Communication from the Commission on the application of State aid rules to public service broadcasting

Meddelande från kommissionen om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst

(Text with EEA relevance)

(Text av betydelse för EES)

2009/C 257/01

2009/C 257/01

1. INTRODUCTION AND SCOPE OF THE COMMUNICATION

1. INLEDNING OCH MEDDELANDETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. Over the last three decades, broadcasting has undergone important changes. The abolition of monopolies, the emergence of new players and rapid technological developments have fundamentally altered the competitive environment. Television broadcasting was traditionally a reserved activity. Since its inception, it has mostly been provided by public undertakings under a monopoly regime, mainly as a consequence of the limited availability of broadcasting frequencies and the high barriers to entry.

1. Under de senaste trettio åren har radio- och tv-sektorn förändrats avsevärt. Avskaffandet av monopolen, tillkomsten av nya aktörer och den snabba tekniska utvecklingen har på ett genomgripande sätt förändrat konkurrensvillkoren på området. Tv-sändningar har traditionellt sett varit en reserverad verksamhet. Ända från början har de huvudsakligen tillhandahållits av offentliga företag som en monopolverksamhet, främst på grund av den begränsade tillgången på sändningsfrekvenser och de höga inträdeshindren.

2. In the 1970s, however, economic and technological developments made it increasingly possible for Member States to allow other operators to broadcast. Member States have therefore decided to introduce competition in the market. This has led to a wider choice for consumers, as many additional channels and new services became available; it has also favoured the emergence and growth of strong European operators, the development of new technologies, and a larger degree of pluralism in the sector, which means more than a simple availability of additional channels and services. Whilst opening the market to competition, Member States considered that public service broadcasting ought to be maintained, as a way to ensure the coverage of a number of areas and the satisfaction of needs and public policy objectives that would otherwise not necessarily be fulfilled to the optimal extent. This was confirmed in the interpretative protocol on the system of public broadcasting in the Member States, annexed to the EC Treaty (hereinafter referred to as the Amsterdam Protocol).

2. På 1970-talet gjorde emellertid den ekonomiska och tekniska utvecklingen det i ökande grad möjligt för medlemsstaterna att tillåta andra operatörer att sända. Medlemsstaterna beslutade därför att öppna marknaden för konkurrens. Detta ledde till större valmöjligheter för konsumenterna, som fick tillgång till många nya kanaler och tjänster. Införandet av konkurrens främjade också uppkomsten av starka europeiska operatörer och dessas tillväxt samt utvecklingen av ny teknik, och garanterade en större mångfald inom sektorn som betyder mer än att det bara finns fler kanaler och tjänster. Samtidigt som medlemsstaterna öppnade marknaderna för konkurrens ansåg de dock att radio och tv i allmänhetens tjänst (public service) skulle bevaras för att garantera täckning av vissa områden och tillgodose behov och offentligpolitiska mål som annars inte nödvändigtvis skulle tillgodoses i full utsträckning. Detta bekräftades i Protokollet om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna, som är fogat till EG-fördraget (nedan kallat Amsterdamprotokollet).

3. At the same time, the increased competition, together with the presence of State-funded operators, has also led to growing concerns for a level playing field, which have been brought to the Commission's attention by private operators. The complaints allege infringements of Articles 86 and 87 of the EC Treaty in relation to public funding of public service broadcasters.

3. Samtidigt har privata operatörer uppmärksammat kommissionen på att den ökade konkurrensen och förekomsten av statligt finansierade operatörer har lett till en växande oro för möjligheterna att konkurrera på lika villkor. Klagomålen gäller överträdelser av artiklarna 86 och 87 i EG-fördraget i samband med den offentliga finansieringen av radio- och tv-programföretag som verkar i allmänhetens tjänst (public service-företag).

4. The 2001 Communication from the Commission on the application of State aid rules to public service broadcasting [1] has first set out the framework governing State funding of public service broadcasting. The 2001 Communication has served as a good basis for the Commission to develop significant decision-making practice in the field. Since 2001, more than 20 decisions have been adopted concerning the financing of public service broadcasters.

4. I 2001 års meddelande från kommissionen om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst [1] fastställdes för första gången de ramar som ska styra den statliga finansieringen av public service-verksamheten. Kommissionen har använt 2001 års meddelande som en bra grund för utvecklingen av en betydande beslutspraxis inom detta område. Sedan 2001 har över tjugo beslut fattats angående finansiering av public service-företag.

5. In the meantime, technological changes have fundamentally altered the broadcasting and audiovisual markets. There has been a multiplication of distribution platforms and technologies, such as digital television, IPTV, mobile TV and video on demand. This has led to an increase in competition with new players, such as network operators and Internet companies, entering the market. Technological developments have also allowed the emergence of new media services such as online information services and non-linear or on-demand services. The provision of audiovisual services is converging, with consumers being increasingly able to obtain multiple services on a single platform or device or to obtain any given service on multiple platforms or devices. The increasing variety of options for consumers to access media content has led to the multiplication of audiovisual services offered and the fragmentation of audiences. New technologies have enabled improved consumer participation. The traditional passive consumption model has been gradually turning into active participation and control over content by consumers. In order to keep up with the new challenges, both public and private broadcasters have been diversifying their activities, moving to new distribution platforms and expanding the range of their services. Most recently, this diversification of the publicly funded activities of public service broadcasters (such as online content, special interest channels) prompted a number of complaints by other market players also including publishers.

5. Samtidigt har den tekniska utvecklingen inneburit genomgripande förändringar på marknaden för radio- och tv-sändningar och den audiovisuella marknaden. Medierna och teknikerna för distribution har mångfaldigats, exempelvis genom digital television, IPTV, mobil-tv och beställvideo. Detta har medfört ökad konkurrens när nya aktörer som nätverksoperatörer och Internetföretag har kommit in på marknaden. Den tekniska utvecklingen har också medfört nya medietjänster, t.ex. informationstjänster online och icke-linjära tjänster eller beställtjänster. Sätten att förmedla audiovisuella tjänster utvecklas ständigt och konsumenterna får i allt större utsträckning möjlighet att få flera olika tjänster på en gemensam plattform eller utrustning eller att få tillgång till vilken tjänst som helst på flera olika plattformar eller utrustningar. Det ökande utbudet av alternativ för konsumenterna när det gäller att få tillgång till medietjänster har lett till att de audiovisuella tjänsterna har mångfaldigats och till att målgrupperna fragmenterats. Ny teknik har också möjliggjort ett ökat konsumentdeltagande. Det traditionella passiva konsumtionsmönstret har gradvis förändrats till ett mönster där konsumenten deltar aktivt och får mer kontroll över innehållet. För att hålla jämna steg med de nya utmaningarna har både offentliga och privata radio- och tv-programföretag börjat diversifiera sina tjänster, gå över till nya distributionsplattformar och utöka sitt utbud av tjänster. Denna diversifiering av offentligt finansierad verksamhet som bedrivs av public service-företag (t.ex. online-innehåll, kanaler för specialintressen) föranledde helt nyligen ett antal klagomål från andra marknadsaktörer, även förlag.

6. Since 2001, important legal developments have also taken place, which have an impact on the broadcasting field. In the 2003 Altmark judgment [2], the European Court of Justice defined the conditions under which public service compensation does not constitute State aid. In 2005, the Commission adopted a new decision [3] and framework [4] on State aid in the form of public service compensation. In 2007, the Commission adopted a Communication accompanying the Communication on "A single market for 21st century Europe" — Services of general interest, including social services of general interest: a new European Commitment [5]. Furthermore, in December 2007, the Audiovisual Media Services Directive [6] entered into force, extending the scope of the EU audiovisual regulation to emerging media services.

6. Sedan 2001 har det också skett en betydande utveckling på lagstiftningsområdet, vilket fått effekter inom radio- och tv-området. I sin dom från 2003 i målet Altmark [2] fastställde EG-domstolen vilka villkor som ska vara uppfyllda för att ersättning till offentliga tjänster inte ska betraktas som statligt stöd. Kommissionen antog 2005 ett nytt beslut [3] och rambestämmelser [4] om statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster. Kommissionen antog 2007 ett meddelande med anknytning till meddelandet En inre marknad för framtidens Europa: Tjänster av allmänt intresse, däribland sociala tjänster av allmänt intresse – ett nytt europeiskt åtagande [5]. I december 2007 trädde vidare direktivet om audiovisuella medietjänster [6] i kraft, vilket utökade EU-lagstiftningens räckvidd på det audiovisuella området till att omfatta framväxande medietjänster.

7. These changes in the market and in the legal environment have called for an update to the 2001 Communication on State aid for public broadcasting. The Commission's 2005 State Aid Action Plan [7] announced that the Commission would "revisit its Communication on the application of State aid rules to public service broadcasting. Notably with the development of new digital technologies and of Internet-based services, new issues have arisen regarding the scope of public service activities".

7. Dessa förändringar på marknaden och i de rättsliga förhållandena har påkallat en uppdatering av 2001 års meddelande om statligt stöd för radio och tv i allmänhetens tjänst. I kommissionens handlingsplan för statligt stöd från 2005 [7] meddelades att kommissionen skulle "se över sitt meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst. Särskilt genom utvecklingen av ny digital teknik och Internettjänster har nya frågor dykt upp om tillämpningsområdet för radio och tv i allmänhetens tjänst".

8. In the course of 2008 and 2009, the Commission held several public consultations on the review of the 2001 Broadcasting Communication. The present Communication consolidates the Commission's case practice in the field of State aid in a future-orientated manner based on the comments received in the public consultations. It clarifies the principles followed by the Commission in the application of Articles 87 and 86(2) of the EC Treaty to the public funding of audiovisual services in the broadcasting sector [8], taking into account recent market and legal developments. The present Communication is without prejudice to the application of the internal market rules and fundamental freedoms in the field of broadcasting.

8. Under 2008 och 2009 höll kommissionen flera offentliga samråd om en översyn av 2001 års radio- och tv-meddelande. I detta meddelande samlas kommissionens praxis på området statligt stöd på ett framåtblickande sätt på grundval av de kommentarer som inkommit under de offentliga samråden. Det klargör de principer som kommissionen följer vid tillämpningen av artiklarna 87 och 86.2 i EG-fördraget på offentlig finansiering av audiovisuella tjänster inom radio- och tv-sektorn [8], med hänsyn tagen till den senaste marknadsutvecklingen och utvecklingen på lagstiftningsområdet. Detta meddelande påverkar inte tillämpningen av inremarknadsreglerna och grundläggande friheter på området radio- och tv-sändningar.

2. THE ROLE OF PUBLIC SERVICE BROADCASTING

2. RADIO OCH TV I ALLMÄNHETENS TJÄNST

9. Public service broadcasting, although having a clear economic relevance, is not comparable to a public service in any other economic sector. There is no other service that at the same time has access to such a wide sector of the population, provides it with so much information and content, and by doing so conveys and influences both individual and public opinion.

9. Public service-verksamheten inom radio och tv är inte jämförbar med allmännyttiga tjänster inom någon annan ekonomisk sektor även om den har en klar ekonomisk betydelse. Det finns inte någon annan tjänst som har så stor spridning bland befolkningen och förser den med så mycket information och innehåll, samtidigt som den dessutom på så sätt förmedlar och påverkar både enskildas och allmänhetens åsikter.

10. Furthermore, broadcasting is generally perceived as a very reliable source of information and represents, for a not inconsiderable proportion of the population, the main source of information. It thus enriches public debate and ultimately can ensure that all citizens participate to a fair degree in public life. In this connection, safeguards for the independence of broadcasting are of key importance, in line with the general principle of freedom of expression as embodied in Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union [9] and Article 10 of the European Convention of Human Rights, a general principle of law the respect of which is ensured by the European Courts [10].

10. Dessutom betraktas radio och tv allmänt som en mycket pålitlig informationskälla och dessa medier är för en ganska stor del av befolkningen den huvudsakliga källan till information. På så sätt bidrar radio och tv till den offentliga debatten och kan garantera att alla invånare med tiden får en rimlig chans att delta i det offentliga livet. Garantier för sändningsverksamhetens oberoende är mycket viktiga i detta sammanhang, i linje med den allmänna yttrandefrihetsprincipen i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna [9] och artikel 10 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna [10], som är en allmän rättsprincip som EG-domstolarna värnar om.

11. The role of the public service [11] in general is recognised by the Treaty, in particular Articles 16 and 86(2). The interpretation of these provisions in the light of the particular nature of the broadcasting sector is outlined in the Amsterdam Protocol, which, after considering "that the system of public broadcasting in the Member States is directly related to the democratic, social and cultural needs of each society and to the need to preserve media pluralism", states that "the provisions of the Treaty establishing the European Community shall be without prejudice to the competence of Member States to provide for the funding of public service broadcasting insofar as such funding is granted to broadcasting organisations for the fulfilment of the public service remit as conferred, defined and organised by each Member State, and insofar as such funding does not affect trading conditions and competition in the Community to an extent which would be contrary to the common interest, while the realisation of the remit of that public service shall be taken into account".

11. Public service-tjänsternas [11] stora betydelse generellt erkänns också i fördraget, särskilt i artiklarna 16 och 86.2. Tolkningen av dessa bestämmelser mot bakgrund av radio- och tv-sektorns särskilda karaktär sammanfattas i Amsterdamprotokollet, i vilket det konstateras att "systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna har ett direkt samband med de demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle och med behovet att bevara mångfalden i medierna". Därefter anges följande: "Bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att svara för finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst i den utsträckning som denna finansiering beviljas radio- och tv-organisationerna för att de skall utföra det uppdrag att verka i allmänhetens tjänst som har tilldelats dem, utformats och organiserats av varje medlemsstat och i den utsträckning som finansieringen inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset, varvid kraven på att utföra uppdraget att verka i allmänhetens tjänst skall beaktas."

12. The importance of public service broadcasting for social, democratic and cultural life in the Union was reaffirmed in the Council Resolution concerning public service broadcasting. As underlined by the Resolution "broad public access, without discrimination and on the basis of equal opportunities, to various channels and services is a necessary precondition for fulfilling the special obligation of public service broadcasting". Moreover, public service broadcasting needs to "benefit from technological progress", bring "the public the benefits of the new audiovisual and information services and the new technologies" and to undertake "the development and diversification of activities in the digital age". Finally, "public service broadcasting must be able to continue to provide a wide range of programming in accordance with its remit as defined by the Member States in order to address society as a whole; in this context it is legitimate for public service broadcasting to seek to reach wide audiences" [12].

