[pic] | COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES |

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Brussels, 6.11.2007

Bryssel den 6.11.2007

COM(2007) 649 final

KOM(2007) 649 slutlig

COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Stepping up the fight against terrorism

Upptrappning av kampen mot terrorism

COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Stepping up the fight against terrorism

Upptrappning av kampen mot terrorism

I. The threat

I. Hotbilden

Terrorism today is international in nature. While substantial progress has been made against terrorist threats worldwide and in the EU, there remains a global threat from international terrorism. Terrorist structures continue to adapt to global counter-terrorist efforts. Terrorist groups can be scattered in different countries and work across traditional country borders, exploiting the great potential of communications technologies such as the internet and mobile telephony for their own malicious purposes. The internet is commonly used by terrorist for propaganda communication, training, indoctrination, recruitment, and fund-raising. Certain terrorist organisations also use the Internet to plan operations and publicize claimed attacks.

Terrorism är idag en internationell företeelse. Stora framsteg har gjorts i kampen mot terrorismen i EU och övriga världen, men den internationella terrorismen utgör fortfarande ett globalt hot. Terrororganisationer fortsätter att motarbeta globala insatser mot terrorism. Terroristgrupper kan finnas i flera olika länder, arbeta tvärs över traditionella nationella gränser och utnyttja den stora potential som IT, Internet och mobiltelefoni erbjuder för sina egna syften. Internet brukar användas för propaganda, utbildning, indoktrinering, rekrytering och finansiering. Vissa terrororganisationer använder Internet för att planera attacker och ta på sig ansvaret för utförda attacker.

This threat poses a significant challenge to the European Union and its Member States. Europol and Eurojust can – and should – play a role in addressing this threat, but cooperation between the Member States and their national services is crucial. Such cooperation has improved enormously in the last years as a result of the shared common threat.

Terrorhotet ställer EU och dess medlemsstater inför en stor utmaning. Europol och Eurojust kan och bör delta i detta arbete, men det viktigaste är att medlemsstaterna och deras nationella instanser samarbetar. Samarbetet har förbättrats enormt på senare år, som ett resultat av det hot vi står inför.

Terrorists will strike whenever, wherever and with whatever they think they will have the most impact. Today chemical, biological, radiological and nuclear weapons exist. Apart from nuclear material, these are relatively inexpensive and traditional military machinery is largely ineffective to counter them.

Terrorister kan slå till när, var och hur som helst och väljer det sätt som får störst effekt för deras syften. Idag måste vi också hantera kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Frånsett radioaktivt material är sådana vapen relativt billiga och svåra att rå på med traditionella militära metoder.

We cannot be complacent. The behaviour of the inhabitants of our cities where terrorists have struck in recent years is an example for us all. By remaining resilient they are continuing to enjoy and uphold the fundamental rights on which our societies are based while knowing that radical elements might be plotting an attack. We have to find a balance between being aware of this risk, taking adequate and proportionate measures to prevent it from materialising, and not letting it overwhelm our daily lives. Causing disruptions to society is a key aim of terrorists.

Vi kan alltså inte slå oss till ro, men en god förebild för oss alla är de stadsbor som upplevt terroristangrepp på senare år. De har visat prov på flexibilitet och fortsatt att åtnjuta och värna om de grundläggande fri- och rättigheter som våra samhällen bygger på, trots att de är medvetna om att radikala grupper kanske planerar nya attacker. Vi måste hitta en balanserad riskmedvetenhet och vidta lämpliga och proportionerliga förebyggande åtgärder. Samtidigt får vi inte låta detta ta över vår vardag, eftersom ett av terroristernas huvudsyften ju är att störa samhällsron.

II. The context of EU action: key measures

II. Bakgrunden till EU:s insatser och huvudsakliga åtgärder

The European Union supports the Member States in facing the global threat. Protecting our citizens can succeed only by acting together to deal with this common concern. We should not expect to feel secure without taking some responsibility for providing security.

Europeiska unionen hjälper medlemsstaterna att bemöta globala hot. För att skydda medborgarna måste vi agera tillsammans för att bemöta gemensamma problem. Vi kan inte känna oss säkra om vi inte tar ansvar för vår säkerhet.

Europe has therefore been a producer of security and can, and should, continue to do more. We cannot take our values and our way of life for granted – they are a delicate fabric that has to be continuously safeguarded. Terrorism must be fought in full respect of fundamental rights. Terrorists threaten our fundamental rights. The Commission is fully committed to protecting and promoting fundamental rights. Within their scope, we should develop necessary and lawful security measures.

EU har ställt garantier för säkerheten, och både kan och bör fortsätta arbetet. Vi kan inte ta våra värderingar och livsstil för givna – de är sköra och måste värnas. Terrorism måste bekämpas med full respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna, som ju hotas av terroristerna. Kommissionen är djupt engagerad i att skydda och främja de grundläggande rättigheterna. Det är inom denna ram som vi bör ta fram nödvändiga och lagliga säkerhetsåtgärder.

Across the EU we must unite against terrorism. We must work in solidarity. Terrorism threatens us all - our security, way of life and ideals. We need a common response to a shared challenge.

Alla inom EU bör samarbeta mot terrorismen. Vi bör samarbeta solidariskt eftersom terrorismen hotar oss alla – vår säkerhet, vår livsstil och våra värderingar. Vi bör ta gemensamt ansvar för att bemöta ett gemensamt problem.

