hur de kommer att understödjas på EU-nivå. I avsnitt 4 redogörs slutligen för några av de viktigaste uppföljningsåtgärderna.

2. Technology and market developments in broadband

2. Utvecklingen av teknik och marknad inom bredbandssektorn

Currently, broadband is predominantly delivered to home users through copper (e.g. telephone) or coaxial (e.g. cable TV) networks and/or wireless access networks such as 3G mobile communications or fixed wireless access. There are about 124 million fixed and 25 million mobile broadband subscriber lines in the EU [7], which is one of the world leaders in first-generation broadband deployment. Speeds on offer vary widely, but typically download speeds are in excess of 2 Mbps and upload speeds are above 256 Kbps. Speeds are increasing, and the chart below illustrates the functionality of different broadband speeds and likely future applications.

För närvarande tillhandahålls bredbands till privata användare huvudsakligen via kopparnät (t.ex. telefonledningar) eller koaxialkabelnät (t.ex. kabel-tv) och/eller via trådlösa nät (tredje generationens mobilkommunikation eller trådlös fast uppkoppling). Det finns cirka 124 miljoner fasta och 25 miljoner mobila bredbandsanslutningar i EU[7], som hör till världens ledande regioner när det gäller första generations bredband. Hastigheten är ytterst varierande. Nedladdningshastigheten ligger dock vanligtvis på minst 2 Mbit/s och uppladningshastigheten på minst 256 kbit/s, och hastigheten ökar ständigt. I nedstående tabell åskådliggörs olika bredbandshastigheters funktion och sannolika framtida tillämpningsområden.

(...PICT...)

[pic]Marknadsstyrda uppgraderingar för fast bredbandstillgång med snabbare uppkopplingshastighet är på väg. Samlingsbegreppet för dessa är nästa generations nät[8]. Utvecklingen varierar dock både mellan olika medlemsstatsstater och mellan olika regioner.

Market-led upgrades of fixed internet access to higher speeds are underway. Collectively, these are referred to as NGA networks [8]. However, developments are uneven both between Member States and among regions within them.

Kabelnäten, till vilka ungefär 73 miljoner hushåll i EU är anslutna, uppgraderas successivt till högre hastigheter genom DOCSIS3[9] och utvidgning av stamnäten. Konkurrensen inom kabelnätsektorn utgör ett incitament för operatörer av kopparledningsnät att investera i VSDL – en teknik som utnyttjar dagens koppartelefoninfrastruktur – och i FTTH (optiska fibrer med anslutning till privatanvändare). Både FTTH och DOCSIS3 kan uppnå bredbandsmålet med hastigheter över 100 Mbit/s. Öppnare FTTH-arkitekturer kan också öka den infrastruktursbaserade konkurrensen mellan Internetleverantörer, genom tillträde till nät och gradvis utbyggnad av alternativa infrastrukturer, och därigenom driva på utvecklingen av nya tjänster och tillämpningar.

Cable networks – that serve about 73 million EU households – are being gradually upgraded to higher speeds through deployment of DOCSIS3 [9] and extension of their backhaul networks. Cable competition gives incentives to copper network operators to invest in VDSL – a technology which exploits the existing copper telephone infrastructure - and in optical fibre to the home (FTTH). Both FTTH and DOCSIS3 can meet the broadband target with speeds above 100 Mbps. More open FTTH architectures also enhance infrastructure based competition among ISPs, on the basis of unbundling and gradual deployment of alternative infrastructures, thereby driving the development of new services and applications.

Utanför de områden där det finns infrastrukturkonkurrens har operatörerna varit motvilliga att gå utöver sitt etablerade ADSL-utbud. De flesta operatörer ser inga övertygande affärsmöjligheter i en storskalig nätuppgradering till FTTH, vilket även beror på att det fortfarande inte finns tillräckligt många attraktiva tjänster som skulle göra kunderna villiga att betala mer. Rekommendationen om nästa generations accessnät och tillämpningen av det nya regelverket kommer att vara avgörande i det här hänseendet eftersom detta kommer att ge säkerhet om rättsläget och främja investeringar och konkurrens.

Outside areas where they face infrastructure competition, operators have been reluctant to move beyond their established ADSL business. Most operators do not see a convincing business case for a large scale network upgrade to FTTH, also considering that there are not, as yet, enough attractive services available that would make customers pay a premium price. The NGA Recommendation and the application of the new regulatory framework will be crucial in this respect, as they will provide regulatory certainty, promoting investment and competition.

Nästa generations markbundna trådlösa tjänster har en överföringshastighet på över 30 Mbit/s och klarar därmed bredbandsmålet[10]. De är särskilt viktiga i områden med besvärlig terräng där det är opraktiskt med trådbunden uppkoppling. Trådlös uppkoppling via satellit skulle också kunna vara ett alternativ i dessa områden, men det krävs fortsatt teknisk utveckling innan satelliter kan bidra till en samhällsomfattande täckning med målhastigheten 30 Mbit/s senast 2020.

Next-generation terrestrial wireless services can offer transfer rates of over 30 Mbps and therefore meet the broadband coverage target. [10] They are particularly important in regions with difficult terrain where wired access is impractical. Wireless connections via satellite could also play a role in these regions, but further technological development will be needed if satellite is to contribute to universal coverage at the target speed of 30 Mbps by 2020.

Stora investeringar kommer att krävas för att det ambitiösa bredbandsmålet ska kunna uppnås. Det är svårt att beräkna vilka summor som krävs, men en översikt över färska studier visar att mellan 38 och 58 miljarder euro skulle krävas för att uppnå en täckning med 30 Mbit/s för alla fram till 2020 (med en mix av VDSL och nästa generations trådlösa uppkoppling) och mellan 181 och 268 miljarder euro för en täckning som är tillräcklig för att 50 % av hushållen ska ha 100 Mbit/s-tjänster[11].