12. Att radio och tv i allmänhetens tjänst är viktig för det sociala, demokratiska och kulturella livet i unionen bekräftades ännu en gång i rådets resolution om radio och tv i allmänhetens tjänst. I resolutionen betonas att "en nödvändig förutsättning för att den särskilda skyldigheten att tillhandahålla radio och TV i allmänhetens tjänst skall kunna fullgöras är att allmänheten, utan diskriminering och på grundval av lika möjligheter, har tillgång till ett brett utbud av kanaler och tjänster". Vidare måste radio och tv i allmänhetens tjänst "dra nytta av den tekniska utvecklingen", ge "allmänheten möjlighet att dra nytta av fördelarna med de nya audiovisuella tjänsterna, informationstjänsterna och den nya tekniken" och svara för "utveckling och diversifiering av verksamheten i den digitala tidsåldern". Slutligen anges att "de radio- och TV-programföretag som verkar i allmänhetens tjänst även fortsättningsvis måste kunna erbjuda ett brett programutbud i enlighet med sitt uppdrag så som det utformats av medlemsstaterna för att rikta sig till samhället som helhet, och att det i detta sammanhang är berättigat för de radio- och TV-programföretag som verkar i allmänhetens tjänst att försöka nå en bred publik" [12].

13. The role of public service broadcasting in promoting cultural diversity was also recognised by the 2005 Unesco Convention on the Protection and Promotion of the Diversity of Cultural Expressions, which was approved by the Council on behalf of the Community and thus forms part of EC law [13]. The Convention states that each party may adopt "measures aimed at protecting and promoting the diversity of cultural expressions within its territory". Such measures may include, among others, "measures aimed at enhancing diversity of the media, including through public service broadcasting" [14].

13. Public service-tjänsternas betydelse för att främja kulturell mångfald erkändes också i 2005 års Unescokonvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Konventionen har godkänts av rådet på gemenskapens vägnar och utgör således en del av EG-rätten [13]. Enligt konventionen får varje part besluta om "åtgärder för att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar inom sitt territorium." Sådana åtgärder kan bland annat omfatta "åtgärder som syftar till att främja mediernas variationsrikedom, bland annat genom radio och TV i allmänhetens tjänst" [14].

14. These values of public broadcasting are equally important in the rapidly changing new media environment. This has also been highlighted in the recommendations of the Council of Europe concerning media pluralism and diversity of media content [15], and the remit of public service media in the information society [16]. The latter recommendation calls upon the members of the Council of Europe to "guarantee public service media (…) in a transparent and accountable manner" and to "enable public service media to respond fully and effectively to the challenges of the information society, respecting the public/private dual structure of the European electronic media landscape and paying attention to market and competition questions"

14. Denna aspekt på värdet av public service är lika viktig i den snabbt föränderliga nya mediemiljön. Detta har också framhållits i Europarådets rekommendationer om mediernas och medieinnehållets mångfald [15] och om mediernas public service-uppdrag i informationssamhället [16]. I den senare uppmanas medlemmarna i Europarådet att se till att medierna fullgör sitt public service-uppdrag på ett öppet och ansvarsfullt sätt. De ombeds också sörja för att mediernas public service-uppdrag till fullo och på ett verkningsfullt sätt uppfyller de krav som informationssamhället ställer, respekterar det europeiska medielandskapets dubbla struktur (offentlig/privat) samt tar hänsyn till marknads- och konkurrensfrågor.

15. In its Resolution on concentration and pluralism in the media in the European Union, the European Parliament has recommended that "regulations governing State aid are devised and implemented in a way which allow the public service and community media to fulfil their function in a dynamic environment, while ensuring that public service media carry out the function entrusted to them by Member States in a transparent and accountable manner, avoiding the abuse of public funding for reasons of political or economic expediency" [17].

15. I sin resolution om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen har Europaparlamentet rekommenderat att "bestämmelserna om statligt stöd utformas och tillämpas på ett sätt som gör det möjligt för public service-medier att fullgöra sina uppdrag i en dynamisk omgivning samtidigt som man ser till att de fullgör de uppgifter de fått av medlemsstaterna på ett öppet och ansvarstagande sätt och undviker att missbruka offentliga medel av politiska eller ekonomiska skäl" [17].

16. At the same time and notwithstanding the above, it must be noted that commercial broadcasters, of whom a number are subject to public service requirements, also play a significant role in achieving the objectives of the Amsterdam Protocol to the extent that they contribute to pluralism, enrich cultural and political debate and widen the choice of programmes. Moreover, newspaper publishers and other print media are also important guarantors of an objectively informed public and of democracy. Given that these operators are now competing with broadcasters on the Internet, all these commercial media providers are concerned by the potential negative effects that State aid to public service broadcasters could have on the development of new business models. As recalled by the Audiovisual Media Services Directive [18], "the coexistence of private and public audiovisual media service providers is a feature which distinguishes the European audiovisual media market." Indeed, it is in the common interest to maintain a plurality of balanced public and private media offer also in the current dynamic media environment.

16. Samtidigt, och utan hinder av vad som sägs ovan, bör det noteras att även kommersiella programföretag, varav flera omfattas av public service-skyldigheter, spelar en viktig roll när det gäller att uppfylla kraven i Amsterdamprotokollet, i den mån de bidrar till att säkerställa pluralism, berika den kulturella och politiska debatten och bredda programutbudet. Dessutom är också tidningsutgivare och andra tryckta medier viktiga garanter för en objektivt informerad allmänhet och för demokrati. Eftersom dessa operatörer nu konkurrerar med radio- och tv-programföretag på Internet berörs alla dessa kommersiella medieleverantörer av att statligt stöd till public service-företag kan ha en negativ inverkan på utvecklandet av nya affärsmodeller. Direktivet om audiovisuella medietjänster [18] påminner om att "[…] den europeiska audiovisuella mediemarknaden [kännetecknas av] att privata och offentliga leverantörer av audiovisuella medietjänster verkar sida vid sida". Det är ett gemensamt intresse att upprätthålla ett mångsidigt och balanserat offentligt och privat medieutbud också i den rådande dynamiska medieomgivningen.

3. THE LEGAL CONTEXT

3. DET RÄTTSLIGA SAMMANHANGET

17. The application of State aid rules to public service broadcasting has to take into account a wide number of different elements. The State aid assessment is based on Articles 87 and 88 on State aid and Article 86(2) on the application of the rules of the Treaty and the competition rules, in particular, to services of general economic interest. The Treaty of Maastricht introduced Article 151 concerning culture and Article 87(3)(d) on aid to promote culture. The Treaty of Amsterdam introduced a specific provision (Article 16) on services of general economic interest and the Amsterdam Protocol on the system of public broadcasting in the Member States.

17. När reglerna för statligt stöd tillämpas på radio och tv i allmänhetens tjänst måste hänsyn tas till många olika faktorer. Bedömningen av statligt stöd grundas på artiklarna 87 och 88 om statligt stöd och artikel 86.2 om tillämpningen av reglerna i fördraget (särskilt konkurrensreglerna) på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Genom Maastrichtfördraget infördes artikel 151 om kultur och artikel 87.3 d om stöd för att främja kultur. Genom Amsterdamfördraget infördes en särskild bestämmelse (artikel 16) om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och Amsterdamprotokollet om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna.

18. The regulatory framework concerning "audiovisual media services" is coordinated at European level by the Audiovisual Media Services Directive. The financial transparency requirements concerning public undertakings are regulated by the Transparency Directive [19].

18. Den rättsliga ramen för "audiovisuella medietjänster" samordnas på EU-nivå genom direktivet om audiovisuella medietjänster. Kraven på finansiell insyn i offentliga företag anges i direktivet om insyn [19].

19. These rules are interpreted by the Court of Justice and the Court of First Instance. The Commission has also adopted several communications on the application of the State aid rules. In particular, in 2005, the Commission adopted the Services of General Economic Interest Framework [20] and Decision [21] clarifying the requirements of Article 86(2) of the EC Treaty. The latter is also applicable in the field of broadcasting, to the extent that the conditions provided in Article 2(1)(a) of the Decision are met [22].

19. Reglerna har tolkats genom rättspraxis från Europeiska gemenskapernas domstol och Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt. Kommissionen har också antagit flera meddelanden om tillämpningen av reglerna om statligt stöd. År 2005 antog kommissionen framför allt ramen för [20] och beslutet om [21] tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, med klargöranden av kraven i artikel 86.2 i EG-fördraget. Det sistnämnda beslutet är också tillämpligt på radio och tv, under förutsättning att villkoren i artikel 2.1 a i beslutet är uppfyllda [22].

4. APPLICABILITY OF ARTICLE 87(1)

4. TILLÄMPLIGHET AV ARTIKEL 87.1

4.1. The State aid character of State financing of public service broadcasters

4.1 Statlig finansiering med karaktär av statligt stöd till public service-företag

20. In line with Article 87(1), the concept of State aid includes the following conditions: (a) there must be an intervention by the State or by means of State resources; (b) the intervention must be liable to affect trade between Member States; (c) it must confer an advantage of the beneficiary; (d) it must distort or threaten to distort competition [23]. The existence of State aid has to be assessed on an objective basis, taking into account the jurisprudence of the Community Courts.

20. I linje med artikel 87.1 omfattar begreppet statligt stöd följande villkor: 1) det måste röra sig om en statlig åtgärd eller en åtgärd som vidtas med hjälp av statliga medel, 2) åtgärden måste kunna påverka handeln mellan medlemsstater, 3) åtgärden ska gynna mottagaren av stödet, 4) åtgärden ska snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen [23]. Förekomsten av statligt stöd måste bedömas objektivt med beaktande av gemenskapsdomstolarnas rättspraxis.

21. The effect of State intervention, not its purpose, is the decisive element in any assessment of its State aid content under Article 87(1). Public service broadcasters are normally financed out of the State budget or through a levy on broadcasting equipment holders. In certain specific circumstances, the State makes capital injections or debt cancellations in favour of public service broadcasters. These financial measures are normally attributable to the public authorities and involve the transfer of State resources [24].

21. Det är effekten av det statliga ingripandet, och inte syftet med det, som har den avgörande betydelsen vid bedömningen av om det är fråga om statligt stöd enligt artikel 87.1. Public service-företag finansieras normalt med medel ur statsbudgeten eller genom en avgift på innehav av mottagarutrustning. Under vissa specifika omständigheter kan staten ge kapitaltillskott till public service-företag eller efterskänka deras skulder. Sådana finansiella åtgärder vidtas normalt av offentliga myndigheter och inbegriper överföring av statliga medel [24].

22. State financing of public service broadcasters can also be generally considered to affect trade between Member States. As the Court of Justice has observed, "when aid granted by the State or through State resources strengthens the position of an undertaking compared with other undertakings competing in intra-Community trade the latter must be regarded as affected by that aid" [25]. This is clearly the position as regards the acquisition and sale of programme rights, which often takes place at an international level. Advertising, too, in the case of public service broadcasters who are allowed to sell advertising space, has a cross-border effect, especially for homogeneous linguistic areas across national boundaries. Moreover, the ownership structure of commercial broadcasters may extend to more than one Member State. Furthermore, services provided on the internet normally have a global reach.

22. Statlig finansiering av public service-företag kan också rent allmänt anses påverka handeln mellan medlemsstater. EG-domstolen har konstaterat följande: "Om ett statligt finansiellt stöd eller stöd som ges med hjälp av statliga medel förstärker ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag i handeln inom gemenskapen skall denna handel anses påverkas av detta stöd" [25]. Detta gäller utan tvekan förvärv och försäljning av programrättigheter, som ofta sker på internationell nivå. Om public service-företagen får sälja reklamtid får detta också effekter utanför landets gränser, särskilt i homogena språkområden som överskrider nationsgränser. Dessutom kan kommersiella radio- och tv-programföretag ha ägare i fler än en medlemsstat. Tjänster som tillhandahålls via Internet har också normalt global räckvidd.

23. Regarding the existence of an advantage, the Court of justice clarified in the Altmark case [26] that public service compensation does not constitute State aid provided that four cumulative conditions are met. First, the recipient undertaking must actually have public service obligations to discharge, and the obligations must be clearly defined. Second, the parameters on the basis of which the compensation is calculated must be established in advance in an objective and transparent manner. Third, the compensation cannot exceed what is necessary to cover all or part of the costs incurred in the discharge of the public service obligations, taking into account the relevant receipts and a reasonable profit. Finally, where the undertaking which is to discharge public service obligations, in a specific case, is not chosen pursuant to a public procurement procedure which would allow for the selection of the bidder capable of providing those services at the least cost to the community, the level of compensation must be determined on the basis of an analysis of the costs which a typical undertaking, well run and adequately equipped so as to be able to meet the necessary public service requirements, would have incurred in discharging those obligations.

23. Vad gäller förekomsten av en fördel klargjorde EG-domstolen i Altmark-målet [26] att ersättning för public service inte utgör statligt stöd så länge fyra villkor uppfylls samtidigt. För det första ska det mottagande företaget faktiskt ha ålagts public service-skyldigheter och dessa skyldigheter ska vara klart definierade. För det andra ska de parametrar som används vid beräkning av ersättningen vara fastställda i förväg på ett objektivt och öppet sätt. För det tredje får ersättningen inte överstiga vad som krävs för att täcka alla eller en del av de kostnader som har uppkommit i samband med public service-skyldigheterna, med hänsyn tagen till de intäkter som därvid har erhållits och till en rimlig vinst. Slutligen konstaterade EG-domstolen att när det företag som ges ansvaret för att tillhandahålla public service-tjänsterna i ett konkret fall inte har valts ut efter ett offentligt upphandlingsförfarande som gör det möjligt att välja den anbudsgivare som kan tillhandahålla dessa tjänster till den lägsta kostnaden för det allmänna, ska den nödvändiga ersättningens storlek fastställas på grundval av en undersökning av de kostnader som ett genomsnittligt och välskött företag som har lämplig utrustning för att tillhandahålla public service-tjänster skulle ha åsamkats vid fullgörandet av public service-tjänsten.

24. To the extent that the funding fails to satisfy the above conditions, it would be considered as selectively favouring only certain broadcasters and thereby distorting or threatening to distort competition.

24. Om finansieringen inte uppfyller de ovannämnda villkoren anses den selektivt gynna vissa radio- och tv-programföretag och därmed snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen.

4.2. Nature of the aid: existing aid as opposed to new aid

4.2 Stödets karaktär: befintligt stöd jämfört med nytt stöd

25. The funding schemes currently in place in most of the Member States were introduced a long time ago. As a first step, therefore, the Commission must determine whether these schemes may be regarded as "existing aid" within the meaning of Article 88(1). In line with this provision, "the Commission shall, in cooperation with Member States, keep under constant review all systems of aid existing in those States. It shall propose to the latter any appropriate measures required by the progressive development or by the functioning of the common market".

25. De program för finansiering som i dag finns i de flesta medlemsstater infördes för länge sedan. Kommissionen måste därför inledningsvis bedöma om dessa program kan betraktas som befintligt stöd enligt artikel 88.1. I enlighet med denna bestämmelse ska kommissionen "i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska alla stödprogram som förekommer i dessa stater. Den skall till medlemsstaterna lämna förslag till lämpliga åtgärder som krävs med hänsyn till den pågående utvecklingen eller den gemensamma marknadens funktion."