Terrorist threats should mostly be addressed at national level – even in the knowledge that the current threat is mostly international. Work at EU level complements these efforts and is built around prevention, protection, prosecution and responding if an attack occurs. These four elements form the core of the EU Counter terrorism strategy, which was adopted first in 2001 and updated most recently in December 2005. The Action Plan to implement on the strategy was updated last in the spring of 2007.

Terroristhot brukar bemötas nationellt – även om vi vet att många av dagens hot är internationella. Insatserna på EU-nivå kompletterar det övriga arbetet och bygger på att förebygga, skydda, förfölja och agera mot potentiella attacker. Dessa fyra byggstenar utgör grunden i EU:s strategi för kampen mot terrorism som antogs 2001 och senast uppdaterades i december 2005. Handlingsplanen för strategin uppdaterades under våren 2007.

Since terrorism is a global phenomenon, the EU also cooperates closely with partner countries and international organisations regarding counter-terrorism legislation, law enforcement and judicial cooperation. The fight against terrorism in its various facets is a standing agenda item in Justice and Home Affairs Ministerial meetings with strategic partners and in other fora such as the UN and the G8. This cooperation has notably resulted in agreements with the United States and Canada on the transfer of Passenger Name Record data allowing to better identify terrorism treats to security, while ensuring protection of personal data. The EU is a major provider of technical assistance to third countries world wide helping them to implement the UN Security Council Resolution 1373 (2001).

Eftersom terrorism är ett globalt fenomen har EU även ett nära samarbete med partnerländer och internationella organisationer när det gäller lagstiftning mot terrorism och samarbete mellan polis och domstolar. Kampen mot terrorismen i olika skepnader är ett stående inslag på dagordningen när ministrarna i rådet (rättsliga och inrikes frågor) möter strategiska partners och även i andra sammanhang, såsom i FN och vid G8-möten. Samarbetet har bland annat lett till avtal med USA och Kanada om överlämnande av passageraruppgifter för att lättare identifiera terrorister som hotar säkerheten, samtidigt som skyddet av personuppgifter garanteras. EU är en av världens största tillhandahållare av tekniskt bistånd till tredjeland för att genomföra FN:s säkerhetsråds resolution nr 1373 (2001).

The EU Counter Terrorism Strategy defines the way in which the EU can contribute to the fight against terrorism. Key measures identified in the Strategy include:

EU:s strategi för kampen mot terrorism fastställer hur EU kan bidra till kampen mot terrorism. Nyckelåtgärder enligt strategin är bland annat

- Stopping violent radicalisation;

- Stoppa radikalisering i förening med ökat våld

- Protecting our critical infrastructure;

- Skydda kritisk infrastruktur

- Improving the exchange of information between national authorities and cooperation between all stakeholders when appropriate;

- Förbättra informationsutbytet mellan nationella myndigheter och samarbetet mellan alla aktörer när så är lämpligt

- Reacting to non conventional threats;

- Reagera på icke konventionella hot

- Improving the detection of threats;

- Bli bättre på att upptäcka hot

- Depriving terrorists of financial resources;

- Strypa terroristernas finansiering

- Supporting victims;

- Stödja terrorismens offer

- Research and technological development.

- Främja forskning och teknisk utveckling.

The Commission has suggested a framework in June 2006 on how to evaluate the policies in the field of Freedom, Security and Justice[1]. Evaluating counter-terrorism policies is particularly decisive given the possibility of changed threat assessments and the impact of policy on fundamental rights and operation of markets. The Commission will continuously evaluate adopted counter-terrorism policies and the measures put forward in the package adopted today.

Kommissionen lade i juni 2006 fram en ram för att utvärdera politiken för frihet, säkerhet och rättvisa.[1] Det är särskilt viktigt att utvärdera insatserna mot terrorismen eftersom hotbilden förändras och politiken påverkar såväl de grundläggande fri- och rättigheterna som ekonomin. Kommission kommer kontinuerligt att utvärdera den politik som drivs mot terrorism och de åtgärder som föreslås i dagens paket.

1. VIOLENT RADICALISATION

RADIKALISERING I FÖRENING MED ÖKAT VÅLD

Understanding the motivations behind terrorist activity is a key part of prevention. The Commission is in the process of developing a policy on identifying and addressing the factors contributing to violent radicalisation[2]. Research into this complex area is important and the Commission funds studies, conferences, and projects to share experience and better understand the issue. For example studies on the factors triggering violent radicalisation, the ideologies of radicals and the recruiting methods used to mobilise support for terrorism have been commissioned this year. All these activities takes place within the context of the specific EU Anti-radicalisation Strategy and Action Plan. The Strategy recalls that "The Commission supports this through channelling its policies effectively, including through the investment of funds for research, the organisation of conferences, support for education and inter-cultural engagement, and monitoring at the pan-EU level".

En förutsättning för att förebygga terrorism är att förstå vad som utlöser den. Kommissionen håller på att utarbeta en politik för att kunna identifiera och hantera faktorer som bidrar till radikalisering i förening med våld.[2] Det är viktigt att forska i dessa komplexa frågor och kommissionen finansierar undersökningar, konferenser och projekt som ska bidra till erfarenhetsutbyte och en bättre förståelse av frågorna. Man har bland annat beställt undersökningar av vilka faktorer som utlöser radikalisering i förening med våld och vilka rekryteringsmetoder som används som grogrund för terrorism. Arbetet bedrivs inom ramen för EU:s särskilda strategi och handlingsplan för att bekämpa radikalisering. I strategin sägs att ”[k]ommissionen stöder detta genom att på ett effektivt sätt kanalisera sin politik, bland annat genom investering av medel för forskning, anordnande av konferenser, stöd till utbildning och interkulturellt engagemang och övervakning på alleuropeisk nivå”.