To achieve the ambitious broadband target, substantial investment will be needed. The amounts needed are difficult to calculate but a review of recent studies indicates that between € 38bn and € 58bn would be needed to achieve the 30 Mbps coverage for all by 2020 (using a mix of VDSL and next generation wireless) and between € 181bn and € 268bn to provide sufficient coverage so that 50% of households are on 100 Mbps services [11].

Med ökande Internettrafik och växande bredbandsefterfrågan ses en effektivare förvaltning av nätresurserna som allt viktigare för tillhandahållandet av höghastighetsbredband. En diskussion har inletts om förvaltningens påverkan på det offentliga Internets öppna och decentraliserade karaktär, som är central för att ge användare tillträde och sprida information, köra tillämpningar och utnyttja tjänster efter egna behov. Det är viktigt att bevara dessa drag, och detta återspeglas i de ändringar som infördes i samband med 2009 års reform av EU:s regelverk för elektronisk kommunikation[12]. Den 30 juni 2010 tog kommissionen initiativ till ett offentligt samråd om ett öppet Internet och nätneutralitet[13]. Där diskuteras de olika tekniker som operatörer använder för att hantera dataflöden över sina nät och de potentiella effekter som dessa kan ha på Internetanvändarnas erfarenheter. Resultatet bör vara att bevara det offentliga Internets öppna och neutrala karaktär och förebygga oönskad diskriminering, samtidigt som operatörerna ska kunna maximera effektiviteten i sina nät och utveckla nya affärsmodeller och förbättrade kommersiella tjänsteutbud. Detta bör bidra till att främja fortsatta investeringar i bredbandsinfrastruktur med hög kapacitet. Kommissionen kommer senare i år att lägga fram en rapport om resultatet av det här offentliga samrådet. Kommissionen kommer också att övervaka marknaden från ett konsumentperspektiv (detaljistpriser, valproblem och klagomål etc.).

With growing internet traffic and rising bandwidth demands, more efficient management of network resources is increasingly seen as important to the provision of high-speed broadband. A debate has started on the impact of traffic management on the open decentralised character of the public internet which is central to its capacity to allow users to access and distribute information, run applications and enjoy services of their choice. The importance of preserving these features is reflected in the amendments introduced by the 2009 reform to the EU regulatory framework for e-communications [12]. A public consultation on the open internet and net neutrality launched by the Commission [13] on 30 June 2010 seeks to explore techniques used by operators to manage data flows over their networks, and the potential impact these may have on internet users’ experience. An outcome that preserves the open and neutral character of the public internet and avoids unwarranted discrimination, while allowing operators to maximise the efficiency of their networks and to develop new business models and enhanced commercial service offerings, should help encourage continued investment in high-capacity broadband infrastructure. The Commission will report later this year on the outcome of this public consultation. The Commission will also monitor further the functioning of the market from a consumer perspective (retail prices, choice problems, complaints, etc.)

3. Bredbandsmålet

3. Achieving the broadband target

Mot bakgrund av denna utveckling bör EU:s bredbandspolitik främja konkreta åtgärder som kan (i) främja investeringar t.ex. genom att sänka investeringskostnaderna och (ii) förbättra infrastrukturkonkurrensen eftersom konkurrenshotet från alternativa offentliga och privata investerare (inklusive lokala förvaltningar och allmännyttiga företag) kan ge etablerade operatörer incitament att investera i nästa generations accessnät. Den här typen av åtgärder bör samordnas både på EU-nivå och i medlemsstaterna. Därför kommer kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att ta fram effektiva nationella bredbandsplaner.

Against these developments, an EU broadband policy should promote concrete measures which could (i) foster investment by, for example, reducing investment costs and (ii) enhance infrastructure competition, taking into account that the competitive threat of alternative public and private investors (including local administrations and public utilities) would incentivise investments in NGA by incumbent operators. Such actions should be coordinated both at EU and national level. This is why the Commission will work with Member States to generate effective national broadband plans.

Nationella bredbandsplaner

National Broadband Plans

Alla medlemsstater har en bredbandsstrategi[14] men mycket få har konkreta färdiga planer för nät med ultrahög hastighet med konkreta genomförandeåtgärder för att uppnå sina mål, i synnerhet vad gäller finansieringen. Bredbandsmålet kommer endast att kunna uppnås om alla medlemsstater verkligen bestämmer sig för att uppnå det och utarbetar en operativ plan med nationella mål. Som ett led i styrelseformerna för den digitala agendan kommer kommissionen tillsammans med medlemsstaterna samordna fastställandet av nationella mål och uppmuntra fackgranskningar medlemsstaterna emellan för att påskynda överförandet av bästa praxis mellan beslutsfattarna. Detta arbete kommer att få stöd genom en handlingsinriktad bredbandsplattform med många olika typer av aktörer.

All Member States have a broadband strategy [14] but few have fully operational plans for ultra-high speed networks with concrete implementing measures to realise their targets, notably as regards the necessary funding. The broadband target will only be achieved if all Member States commit to it and set out an operational plan defining national targets. As part of the governance of the Digital Agenda, the Commission will work with Member States to coordinate the establishment of national targets and will encourage peer-review processes among Member States in order to accelerate the transfer of best practice between policy makers. This work will be supported by an action-oriented broadband platform with a wide range of stakeholders.

