|
|
[pic] | COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES |
|
[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |
|
|
Brussels, 25.6.2009
|
Bryssel den 25.6.2009
|
|
COM(2009) 284 final
|
KOM(2009) 284 slutlig
|
|
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL
|
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
|
|
Demonstrating Carbon Capture and Geological Storage (CCS) in emerging developing countries: financing the EU-China Near Zero Emissions Coal Plant project {SEC(2009) 814}{SEC(2009) 815}
|
Demonstration av avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS) i utvecklingsländer med tillväxtekonomier: finansiering av EU–Kina-projektet för kolkraftverk med nära nollutsläpp {SEC(2009) 814}{SEC(2009) 815}
|
|
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL
|
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
|
|
Demonstrating Carbon Capture and Geological Storage (CCS) in emerging developing countries: financing the EU-China Near Zero Emissions Coal Plant project
|
Demonstration av avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS) i utvecklingsländer med tillväxtekonomier: finansiering av EU–Kina-projektet för kolkraftverk med nära nollutsläpp
|
|
1. INTRODUCTION
|
1. INLEDNING
|
|
Both developed and developing countries need to act to reduce their greenhouse gas emissions, to achieve the objective of limiting average global temperature increase to less than 2°C compared to pre-industrial levels. This Communication sets out the plan of the European Commission to establish an investment scheme to co-finance the construction and operation of a power plant to demonstrate carbon capture and storage (CCS) technology in China. This investment scheme could serve as a model for other technology cooperation activities between developed countries and emerging/developing countries in the context of a post-2012 climate change agreement.
|
Både utvecklade länder och utvecklingsländer måste vidta åtgärder för att minska sina utsläpp av växthusgaser om det ska vara möjligt att nå målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till mindre än 2°C jämfört med förindustriella nivåer. I detta meddelande fastställs Europeiska kommissionens plan för att inrätta ett investeringsprogram för att samfinansiera byggandet och driften av ett kraftverk för att demonstrera tekniken för avskiljning och lagring av koldioxid i Kina ( carbon capture and storage – CCS). Detta investeringsprogram kan tjäna som en modell för andra aktiviteter inom tekniskt samarbete mellan utvecklade länder och tillväxt-/utvecklingsländer inom ramen för ett klimatförändringsavtal efter 2012.
|
|
While energy efficiency is expected to deliver the greatest emissions reductions, for reasons of security of supply and economy, coal will continue to drive development, especially in emerging economies with substantial domestic reserves, such as China. It is therefore necessary to make the inevitable combustion of coal more climate-compatible. CCS technologies, if developed and deployed in an appropriate timeframe, could make a significant contribution by mitigating the emissions of this key energy source. CCS would be a bridge technology while alternatives to fossil fuels are further developed and deployed. European Commission analysis[1] indicates that under an emissions scenario compatible with the 2ºC target around 18% of global fossil fuel power generation would have to be fitted with CCS in 2030.
|
Energieffektivitet förväntas ge det största bidraget till utsläppsminskningarna, men av hänsyn till försörjningstryggheten och ekonomin kommer kol även i fortsättningen att vara en drivkraft för utvecklingen, särskilt i tillväxtekonomier som har betydande inhemska reserver, t.ex. Kina. Det är därför nödvändigt att göra den oundvikliga förbränningen av kol mer miljövänlig. Om CCS-tekniken utvecklas och används inom en lämplig tidsram kan den ge ett betydande bidrag genom att minska utsläppen från denna viktiga energikälla. CCS skulle fungera som en överbryggningsteknik medan alternativ till fossila bränslen vidareutvecklas och införs. Av Europeiska kommissionens analys[1] framgår det att i ett utsläppsscenario som uppfyller tvågradersmålet måste CCS användas för ca 18 % av världens fossila kraftproduktion 2030.
|
|
EU leaders have committed to the establishment of a network of up to 12 CCS demonstration plants in the EU by 2015[2], to maximise the range of technology and storage options demonstrated and knowledge sharing. The European Council and Parliament have agreed to a Directive setting out an enabling legal framework for CCS to enable the safe operation of CCS in Europe and to incentivise CCS demonstration i.e. through the EU Emissions Trading Scheme (CO2 safely stored will not count as emitted) and through EU ETS New Entrants Reserve (providing funding which can be used to co-finance CCS demonstration plants) as well as revised State Aid rules. The European Economic Recovery Plan has allocated €1050 million to CCS demonstration projects inside the EU. Several EU companies have announced demonstration plants to be completed in the EU over the next 5-10 years. CCS is one of the technologies promoted under the European Strategic Energy Technology (SET) Plan[3] along with renewable energy and other low carbon technologies.
|
EU:s ledare har åtagit sig att inrätta ett nät med upp till tolv CCS-demonstrationsanläggningar i EU till 2015[2], för att maximera dels spännvidden av de teknik- och lagringsalternativ som demonstreras, dels kunskapsdelning. Europeiska rådet och parlamentet har kommit överens om ett direktiv genom vilket det fastställs en rättslig ram som möjliggör en säker drift av CCS i Europa och skapas incitament för CCS-demonstration, t.ex. genom EU:s system för handel med utsläppsrätter (koldioxid som lagras på ett säkert sätt kommer inte att räknas som utsläppt) och genom reserven för nya deltagare i EU:s system för handel med utsläppsrätter (tillhandahållande av finansiering som kan användas för att samfinansiera CCS-demonstrationsanläggningar) samt reviderade bestämmelser om statligt stöd. I den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa har 1 050 miljoner euro avsatts till CCS-demonstrationsprojekt i EU. Flera EU-företag har tillkännagivit demonstrationsprojekt som ska färdigställas i EU under de följande fem till tio åren. CCS är en av de tekniska lösningar som främjas i enlighet med den europeiska strategiska planen för energiteknik (Set-Plan)[3] tillsammans med förnybar energi och annan teknik med låga koldioxidutsläpp.
|
|
Of particular concern are the emissions trajectories for the coal-dependent emerging economies. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC)[4] has projected that, in the absence of any additional policies, CO2 emissions from energy use are expected to rise between 2000 and 2030 by 45 to 110%. Two thirds to three quarters of that growth will come from developing regions. Even with strong action on renewables and other low-carbon technologies, fossil fuels are estimated to account for half of the world's energy supply by 2050.
|
Utvecklingstendenserna för de kolberoende tillväxtekonomierna är särskilt oroande. Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC)[4] har beräknat att koldioxidutsläppen från energianvändning beräknas öka med mellan 45 och 110 % mellan 2000 och 2030 om inga ytterligare åtgärder vidtas. Utvecklingsregionerna kommer att stå för mellan två tredjedelar och tre fjärdedelar av den ökningen. Även med kraftiga insatser inom området förnybara energikällor och med annan teknik med låga koldioxidutsläpp beräknas de fossila bränslena stå för hälften av världens energiförsörjning år 2050.
|
|
Due to abundant resources, coal is China's predominant energy source contributing 70% to the energy mix. It can be expected that coal will remain the primary energy source in the medium term – in 2007 alone, China built the equivalent of one 500MW coal-fired power plant every two and a half days[5]. This represents around 4 megatons of CO2 a week increase in Chinese emissions from coal-fired power generation alone[6].
|
Tack vare de rikliga kolresurserna är kol Kinas huvudsakliga energikälla och bidrar med 70 % av energimixen. Kol förväntas fortsätta att vara den primära energikällan på medellång sikt – enbart under 2007 byggde Kina kapacitet som motsvarar ett 500 MW kolkraftverk för varje två och en halv dag[5]. Detta motsvarar en ökning av Kinas utsläpp endast från kolkraftverk på cirka fyra megaton koldioxid i veckan[6].
