[pic] | COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES |

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Brussels, 23.2.2009

Bryssel den 23.2.2009

COM(2009) 84 final

KOM(2009) 84 slutlig

COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE COUNCIL AND THE EUROPEAN PARLIAMENT

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EU STRATEGY FOR SUPPORTING DISASTER RISK REDUCTION IN DEVELOPING COUNTRIES {SEC(2009) 217}{SEC(2009) 218}{SEC(2009) 220}

EU:S STRATEGI FÖR STÖD TILL KATASTROFFÖREBYGGANDE I UTVECKLINGSLÄNDERNA

1. INTRODUCTION

{SEK(2009) 217}{SEK(2009) 218}{SEK(2009) 220}

Disasters undermine development and jeopardise the achievement of the Millennium Development Goals (MDGs). Evidence has long suggested that disaster risk reduction (DRR) has a high cost-benefit ratio. The UN’s International Strategy for Disaster Reduction (ISDR) defines DRR as: "Actions taken to reduce the risk of disasters and the adverse impacts of natural hazards, through systematic efforts to analyse and manage the causes of disasters, including through avoidance of hazards, reduced social and economic vulnerability to hazards, and improved preparedness for adverse events".

1. INLEDNING

The EU is the world's largest aid donor, but lacks a strategic framework to guide its DRR support to developing countries. This Communication proposes an EU strategy for supporting DRR in developing countries through both development cooperation and humanitarian aid, to help support the 2005 Hyogo Framework for Action[1] and achieve the MDGs.

Katastrofer utgör både ett hinder för utveckling och äventyrar uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. Det har länge funnits indikationer på att katastrofförebyggande åtgärder är mycket kostnadseffektiva. I FN:s internationella strategi för katastrofförebyggande (ISDR) definieras katastrofförebyggande som ”åtgärder som vidtas för att minska risken för katastrofer och negativa följdverkningar av naturliga risker, genom systematiska insatser för att analysera och hantera orsakerna till katastrofer, bl.a. genom undvikande av risker, minskning av social och ekonomisk sårbarhet inför risker och ökad beredskap för denna typ av händelser”.

Based on Article 180 of the Treaty establishing the European Community, this Strategy forms one half of a package covering aspects of DDR within[2] and beyond the EU, addressing also appropriate links between the two dimensions. It complements and supports existing EU initiatives on climate change.

EU är världens ledande biståndsgivare men saknar en strategisk ram för sitt stöd till katastrofförebyggande i utvecklingsländerna. I detta meddelande presenteras ett förslag till en EU-strategi för stöd till katastrofförebyggande i utvecklingsländerna. Strategin omfattar både utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd och har till syfte att utgöra ett stöd för genomförandet av Hyogo-handlingsplanen 2005–2015[1] och bidra till uppnåendet av millennieutvecklingsmålen.

2. RATIONALE

Den grundar sig på artikel 180 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och utgör ena halvan av ett paket rörande olika aspekter av katastrofförebyggande inom och utanför EU[2]. Den beskriver dessutom hur dessa båda dimensioner är kopplade till varandra och utgör ett komplement och ett stöd till EU:s befintliga initiativ om klimatförändringen.

2.1. Disasters are on the increase – developing countries are most affected

2. MOTIVERING

Over the last 30 years, disasters have increased both in frequency and intensity. The total number reported rose from 73 in 1975 to about 440 in 2007. The number of climatic disasters has almost tripled, from 1280 between 1978 and 1987 to 3435 between 1998 and 2007.[3]

2.1. Katastroferna blir allt fler – utvecklingsländerna är de värst drabbade

Disasters hit developing countries hardest, as they are the most vulnerable and have the least capacity to cope. For example, the 6.6 earthquake which hit Iran in 2003 killed over 40 000 people. By contrast, the 6.5 earthquake which hit central California four days earlier took two lives and injured 40 people.[4] Disasters also divert substantial national resources from development to relief, recovery and reconstruction, depriving the poor of the resources needed to escape poverty. In Aceh, Indonesia, the 2004 tsunami is estimated to have increased the proportion of people living below the poverty line from 30% to 50%.[5]

Under de senaste 30 åren har världen drabbats av allt fler och allt allvarligare katastrofer. Det totala antalet rapporterade katastrofer har ökat från 73 för 1975 till ca 440 för 2007. Antalet klimatkatastrofer har nästan tredubblats, från 1 280 under perioden 1978–1987 till 3 435 under perioden 1998–2007[3].

In addition, dependency on healthy animals and plants (crops) is high in developing countries, so that disasters caused by biological hazards can have negative impacts on food security and subsequently cause new disasters. For biological hazards it should also be kept in mind that incursions of diseases or pests if not adequately dealt with can easily become endemic, thereby impacting substantially the "economic" status of the country or region and hence the mid- and longer-term economic perspectives.

Katastrofer drabbar utvecklingsländerna hårdare än andra länder, eftersom de är mer sårbara och har den sämsta hanteringsförmågan. Till exempel tog jordbävningen i Iran 2003 (6,6 på richterskalan) fler än 40 000 människoliv, medan den jordbävning som drabbade centrala Kalifornien fyra dagar tidigare (6,5 på richterskalan) endast ledde till 2 dödsfall och 40 skadade[4]. Katastrofer gör även att medel som annars skulle ha använts till utvecklingsinsatser i stället anslås till nödhjälp, ekonomisk återhämtning och återuppbyggnad, vilket i sin tur leder till att fattiga befolkningsgrupper berövas medel som de behöver för att minska sin fattigdom. I Aceh i Indonesien beräknas tsunamin 2004 har lett till att den andel av befolkningen som lever under fattigdomsgränsen ökade från 30 % till 50 %[5].

The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) has found that some extreme weather events have changed in frequency and/or intensity.[6] These changes may already be contributing to the increasing number and intensity of disasters, making the need for effective DRR even greater and more immediate.

Dessutom är man mycket beroende av friska djur och växter (grödor) i utvecklingsländerna, vilket innebär att katastrofer orsakade av biologiska risker kan få negativa konsekvenser för livsmedelstryggheten, vilket i sin tur kan leda till nya katastrofer. När det gäller biologiska risker bör man även hålla i minnet att fall av sjukdomar och växtskadegörare som inte hanteras på ett korrekt sätt lätt blir endemiska och därmed får betydande verkningar för landets eller regionens ekonomiska situation, även på medellång och lång sikt.

2.2. Investing in DRR pays off

Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) har konstaterat att vissa extrema väderhändelser har ökat i frekvens eller intensitet[6]. Dessa förändringar kan redan nu vara en bidragande orsak till att katastroferna har ökat både till antal och i omfattning, vilket ställer ökade krav på ett effektivt katastrofförebyggande.

Disasters can be avoided. There are ways to reduce risks and to limit impacts, for example by addressing the root causes of people’s vulnerability and increasing their capacity to cope. DRR comprises preparedness, mitigation and prevention. It aims to enhance resilience to disasters and is underpinned by knowledge about how to manage risk, build capacity, and make use of information and communication technology and earth observation tools.

