Council Decision

Rådets beslut

of 20 February 2006

av den 20 februari 2006

on Community strategic guidelines for rural development (programming period 2007 to 2013)

om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (programperiod 2007–2013)

(2006/144/EC)

(2006/144/EG)

THE COUNCIL OF THE EUROPEAN UNION,

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

Having regard to the Treaty establishing the European Community,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

Having regard to Council Regulation (EC) No 1698/2005 of 20 September 2005 on support for rural development by the European Agricultural Fund for Rural Development (EAFRD) [1], and in particular Article 9(2), first sentence, thereof,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) [1], särskilt artikel 9.2 första meningen,

Having regard to the proposal from the Commission,

med beaktande av kommissionens förslag,

Having regard to the opinion of the European Parliament [2],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [2], och

Whereas:

av följande skäl:

(1) Article 9(1) of Regulation (EC) No 1698/2005 provides that strategic guidelines for rural development for the programming period from 1 January 2007 to 31 December 2013 should be adopted at Community level to set the priorities for rural development.

(1) I artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 anges att strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen för programperioden 1 januari 2007– 31 december 2013 bör antas på gemenskapsnivå så att prioriteringar sätts för landsbygdsutvecklingen.

(2) These strategic guidelines should reflect the multifunctional role farming plays in the richness and diversity of landscapes, food products and cultural and natural heritage throughout the Community.

(2) Dessa strategiska riktlinjer bör återspegla den mångfacetterade roll som lantbruket spelar när det gäller rikedomen och mångfalden hos landskap, livsmedel samt kultur- och naturarv i hela gemenskapen.

(3) These strategic guidelines should identify the areas important for the realisation of Community priorities, in particular in relation to the Göteborg sustainability goals and to the renewed Lisbon strategy for growth and jobs established by the European Councils of Göteborg ( 15 and 16 June 2001) and Thessaloniki ( 20 and 21 June 2003) respectively.

(3) I dessa strategiska riktlinjer bör de områden anges som är viktiga för att gemenskapens prioriteringar skall kunna bli verklighet, särskilt i fråga om hållbarhetsmålen från Göteborg och den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning som fastställdes av Europeiska rådet i Göteborg ( 15 och 16 juni 2001) och Thessaloniki ( 20 och 21 juni 2003).

(4) On the basis of these strategic guidelines, each Member State should prepare its national strategy plan as the reference framework for the preparation of rural development programmes,

(4) Med dessa strategiska riktlinjer som underlag bör varje medlemsstat utarbeta sin nationella strategiplan, som skall utgöra referensramverket för utarbetandet av landsbygdsutvecklingsprogrammen.

HAS DECIDED AS FOLLOWS:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Sole Article

Enda artikel

The Community strategic guidelines for rural development (programming period 2007 to 2013), as set out in the Annex, are hereby adopted.

Gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (programperiod 2007–2013) antas härmed, såsom de anges i bilagan.

Done at Brussels, 20 February 2006.

Utfärdat i Bryssel den 20 februari 2006.

For the Council

På rådets vägnar

The President

J. Pröll

J. Pröll

Ordförande

[1] OJ L 277, 21.10.2005, p. 1.

[1] EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

[2] Not yet published in the Official Journal.

[2] Ännu ej offentliggjort i EUT.

--------------------------------------------------

--------------------------------------------------

ANNEX

BILAGA

Community strategic guidelines for rural development (programming period 2007 to 2013)

Gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (programperiod 2007–2013)

1. INTRODUCTION

1. INLEDNING

Regulation (EC) No 1698/2005 defines the purpose and scope of assistance from the EAFRD. The Community strategic guidelines identify within this framework the areas important for the realisation of Community priorities, in particular in relation to the Göteborg sustainability goals and to the renewed Lisbon strategy for growth and jobs.

I förordning (EG) nr 1698/2005 om landsbygdsutveckling definieras vilket syfte och vilken omfattning stödet från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling skall ha. I gemenskapens strategiska riktlinjer anges de områden inom denna ram som är viktiga för att gemenskapens prioriteringar skall kunna bli verklighet, främst i fråga om hållbarhetsmålen från Göteborg och den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och arbetstillfällen.

The Community strategic guidelines for rural development will help to:

Gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutveckling kommer att bidra till att

- identify and agree the areas where the use of EU support for rural development creates the most value added at EU level,

- identifiera och fastställa de områden där EU-stödet för landsbygdsutveckling skapar mest mervärde på EU-nivå,

- make the link with the main EU priorities (Lisbon, Göteborg) and translate them into rural development policy,

- skapa en koppling till de viktigaste EU-prioriteringarna (Lissabon, Göteborg) och omsätta dem i strategier för landsbygdsutveckling,

- ensure consistency with other EU policies, in particular in the fields of cohesion and environment,

- sörja för överensstämmelse med övrig EU-politik, främst på områdena sammanhållning och miljö,

- accompany the implementation of the new market-oriented common agricultural policy (CAP) and the necessary restructuring it will entail in the old and new Member States.