2. CRITICAL INFRASTRUCTURE PROTECTION

SKYDD AV KRITISK INFRASTRUKTUR

Protecting our critical infrastructure, such as our roads, railways, bridges, information and communication infrastructures and power stations, is crucial. Such infrastructure is highly interdependent within the EU and globally: the level of security of any individual State depends on the security provided by others.

Det är av yttersta vikt att vi skyddar kritisk infrastruktur, såsom vägar, järnvägar, broar, informations- och kommunikationsnät samt kraftstationer. Den kritiska infrastrukturen är tätt sammanvävd inom EU och globalt. Därför är också enskilda staters säkerhetsnivå beroende av andras säkerhet.

The EU adds value by establishing minimum standards for security and eliminating, as far as possible, weak links and vulnerabilities[3]. Action at EU level supports Member States, while respecting the principle of subsidiarity. Ultimately it is the responsibility of each Member State to manage arrangements for the protection of critical infrastructures within their national borders.

EU ger ett mervärde genom att fastställa miniminormer för säkerhet och så långt som möjligt undanröja svaga och sårbara punkter[3]. Åtgärder på EU-nivå ger stöd till medlemsstaterna samtidigt som subsidiaritetsprincipen följs. Det är i slutändan varje medlemsstat som ansvarar för hanteringen av skyddet av kritisk infrastruktur inom det egna landets gränser.

A proposal for a general policy framework on Critical Infrastructure Protection is being discussed in Council and the Commission is hopeful that results will be achieved soon. This should allow us to focus on the assets and sectors that need greater attention.

Rådet håller på att diskutera ett förslag till en allmän ram för skydd av kritisk infrastruktur och kommissionen hoppas att det arbetet kommer att ge resultat inom kort. Då skulle vi kunna inrikta oss på andra tillgångar och sektorer som pockar på uppmärksamhet.

3. URBAN TRANSPORT SECURITY

SÄKERHET I STADSTRAFIKEN

In reply to the call by EU Heads of State and Government[4], the Commission has assessed how the European Community can best contribute towards securing European urban transport[5] from terrorist attacks.

På uppmaning från EU:s stats- och regeringschefer[4] har kommissionen bedömt hur EU på bästa sätt kan bidra till att skydda stadstrafiken i EU[5] mot terrorattacker.

Improving security in urban transport systems, whilst maintaining a full and unrestricted service, is extremely challenging. With very few exceptions, the equipment and infrastructure supporting urban transport were not originally selected or constructed with security considerations in mind. To reach improved security levels for European urban transport systems, a close cooperation between Member States and all the national authorities and operators involved is necessary at a European level. To facilitate such cooperation, the Commission will set up a specific Urban Transport Security Expert Working Group, which will work in close association with other specific workgroups set up under the general policy framework on Critical Infrastructure Protection. The background to this particular action can be found in the Annex to this Communication.

Det är en stor utmaning att förbättra säkerheten i stadstrafiken och samtidigt bibehålla en fullödig och komplett servicenivå. Den utrustning och infrastruktur som används i stadstrafiken har ytterst sällan valts utifrån säkerhetskriterier. För att öka säkerheten i stadstrafiken i EU krävs ett nära samarbete på EU-nivå mellan medlemsstaterna och berörda nationella myndigheter och aktörer. För att underlätta kontakterna kommer kommissionen att inrätta en särskild arbetsgrupp för experter på säker stadstrafik, som ska arbeta nära tillsammans med andra arbetsgrupper som inrättats inom ramen för skydd av kritisk infrastruktur. Bakgrunden till åtgärderna finns i bilagan till det här meddelandet.

4. EXCHANGE OF INFORMATION

INFORMATIONSUTBYTE

Exchange of information – in compliance with fundamental rights including data protection – is essential. The PNR proposal which is part of this package demonstrates it. Much has been done by the Commission. Telecom and internet service providers now have to retain their data, as a consequence of the Data Retention Directive. The principle of availability has made its first step with the Prüm Treaty: soon, all Member States' databases on fingerprints, DNA and vehicle registration will be accessible to the authorities of other Member States.

Det är viktigt att utverka ett informationsutbyte som följer den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter. Det framgår inte minst av det förslag om utbyte av passageraruppgifter som ingår i det här förslagspaketet. Kommissionen har redan kommit en lång bit på väg. Tele- och Internetoperatörer är skyldiga att registrera vissa uppgifter enligt direktivet om lagring av uppgifter. Principen om tillgång till uppgifter fick ett genombrott genom Prümfördraget och snart kommer alla medlemsstaters databaser med fingeravtryck, DNA och fordonsregister att stå öppna för myndigheterna i andra medlemsstater.

The Commission plans to fund activities aimed at making this work or making it work better. Agreement has been reached to give law enforcement authorities access to the Visa Information System (VIS) once it becomes operational. Access to the VIS will allow police and other law enforcement authorities, as well as Europol, to consult data in the Visa Information System. It will store data on up to 70 million people concerning visas for visits to, or transit through, the Schengen Area. These data will include the applicants' photograph and their ten fingerprints. The VIS will become the largest ten finger print system in the world.