2.2. Det lönar sig att investera i katastrofförebyggande

DRR success stories The category four Hurricane Michelle in 2001 was the strongest hurricane to hit Cuba in 50 years. Thanks to Cuba’s effective early warning system and its hurricane preparedness plan, 700 000 people were evacuated, of whom 270 000 were provided with temporary accommodation and basic needs for a longer time. Some 777 000 animals were moved to safe areas. The hurricane was a major economic setback, but only five deaths and 12 injuries were reported. [7] In 1998 a tsunami struck the north-west coast of Papua New Guinea claiming 2 200 lives. Thanks to DRR efforts by the Asian Disaster Reduction Center following this disaster, a tsunami in 2000 destroyed thousands of houses but caused no deaths. [8] |

Katastrofer kan undvikas. Det finns metoder för att minska risken för katastrofer och begränsa deras följdverkningar, t.ex. åtgärder som är inriktade på att avhjälpa de grundläggande orsakerna till vissa befolkningsgruppers sårbarhet och för att förbättra deras hanteringsförmåga. I begreppet katastrofberedskap ingår både beredskap inför och mildring och förhindrande av katastrofer. Katastrofförebyggande har till syfte att öka motståndskraften mot katastrofer. De viktigaste förutsättningarna för dess genomförande är kunskap om hur man hanterar risk och bygger kapacitet samt använder informations- och kommunikationsteknik och verktyg för observation av jorden.

Effective DRR can reduce the loss of life and property. Studies suggest benefits in terms of prevented or reduced disaster impacts of two to four dollars for each dollar invested in DRR.[9]

Exempel på lyckat katastrofförebyggande Orkanen Michelle (kategori 4) är den starkaste orkan som drabbat Kuba på 50 år. Tack vare Kubas effektiva varningssystem och dess beredskapsplan för orkaner kunde 700 000 personer evakueras, varav 270 000 dessutom försågs med tillfällig bostad och grundläggande förnödenheter under en längre tid. Ungefär 777 000 djur förflyttades till säkra områden. Trots att orkanen orsakade ett betydande ekonomiskt avbräck rapporterades endast 5 dödsfall och 12 skadade. [7] Den tsunami som drabbade Papua Nya Guineas nordvästra kust 1998 krävde 2 200 människoliv. Tack vare de katastrofförebyggande insatser som vidtogs av Asian Disaster Reduction Center (ADRC) ledde en tsunami år 2000 visserligen till att tusentals byggnader förstördes, men inga människoliv gick förlorade. [8] |

2.3. International DRR efforts

Katastrofförebyggande kan minska förlusten av människoliv och egendom. Enligt olika studier minskar varje dollar som investeras i katastrofförebyggande kostnaderna för följdverkningar med mellan två och fyra dollar[9].

In recent years, the focus has moved from mainly responding to disasters to implementing comprehensive DRR approaches. In 2005, 168 governments adopted the Hyogo Framework for Action 2005-2015: Building the resilience of nations and communities to disaster and the Commission[10] fully supports its implementation. The challenge now is to translate it into effective action at global, regional, national and local level. Many developing countries are putting considerable effort into implementation, but are constrained by lack of funding and capacity.[11] The 2nd Global Platform for DRR, to take place in June 2009, aims to sustain the Hyogo momentum and take stock of progress. Growing international awareness is evident from initiatives such as the World Bank’s Global Facility for Disaster Reduction and Recovery (GFDRR).

2.3. Internationellt katastrofförebyggande

Negotiations under the UN Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), in particular the Bali Action Plan adopted in 2007, have also identified DRR as a means of adapting to climate change in order to reduce its impact, and as an adjunct to long-term efforts to mitigate climate change.[12]

Under de senaste åren har tyngdpunkten förskjutits från åtgärder för att avhjälpa följdverkningarna av katastrofer till breda strategier för katastrofförebyggande. Hyogo-handlingsplanen 2005–2015: Uppbyggnad av nationers och samhällens motståndskraft mot katastrofer antogs 2005 av 168 regeringar och kommissionen stödjer till fullo dess genomförande[10]. Denna handlingsplan ska nu omsättas i praktiken på global, regional, nationell och lokal nivå. Även om många utvecklingsländer anstränger sig betydligt för att genomföra den så lägger bristen på finansiering och kapacitet hinder i vägen[11]. Den andra globala plattformen för katastrofförebyggande som är planerad till juni 2009 har till syfte att se till att Hyogo-processen fortlöper samt att utvärdera vilka resultat den givit. Initiativ som Världsbankens globala fond för katastrofförebyggande och återhämtningsinsatser visar på att det finns ett ökat medvetande i världen om betydelsen av katastrofförebyggande (GFDRR).

2.4. Grounds for EU action on DRR

Även i samband med förhandlingar inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), särskilt Bali-handlingsplanen som antogs 2007, konstaterades det att katastrofförebyggande kan användas för anpassning till klimatförändringar i syfte att minska följdverkningarna av dessa och som ett komplement till mer långsiktiga insatser för att mildra klimatförändringar[12].

Both the 2005 European Consensus on Development and the 2007 European Consensus on Humanitarian Aid commit the EU to supporting DRR policy and action. The 2008 Council conclusions on reinforcing the Union's disaster response capacity invited the Commission to present a proposal for an EU strategy for DRR in developing countries. The European Parliament has also repeatedly argued for a more robust DRR policy and increased financial means.

2.4. Bakgrund till EU:s katastrofförebyggande

The majority of EU Member States and the Commission support DRR efforts in all developing country regions on a regular basis and good examples of EU coordination exist, for example in Bangladesh where the Comprehensive Disaster Management Programme 2010-2014 will be jointly supported by the EC and DFID. However, in spite of this, current EU action is non-strategic as it mainly follows an ad hoc project/programme approach and is often uncoordinated and inadequate. For example, in 10 years of intervention in disaster preparedness, especially through its DIPECHO programmes in six disaster-prone areas in the world, the Commission is aware of very few formal cooperation examples with Member States. It seems that the effectiveness of EU action is hampered by a number of factors:

Både i det europeiska samförståndet om utveckling från 2005 och i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd från 2007 anges det att EU ska stödja katastrofförebyggande strategier och åtgärder. I rådets slutsatser från 2008 om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer uppmanas kommissionen att lägga fram ett förslag till en EU-strategi för katastrofförebyggande i utvecklingsländerna. Europaparlamentet har också vid upprepade tillfällen argumenterat för en effektivare politik och ökade anslag när det gäller katastrofförebyggande.

- Lack of policy and strategic frameworks on DRR. While the Hyogo Framework provides harmonised DRR guidance, it is not readily usable for development cooperation purposes. For example, the regional context is barely mentioned in spite of the comparative advantage and economies of scale to be gained from regional action. Only the UK and Sweden (SIDA) has so far developed a specific DRR policy/strategy but other Member States are planning to do so. Indeed, some 10 Member States and the Commission are currently stepping up individual support for DRR. This will inevitably lead to more fragmentation and/or duplication of effort if there is no EU strategy to guide such efforts.

Både majoriteten av EU:s medlemsstater och kommissionen stödjer regelbundet katastrofförebyggande insatser i utvecklingsländer i alla regioner och det finns goda exempel på EU-samordning, t.ex. i Bangladesh där det övergripande programmet för katastrofhantering 2010–2014 kommer att stödjas av både EG och DFID (den brittiska biståndsmyndigheten). Trots detta så har EU för närvarande inte någon samlad strategi för sina åtgärder utan dessa vidtas i form av projekt och program, vilka ofta dessutom varken är samordnade eller tillräckliga. Till exempel kan kommissionen efter tio år av insatser på området katastrofberedskap, särskilt genom Dipecho-programmet, i sex katastrofbenägna områden i världen, endast nämna ett fåtal fall av formellt samarbete med medlemsstaterna. Det förefaller som om det finns en rad faktorer som hindrar EU:s åtgärder från att få full verkan, nämligen följande:

- Lack of a common voice. The EU currently lacks a common voice on DRR even though its thinking on DRR is clearly converging. DRR needs to be part of the political dialogue between the EU and developing countries and will be most effective if the EU’s message is consistent and coordinated. For example, the lack of a distinct and coordinated EU presence at the 1st Global Platform on Disaster Reduction in 2007 was evident. The UNFCCC is another forum in which a coordinated EU position on DRR and climate change would be helpful.