- underlätta genomförandet av den nya marknadsinriktade gemensamma jordbrukspolitiken och den nödvändiga omstrukturering som den kommer att medföra i både nya och gamla medlemsstater.

2. RURAL DEVELOPMENT AND THE COMMUNITY’S OVERALL AIMS

2. LANDSBYGDSUTVECKLING OCH GEMENSKAPENS ÖVERGRIPANDE MÅL

2.1. The CAP and rural development

2.1 Den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutveckling

Agriculture continues to be the largest user of rural land, as well as a key determinant of the quality of the countryside and the environment. The importance and relevance of the CAP and rural development have increased with the recent enlargement of the European Union.

Jordbruket är fortfarande den största markanvändaren på landsbygden och har också en avgörande betydelse för landsbygdens och miljöns kvalitet. Genom den nyligen genomförda utvidgningen av Europeiska unionen har den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingen ökat i betydelse och relevans.

Without the two pillars of the CAP, market and rural development policies, many rural areas of Europe would face increasing economic, social and environmental problems. The European model of agriculture reflects the multifunctional role farming plays in the richness and diversity of landscapes, food products and cultural and natural heritage [1].

Om inte de två pelarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, marknadspolitiken och landsbygdsutvecklingen hade funnits, skulle många landsbygdsområden i Europa stå inför ökande ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem. Den europeiska jordbruksmodellen återspeglar den mångfacetterade roll som jordbruket spelar när det gäller rikedomen och mångfalden hos landskap, livsmedel samt kulturarv och naturminnen. [1]

The guiding principles for the CAP, market and rural development policies, were set out by the European Council of Göteborg ( 15 and 16 June 2001). According to its conclusions, strong economic performance must go hand in hand with the sustainable use of natural resources and levels of waste, maintaining biodiversity, preserving ecosystems and avoiding desertification. To meet these challenges, the CAP and its future development should, among its objectives, contribute to achieving sustainable development by increasing its emphasis on encouraging healthy, high-quality products, environmentally sustainable production methods, including organic production, renewable raw materials and the protection of biodiversity.

De vägledande principerna för den gemensamma jordbrukspolitiken, marknads- och landsbygdsutvecklingspolitiken, fastställdes vid Europeiska rådets möte i Göteborg ( 15 och 16 juni 2001). Enligt Europeiska rådets slutsatser måste en hög ekonomisk effektivitet gå hand i hand med hållbar användning av naturresurserna och avfallsnivåer, med bibehållande av biologisk mångfald, bevarande av ekosystemen och undvikande av ökenspridning. För att möta dessa utmaningar bör den gemensamma jordbrukspolitiken och dess framtida utveckling bland annat ha som mål att bidra till att hållbar utveckling åstadkoms genom att ytterligare tonvikt läggs vid att främja hälsosamma produkter av god kvalitet, tillverkningsmetoder som är hållbara ur miljösynpunkt inklusive ekologisk produktion, förnybara råmaterial och skydd av biologisk mångfald.

Those guiding principles were confirmed in the Lisbon strategy conclusions of the European Council of Thessaloniki ( 20 and 21 June 2003). The reformed CAP and rural development can make a key contribution to competitiveness and sustainable development in the coming years.

Dessa vägledande principer bekräftades i slutsatserna om Lissabonstrategin från Europeiska rådets möte i Thessaloniki ( 20 och 21 juni 2003). Den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingen kan under de kommande åren ge ett viktigt bidrag till konkurrenskraften och den hållbara utvecklingen.

2.2. Towards sustainable agriculture: the 2003 and 2004 CAP reforms

2.2 Mot ett hållbart jordbruk: 2003 och 2004 års reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken

The 2003 and 2004 CAP reforms represent a major step forward in improving the competitiveness and sustainable development of farming activity in the EU and setting the framework for future reforms. Successive reforms have contributed to the competitiveness of European agriculture by reducing price support guarantees and encouraging structural adjustment. The introduction of decoupled direct payments encourages farmers to respond to market signals generated by consumer demand rather than by quantity-related policy incentives. The inclusion of environmental, food safety and animal health and welfare standards in cross-compliance reinforces consumer confidence and increases the environmental sustainability of farming.