Kommissionen planerar att finansiera projekt som ska få detta att fungera eller fungera bättre. En överenskommelse har nåtts om att ge de rättsvårdande myndigheterna tillgång till informationssystemet för viseringar så snart det tas i bruk. Informationssystemet för viseringar kommer att ge polis och andra rättsvårdande myndigheter, däribland Europol, möjlighet att ta del av uppgifterna i systemet. Där lagras uppgifter om 70 miljoner människors viseringsansökningar för inresa till eller transitering genom Schengenområdet. Uppgifterna omfattar sökandens fotografi och avtryck av alla tio fingrar. Informationssystemet för viseringar blir därmed världens största system med tio fingeravtryck.

All these developments need to be underpinned by a robust framework on data protection. The Council is expected to satisfactorily conclude its discussions on the Commission's proposed Framework Decision in this respect by the end of this year.

Utvecklingen kräver ett gediget ramverk för skydd av personuppgifter. Rådet förväntas nå goda resultat i förhandlingarna om kommissionens förslag till rambeslut i frågan före årsskiftet.

5. CHEMICAL, BIOLOGICAL, RADIOLOGICAL AND NUCLEAR ("CBRN") WEAPONS

KEMISKA, BIOLOGISKA, RADIOLOGISKA OCH NUKLEÄRA VAPEN (CBRN)

Although explosives are the weapons most frequently used by terrorists, it is also essential that we stop terrorists from having access to CBRN weapons. Some of these have the capacity to infect thousands of people, contaminate soil, buildings and transport assets, destroy agriculture and infect animal populations and affect the food supply chain. A green paper on bio-preparedness was adopted in July 2007.

Sprängämnen är det vapen som oftast används av terrorister men det är mycket viktigt att vi hindrar terrorister från att få tillgång till kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära vapen. En del av dessa kan infektera tusentals människor, förorena mark, byggnader och transportmedel, slå ut jordbruket, samt påverka djurbesättningar och livsmedelsförsörjningen. En grönbok om bioberedskap antogs i juli 2007.

Workshops with practitioners on law enforcement, health and science are being held to develop a guide to best practices on preparedness and response. The challenge is to bring together authorities active in many different fields: customs, police, the military, bio-industry, health communities, academic institutions and bioresearch institutes. The Commission is also gathering expertise in the radiological and nuclear field. The fear of dirty bombs and nuclear terrorism continues to trouble our society and those responsible for its protection. Terrorists and other criminals have already shown an interest in this. Today’s interconnected economies and societies not only provide the basis for global development and cooperation, they also facilitate the illicit trafficking of radioactive and nuclear materials. The Commission intends to submit a package of policy proposals on CBRN in early 2009.

Workshoppar hålls med personer vid rättsvårdande myndigheter, sjukvården och forskningssamfundet för att ta fram en handbok med god praxis när det gäller beredskap och motåtgärder. Det är en utmaning att föra samman myndigheter som arbetar på så många olika områden, t.ex. polis, militär, bioindustrin, sjukvården, akademiska inrättningar och institut för bioforskning. Kommissionen samlar även experter på strålning och kärnvapen. Rädslan för smutsiga bomber och nukleär terrorism finns kvar i samhället och hos dem som ska skydda det. Terrorister och andra kriminella har redan visat intresse på området. Dagens tätt sammanvävda ekonomier och samhällen ger inte bara grogrund för global utveckling och samarbete utan underlättar också smuggling av radioaktivt och nukleärt material. Kommissionen kommer att lägga fram ett paket med förslag om kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära vapen i början av 2009.

6. DETECTION TECHNOLOGIES

SPÅRNINGSMETODER

Sound, tested, accessible, affordable and mutually recognised detection technologies are an indispensable asset in counter-terrorism work. New technologies should not just be the preserve of the terrorists. Detection tools play a crucial role in the work of security authorities. Working with the private sector is crucial and the Commission is facilitating this. A green paper on detection technologies was published in 2006, and the responses are in the process of being analysed. Detection issues also feature prominently in the EU Action Plan on Explosives, adopted as part of the current package.

Insatserna mot terrorismen förutsätter goda, kontrollerade, lättillgängliga, billiga och ömsesidigt erkända spårningsmetoder. Det är inte bara terroristerna som kan använda sig av ny teknik. Spårningsverktyg är viktiga för säkerhetsmyndigheternas arbete. Det är också viktigt att samarbeta med näringslivet, och kommissionen verkar för att underlätta detta. En grönbok om detektionstekniker offentliggjordes 2006, och remissvaren håller på att analyseras. Spårningsarbetet kommer också att få en framträdande plats i EU:s handlingsplan för sprängämnen, som ingår i det här förslagspaketet.

7. DEPRIVING TERRORISTS OF FINANCIAL RESOURCES

STRYPA FINANSIERINGEN AV TERRORISTER

Efforts have to be maintained, strengthened to deprive terrorists of financial resources. By now, EC legislation is in place, but increasingly there is a need to address broader non-legislative actions, such as transparency measures, to ensure that EU Member States have the tools to fight terrorist financing. The Commission is continuing to work with Member States to improve ways of freezing and confiscating terrorist assets and crime related proceeds, as well as to establish common minimum training standards for financial investigators, and is promoting efficient cooperation among Financial Intelligence Units at EU level.

Insatser för att strypa finansieringen av terrorister bör fortsätta och intensifieras. EU har nu lagstiftning på plats men det finns ett allt större behov av bredare åtgärder som avser annat än lagstiftning, t.ex. bestämmelser om insyn, för att ge EU:s medlemsstater verktyg för att stoppa finansieringen av terrorismen. Kommissionen fortsätter att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att öka möjligheterna att frysa tillgångar eller beslagta tillgångar och vinning av brott. Man vill vidare fastställa gemensamma miniminormer för utbildning av ekobrottsutredare och främja ett effektivt samarbete mellan finansunderrättelseenheter på EU-nivå.