- Det saknas en politik och en strategisk ram för katastrofförebyggande åtgärder. Hyogo-handlingsplanen tillhandahåller visserligen harmoniserade riktlinjer för katastrofförebyggande men den är inte direkt användbar när det gäller utvecklingsbistånd. Till exempel behandlas den regionala aspekten knappt trots att regionala insatser kan ge både komparativa fördelar och stordriftsfördelar. Hittills har endast Förenade kungariket och Sverige (Sida) utarbetat en särskild politik och strategi på området katastrofförebyggande. Flera andra medlemsstater har dock börjat planera för detta och för närvarande håller således tio medlemsstater och kommissionen på att öka sitt individuella stöd till katastrofförebyggande. Denna situation kommer oundvikligen att leda till en ökad fragmentering och överlappning, såvida man inte inför en samlad EU-strategi.

- Limited progress with the integration of DRR . Given the risk that disasters pose to development, DRR needs to be better integrated into EU development cooperation. Such efforts are currently ongoing in several Member States and the Commission but progress so far has been uneven and limited and needs to be improved. [13]

- EU talar inte med en röst. EU talar för närvarande inte med en röst när det gäller katastrofförebyggande, även om dess tänkande på detta område blir allt mer samstämmigt. Katastrofförebyggande bör tas upp i den politiska dialogen mellan EU och utvecklingsländerna och ett konsekvent och samordnat budskap från EU:s sida kommer att göra åtgärderna på detta område mer effektiva. Vid den första globala plattformen för katastrofförebyggande 2007 märktes det till exempel tydligt att EU inte agerade som en distinkt och samordnad enhet. FN:s ramkonvention om klimatförändringar är ett annat forum där det vore värdefullt med en samordnad EU-ståndpunkt om katastrofförebyggande.

- Limited linking of DRR and climate change. DRR is an essential part of successful adaptation to climate change and effective DRR increasingly needs to take account of the changes in risk associated with climate change. However, in practice, the benefits and synergies of linking DRR and adaptation are not systematically identified and capitalised upon.

- Det har gjorts få framsteg med att integrera katastrofförebyggandet . Katastrofförebyggande bör integreras i EU:s utvecklingssamarbete, eftersom katastrofer utgör ett hot mot utvecklingsinsatser. Även om såväl kommissionen som flera medlemsstater för närvarande håller på att genomföra integrationsinsatser så varierar dock resultatet och det fordras därför ytterligare insatser.[13]

All of the above suggests that an EU strategy supporting DRR in developing countries would give the EU the strategic direction it is currently lacking, while at the same time pulling together all ongoing EU DRR efforts, allowing benefits and synergies to be exploited in a more coherent and coordinated manner, including those related to policy coherence, non-duplication of effort, cost-effectiveness, efficiency and exchange of best practice.

- Kopplingen mellan katastrofförebyggande och klimatförändring. Katastrofförebyggande är en viktig förutsättning för att man ska kunna anpassa sig till klimatförändringarna. För att dessa åtgärder ska vara effektiva måste man i ökad utsträckning ta hänsyn till den riskförändring som klimatförändringar ger upphov till. I praktiken ser man dock inte till att systematiskt identifiera och dra nytta av de fördelar och synergieffekter som en koppling mellan katastrofförebyggande och klimatförändring kan ge.

3. TOWARDS AN EU STRATEGY FOR SUPPORTING DRR IN DEVELOPING COUNTRIES

Det framgår av ovanstående att en EU-strategi för katastrofförebyggande i utvecklingsländerna skulle förse EU med den strategiska styrning som för närvarande saknas, samtidigt som alla EU:s pågående katastrofförebyggande insatser skulle samlas under ett tak, vilket ger möjlighet att dra nytta av fördelarna och synergieffekterna på ett mer konsekvent och samordnat sätt så att man uppnår bland annat en konsekvent politik, ingen överlappning, kostnadseffektivitet, effektivitet och utbyte av bästa praxis.

The proposed strategy builds on strategic work done by the European Commission[14] and EU Member States, and DRR lessons learnt from all developing country regions. While the priority areas for intervention below are fully in line with the priorities of the Hyogo Framework, the strategy’s overall objective, the strategic objectives and the implementation priorities specifically reflect the context of existing partnership and cooperation between the EU and developing countries, including at the regional level.

3. MOT EN EU-STRATEGI TILL STÖD FÖR KONFLIKTFÖREBYGGANDE I UTVECKLINGSLÄNDERNA

3.1. Objectives

Den föreslagna strategin bygger på det strategiska arbete som företagits av Europeiska kommissionen[14] och medlemsstaterna och på de lärdomar om katastrofförebyggande som inhämtats från utvecklingsländer i alla regioner. Även om de prioriterade insatsområdena nedan är helt i linje med prioriteringarna i Hyogo-handlingsplanen återspeglar strategins övergripande målsättning, strategiska mål och prioriteringar för genomförandet främst de förhållanden som kommer av de nuvarande partnerskapen och samarbetet mellan EU och utvecklingsländerna, även på regional nivå.

The overall objective is to contribute to sustainable development and poverty eradication by reducing the burden of disasters on the poor and the most vulnerable countries and population groups, by means of improved DRR.

3.1. Mål

To achieve this overall objective, the EU will support the following strategic objectives:

Det övergripande målet är att bidra till en hållbar utveckling och fattigdomsutrotning genom att minska följdverkningarna av katastrofer för de fattiga och mest utsatta länderna och befolkningsgrupperna genom en förbättring av katastrofförebyggandet.

1. support developing countries in integrating DRR considerations into their development policies and planning effectively;

För att uppnå detta övergripande mål kommer EU att stödja följande strategiska mål:

2. support developing countries and societies in reducing disaster risk more effectively, through targeted action on disaster prevention, mitigation and preparedness;

1. Stöd till utvecklingsländer för att hjälpa dem att integrera katastrofförebyggande i sin utvecklingspolitik och planering.

3. integrate DRR considerations more effectively into EU development and humanitarian aid policies and programming, and crisis response where it covers disaster response and recovery.

2. Stöd till utvecklingsländer och samhällen för att hjälpa dem att bättre minska risken för katastrofer genom åtgärder inriktade på förhindrande och mildring av och beredskap inför katastrofer.

3.2. Geographic coverage, scope and approach

3. Ökad integrering av katastrofförebyggande i EU:s politik och programplanering på områdena utveckling och humanitärt bistånd samt i dess krishanteringsförmåga i den utsträckning som det rör sig om katastrofinsatser och återuppbyggnad.

All developing countries[15] and Overseas Countries and Territories (OCTs) are covered by the strategy, but particular attention will be given to disaster-prone regions, least developed and highly vulnerable countries and localities, and the most vulnerable groups.[16] Collaboration on DRR with the outermost regions will also be furthered.

3.2. Geografisk täckning, räckvidd och strategi

The disasters targeted are those caused by natural[17] and technological hazards. However, different hazards can interact, resulting in a domino effect — e.g., environmental degradation increasing the impact of flooding, bringing on epidemics. A multi-hazard approach should therefore be adopted as appropriate, since it can lead to greater resilience to other types of disaster as well. While acknowledging that disasters can exacerbate existing tensions and instability, the strategy will not address man-made disasters such as conflict and war.[18] Consideration will be given to both slow- and rapid-onset disasters; to large-scale as well as localised but frequently occurring disasters such as landslides, flash floods, fires, storms, outbreaks of human and animal diseases and plant pests, bearing in mind that they may require different approaches.