|
|
China itself is engaging strongly in cleaner coal technologies (CCT). In June 2007, China adopted a National Climate Change Programme (CNCCP), which specifically mentions the "development and dissemination of advance and suitable technologies" including "carbon dioxide capture, utilization, and storage technologies". China plans to publish CCS technology guidelines in the course of 2009. Furthermore, a group of seven state-owned energy sector enterprises has established Greengen, which has the objective to build an Integrated Gasification in Combined Cycle (IGCC) coal power plant, which should subsequently be complemented by CCS.
|
Kina engagerar sig starkt i renare kolteknik (CCT). I juni 2007 antog Kina ett nationellt klimatförändringsprogram (CNCCP), i vilket det särskilt hänvisas till ”utveckling och användning av avancerad och lämplig teknik" inklusive "teknik för avskiljning, användning och lagring av koldioxid”. Kina planerar att offentliggöra riktlinjer för CCS-teknik under 2009. Dessutom har en grupp med sju statsägda företag inom energisektorn inrättat Greengen, ”som har som mål att bygga ett kolkraftverk som använder IGCC-teknik (Integrated Gasification Combined Cycle – IGCC), som därefter ska kompletteras med CCS.
|
|
In March 2005, the EU and China signed an Action Plan on Clean Coal, which included cooperation on carbon capture and storage. The subsequent 2005 EU-China Summit[7] established the EU-China Climate Change Partnership, which includes a political commitment to develop and demonstrate in China and the EU advanced, near-zero emissions coal (NZEC) technology through carbon capture and storage (CCS) by 2020. Phase I of this cooperation will be completed in 2009. The motivation for the 2005 agreement between China and the EU was the desire to tackle emissions growth in the coal power sector. With plant lifetimes of around 30 years or more, the potential for carbon lock-in is enormous. The advanced state of the EU's cooperation with China under the EU-China Climate Change Partnership presents an opportunity for a first cooperative demonstration project in China.
|
I mars 2005 undertecknade EU och Kina en handlingsplan för renare kolteknik som inkluderade samarbete om avskiljning och lagring av koldioxid. Under det efterföljande toppmötet mellan EU och Kina 2005[7] inrättades partnerskapet rörande klimatförändring mellan EU och Kina, som inkluderar ett politiskt åtagande om att utveckla och demonstrera avancerad kolteknik med nära nollutsläpp (NZEC – near-zero emissions) genom avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) i Kina och EU till 2020. Fas I i detta samarbete kommer att vara genomfört 2009. Motivet för avtalet 2005 mellan Kina och EU var en önskan om att ta itu med ökningen av utsläpp inom kolkraftsektorn. Eftersom anläggningarnas livslängder ligger på cirka 30 år eller ännu längre finns det en mycket stor risk för att man bygger fast sig i teknik med stora koldioxidutsläpp. Samarbetet mellan EU och Kina i EU–Kina-partnerskapet rörande klimatförändring har kommit långt, vilket öppnar en möjlighet för ett första samarbete om ett demonstrationsprojekt i Kina.
|
|
The European Parliament[8] underlines the importance of cooperation with China, when it "recognises that rapid economic growth in China presents a huge challenge to global efforts to tackle climate change, with CO2 emissions from coal-fired power stations set to double by 2030." CCS represents a potentially credible option for tackling the emissions from coal-fired power stations in China as part of a portfolio of technologies.
|
Europaparlamentet[8] betonar betydelsen av samarbete med Kina då det "erkänner att den snabba ekonomiska tillväxten i Kina är en stor utmaning för de globala ansträngningarna att tackla klimatförändringarna, eftersom koldioxidutsläppen från kolkraftverken förväntas fördubblas fram till 2030." Som en av flera olika tekniska lösningar är CCS ett potentiellt trovärdigt alternativ för att ta itu med utsläppen från kolkraftverk i Kina.
|
|
The EU CCS demonstration plants and the EU-China NZEC cooperation should be seen in the context of the G8 commitment to "20 large scale CCS demonstration projects… [to] be launched globally by 2010, taking into account varying national circumstances and with a view to supporting technology development and cost reduction for the beginning of broad deployment of CCS by 2020,"[9] as well as the endorsement by the G8 Energy Ministers, the European Energy Commissioner and Energy Ministers from several other countries including China, of advancing the demonstration of CCS at their meeting in May 2009[10].
|
EU:s CCS-demonstrationsanläggningar och samarbetet mellan EU och Kina avseende NZEC bör ses mot bakgrund av åtagandet från G8:s sida om ”20 storskaliga CCS-demonstrationsprojekt…som ska lanseras i hela världen till 2010, med beaktande av skilda nationella omständigheter och i syfte att stödja teknikutveckling och kostnadsminskning så att CCS kan börja användas i stor skala senast 2020,”[9] samt rekommendationen om att främja demonstration av CCS som G8:s energiministrar, den europeiska energikommissionären och energiministrarna från flera andra länder inklusive Kina gav vid deras möte i maj 2009[10].
|
|
This Communication sets out the next steps with a focus on financing the CCS demonstration plant. Such cooperation can also contribute to the commitment made by developed countries under the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) to promote, facilitate and finance the transfer of, or access to, environmentally sound technologies and know-how to other Parties.
|
I detta meddelande fastställs nästa steg med fokus på finansieringen av CCS-demonstrationsanläggningen. Ett sådant samarbete kan också bidra till det åtagande som de utvecklade länderna gjorde i enlighet med Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) för att främja, underlätta och finansiera överföringen av eller miljövänlig teknik och kunskap till andra parter.
|
|
With regard to the on-going negotiations for an ambitious global climate change agreement for the period post-2012, the EU-China cooperation on CCS could serve as an example for others. The Commission envisages the facilitation of information exchange between the NZEC project and European demonstration projects through the CCS project network, currently being established.[11] Furthermore, many of members of the European Technology Platform for Zero Emissions Fossil Fuel Power Plants (ZEP)[12] are key stakeholders for the EU-China cooperation.
|
När det gäller de pågående förhandlingarna för ett globalt klimatförändringsavtal för perioden efter 2012 kan samarbetet mellan EU och Kina om CCS tjäna som exempel för andra. Kommissionen räknar med att informationsutbytet mellan NZEC-projektet och europeiska demonstrationsprojekt underlättas genom det CCS-projektnät som för närvarande håller på att inrättas[11]. Många medlemmar i European Technology Platform for Zero Emissions Fossil Fuel Power Plants (ZEP)[12] har dessutom en huvudroll när det gäller samarbetet mellan EU och Kina.
|
|
2. CHALLENGES OF CCS
|
2. UTMANINGARNA FÖR CCS
|
|
The individual components of the CCS process are already available and operational in pilot schemes[13]. But the combination of these elements in commercial scale power plants including the entire CCS chain from CO2 capture, through transport to storage is yet to be demonstrated.
|
CCS-teknikens enskilda komponenter är redan tillgängliga och i drift i pilotsystem[13]. Men kombinationen av dessa element i kraftverk i kommersiell skala, inbegripet hela CCS-kedjan från avskiljning av koldioxid till transport och lagring, är ännu inte demonstrerad.
|
|
The demonstration of CCS technologies at commercial scale is necessary to test and subsequently reduce the costs for the technology as a precondition for its wide deployment in a functioning carbon market. Demonstration will promote a better understanding of the technical, methodological (including storage site selection and monitoring), environmental, public acceptance and financial issues and therefore facilitate a better estimation of the real potential for CCS as a key mitigation technology.