2003 och 2004 års reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett stort steg framåt för att förbättra konkurrenskraften och den hållbara utvecklingen inom EU:s jordbruk och ange ramarna för framtida reformer. Flera successiva reformer har bidragit till det europeiska jordbrukets konkurrenskraft genom att minska prisstödsgarantierna och uppmuntra strukturell anpassning. Införandet av det frikopplade direktstödet uppmuntrar jordbrukarna att reagera på marknadssignaler genererade av konsumenternas efterfrågan snarare än på kvantitetsrelaterade politiska incitament. Införandet av normer för miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurens välbefinnande i tvärvillkoren stärker konsumenternas förtroende och jordbrukets miljömässiga hållbarhet.

2.3. Rural development 2007 to 2013

2.3 Landsbygdsutvecklingen 2007–2013

The future rural development policy focuses on three key areas: the agrifood economy, the environment and the broader rural economy and population. The new generation of rural development strategies and programmes will be built around four axes, namely: axis 1, on improving the competitiveness of the agricultural and forestry sector; axis 2, on improving the environment and the countryside; axis 3, on the quality of life in rural areas and diversification of the rural economy; and axis 4, on Leader.

Politiken för den framtida landsbygdsutvecklingen är inriktad på följande tre huvudområden: livsmedelsekonomin, miljön och den vidare landsbygdsekonomin och landsbygdsbefolkningen. Den nya generationens strategier och program för landsbygdsutveckling kommer att byggas kring följande fyra axlar: axel 1, om att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruk, axel 2, om att förbättra miljön och landsbygden, axel 3, om livskvalite och diversifierad ekonomi på landsbygden och axel 4, om Leader.

Under axis 1, a range of measures will target human and physical capital in the agriculture, food and forestry sectors (promoting knowledge transfer and innovation) and quality production. Axis 2 provides measures to protect and enhance natural resources, as well as preserving highnature value farming and forestry systems and cultural landscapes in Europe’s rural areas. Axis 3 helps to develop local infrastructure and human capital in rural areas to improve the conditions for growth and job creation in all sectors and the diversification of economic activities. Axis 4, based on the Leader experience, introduces possibilities for innovative governance through locally based, bottom-up approaches to rural development.

Kring axel 1 kommer ett flertal åtgärder att inriktas på mänskligt och fysiskt kapital inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorerna (genom att gynna kunskapsöverföring och innovation). Axel 2 rymmer åtgärder för skydd och förbättring av naturresurser, samt för bevarande av jord- och skogsbruk med högt naturvärde samt kulturlandskap i Europas landsbygdsområden. Axel 3 bidrar till att utveckla lokal infrastruktur och det mänskliga kapitalet i landsbygdsområden, för att förbättra villkoren för tillväxt och skapa nya arbetstillfällen i samtliga sektorer samt för att öka diversifieringen av den ekonomiska verksamheten. Genom axel 4, som baseras på erfarenheter från programmet Leader, införs möjligheter till innovativ styrning genom lokalt baserade bottom-up-initiativ för landsbygdsutveckling.

2.4. Meeting the challenges

2.4 Att anta utmaningarna

Rural areas are characterised by a very large diversity of situations, ranging from remote rural areas suffering from depopulation and decline to peri-urban areas under increasing pressure from urban centres.

Landsbygdsområden kännetecknas av mycket olikartade villkor, allt från avlägsna landsbygdsområden som lider av avfolkning och nedgång till områden i närheten av städer som blir allt mer pressade av dessa.

According to the OECD definition, which is based on population density, rural regions [2] account for 92 % of EU territory. Furthermore, 19 % of the population live in predominantly rural regions and 37 % in significantly rural regions. These regions generate 45 % of Gross Value Added (GVA) in the EU and provide 53 % of the employment, but tend to lag behind non-rural areas as regards a number of socioeconomic indicators, including structural indicators. In rural areas, per capita income is around a third less [3], activity rates for women are lower, the service sector is less developed, higher education levels are generally lower, and a smaller percentage of households has access to broadband internet. Remoteness and peripherality are major problems in some rural regions. These disadvantages tend to be even more significant in predominantly rural regions, although the general picture at EU level can vary substantially between Member States. Lack of opportunities, contacts and training infrastructure are a particular problem for women and young people in remote rural areas.