26. Pursuant to Article 1(b)(i) of the Procedural Regulation [27], existing aid includes "… all aid which existed prior to the entry into force of the Treaty in the respective Member States, that is to say, aid schemes and individual aid which were put into effect before, and are still applicable after, the entry into force of the Treaty".

26. Enligt artikel 1.b i) i tillämpningsförordningen [27] omfattar befintligt stöd "[…] allt stöd som fanns innan fördraget trädde i kraft i respektive medlemsstat, det vill säga stödordningar och individuellt stöd som infördes före och som fortfarande är tillämpliga efter det att fördraget har trätt i kraft".

27. In the cases of Austria, Finland and Sweden, State aid measures introduced before the entry into force of the EEA Agreement on 1 January 1994 in these countries is regarded as existing aid. Regarding the 10 Member States which acceded in 2004 (the Czech Republic, Estonia, Cyprus, Latvia, Lithuania, Hungary, Malta, Poland, Slovenia and Slovakia) and Bulgaria and Romania which acceded in 2007, measures put into effect before 10 December 1994, those included in the list annexed to the Treaty of Accession and those approved under the so-called "interim procedure" are considered as existing aid.

27. I fråga om Österrike, Finland och Sverige ska statliga stöd som införts innan EES-avtalet trädde i kraft i dessa länder den 1 januari 1994 betraktas som befintligt stöd. I fråga om de tio medlemsstater som anslöt sig till EU 2004 (Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien) samt Rumänien och Bulgarien som anslöt sig 2007 ska de stödåtgärder som började gälla före den 10 december 1994, de som finns upptagna i förteckningen som bifogas anslutningsfördraget och de som godkänts enligt det så kallade interimsförfarandet betraktas som befintligt stöd.

28. Pursuant to Article 1(b)(v) of the Procedural Regulation, existing aid also includes "aid which is deemed to be an existing aid because it can be established that at the time it was put into effect it did not constitute an aid, and subsequently became an aid due to the evolution of the common market and without having been altered by the Member State".

28. Enligt artikel 1 b v i tillämpningsförordningen omfattar befintligt stöd även "stöd som är att betrakta som befintligt stöd, eftersom det kan fastställas att det inte utgjorde något stöd när det infördes men senare blev ett stöd på grund av utvecklingen av den gemensamma marknaden, utan att medlemsstaten företagit någon ändring".

29. In accordance with the case law of the Court [28], the Commission must verify whether or not the legal framework under which the aid is granted has changed since its introduction. The Commission believes that a case by case approach is the most appropriate [29], taking into account all the elements related to the broadcasting system of a given Member State.

29. I enlighet med EG-domstolens rättspraxis [28] måste kommissionen undersöka om den rättsliga ram enligt vilken stödet beviljas har ändrats sedan den infördes. Kommissionen anser att det bästa tillvägagångssättet är att göra en bedömning från fall till fall [29] och att ta hänsyn till samtliga faktorer som rör en viss medlemsstats radio- och tv-system.

30. According to the case law in Gibraltar [30], not every alteration to existing aid should be regarded as changing the existing aid into new aid. According to the Court of First Instance, "it is only where the alteration affects the actual substance of the original scheme that the latter is transformed into a new aid scheme. There can be no question of such a substantive alteration where the new element is clearly severable from the initial scheme."

30. Enligt rättspraxis i målet Gibraltar [30] ska inte varje ändring av befintliga stöd betraktas som att befintligt stöd ändras till nytt stöd. Enligt förstainstansrätten är det bara i de fall som ändringen påverkar själva innehållet i den ursprungliga stödordningen som denna omvandlas till en ny stödordning. Det kan inte vara fråga om någon ändring av själva innehållet när det nya elementet är klart urskiljbart från den ursprungliga stödordningen.

31. In light of the above considerations, in its decision-making practice the Commission has generally examined: (a) whether the original financing regime for public service broadcasters is existing aid in line with the rules indicated in paragraphs 26 and 27 above; (b) whether subsequent modifications affect the actual substance of the original measure (i.e. the nature of the advantage or the source of financing, the purpose of the aid, the beneficiaries or the scope of activities of the beneficiaries) or whether these modifications are rather of a purely formal or administrative nature; and (c) in case subsequent modifications are substantial, whether they are severable from the original measure, in which case they can be assessed separately, or whether they are not severable from the original measure so that the original measure is as a whole transformed into a new aid.

31. Mot bakgrund av ovanstående har kommissionen i sin beslutspraxis i allmänhet granskat 1) om den ursprungliga finansieringsordningen för public service-företag utgör befintligt stöd enligt de regler som anges i punkterna 26 och 27 ovan, 2) om senare ändringar påverkar själva innehållet i den ursprungliga åtgärden (dvs. fördelens eller finansieringskällans art, stödets syfte, stödmottagarna eller omfattningen av stödmottagarnas verksamhet) eller om dessa ändringar snarare är av rent formell eller administrativ art och 3) i det fall senare ändringar är betydande, om de kan skiljas från den ursprungliga åtgärden och bedömas separat, eller om de inte kan skiljas från den ursprungliga åtgärden, vilket skulle innebära att den ursprungliga åtgärden i sin helhet omvandlas till ett nytt stöd.

5. ASSESSMENT OF THE COMPATIBILITY OF STATE AID UNDER ARTICLE 87(3)

5. BEDÖMNING AV DET STATLIGA STÖDETS FÖRENLIGHET ENLIGT ARTIKEL 87.3

32. Although compensation for public service broadcasting is typically assessed under Article 86(2) of the Treaty, the derogations listed in Article 87(3) may in principle also apply in the field of broadcasting, provided that the relevant conditions are met.

32. Även om ersättning för public service-tjänster normalt bedöms enligt artikel 86.2 i fördraget kan de undantag som förtecknas i artikel 87.3 i princip också vara tilämpliga på radio- och tv-sektorn förutsatt att de relevanta villkoren är uppfyllda.

33. In accordance with Article 151(4) of the Treaty, the Community is to take cultural aspects into account in its action under other provisions of the Treaty, in particular in order to respect and to promote the diversity of its cultures. Article 87(3)(d) of the Treaty allows the Commission to regard aid to promote culture as compatible with the common market where such aid does not affect trading conditions and competition in the Community to an extent that is contrary to the common interest.

33. Enligt artikel 151.4 i fördraget ska gemenskapen beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald. Artikel 87.3 d i fördraget ger kommissionen möjlighet att anse stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet som förenligt med den gemensamma marknaden, om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen i gemenskapen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

34. It is the Commission's task to decide on the actual application of that provision in the same way as for the other exemption clauses in Article 87(3). It should be recalled that the provisions granting exemption from the prohibition of State aid have to be applied strictly. Accordingly, the Commission considers that the cultural derogation may be applied in those cases where the cultural product is clearly identified or identifiable [31]. Moreover, the Commission takes the view that the notion of culture must be applied to the content and nature of the product in question, and not to the medium or its distribution per se [32]. Furthermore, the educational and democratic needs of a Member State have to be regarded as distinct from the promotion of culture under Article 87(3)(d) [33].

34. Det är kommissionens uppgift att besluta om den faktiska tillämpningen av denna bestämmelse, på samma sätt som den beslutar om de andra undantagsbestämmelserna i artikel 87.3. Det bör dock erinras om att de bestämmelser som medger undantag från förbudet mot statligt stöd måste tillämpas strikt. I enlighet med detta anser kommissionen att kulturundantaget får tillämpas i de fall där den kulturella produkten är tydligt identifierad eller identifierbar [31]. Kommissionen anser också att begreppet kultur måste tillämpas på den aktuella produktens innehåll och art och inte på mediet eller distributionsformerna i sig [32]. Dessutom har en medlemsstats utbildningsbehov och demokratiska behov inte något samband med att främja kulturen i den mening som avses i artikel 87.3 d i EG-fördraget [33].

35. State aid to public service broadcasters usually does not differentiate between cultural, democratic and educational needs of society. Unless a funding measure is specifically aimed at promoting cultural objectives, Article 87(3)(d) would generally not be relevant. State aid to public service broadcasters is generally provided in the form of compensation for the fulfilment of the public service mandate and is assessed under Article 86(2), on the basis of the criteria set out in the present Communication.

35. När statligt stöd ges till public service-företag görs i regel ingen åtskillnad mellan kulturella, demokratiska och utbildningsmässiga samhällsbehov. Artikel 87.3 d är i regel inte tillämplig om en finansieringsåtgärd inte är specifikt inriktad på att främja kulturella syften. Statligt stöd till public service-företag ges i allmänhet i form av ersättning för genomförandet av public service-uppdraget och bedöms enligt artikel 86.2 på grundval av de kriterier som fastställs i det här meddelandet.

6. ASSESSMENT OF THE COMPATIBILITY OF STATE AID UNDER ARTICLE 86(2)

6. BEDÖMNING AV DET STATLIGA STÖDETS FÖRENLIGHET ENLIGT ARTIKEL 86.2

36. In accordance with Article 86(2), "undertakings entrusted with the operation of services of general economic interest or having the character of revenue-producing monopoly shall be subject to the rules contained in this Treaty, in particular to the rules on competition, in so far as the application of such rules does not obstruct the performance, in law or in fact, of the particular tasks assigned to them. The development of trade must not be affected to such an extent as would be contrary to the interests of the Community."

36. Enligt artikel 86.2 ska "företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller som har karaktären av fiskala monopol […] vara underkastade reglerna i detta fördrag, särskilt konkurrensreglerna, i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. Utvecklingen av handeln får inte påverkas i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse".

37. The Court has consistently held that Article 86 provides for a derogation and must therefore be interpreted restrictively. The Court has clarified that in order for a measure to benefit from such a derogation, it is necessary that all the following conditions be fulfilled:

37. Enligt EG-domstolens fasta rättspraxis är artikel 86 en undantagsbestämmelse som måste tolkas restriktivt. EG-domstolen har klargjort att en åtgärd måste uppfylla samtliga följande villkor för att kunna omfattas av ett undantag:

(i) the service in question must be a service of general economic interest and clearly defined as such by the Member State (definition) [34];

i) Tjänsten i fråga måste vara av allmänt ekonomiskt intresse och tydligt definieras som en sådan tjänst av medlemsstaten (definition) [34].

(ii) the undertaking in question must be explicitly entrusted by the Member State with the provision of that service (entrustment) [35];

ii) Medlemsstaten måste uttryckligen ha anförtrott företaget i fråga att tillhandahålla den aktuella tjänsten (tilldelning) [35].

(iii) the application of the competition rules of the Treaty (in this case, the ban on State aid) must obstruct the performance of the particular tasks assigned to the undertaking and the exemption from such rules must not affect the development of trade to an extent that would be contrary to the interests of the Community (proportionality test) [36].

iii) Tillämpningen av fördragets konkurrensregler (i detta fall förbudet mot statligt stöd) måste förhindra att den särskilda uppgift som företaget har tilldelats utförs av företaget. Undantaget från sådana regler får inte påverka utvecklingen av handeln i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse (proportionalitetstestet) [36].

38. In the specific case of public broadcasting the above approach has to be adapted in the light of the interpretative provisions of the Amsterdam Protocol, which refers to the "public service remit as conferred, defined and organised by each Member State" (definition and entrustment) and provides for a derogation from the Treaty rules in the case of the funding of public service broadcasting "insofar as such funding is granted to broadcasting organisations for the fulfilment of the public service remit (…) and (…) does not affect trading conditions and competition in the Community to an extent which would be contrary to the common interest, while the realisation of the remit of that public service shall be taken into account" (proportionality).

38. Särskilt när det gäller public service-sändningar måste det ovan beskrivna tillvägagångssättet anpassas mot bakgrund av tolkningsbestämmelserna i Amsterdamprotokollet, som hänvisar till "det uppdrag att verka i allmänhetens tjänst som har tilldelats dem [radio- och tv-organisationerna], utformats och organiserats av varje medlemsstat" (definition och tilldelning) och föreskriver ett undantag från fördragets regler för finansiering av public service-sändningar "i den utsträckning som finansieringen inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset, varvid kraven på att utföra uppdraget att verka i allmänhetens tjänst skall beaktas" (proportionalitet).

39. It is for the Commission, as guardian of the Treaty, to assess, on the basis of evidence provided by the Member States, whether these criteria are satisfied. As regards the definition of the public service remit, the role of the Commission is to check for manifest errors (see Section 6.1). The Commission further verifies whether there is an explicit entrustment and effective supervision of the fulfilment of the public service obligations (see Section 6.2).

39. Som fördragets väktare är det kommissionens uppgift att, på grundval av bevis som medlemsstaterna lagt fram, bedöma om dessa kriterier är uppfyllda. När det gäller definitionen av public service-uppdraget är det kommissionens roll att kontrollera uppenbara felaktigheter (se avsnitt 6.1). Kommissionen kontrollerar vidare om företaget i fråga uttryckligen anförtrotts public service-uppdraget och om det övervakas effektivt att uppdraget fullgörs (se avsnitt 6.2).

40. In carrying out the proportionality test, the Commission considers whether or not any distortion of competition arising from the public service compensation can be justified in terms of the need to perform the public service and to provide for its funding. The Commission assesses, in particular on the basis of the evidence that Member States are bound to provide whether there are sufficient guarantees to avoid disproportionate effects of public funding, overcompensation and cross-subsidisation, and to ensure that public service broadcasters respect market conditions in their commercial activities (see Section 6.3 and following).

40. När kommissionen utför proportionalitetstestet tar den hänsyn till om en eventuell snedvridning av konkurrensen till följd av ersättningen för public service-verksamhet kan rättfärdigas av behovet att fullfölja uppdraget och stå för dess finansiering. Kommissionen bedömer, särskilt på grundval av de bevis som medlemsstaterna måste lägga fram, om det finns tillräckliga garantier för att undvika oproportionerliga effekter av statlig finansiering, överkompensation och korssubventionering och för att se till att public service-företag respekterar marknadsvillkoren i sin kommersiella verksamhet (se avsnitt 6.3 och följande).

41. The analysis of the compliance with the State aid requirements must be based on the specific characteristics of each national system. The Commission is aware of the differences in the national broadcasting systems and in the other characteristics of the Member States’ media markets. Therefore, the assessment of the compatibility of State aid to public service broadcasters under Article 86(2) is made on a case-by-case basis, according to Commission practice [37], in line with the basic principles set out in the following sections.

41. Analysen av om kraven för statligt stöd uppfylls måste grundas på de specifika särdragen i varje nationellt system. Kommissionen är medveten om att medlemsstaternas mediemarknader ser olika ut både vad gäller systemen för nationella radio- och tv-sändningar och övriga särdrag. Därför kan bedömningen enligt artikel 86.2 av huruvida statligt stöd till public service-företag är förenligt med den gemensamma marknaden endast göras från fall till fall i enlighet med kommissionens praxis [37], enligt de grundläggande principer som anges i de nedanstående avsnitten.