|
Demonstrationen av CCS-teknik i kommersiell skala är nödvändig för att testa och därefter minska kostnaderna för tekniken, vilket är en nödvändig förutsättning för en omfattande användning på en fungerande koldioxidmarknad. Demonstrationsprojekt kan ge bättre kunskap om aspekter som rör teknik, metoder (inbegripet urval och övervakning av lagringsplatser), miljö, allmänhetens acceptans och finansiering och därigenom göra det lättare att bedöma i vilken utsträckning vi kan räkna med CCS som en viktig framtida teknik för utsläppsbegränsning.
|
|
The development and deployment of CCS in developing and emerging economies, including China, can play a vital role in helping achieve global sustainable development but would be significantly delayed without assistance from developed countries. The EU's commitment, coupled with technological and financial assistance, is a unique offer which can help to maximise the potential for CCS in emerging economies.
|
Utvecklingen och användningen av CCS i utvecklings- och tillväxtekonomier, inbegripet Kina, kan spela en avgörande roll i arbetet för att uppnå en global hållbar utveckling, men tekniken skulle bli kraftigt försenad utan stöd från utvecklade länder. EU:s åtagande är kopplat till tekniskt och finansiellt stöd och är ett enastående erbjudande som kan bidra till att potentialen för CCS i tillväxtekonomier maximeras.
|
|
The failure of the market in developing/emerging economies to reflect the real cost to society (eg via CO2 price) of the use of fossil fuels to generate electricity means that CCS is not economically viable in the demonstration phase. EU public financing can help overcome some of the barriers outlined above and lever private financing, which would not otherwise be available for large scale CCS demonstration projects.
|
I utvecklings-/tillväxtekonomier har marknaden misslyckats med att spegla den verkliga kostnaden för samhället (t.ex. genom koldioxidpriset) till följd av användningen av fossila bränslen för elproduktion, vilket innebär att CCS inte är ekonomiskt hållbart i demonstrationsfasen. Offentlig finansiering från EU kan bidra till att övervinna några av de hinder som beskrivs ovan och mobilisera privat kapital som annars inte skulle bli tillgängligt för storskaliga CCS-demonstrationsprojekt.
|
|
3. CCS IN KEY PARTNER COUNTRIES
|
3. CCS I VIKTIGA PARTNERLÄNDER
|
|
In countries with abundant coal reserves, security of supply concerns dictate that coal will continue to be used to generate electricity, particularly in fast developing countries such as China. Therefore, it is important to develop a means of supporting the demonstration of CCS in such countries in order to exploit the economies of scale and ensure that, once demonstration is completed, deployment could happen at scale, if all challenges of deployment are adequately addressed (see Box 1).
|
I LÄNDER MED RIKLIGA KOLRESERVER GÖR HÄNSYNEN TILL FÖRSÖRJNINGSTRYGGHETEN ATT KOL ÄVEN FORTSÄTTNINGSVIS KOMMER ATT ANVÄNDAS FÖR ATT ELPRODUKTION, SÄRSKILT I LÄNDER SOM VÄXER SNABBT, SOM KINA. DET ÄR DÄRFÖR VIKTIGT ATT HITTA VÄGAR FÖR ATT STÖDJA DEMONSTRATIONEN AV CCS I SÅDANA LÄNDER FÖR ATT UTNYTTJA STORDRIFTSFÖRDELAR OCH SÄKERSTÄLLA ATT TEKNIKEN KAN ANVÄNDAS I STOR SKALA, NÄR DEMONSTRATIONEN VÄL ÄR GENOMFÖRD OCH OM ALLA UTMANINGAR I SAMBAND MED INFÖRANDET HANTERAS PÅ ETT LÄMPLIGT SÄTT (SE RUTA 1).
|
|
Box 1: Challenges to deployment and diffusion of CCS in developing countries
|
Ruta 1: Utmaningar i samband med införandet och spridningen av CCS i utvecklingsländer
|
|
- The increased cost of electricity generation due to the additional capital and operating costs of the capture, transportation and storage installations compared to conventional power plants, including the energy penalty, ie the additional energy requirements of the CCS process itself. This is due to the failure of the market to reflect the real cost to society including externalities caused by the use of fossil fuels to generate electricity.
|
- Merkostnaden för elproduktion till följd av ytterligare kapital- och driftskostnader för anläggningar för avskiljning, transport och lagring jämfört med konventionella kraftverk, inbegripet energiförlusten, dvs. de ytterligare energibehoven för själva CCS-processen. Detta beror på marknadens misslyckande med att spegla den verkliga kostnaden för samhället, inbegripet externa kostnader som orsakats av att man använder fossila bränslen för elproduktion.
|
|
- A lack of enabling environment: insufficient legislative framework for planning and permitting of CO2 capture installations as well as transport and storage; furthermore, investment protection guarantees should be in place, and protection of intellectual property rights should be guaranteed.
|
- Brist på nödvändiga incitament: Otillräcklig lagstiftning för planering av och tillstånd för anläggningar för avskiljning samt transport och lagring av koldioxid. Dessutom bör det finnas garantier för investeringsskydd på plats, och skyddet av immateriella rättigheter bör garanteras.
|
|
- Even if the policy frameworks become increasingly conducive, the financing of CCS investments is not automatically ensured by the private sector . This financing gap is common for technologies that move into the pre-commercialization stage which is characterized by the “weaning-off” of grant support and by high-cost activities such as initial and secondary prototype development and testing, site development, supply chain formulation, construction, etc.
|
- Även om de politiska ramarna blir mer gynnsamma är den privata sektorns finansiering av CCS-investeringarna inte automatiskt säkerställda . Detta finansieringsgap är vanligt för tekniker som kommer in i förkommersialiseringsfasen. Denna fas karaktäriseras av ”avvänjning” från stöd och från aktiviteter med höga kostnader, t.ex. utveckling och testning av en första och andra prototyp, utveckling av anläggningsplatsen, fastställande av försörjningskedjan, uppförande etc.
|
|
- A lack of public awareness /acceptance needs to be actively addressed.
|
- Man måste aktivt ta itu med bristen på kunskap/acceptans från allmänhetens sida .
|
|
In addition to the well-established cooperation with China, it is necessary to step up efforts to demonstrate and deploy CCT and CCS in other emerging economies in order to maximise the potential for global deployment and diffusion. The EC has committed itself to stepping up existing cooperation on carbon capture and geological storage with China and to extending it to other key partners, such as India and South Africa[14]. According to recent bilateral exchanges, other countries which might also have an interest in capacity building for CCT and CCS are Russia and Ukraine.
|
Förutom det väletablerade samarbetet med Kina är det nödvändigt att öka ansträngningarna för att demonstrera och använda CCT och CCS i andra tillväxtekonomier för att maximera potentialen vad gäller användning och spridning globalt. EG har åtagit sig att intensifiera det existerande samarbetet om kolavskiljning och geografisk lagring med Kina och att utvidga det till andra viktiga partners som Indien och Sydafrika[14]. Enligt de senaste bilaterala diskussionerna kan även Ryssland och Ukraina vara intresserade av att bygga upp kapacitet för CCT och CCS.
|
|
The Commission intends to support cooperation with emerging and developing countries on CCS and other cleaner coal technologies through its Environment and Natural Resources Thematic Programme. Under a new activity called "Cooperation on clean coal technology (CCT) and carbon capture and storage (CCS) with coal-dependent developing and emerging country partners", the European Commission proposes to build capacity and conduct preparatory studies for CCT and CCS technologies in coal-dependent emerging economies and developing countries, taking a partner-driven, differentiated approach. In addition, it is envisaged to disseminate worldwide the experience gained in the demonstration project in China.