Medlemsstaternas planer bör omfatta välavvägda initiativ som ska stimulera och komplettera åtgärderna i den privata sektorn genom en gemensam ram som är resultatet av ett konsekvent och noggrant genomförande av EU:s nyligen ändrade regelverk för elektronisk kommunikation och de riktlinjer för statligt bredbandsstöd som nyligen antogs av kommissionen. Privata investeringar bör uppmuntras genom en lämplig samordning av planering och genom bestämmelser för gemensam användning av fysisk infrastruktur och målinriktade finansieringsåtgärder som minskar riskerna och främjar nya öppna infrastrukturer. Trådlös infrastruktur kommer att ha stor betydelse för uppnåendet av bredbandsmålet i de flesta medlemsstater. Planerna bör bygga på en långsiktig och balanserad syn på kostnaderna för och vinsterna av spektrumfördelning och licensavtal, i synnerhet de positiva nettoeffekterna av tidig investering och utbyggnad. Planerna bör också ge en tydlig vägledning om användningen av EU:s bredbandsfinansiering och Europeiska investeringsbankens instrument i stödberättigade områden.

Member State plans should comprise a balanced set of policy actions to incentivise and supplement private-sector action using the common framework resulting from a consistent and thorough implementation of the recently revised EU regulatory framework for e-communications and the State aid Broadband Guidelines recently adopted by the Commission. Private investment should be encouraged by appropriate coordination of planning and rules for sharing physical infrastructure and by targeted financing measures to reduce risk and promote new open infrastructures. Wireless infrastructure will play a key role in achieving the broadband coverage target in most Member States. Plans should take a long-term and balanced view of the costs and benefits of spectrum allocation and licensing agreements, in particular, the net positive effects of early investment and roll-out. The plans should also give clear guidance on the uptake of EU broadband funds and EIB instruments in eligible regions.

För att stödja planeringen kommer kommissionen att stärka sin övervakning av utbyggnaden av nästa generations accessnät. Man kommer då att använda sig av en reviderad form av befintliga instrument, exempelvis rapporterna om genomförandet och om EU:s digitala konkurrenskraft, och en ny resultattavla för den digitala agendan kommer att ha indikatorer som ska hjälpa enskilda medlemsstater att övervaka och jämföra bredbandsplaner. Resultattavlan kommer att understödjas av ett nytt webbaserat verktyg som förmedlar statistik och forskningsrapporter om bredbandsekonomin.

To support the planning process, the Commission will strengthen the monitoring of NGA deployment. This will utilise a revised form of existing instruments such as the Implementation and Digital Competitiveness Reports and a new Digital Agenda Scoreboard will detail performance indicators to enable individual Member States to monitor and compare broadband plans. The Scoreboard will be assisted by a new web-based tool to disseminate statistics and research reports on the broadband economy.

Främja investeringar och sänka investeringskostnaderna

Promoting investment and reducing investment costs

Ett antal bestämmelser och finansieringsåtgärder kan antas på nationell och lokal nivå för att främja investeringar och sänka investeringskostnaderna.

A number of regulatory and financing measures can be adopted at national and local level to promote investment and reduce investment costs.

Man beräknar att omkring 80 % av kostnaderna för utbyggnad av ny fast infrastruktur utgörs av anläggningskostnader, vilket kan sänkas betydligt genom en fungerande samordning av nationella och lokala myndigheter, stadsplaneringsåtgärder och tillträde till passiv infrastruktur[15]. Även kostnaderna för trådlös infrastruktur kan sänkas genom sådana åtgärder. Några exempel på kostnadssänkande åtgärder är följande:

It is estimated that around 80% of the costs of deploying new fixed infrastructure are civil engineering costs which can be significantly reduced through a proper coordination by national and local authorities, using town planning rules and remedies mandating access to passive infrastructures [15]. Wireless infrastructure costs can similarly be reduced by such measures. Possible cost-cutting measures include:

- Att göra installation av nya passiva infrastrukturer och ledningar i byggnader till ett krav för planeringstillstånd.

· Making the installation of new passive infrastructures and in-building wiring a requirement for planning authorisations.

- Att uppmuntra lokala myndigheter och lagstiftare att använda sina befogenheter för att kräva att operatörer offentliggör förekomsten av och villkoren för lokal accessinfrastruktur[16] i syfte att främja konkurrens. De nationella regleringsmyndigheterna bör i synnerhet utnyttja sina befogenheter enligt direktiv 2002/21/EG för att ta fram all relevant information om lokalisering, kapacitet och tillgänglighet för ledningar och andra accessnätsfaciliteter, för att ge alternativa operatörer möjlighet att bygga ut sina fibernät samtidigt som etablerade operatörer och dela kostnaderna för anläggningsarbetena.

· Encouraging local authorities and regulators to make use of their powers to require the disclosure of the existence and condition of local access infrastructures from operators [16] with the aim of stimulating competition. In particular, national regulators should use their powers under Directive 2002/21/EC to obtain all relevant information on the location, capacity and availability of ducts and other local loop facilities, to provide alternative operators with the possibility to deploy their fibre networks at the same time as incumbents, sharing the costs of civil engineering works.

- Att samordna anläggningsarbeten (som grävning på offentlig mark och konstruktion av ledningar), för att främja och effektivisera utbyggnaden av nätelement.

· Co-ordinating civil works (such as digging of the public domain, construction of ducts) to enable and streamline the deployment of network elements.

- Att införa allmänna befogenheter för förvärv av ledningsrätter genom förenkling av lagar och andra bestämmelser som rör anläggningsarbeten, stadsplanering, miljö, folkhälsa och allmän förvaltning för att förenkla och påskynda förfaranden, t.ex. för att bevilja ledningsrätter eller mastplanering, om nödvändigt genom att införa en enda kontaktpunkt för dessa syften.

· Provision of general powers for the acquisition of rights of way by streamlining laws and regulations concerning civil works, town planning, environment, public health and general administration to simplify and accelerate procedures e.g. for granting rights of way or mast planning, if necessary by establishing a one-stop-shop for these purposes.

- Planeringsmyndigheterna kan också sänka investeringskostnaderna för utbyggnaden av trådlöst bredband genom att undanröja administrativa hinder (t.ex. problem med att erhålla tillstånd för nya basstationer eller förlänga kontrakten för befintliga sådana).