8. VICTIMS OF TERRORISM

TERRORISMENS OFFER

THE COMMISSION IS COMMITTED TO PROMOT ing solidarity with, and assistance to, victims of terrorism.

Kommissionen verkar för solidaritet och stöd till terrorismens offer.

The Commission provides financial assistance[6] to organisations which represent victims' interests. It has financed innovative and cross-border projects with the aim of helping victims get their lives back to the way they were before the terrorist attack - as much as possible.

Kommissionen lämnar ekonomiskt stöd[6] till organisationer som företräder offren. Kommissionen har finansierat innovativa och gränsöverskridande projekt som syftar till att så långt som möjligt hjälpa offren tillbaka till ett normalt liv.

9. RESEARCH AND TECHNOLOGICAL DEVELOPMENT

FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING

In 2004 the Commission launched a three-year “Preparatory Action for Security Research (PASR)” in the field of Security Research. With three annual budgets of € 15 million, the Preparatory Action was a first step towards a new Security theme in the 7th RTD Framework Programme (FP7).

År 2004 startade kommissionen en treårig förberedande åtgärd på området säkerhetsforskning. Åtgärden hade tre årsbudgetar på 15 miljoner euro vardera och var därmed ett första steg på vägen mot att införa säkerhetsfrågorna i det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.

Under PASR, 39 projects[7] have been funded. Building on PASR, the 7th RTD Framework Programme (FP7, 2007-2013) saw a substantial increase of the budget for Security Research to 1,4 billion € including covering topics such as the detection of explosives, the protection against CBRN terrorism, crisis management and the protection of critical infrastructure.

Via den förberedande åtgärden på området säkerhetsforskning har 39 projekt finansierats[7]. Med utgångspunkt i den förberedande åtgärden ökades budgeten för säkerhetsforskning inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning 2007–2013 väsentligt, nämligen till 1,4 miljarder euro. Budgeten omfattade bl.a. spårning av sprängämnen, skydd mot kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär terrorism samt krishantering och skydd av kritisk infrastruktur.

In parallel, a European Security Research and Innovation Forum (ESRIF) has been created[8]. ESRIF will build on the work already done by the Group of Personalities[9] and the European Security Research Advisory Board (ESRAB)[10].

Samtidigt inrättade man ett forum för europeisk säkerhetsforskning och innovation[8]. Forumet bygger vidare på det arbete som redan utförts i högnivågruppen[9] och Europeiska säkerhetsforskningsrådet[10].

The objective of the ESRIF is to support civil security policy-making with the appropriate technology and knowledge base by establishing a mid- and long-term Joint Security Research Agenda that will involve all European stakeholders from both the supply and the demand sides. This agenda should contain a research roadmap based on the future needs of the public and private end-users and the state-of-the-art security technologies.

Forum för europeisk säkerhetsforskning och innovation ska ge beslutsunderlag för civilförsvaret genom att tillhandahålla lämplig teknik och kunskap och utarbeta en gemensam agenda för forskning om säkerhetsfrågor på medellång till lång sikt. Agendan ska omfatta alla aktörer inom EU, både leverantörer och köpare. Agendan bör innehålla en färdkarta för forskningsinsatserna som utgår från vilka framtida behov den offentliga sektorn och enskilda slutanvändare kan ha av högkvalitativ säkerhetsteknik.

The Joint Security Research Agenda will aim to be the reference document for security research programming for the next coming years, at national, regional and industrial level, taking into account the research that will be carried out at European level as decided in the 7th RTD Framework Programme. The Commission will ensure that the necessary links will be established between the different counter-terrorism activities and the appropriate ESRIF Working Groups.

Syftet med en gemensam agenda för säkerhetsforskning är att få en grund för de kommande årens planering av säkerhetsforskningen nationellt, regionalt och i branschen, med hänsyn till den forskning som kommer att bedrivas på EU-nivå enligt det sjunde ramprogrammet för forskning. Kommissionen ska se till att nödvändiga kontakter upprättas mellan de olika instanserna i arbetet mot terrorism samt mellan lämpliga arbetsgrupper inom forumet för europeisk säkerhetsforskning och innovation.

III. A new package of proposals: stepping up the fight against terrorism

III. Ett nytt paket med förslag: upptrappning av kampen mot terrorism

The different elements of the package all respond to clear calls for action by the Commission – mostly from the European Council or JHA Council meetings. The measures proposed are the result of carefully prepared work involving extensive consultations with stakeholders, including member States representatives, NGOs and other public and private bodies. The recent foiled attacks in Germany, Denmark and Austria serve to remind us all that the terrorist threat is unfortunately still real and that further measures are required. In addition to implementing the EU Counter-terrorism strategy, the measures envisaged also contribute to the implementation of the general United Nations Global Counter-terrorism strategy, as adopted by the General Assembly in September 2006.