Strategin omfattar alla utvecklingsländer[15] och utomeuropeiska länder och territorier (ULT), även om särskild vikt läggs vid katastrofbenägna regioner, länder och samhällen som ingår bland de minst utvecklade och de mest sårbara samt de mest utsatta grupperna[16]. Dessutom kommer man att främja ett samarbete om katastrofförebyggande med de yttersta randområdena.

The strategy combines support for the integration of DRR in EU external action and in developing countries' strategies, and targeted DRR action which can usefully complement integration efforts with great immediate impact. Examples include key DRR investment with good replication potential, such as specific DRR programmes or regional early warning systems. The regional dimension is crucial since disasters do not stop at borders. The EU will use its presence and experience at regional level to support action that is more effectively taken at regional level in line with the principles of comparative advantage and subsidiarity.

De katastrofer som omfattas är sådana som orsakats av naturliga[17] risker och av tekniska risker. Olika slags risker kan dock samverka så att det uppstår en kedjereaktion, t.ex. kan miljöförstöring förvärra effekterna av översvämningar och orsaka epidemier. Man bör därför anta en strategi som täcker olika typer av risker, eftersom en sådan kan bidra till att öka motståndskraften även mot andra typer av katastrofer. Även om det anges i strategin att katastrofer kan förvärra redan befintliga spänningar och instabilitet så omfattar den dock inte katastrofer orsakade av människor som t.ex. konflikter och krig[18]. Hänsyn kommer att tas såväl till katastrofer som utvecklas långsamt och katastrofer som utvecklas snabbt som till katastrofer med stor räckvidd och lokala men frekventa katastrofer (t.ex. jordsked, störtfloder, bränder, stormar, sjukdomar hos människor och djur samt växtskadegörare), varvid det bör beaktas att de kan kräva olika tillvägagångssätt.

4. PRIORITY AREAS FOR INTERVENTION

Strategin bygger på en kombination av stöd till integration av katastrofförebyggande i EU:s yttre åtgärder och utvecklingsländernas strategier och riktade katastrofförebyggande åtgärder, avsedda att utgöra ett snabbverkande komplement till integrationsåtgärder. Som exempel kan nämnas nyckelinvesteringar i katastrofförebyggande med kopieringspotential, t.ex. i form av särskilda program för katastrofförebyggande och regionala varningssystem. Den regionala aspekten är viktig, eftersom katastrofer kan sprida sig över gränser. I överensstämmelse med principerna om komparativa fördelar och subsidiaritet kommer EU att använda sin närvaro på regional nivå och erfarenhet till att stödja åtgärder som bäst genomförs på regional nivå.

4.1. Ensure that DRR is a national and local priority with a strong institutional basis for implementation

4. FÖRESLAGNA INSATSOMRÅDEN

Political commitment is key to advancing DRR issues at all levels. The EU will support developing countries taking the lead on DRR and implementing the Hyogo Framework, and will advocate DDR by increasing its visibility and demonstrating its benefits.

4.1. Se till att katastrofförebyggande är en nationell och lokal prioritering och har en stark institutionell grund för sitt genomförande

Implementing Hyogo also includes support for better integration of DRR into: (a) development and humanitarian policies and planning, (b) crisis response where disaster response and recovery are concerned, and (c) climate change adaptation strategies. Resources should be made available to support this in the Commission, EU Member States and developing countries.

Oavsett nivå måste det alltid finnas en politisk vilja för att man ska lyckas göra framsteg på området katastrofförebyggande. EU kommer att stödja utvecklingsländerna, som bär huvudansvaret för katastrofförebyggande och genomför Hyogo-handlingsplanen, och främja katastrofförebyggande genom att öka dess synlighet och påvisa dess fördelar.

Moreover, effective DRR needs a strong institutional basis, which can be made stronger through e.g. capacity building; good governance, promotion of appropriate policies and legislation; facilitating information; and effective coordination mechanisms. Multi-stakeholder dialogue should be formalised in National Platforms to provide policy guidance and coordinate activities. It is also important to strengthen the international system's capacity to act on international commitments and coordinating EU donor responses to maximise aid effectiveness.

I genomförandet av Hyogo-handlingsplanen ingår även stöd till en ökad integration av katastrofförebyggande i a) politiken och planeringen för utveckling och humanitärt bistånd, b) krishantering i den utsträckning som det rör sig om katastrofinsatser och återuppbyggnad, och c) strategier för anpassning till klimatförändringar. Det bör ställas resurser till förfogande för genomförandet av detta både i kommissionen, EU:s medlemsstater och utvecklingsländerna.

The EU will: ►Promote the inclusion of DRR on the agenda of high-level political meetings and make it part of regular political dialogue with developing countries ►Support the integration of DRR into developing countries' development policies and planning, including relevant sectoral policies, climate change adaptation strategies and cross-cutting issues ►Better integrate DRR into EU policies, support strategies, programmes and projects ►Support the development and implementation of national policy, legal and institutional frameworks for DRR, including National and Regional Platforms ►Ensure closer coordination of support for DRR in developing countries to help implement this strategy ►Support the UN/ISDR as the coordinating body for the implementation of the Hyogo Framework |

Ett effektivt katastrofförebyggande fordrar en stark institutionell grund, vilken kan förstärkas genom t.ex. kapacitetsuppbyggnad, god samhällsstyrning, främjande av en ändamålsenlig politik och lämplig lagstiftning, förbättrat informationsutbyte och effektiva samordningsmekanismer. Dialogen mellan de berörda parterna bör formaliseras genom inrättandet av nationella plattformar som ska ha till uppgift att ge riktlinjer och samordna åtgärder. Det är dessutom viktigt att man förbättrar det internationella systemets förmåga att genomföra internationella åtaganden och samordningen av EU-givarnas insatser i syfte att göra biståndet så effektivt som möjligt.

4.2. Identify, assess, and monitor disaster risks – and enhance early warning

EU kommer att vidta följande åtgärder: ►Verka för att katastrofförebyggande tas upp till behandling vid möten på hög politisk nivå och i den regelbundna politiska dialogen med utvecklingsländerna. ►Verka för att utvecklingsländerna integrerar katastrofförebyggande i sin utvecklingspolitik och planering, inbegripet strategier för relevanta sektorer, strategier för anpassning till klimatförändringar och övergripande frågor. ►Förbättra integrationen av katastrofförebyggande i EU:s politik, stödstrategier, program och projekt. ►Stödja utarbetandet och genomförandet av nationella strategier och rättsliga och institutionella ramar för katastrofförebyggande, bland annat nationella och regionala plattformar. ►Säkra en ökad samordning av stödet till katastrofförebyggande i utvecklingsländerna i syfte att underlätta genomförandet av denna strategi. ►Stödja FN/ISDR som samordningsorgan för genomförandet av Hyogo-handlingsplanen. |

Better knowledge of hazards, particularly in the context of increasing climate variability and vulnerability or the huge increase in global trade in live animals and products, enables communities and countries to better understand, anticipate and minimise the risk of disasters and should be fed into policy making.

4.2. Kartlägga, bedöma och övervaka katastrofrisker och förbättra varningssystemen

Current analytical gaps make it necessary to better map and strengthen risk analysis capacity, promote integrated vulnerability and capacity assessment, upgrade data monitoring stations and reliable early warning (EW) capacity, and promote joint post damage and needs assessment (PDNA)[19] in order to develop DRR strategies and measures appropriate to the unique circumstances of the people at risk and strengthen resilience. Capacity building and instruments to ensure that EW will go ‘the last mile’ to benefit the communities and people most at risk will be vital in this process.