|
Kommissionen avser att stödja samarbetet med tillväxt- och utvecklingsländer om CCS och annan renare kolteknik genom sitt tematiska program för miljö och naturresurser. Inom ramen för en ny aktivitet med namnet "Samarbete om ren kolteknik (CCT) och avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) med kolberoende utvecklings- och tillväxtpartnerländer", föreslår Europeiska kommissionen att det ska byggas kapacitet och genomföras förberedande studier för CCT- och CCS-teknik i kolberoende tillväxtekonomier och utvecklingsländer, genom en partnerdriven och differentierad strategi. Dessutom planerar kommissionen att sprida erfarenheterna från demonstrationsprojektet i Kina över hela världen.
|
|
4. SUPPORTING CCS DEMONSTRATION IN CHINA
|
4. ATT STÖDJA CCS-DEMONSTRATION I KINA
|
|
Given the extent of greenhouse gas emissions generated by China's coal-intensive power generation sector, the political commitment between the EU and China and the advanced stage of existing cooperation on CCS, China would be the most suitable country for a CCS demonstration plant supported financially by the EU.
|
Med hänsyn till omfattningen av de växthusgasutsläpp som genereras av Kinas kolintensiva elproduktionssektor, det politiska åtagandet som gjorts av EU och Kina och det långt framskridna CCS-samarbetet är Kina det mest lämpligt landet att placera en CCS-demonstrationsanläggning som stöds ekonomiskt av EU i.
|
|
The EU-China Near Zero Emissions Coal (NZEC) project is envisaged as having 3 phases. Phase I comprises several projects conducting initial research to explore options for demonstrating carbon capture and storage (CCS) for coal-fired power generation in China, namely the UK funded NZEC Assessment Project and the European Commission co-funded research projects COACH and STRACO2 (see Box 2). Phase I is due to conclude in autumn 2009.
|
EU–Kina-projektet för kolkraftverk med nära nollutsläpp förväntas bli uppdelat i tre faser. Fas I omfattar flera projekt i vilka det genomförs inledande forskning för att undersöka alternativ för demonstration av avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) för koleldade kraftverk i Kina, nämligen det av Storbritannien finansierade NZEC-utvärderingsprojektet och det av Europeiska kommissionen samfinansierade forskningsprojekten COACH och STRACO2 (se ruta 2). Fas I ska slutföras under hösten 2009.
|
|
Box 2: Phase I of EU-China cooperation on CCS
|
Ruta 2: Fas I i EU:s och Kinas samarbete om CCS
|
|
The EC-China MoU (Feb 2006) is being supported by the COACH Project (Cooperation Action with CCS China-EU, with €1.5m of EC 6th Research Framework Programme funding). The COACH project has 20 European and Chinese partners from academia, research and industry and has the following objectives: 1. Enhance Knowledge sharing and capacity building 2. Prepare the ground for a demonstration of CCS in China using coal-based IGCC/ polygeneration schemes including CCS 3. Assessment of CO2 geological storage potential in hydrocarbon reservoirs (EOR/EGR), deep saline aquifers, and the Bohai basin coal seams 4. Address cross-cutting issues such as public acceptance, and legal, regulatory, funding and economic aspects. The China-UK MoU (Dec 2005) is supported by the UK-NZEC Assessment Project (£3.5M), which began in November 2007. The UK-funded UK-NZEC project is a collaborative project between Chinese and UK experts to: – build capacity in China to determine the best options for carbon dioxide capture, transport and geological storage; and – examine the potential for the development and demonstration of CCS technology in China and its deployment in the future. There are four more EC co-funded projects on CCS which also involve Chinese partners: - Support to Regulatory Activities for Carbon Capture and Storage (STRACO2, €0.86m EC funding); - Assessing European Capacity of Geological Storage of Carbon dioxide (EU GEOCAPACITY, €1.9m EC funding); - CO2 storage on enhanced coal bed methane (MoveCBM, with €1.25m EC funding), and - Carbon Dioxide Capture and Hydrogen Production from Gaseous Fuels (Cachet, €7.5m EC funding) |
|
Samförståndsavtalet mellan EU och Kina (februari 2006) stöds av COACH-projektet (Cooperation Action with CCS China-EU, som får 1,5 miljoner euro i stöd genom gemenskapens sjätte ramprogram för forskning). COACH-projektet har 20 europeiska och kinesiska partners från den akademiska världen, forskarsamfundet och näringslivet och har följande mål: 1. Öka kunskapsdelningen och kapacitetsuppbyggnaden 2. Bana vägen för en demonstration av CCS i Kina genom att använda kolbaserade lösningar med IGCC/kombinerad produktion, inbegripet CCS 3. Utvärdera potentialen för geologisk lagring av koldioxid i kolvätereservoarerna (EOR/EGR), djupt liggande saltvattensakviferer och kolflötserna i Bohai-bäckenet. 4. Ta itu med övergripande frågor som allmän acceptans, rättsliga aspekter, regleringsmässiga aspekter, finansieringsaspekter och ekonomiska aspekter. Samförståndsavtalet mellan Kina och Förenade Kungariket (december 2005) stöds av UK-NZEC-utvärderingsprojektet (3,5 miljoner pund sterling), som inleddes i november 2007. Det av Storbritannien finansierade projektet UK-NZEC är ett samarbetsprojekt mellan kinesiska och brittiska experter för att – bygga kapacitet i Kina för att fastställa de bästa alternativen för avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid, och – undersöka potentialen för utveckling och demonstration av CCS-teknik i Kina och dess användning i framtiden. Det finns ytterligare fyra EG-samfinansierade projekt rörande CCS som också inbegriper kinesiska partners: - Support to Regulatory Activities for Carbon Capture and Storage (STRACO2, 0,86 miljoner i EG-finansiering), - Assessing European Capacity of Geological Storage of Carbon dioxide (EU GEOCAPACITY, 1,9 miljoner i EG-finansiering), - CO2 storage on enhanced coal bed methane (MoveCBM, med 1,25 miljoner i EG-finansiering), och - Carbon Dioxide Capture and Hydrogen Production from Gaseous Fuels (Cachet, 7,5 miljoner i EG-finansiering) |
|
|
Phase II of NZEC will run from 2010-2012. It will build on the results described above of these projects and examine the site-specific requirements for and define in detail a demonstration plant and accompanying measures. It will include the technical and cost analysis of different options. Based on this analysis, the site of the power plant as well as the combustion technology (pulverised coal or IGCC), the capture technology and the transport and storage concepts will be determined. Phase II shall also include a detailed roadmap for the construction and operation of the demonstration plant as well as an Environmental Impact Assessment of the demonstration power plant and the carbon storage site.
|
Fas II i NZEC kommer att löpa under tiden 2010-2012. Den kommer att bygga på de resultat som beskrivs ovan för dessa projekt, och i fasen kommer man att undersöka de platsspecifika kraven för och i detalj definiera en demonstrationsanläggning och åtföljande åtgärder. Fasen kommer att inkludera den tekniska analysen och kostnadsanalysen för de olika alternativen. Baserad på denna analys kommer platsen för kraftverket samt förbränningstekniken (kolpulvereldat eller IGCC), avskiljningstekniken och principerna för transport och lagring att fastställas. Fas II ska också inkludera en detaljerad vägbeskrivning för uppförandet och driften av demonstrationsanläggningen samt en miljökonsekvensanalys för demonstrationskraftverket och koldioxidlagringsplatsen.
|
|
Several issues remain for negotiation with Chinese partners in relation to Phase II. These include the timeline for the decisions on the project and the cost sharing arrangements. The European Commission intends to tender for a consortium to carry out Phase II later in 2009.
|
Flera frågor återstår att lösa i förhandlingen med kinesiska partner avseende fas II. Dessa inkluderar tidtabellen för projektbeslut och arrangemangen för kostnadsdelning. Europeiska kommissionen avser att efter ett anbudsförfarande låta ett konsortium få genomföra fas II senare under 2009.