· Planning authorities could also reduce the investment cost for the roll-out of wireless broadband, by removing administrative obstacles (e.g. difficulties in obtaining permissions for new base stations or in renewing contracts for existing ones).

Nationella och lokala myndigheter kan också stödja bredbandsutbyggnaden genom direkta offentliga investeringar eller offentlig finansiering i enlighet med bestämmelserna om statligt stöd. Offentlig finansiering kan möjliggöra höghastighetsnät i de fall då kostnaderna annars skulle bli ohanterliga. Sådan offentlig finansiering bör målinriktas för att minska hindren för privata investeringar.

Moreover, national or local authorities can support broadband deployment through direct public investment or public financing in line with State aid rules. Public financing could help make high-speed networks feasible where costs would otherwise be unmanageable. Such public funding should be targeted so as to alleviate barriers to private investment.

- Offentliga organ får besluta att på egen kostnad genomföra anläggningsarbeten för att möjliggöra och påskynda berörda operatörers utbyggnad av egna nätelement. Om sådana arbeten i princip är öppna för alla potentiella användare och inte bara för operatörer av elektronisk kommunikation och därigenom skapar de nödvändiga förutsättningarna för operatörernas utbyggnad av egen infrastruktur, utan diskriminering som gynnar enskilda sektorer eller företag, utgör de inte något statligt stöd och de behöver därmed inte anmälas till kommissionen[17].

· Public authorities may decide to undertake, at their expense, civil works in order to enable and accelerate the deployment by the operators concerned of their own network elements. If such works are, in principle, open to all potential users and not just electronic communications operators, and thereby create the necessary pre-conditions for the deployment by utility operators of their own infrastructure without discriminating in favour of a given sector or a company, they do not constitute State aid and do not have to be notified to the Commission [17].

- Offentliga organ skulle kunna bygga eller finansiera sektorsspecifik infrastruktur i enlighet med riktlinjerna för statligt bredbandsstöd, och möjliggöra ett rättvist och icke-diskriminerande tillträde för bredbandsoperatörer. Detta kan ge en skjuts åt konkurrenskraftiga tjänster i områden där det annars skulle vara oekonomiskt att verka.

· Public authorities could build or finance sector specific infrastructure in line with the State aid Broadband Guidelines, allowing fair and non-discriminatory access to broadband operators, thereby triggering the take-off of competitive service provision in areas that would otherwise be uneconomic to serve.

- Lokala myndigheter bör också överväga att använda fiberstamnät som har byggts eller håller på att byggas för att koppla samman offentliga institutioner (som skolor, bibliotek och sjukhus) för att få höghastighetsuppkoppling i områden som saknar sådan[18]. När så är lämpligt bör medlemsstaterna överväga att inrätta bredbandsfonder på nationell nivå som lokala myndigheter kan utnyttja för att bygga sådan passiv infrastruktur.

· Local authorities should also consider using fibre core networks that have been or are being constructed to link up public entities (schools, libraries, clinics) in order to bring high-speed connections to unserved communities [18]. Where appropriate, Member States should consider setting up broadband funds at national level on which local authorities can call for the construction of such passive infrastructures.

- För att påskynda användningen av statligt stöd för bredband uppmanas medlemsstaterna att anmäla nationella ramordningar för att undvika flera anmälningar av individuella projekt.

· In order to speed up the use of State aid for broadband, Member States are strongly encouraged to notify national framework schemes and thereby avoiding multiple notifications of individual projects.

Kommissionen kommer att göra en översyn av befintliga kostnadsminskningsmetoder och lägga fram en rapport under 2012. Eftersom åtgärderna huvudsakligen vidtas på lokal nivå kommer kommissionen att utveckla och förbättra de mekanismer som ska göra det möjligt för lokala aktörer att få relevant information som kan sänka investeringskostnaderna. Kommissionen skulle stödja en användning av EU:s regionalfonder för att skapa och underhålla kartläggningen av infrastrukturer på lokal och regional nivå.

The Commission will undertake a review of existing cost reduction practices and report in 2012. As actions are undertaken predominantly at local level, the Commission will develop and improve mechanisms to enable local actors to obtain relevant information to reduce investment costs. The Commission would support the use of the EU Regional Funds to create and maintain the mapping of infrastructures at local and regional level.

Kommissionen kommer också att bistå medlemsstaterna genom att samarbeta med det nyligen inrättade organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec). Berec bör ta med åtgärder för att stödja bredbandsutveckling som en prioritering i sitt arbetsprogram för 2011. På EU-nivå har kommissionen försökt skapa rätt investeringsklimat och skapa incitament för utbyggnaden av nya öppna och konkurrensbaserade nät genom en rekommendation om reglerat tillträde till nästa generations accessnät. Rekommendationen om nästa generations accessnät, som antas tillsammans med det här meddelandet, ger de nationella regleringsmyndigheterna riktlinjer för att öka säkerheten om rättsläget och främja investeringar och innovation på marknaden för bredbandstjänster, med beaktande av de risker som är förbundna med alla investeringar och behovet av att bibehålla en effektiv konkurrens som främjar investeringar över tid. Betydande insatser behöver också göras av de behöriga nationella myndigheterna för att säkerställa ett snabbt och effektivt genomförandet av programmet för radiospektrumpolitik, som kommer att främja utbyggnaden av trådlöst bredband.

The Commission will also assist Member States by cooperating with the recently established Body of European Regulators for Electronic Communications (BEREC). As part of its activities, BEREC should include measures to support broadband development as a priority in its 2011 work programme. At EU level, the Commission has sought to create the right investment climate and to set attractive incentives for the deployment of new open and competitive networks by means of a Recommendation for regulated access to NGA. The NGA Recommendation, adopted in association with this Communication, gives guidance to national regulators, with a view to enhancing regulatory certainty and promoting investment and innovation in the market for broadband services taking due account of the risks incurred by all investing undertakings and the need to maintain effective competition, which is an important driver of investment over time. Significant efforts by the competent national authorities will also be needed to ensure the rapid and effective implementation of the Radio Spectrum Policy Programme which will foster the deployment of wireless broadband.