De olika delarna i paketet avser olika frågor där kommissionen uppmanats att agera – oftast av Europeiska rådet eller av Europeiska unionens råd (rättsliga och inrikes frågor). De åtgärder som föreslås bygger på noggranna förberedelser och omfattande rådfrågningar med aktörer, däribland företrädare för medlemsstaterna, icke-statliga organisationer och andra offentliga och privata organisationer. De senaste attackerna i Tyskland, Danmark och Österrike har påmint oss alla om att terroristhotet tyvärr fortfarande är mycket verkligt och kräver fortsatta insatser. Utöver att genomföra EU:s strategi för kampen mot terrorism är avsikten med de planerade åtgärderna även att genomföra FN:s säkerhetsråds globala strategi mot terrorism, som antogs av generalförsamlingen i september 2006.

This security package aims to improve the security of Europe and face the terrorist threat by:

Säkerhetspaketet ska förbättra säkerheten i EU och hantera terrorhotet på följande sätt:

- Dealing with those who support terrorism. The dissemination of terrorist propaganda, training of terrorists, financing of terrorism, circulation of information on bomb-making and explosives and public provocations to commit terrorist offences should be recognised as crimes and subject to appropriate criminal penalties across the European Union. The proposed amendment of the 2002 Framework Decision will ensure that all Member States define these activities as crimes and apply criminal sanctions, including imprisonment, to their perpetrators. The European Arrest and Evidence Warrants will also have to be used to the full for this purpose.

- Ta itu med dem som stödjer terrorism. Spridning av terrorpropaganda, utbildning av terrorister, finansiering av terrorism, spridning av information om hur man tillverkar bomber eller sprängämnen samt uppvigling till terrordåd bör kriminaliseras och beläggas med straff inom hela EU. Den föreslagna ändringen av rambeslutet från 2002 ska se till att alla medlemsstater kriminaliserar sådana handlingar och tillämpar straffrättsliga påföljder, däribland frihetsstraff. Europeiska arresteringsorder och europeiska bevisupptagningsbeslut kan också användas.

- Practical action to stem the use of explosives. A large number of different actions will be pursued aimed at making it more difficult for terrorist to have access to explosives or precursors to explosives and to enhance the tools available to law enforcement authorities to prevent terrorist attacks using explosives, either commercial or improvised. This includes rapid alert systems on lost and stolen explosives and suspicious transactions, a network of experts on bomb-disposal and de-activation, and the vetting of personnel involved in the explosives industry. Co-operation between the public and private sectors is crucial.

- Vidta konkreta åtgärder mot användning av sprängämnen. Man kan på många olika sätt ge rättsvårdande myndigheter möjligheter att försvåra för terroristerna att få tillgång till sprängämnen eller medel som kan användas för att framställa sådana, för att förebygga terroristattacker med kommersiella eller hemgjorda sprängämnen. Några verktyg är t.ex. ett system för snabb varning om försvunna eller stulna sprängämnen och misstänkta transaktioner, ett nätverk för experter på sprängämnen och desarmering, samt personalkontroll i sprängämnesindustrin. Det är viktigt att den offentliga sektorn och det privata näringslivet samarbetar.

- Establishing a European system for the exchange of Passenger Name Records ("PNR"). Member States must collect these records, process them and, where appropriate, exchange them with others. PNR has been associated mostly with negotiations outside the EU in particular the United States. The Union is at least as much a potential target as the United States. Passenger Name Records are important because past experience shows that many terrorist plots involve travel between the EU and a third country at some stage.

- Inrätta ett europeiskt system för utbyte av passageraruppgifter. Medlemsstaterna är skyldiga att samla in och behandla passageraruppgifter och vid behov lämna dem vidare. Passageraruppgifter förknippas vanligen med stater utanför EU, främst USA. Men EU är minst lika utsatt för hot som USA. Passageraruppgifter är viktiga eftersom erfarenheten visar att många terrordåd i något stadium kräver resor mellan EU och tredjeland.

- The Commission is also adopting its report on the implementation of the present Framework Decision on terrorism . Member States need to act more decisively to put the regime adopted in 2002 into their law to support the work of their police forces, prosecutors and judges.

- Kommissionen håller på att anta en rapport om genomförandet av rambeslutet om terrorism . Medlemsstaterna bör agera mer bestämt för att de åtgärder som antogs 2002 ska införlivas med nationell rätt och stödja det arbete som bedrivs av polis, åklagare och domstol.

Conclusion

Slutsats

We must continue to work at EU level to counter the threat of terrorism, while also duly developing the external dimension of this policy. There is no choice but to do so due to the international and cross border nature of the threat and common interests across the EU as a result of successful EU development. The EU adds value by supporting Member States and addressing cross border issues. It is the Member States which are ultimately responsible for protecting their citizens. Security policy must both seek to protect EU citizens and go hand in hand with respecting fundamental rights. Terrorism is a multifaceted and complex challenge. Work at EU level therefore seeks to address all aspects of the challenge - prevention, protection, prosecution and responding if an attack occurs. The current package demonstrates the European Commission's commitment to continue addressing these challenges and puts another building block in place to strengthen our defences against terrorism.

Vi bör fortsätta arbeta på EU-nivå för att stoppa terrorismen samtidigt som vi utvecklar de externa politiska aspekterna. Vi har inget annat val, eftersom hotet är internationellt och gränsöverskridande, och eftersom det ligger i hela EU:s gemensamma intresse för en god utveckling. EU ger ett mervärde genom att stödja medlemsstaterna och hantera gränsöverskridande frågor. Men det är medlemsstaterna som har det yttersta ansvaret för att skydda sina medborgare. Säkerhetspolitiken ska både skydda unionsmedborgarna och följa grundläggande fri- och rättigheter. Terrorism är en mångfacetterad och komplicerad fråga. Insatserna på EU-nivå inriktas därför på alla aspekter av frågan – att skydda, förebygga, förfölja och agera mot potentiella attacker. Det här paketet med förslag visar Europeiska kommissionens vilja att fortsätta bemöta problemen och stärker skyddet mot terrorism.