Enligt OECD-definitionen, som baseras på befolkningstäthet, utgör landsbygdsregioner [2] 92 % av EU:s territorium. Dessutom bor 19 % av befolkningen i områden som huvudsakligen är att betrakta som landsbygdsregioner och 37 % i utpräglade landsbygdsregioner. Dessa regioner genererar 45 % av bruttoförädlingsvärdet i EU och svarar för 53 % av sysselsättningen, men tycks släpa efter i fråga om ett antal socio-ekonomiska indikatorer jämfört med icke-landsbygdsområden, till exempel i fråga om strukturella indikatorer. Inkomsten per capita ligger cirka en tredjedel lägre i landsbygdsområden [3] och förvärvsfrekvensen för kvinnor är lägre. Servicesektorn är mindre utvecklad, antalet högutbildade är i allmänhet lägre och andelen hushåll med bredbandsuppkoppling är lägre. I vissa landsbygdsområden är långa avstånd och avlägset läge stora problem. De nackdelarna verkar vara ännu mer framträdande i regioner som är starkt landsbygdspräglade, även om den allmänna bilden inom EU kan skifta kraftigt mellan medlemsstaterna. I avlägsna landsbygdsområden är bristen på möjligheter, kontakter och utbildningsinfrastruktur ett särskilt allvarligt problem för kvinnor och yngre personer.

Enlargement has changed the agricultural map. In the old Member States agriculture accounts for 2 % of GDP, in the new Member States for 3 % and in Romania and Bulgaria for more than 10 %. In the new Member States the employment share of agriculture is three times higher (12 %) than in the old Member States (4 %). In Bulgaria and Romania agricultural employment levels are considerably higher.

Utvidgningen har ändrat jordbrukskartan. I de gamla medlemsstaterna står jordbruket för 2 % av BNP, i de nya medlemsstaterna för 3 % och mer än 10 % i Rumänien och Bulgarien. I de nya medlemsstaterna är andelen sysselsatta inom jordbruket tre gånger högre (12 %) än i de gamla medlemsstaterna (4 %). I Bulgarien och Rumänien är andelen sysselsatta inom jordbruket betydligt högre.

The combined agricultural and food sector forms an important part of the EU economy, accounting for 15 million jobs (8,3 % of total employment) and 4,4 % of GDP. The EU is the world’s largest producer of food and beverages, with combined production estimated at EUR 675 billion. However, the sector remains highly polarised and fragmented in terms of size, with significant opportunities and threats for firms. Forestry and related industries employ around 3,4 million people with a turnover of EUR 350 billion, but only 60 % of annual forest growth is currently exploited.

EU:s kombinerade jordbruks- och livsmedelssektor utgör en viktig del av EU:s ekonomi, med cirka 15 miljoner arbetstillfällen (8,3 % av den totala sysselsättningen) och 4,4 % av BNP. EU, som är världens största producent av livsmedel och drycker, har en total produktion på uppskattningsvis 675 miljarder euro. Sektorn är dock storleksmässigt sett starkt polariserad och splittrad, vilket innebär stora möjligheter och risker för denna typ av företag. Skogsbruk och därtill kopplad verksamhet sysselsätter ungefär 3,4 miljoner människor och har en omsättning på 350 miljarder euro; för närvarande utnyttjas dock bara 60 % av den årliga skogstillväxten.

Agriculture and forestry represent 77 % of land use in the EU. The environmental performance of agriculture in the preservation and enhancement of natural resources in recent years has been mixed. As regards water quality, total nitrogen surplus has declined slightly since 1990 in most of the old Member States, although some countries and regions still experience significant nutrient leaching pressures. Problems of ammonia emissions, eutrophication, soil degradation and decline in biodiversity persist in many areas. However, an increasing share of agricultural area is devoted to organic production (5,4 million hectares in the EU) and renewable resources (an estimated 1,4 million hectares was used for bioenergy production in 2004, of which 0,3 million hectares under the energy crop premium and 0,6 million hectares on set-aside land). Long-term trends in climate change will increasingly shape farming and forestry patterns. There have been advances in the protection of biodiversity with the implementation of Natura 2000 — around 12-13 % of agricultural and forestry area has been designated. High nature value farming systems play an important role in preserving biodiversity and habitats, as well as in landscape protection and soil quality. In most Member States, these farming systems account for between 10 % and 30 % of the agricultural area. In some areas the abandonment of farming could engender serious environmental risks.