|
|
Phase III should commence thereafter and will see the construction and operation of a commercial-scale demonstration plant in China. The Commission is currently discussing with Chinese counterparts to start operation of the demonstration plant well before 2020 (the date agreed in 2005).
|
Fas III bör sedan påbörjas och under denna fas kommer en demonstrationsanläggning i kommersiell skala att uppföras och tas i drift i Kina. Kommissionen diskuterar för närvarande med de kinesiska motparterna om att starta driften av demonstrationsanläggningen långt före 2020 (det datum som man kom överens om 2005).
|
|
The final investment decision will be made on the basis of the Phase II feasibility studies and is subject to agreement by the relevant partners and the existence of a solid financing scheme. In order to speed up the process, technical preparatory work and fund raising will be done in parallel. Thus, the main purpose of this Communication is to trigger a financing scheme for phase III of the NZEC project in cooperation with the Government of China, EU and EEA Member States.
|
Det slutliga investeringsbeslutet kommer att fattas på grundval av genomförbarhetsstudier för fas II och det förutsätter att det finns en överenskommelse mellan de berörda parterna och en stabil finansieringsordning. För att påskynda förfarandet kommer det tekniska förberedelsearbetet och finansieringen att göras parallellt. Det huvudsakliga syftet med detta meddelande är således att dra igång en finansieringsordning för fas III i NZEC-projektet i samarbete med Kinas regering, EU och EES-länderna.
|
|
Figure 1: Flow chart of phases I to III of the NZEC project
|
Figur 1: Flödesschema för faserna I till III i NZEC-projektet
|
|
[pic]
|
[pic]
|
|
5. CO-FINANCING A CCS DEMONSTRATION PLANT IN CHINA
|
5. SAMFINANSIERING AV EN CCS-DEMONSTRATIONSANLÄGGNING I KINA
|
|
The rationale for co-financing this CCS demonstration plant in China is to win time by accelerating the development of the technology. Experience in China shows that costs will go down once the technology is deployed at broad scale. However, a carbon price will be a precondition for large scale deployment of CCS in China.
|
Motivet för samfinansieringen av denna CCS-demonstrationsanläggning i Kina är att spara tid genom att påskynda utvecklingen av tekniken. Erfarenheterna i Kina visar att kostnaderna sjunker då tekniken används i stor skala. Ett koldioxidpris kommer dock att vara en förutsättning för storskalig användning av CCS i Kina.
|
|
5.1. Blending public and private financing in a public-private partnership
|
5.1. Att blanda offentlig och privat finansiering i ett offentlig-privat partnerskap
|
|
In order to bring together sufficient public and private funds and deploy them effectively the Commission plans to develop a public-private partnership (PPP), possibly in the form of a Special Purpose Vehicle (SPV). SPVs are highly flexible investment vehicles which can be designed for a one-off project and have a relatively light legal and managerial structure, which means that they can be established quickly and with minimal overheads. The rules governing the SPV are set down in advance and carefully circumscribe their activities. This mechanism allows the limitation of financial risk for the investor. SPV are suited for the transfer of assets to finance a large project achieving a narrow set of goals while limiting the risk to the investing entity. Hence the SPV model offers several advantages and can be tailored to suit the needs of the CCS demonstration project.
|
För att få ihop tillräckligt med offentliga och privata medel och använda dem på ett effektivt sätt planerar kommissionen att utveckla ett offentlig-privat partnerskap (PPP), eventuellt i form av ett specialföretag (Special Purpose Vehicle – SPV).
|
|
An advantage of this structure would be that the public donors can set out the investment policies to ensure full coherence with public policy objectives. Through a specified investment policy this structure would offer an investment platform which can combine public and private funding.
|
Specialföretag är mycket flexibla investeringsföretag som kan utformas för ett engångsprojekt och har en relativt enkel rättslig struktur och ledningsstruktur, vilket innebär att de kan upprättas snabbt och har minimala fasta utgifter. De regler som styr specialföretagen fastställs i förväg och begränsar noggrant deras verksamhet. Genom denna mekanism begränsas investerarens finansiella risk. Specialföretag är lämpliga för överföring av tillgångar för att finansiera stora projekt med begränsade mål samtidigt som risken för investeringsenheten begränsas. Specialföretagsmodellen erbjuder således flera fördelar och kan skräddarsys för att passa CCS-demonstrationsprojektets behov.
|
|
The initiative has to be designed to inform and garner support from China, EU and EEA Member States, International Financial Institutions and private companies to contribute to this activity. Private investment in CCS is only attractive if there are prospects for a revenue stream, eg from the carbon market and/or enhanced oil recovery.
|
En fördel med denna struktur skulle vara att de offentliga bidragsgivarna kan fastställa investeringsstrategierna för att säkerställa fullständig förenlighet med de offentliga strategimålen. Genom en fastställd investeringsstrategi skulle denna struktur erbjuda en investeringsplattform genom vilken offentlig och privat finansiering kan kombineras.
|
|
Chinese investment in the incremental costs of CCS will be essential to increase China's buy-in to the project. It will also ensure a greater Chinese ownership, familiarity with the technology and an increased likelihood of further deployment.
|
Initiativet måste vara utformat för att informera och säkerställa stöd från Kina, EU och EES-länderna, de internationella finansieringsinstitutionerna och privata företag i syfte att bidra till denna verksamhet. Privata investeringar i CCS är endast attraktiva om det finns utsikter till intäkter, t.ex. från koldioxidmarknaden och/eller ökad oljeåtervinning.
|
|
Box 3: Potential sources of financing for the NZEC plant
|
Kinesiska investeringar i merkostnaderna för CCS kommer att vara avgörande för att öka Kinas uppbackning av projektet. Därigenom säkerställs ett större kinesiskt ägarskap, kunskap om tekniken och större sannolikhet för att den används i större omfattning.
|
|
Private sector
|
Ruta 3: Potentiella källor för finansiering av NZEC-anläggningen
|
|
Private sector involvement falls into two categories: active equity investors (operators, contractors, equipment suppliers) and passive equity investors (investment funds, institutional investors). The base plant may be funded through private sector investment (eg on a project finance or corporate finance basis). Private sector investors may also take on some of the additional CCS costs or provide in-kind support if they can see potential incentives.
|
Den privata sektorn
|
|
Several European companies are already present in China's clean technology markets. Many of these are members of the ZEP and are key stakeholders for the EU-China cooperation. Cooperation between European and Chinese industry stakeholders will also be supported by the EU-China Clean Energy Centre, agreed at the 2007 EU-China Summit and due to be established in Beijing[15].
|
Den privata sektorns medverkan kan uppdelas i två kategorier: aktiva kapitalinvesterare (operatörer, entreprenörer, leverantörer av utrustning) och passiva kapitalinvesterare (investeringsfonder, institutionella investerare). Själva anläggningen kan finansieras genom investeringar från den privata sektorn (t.ex. genom projektfinansiering eller företagsfinansiering). Investerare från den privata sektorn kan också ta på sig en del av de extra CCS-kostnaderna eller ge stöd i form av naturaförmåner om de kan se potentiella incitament.
|
|
Carbon finance
|
Flera europeiska företag är redan närvarande på den kinesiska marknaden för ren teknik. Många av dessa är medlemmar av ZEP och de är viktiga intressenter i samarbetet mellan EU och Kina. Samarbetet mellan de europeiska och kinesiska industriintressenterna kommer också att stödjas genom EU-China Clean Energy Centre vilket ska inrättas i Peking[15] enligt överenskommelsen vid toppmötet mellan EU och Kina 2007.