ANNEX: Tackling Urban Transport Security

BILAGA

Urban transport is highly complex, involving numerous transport providers, local service industries and millions of daily passengers. It is easily accessible, with multiple stops and interchanges. In terms of security, there is generally no passenger screening and little, if any, access control. In addition, there is a wide variation in terms of threat assessment and vulnerability of different transportation modes. The result of this complexity means that a "one size fits all" approach to security is not appropriate.

Hantera säkerheten i stadstrafiken

Currently, security for urban transport is provided by transport operators, and local and national authorities. Whereas European measures are in place for aviation, maritime transport and international transport of goods, no comparable measures exist for urban transport. In addition, whereas aviation and maritime transport measures can build on rules established in international organisations, neither international organisations nor rules exist for urban passenger transport.

Stadstrafiken är mycket komplex och omfattar flera transportföretag, lokala tjänsteleverantörer och miljontals dagliga resenärer. Trafiken är lättillgänglig och karaktäriseras av många stopp och omstigningsplatser. Ur säkerhetssynpunkt görs vanligen inga passagerarkontroller, och få om ens några inträdeskontroller. Det finns därutöver stora avvikelser när det gäller bedömningen av hotbilden och olika transportmedels sårbarhet. Denna komplexa situation gör att det är olämpligt att försöka få fram en säkerhetsmodell som ska passa alla.

As indicated under point 3 of this Communication, the Commission will set up an Urban Transport Security Expert Working Group to deal with these issues. This will enable an exchange of best practice and lessons learnt – positive and negative – in four key areas: organisational measures ; surveillance and detection ; more resilient equipment and installations ; and incident management . In the longer term, this could lead to commonly agreed security criteria and benchmarks, allowing authorities and operators to carry out self-assessments and to develop security plans.

Idag är det transportföretagen samt de lokala och nationella myndigheterna som har ansvar för säkerheten i stadstrafiken. EU-bestämmelser tillämpas på flygtrafik, havstransporter och internationell transport av gods, men inga jämförbara bestämmelser finns angående stadstrafik. Bestämmelserna om flyg- och havstransporter bygger på bestämmelser som utarbetats i internationella organisationer, men det finns inga internationella bestämmelser om eller internationella organisationer som arbetar med persontransporter i stadstrafik.

The Commission invites each Member State to nominate a national Focal Point who will facilitate the work of the Urban Transport Security Expert Working Group, ensuring its clarity of purpose and the consistency of national contributions, as well as monitoring progress. The Focal Point should be a representative of the Member State's appropriate transport security authority.

I punkt 3 i det här meddelandet anges att kommissionen kommer att inrätta en särskild arbetsgrupp för experter på säker stadstrafik som ska arbeta med dessa frågor. Därmed kan man utbyta goda arbetsmetoder och såväl goda som dåliga erfarenheter på fyra nyckelområden, nämligen organisation, övervakning och spårning, flexibla utrustningar och installationer samt tillbudshantering . På längre sikt kan detta utmynna i gemensamma säkerhetskriterier och normer som ger myndigheter och aktörer möjlighet att göra självutvärderingar och ta fram säkerhetsplaner.

Member States, authorities and operators alike are encouraged to introduce and test new security concepts, technologies and hardware and software solutions. All the lessons learnt can be of greater benefit to the Community if they are shared through the Urban Transport Security Expert Working Group and a European technology ledger or through on-the-job learning initiatives as a result of cooperation between operators. In addition, the Commission will establish a permanent list of on-going publicly-financed research and development projects in this area, encouraging a special emphasis on human factors and new technologies. Representatives will be encouraged to get involved and identify, where appropriate, new security-related research needs.

Kommissionen uppmanar alla medlemsstater att utse en nationell kontaktpunkt som ska underlätta arbetsgruppens arbete, se till att den håller fokus, att de nationella förslagen är konsekventa, och övervaka arbetet. Kontaktpunkten bör finnas vid en av medlemsstatens myndigheter med ansvar för transportsäkerhet.

Finally, the Commission will take appropriate steps to encourage that EU funded urban transport projects contain, where deemed necessary, an adequate security dimension.

Medlemsstaterna, myndigheterna och aktörerna uppmanas att införa och prova ut nya säkerhetskoncept, metoder, datorutrustningar och programvara. Tidigare erfarenheter kan komma andra till del om de utbyts i arbetsgruppen för experter på säker stadstrafik, via ett europeiskt teknikregister eller i samband med fortbildningsinitiativ i samarbetet mellan aktörer. Kommissionen kommer även att inrätta en permanent förteckning över pågående offentligt finansierad forskning och utvecklingsprojekt på området. Särskild vikt kommer att läggas vid den mänskliga faktorn och ny teknik. Olika företrädare kommer att uppmanas att engagera sig och vid behov peka ut behov av ny forskning på säkerhetsområdet.

[1] Communication on evaluation of EU policies in the area of Freedom, Security and Justice - COM(2006) 332, 28.6.2006.

Kommissionen kommer avslutningsvis att vidta lämpliga åtgärder för att EU-finansierade projekt avseende stadstrafik, om det är lämpligt , även ska omfatta säkerhetsaspekter.

[2] See for example the September 2005 Communication COM(2005) 313.