42. The Commission will also take into account the difficulty some smaller Member States may have to collect the necessary funds, if costs per inhabitant of the public service are, ceteris paribus, higher [38] while equally considering potential concerns of other media in these Member States.

42. Kommissionen kommer också att ta hänsyn till de svårigheter som vissa mindre medlemsstater kan ha med att samla in de nödvändiga medlen, om kostnaden per invånare för tjänsten i allmänhetens intresse (allt annat lika) är högre [38]. Även andra mediers eventuella svårigheter i dessa medlemsstater kommer att beaktas.

6.1. Definition of public service remit

6.1 Definition av public service-uppdraget

43. In order to meet the condition mentioned in point 37(i) for application of Article 86(2), it is necessary to establish an official definition of the public service mandate. Only then can the Commission assess with sufficient legal certainty whether the derogation under Article 86(2) is applicable.

43. För att uppfylla villkoret i punkt 37 i vid tillämpningen av artikel 86.2, måste en officiell definition av uppdraget att tillhandahålla en tjänst av allmänt intresse fastställas. Endast om det finns en officiell definition kan kommissionen med en tillräcklig grad av rättslig förutsebarhet bedöma om undantaget i artikel 86.2 är tillämpligt.

44. Definition of the public service mandate falls within the competence of the Member States, which can decide at national, regional or local level, in accordance with their national legal order. Generally speaking, in exercising that competence, account must be taken of the Community concept of "services of general economic interest".

44. Det faller inom medlemsstaternas behörighetsområde att definiera vad som ska ingå i public service-uppdraget. Detta kan göras på nationell, regional eller lokal nivå i enlighet med medlemsstatens nationella rättssystem. Generellt gäller att denna befogenhet måste utövas med hänsyn tagen till gemenskapsbegreppet "tjänster av allmänt ekonomiskt intresse".

45. The definition of the public service mandate by the Member States should be as precise as possible. It should leave no doubt as to whether a certain activity performed by the entrusted operator is intended by the Member State to be included in the public service remit or not. Without a clear and precise definition of the obligations imposed upon the public service broadcaster, the Commission would not be able to carry out its tasks under Article 86(2) and, therefore, could not grant any exemption under that provision.

45. Medlemsstaternas definition av uppdraget att verka i allmänhetens tjänst bör vara så exakt som möjligt. Det får inte råda några tvivel om huruvida medlemsstaten har avsett att en viss verksamhet som utförs av den operatör som anförtrotts uppdraget ska omfattas av uppdraget eller inte. Utan en klar och tydlig definition av de skyldigheter som åläggs public service-företag kan kommissionen inte utföra sin uppgift enligt artikel 86.2 och därmed inte bevilja några undantag enligt den artikeln.

46. Clear identification of the activities covered by the public service remit is also important for non-public service operators, so that they can plan their activities. Moreover, the terms of the public service remit should be sufficiently precise, so that Member States’ authorities can effectively monitor compliance, as described in the following chapter.

46. En tydlig angivelse av vilka verksamheter som ingår i public service-uppdraget är också viktigt för att operatörer som inte har ett public service-uppdrag ska kunna planera sina verksamheter. Dessutom bör public service-uppdraget vara tillräckligt exakt för att medlemsstaternas myndigheter effektivt ska kunna kontrollera att det utförs, enligt vad som beskrivs i följande kapitel.

47. At the same time, given the specific nature of the broadcasting sector, and the need to safeguard the editorial independence of the public service broadcasters, a qualitative definition entrusting a given broadcaster with the obligation to provide a wide range of programming and a balanced and varied broadcasting offer is generally considered, in view of the interpretative provisions of the Amsterdam Protocol, legitimate under Article 86(2) [39]. Such a definition is generally considered consistent with the objective of fulfilling the democratic, social and cultural needs of a particular society and guaranteeing pluralism, including cultural and linguistic diversity. As expressed by the Court of First Instance, the legitimacy of such a widely defined public service remit rests upon the qualitative requirements for the services offered by a public service broadcaster [40]. The definition of the public service remit may also reflect the development and diversification of activities in the digital age and include audiovisual services on all distribution platforms.

47. Samtidigt anses det med hänsyn till radio- och tv-sektorns särprägel och behovet av att slå vakt om public service-företagens redaktionella oberoende i regel berättigat på grundval av artikel 86.2 [39] och de tolkande bestämmelserna i Amsterdamprotokollet att tillämpa en kvalitativ definition som anförtror ett visst programföretag tillhandahållandet av ett brett, balanserat och varierat programutbud. En sådan definition anses i regel vara förenlig med syftet att tillgodose demokratiska, sociala och kulturella samhällsbehov och att garantera mångfalden, inbegripet kulturell och språklig mångfald. Enligt förstainstansrätten grundar sig legitimiteten i brett definierade public service-uppdrag på att det ställs kvalitetskrav på de tjänster som ett offentligt programföretag erbjuder [40]. Definitionen av uppdraget att verka i allmänhetens tjänst kan också återspegla utvecklingen och diversifieringen av verksamheter i den digitala tidsåldern och omfatta audiovisuella tjänster via samtliga distributionsplattformar.

48. As regards the definition of the public service in the broadcasting sector, the role of the Commission is limited to checking for manifest error. It is not for the Commission to decide which programmes are to be provided and financed as a service of general economic interest, nor to question the nature or the quality of a certain product. The definition of the public service remit would, however, be in manifest error if it included activities that could not reasonably be considered to meet — in the wording of the Amsterdam Protocol — the "democratic, social and cultural needs of each society". That would normally be the position in the case of advertising, e-commerce, teleshopping, the use of premium rate numbers in prize games [41], sponsoring or merchandising, for example. Moreover, a manifest error could occur where State aid is used to finance activities which do not bring added value in terms of serving the social, democratic and cultural needs of society.

48. När det gäller definitionen av public service, eller radio och tv i allmänhetens tjänst, är kommissionens roll begränsad till att kontrollera uppenbara felaktigheter. Det är inte kommissionens sak att besluta vilka program som ska tillhandahållas och finansieras som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse och inte heller att ifrågasätta en viss produkts art eller kvalitet. Det är fråga om ett uppenbart fel i definitionen av uppdraget att tillhandahålla en tjänst av allmänt intresse om uppdraget omfattar verksamheter som rimligen inte kan anses tillgodose – med Amsterdamprotokollets formulering – de "demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle". Detta skulle normalt vara fallet för t.ex. reklam, e-handel, teleshopping, användning av betalsamtalsnummer i kommersiella pristävlingar [41], sponsring eller marknadsföring. Dessutom skulle det kunna vara fråga om ett uppenbart fel om statligt stöd används till att finansiera verksamheter som inte tillför något mervärde i den meningen att de tillgodoser de sociala, demokratiska och kulturella samhällsbehoven.

49. In this context, it must be recalled that the public service remit describes the services offered to the public in the general interest. The question of the definition of the public service remit must not be confused with the question of the financing mechanism chosen to provide these services. Therefore, whilst public service broadcasters may perform commercial activities such as the sale of advertising space in order to obtain revenue, such activities cannot be viewed as part of the public service remit [42].

49. I detta sammanhang bör det erinras om att de tjänster som ska erbjudas allmänheten beskrivs i uppdraget att verka i allmänhetens tjänst. Frågan om definitionen av uppdraget får inte förväxlas med frågan om vilken finansieringsmekanism som valts för att tillhandahålla tjänsterna. Detta innebär att radio- och tv-programföretag som verkar i allmänhetens tjänst kan utföra kommersiella verksamheter för att få intäkter, t.ex. försäljning av reklamtid, men att sådana verksamheter inte kan betraktas som en del av uppdraget att verka i allmänhetens tjänst [42].

6.2. Entrustment and supervision

6.2 Tilldelning och tillsyn

50. In order to benefit from the exemption under Article 86(2), the public service remit should be entrusted to one or more undertakings by means of an official act (for example, by legislation, contract or binding terms of reference).

50. För att ett undantag enligt artikel 86.2 ska komma ifråga bör public service-uppdraget tilldelas ett eller flera företag genom en officiell handling (t.ex. lagstiftning, avtal eller bindande direktiv).

51. The entrustment act(s) shall specify the precise nature of the public service obligations in line with Section 6.1 above, and shall set out the conditions for providing the compensation, as well as the arrangements for avoiding and repaying any overcompensation.

51. Besluten om tilldelning ska klart ange public service-skyldigheternas art i linje med avsnitt 6.1 ovan och fastställa villkor för beräkning av kompensationen liksom mekanismer för att undvika överkompensation och för återbetalning av överkompensation i förekommande fall.

52. Whenever the scope of the public service remit is extended to cover new services, the definition and entrustment Act(s) should be modified accordingly, within the limits of Article 86(2). In the interest of allowing public service broadcasters to react swiftly to new technological developments, Member States may also foresee that the entrustment with a new service is provided following the assessment outlined in Part 6.7 below, before the original entrustment Act is formally consolidated.

52. Om public service-uppdraget utvidgas till att även omfatta nya tjänster bör definitionen och besluten om tilldelning anpassas därefter inom de gränser som sätts i artikel 86.2. För att göra det möjligt för public service-företag att reagera snabbt på utvecklingen av ny teknik får medlemsstaterna också föreskriva att en ny tjänst kan tilldelas efter en sådan bedömning som föreskrivs i avsnitt 6.7 nedan innan det ursprungliga beslutet om tilldelning konsolideras formellt.

53. It is not sufficient, however, that the public service broadcaster be formally entrusted with the provision of a well-defined public service. It is also necessary that the public service be actually supplied as provided for in the formal agreement between the State and the entrusted undertaking. It is therefore desirable that an appropriate authority or appointed body monitors its application in a transparent and effective manner. The need for such an appropriate authority or body in charge of supervision is apparent in the case of quality standards imposed on the entrusted operator. In accordance with the Commission communication on the principles and guidelines for the Community's audiovisual policy in the digital era [43] , it is not for the Commission to judge on the fulfilment of quality standards: it must be able to rely on appropriate supervision by the Member States of compliance by the broadcaster with its public service remit including the qualitative standards set out in that remit [44].

53. Det räcker dock inte att public service-företaget formellt har tilldelats uppdraget att tillhandahålla en välavgränsad tjänst av allmänt intresse, utan det krävs också att denna tjänst verkligen tillhandahålls på det sätt som förutses i de formella bestämmelserna mellan staten och det aktuella företaget. Det är därför önskvärt att en lämplig myndighet eller ett särskilt utsett organ utövar en öppen och effektiv tillsyn över tillämpningen. Behovet av en sådan myndighet eller ett sådant organ som ansvarar för tillsynen är uppenbart när public service-företaget åläggs kvalitetsnormer. I enlighet med kommissionens meddelande om principerna och riktlinjerna för gemenskapens audiovisuella politik i den digitala eran [43] är det inte kommissionens sak att bedöma om kvalitetsnormerna följs. Kommissionen måste kunna förlita sig på att medlemsstaterna utövar en lämplig tillsyn över att radio- och tv-företaget utför sitt public service-uppdrag enligt de kvalitetsnormer som anges i uppdraget [44].

54. In line with the Amsterdam Protocol, it is within the competence of the Member State to choose the mechanism to ensure effective supervision of the fulfilment of the public service obligations, therefore enabling the Commission to carry out its tasks under Article 86(2). Such supervision would only seem effective if carried out by a body effectively independent from the management of the public service broadcaster, which has the powers and the necessary capacity and resources to carry out supervision regularly, and which leads to the imposition of appropriate remedies insofar it is necessary to ensure respect of the public service obligations.

54. I enlighet med Amsterdamprotokollet har medlemsstaterna behörighet att välja vilket slags system de vill ha för att garantera en effektiv tillsyn över att public service-skyldigheterna uppfylls. Detta är en förutsättning för att kommissionen ska kunna utföra sina uppgifter enligt artikel 86.2. En sådan tillsyn förefaller vara effektiv endast om den utövas av ett organ som är fullständigt fristående från ledningen för public service-företaget och har de befogenheter, den kapacitet och de resurser som behövs för att kunna utöva regelbunden tillsyn, vilka leder till att det föreskrivs lämpliga korrigerande åtgärder om det är nödvändigt för att se till att de skyldigheter som public service-uppdraget omfattar fullgörs.

55. In the absence of sufficient and reliable indications that the public service is actually supplied as mandated, the Commission would not be able to carry out its tasks under Article 86(2) and, therefore, could not grant any exemption under that provision.

55. Om det inte finns tillräckliga och tillförlitliga indikationer på att public service-tjänsten verkligen tillhandahålls på föreskrivet sätt kan kommissionen inte utföra sina uppgifter enligt artikel 86.2 och därmed inte heller bevilja några undantag enligt denna artikel.

6.3. Choice of funding of public service broadcasting

6.3 Valet av finansiering av public service

56. Public service duties may be either quantitative or qualitative or both. Whatever their form, they could justify compensation, as long as they entail supplementary costs that the broadcaster would normally not have incurred.

56. Public service-uppdraget kan vara kvantitativt, kvalitativt eller båda delarna. Oavsett form kan det berättiga till kompensation så länge det leder till extrakostnader som programföretaget normalt inte skulle ha ådragit sig.

57. Funding schemes can be divided into two broad categories "single-funding" and "dual-funding". The "single-funding" category comprises those systems in which public service broadcasting is financed only through public funds, in whatever form. "Dual-funding" systems comprise a wide range of schemes, where public service broadcasting is financed by different combinations of State funds and revenues from commercial or public service activities, such as the sale of advertising space or programmes and the offering of services against payment.

57. Finansieringssystemen kan grovt delas in i två grupper, nämligen "en enda form av finansiering" och "dubbel finansiering". Gruppen "en enda form av finansiering" omfattar de system där public service finansieras med offentliga medel från en enda källa, oavsett finansieringens form. System med "dubbel finansiering" omfattar en mängd olika system, där public service finansieras genom olika kombinationer av statliga medel och intäkter från kommersiell verksamhet eller verksamhet i allmänhetens tjänst, såsom försäljning av reklamtid eller program och intäkter från tjänster som erbjuds mot betalning.

58. As stated in the Amsterdam Protocol: "The provisions of the Treaty establishing the European Community shall be without prejudice to the competence of Member States to provide for the funding of public service broadcasting (…)". The Commission has therefore no objection in principle to the choice of a dual financing scheme rather than a single funding scheme.

58. I Amsterdamprotokollet anges följande: "Bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att svara för finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (…)." Kommissionen har därför i princip inget att invända mot valet av dubbel finansiering i stället för en enda form av finansiering.

59. While Member States are free to choose the means of financing public service broadcasting, the Commission has to verify, under Article 86(2), that the State funding does not affect competition in the common market in a disproportionate manner, as referred to in paragraph 38 above.