Jord- och skogsbruk utgör 77 % av markanvändningen inom EU. Jordbrukets miljöprestanda i fråga om att bevara och förbättra naturresurser har under de senaste åren varit ganska blandade. Vattenkvaliteten kännetecknas av att det totala kväveöverflödet har minskat i viss mån sedan 1990 i de flesta av de gamla medlemsstaterna, även om några länder och regioner fortfarande är utsatta för betydande tryck från näringsläckage. I många områden kvarstår problem med ammoniakutsläpp, övergödning, markförstöring och minskad biologisk mångfald. En allt större del av jordbruksarealen används emellertid för ekologisk produktion (5,4 miljoner hektar för EU) och förnybara resurser (uppskattningsvis 1,4 miljoner hektar användes för produktion av bioenergi 2004, varav 0,3 miljoner hektar med bidrag för energigrödor och 0,6 miljoner hektar på mark som ligger i träda). Långsiktiga trender i klimatförändringen kommer att i allt högre utsträckning bestämma hur jord- och skogsbruket utformas. Skyddet av den biologiska mångfalden har tack vare genomförandet av Natura 2000 förbättrats; cirka 12–13 % av jordbruks- och skogsarealen ingår nu i Natura 2000-nätet. Jordbruk med högt naturvärde spelar en viktig roll för att bevara både den biologiska mångfalden och livsmiljöer samt för att skydda landskapet och markkvaliteten. I de flesta medlemsstater står dessa jordbrukssystem för mellan 10 och 30 % av jordbruksarealen. I vissa områden kan nedläggning av jordbruk leda till allvarliga miljörisker.

Rural areas therefore face particular challenges as regards growth, jobs and sustainability in the coming years. But they offer real opportunities in terms of their potential for growth in new sectors, the provision of rural amenities and tourism, their attractiveness as a place in which to live and work, and their role as a reservoir of natural resources and highly valued landscapes.

Landsbygdsområden står därför under de närmaste åren inför särskilda utmaningar när det gäller tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet. Samtidigt erbjuder de dock verkliga fördelar när det gäller potential för tillväxt i nya sektorer, rekreationsvärde och möjligheter till turism, attraktiva bostads- och arbetsmiljöer, goda naturresurser och högt värderade landskap.

The agricultural and food sectors must seize the opportunities offered by new approaches, technologies and innovation to meet evolving market demand both in Europe and globally. Above all, investment in the key resource of human capital will allow rural areas and the agrifood sector to look to the future with confidence.

För att kunna möta de ökande kraven från marknaden både i Europa och globalt måste jordbruks- och livsmedelssektorn utnyttja de möjligheter som nya metoder, ny teknik och innovation erbjuder. Framför allt kommer investeringar i nyckelresursen mänskligt kapital att innebära att landsbygdsområden och livsmedelssektorn kan se ljust på framtiden.

On the occasion of the relaunch of the Lisbon strategy, the European Council has reaffirmed that the Lisbon strategy is to be seen in the wider context of sustainable development requirement that present needs must be met without compromising the ability of future generations to meet their own needs [4]. The new programming period provides a unique opportunity to refocus support from the new EAFRD on growth, jobs and sustainability. In this respect, it is fully in line with the Declaration on the Guiding Principles for Sustainable Development [5] and the renewed Lisbon Action Programme which seeks to target resources at making Europe a more attractive place in which to invest and work, promoting knowledge and innovation for growth and creating more and better jobs.

När Lissabonstrategin nystartades, bekräftade Europeiska rådet att strategin måste ses i ett vidare sammanhang av hållbar utveckling, dvs. att dagens behov skall uppfyllas utan att kommande generationers möjligheter att få sina behov tillgodosedda skall äventyras [4]. Den nya programperioden är ett unikt tillfälle att inrikta stödet från den nya fonden för landsbygdsutveckling på tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet. I det avseendet överensstämmer den helt och hållet med förklaringen om riktlinjer för en hållbar utveckling [5] och det förnyade programmet för Lissabonstrategin där man strävar efter att styra resurserna på ett sådant sätt att Europa blir attraktivare för investeringar och arbete, att man gynnar kunskaper och innovation för tillväxt och att man skapar fler och bättre arbetstillfällen.

Rural development policy must help rural areas meet these objectives in the period 2007 to 2013. This requires a more strategic approach to competitiveness, job creation and innovation in rural areas and improved governance in the delivery of programmes. There must be an increased focus on forward-looking investments in people, know-how and capital in the farm and forestry sectors, on new ways of delivering win-win environmental services and on creating more and better jobs through diversification, particularly for women and young people. By helping the EU’s rural areas to fulfil their potential as attractive places in which to invest, work and live, rural development policy can play its part in the sustainable development of Europe’s territory.

Politiken för landsbygdsutveckling måste hjälpa landsbygdsområdena att uppnå dessa mål under perioden 2007–2013. För det krävs att frågor kring konkurrenskraften, skapandet av nya arbetstillfällen och innovation på landsbygden angrips på ett mer strategiskt sätt och att programmen styrs bättre. Tyngdpunkten måste läggas på långsiktiga investeringar i människor, know-how och kapital i jord- och skogsbrukssektorerna, på nya sätt att ta frammiljötjänster som gagnar alla inblandade och på att skapa fler och bättre arbeten genom diversifiering, främst för kvinnor och yngre. Genom att bidra till att EU:s landsbygdsområden kan uppfylla sin potential som attraktiva platser för investeringar, arbete och boende, kan politiken för landsbygdsutveckling spela en roll för en hållbar utveckling för Europas territorium.