[1] Meddelandet ”Utvärdering av EU:s politik för frihet, säkerhet och rättvisa”, KOM(2006) 332 av den 28 juni 2006.

[3] The Commission adopted on 12 December 2006 a Communication on a European Programme for Critical Infrastructure Protection (EPCIP) - COM(2006) 786 - and a proposal for a Directive on the identification and designation of European Critical Infrastructure and the assessment of the need to improve their protection - COM(2006) 787.

[2] Se t.ex. meddelandet från september 2005, KOM(2005) 313.

[4] The Council of the European Union – Declaration on combating terrorism of 29 March 2004 (Document 07906/04).

[3] Kommissionen antog den 12 december 2006 ett meddelande om ett europeiskt program för skydd av kritisk infrastruktur, KOM(2006) 786 slutlig, och ett förslag till direktiv om kartläggning och klassificering av europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behoven att stärka skyddet av denna, KOM(2006) 787 slutlig.

[5] Defined as collective passenger land transport carried out by buses, surface and underground trains and trams ('light railways').

[4] Europeiska unionens råd – Uttalande om bekämpande av terrorism av den 29 mars 2004 (dokument nr 7906/04).

[6] Council Decision of 12 February 2007 establishing for the period 2007 to 2013, as part of the General Programme on Fundamental Rights and Justice, the Specific Programme ‘Criminal Justice’.

[5] Kollektiv passagerartrafik på land per buss, tåg, tunnelbana och spårvagn (lätt järnvägstrafik).

[7] A description of the 39 PASR research projects, including final and intermediate results, can be found on: http://ec.europa.eu/enterprise/security/articles/article_2007-02-23_en.htm

[6] Rådets beslut av den 12 februari 2007 om inrättande av det särskilda programmet ”Straffrätt” för perioden 2007-2013 som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”.

[8] The creation of ESRIF was announced in the Commission Communication on a public/private dialogue in the field of European security research and innovation - COM(2007) 511, 11.9.2007.

[7] En beskrivning av de 39 forskningsprojekten inom ramen för den förberedande åtgärden på området säkerhetsforskning, inklusive slutresultat och halvtidsrapporter finns på http://ec.europa.eu/enterprise/security/articles/article_2007-02-23_en.htm

[9] The ‘Group of Personalities’ (GoP) was set up in 2003. In its final report (Research for a Secure Europe: Report of the Group of Personalities in the field of Security Research, 15 March 2004, http://ec.europa.eu/enterprise/security/doc/gop_en.pdf.), the GoP recommended the launch of a security research theme in FP7 with a minimum threshold of ¬ 1 billion per annum as well as the creation of the European Security Research Advisory Board (ESRAB).

[8] Inrättandet av ett forum för europeisk säkerhetsforskning och innovation tillkännagavs i kommissionens meddelande om dialogen mellan offentlig och privat sektor om forskning och innovation inom säkerhet (KOM(2007) 511 slutlig) av den 11 september 2007.

[10] The ESRAB Board was created by Co), the GoP recommended the launch of a security research theme in FP7 with a minimum threshold of € 1 billion per annum as well as the creation of the ‘European Security Research Advisory Board’ (ESRAB).

[9] Högnivågruppen inrättades 2003. I dess slutrapport (Forskning för ett säkrare Europa: Rapport från högnivågruppen för säkerhetsfrågor av den 15 mars 2004 http://ec.europa.eu/enterprise/security/doc/gop_en.pdf.) rekommenderade högnivågruppen att ett temaområde för säkerhetsforskning införs i det sjunde ramprogrammet för forskning med ett lägsta tröskelbelopp av 1miljard euro per år samt att Europeiska säkerhetsforskningsrådet inrättas.

[11] The ESRAB Board was created by Commission Decision 2005/516/EC on 22 April 2005 and published its final report on 22 September 2006. It recommends that multidisciplinary mission-oriented research should be undertaken. It should combine end-users and suppliers in project definition and execution. The report identified a number of areas, including security of infrastructures, to stimulate innovation and improve the use of research in procured products and services. Finally, the ESRAB report also suggested ‘the creation of a European Security Board (the later ESRIF), to foster greater dialogue and a shared view of European security needs. The board should bring together, in a non-bureaucratic manner, authoritative senior representatives from the public and private communities to jointly develop a strategic security agenda and act as a possible reference body for the implementation of existing programmes and initiatives’.

[10] Europeiska säkerhetsforskningsrådets styrelse tillsattes genom kommissionens beslut 2005/516/EG av den 22 april 2005 och offentliggjorde sin slutrapport den 22 september 2006. Där rekommenderas att tvärvetenskaplig uppgiftsinriktad forskning bör bedrivas. I denna bör slutanvändare och leverantörer sammanföras för att definiera och genomföra projekten. I rapporten redovisades ett antal områden, däribland infrastrukturell säkerhet, som stimulerar innovation och förbättrar användningen av forskning om upphandlade produkter och tjänster. Slutligen föreslogs också i Europeiska säkerhetsforskningsrådets rapport att en europeisk säkerhetsstyrelse (som senare blev Forum för europeisk säkerhetsforskning och innovation) skall inrättas för främja en mer omfattande dialog om och en gemensamt syn på europeiska säkerhetsbehov. Styrelsen bör på ett obyråkratiskt sätt sammanföra officiella företrädare på hög nivå från offentliga och privata organ för att gemensamt utforma en strategisk dagordning för säkerhet och verka som ett möjligt referensorgan vid genomförandet av befintliga program och initiativ.