59. Medlemsstaterna får själva välja hur public service ska finansieras, men kommissionen måste enligt artikel 86.2 kontrollera att den statliga finansieringen inte påverkar konkurrensen på den gemensamma marknaden på ett oproportionerligt sätt, såsom konstateras i punkt 38.

6.4. Transparency requirements for the State aid assessment

6.4 Krav på insyn i bedömningen av statligt stöd

60. The State aid assessment by the Commission requires a clear and precise definition of the public service remit and a clear and appropriate separation between public service activities and non-public service activities including a clear separation of accounts.

60. För att kommissionen ska kunna göra bedömningen av statligt stöd krävs en klar och exakt definition av uppdraget att verka i allmänhetens tjänst och en klar och tydlig åtskillnad mellan verksamhet i allmänhetens tjänst och annan verksamhet, inklusive klart separata konton.

61. Separation of accounts between public service activities and non-public service activities is normally already required at national level as it is essential to ensure transparency and accountability when using public funds. A separation of accounts provides a tool for examining alleged cross-subsidisation and for defending justified compensation payments for general economic interest tasks. Only on the basis of proper cost and revenue allocation can it be determined whether the public financing is actually limited to the net costs of the public service remit and thus acceptable under Article 86(2) and the Amsterdam Protocol.

61. Eftersom det är mycket viktigt att garantera insyn och ansvarighet krävs normalt redan på nationell nivå att företaget för separata konton för public service-verksamheten och annan verksamhet när offentliga medel används. Separata konton är ett verktyg för att undersöka påstådd korssubventionering och för att försvara berättigad ekonomisk kompensation för fullgörande av uppdrag av allmänt ekonomiskt intresse. Det är endast på grundval av en korrekt kostnads- och intäktsfördelning som det kan avgöras om den offentliga finansieringen faktiskt är begränsad till nettokostnaderna för public service-uppdraget och därmed godtagbar enligt artikel 86.2 och Amsterdamprotokollet.

62. Member States are required by Directive 2006/111/EC to take transparency measures in the case of any undertaking granted special or exclusive rights or entrusted with the operation of a service of general economic interest and receiving public service compensation in any form whatsoever in relation to such service and which carries out other activities, that is to say, non-public service activities. These transparency requirements are: (a) the internal accounts corresponding to different activities, i.e. public service and non-public service activities must be separate; (b) all costs and revenues must be correctly assigned or allocated on the basis of consistently applied and objectively justifiable cost accounting principles; and (c) the cost-accounting principles according to which separate accounts are maintained must be clearly established [45].

62. Enligt direktiv 2006/111/EG ska medlemsstaterna se till att det råder insyn och öppenhet i alla företag som beviljas särskilda eller exklusiva rättigheter eller tilldelas uppdraget att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och som får statligt stöd i någon form för att tillhandahålla en offentlig tjänst, samtidigt som företaget även bedriver annan verksamhet, dvs. verksamhet som inte ingår i public service-uppdraget. Kraven på öppenhet är följande: a) internredovisningen ska vara separat för var och en av verksamheterna, vilket innebär att företagen i sin redovisning ska skilja mellan tjänster av allmänt intresse och övriga tjänster, b) alla kostnader och intäkter ska vara korrekt konterade eller fördelade på grundval av konsekvent tillämpade och sakligt motiverade redovisningsprinciper, och c) de principer för kostnadsredovisning som ligger till grund för den separata redovisningen ska vara tydligt redovisade [45].

63. These general transparency requirements apply also to broadcasters, insofar as they are entrusted with the operation of a service of general economic interest, receive public compensation in relation to such service, and also carry out other, non-public-service activities.

63. Dessa allmänna krav på öppenhet och insyn gäller också programföretag, om de tilldelats uppdraget att tillhandahålla en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, får statlig ersättning för denna tjänst och även bedriver annan verksamhet som inte ingår i public service-uppdraget.

64. In the broadcasting sector, separation of accounts poses no particular problem on the revenue side. For this reason, the Commission considers that, on the revenue side, broadcasting operators should give detailed account of the sources and amount of all income accruing from the performance of public and non-public service activities.

64. Inom radio- och tv-sektorn vållar separata konton inte några särskilda problem på intäktssidan. Därför anser kommissionen att programföretagen för intäktssidan bör lämna en detaljerad redovisning över källorna och alla intäkter som härrör från dels verksamheter som ingår i public service-uppdraget, dels verksamheter som inte gör det.

65. On the cost side, all the expenses incurred in the operation of the public service may be taken into consideration. Where the undertaking carries out activities falling outside the scope of the public service, only the costs associated with the public service may be taken into consideration. The Commission recognises that, in the public broadcasting sector, separation of accounts may be more difficult on the cost side. This is because, in particular in the field of traditional broadcasting, Member States may consider the whole programming of a broadcaster covered by the public service remit, while at the same time allowing for its commercial exploitation. In other words, public service and non-public service activities may share the same inputs to a large extent and the costs may not always be severable in a proportionate manner.

65. På kostnadssidan kan alla kostnader för public service-verksamheten beaktas. Om företaget också bedriver verksamhet som faller utanför public service-uppdraget får bara de kostnader som har ett samband med public service-verksamheten beaktas. Kommissionen inser att det inom public service-sektorn kan vara svårare att föra separata konton på kostnadssidan. Detta beror på att medlemsstaterna, särskilt inom den traditionella radio- och tv-sektorn, kan anse att programföretagens hela programutbud omfattas av public service-uppdraget men samtidigt tillåta att företaget drivs kommersiellt. Med andra ord kan de olika verksamheterna i stor utsträckning ha samma produktionskostnader och kostnaderna kanske inte alltid går att fördela proportionellt.

66. Costs specific to non-public service activities (e.g. the marketing cost of advertising) should always be clearly identified and separately accounted. In addition, input costs which are intended to serve the development of activities in the field of public and non-public services simultaneously should be allocated proportionately to public service and non-public service activities respectively, whenever it is possible in a meaningful way.

66. Kostnader som är specifika för kommersiell verksamhet (t.ex. marknadsföringskostnader för reklam) ska alltid identifieras tydligt och redovisas separat. Dessutom ska produktionskostnader som är avsedda för utveckling av verksamhet på både public service-sidan och den övriga verksamheten samtidigt fördelas proportionellt mellan public service-verksamheten och den övriga verksamheten, när det är möjligt att göra detta på ett meningsfullt sätt.

67. In other cases, whenever the same resources are used to perform public service and non-public service tasks, the common input costs should be allocated on the basis of the difference in the firm's total costs with and without non-public service activities [46]. In such cases, costs that are entirely attributable to public service activities, while benefiting also non-public service activities, need not be apportioned between the two and can be entirely allocated to the public service activity. This difference to the approach generally followed in other utilities sectors is explained by the specificities of the public broadcasting sector. In the field of public broadcasting, the net benefits of commercial activities related to the public service activities have to be taken into account for the purpose of calculating the net public service costs and therefore to reduce the public service compensation level. This reduces the risk of cross-subsidisation by means of accounting common costs to public service activities.

67. I andra fall, när samma resurser används för både public service-verksamheten och övrig verksamhet, bör de gemensamma kostnaderna fördelas på grundval av skillnaderna i företagets totala kostnader med och utan public service-verksamhet [46]. Det innebär att kostnader som helt hänför sig till public service-verksamheten, men som även kommer den övriga verksamheten till godo, inte behöver fördelas mellan de två verksamheterna utan alltså helt kan tillskrivas public service-verksamheten. Detta tillvägagångssätt skiljer sig från det som generellt används inom andra sektorer för allmännyttiga tjänster, vilket beror på radio- och tv-sektorns specifika särdrag. Inom radio- och tv-sektorn måste nettovinsten från den kommersiella verksamheten i samband med public service-verksamheten beaktas vid beräkningen av nettokostnaderna för public service-verksamheten och därmed minska nivån på ersättningen för denna verksamhet. Detta minskar risken för att korssubventionering ska uppstå genom att gemensamma kostnader bokförs på public service-verksamheten.

68. The main example for the situation described in the preceding paragraph would be the cost of producing programmes in the framework of the public service mission of the broadcaster. These programmes serve both to fulfil the public service remit and to generate audience for selling advertising space. However, it is virtually impossible to quantify with a sufficient degree of precision how much of the program viewing fulfils the public service remit and how much generates advertising revenue. For this reason, the distribution of the cost of programming between the two activities risks being arbitrary and not meaningful.

68. Det främsta exemplet på den situation som avses i föregående punkt är kostnaderna för att producera program inom ramen för programföretagets public service-uppdrag. Dessa program produceras både för att fullfölja uppdraget och för att locka publik för att kunna sälja reklamtid. Det är ju dock i realiteten omöjligt att med tillräcklig precision kvantifiera hur stor del av tittarsiffrorna som fullgör uppdraget och hur stor del som genererar reklamintäkter. Därför riskerar en fördelning av dessa kostnader mellan de båda verksamheterna att bli godtycklig och meningslös.

69. The Commission considers that financial transparency can be further enhanced by an adequate separation between public service and non-public service activities at the level of the organisation of the public service broadcaster. Functional or structural separation normally makes it easier to avoid cross-subsidisation of commercial activities from the outset and to ensure transfer pricing and the respect of the arm’s length principle. Therefore, the Commission invites Member States to consider functional or structural separation of significant and severable commercial activities, as a form of best practice.

69. Kommissionen anser att den finansiella insynen kan ökas ytterligare genom att man på ett adekvat sätt separerar konton för public service-verksamheten och den kommersiella verksamheten inom public service-företagets organisation. Funktionell eller strukturell separation gör det normalt lättare att undvika korssubventionering av kommersiell verksamhet redan från början och att genomföra internprissättning och respekten för principen om armslängds avstånd. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna att som bästa praxis överväga funktionell eller strukturell separation av väsentlig kommersiell verksamhet som kan avskiljas.

6.5. Net cost principle and overcompensation

6.5 Nettokostnadsprincip och överkompensation

70. As a matter of principle, since overcompensation is not necessary for the operation of the service of general economic interest, it constitutes incompatible State aid that must be repaid to the State subject to the clarifications provided in the present chapter with regard to public service broadcasting.

70. Eftersom överkompensation inte krävs för verksamhet av allmänt ekonomiskt intresse utgör det i princip oförenligt statligt stöd och måste betalas tillbaka till staten, med förbehåll för de förtydliganden om public service som ges i detta avsnitt.

71. The Commission starts from the consideration that the State funding is normally necessary for the undertaking to carry out its public service tasks. However, in order to satisfy the proportionality test, it is as a general rule necessary that the amount of public compensation does not exceed the net costs of the public service mission, taking also into account other direct or indirect revenues derived from the public service mission. For this reason, the net benefit of all commercial activities related to the public service activity will be taken into account in determining the net public service costs.

71. Kommissionen utgår från att den statliga finansieringen normalt är nödvändig för att företaget ska kunna fullgöra sitt public service-uppdrag. För att det statliga stödet ska godkännas enligt proportionalitetstestet krävs dock i allmänhet att det inte överstiger nettokostnaderna för public service-uppdraget, med beaktande av andra direkta eller indirekta intäkter som härrör från uppdraget. Nettovinsten av all kommersiell verksamhet i samband med public service-verksamhet kommer därför att beaktas vid bedömningen av nettokostnaderna för public service-verksamheten.

72. Undertakings receiving compensation for the performance of a public service task may, in general, enjoy a reasonable profit. This profit consists of a rate of return on own capital that takes account of the risk, or absence of risk, incurred by the undertaking. In the broadcasting sector the public service mission is often carried out by broadcasters that are not profit oriented or that do not have to remunerate the capital employed and do not perform any other activity than the provision of the public service. The Commission considers that in these situations, it is not reasonable to include a profit element in the amount of compensation for the fulfilment of the public service mission [47]. However, in other cases, for example where specific public service obligations are entrusted to commercially run undertakings which need to remunerate the capital invested in them, a profit element which represents the fair remuneration of capital taking into account risk may be considered reasonable, if duly justified and provided that it is necessary for the fulfilment of the public service obligations.

72. Företag som får ersättning för sin public service-verksamhet får i allmänhet göra en rimlig vinst. Denna vinst består av en kapitalavkastning som tar hänsyn till den risk som företaget utsätts eller inte utsätts för. Inom radio- och tv-programsektorn innehas public service-uppdraget ofta av programföretag som inte är vinstinriktade eller som inte behöver ersätta det förbrukade kapitalet och inte behöver bedriva någon annan verksamhet än just public service. Kommissionen anser att det i dessa situationer inte är rimligt att införa ett vinstinslag i ersättningen för genomförandet av public service-uppdraget [47]. I andra fall, däremot, exempelvis när särskilda public service-skyldigheter anförtros företag som drivs kommersiellt och som måste ersätta det kapital som investerats i dem, kan ett vinstinslag som representerar en skälig ersättning av kapital med beaktande av risker anses vara rimligt, om det kan motiveras och om det krävs för att företaget ska kunna fullgöra sina public service-skyldigheter.

73. Public service broadcasters may retain yearly overcompensation above the net costs of the public service (as public service reserves) to the extent that this is necessary for securing the financing of their public service obligations. In general, the Commission considers that an amount of up to 10 % of the annual budgeted expenses of the public service mission may be deemed necessary to withstand cost and revenue fluctuations. As a rule, overcompensation above this limit must be recovered without undue delay.

73. Public service-företag kan få årlig överkompensation utöver nettokostnaderna för public service-uppdraget (som "reserver för public service-verksamhet") om det behövs för att säkerställa finansieringen av deras public service-skyldigheter. Kommissionen anser rent allmänt att ett belopp på upp till 10 % av de årliga budgeterade utgifterna för fullgörandet av public service-uppdraget kan bli nödvändigt för att företaget ska klara fluktuationer i kostnads- och inkomstnivån. I regel ska överkompensation över denna gräns återkrävas utan onödigt dröjsmål.

74. By way of exception, public service broadcasters may be allowed to keep an amount in excess of 10 % of the annual budgeted expenses of their public service mission in duly justified cases. This is only acceptable provided that this overcompensation is specifically earmarked in advance of and in a binding way for the purpose of a non-recurring, major expense necessary for the fulfilment of the public service mission [48]. The use of such clearly earmarked overcompensation should also be limited in time depending on its dedication.

74. Undantagsvis får public service-företag i väl motiverade fall tillåtas behålla ett belopp som överstiger 10 procent av de årliga budgeterade utgifterna för public service-uppdraget. Detta kan bara godtas om överkompensationen öronmärkts på förhand och på ett bindande sätt för en stor engångsutgift som behövs för att public service-uppdraget ska kunna fullgöras [48]. Utnyttjandet av sådan tydligt öronmärkt överkompensation ska också vara tidsbegränsat beroende på för vilket ändamål den har avsatts.

75. In order to allow the Commission to exercise its duties, Member States shall lay down the conditions under which the above overcompensation may be used by the public service broadcasters.