Främjande av trådlöst bredband

Promoting wireless broadband

Den största ökningen på EU:s bredbandsmarknad avser mobilt bredband, där användningen har mer än fördubblats på ett år. Trådlös teknik blir därmed en allt viktigare för att tillgodose behovet av bredbandstjänster.

The highest growth rate in the EU broadband market is in mobile broadband, where take-up more than doubled in the last year. Wireless technologies are therefore increasingly important in meeting the need for broadband communications services.

Spektrum har tilldelats för elektroniska kommunikationstjänster, tekniskt optimerat i synnerhet för trådlös bredbandsaccess genom flera kommissionsbeslut, men i många medlemsstater omfattas stora delar av detta spektrum fortfarande av begränsningar vad gäller fördelningen eller också har delar av spektrumet inte alls fördelats.

Spectrum has been designated for electronic communication services, technically optimised in particular for wireless broadband access through several Commission Decisions, but in many Member States substantial parts of this spectrum are still subject to restrictions on assignment or parts of it have not been assigned at all.

När efterfrågan på trådlösa tjänster ökar kommer den viktigaste prioriteringen att vara att på ett effektivt sätt ge användarna tillgång till de frekvenser som redan har öronmärkts genom harmoniserad fördelning, inklusive radiospektrum som frigörs genom den digitala utdelningen och från återanvändningen av frekvenser som hittills reserverats för andra generationens tjänster (GSM). Man bör även utse och tillhandahålla lämpligt spektrum som räcker för den trådlösa bredbandsteknikens täckning och kapacitetsbehov för att uppnå det mål som fastställts för 2020. Bredbandsutvecklingen kan vidare förbättras av konkurrensfrämjande åtgärder, såsom införande av spektrumhandel och åtgärder för att förebygga potentiella snedvridningar när befintliga licenser ändras.

As demand for wireless services increases, the key priority will be to make effectively available to users those frequencies that have already been earmarked through harmonised allocations, including radio spectrum to be released from the digital dividend and from the reutilisation of frequencies hitherto reserved for second-generation (GSM) services. Secondly, sufficient and appropriate spectrum for both the coverage and the capacity needs of wireless broadband technologies should be designated and made available to achieve the target set for 2020. Broadband development can be further enhanced by pro-competitive measures such as the introduction of spectrum trading and measures to prevent potential distortions when existing licences are modified.

Kommissionen föreslår samordnade åtgärder för att uppnå dessa mål i sitt första utkast till det fleråriga programmet för radiospektrumpolitik, som lämnats till Europaparlamentet och rådet för antagande. Enskilda medlemsstater kan dock bidra till ett snabbt uppnående av bredbandstäckningsmålet om de omedelbart antar politik för att

The Commission is proposing coordinated action to achieve these objectives in its first draft multi-annual Radio Spectrum Policy Programme, submitted for adoption by the European Parliament and Council. However, individual Member States could help achieve the broadband coverage target rapidly if they immediately adopted policies to:

- göra tillräckligt mycket spektrum tillgängligt[19],

· Make available sufficiently large bands of spectrum [19];

- snabbt tilldela användarrätter,

· Award rights of use quickly;

- öka flexibiliteten och konkurrensen, och

· Increase flexibility and competition;

- tillåta sekundärhandel för anpassning till marknadsutvecklingen.

· Allow secondary trading to adapt to market developments.

Mobiloperatörerna pekar allt oftare på att det är problematiskt för dem att utvidga sin infrastruktur för att klara den ökande efterfrågan, i synnerhet när det gäller basstationer. Detta beror på skärpta planeringskrav och ökad osäkerhet samt det faktum att säkerhetskraven varken är förutsebara eller harmoniserade. Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att jobba vidare med den här frågan för att säkerställa rationella och ej snedvridande nationella bestämmelser i detta hänseende.

Increasingly mobile operators point to major difficulties to extend their infrastructure to meet the increasing demand, in particular as to base stations, because of increased planning burden and uncertainties, and non-harmonised and unpredictable safety requirements. The Commission will pursue this issue with Member States to ensure rational and non-distortive national regulations in this regard.

Stärka och rationalisera användning av strukturfonderna och landsbygdsutvecklingsfonderna

Reinforce and rationalise the use of the Structural and Rural Development Funds

Europeiska unionen stöder byggandet av bredbandsinfrastruktur och ökad Internetanvändning, både genom landsbygdsutvecklingsfonderna och strukturfonderna, och har förtydligat tillämpningen av bestämmelserna om statligt stöd när det gäller användningen av allmänna medel för bredbandsutbyggnad.

The European Union supports the construction of broadband infrastructure and internet take-up through both rural development and structural funds, and has clarified the application of state aid rules on use of public funds for broadband deployment.

Under programperioden 2007–2013 avsattes totalt 2,3 miljarder euro från strukturfonderna till investeringar i bredbandsinfrastruktur och 12,9 miljarder euro till informationssamhällestjänster. Strukturfondernas utgiftssiffror visar en relativt långsam absorption av de medel som ska gå till bredbandsprojekt. Under den här perioden hade 418 miljarder euro avsatts fram till september 2009, vilket motsvarar 18 % av de planerade utgifterna. Samma datum var det genomsnitt som avsatts för alla åtgärder 27 % [20].

In the 2007-2013 programming period, a total of €2.3bn of Structural Funds was allocated to broadband infrastructure investments; and € 12.9bn to information society services. Expenditure figures for the Structural Funds show relatively slow absorption of funds targeted on broadband projects. In this period, € 418m had been committed by September 2009, which represents 18% of planned expenditure. By the same date, the average committed for all measures was 27% [20].