3. SETTING THE COMMUNITY’S PRIORITIES FOR THE RURAL DEVELOPMENT PROGRAMMING PERIOD 2007 TO 2013

3. ATT ANGE GEMENSKAPENS PRIORITERINGAR FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGEN UNDER PROGRAMPERIODEN 2007–2013

Within the framework of the objectives established in Regulation (EC) No 1698/2005, the strategic guidelines set out below identify priorities for the Community in accordance with Article 9 thereof. The guidelines aim at the integration of major policy priorities as spelt out in the conclusions of the Lisbon and Göteborg European Councils. For each set of priorities, illustrative key actions are presented. On the basis of these strategic guidelines, each Member State will prepare its national strategy plan as the reference framework for the preparation of rural development programmes.

Inom ramen för de mål som fastställs i förordning (EG) nr 1698/2005 anger nedanstående strategiska riktlinjer gemenskapens prioriteringar enligt artikel 9 i den förordningen. Riktlinjerna syftar till att integrera de viktigaste av de politiska prioriteringarna i slutsatserna från Europeiska rådets möten i Lissabon och Göteborg. För varje uppsättning prioriteringar presenteras nyckelåtgärder som tjänar som exempel. Med dessa strategiska riktlinjer som underlag kommer medlemsstaterna att förbereda sina nationella strategiplaner för landsbygdsutveckling, som utgör referensramen för utarbetandet av programmen för landsbygdsutveckling.

The resources devoted to the Community rural development priorities (within the regulatory minimum funding limits for each axis) will depend on the specific situation, strengths, weaknesses and opportunities of each programme area. Each of the Community priorities, and their contribution to the Lisbon and Göteborg objectives, will need to be reflected at Member State level in the national strategy plan and the rural development programmes. In many cases, there will be national or regional priorities for specific problems related to the agrifood chain or the environmental, climatic and geographical situation of agriculture and forestry. Rural areas may have to deal with other specific issues such as peri-urban pressure, unemployment, remoteness or low population density.

Hur mycket resurser som avsatts för gemenskapens prioriteringar för landsbygdsutvecklingen (inom de fastställda minimigränserna för finansiering av varje axel) kommer att avgöras av den specifika situationen samt svagheter, styrkor och möjligheter inom varje programområde. Samtliga gemenskapsprioriteringar, och deras bidrag till Lissabon- och Göteborgsmålen, måste i de nationella strategiska planerna och programmen för landsbygdsutveckling anpassas till de nationella förutsättningarna. I många fall kommer det att anges nationella eller regionala prioriteringar för särskilda problem för livsmedelskedjan eller den miljömässiga, klimatmässiga eller geografiska situationen för jord- och skogsbruket. Landsbygdsområden kan också behöva ta itu med andra problem som trycket från städerna, arbetslöshet, avlägset läge eller låg befolkningstäthet.

3.1. Improving the competitiveness of the agricultural and forestry sector

3.1 Att förbättra jord- och skogsbrukssektorernas konkurrenskraft

Community strategic guideline

Gemenskapens strategiska riktlinje

Europe’s agricultural, forestry and food-processing sectors have great potential to further develop high-quality and value-added products that meet the diverse and growing demand of Europe’s consumers and world markets.

Europas jord- och skogsbruk samt livsmedelsbearbetningssektor har goda förutsättningar att i högre grad utveckla produkter av hög kvalitet och med högt mervärde som kan uppfylla de skilda och ökande krav som konsumenter i Europa och övriga världen ställer.

The resources devoted to axis 1 should contribute to a strong and dynamic European agrifood sector by focusing on the priorities of knowledge transfer, modernisation, innovation and quality in the food chain, and on priority sectors for investment in physical and human capital.

De resurser som avsatts för axel 1 bör bidra till en stark och dynamisk europeisk livsmedelssektor genom att de inriktas på de prioriterade områdena kunskapsöverföring, modernisering, innovation och kvalitet i livsmedelskedjan och investeringar i fysiskt och mänskligt kapital.