75. För att kommissionen ska kunna fullgöra sina skyldigheter ska medlemsstaterna exakt fastställa på vilka villkor överkompensationen får användas av public service-företagen.

76. The overcompensation mentioned above shall be used for the purpose of financing public service activities, only. Cross-subsidisation of commercial activities is not justified and constitutes incompatible State aid.

76. Den ovannämnda överkompensationen ska endast användas för att finansiera public service-verksamhet. Korssubventionering av kommersiell verksamhet kan inte motiveras och utgör oförenligt statligt stöd.

6.6. Financial control mechanisms

6.6 Rutiner för finansiell kontroll

77. Member States shall provide for appropriate mechanisms to ensure that there is no overcompensation, subject to the provisions of paragraphs 72 to 76. They shall ensure regular and effective control of the use of public funding, to prevent overcompensation and cross-subsidisation, and to scrutinise the level and the use of "public service reserves". It is within the competence of Member States to choose the most appropriate and effective control mechanisms in their national broadcasting systems, taking also into account the need to ensure coherence with the mechanisms in place for the supervision of the fulfilment of the public service remit.

77. Medlemsstaterna ska se till att det finns lämpliga rutiner för att förhindra överkompensation, med förbehåll för vad som anges i punkterna 72–76. De ska garantera en regelbunden och effektiv kontroll av hur den offentliga finansieringen används, för att förhindra överkompensation och korssubventionering och för att granska nivån på "reserverna för public service-verksamhet" och hur de används. Det faller under medlemsstaternas behörighetsområde att välja de lämpligaste och effektivaste kontrollrutinerna för sina nationella radio- och tv-system med hänsyn tagen också till behovet av att se till att de stämmer överens med de rutiner som finns för att utöva tillsyn över hur service-uppdraget fullgörs.

78. Such control mechanisms would only seem effective if carried out by an external body independent from the public service broadcaster at regular intervals, preferably on a yearly basis. Member States shall make sure that effective measures can be put in place to recover overcompensation going beyond the provisions of the previous Chapter 6.5 and cross-subsidisation.

78. Sådana kontrollrutiner kan bara vara effektiva om kontrollerna utförs regelbundet, helst årligen, av externa organ som är oavhängiga av public service-företaget. Medlemsstaterna ska se till att effektiva åtgärder kan sättas in för att återkräva överkompensation som inte omfattas av bestämmelserna i kapitel 6.5 och korssubventionering.

79. The financial situation of the public service broadcasters should be subject to an in-depth review at the end of each financing period as provided for in the national broadcasting systems of the Member States, or in the absence thereof, a time period which normally should not exceed four years. Any "public service reserves" existing at the end of the financing period, or of an equivalent period as provided above, shall be taken into account for the calculation of the financial needs of the public service broadcaster for the next period. In case of "public service reserves" exceeding 10 % of the annual public service costs on a recurring basis, Member States shall review whether the level of funding is adjusted to the public service broadcasters’ actual financial needs.

79. Public service-företagens finansiella situation bör granskas ingående i slutet av varje budgetperiod, i enlighet med vad som föreskrivs i medlemsstaternas nationella radio- och tv-system, eller, om ingen sådan period föreskrivs, efter en tidsperiod som i regel inte får vara längre än fyra år. Eventuella "reserver för public service-verksamhet" som finns kvar när budgetperioden eller en motsvarande period enligt ovan löper ut ska tas med i beräkningen av public service-företagets finansieringsbehov för nästa period. Om reserverna för public service-verksamhet upprepade gånger överstiger 10 % av de årliga kostnaderna för public service-uppdraget, ska medlemsstaterna kontrollera om finansieringsnivån motsvarar public service-företagens reella finansieringsbehov.

6.7. Diversification of public broadcasting services

6.7 Diversifiering av offentliga radio- och tv-tjänster

80. In recent years, audiovisual markets have undergone important changes, which have led to the ongoing development and diversification of the broadcasting offer. This has raised new questions concerning the application of the State aid rules to audiovisual services which go beyond broadcasting activities in the traditional sense.

80. Under de senaste åren har de audiovisuella marknaderna förändrats avsevärt, vilket har lett till den utveckling och diversifiering av programutbudet som nu pågår. Detta har väckt nya frågor om tillämpningen av reglerna för statligt stöd på audiovisuella tjänster som går längre än sändningsverksamhet i traditionell bemärkelse.

81. In this respect, the Commission considers that public service broadcasters should be able to use the opportunities offered by digitisation and the diversification of distribution platforms on a technology neutral basis, to the benefit of society. In order to guarantee the fundamental role of public service broadcasters in the new digital environment, public service broadcasters may use State aid to provide audiovisual services over new distribution platforms, catering for the general public as well as for special interests, provided that they are addressing the same democratic, social and cultural needs of the society in question, and do not entail disproportionate effects on the market, which are not necessary for the fulfilment of the public service remit.

81. Kommissionen anser i det här sammanhanget att public service-företag ska ha möjlighet att i samhällets intresse kunna utnyttja de möjligheter som uppstår genom digitaliseringen och diversifieringen av distributionsplattformar på en tekniskt neutral grund. För att kunna garantera public service-företagens grundläggande roll i den nya digitala miljön får de använda statligt stöd till att erbjuda audiovisuella tjänster över nya distributionsplattformar, som tillgodoser såväl allmänhetens som olika specialgruppers behov, under förutsättning att de tillgodoser samma demokratiska, sociala och kulturella behov för samhället i fråga och inte får oproportionerliga effekter på marknaden som inte är nödvändiga för att fullgöra public service-uppdraget.

82. In parallel with the rapid evolution of the broadcasting markets, the business models of broadcasters are also undergoing changes. In fulfilling their public service remit, broadcasters are increasingly turning to new sources of financing, such as online advertising or the provision of services against payment (so-called pay-services, like access to archives for a fee, special interest TV channels on a pay-per-view basis, access to mobile services for a lump sum payment, deferred access to TV programmes for a fee, paid online content downloads, etc.). The remuneration element in pay services can be related, for example, to the payment of network distribution fees or copyrights by broadcasters (for example if services over mobile platforms are provided against payment of a mobile distribution fee).

82. Parallellt med den snabba utvecklingen av marknaden för radio- och tv-sändningar håller även programföretagens affärsmodeller på att förändras. För att fullgöra sitt public service-uppdrag vänder sig programföretagen i allt större utsträckning till nya finansieringskällor, som online-reklam eller tillhandahållande av tjänster mot betalning (så kallade betaltjänster, som avgiftsbelagd tillgång till arkiv, betal-tv för specialintressen där man betalar per program (pay-per-view), tillgång till mobila tjänster mot betalning av en klumpsumma, förskjuten tillgång till tv-program mot en avgift, nedladdning av medieinnehåll från nätet mot betalning osv.). Betalningskomponenten i betaltjänster kan exempelvis vara kopplad till betalning av avgifter för distribution i nätverk eller programföretagens upphovsrätter (exempelvis om tjänster via mobila plattformar distribueras mot betalning av en avgift för mobil distribution).

83. Although public broadcasting services have traditionally been free-to-air, the Commission considers that a direct remuneration element in such services — while having an impact on access by viewers [49] — does not necessarily mean that these services are manifestly not part of the public service remit provided that the pay element does not compromise the distinctive character of the public service in terms of serving the social, democratic and cultural needs of citizens, which distinguishes public services from purely commercial activities [50]. The element of remuneration is one of the aspects to be taken into account when deciding on the inclusion of such services in the public service remit, as it may affect the universality and the overall design of the service provided as well as its impact on the market. Provided that the given service with a pay element satisfies specific social, democratic and cultural needs of society without leading to disproportionate effects on competition and cross-border trade, Member States may entrust public service broadcasters with such a service as part of their public service remit.

83. Även om offentliga radio- och tv-tjänster traditionellt varit fritt tillgängliga, anser kommissionen att ett direkt betalinslag i sådana tjänster inte nödvändigtvis innebär att tjänsterna uppenbart inte ingår i public service-uppdraget, även om det påverkar tittarnas tillgång till sådana tjänster [49]. Detta förutsätter dock att betalinslaget inte äventyrar den allmännyttiga tjänstens särskilda karaktär, dvs. att uppfylla medborgarnas sociala, demokratiska och kulturella behov, som skiljer public service från renodlat kommersiell verksamhet [50]. Betalinslaget är en av de aspekter som ska beaktas när man beslutar om tjänsterna ska ingå i public service-uppdraget eftersom det kan påverka den allmänna tillgängligheten och den övergripande utformningen av de tjänster som tillhandahålls, liksom deras inverkan på marknaden. Om en viss tjänst med ett betalinslag uppfyller sociala, demokratiska och kulturella samhällsbehov utan att leda till oproportionerliga effekter på konkurrens och gränsöverskridande handel kan medlemsstaterna anförtro public service-företagen tillhandahållandet av en sådan tjänst som en del av uppdraget.

84. As set out above, State aid to public service broadcasters may be used for distributing audiovisual services on all platforms provided that the material requirements of the Amsterdam Protocol are met. To this end, Member States shall consider, by means of a prior evaluation procedure based on an open public consultation, whether significant new audiovisual services envisaged by public service broadcasters meet the requirements of the Amsterdam Protocol, i.e. whether they serve the democratic, social and cultural needs of the society, while duly taking into account its potential effects on trading conditions and competition.

84. På det sätt som anges ovan ska statligt stöd till public service-företag kunna användas till att distribuera audiovisuella tjänster över alla plattformar under förutsättning att de materiella villkoren i Amsterdamprotokollet är uppfyllda. I detta syfte ska medlemsstaterna genom ett förfarande med förhandsbedömning som grundar sig på ett offentligt samråd undersöka om väsentliga nya audiovisuella tjänster som planeras av offentliga programföretag uppfyller villkoren i Amsterdamprotokollet, dvs. om de tillgodoser samhällets demokratiska, sociala och kulturella behov samtidigt som hänsyn tas till de potentiella effekterna på handelsvillkor och konkurrens.

85. It is up to the Member States to determine, taking into account the characteristics and the evolution of the broadcasting market, as well as the range of services already offered by the public service broadcaster, what shall qualify as "significant new service". The "new" nature of an activity may depend among others on its content as well as on the modalities of consumption [51]. The "significance" of the service may take into account for instance the financial resources required for its development and the expected impact on demand. Significant modifications to existing services shall be subject to the same assessment as significant new services.

85. Det är medlemsstaternas sak att, med beaktande av radio- och tv-programmarknadens särdrag och utveckling och med hänsyn tagen till de tjänster som redan erbjuds av public service-företaget, avgöra vad som ska anses uppfylla villkoren för en "väsentlig ny tjänst". Det "nya" i en verksamhet kan bland annat vara beroende av dess innehåll och av konsumtionssättet [51]. Tjänstens "väsentlighet" kan exempelvis ta hänsyn till vilka finansiella resurser som krävs för utvecklingen av den och tjänstens förväntade effekt på efterfrågan. Väsentliga ändringar av befintliga tjänster ska bedömas på samma sätt som väsentliga nya tjänster.

86. It is within the competence of the Member States to choose the most appropriate mechanism to ensure the consistency of audiovisual services with the material conditions of the Amsterdam Protocol, taking into account the specificities of their national broadcasting systems, and the need to safeguard editorial independence of public service broadcasters.

86. Det faller under medlemsstaternas behörighetsområde att välja de lämpligaste rutinerna för att garantera att audiovisuella tjänster är förenliga med de materiella villkoren i Amsterdamprotokollet, med hänsyn tagen till särdragen i medlemsstaternas nationella system för radio- och tv-utsändningar och behovet av att slå vakt om offentliga programföretags redaktionella oberoende.

87. In the interest of transparency and of obtaining all relevant information necessary to arrive at a balanced decision, interested stakeholders shall have the opportunity to give their views on the envisaged significant new service in the context of an open consultation. The outcome of the consultation, its assessment as well as the grounds for the decision shall be made publicly available.

87. Av öppenhetsskäl och för att få in all relevant information som krävs för ett välgrundat beslut ska alla berörda parter ha möjlighet att lämna synpunkter på den planerade väsentliga nya tjänsten inom ramen för ett öppet remissförfarande. Resultatet av remissförfarandet, bedömningen av detta resultat och grunderna för beslutet ska göras tillgängliga för allmänheten.

88. In order to ensure that the public funding of significant new audiovisual services does not distort trade and competition to an extent contrary to the common interest, Member States shall assess, based on the outcome of the open consultation, the overall impact of a new service on the market by comparing the situation in the presence and in the absence of the planned new service. In assessing the impact on the market, relevant aspects include, for example, the existence of similar or substitutable offers, editorial competition, market structure, market position of the public service broadcaster, level of competition and potential impact on private initiatives. This impact needs to be balanced with the value of the services in question for society. In the case of predominantly negative effects on the market, State funding for audiovisual services would appear proportionate only if it is justified by the added value in terms of serving the social, democratic and cultural needs of society [52], taking also into account the existing overall public service offer.

88. För att garantera att den offentliga finansieringen av väsentliga nya audiovisuella tjänster inte snedvrider handel och konkurrens i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, ska medlemsstaterna på grundval av resultatet av det öppna remissförfarandet bedöma hur den nya tjänsten påverkar marknaden totalt sett genom att jämföra situationen med och utan den planerade nya tjänsten. Viktiga aspekter vid en bedömning av påverkan på marknaden är t.ex. förekomsten av liknande eller utbytbart utbud, redaktionell konkurrens, marknadsstruktur, public service-företagets marknadsställning, konkurrensnivå och potentiell inverkan på privata initiativ. Denna påverkan bör vägas mot tjänsternas samhällsvärde. Vid övervägande negativa effekter på marknaden förefaller statlig finansiering av audiovisuella tjänster proportionerlig endast om den tillför ett mervärde genom att tillgodose samhällets demokratiska, sociala och kulturella behov [52], även mot bakgrund av det totala public service-utbud som redan finns.

89. Such an assessment would only be objective if carried out by a body which is effectively independent from the management of the public service broadcaster, also with regard to the appointment and removal of its members, and has sufficient capacity and resources to exercise its duties. Member States shall be able to design a procedure which is proportionate to the size of the market and the market position of the public service broadcaster.

89. En sådan bedömning vore objektiv endast om den utfördes av ett organ som är fullständigt oberoende av det offentliga programföretagets ledning, även när det gäller att tillsätta och avsätta sina ledamöter, och har tillräcklig kapacitet och resurser att fullgöra sina skyldigheter. Medlemsstaterna ska kunna utarbeta ett förfarande som står i proportion till marknadens storlek och public service-företagets marknadsställning.

90. The considerations outlined above shall not prevent public service broadcasters from testing innovative new services (e.g. in the form of pilot projects) on a limited scale (e.g. in terms of time and audience) and for the purpose of gathering information on the feasibility of and the value added by the foreseen service, insofar as such test phase does not amount to the introduction of a fully-fledged, significant new audiovisual service.