Genom att ha god information om olika risker, särskilt de som sammanhänger med de tilltagande klimatvariationerna och den därav följande sårbarheten och den kraftiga ökningen av handeln med levande djur och produkter, kan samhällen och länder öka sina kunskaper om, bättre förutse och minimera risken för katastrofer. Detta bör beaktas vid utarbetandet av politiken på relevanta områden.

Expanded research and statistical capacity and dissemination of results related to DRR are key to bridging this gap. The EU has significant research capacity, including the 7th Framework Programme for Research and the Joint Research Centre, which supports tools such as Kopernikus that should contribute to and complement developing countries’ own efforts. The EU will ensure that appropriate linkages are made with knowledge consolidation initiatives explored within the context of the Communication on a Community approach on the prevention of natural and manmade disasters.

De kunskapsluckor som för närvarande finns gör att det är nödvändigt att förbättra kartläggningen och stärka riskanalyskapaciteten, främja integrerad sårbarhets- och kapacitetsbedömning, uppdatera dataövervakningsstationer, inrätta tillförlitliga varningssystem och främja gemensamma efterhandsutvärderingar av skador och återuppbyggnadsbehov[19]. Syftet är att utarbeta strategier och åtgärder för katastrofförebyggande som är anpassade till riskgruppernas speciella omständigheter och att främja motståndskraften mot katastrofer. Kapacitetsuppbyggnad och instrument som ska säkra välfungerande varningssystem för de mest riskutsatta samhällena och befolkningsgrupperna är av stor betydelse för denna process.

The EU will: ►Support expanded research (scientific, technological and socio-economic) and statistical capacity in developing countries ►Promote the establishment of multi-hazard national risk assessment and the sharing of risk information and knowledge ►Promote joint PDNA with WB and UN in support to nationally led assessment to enhance country resilience to crises ►Support participatory community risk assessment and link it to national and regional assessment ►Promote the exchange of best practice, ideas and experience both between developing countries and between developing and developed countries ►Support the development or strengthening of EW systems, including people-centred EW, and related capacity building |

För att avhjälpa kunskapsluckorna fordras det att man utökar kapaciteten när det gäller forskning, statistik och spridning av information avseende katastrofförebyggande. EU har en betydande forskningskapacitet, bland annat det sjunde ramprogrammet för forskning och Gemensamma forskningscentret som stödjer verktyg som t.ex. Kopernikus som bidrar till och kompletterar utvecklingsländernas egna insatser. EU kommer att se till att det görs lämpliga kopplingar med sådana initiativ för kunskapsuppbyggnad som diskuteras inom ramen för meddelandet om en gemenskapsstrategi för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor.

4.3. Use knowledge, innovation, and education to build a culture of safety and resilience at all levels

EU kommer att vidta följande åtgärder: ►Stödja en utökning av utvecklingsländernas kapacitet när det gäller forskning (vetenskaplig, teknisk och samhällsekonomisk) och statistik. ►Främja inrättandet av nationella strategier för bedömning av olika typer av risker och utbyte av information och kunskaper om risker. ►Främja gemensamma efterhandsutvärderingar av skador och återuppbyggnadsbehov med Världsbanken och FN som stöd till de nationella bedömningarna och för att förbättra motståndskraften vid kriser. ►Verka för riskbedömningar med lokalt deltagande och koppla dessa till nationella och regionala bedömningar. ►Främja utbyte av bästa praxis, idéer och erfarenheter, både mellan utvecklingsländer och mellan utvecklingsländer och industriländer. ►Stödja utveckling och förstärkning av varningssystemen, även befolkningsorienterade varningssystem och därtill hörande kapacitetsuppbyggnad. |

Disasters can be reduced substantially if people are well informed about the risk they may face and about possible options and measures they can take to reduce vulnerability and better prepare themselves.

4.3. Använda kunskaper, innovationer och utbildning så att det på alla nivåer skapas en kultur präglad av säkerhet och motståndskraft

Public awareness of DRR can be heightened by disseminating disaster risk information to relevant authorities and local populations in order to empower people to protect themselves and make their livelihoods more resilient to disasters. The media can play an important role. Children, in particular, can also be made aware of DRR by including DRR material in formal, non-formal and informal education and training activities and providing easy access to information on disaster risk and means of protection.

Det är möjligt att minska risken för katastrofer betydligt, under förutsättning att människor är välinformerade om vilka risker de eventuellt löper och vilka åtgärder de kan vidta för att minska sin sårbarhet och förbereda sig bättre.

Support for implementing market based insurance mechanisms can also be a tool to improve public awareness of disaster risks and should give incentives to risk reducing behaviour.

Allmänheten kan göras mer medveten om katastrofförebyggande genom att relevanta myndigheter och lokala befolkningsgrupper ges information om katastrofrisker, vilket ger människor möjlighet att skydda sig och göra sina utkomstmöjligheter mer motståndskraftiga mot katastrofer. Medierna har en viktig roll i detta sammanhang. Framför allt barn kan bli mer medvetna om katastrofförebyggande genom att detta tas upp i deras formella och icke-formella utbildning och att de ges tillgång till information om katastrofrisker och skydd mot dessa.

The EU will: ►Support awareness-raising campaigns and programmes ►Support the inclusion of DRR in education and training ►Help make DRR information more easily available, particularly to people in high-risk areas ►Support the development or up-scaling of community-based disaster risk management programmes, including the use of market based insurance mechanisms |

Stöd till genomförande av marknadsbaserade försäkringsmekanismer kan också vara ett verktyg för att öka medvetenheten om katastrofrisker och bör leda till ett riskbegränsande beteende.

4.4. Reduce the underlying risk factors

EU kommer att vidta följande åtgärder: ►Stödja informationskampanjer och program. ►Främja integration av katastrofförebyggande i utbildning och yrkesutbildning. ►Hjälpa till med att göra information om katastrofförebyggande mer tillgänglig, särskilt i högriskområden. ►Stödja utveckling och utvidgning av lokalt förankrade program för hantering av katastrofrisker, bland annat genom användning av marknadsbaserade försäkringsmekanismer. |

Vulnerability to hazards is increased by many factors: e.g. poverty, poor land-use planning and unsafe settlements, rapid population growth, increasing population densities and rapid urbanisation, poor governance, lack of social and financial safety-nets, poor health and disability, poor natural resource management, environmental degradation, gender inequalities, food insecurity, increasing climate change and the fact that more people are living today in exposed areas.

4.4. Minska de bakomliggande riskfaktorerna

The EU will support the linkage between DRR and these various issues with a view to making all EU support more coherent and disaster-resilient while taking advantage of possible synergies. In particular, the EU will ensure that appropriate linkages are made with natural resources and environmental programmes, including initiatives such as the GCCA, the joint EC-SEC paper on “Climate Change and International Security”[20] and the EU Action Plan on climate and development[21]. Linking DRR and climate change adaptation can have many benefits in terms of non-duplication of effort and institutions.

Sårbarhet inför risker kan förvärras genom många olika faktorer, t.ex. fattigdom, dålig markplanering och osäkra bosättningar, snabb befolkningsökning, ökad befolkningstäthet, snabb urbanisering, dålig samhällsstyrning, brist på sociala och ekonomiska säkerhetsnät, dåliga hälsoförhållanden och handikapp, dålig förvaltning av naturresurser, miljöförstöring, bristande jämställdhet mellan kvinnor och män, osäker livsmedelsförsörjning, ökade klimatförändringar och en ökning av antal människor som bor i utsatta områden.