|
|
Currently, CCS is not eligible for carbon finance (eg through the Clean Development Mechanism, CDM, which is a project-based approach offsetting developed country emissions through clean development projects in developing countries), although it might be eligible for post-2012 carbon financing, eg through a sectoral crediting mechanism (ie a mechanism to credit emissions reductions at the sector level) or through a specific CDM scheme for CCS demonstration plants in emerging/developing countries.
|
Koldioxidfinansiering
|
|
Enhanced Fossil Fuel Recovery
|
För närvarande är CCS inte bidragsberättigat för koldioxidfinansiering (t.ex. genom mekanismen för en ren utveckling – CDM, som är en projektbaserad strategi som kompenserar de utvecklade ländernas utsläpp genom projekt för ren utveckling i utvecklingsländer), även om det kan vara bidragsberättigat för koldioxidfinansiering efter 2012, t.ex. genom en sektorsbestämd kreditmekanism (dvs. en mekanism varvid det ges tillgodohavanden för utsläppsminskningar på sektorsnivå) eller genom en särskild CDM-ordning för CCS-demonstrationsanläggningar i tillväxt-/utvecklingsländer.
|
|
Depending on the nature of the plant, it is possible that a revenue stream could come from enhanced oil recovery (EOR).
|
Förbättrad återvinning av fossila bränslen
|
|
Public financing
|
Beroende på anläggningens karaktär är det möjligt att det kan komma intäkter från förbättrad oljeåtervinning (enhanced oil recovery – EOR).
|
|
Contributions from the public budget would be required to co-finance for the additional CCS cost. There are a number of potential sources that it might be possible to leverage:
|
Offentlig finansiering
|
|
- EC budget
|
Det krävs bidrag från den offentliga budgeten för att samfinansiera de extra CCS-kostnaderna. Det finns ett antal potentiella källor genom vilka man eventuellt kan skapa en hävstångseffekt:
|
|
- EU or EEA Member States national budgets[16]
|
- EG-budgeten
|
|
- concessional loans from public investment banks
|
- EU- eller EES-ländernas nationella budgetar[16].
|
|
The public finance could be used in the following ways:
|
- Förmånliga lån från offentliga investeringsbanker.
|
|
- subsidy
|
De offentliga finansieringsmedlen kan användas på följande sätt:
|
|
- loan guarantees
|
- Bidrag.
|
|
- guarantee for private sector return (to guarantee price or regulatory risk)
|
- Lånegarantier.
|
|
- investment (with limited expected return)
|
- Avkastningsgaranti för den privata sektorn (för att garantera priset eller regleringsrisken).
|
|
5.2. Determining the scale of public financing
|
- Investeringar (med begränsad förväntad avkastning).
|
|
In order to attract private investment for the demonstration plant, it is necessary to create the possibility of return on investment. Possible sources of revenue are the carbon market or EOR. Different types of investors may require different level of return for their investment in clean technologies.
|
5.2. Att fastställa omfattningen av den offentliga finansieringen
|
|
The future eligibility of CCS for carbon financing (as opposed to the imposition of a carbon tax) would generate a revenue stream that could attract private investment in the demonstration plant. Particularly interesting in this regard is the sectoral crediting mechanism currently being discussed in the context of the negotiations on a post-2012 global climate change agreement. In the Chinese power sector, for example, such an approach could enable the crediting of emissions reductions beyond a certain baseline. In this manner, only the action which is additional to business as usual is credited and companies would have an incentive to take more costly mitigation actions in return for financing through the carbon market. This could facilitate the uptake of more expensive technologies such as CCS, over and above other cleaner coal and efficiency technologies which are cost neutral or even negative over time. It is uncertain whether and at what time CCS in emerging and developing countries will be eligible for carbon market revenues. Therefore, public investment – with no or very low expectations for a return – will be required to reduce the risk for private investors and to allow for a sufficiently high internal rate of return (IRR). A financial analysis has been undertaken to determine the scale of public finance required[17]. The precise costs will be determined during Phase II of the NZEC project and the share of public contributions to the SPV (or other appropriate investment vehicle) is an issue which will be negotiated with government partners (European and Chinese).
|
För att locka privata investeringar till demonstrationsanläggningen är det nödvändigt att skapa möjligheter för att få avkastning på investeringarna. Möjliga intäktskällor är koldioxidmarknaden eller EOR. Olika typer av investerare kan kräva olika avkastningsnivåer för deras investering i ren teknik.
|
|
The size, location, technology and storage site for the NZEC plant will be determined on the basis of studies conducted in NZEC Phases I and II, and with a view to replication potential in China. The cost estimates in this communication are preliminary – even though based on a set of reasonable assumptions, they may vary in the range of +/- 40% according to the specific technology and construction/storage sites chosen. The additional capital and operational cost over a lifetime of 25 years for this first-of-a- kind 400 MW demonstration plant[18] is estimated at around €730 million for an IGCC plant (€125m for capital cost, €340m for operational costs, and €265m for transport and storage costs[19], approximately) and around €980 million for a pulverised coal plant (€235m for capital cost, €445m for operational costs, and €300 for transport and storage costs[20], approximately).
|
Om CCS framöver ska komma i beaktning för koldioxidfinansiering (i motsats till införandet av en koldioxidskatt) kommer detta att generera en intäkt som skulle kunna locka till sig privata investeringar till demonstrationsanläggningen. Särskilt intressant i detta hänseende är den sektorsbestämda kreditmekanismen som för närvarande diskuteras i samband med förhandlingarna om en världsomspännande överenskommelse om klimatförändring efter 2012. I den kinesiska kraftsektorn skulle en sådan strategi exempelvis göra det möjligt att få tillgodohavanden för utsläppsminskningar under en viss baslinje. Således kommer det endast att ges tillgodohavanden för åtgärder som går utöver ”business as usual”, och företag skulle få ett incitament för att genomföra dyrare åtgärder för att begränsa utsläppen i utbyte mot finansiering genom koldioxidmarknaden. Detta kan främja användningen av dyrare teknik som CCS utöver andra tekniker för renare kol och effektiva tekniker som är kostnadsneutrala eller till och med negativa på längre sikt. Det är osäkert om och när CCS i tillväxt- och utvecklingsländer kommer att betraktas som intäkter från koldioxidmarknaden. Det kommer därför att krävas offentliga investeringar – med inga eller mycket låga avkastningsförväntningar – för att minska risken för privata investerare och för att tillåta en tillräckligt hög internränta (IRR). En finansiell analys har genomförts för att fastställa omfattningen av den offentliga finansiering som krävs[17]. De exakta kostnaderna kommer att fastställas under fas II i NZEC-projektet, och de offentliga bidragens andel i specialföretaget (eller annat lämpligt investeringsverktyg) är en fråga som måste förhandlas med regeringspartner (europeiska och kinesiska).
|
|
Within the project lifetime a strengthening of the global carbon market and the emergence of a domestic carbon price in all major economies can be expected. Therefore, a price of €10/tCO2 avoided is assumed in 2015, which gradually increases to €20[21]. Taking account of such a carbon price, and without pre-judging the technology choice, the financing gap is estimated at roughly €300 million for an IGCC plant and at €550 for a pulverised coal plant[22]. Should the carbon price reach higher levels, this financing gap would decrease and public support could be downsized.
|
Storleken, platsen, tekniken och lagringsplatsen för NZEC-anläggningen kommer att fastställas på grundval av studier som genomförs i NZEC-projektets faser I och II, och med tanke på potentialen för efterföljning i Kina. Kostnadsuppskattningarna i detta meddelande är preliminära – trots att de är baserade på ett antal rimliga antaganden kan de variera med +/– 40 % beroende på vilken teknik och vilka bygg- och lagringsplatser som väljs. Tillkommande kapital- och driftskostnader under 25 års livstid för en sådan 400 MW demonstrationsanläggning[18] som är den första i sitt slag uppskattas till cirka 730 miljoner euro för ett IGCC-kraftverk (125 miljoner euro för kapitalkostnader, 340 miljoner euro för driftskostnader och 265 miljoner euro för transport- och lagringskostnader[19]) och cirka 980 miljoner euro för ett kolpulvereldat kraftverk (235 miljoner euro för kapitalkostnader, 445 miljoner euro för driftskostnader och 300 miljoner euro för transport- och lagringskostnader[20]).