90. Ovanstående riktlinjer ska inte hindra public service-företag från att prova innovativa nya tjänster (t.ex. i form av pilotprojekt) i begränsad omfattning (t.ex. under en viss tid och för en del av publiken) och i syfte att samla information om den planerade tjänstens genomförbarhet och mervärde, förutsatt att en sådan testfas inte kan jämställas med införandet av en fullt utvecklad väsentlig ny audiovisuell tjänst.

91. The Commission considers that the above assessment at the national level will contribute to ensuring compliance with the EC State aid rules. This is without prejudice to the competences of the Commission to verify that Member States respect the Treaty provisions, and to its right to act, whenever necessary, also on the basis of complaints or on its own initiative.

91. Kommissionen anser att ovannämnda bedömning på nationell nivå bidrar till att garantera förenlighet med EG:s regler om statligt stöd. Detta påverkar inte kommissionens befogenheter att kontrollera att medlemsstaterna respekterar fördragets bestämmelser, och inte heller dess rätt att när så krävs också agera på grundval av klagomål eller på eget initiativ.

6.8. Proportionality and market behaviour

6.8 Proportionalitet och marknadsbeteende

92. In accordance with the Amsterdam Protocol, public service broadcasters shall not engage in activities which would result in disproportionate distortions of competition that are not necessary for fulfilling the public service mission. For example, the acquisition of premium content as part of the overall public service mission of public service broadcasters is generally considered legitimate. However, disproportionate market distortions would arise in the event that public service broadcasters were to maintain exclusive premium rights unused without offering to sublicense them in a transparent and timely manner. Therefore, the Commission invites Member States to ensure that public service broadcasters respect the principle of proportionality also with regard to the acquisition of premium rights, and to provide rules for the sub-licensing of unused exclusive premium rights by public service broadcasters.

92. I enlighet med Amsterdamprotokollet får public service-företag inte ägna sig åt verksamhet som skulle kunna leda till en oproportionerlig snedvridning av konkurrensen, om inte fullgörandet av public service-uppdraget kräver det. Exempelvis anses det i allmänhet vara berättigat att public service-företag förvärvar eftertraktade program inom ramen för sitt allmänna uppdrag. Däremot skulle det uppstå oproportionerliga snedvridningar av konkurrensen om public service-företag skulle låta exklusiva rättigheter till eftertraktade program ligga oanvända utan att sälja dem vidare på ett öppet sätt och i rimlig tid. Därför uppmanar kommissionen medlemsstaterna att se till att public service-företag följer proportionalitetsprincipen även i fråga om förvärv av eftertraktade rättigheter och uppmanar dem att utfärda regler för public service-företag om vidareförsäljning av exklusiva eftertraktade rättigheter.

93. When carrying out commercial activities, public service broadcasters shall be bound to respect market principles and, when they act through commercial subsidiaries, they shall keep arm's length relations with these subsidiaries. Member States shall ensure that public service broadcasters respect the arm's length principle, undertake their commercial investments in line with the market economy investor principle, and do not engage in anti-competitive practices with regard to their competitors, based on their public funding.

93. Public service-företag ska vara tvingade att respektera marknadsprinciperna i sin kommersiella verksamhet, och när de agerar via kommersiella dotterbolag ska de hålla sig på armslängds avstånd från dessa. Medlemsstaterna ska se till att public service-företag följer principen om armslängds avstånd, gör sina kommersiella investeringar i enlighet med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi och inte ägnar sig åt konkurrensbegränsande metoder gentemot konkurrenterna med stöd av den offentliga finansieringen.

94. An example of anti-competitive practice may be price undercutting. A public service broadcaster might be tempted to depress the prices of advertising or other non-public service activities (such as commercial pay services) below what can reasonably be considered to be market-conform, so as to reduce the revenue of competitors, insofar as the resulting lower revenues are covered by the public compensation. Such conduct cannot be considered as intrinsic to the public service mission attributed to the broadcaster and would in any event "affect trading conditions and competition in the Community to an extent which would be contrary to the common interest" and thus infringe the Amsterdam Protocol.

94. Ett exempel på konkurrensbegränsande beteende kan vara prisunderskridande. Ett public service-företag kan frestas att sänka sina reklampriser eller priserna på andra verksamheter som inte ingår i uppdraget att verka i allmänhetens tjänst (såsom kommersiella betaltjänster) under en nivå som rimligen kan anses vara förenlig med marknaden för att minska konkurrenternas inkomster, eftersom det underskott som blir resultatet kan täckas av public service-ersättningen. Ett sådant beteende kan inte anses ingå i programföretagets public service-uppdrag och skulle i varje fall "påverka handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset" och därmed strida mot Amsterdamprotokollet.

95. In view of the differences between the market situations, the respect of the market principles by public service broadcasters, in particular the questions whether public service broadcasters are undercutting prices in their commercial offer, or whether they are respecting the principle of proportionality with regard to the acquisition of premium rights [53] , shall be assessed on a case-by-case basis, taking into account the specificities of the market and of the service concerned.

95. Med tanke på skillnaderna mellan de olika marknadssituationerna ska det, med hänsyn tagen till den berörda marknadens eller tjänstens särdrag, bedömas från fall till fall huruvida public service-företagen följer marknadsprinciperna, särskilt huruvida de underskrider priser i sina kommersiella erbjudanden eller om de följer proportionalitetsprincipen när det gäller förvärv av eftertraktade program [53].

96. The Commission considers that it is, in the first place, up to the national authorities to ensure that public service broadcasters respect market principles. To this end, Member States shall have appropriate mechanisms in place which allow assessing any potential complaint in an effective way at the national level.

96. Kommissionen anser att det i första hand är de nationella myndigheterna som ska se till att offentliga radio- och tv-programföretag följer marknadsprinciperna. I detta syfte ska medlemsstaterna införa lämpliga rutiner så att eventuella klagomål kan granskas effektivt på nationell nivå.

97. Notwithstanding the preceding paragraph, where necessary, the Commission may take action on the basis of Articles 81, 82, 86 and 87 of the EC Treaty.

97. Utan hinder av vad som anges i föregående punkt får kommissionen vid behov vidta åtgärder på grundval av artiklarna 81, 82, 86 och 87 i EG-fördraget.

7. TEMPORAL APPLICATION

7. TIDSMÄSSIG TILLÄMPNING

98. This Communication will be applied from the first day following its publication in the Official Journal of the European Union. It will replace the 2001 Communication from the Commission on the application of State aid rules to public service broadcasting.

98. Detta meddelande kommer att tillämpas från och med dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Det kommer att ersätta kommissionens meddelande från 2001 om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst.

99. The Commission will apply this Communication to all notified aid measures in respect of which it is called upon to take a decision after the Communication is published in the Official Journal, even where the projects were notified prior to that date.

99. Från och med att detta meddelande offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning kommer kommissionen att tillämpa det på alla anmälda stödåtgärder den har att fatta beslut om, även om projekten anmälts före offentliggörandet.

100. In accordance with the Commission notice on the determination of the applicable rules for the assessment of unlawful State aid [54], the Commission will apply, in the case of non-notified aid,

100. I enlighet med kommissionens tillkännagivande om vilka regler som är tillämpliga för att avgöra om ett statligt stöd är olagligt [54] kommer kommissionen vid oanmält stöd att tillämpa

(a) this Communication, if the aid was granted after its publication;

a) detta meddelande, om stödet beviljats efter det att det offentliggjordes, eller

(b) the 2001 Communication in all other cases.

b) 2001 års meddelande i alla andra fall.

[1] OJ C 320, 15.11.2001, p. 5.

[1] EGT C 320, 15.11.2001, s. 5.

[2] Judgment in Case C-280/2000 Altmark Trans GmbH and Regierungspräsidium Magdeburg v Nahverkehrsgesellschaft Altmark GmbH (Altmark) (2003) ECR I-7747.

[2] Dom i mål C-280/00, Altmark Trans GmbH och Regierungspräsidium Magdeburg mot Nahverkehrsgesellschaft Altmark GmbH (Altmarkdomen), REG 2003, s. I-7747.

[3] Commission Decision of 28 November 2005 on the application of Article 86(2) of the EC Treaty to State aid in the form of public service compensation granted to certain undertakings entrusted with the operation of services of general economic interest (OJ L 312, 29.11.2005, p. 67).

[3] Kommissionens beslut 2005/842/EG av den 28 november 2005 om tillämpningen av artikel 86.2 i EG-fördraget på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, EUT L 312, 29.11.2005, s. 67.

[4] Community framework for State aid in the form of public service compensation (OJ C 297, 29.11.2005, p. 4).

[4] Gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster, EUT C 297, 29.11.2005, s. 4.

[5] COM(2007) 725 final.

[5] KOM(2007) 725 slutlig.

[6] Directive 2007/65/EC of the European Parliament and of the Council of 11 December 2007 amending Council Directive 89/552/EEC on the coordination of certain provisions laid down by law, regulation or administrative action in Member States concerning the pursuit of television broadcasting activities (OJ L 332, 18.12.2007, p. 27.

[6] Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, EUT L 332, 18.12.2007, s. 27.

[7] COM(2005) 107 final.

[7] KOM(2005) 107 slutlig.

[8] For the purpose of the present communication, the notion "audiovisual service(s)" refers to the linear and/or non-linear distribution of audio and/or audiovisual content and of other neighbouring services such as online text-based information services. This notion of "audiovisual service(s)" must be distinguished from the narrower concept of "audiovisual media service(s)", as defined in Article 1(a) of the Audiovisual Media Services Directive.

[8] I detta meddelande avses med audiovisuella tjänster linjär och/eller icke-linjär distribution av ljudinnehåll och/eller audiovisuellt innehåll och andra närliggande tjänster, t.ex. textbaserade informationstjänster online. Begreppet audiovisuella tjänster måste särskiljas från det smalare begreppet audiovisuella medietjänster, som definieras i artikel 1 a i direktivet om audiovisuella medietjänster.

[9] OJ C 364, 18.12.2000, p. 1.

[9] EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

[10] Judgment in Case C-260/89 ERT, (1991) ECR I-2925.

[10] Dom i mål C-260/89, REG 1991, s. I-2925.

[11] For the purpose of the present communication, and in accordance with Article 16 of the EC Treaty and the declaration (No 13) annexed to the final act of Amsterdam, the term "public service" as of the Protocol on the system of public broadcasting in the Member States has to be intended as referring to the term "service of general economic interest" used in Article 86(2).

[11] Begreppet i allmänhetens tjänst som används i Protokollet om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna syftar i detta meddelande liksom i artikel 16 i EG-fördraget och i förklaring (nr 13) som fogats till slutakten från Amsterdam på begreppet tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som används i artikel 86.2.

[12] Resolution of the Council and of the Representatives of the Governments of the Member States, meeting within the Council of 25 January 1999 (OJ C 30, 5.2.1999, p. 1).

[12] Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 25 januari 1999 om radio och TV i allmänhetens tjänst (EGT C 30, 5.2.1999, s. 1).

[13] Unesco Convention on the Protection and Promotion of the Diversity of Cultural Expressions, approved by Council Decision 2006/515/EC of 18 May 2006. In accordance with Annex 2 to of the Council Decision, "the Community is bound by the Convention and will ensure its implementation."

[13] Unescokonventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, godkänd genom rådets beslut 2006/515/EG av den 18 maj 2006. Enligt bilaga 2 i rådets beslut "är gemenskapen bunden av konventionen och kommer att se till att den vederbörligen genomförs".

[14] Unesco Convention on the Protection and Promotion of the Diversity of Cultural Expressions, Article 6(1) and (2)(h).

[14] Unescokonventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, artikel 6.1 och 6.2 h.

[15] Recommendation CM/Rec(2007)2 of the Committee of the Ministers to Member States on media pluralism and diversity of media content, adopted on 31 January 2007 at the 985th meeting of the Ministers’ Deputies.

[15] Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2007)2 till medlemsstaterna om mediernas och medieinnehållets mångfald, som antogs den 31 januari 2007 vid dess 985:e möte.

[16] Recommendation CM/Rec(2007)3 of the Committee of Ministers to Member States on the remit of public service media in the information society, adopted on 31 January 2007 at the 985th meeting of the Ministers’ Deputies.

[16] Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2007)3 till medlemsstaterna om mediernas public service-uppdrag i informationssamhället, som antogs den 31 januari 2007 vid dess 985:e möte.

[17] European Parliament Resolution of 25 September 2008 on concentration and pluralism in the media in the European Union, 2007/2253(INI).

[17] Europaparlamentets resolution av den 25 september 2008 om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen (2007/2253(INI)).

[18] Cf. footnote 6 above.

[18] Se fotnot 6.

[19] Commission Directive 2006/111/EC of 16 November 2006.

[19] Kommissionens direktiv 2006/111/EG av den 16 november 2006.

[20] Cf. footnote 4 above.

[20] Se fotnot 4.

[21] Cf. footnote 3 above.

[21] Se fotnot 3.

[22] According to Article 2(1)(a) of the Decision, it applies to State aid in the form of "public service compensation granted to undertakings with an average annual turnover before tax, all activities included, of less than EUR 100 million during the two financial years preceding that in which the service of general economic interest was assigned, which receive annual compensation for the service in question of less than EUR 30 million".

[22] Enligt artikel 2.1 a i beslutet är det tillämpligt på statligt stöd i form av "[e]rsättning för offentliga tjänster som ges till företag med en genomsnittlig årsomsättning före skatt, all verksamhet medräknad, på mindre än 100 miljoner euro under de två räkenskapsår som föregick det år då tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse anförtroddes företaget och med en årlig ersättning för tjänsten i fråga på mindre än 30 miljoner euro".

[23] Judgment in joined Cases T-309/04, T-317/04, T-329/04 and T-336/04 "TV2" at 156.

[23] Förstainstansrättens dom av den 22 oktober 2008 i de förenade målen T-309/04, T-317/04, T-329/04 och T-336/04 ("TV2"), punkt 156.

[24] Regarding the qualification of licence fee funding as State resources, see judgment in joined Cases T-09/04, T-317/04, T-329/04 and T-336/04 "TV2" at 158-159.

[24] När det gäller att klassificera finansiering med licensavgifter som statliga medel, se förstainstansrättens dom av den 22 oktober 2008 i de förenade målen T-309/04, T-317/04, T-329/04 och T-336/04 ("TV2"), punkterna 158 och 159.

[25] Cases C-730/79, Philip Morris Holland v Commission (1980) ECR 2671, paragraph 11; C-303/88, Italy v Commission (1991) ECR I-1433, paragraph 27; C-156/98, Germany v Commission (2000) ECR I-6857, paragraph 33.

[25] Dom av den 17 september 1980 i mål C-730/79, Philip Morris Holland mot kommissionen, REG 1980, s. 2671, punkt 11; dom av den 21 mars 1991 i mål C-303/88, Italien mot kommissionen, REG 1991, s. I-1433, punkt 27; dom av den 19 september 2000 i mål C-156/98, Tyskland mot kommissionen, REG 2000, s. I-6857, punkt 33.