The EU will: ►Support the integration of DRR into issues that constitute an underlying risk factor for disasters ►Seek ways to more explicitly and harmoniously link DRR and adaptation objectives ►Support integrated programmes or projects addressing DRR and multiple issues identified as compound risk factors (e.g. DRR / climate adaptation / food security) ►Explore how innovative funding can be mobilised for the benefit of both DRR and adaptation |

EU kommer att stödja en koppling mellan katastrofförebyggande och dessa olika frågor i syfte att göra allt sitt stöd mer enhetligt och förbättra dess motståndskraft mot katastrofer, liksom för att dra bättre nytta av eventuella synergieffekter. EU kommer framför allt att se till att det görs lämpliga kopplingar mellan naturresurser och miljöprogram, inbegripet initiativ som GCCA (global klimatförändringsallians), kommissionen och rådets generalsekretariats och kommissionens gemensamma dokument om klimatförändring och internationell säkerhet[20] och EU:s handlingsplan för klimatförändringar inom ramen för utvecklingssamarbetet[21]. En koppling mellan katastrofförebyggande och strategier för anpassning till klimatförändringar gör att man kan undvika överlappning när det gäller insatser och institutioner.

4.5. Strengthen disaster preparedness for effective response at all levels

EU kommer att vidta följande åtgärder: ►Stödja integrationen av katastrofförebyggande när det gäller faktorer som utgör en bakomliggande riskfaktor för katastrofer. ►Undersöka hur man kan koppla katastrofförebyggande och anpassning till klimatförändringar till varandra på ett tydligare och mer harmoniskt sätt. ►Stödja integrerade program och projekt rörande katastrofförebyggande och frågor som identifierats som riskfaktorer (t.ex. katastrofförebyggande/anpassning till klimatförändringar/ tryggad livsmedelsförsörjning). ►Undersöka innovativa finansieringsformer för katastrofförebyggande och anpassning till klimatförändringar. |

Preparedness may involve many types of activities, such as contingency planning, stockpiling of equipment and supplies, emergency services and standby arrangements, communications, information management and coordination arrangements, capacity building in communities at risk and their institutions, personnel training, community drills and exercises, and public education.

4.5. Förbättra beredskapen inför katastrofer så att insatsförmågan ökas på alla nivåer

Preparedness activities also link naturally with response and recovery activities. In this sense they provide a good opportunity for ensuring coherence between disaster management activities, often falling within the remit of civil protection organisations and to ensure coherence and complementarity between the humanitarian and development spheres for example through developing or expanding national capacity to conduct post-disaster damage and needs assessments and to prepare plans for recovery and reconstruction from a DRR perspective.

Beredskap kan innebära många olika slags aktiviteter, t.ex. katastrofplaner, lagring av utrustning och förnödenheter, räddningstjänst och jourverksamhet, kommunikationer, system för hantering och samordning av information, kapacitetsuppbyggnad för riskbenägna samhällen och deras institutioner, utbildning av personal, övningar och information till allmänheten.

Effective preparedness plans and organization also help to cope with the many small and medium-sized disasters that repeatedly occur in so many communities. Support for enabling communities to help themselves in the event of a disaster and financial preparedness in order to be able to absorb the effects of a disaster without creating undue macro-economic or budgetary problems is vital for sustainable poverty reduction. Governments could provide incentives/support to promote responsible corporate behaviour and public-private partnerships, which are particularly important to developing (affordable) insurance mechanisms against disasters.

Beredskapsåtgärder hänger dessutom naturligt samman med katastrofinsatser och återuppbyggnad. De erbjuder därmed en god möjlighet att skapa samstämmighet mellan olika katastrofhanteringsåtgärder, vilka ofta genomförs av civilskyddsorganisationer, och att skapa samstämmighet och komplementaritet mellan humanitära åtgärder och utvecklingsbistånd, t.ex. genom att utveckla eller utöka den nationella förmågan att genomföra efterhandsutvärderingar av skada och återuppbyggnadsbehov och att utarbeta planer för ekonomisk återhämtning och återuppbyggnad, i vilka det tas hänsyn till katastrofförebyggande.

The EU will: ►Support community-based preparedness programmes ►Support the development of preparedness and contingency plans that are informed by the latest risk assessments ►Promote the integration of DRR into disaster response and recovery processes ►Promote risk sharing and transfer mechanisms |

Effektiva beredskapsplaner och organisation är dessutom till nytta när det gäller att hantera de många små och medelstora katastrofer som regelbundet inträffar i många samhällen. Stöd till samhällen så att de kan klara sig själva vid en eventuell katastrof och skaffa sig den ekonomiska beredskap som krävs för att de ska kunna absorbera effekterna av en katastrof utan att skapa otillbörliga makroekonomiska och budgetmässiga problem har stor betydelse för en hållbar fattigdomsbekämpning. Regeringar skulle kunna ge incitament och stöd som uppmuntrar till socialt ansvarstagande hos företag och till offentlig-privata partnerskap, vilka är särskilt viktiga för att man ska kunna utveckla försäkringsmekanismer (till rimliga priser) mot katastrofer.

5. IMPLEMENTATION OF THE STRATEGY

EU kommer att vidta följande åtgärder: ►Stödja lokalt förankrade katastrofberedskapsprgram. ►Stödja utarbetandet av beredskaps- och katastrofplaner som grundar sig på de senaste riskbedömningarna. ►Främja integrationen av katastrofförebyggande i katastrofinsatser och återuppbyggnadsprocesser. ►Främja mekanismer för delning och överföring av risker. |

5.1. Implementation priorities

5. GENOMFÖRANDET AV STRATEGIN

The EU will support the full implementation of the strategy making use of its wide experience with DRR. However, it is suggested that a quick start be made in the below areas where the EU has a comparative advantage:

5.1. Prioriteringar för genomförandet

- Political dialogue on DRR . The EU will launch a political dialogue on DRR with all developing regions and countries in existing fora, including in support of advancing climate change negotiations on a UNFCCC post-2012 arrangement. The EU will further aim for a coordinated presence at the 2nd Global Platform for DRR in June 2009.

EU kommer att verka för att strategin genomförs fullt ut och därvid göra bruk av sin stora erfarenhet av katastrofförebyggande. Det föreslås emellertid att man snabbt påbörjar genomförandet inom följande områden där EU har en komparativ fördel:

- Regional Action Plans on DRR. The EU will support the development and implementation of DRR action plans in disaster-prone regions. These could be implemented partly by up-scaling existing EU DRR projects and programmes, building on developing countries’ strategies and priorities. They should also complement and support adaptation initiatives such as the GCCA. It is suggested to start with an Action Plan for the Caribbean to support inter alia the implementation of the Comprehensive Disaster Management Strategy[22]. Others should follow, e.g. for Latin America, South-East Asia, Africa and the Pacific.

- Politisk dialog om katastrofförebyggande . EU kommer att inleda en politisk dialog om katastrofförebyggande med alla utvecklingsregioner och länder inom befintliga forum, bland annat i syfte att åstadkomma framsteg i klimatförändringsförhandlingarna om den ordning som ska gälla inom ramen för UNFCCC efter 2012. EU strävar dessutom efter att samordna sina insatser vid den andra globala plattformen för katastrofförebyggande i juni 2009.

- Integration of DRR into EU and developing country policies and planning and support for key national DRR investment. The EU will integrate DRR into EU development cooperation, humanitarian response and recovery efforts, making full use of best integration practice and tools developed by the Commission and individual Member States, including those for the environment and climate change and civil protection authorities. The Commission will use the next mid-term review of country and regional strategy papers as an entry point for having DRR considerations fully integrated in its development assistance, where appropriate, in the next programming cycle starting in 2012.