|
|
Depending on the storage site chosen, it may be possible to source an additional revenue stream from EOR, which is already commercially viable, in addition to revenues from the carbon market. EOR refers to a variety of processes to increase the amount of oil removed from a reservoir, typically by injecting a liquid or gas (eg nitrogen, carbon dioxide).
|
Inom projektets livstid kan man vänta sig att den globala koldioxidmarknaden stärks och att inhemska koldioxidpriser införs i alla större ekonomier. Därför antas ett pris på 10 euro/ton sparad koldioxid för 2015, som gradvis ökar till 20 euro[21]. Med beaktande av ett sådant koldioxidpris och utan att föregripa teknikvalet beräknas finansieringsgapet bli omkring 300 miljoner euro för ett IGCC-kraftverk och 550 miljoner euro för ett kolpulvereldat kraftverk[22]. Om koldioxidpriset når högre nivåer kommer detta finansieringsgap att minska och det offentliga stödet kan skäras ner.
|
|
In practice, CO2-EOR use will be limited to power plants close to oil fields in order to limit transport costs. Even though the potential for EOR in China is limited to the relatively low number of oil fields, the development of CO2-EOR could, however, jump-start the transport infrastructure required for full CCS deployment in some regions. The Phase I projects are examining options for EOR in China. If EOR is an option at the site selected by the Chinese government, this would considerably ease the financing of a CCS commercial scale demonstration plant.
|
Beroende på val av lagringsplats kan det bli möjligt att få en ytterligare intäktskälla från EOR, som redan är kommersiellt livskraftig, utöver intäkterna från koldioxidmarknaden. EOR avser en rad processer för att öka den mängd olja som avlägsnas från en reservoar, oftast genom att spruta in en vätska eller gas (t.ex. kväve, koldioxid).
|
|
A likely scenario is that the participation beyond government funding is of two types: Lenders (International Financial Institutions or public banks, such as the EIB) essentially providing debt financing requiring interest rates of around 5%, and investors providing equity, who require a gross return on investment of around 10-20%. One way to reduce the size of the initial investment required is through the competitive bidding process for the construction and operation of the plant, where partner companies in the consortium may bid at cost or reduced rates in order to gain first-mover and learning advantages from being in the first commercial scale CCS demonstration plant in China.
|
I praktiken kommer användningen av koldioxid-EOR att vara begränsad till kraftverk som ligger nära oljefälten för att begränsa transportkostnaderna. Även om potentialen för EOR i Kina är begränsad till relativt få oljefält, kan utvecklingen av koldioxid-EOR emellertid sätta fart på utvecklingen av den transportinfrastruktur som krävs för en fullständig CCS-användning i en del regioner. Möjligheterna för EOR i Kina undersöks i projekt i Fas I. Om EOR är ett alternativ på den plats som den kinesiska regeringen har valt ut skulle detta avsevärt underlätta finansieringen av en CCS-anläggning i kommersiell skala.
|
|
In order to make the proposition attractive for private investors, the public investors need to be willing to underwrite some of the risk. This could maximise the leverage of the public input by making the proposition more attractive to private investors.
|
Ett troligt scenario är att deltagandet förutom den statliga finansieringen kommer att bestå av två typer: Långivare (internationella finansieringsinstitutioner eller offentliga banker som EIB) som huvudsakligen tillhandahåller skuldfinansiering som kräver räntor på cirka 5 %, och investerare som tillhandahåller kapital där det krävs en bruttoavkastning på investeringen på cirka 10–20 %. Ett sätt att minska storleken på den nyinvestering som krävs är att ordna ett konkurrensutsatt anbudsförfarande för uppförande och drift av anläggningen, där partnerföretag i konsortiet får bjuda på kostnadspriset eller till reducerad kurs för att få pionjär- och kunskapsfördelar genom att vara med i den första CCS-demonstrationsanläggningen i kommersiell omfattning i Kina.
|
|
The European Commission has earmarked €60m for cooperation on cleaner coal technologies and carbon capture and storage with emerging economies. The first tranche of €10m will be used to build capacity for CCS and other cleaner coal technologies in emerging economies and for the second phase of the EU-China NZEC project. Provided there is continued political support from China and satisfactory progress with the NZEC project, a second tranche of up to €50m could be made available for the construction and operation of a CCS demonstration plant in China. A viable financing scheme should be in place by 2013 at the latest, as a precondition for the construction of the demonstration plant.
|
För att göra förslaget attraktivt för privata investerare måste de offentliga investerarna vara villiga att överta en del av risken. Detta kan maximera den hävstångseffekt som den offentliga insatsen har genom att förslaget blir mer attraktivt för privata investerare.
|
|
6. CONCLUSIONS AND NEXT STEPS
|
Europeiska kommissionen har öronmärkt 60 miljoner euro för samarbete med tillväxtekonomier om renare kolteknik och avskiljning och lagring av koldioxid. Det första delbeloppet på 10 miljoner euro kommer att användas för att bygga kapacitet för CCS och annan renare kolteknik i tillväxtekonomier och för andra fasen i det europeiska och kinesiska NZEC-projektet. Under förutsättning att det finns fortsatt politiskt stöd från Kina och att det har gjorts tillfredsställande framsteg med NZEC-projektet, kan ett andra delbelopp på upp till 50 miljoner euro göras tillgängligt för uppförande och drift av en CCS-demonstrationsanläggning i Kina. Senast 2013 bör det finnas en genomförbar finansieringsplan på plats, vilket är en förutsättning för uppförandet av demonstrationsanläggningen.
|
|
Working closely with European and Chinese stakeholders, the Commission proposes the following:
|
6. SLUTSATSER OCH NÄSTA STEG
|
|
i) to determine with international financial institutions such as the European Investment Bank, World Bank and Asian Development Bank the setting up of an appropriate financial structure, including possibly an SPV, to support Phase III of the NZEC project in close cooperation with interested Member States, States of the European Economic Area and Chinese partners;
|
I nära samarbete med de europeiska och kinesiska intressenterna föreslår kommissionen följande:
|
|
ii) to invite EU Member States to pledge financial and political support. The target amount for public financing an IGCC plant would be around €300 million for an IGCC plant or €550 million for a pulverised coal plant;
|
i) Att tillsammans med internationella finansieringsinstitutioner som Europeiska investeringsbanken, Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken fastställa en lämplig finansieringsinfrastruktur, eventuellt inklusive ett specialföretag (SPV), för att stödja fas III i NZEC-projektet i nära samarbete med intresserade medlemsstater, EES-länderna och kinesiska partners.
|
|
iii) to further secure political support from China and ensure maximum value for European public money in the negotiation of the cost-sharing arrangements;
|
ii) Att uppmana EU:s medlemsstater att ge löften om ekonomiskt och politiskt stöd. Målbeloppet för offentlig finansiering av skulle ligga på cirka 300 miljoner euro för en IGCC-anläggning eller 550 miljoner euro för ett kolpulvereldat kraftverk.
|
|
iv) to engage in the international negotiations on a post-2012 global climate change agreement in support of carbon financing for CCS technologies both in the first commitment period of the Kyoto Protocol (up to 2012) and in the new regime thereafter;.
|
iii) Att ytterligare säkerställa politiskt stöd från Kina och säkerställa ett maximalt utbyte av de europeiska offentliga investeringarna vid förhandlingarna om arrangemangen för kostnadsdelning.