[26] Case C-280/2000, cf. footnote 2 above.

[26] Mål C-280/00, se fotnot 2.

[27] Council Regulation (EC) No 659/1999 of 22 March 1999 laying down detailed rules for the application of Article 93 of the EC Treaty (OJ L 83, 27.3.1999, p. 1).

[27] Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget, EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

[28] Case C-44/93, Namur-Les Assurances du Crédit SA v Office National du Ducroire and the Belgian State (1994) ECR I-3829.

[28] Dom av den 9 augusti 1994 i mål C-44/93, Namur-Les Assurances du Crédit SA mot Office National du Ducroire och belgiska staten, REG 1994, s. I-3829.

[29] See, for example, the decisions of the Commission in the following cases: E 8/06, State funding for Flemish public service broadcaster VRT (OJ C 143, 10.6.2008, p. 7); E 4/05, State aid financing of RTE and TNAG (TG4) (OJ C 121, 17.5.2008, p. 5); E 9/05, Licence fee payments to RAI (OJ C 235, 23.9.2005, p. 3); E 10/2005, Licence fee payments to France 2 and 3 (OJ C 240, 30.9.2005, p. 20); E 8/05, Spanish national public service broadcaster RTVE (OJ C 239, 4.10.2006, p. 17); C 2/04, Ad hoc financing of Dutch public broadcasters (OJ L 49, 22.2.2008, p. 1); C 60/99 Commission Decision of 10 December 2003 on State aid implemented by France for France 2 and France 3 (OJ L 361, 8.12.2004, p. 21); C 62/99 Commission Decision of 15 October 2003 on the measures implemented by Italy for RAI SpA (OJ L 119, 23.4.2004, p. 1); NN 88/98, Financing of a 24-hour advertising-free news channel with licence fee by the BBC (OJ C 78, 18.3.2000, p. 6) and NN 70/98, State aid to public broadcasting channels Kinderkanal and Phoenix (OJ C 238, 21.8.1999, p. 3).

[29] Se exempelvis kommissionens beslut i följande ärenden: E 8/06, Statlig finansiering av det flamländska public service-företaget VRT (EUT C 143, 10.6.2008, s. 7), E 4/05, Statlig stödfinansiering av RTE och TNAG (TG4) (EUT C 121, 17.5.2008, s. 5), E 9/05, Betalning av licensavgifter till RAI (EUT C 235, 23.9.2005, s. 3), E 10/2005, Betalning av licensavgifter till France 2 och 3 (EUT C 240, 30.9.2005, s. 20), E 8/05, Spanska statliga tv-bolaget RTVE (EUT C 239, 4.10.2006, s. 17) C 2/04, Stöd för särskilda ändamål till nederländska offentliga programföretag (EUT L 49, 22.2.2008, s. 1) C 60/99 Kommissionens beslut av den 10 december 2003 om det statliga stöd som Frankrike har genomfört till förmån för France 2 och France 3 (EUT L 361, 8.12.2004, s. 21), C 62/99 Kommissionens beslut av den 15 oktober 2003 om åtgärder som vidtagits av Italien till förmån för RAI SpA (EUT L 119, 23.4.2004, s. 1), NN 88/98, Finansiering av en reklamfri nyhetskanal med dygnetruntsändningar genom BBC:s licensavgifter (EGT C 78, 18.3.2000, s. 6) och NN 70/98, Statligt stöd till public service-kanalerna Kinderkanal och Phoenix (EGT C 238, 21.8.1999, s. 3).

[30] Joined Cases T-195/01 and T-207/01, (2002) ECR II-2309.

[30] Beslut av den 30 april 2002 i de förenade målen T-195/01 och T-207/01, REG 2002, s. II-2309.

[31] For example, Commission Decisions NN 88/98 BBC 24-hours (OJ C 78, 18.3.2000), NN 70/98 "Kinderkanal and Phoenix" (OJ C 238, 21.8.1999).

[31] Exempelvis kommissionens beslut NN 88/98 BBC: dygnetruntsändningar, EGT C 78, 18.3.2000 och NN 70/98 Kinderkanal och Phoenix, EGT C 238, 21.8.1999.

[32] For example, Commission Decision N 458/2004 State aid to Espacio Editorial Andaluza Holding sl., OJ C 131, 29.5.2005.

[32] Exempelvis kommissionens beslut N 458/2004, Statligt stöd till Espacio Editorial Andaluza Holding sl., EUT C 131, 29.5.2005.

[33] NN 70/98, State aid to public broadcasting channels Kinderkanal and Phoenix (OJ C 238, 21.8.1999, p. 3).

[33] NN 70/98, Statligt stöd till public service-kanalerna Kinderkanal och Phoenix, EGT C 238, 21.8.1999, s. 3.

[34] Judgment in the Case 172/80 Zuechner; (1981) 2021.

[34] Domstolens dom av den 14 juli 1981 i mål 172/80, Zuechner, REG 1981, s. 2021 (svensk specialutgåva s. 181).

[35] Judgment in the Case C-242/95 GT-Link; (1997) 4449.

[35] Domstolens dom av den 17 juli 1997 i mål C-242/95, GT-Link, REG 1997, s. I-4449.

[36] Judgment in the Case C-159/94 EDF and GDF; (1997) I-5815.

[36] Domstolens dom av den 23 oktober 1997 i mål C-159/94, EDF och GDF, REG 1997, s. I-5815.

[37] See, for example, the recent decisions of the Commission in the following cases: E 8/06, State funding for Flemish public service broadcaster VRT (OJ C 143, 10.6.2008, p. 7); E 4/05, State aid financing of RTE and TNAG (TG4) (OJ C 121, 17.5.2008, p. 5); E 3/05, Aid to the German public service broadcasters (OJ C 185, 8.8.2007, p. 1); E 9/05, Licence fee payments to RAI (OJ C 235, 23.9.2005, p. 3); E 10/05, Licence fee payments to France 2 and 3 (OJ C 240, 30.9.2005, p. 20); State aid E8/05, Spanish national public service broadcaster RTVE (OJ C 239, 4.10.2006, p. 17); C 2/04, Ad hoc financing of Dutch public service broadcasters (OJ L 49, 22.2.2008, p. 1).

[37] Se exempelvis kommissionens nyligen utfärdade beslut i följande ärenden: E 8/06, Statlig finansiering av det flamländska public service-företaget VRT (EUT C 143, 10.6.2008, s. 7), E 4/05, Statlig stödfinansiering av RTE och TNAG (TG4) (EUT C 121, 17.5.2008, s. 5), E 3/05, Statligt stöd till public service-företag i Tyskland (EUT C 185, 8.8.2007, s. 1), E 9/05, Betalning av licensavgifter till RAI (EUT C 235, 23.9.2005, s. 3), E 10/05, Betalning av licensavgifter till France 2 och 3 (EUT C 240, 30.9.2005, s. 20), E 8/05, Spanska statliga tv-bolaget RTVE (EUT C 239, 4.10.2006, s. 17), C 2/04, Stöd för särskilda ändamål till nederländska offentliga programföretag (EUT L 49, 22.2.2008, s. 1).

[38] Similar difficulties may also be encountered when public service broadcasting is addressed to linguistic minorities or to local needs.

[38] Liknande svårigheter kan också uppstå när radio och TV i allmänhetens tjänst vänder sig till språkliga minoriteter eller lokala behov.

[39] Judgment in the Case T-442/03, SIC v Commission, (2008), paragraph 201, Judgement in joined Cases T-309/04, T-317/04, T-329/04 and T-336/04 TV2/Denmark v Commission (2008) at 122 to 124.

[39] Förstainstansrättens dom av den 26 juni 2008 i mål T-442/03, SIC mot kommissionen, REG 2008, punkt 201 och förstainstansrättens dom av den 22 oktober 2008 i de förenade målen T-309/04, T-317/04, T-329/04 och T-336/04, TV2/Danmark mot kommissionen, REG 2008, punkterna 122–124.

[40] These qualitative criteria are according to the Court of First Instance "the justification for the existence of broadcasting SGEIs in the national audiovisual sector". There is "no reason for a widely defined broadcasting SGEI which sacrifices compliance with those qualitative requirements in order to adopt the conduct of a commercial operator", T-442/03, SIC v Commission, paragraph 211.

[40] Dessa kvalitetskrav utgör enligt förstainstansrätten "skälet till att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som utgörs av TV-sändningar finns i det nationella audiovisuella landskapet". Det "saknas anledning att ge en sådan tjänst, som getts en vid definition men där kvalitetskraven inte respekteras till förmån för ett agerande som motsvarar en kommersiell operatörs agerande […] fortsatt statlig finansiering på samma sätt som om kvalitetskraven hade respekterats", mål T-442/03, SIC mot kommissionen, punkt 211.

[41] Regarding the qualification, under the Audiovisual Media Services Directive, of prize games including the dialling of a premium rate number as teleshopping or advertising, see the judgment of the Court in Case C-195/06 KommAustria v ORF of 18 October 2007.

[41] När det gäller kriterierna, enligt direktivet om audiovisuella medietjänster, för när pristävlingar som inbegriper betalsamtal betraktas som teleshopping eller reklam, se domstolens dom av den 18 oktober 2007 i mål C-195/06 KommAustria mot ORF.

[42] See judgment in joined Cases T-309/04, T-317/04, T-329/04 and T-336/04 TV2 (2008) at 107-108.

[42] Se förstainstansrättens dom av den 22 oktober 2008 i de förenade målen T-309/04, T-317/04, T329/04 och T-336/04 ("TV2"), punkterna 107 och 108.

[43] COM(1999) 657 final, Section 3(6).

[43] KOM(1999) 657 slutlig, avsnitt 3.6.

[44] See judgment in the Case T-442/03 SIC/Commission (2008) at 212.

[44] Se förstainstansrättens dom av den 26 juni 2008 i mål T-442/03, SIC mot kommissionen, REG 2008, punkt 212.

[45] Article 4 of Directive 2006/111/EC.

[45] Artikel 4 i direktiv 2006/111/EG.

[46] This implies reference to the hypothetical situation in which the non-public service activities were to be discontinued: the costs that would be so avoided represent the amount of common costs to be allocated to non-public service activities.

[46] Detta innebär en hänvisning till den hypotetiska situation där verksamheterna som inte ingår i public service-uppdraget skulle upphöra; de kostnader som då skulle undvikas motsvarar den del av de gemensamma kostnaderna som kan tillskrivas verksamheter som inte ingår i uppdraget.

[47] Of course, this provision does not preclude public service broadcasters from earning profits with their commercial activities outside the public service remit.

[47] Denna bestämmelse hindrar naturligtvis inte public service-företag från att göra vinst med sin kommersiella verksamhet utanför public service-uppdraget.

[48] Such special reserves may be justified for major technological investments (such as digitisation) which are foreseen to occur at a certain point in time and are necessary for the fulfilment of the public service remit; or for major restructuring measures necessary to maintain the continuous operation of a public service broadcaster within a well-defined time period.

[48] Sådana särskilda reserver vara motiverade för stora tekniska investeringar (som digitalisering) som man kan förutse kommer att behövas vid en viss tidpunkt och som krävs för att företaget ska kunna fullgöra sitt public service-uppdrag. Reserverna kan också behövas för stora omstruktureringsåtgärder som krävs för att public service-företaget ska kunna drivas kontinuerligt inom en klart definierad tidsperiod.

[49] As the Council of Europe provided, in its Recommendation on the remit of public service media in the information society, "(…) Member States may consider complementary funding solutions paying due attention to market and competition questions. In particular, in the case of new personalised services, Member States may consider allowing public service media to collect remunerations (…). However, none of these solutions should endanger the principle of universality of public service media or lead to discrimination between different groups of society (…) When developing new funding systems, Member States should pay due attention to the nature of the content provided in the interest of the public and in the common interest."

[49] Såsom Europarådet konstaterar i sin rekommendation om mediernas public service-uppdrag i informationssamhället "kan medlemsstaterna överväga kompletterande finansieringslösningar med vederbörlig hänsyn tagen till marknads- och konkurrensfrågor. Särskilt när det gäller individuellt anpassade tjänster kan medlemsstaterna tillåta att public service-medier tar ut en avgift av sina kunder. Dessa lösningar får emellertid inte äventyra principen om att public service-medier ska vara allmänt tillgängliga och inte heller leda till diskriminering av vissa grupper i samhället. När medlemsstaterna utvecklar nya finansieringssystem bör de ta vederbörlig hänsyn till innehållets karaktär i allmänhetens och det gemensammas intresse".

[50] For example, the Commission considers that requiring direct payment from users for the provision of a specialised premium content offer would normally qualify as commercial activity. On the other hand, the Commission, for example, considers that the charging of pure transmission fees for broadcasting a balanced and varied programming over new platforms such as mobile devices would not transform the offer into a commercial activity.

[50] Kommissionen anser till exempel att kravet att användare direkt betalar för eftertraktade specialprogram normalt skulle betraktas som kommersiell verksamhet. Den anser emellertid också att åläggandet av rena överföringsavgifter för sändning av ett balanserat och varierat programutbud över nya plattformar, t.ex. mobila enheter, inte skulle göra tillhandahållande av programinnehållet till en kommersiell verksamhet.

[51] For example, the Commission considers that some forms of linear transmission, such as the simultaneous transmission of the evening TV news on other platforms (e.g. Internet, mobile devices), may be qualified as not being "new" for the purposes of this Communication. Whether other forms of retransmission of public broadcasters’ programs on other platforms qualify as significant new services, should be determined by Member States, taking into account the specificities and the features of the services in question.

[51] Kommissionen anser till exempel att vissa former av linjär distribution, t.ex. samtidig sändning av TV-kvällsnyheterna på andra plattformar (såsom Internet eller mobila enheter) vid tillämpning av detta meddelande skulle kunna betraktas som tjänster som inte är "nya". Huruvida andra former av återutsändning av public service-företags program på andra plattformar kan betraktas som väsentliga nya tjänster eller ej bör fastställas av medlemsstaterna, som därvid bör beakta tjänsternas karaktär och särdrag.

[52] See also at footnote 40 on the justification of a broadcasting SGEI.

[52] Se även fotnot 40 om skälet till förekomsten av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

[53] For example, one of the relevant issues may be to consider whether public service broadcasters are consistently overbidding for premium programme rights in a way which goes beyond the needs of the public service mandate and results in disproportionate distortions on the marketplace.

[53] En relevant fråga kan t.ex. vara huruvida public service-företag konsekvent bjuder för högt för rättigheter till eftertraktade program på ett sätt som går utanför ramen för public service-uppdraget och leder till oproportionerliga snedvridningar på marknaden.

[54] OJ C 119, 22.5.2002, p. 22.

[54] EGT C 119, 22.5.2002, s. 22.

--------------------------------------------------

--------------------------------------------------