Under samma programperiod avsattes ytterligare 1,02 miljarder euro till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), varav 360 miljoner euro skulle gå till bredbandsprojekt.

In the same programming period, € 1.02bn was added to the Fund for Rural Development (EAFRD) and of this, € 360m was programmed on broadband projects.

För att bidra till att öka användningen av strukturfonder och landsbygdsutvecklingsfonder för både bredband och andra informationssamhällestjänster kommer kommissionen att göra följande:

To help expand the usage of Structural and Rural Development funds, both for broadband and other information society services, the Commission will:

- Under 2011 lägga fram riktlinjer om bredbandsinvesteringar för lokala och regionala myndigheter för att främja användning av alla avsatta EU-medel.

· Publish, in 2011, guidance on broadband investment for local and regional authorities to encourage the full absorption of EU funds.

- Upprätta närmare kontakter med regioner, för att hjälpa dem att stärka sin kapacitet för att utnyttja medel. Inom ramen för det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling kommer aktörerna under 2011 att inbjudas till ett EU-evenemang om god praxis i IKT-genomförandet i regioner och landsbygdsutveckling och rekommendationer utfärdas för ytterligare åtgärder för att uppnå bredbandsmålet.

· Engage more closely with regions, in view of helping them to reinforce their capacity to absorb funds. In 2011, within the European network for Rural Development, stakeholders will be invited to an EU-wide event on good practice in ICT implementation in regions and rural areas and make recommendations for further actions to meet the broadband target.

- Riktlinjer kommer också att tillhandahållas om användningen av medel från offentligprivata partnerskap och andra finansieringsinstrument som samfinansiering som kompletterar de europeiska strukturfondernas operativa program. Strukturfonderna kan användas inom offentligprivata partnerskap, förutsatt att EU-principerna för upphandling för den här typen av offentligprivata partnerskap följs.

· Further, guidance will be provided on the use of funds from public-private partnerships (PPPs) and other financial instruments such as matching funds complementing the Operational Programmes of the European Structural Funds. Structural Funds can be used within public private partnerships, provided EU principles in relation to procurement for PPPs of this kind are followed.

- Nystarta och utvidga den europeiska bredbandsportalen[21] för att tillhandahålla en flerspråkig plattform för utbyte av material om genomförandet av bredbandsprojekt och erbjuda ytterligare vägledning i frågor som bestämmelserna om statligt stöd och genomförandet av regelverket.

· Relaunch and extend the European Broadband Portal [21] to provide a multilingual platform for the exchange of material on the implementation of broadband projects and to offer additional guidance on issues such as the state aid rules and implementation of the regulatory framework.

Utveckla finansieringsinstrument för bredband

Develop broadband finance instruments

Många investeringsförslag, särskilt sådana som innebär att operatörer i den privata sektorn gemensamt använder infrastrukturen, eller förslag som är ett resultat av offentligprivat samarbete, ses av potentiella investerare som transaktioner med högre risk och har därför svårare att få privat finansiering. Detta kan bero på att förslagen har en längre återbetalningstid eller att aktörerna är för små och oerfarna för att dra till sig stora finansinstituts intresse. Dessutom minskas de privata finansiärernas riskvillighet av svåra likviditetsvillkor och osäkra ekonomiska utsikter, vilket ökar finansieringskostnaderna.

Many investment proposals, in particular those involving infrastructure sharing by private sector operators or resulting from public-private co-operation, are perceived by potential investors as higher risk transactions and therefore more likely to fail to attract private financing. This may be because they have a longer pay back period or simply because the promoters are too small and inexperienced to attract the interest of large financial institutions. Difficult liquidity conditions and uncertain economic prospects also limit the risk appetite of private financiers and, in effect, raise the costs of financing.

Europeiska investeringsbanken (EIB) lånar redan ut i genomsnitt 2 miljarder euro per år till ekonomiskt livskraftiga bredbandsprojekt. För transaktioner med högre risk införs nu riskdelningsinstrument, exempelvis finansieringsfaciliteten med riskdelning som utvecklats av EIB och kommissionen. EIB:s deltagande planeras öka allteftersom banken lägger om sin utlåningsstrategi enligt Europa 2020-prioriteringarna. Dessutom är fördelarna med EIB-deltagande i ett projekt vanligen större än bankens direkta kapitalinsats, som har en katalysatoreffekt på banksektorn och potentiella aktörer och därmed ökar intresset för bredband.

The European Investment Bank (EIB) is already lending an average of € 2bn each year to economically viable broadband projects. In the case of higher risk transactions, risk-sharing instruments, such as the Risk Sharing Finance Facility, developed by the EIB and the Commission are now being put to use. EIB involvement is planned to increase as the Bank re-focuses its lending strategy on the Europe 2020 priorities. Further, the benefits of EIB involvement in a project usually exceed the Bank's direct capital contribution which has a 'catalytic effect' on the banking sector and potential promoters and thus attracts further interest in broadband.

Lokala och regionala myndigheter utforskar i allt högre grad alternativa finansieringsmöjligheter, däribland offentligprivata partnerskap, för finansiering av bredbandsinfrastruktur. Genom sådana lösningar vill man utnyttja synergieffekter genom att kombinera finansiella resurser från den offentliga och den privata sektorn och respektive sektors kompetens inom reglering och riskbaserade investeringar. För att främja offentligprivata partnerskap kommer EU och EIB senast under våren 2011 att lägga fram förslag om metoder för att dra nytta av det europeiska expertcentrumet för offentligprivata partnerskap, ett EIB-instrument för teknisk assistans och rådgivning som medfinansieras av EIB och EU, samt förslag om överföring av befintliga och framtida medel för tekniskt stöd från medlemsstaterna och EU-budgeten till projektförberedelser. Aktörerna kommer också att ha nytta av EIB:s detaljkunskap om sektorns tekniska bas och affärsmodeller samt bankens expertkunskap om strukturering av komplexa finansiella transaktioner med flera parter med villkor som ständigt förändras.