In order to meet these priorities, Member States are encouraged to focus support on key actions. Such key actions could include:

För att uppfylla dessa prioriteringar, uppmuntras medlemsstaterna att inrikta sitt stöd på nyckelåtgärder, till exempel följande:

(i) restructuring and modernisation of the agriculture sector, which continue to play an important role in the development of many rural areas, particularly in the new Member States. Successful agricultural adjustment can be the key to improving the competitiveness and environmental sustainability of the agricultural sector and boosting jobs and growth in related areas of the economy. This includes promoting the anticipation of change within the agricultural sector in the context of restructuring and modernisation and developing a proactive approach to training and retraining farmers, particularly as regards transferable skills;

i) Att omstrukturera och modernisera jordbrukssektorn, som fortsätter att spela en viktig roll i utvecklingen av många landsbygdsområden, i synnerhet i de nya medlemsstaterna. En lyckad anpassning av jordbruket kan vara rätt instrument för att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och miljömässiga hållbarhet och för att skapa fler arbetstillfällen och öka tillväxten i de områden av ekonomin som har anknytning till jordbruket. Detta kan ske bland annat genom att man stöder förberedelser inför de förändringar som omstruktureringen kommer att leda till inom jordbrukssektorn och genom att man moderniserar och utvecklar en proaktiv inställning till utbildning och vidareutbildning av jordbrukare, framför allt i fråga om överförbara färdigheter.

(ii) improving integration in the agrifood chain. Europe’s food industry is one of the world’s most competitive and innovative, but it is facing increasing global competition. There is considerable scope in the rural economy to create and market new products, to retain more value in rural areas through quality schemes and to raise the profile of European products overseas. The use of advisory services and support to meet Community standards will contribute to this integration process. A market-oriented agricultural sector will help further consolidate the position of Europe’s agrifood sector as a major employer and source of economic growth;

ii) Att förbättra integrering i livsmedelskedjan. Europas livsmedelsindustri tillhör världens mest konkurrenskraftiga och innovativa, men står inför allt hårdare internationell konkurrens. Inom landsbygdsekonomin finns goda förutsättningar för att skapa och marknadsföra nya produkter, att behålla mervärde på landsbygden genom kvalitetsprogram och att förbättra imagen hos europeiska produkter på världsmarknaden. Rådgivande tjänster och stöd i syfte att uppnå gemenskapsstandarder kommer att bidra till den integreringsprocessen. En marknadsinriktad jordbrukssektor kommer att bidra till att ytterligare befästa den europeiska livsmedelssektorns ställning som en viktig arbetsgivare och källa till ekonomisk tillväxt.

(iii) facilitating innovation and access to research and development (R & D). Innovation is increasingly important for Europe’s farming, agrifood and forestry sectors. While Europe’s large agrifood companies are often at the cutting edge of new trends, the introduction of new products and processes could significantly contribute to the performance of smaller processors and farm businesses. In particular, new forms of cooperation could facilitate access to R & D, innovation and actions undertaken under the Seventh Framework Programme [6];

iii) Att underlätta innovation och tillgång till forskning och utveckling. Innovation blir allt viktigare för Europas jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorer. Samtidigt som Europas stora livsmedelsföretag ofta ligger i frontlinjen i fråga om nya trender, kan införandet av nya produkter och processer i stor utsträckning bidra till bättre resultat för mindre förädlingsföretag och jordbruksföretag. Framför allt skulle nya samarbetsformer kunna underlätta åtkomsten till forskning och utveckling, innovation och åtgärder som vidtas inom sjunde ramprogrammet. [6]

(iv) encouraging the take-up and diffusion of information and communications technologies (ICT). The agrifood sector as a whole has been identified as lagging behind in the take-up of ICT technologies. This is particularly the case for smaller businesses. Adoption of e-business applications is still at a low level outside of large multinationals and their larger suppliers. Rural development funds should complement future Commission initiatives such as i2010 in the fields of e-business (particularly in relation to small and medium-sized enterprises), e-skills and e-learning;

iv) Att verka för att informations- och kommunikationsteknik (IKT) används och sprids i högre grad. Livsmedelssektorn som helhet har pekats ut som en sektor som släpar efter i fråga om att utnyttja IKT. Detta gäller särskilt mindre företag. Om man bortser från stora multinationella företag och deras större leverantörer används e-affärstillämpningar fortfarande i relativt liten utsträckning. Fonder för landsbygdsutveckling bör komplettera framtida initiativ från kommissionen, exempelvis i2010, inom e-affärer (främst i fråga om små och medelstora företag), e-kompetens och e-lärande.