- Regionala handlingsplaner för katastrofförebyggande. EU kommer att stödja utarbetandet och genomförandet av handlingsplaner för katastrofförebyggande i katastrofbenägna regioner. Dessa kan genomföras delvis genom utvidgning av EU:s befintliga projekt och program för katastrofförebyggande, vilka grundar sig på utvecklingsländernas strategier och prioriteringar. De bör även komplettera och stödja anpassningsinitiativ som t.ex. den globala klimatförändringsalliansen. Det föreslås att man börjar med en handlingsplan för Västindien för att stödja bland annat genomförandet av den övergripande strategin för katastrofhantering[22]. Denna handlingsplan bör följas av andra, t.ex. för Latinamerika, Sydostasien, Afrika och Stillahavsområdet.

- The EU will also support the integration of DRR into developing countries’ national policies and planning, including relevant sector policies and strategies, particularly Poverty Reduction Strategy Papers (PRSPs), disaster-sensitive sectors, and relevant cross-cutting issues. The EU will coordinate its support for key DRR investment already identified and planned for in such national frameworks.

- Integration av katastrofförebyggande i EU:s politik för utvecklingsländerna och planering och stöd till viktiga nationella investeringar i katastrofförebyggande. EU kommer att integrera katastrofförebyggande i sitt utvecklingssamarbete och sina humanitära insatser och återuppbyggnadsinsatser och kommer för detta ändamål att använda sig av de verktyg som tagits fram av kommissionen och enskilda medlemsstater, inbegripet sådana som avser miljön, klimatförändringar och civilskydd. Kommissionen kommer att använda nästa halvtidsöversyn av land- och regionstrategidokumenten som en utgångspunkt för att få katastrofförebyggande att vid behov ingå som en del av allt utvecklingsbistånd från och med den programplaneringscykel som startar 2012.

5.2. EU collaboration, complementarity and coordination

- EU kommer även att verka för att katastrofförebyggande integreras i utvecklingsländernas nationella strategier och planering, inbegripet strategier för relevanta sektorer, särskilt strategidokument för fattigdomsbekämpning, katastrofkänsliga sektorer och relevanta övergripande frågor. EU kommer att samordna sitt stöd till viktiga investeringar i katastrofförebyggande som redan identifierats och planerats inom en nationell ram.

The EU will implement the strategy in the spirit of the Paris Declaration on Aid Effectiveness and the EU code of conduct on division of labour: building on active coordination mechanisms; increasing EU policy dialogue on DRR in developing countries while supporting national and local ownership striving to bridge institutional gaps that exist between DRR as a development, a humanitarian and a climate change issue; actively promoting strong in-country and regional coordination between donors and governments with particular emphasis on EU coordination and harmonising methodologies.

5.2. Samarbete, komplementaritet och samordning inom EU

At headquarters, the EU will coordinate its efforts with other major policy-setting processes, instruments and programmes[23], both across the EU and working with regional and international organisations, non-EU donors, international and community NGOs, the Federation of the Red Cross and Red Crescent, the World Bank, the UN and the ISDR system.

EU kommer att genomföra strategin i andan av Parisförklaringen om biståndseffektivitet och EU:s uppförandekod om arbetsfördelning inom utvecklingspolitiken. Detta innebär att man använder sig av mekanismer för aktiv samordning och stärker EU:s dialog om katastrofförebyggande i utvecklingsländerna, samtidigt som man stödjer nationellt och lokalt ägarskap för att överbrygga de institutionella luckor som finns mellan katastrofförebyggande som en utvecklingsfråga, humanitär fråga och klimatförändringsfråga och aktivt främjar en god samordning, både inom länder och regionalt, mellan givare och regeringar, med särskild tonvikt vid EU:s samordnings- och harmoniseringsmetoder.

To take forward the political dialogue on DRR, oversee the implementation of the strategy and foster coordination and alignment of EU support, the Commission will set up an EU DRR Steering Group (SG) including the Commission and EU Member States. This SG will:

Vid huvudkontoret kommer EU att samordna sina insatser med andra viktiga politiska beslutsprocesser, instrument och program[23]. Detta gäller både på EU-nivå och i samarbetet med regionala och internationella organisationer, givare utanför EU, internationella och lokala icke-statliga organisationer, Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen, Världsbanken, FN och ISDR-systemet.

- In 2009, develop an Implementation Plan to clarify the key actions, responsibilities, main instruments and the sequencing of implementation for the priorities listed in para 5.1. In 2011, review this in order to take forward implementation of the remainder of the Strategy.

För att fördjupa den politiska dialogen om katastrofförebyggande, övervaka genomförandet av strategin och främja samordning och anpassning av EU:s stöd kommer kommissionen att inrätta en EU-styrgrupp för katastrofförebyggande i vilken kommissionen och medlemsstaterna ingår. Denna styrgrupp kommer att vidta följande åtgärder:

- Promote the setting up of DRR networks in disaster-prone countries and regions to exchange information and experience and promote opportunities for collaboration and enhanced implementation of the Strategy.

- Utarbeta en genomförandeplan under 2009 som har till syfte att klargöra de viktigaste åtgärderna, uppgifterna, de viktigaste instrumenten och ordningsföljden för genomförandet när det gäller de prioriteringar som anges i punkt 5.1. Denna plan ska ses över 2011 för att underlätta genomförandet av strategin.

- Establish a forum for regular consultation and exchange with civil society, NGOs and national and regional representatives.

- Främja inrättandet av nätverk för katastrofförebyggande i katastrofbenägna länder och regioner för att utbyta information och erfarenheter och underlätta samarbete och ett förbättrat genomförande av strategin.

- Establish an appropriate framework to monitor progress and financing, and evaluate the implementation of the strategy.

- Inrätta ett forum för regelbundna samråd och utbyten med det civila samhället, icke-statliga organisationer och nationella respektive regionala företrädare.

5.3. EU funding instruments[24]

- Inrätta en lämplig ram för övervakning av fortskridandet och finansieringen och för utvärdering av strategins genomförande.

The EU will implement the strategy using the full range of funding instruments at its disposal and in the context of the EU target of raising Official Development Assistance (ODA) to 0.56% of GNP by 2010[25]. Indeed, several Member States and the Commission[26] are currently scaling up funding for DRR within existing financial frameworks. Although the present communication does not have any additional financial implications and the actions will be financed within the existing financial framework 2007-20013, it provides the framework for ensuring that existing instruments are complementary and are used to best effect, including better inter-linking of DRR funding from development and humanitarian instruments.

5.3. EU:s finansieringsinstrument[24]

As to the EC, its main funding sources include the European Development Fund (EDF) and instruments of the EC general budget[27]. Individual DRR allocations are set out in Country and Regional Strategy Papers for all developing regions, intra-ACP programmes, Drought Preparedness and DIPECHO programmes in the humanitarian aid context, and in thematic programmes on food security and environment/natural resources. For example, €180 million has been proposed to be allocated to DRR under 10th EDF intra-ACP resources.[28] The Commission will explore a better integrated articulation between the above. The 7th Research Framework Programme (FP7) and the Commission’s Joint Research Centre also support a substantial amount of hazard- and disaster-related research and tools.