Local and regional authorities are increasingly exploring alternative financing arrangements, including public-private partnerships (PPP), for financing broadband infrastructure. These solutions aim to optimize synergies from combining public and private sector financial resources as well as their respective competencies in regulation and in risk based investments. To support such PPPs, the EU and the EIB will make proposals by spring 2011 on ways to mobilise the know-how of the European PPP Expertise Centre (EPEC), an EIB TA/advisory instrument co-financed by the EIB and the EU Budget, as well as to channel existing and future technical assistance funds of the Member States and the EU Budget, to project preparation. Furthermore, promoters will also benefit from the EIB’s detailed knowledge of the sector’s technological basis and its business models as well as its expertise in structuring complex multi-party financial transactions for a rapidly changing environment.

Under utarbetandet av EU-programmen för nästa fleråriga finansieringsram och EIB:s roll kommer kommissionen och EIB senast våren 2011 även att lägga konkreta förslag om finansieringsinstrument som kompletterar befintliga finansieringsmetoder för bredbandsinfrastrukturen. Instrumenten kan vara i form av skulder, garantier eller eget kapital eller en kombination av dessa, och bör stämma överens med investeringsprojektens behov avseende flexibilitet, löptid och risk. Dessa instrument får en lägre finansieringskostnad tack vare att EIB har kreditbetyget AAA och inte är vinstdrivande, och tack vare att de eventuellt kan tilldelas resurser från EU-budgeten. De kommer även att fungera som förvaltare av medel som öronmärkts av medlemsstaterna[22] och av investerare i den privata sektorn för att finansiera utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturen.

In the context of the preparation of EU programmes under the next Multi-Annual Financial Framework and the role of the EIB thereunder, the Commission and the EIB will also, by spring 2011, set out concrete proposals for financing instruments to complement existing means of the financing of broadband infrastructure. Such instruments, which could be of debt, guarantee or equity type or a combination thereof, should match to the needs of investment projects in terms of flexibility, maturity and risk. They will benefit from the lower cost of funds stemming from the EIB's AAA rating and non-profit status, as well as potentially drawing from the budgetary resources of the Union. The instruments will also be designed to serve as conduits for funds earmarked by Member States [22] and by private sector investors for financing the roll out of broadband infrastructure.

För att frigöra finansiering för infrastrukturprojekt med högre risk skulle det krävas att instrumenten tilldelas särskilt avsatt finansiering genom ett EU-bidrag. För att illustrera den potentiella effekten kan ett bidrag på 1 miljard euro från EU-budgeten dra till sig annan finansiering från den offentliga och den privata sektorn som kan ge bruttoinvesteringar på 6–15 miljarder euro, beroende på finansieringsbehoven och de underliggande investeringarnas riskprofiler.

To unlock the financing for the higher-risk infrastructure projects, such instruments would require dedicated financial resources to be provided by an EU contribution. To illustrate the potential impact, a financial contribution of €1bn from the EU Budget is likely to attract other funds from public or private sectors which could underpin gross investment of €6bn - €15bn depending on the financing needs and the risk profiles of the underlying investments.

Innan detta instrument finns på plats kommer EIB att använda tillgängliga resurser för att utveckla och finansiera pilotprojekt och innovativa finansieringssystem i välmotiverade fall. Kommissionen och EIB kommer även att undersöka om man kan utnyttja erfarenheterna från andra gemensamma finansiella instrument i fråga om bredbandsfinansiering. Exempel på andra instrument är finansieringsfaciliteten med riskdelning, instrument för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet och Margueritefonden.

Until such an instrument is in place, the EIB will use available resources to develop and finance pilot projects and innovative funding schemes in duly justified cases. Moreover, the Commission and the EIB will investigate whether experience from other joint financial instruments (such as RSFF, LGTT or the Marguerite Fund) could be used for the benefit of broadband financing.

4. De viktigaste åtgärderna

4. Main actions

Kommissionen kommer att göra följande:

The Commission will:

- Under 2011: i samarbete med EIB lägga fram ett förslag om finansiering av bredbandsprojekt, utfärda riktlinjer för lokala och regionala myndigheter om användningen av EU-medel för utarbetande och förberedelse av bredbandsprojekt, samt anta riktlinjer om bredbandsinvesteringar för lokala och regionala myndigheter för att hjälpa dem att använda alla avsatta EU-medel.

· In 2011: make a proposal, in cooperation with the EIB, for broadband financing; issue guidance for local and regional authorities on the use of EU funds for broadband project design and preparation; and adopt investment guidelines on broadband for local and regional authorities to facilitate full absorption of EU funds.

- Senast 2012: se över olika kostnadsminskningsmetoder.

· By 2012: complete a review of cost reduction practices.

- Senast 2013: Stärka och rationalisera användningen av finansieringen av höghastighetsbredband via EU-instrument inom den nuvarande finansieringsramen (t.ex. Eruf, landsbygdsutvecklingsprogrammet, EJFLU, TEN, programmet för konkurrenskraft och innovation).

· By end 2013: reinforce and rationalise the use of funding of high-speed broadband through EU instruments under the current financial framework (e.g. ERDF, ERDP, EAFRD, TEN, CIP).

Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att göra följande:

The Commission also calls upon Member States to:

- Skyndsamt genomföra rekommendationen om nästa generations accessnät och förbereda huvudpunkterna i det europeiska programmet för radiospektrumpolitik.

· Implement rapidly the NGA Recommendation and anticipate key aspects of the European Radio Spectrum Policy Programme,

- Ange nationella bredbandsmål och anta operativa planer som stämmer överens med det europeiska bredbandsmålet. Kommissionen kommer att se över de nationella planerna under 2011.