|
|
The Commission also invites interested EEA States and China to pledge financial and political support to this novel initiative, and invites the European Parliament to provide its political support. Considering that this is a novel approach, the European Commission Services will continue to develop the detailed implementing arrangement together with entities that express a formal interest in co-financing this initiative.
|
iv) Att medverka i de internationella förhandlingarna för ett klimatförändringsavtal till stöd för koldioxidfinansiering för CCS-teknik både i Kyotoprotokollets första åtagandeperiod (fram till 2012) och i det nya systemet därefter.
|
|
[1] See Figure 2 of the Impact Assessment which accompanies this Communication.
|
Kommissionen uppmanar också intresserade EES-stater och Kina att utlova ekonomiskt och politiskt stöd för detta nya initiativ och uppmanar Europaparlamentet att ge sitt politiska stöd. Eftersom det rör sig om ett nytt tillvägagångssätt kommer Europeiska kommissionens avdelningar att vidareutveckla de närmare villkoren för genomförandet tillsammans med enheter som uttrycker ett formellt intresse för att samfinansiera detta initiativ.
|
|
[2] European Council Conclusions, March 2007.
|
[1] Se figur 2 i konsekvensanalysen som åtföljer detta meddelande.
|
|
[3] Communication from the Commission to the Council, the European Parliament, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions - A Strategic Energy Technology Plan (SET Plan) - towards a low-carbon future"
|
[2] Europeiska rådets slutsatser mars 2007.
|
|
[4] IPCC Forth Assessment Report (2008), Working Group III Technical Summary (Barker, T. et al, 2007: Technical Summary. In: Climate Change 2007: Mitigation. Contribution of Working Group III to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [B. Metz, O. R. Davidson, P. R. Bosch, R. Dave, L. A. Meyer (eds)], Cambridge University Press, USA).
|
[3] Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”En europeisk strategisk plan för energiteknik (Set-plan) – Mot en framtid med låga koldioxidutsläpp”.
|
|
[5] IEA, Cleaner Coal in China, 2009, p. 50.
|
[4] IPCC Fourth Assesment Report (2008), Working Group III Techical Summary (Barker, T. et al., 2007: Technical Summary In: Climate Change 2007: Mitigation. Contribution of Working Group III to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [B. Metz, O. R. Davidson, P. R. Bosch, R. Dave, L. A. Meyer (eds)], Cambridge University Press, USA).
|
|
[6] N Riley, British Geological Survey, oral evidence to the UK House of Commons,
|
[5] IEA, Cleaner Coal in China, 2009, s. 50.
|
|
[7]8UVWuvwxÆa c „ Ò q€§¬ìõXYZ[¿ÊÎûü(http://www.publications.parliament.uk/pa/cm200506/cmselect/cmsctech/578/57805.htm#note18).
|
[6] N Riley, British Geological Survey, muntligt vittnesmål till Förenade kungarikets underhus,
|
|
[8] EU-China Declaration on Climate Change, made at the EU-China Summit, 2 September 2005:http://ec.europa.eu/environment/climat/pdf/china/joint_declaration_ch_eu.pdf.
|
(http://www.publications.parliament.uk/pa/cm200506/cmselect/cmsctech/578/57805.htm#note18).
|
|
[9] Resolution 2005/2161 (INI): http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P6-TA-2006-0346+0+DOC+XML+V0//EN.
|
[7] EU-China Declaration on Climate Change, som gjordes vid toppmötet mellan EU och Kina den 2 september 2005:http://ec.europa.eu/environment/climat/pdf/china/joint_declaration_ch_eu.pdf .
|
|
[10] Joint Statement by G8 Energy Ministers, Aomori, Japan, 8 June 2008.
|
[8] Europaparlamentets resolution 2005/2161(INI): http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P6-TA-2006-0346+0+DOC+XML+V0//SV .
|
|
[11] Joint Statement by the G8 Energy Ministers plus the European Energy Commissioner, the Energy Ministers of the G5 Countries (Brazil, The People’s Republic of China, India, Mexico, South Africa) and the Energy Ministers of Egypt, Republic of Korea, and The Kingdom of Saudi Arabia, at their meeting in Rome on 24 May 2009.
|
[9] Gemensamt uttalande av G8:s energiministrar, Aomori, Japan, 8 juni 2008.
|
|
[12] See: http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/08/1315&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=fr
|
[10] Gemensamt uttalande från G8:s energiministrar plus europeiska energikommissionären, G5:s energiministrar (Brasilien, Folkrepubliken Kina, Indien, Mexiko, Sydafrika) och energiministrarna från Egypten, Republiken Korea och Konungariket Saudiarabien, vid deras möte i Rom den 24 maj 2009.
|
|
[13] See: http://www.zero-emissionplatform.eu
|
[11] Se vidare:
|
|
[14] See IPCC, 2005: IPCC Special Report on Carbon Dioxide Capture and Storage. Prepared by Working Group III of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Metz, B.,O. Davidson, H. C. de Coninck, M. Loos, and L. A. Meyer (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, p. 8.
|
http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/08/1315&format=H+TML&aged=0&language=EN&guiLanguage=fr
|
|
[15] See COM(2006) 843.
|
[12] Se vidare: http://www.zero-emissionplatform.eu
|
|
[16] See: http://www.eu-in-china.com/download/EC2.pdf
|
[13] Se IPCC, 2005: IPCC Special Report on Carbon Dioxide Capture and Storage. Utarbetad av Working Group III of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Metz, B.,O. Davidson, H. C. de Coninck, M. Loos och L. A. Meyer (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, Förenade kungariket och New York, NY, USA, s. 8.
|
|
[17] If these public contributions qualify as State aid, they might need to be notified to the Commission under the State aid rules.
|
[14] Se KOM(2006) 843.
|
|
[18] See the Impact Assessment which accompanies this Communication, Annex VII.
|
[15] Se vidare: http://www.eu-in-china.com/download/EC2.pdf
|
|
[19] Expressed as net present value in 2010 over the 4 years of construction and 25 years of operation using a social discount rate of 2.5% (net of inflation).
|
[16] Om dessa offentliga bidrag får betraktas som statligt stöd kan de behöva anmälas till kommissionen i enlighet med reglerna om statligt stöd.
|
|
[20] This includes capital and operational costs over 25 years of 7€/t CO2 stored.
|
[17] Se konsekvensanalysen som åtföljer detta meddelande, bilaga VII.
|
|
[21] This includes capital and operational costs over 25 years of 7€/t CO2 stored.
|
[18] Uttryckt som nettonuvärde 2010 under fyra års byggtid och 25 års drifttid med en social diskonteringssats på 2,5 % (inflationsrensat).
|
|
[22] Hypothetical assumption of 10€/tCO2 in 2015, gradually rising to 20€/tCO2 in 2040 and without pre-judging the policy instrument used to achieve this value.
|
[19] Detta inkluderar kapital- och driftskostnader under 25 år beräknat utifrån en kostnad på 7 euro per ton lagrad koldioxid.
|
|
[23] Amounts vary depending on number of years of operation for which a CCS plant would receive public financing.
|
[20] Detta inkluderar kapital- och driftskostnader under 25 år beräknat utifrån en kostnad på 7 euro per ton lagrad koldioxid.
|
|
|
[21] Ett hypotetiskt antagande av 10 euro/ton koldioxid 2015, som gradvis ökar till 20 euro/ton koldioxid 2040 och utan att föregripa det politiska instrument som använts för att uppnå detta värde.
|
|
|
[22] Beloppen varierar beroende på antalet driftår under vilka en CCS-anläggning skulle få offentlig finansiering.
|