EU kommer att genomföra strategin med hjälp av alla de finansieringsinstrument som står till dess förfogande och med hänsyn tagen till målet att EU ska ge 0,56 % av sin BNP till offentligt utvecklingsbistånd senast 2010[25]. Flera medlemsstater och kommissionen[26] håller för närvarande på att öka sina anslag till katastrofförebyggande inom de befintliga budgetramarna. Även om detta meddelande inte har någon ytterligare påverkan på gemenskapens budget och åtgärderna kommer att finansieras inom budgetramen för 2007–2013 tillhandahåller det en ram som säkerställer att befintliga instrument kompletterar varandra och används på ett ändamålsenligt sätt, vilket inbegriper en förbättrad samordning av medlen till katastrofförebyggande från instrumenten för utvecklingsbistånd respektive instrumenten för humanitärt bistånd.

The EU will also explore ways of mobilising innovative funding, additional to existing ODA, for the benefit of both DRR and climate change adaptation. The Global Climate Financing Mechanism, currently being developed by the Commission, could be one such instrument.

Eftersom EU:s huvudsakliga finansieringskälla är Europeiska utvecklingsfonden (EUF) och instrument inom ramen för gemenskapens allmänna budget[27]. Individuella anslag till katastrofförebyggande anges i land- och regionstrategidokumenten för alla utvecklingsregioner, AVS-interna program, program för beredskap inför torrperioder, Dipechoprogrammet inom ramen för humanitärt bistånd samt i tematiska program om livsmedelstrygghet och miljö/naturresurser. Till exempel har 180 miljoner euro anslagits till katastrofförebyggande inom ramen för tionde EUF:s medel för samarbete mellan AVS-länderna[28]. Kommissionen kommer att undersöka hur man skulle kunna förbättra kopplingen mellan anslagen ovan. Sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling och kommissionens gemensamma forskningscentrum tillhandahåller också en betydande mängd risk- och katastrofrelaterad forskning och verktyg.

[1] Adopted at the World Conference on Disaster Reduction.

EU kommer även att undersöka vilka möjligheter det finns att använda innovativa finansieringskällor som komplement till det befintliga offentliga utvecklingsbiståndet både när det gäller katastrofförebyggande och anpassning till klimatförändringar. Den globala klimatfinansieringsmekanism som för närvarande håller på att utarbetas av kommissionen skulle kunna vara ett sådant instrument.

[2] Commission communication on a Community approach on the prevention of natural and man-made disasters (COM(2008)xx).

[1] Antagen vid världskonferensen om katastrofförebyggande.

[3] Collaborating Centre for Research on the Epidemiology of Disasters.

[2] Kommissionens meddelande om en gemenskapsstrategi för förebyggande av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan (KOM(2008) xxx).

[4] DFID (2006): Reducing the Risk of Disasters .

[3] WHO-samarbetscentret Collaborating Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (centret för forskning om spridningsmönster för katastrofer).

[5] Idem.

[4] DFID (2006): Reducing the Risk of Disasters.

[6] IPCC (2007): 4th Assessment Report.

[5] Samma som föregående.

[7] ISDR (2004): Living with Risk: A global review of disaster reduction initiatives .

[6] IPCC (2007): 4th Assessment Report :

[8] ADRC (2001) .

[7] ISDR (2004): Living with Risk: A global review of disaster reduction initiatives.

[9] DFID (2006): Reducing the Risk of Disasters.

[8] ADRC (2001) .

[10] Only governments could adopt the Hyogo Framework, which is why the Commission has not formally adopted it.

[9] DFID (2006): Reducing the Risk of Disasters.

[11] ISDR: Global Review 2007.

[10] Kommissionen har inte formellt antagit Hyogo-handlingsplanen, eftersom den endast kan antas av regeringar.

[12] UNFCCC (2007), Bali Action Plan, decision 1/CP.13

[11] ISDR: Global Review 2007.

[13] Tearfund (2007): Institutional donor progress with mainstreaming DRR.

[12] UNFCCC (2007), Bali-handlingsplanen och beslut 1/CP.13.

[14] Commission communications on Reinforcing the Union's disaster response capacity (COM(2008)130); Building a Global Climate Change Alliance between the European Union and poor developing countries most vulnerable to climate change (COM(2007)540); Reinforcing EU disaster and crisis response in third countries (COM(2005)153), the joint High Representative and Commission paper on Climate and international security (S113/08) and the Commission Staff Working Paper on Disaster Preparedness and Prevention (2003).

[13] Tearfund (2007): Institutional donor progress with mainstreaming DRR .

[15] OECD/DAC list of ODA recipients.

[14] Kommissionens meddelande om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer (KOM(2008) 130), Att skapa en global klimatförändringsallians mellan Europeiska unionen och de fattiga utvecklingsländer som är mest utsatta för klimatförändringar (KOM(2007) 540), Förstärkning av EU:s katastrof- och krishantering i tredjeländer (KOM(2005) 153), den höge representantens och kommissionens gemensamma dokument om klimatförändring och internationell säkerhet (S113/08) och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om katastrofberedskap och katastrofförebyggande (2003).

[16] To be further identified through risk analysis at the relevant levels and resulting vulnerabilities and specific needs.

[15] OECD/DAC:s förteckning över mottagare av offentligt utvecklingsbistånd.

[17] Biological, geophysical or hydro-meteorological.

[16] Dessa kommer att identifieras närmare genom en riskanalys på de relevanta nivåerna och på grundval av sårbarhet och särskilda behov.

[18] In such situations, linking DRR to crisis prevention and response efforts will be important.

[17] Biologiska, geofysiska och hydrometeorologiska risker.

[19] UN/WB/EC common Platform for action for "Post-Crisis Assessments and Recovery Planning" in post disasters (PDNA) scenarios.

[18] I dessa situationer är det viktigt med en koppling mellan katastrofförebyggande och krisförhindrande och krishantering.

[20] (S113/08)

[19] FN:s, Världsbankens och EG:s gemensamma plattform för utvärdering efter kriser och planering av återuppbyggnad ( Post-Crisis Assessments and Recovery Planning ) som ska användas i skedet efter en katastrof.

[21] Council document 15164/04.

[20] (S113/08)

[22] The Eastern Caribbean countries are among the 10 most disaster-prone countries in the world. An Action Plan for the Caribbean should also be closely linked to the implementation of the Cariforum–EU Declaration on Climate Change and Energy (05/08).

[21] Rådets dokument 15164/04.

[23] Such as the WB's GFDRR and UNDP-led disaster reduction and country climate adaptation efforts.

[22] Länderna i östra Västindien är bland de tio mest katastrofbenägna länderna i världen. En handlingsplan för Västindien bör dessutom ges en nära koppling till genomförandet av den förklaring om klimatförändringar och energi som gjorts av Cariforum och EU (05/08).

[24] Annex II.

[23] Till exempel Världsbankens globala fond för katastrofförebyggande och insatser för katastrofförebyggande som leds av FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och ländernas egna insatser för att anpassa sig till klimatförändringarna.

[25] Target reconfirmed in Doha 2008.

[24] Bilaga II.

[26] Commitments in 2006 : €39.95 million, and in 2007: €65.06 million, from Dipecho, Greater Horn of Africa and EDF resources.

[25] Detta mål bekräftades i Doha 2008.

[27] Instruments for: i) development cooperation, ii) humanitarian aid, iii) stability, iv) European Neighbourhood and Partnership.

[26] Åtaganden 2006: 39,95 miljoner euro, och för 2007: 65,06 miljoner euro från medel som anslagits till Dipecho, Afrikas horn och EUF.

[28] Multi-annual intra-ACP programme to be adopted in February 2009.

[27] Instrument för i) utvecklingssamarbete, ii) humanitärt bistånd, iii) stabilitet, iv) Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

[28] Flerårigt AVS-internt program som ska antas i februari 2009.