· Set national broadband targets and adopt operational plans that are in line with the European broadband target; the Commission will review the national plans in 2011,

- Vidta nationella åtgärder för att minska kostnaderna för investeringar i bredband.

· Take national actions to reduce broadband investment costs.

-

[1] A Digital Agenda for Europe - COM(2010) 245.

[1] En digital agenda för Europa, KOM(2010) 245.

[2] EUROPE 2020, A strategy for smart, sustainable and inclusive growth - COM(2010) 2020.

[2] Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020.

[3] For instance, it could be expected that, to be on-track for the 100Mbps target, in 2015 around 15% of European households should have subscriptions with such speeds.

[3] Om det ska bli möjligt att uppnå målet på 100 Mbit/s bör 15 % av de europeiska hushållen ha ett abonnemang med denna hastighet 2015.

[4] See: Network developments in support of innovation and user needs, OECD, 2009.

[4] Se Network developments in support of innovation and user needs, OECD, 2009.

[5] Network developments in support of innovation and user needs, OECD, 2009.

[5] Network developments in support of innovation and user needs, OECD, 2009.

[6] Community Guidelines for the Application of State Aid Rules in relation to rapid deployment of Broadband Networks (OJ C 235, 30.9.2009).

[6] Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät, EUT C 235, 30.9.2009.

[7] Europe’s Digital Competitiveness Report - SEC(2010) 627. Mobile ‘lines’= dedicated data cards + usb-keys + dongles.

[7] Europe’s Digital Competitiveness Report - SEK(2010) 627. ”Mobila anslutningar” = datakort + usb-nycklar + hårdvarunycklar (dongles).

[8] See [URL] for a summary of the main technologies.

[8] Se [URL] med en sammanfattning av de viktigaste tekniktyperna.

[9] Data Over Cable Service Interface Specification

[9] Data Over Cable Service Interface Specification .

[10] It should however be noted that bandwidth provided to individual wireless users will depend on the number of cells serving a given area and the number of users of the service at a given moment,

[10] Det bör dock påpekas att den bandbredd som erbjuds enskilda trådlösa användare kommer att bero på antalet celler som tjänar ett visst område och antalet användare av tjänsten varje ögonblick.

[11] Differences are mainly due to varying distributions of household density and the mix of technologies. The sources are Plum/Cave – Broadband Stakeholder Group, JP Morgan and Analysis Mason (UK).

[11] Skillnaderna beror huvudsakligen på en varierande fördelning av hushållsdensitet och på teknikmixen. Källorna är Plum/Cave – Broadband Stakeholder Group, JP Morgan och Analysis Mason (UK).

[12] Article 8(3)(b) and 8(4)(g) of Directive 2002/21/EC (Framework Directive) amended by Directive 2009/140/EC.

[12] Artikel 8.3 b och 8.4 g i direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv) ändrat genom 2009/140/EG.

[13] http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/library/public_consult/net_neutrality/ index_en.htm

[13] http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/library/public_consult/net_neutrality/ index_en.htm

[14] See [URL] for a summary of Member State broadband plans.

[14] Se [URL] med en sammanfattning av den viktigaste tekniken.

[15] See amendments to Directive 2002/21/EC, Article 12 (OJ L 337, 18.12.2009).

[15] Se ändringarna av direktiv 2002/21/EG, artikel 12, EUT L 337, 18.12.2009.

[16] In accordance with Article 12(4) of the revised Framework Directive and Article 9(4) of the Access Directive.

[16] I enlighet med artikel 12.4 i det ändrade ramdirektivet och artikel 9.4 i tillträdesdirektivet.

[17] See State aid Guidelines, paragraph 61, op cit footnote 6.

[17] Se riktlinjerna för statligt stöd, a.a., punkt 61

[18] This has been done successfully in the UK (cf. www.nynet.co.uk and

[18] Det här har tillämpats framgångsrikt i Förenade kungariket (se www.nynet.co.uk ochhttp://wales.gov.uk/topics/businessand economy/broadbandandict/).

- http://wales.gov.uk/topics/businessand economy/broadbandandict/).

[19] Det är viktigt att spektrum som utses också görs tillgängligt i praktiken, Detta måste göras genom att man både öppnar nytt spektrum (som 2.6 GHz och 800 MHz) och liberaliserar användningen av befintligt spektrum (t.ex. 900/1800 MHz-bandet — se det ändrade GSM-direktivet och 900/1800 MHz-beslutet).

[19] It is essential for designated spectrum to be made available effectively; this must be done both by opening new spectrum (such as 2.6 GHz as well as 800 MHz) and by liberalising the use of existing spectrum (e.g. the 900/1800 MHz band — see the revised GSM Directive and the 900/1800 MHz Decision).

[20] Strategirapport 2010om genomförandet av programmen 2007–2013, KOM(2010) 110, innehåller en utvärdering av bredbandsgenomförandet och ett kommande medelande, regionalpolitik som bidrar till smart tillväxt i Europa 2020, kommer att innehålla rekommendationer till förvaltande myndigheter. På [URL] syns hur bredbandsutgifterna är fördelade.

[20] A Strategic Report of March 2010- COM(2010) 110 - on the implementation of the programmes 2007-2013 includes an assessment of broadband implementation and a forthcoming Communication, Regional Policy contributing to smart growth in Europe 2020, will give recommendations to Managing Authorities. A breakdown of broadband expenditure is available at [URL].

[21] http://www.broadband-europe.eu/Pages/Home.aspx

[21] http://www.broadband-europe.eu/Pages/Home.aspx

[22] Medlemsstatsfinansiering ska användas enligt Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät .

[22] Member States' fund are to be used in line with the Community Guidelines for the Application of State Aid Rules in Relation to Rapid Deployment of Broadband Networks.

--------------------------------------------------