(v) fostering dynamic entrepreneurship. The recent reforms have created a market-oriented environment for European farming. This brings new opportunities for farm businesses. But the realisation of this economic potential will depend on the development of strategic and organisational skills. Encouraging the entry of young farmers into the profession can play an important role in this respect;

v) Att främja en dynamisk företagaranda. De nyligen genomförda reformerna har skapat en marknadsorienterad miljö för det europeiska jordbruket, vilket skapat nya möjligheter för branschen. Om denna ekonomiska potential kan förverkligas beror dock på hur den strategiska och organisatoriska förmågan utvecklas. Uppmuntran till unga jordbrukare att ge sig in i yrket kan härvid spela en viktig roll.

(vi) developing new outlets for agricultural and forestry products. New outlets can offer higher value added, in particular for quality products. Support for investment and training in the field of non-food production under rural development can complement measures taken under the first pillar by creating innovative new outlets for production or helping the development of renewable energy materials, biofuels and processing capacity;

vi) Att utveckla nya marknader för jord- och skogsbruksprodukter. Nya marknader kan erbjuda ökat mervärde, i synnerhet för kvalitetsprodukter. Stöd för investeringar och utbildning på området för annan produktion än livsmedelsproduktion inom ramen för landsbygdsutveckling kan komplettera åtgärder som vidtagits inom den första pelaren genom att det skapas innovativa nya marknader för produktion eller genom att man gynnar utvecklingen av material för förnybar energi, biobränslen och förädlingskapacitet.

(vii) improving the environmental performance of farms and forestry. Long-term sustainability will depend on the ability to produce products that consumers wish to buy, while achieving high environmental standards. Investing in increased environmental performance can also lead to efficiency gains in production, creating a win-win situation.

vii) Att förbättra miljöprestanda inom jord- och skogsbruk. Långsiktig hållbarhet kan bara uppnås om det tillverkas produkter som konsumenterna är villiga att köpa, samtidigt som hårda miljökrav efterlevs. Investeringar i förbättrade miljöprestande kan också leda till effektivitetsvinster i tillverkningen, vilket gynnar bägge områdena.

To enhance generational renewal in agriculture, combinations of measures available under axis 1, tailored to the needs of young farmers, may be considered.

För att underlätta generationsskiftet inom jordbruket kan man eventuellt överväga en kombination av de åtgärder som finns under axel 1 och som är skräddarsydda för att möta behoven hos unga lantbrukare.

3.2. Improving the environment and the countryside

3.2 Att förbättra miljön och landsbygden

Community strategic guideline

Gemenskapens strategiska riktlinje

To protect and enhance the EU’s natural resources and landscapes in rural areas, the resources devoted to axis 2 should contribute to three EU-level priority areas: biodiversity and the preservation and development of high nature value farming and forestry systems and traditional agricultural landscapes; water; and climate change.

För att skydda och förbättra EU:s naturresurser och landskap i landsbygdsområden, bör de resurser som avsatts för axel 2 bidra till följande tre prioriterade områden på EU-nivå: biologisk mångfald och bevarande och utvecklande av jord- och skogsbruk med högt naturvärde samt traditionella jordbrukslandskap, vatten, och klimatförändring.

The measures available under axis 2 should be used to integrate these environmental objectives and contribute to the implementation of the agricultural and forestry Natura 2000 network, to the Göteborg commitment to reverse biodiversity decline by 2010, to the objectives laid down in Directive 2000/60/EC of the European Parliament and of the Council of 23 October 2000 establishing a framework for Community action in the field of water policy [7], and to the Kyoto Protocol targets for climate change mitigation.

De åtgärder som står till förfogande under axel 2 bör användas för att integrera dessa miljömål och bidra till genomförandet av nätverket Natura 2000 i fråga om jord- och skogsbruk, för åtagandet från Göteborg om att till 2010 vända nedgången i den biologiska mångfalden, för målen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område [7] och för målen i Kyoto-protokollet om att dämpa klimatförändringen.

In order to meet these priorities, Member States are encouraged to focus support on key actions. Such key actions could include:

För att uppfylla dessa prioriteringar, uppmuntras medlemsstaterna att inrikta sitt stöd på nyckelåtgärder, till exempel följande:

(i) promoting environmental services and animal-friendly farming practices. European citizens expect farmers to respect mandatory standards. But many also agree that farmers should be remunerated for signing up to commitments which go further, delivering services that the market will not provide alone, particularly when focused on specific resources of particular importance in the context of agriculture and forestry, such as water and soil;

i) Att främja miljötjänster och djurvänliga jordbruksmetoder. Europas medborgare förväntar sig att jordbruket uppfyller obligatoriska normer. Många anser dock också att jordbrukare skall belönas om de undertecknar åtaganden som sträcker sig längre än så och erbjuder tjänster som marknaden inte kan erbjuda på egen hand. Detta gäller främst särskilda resurser av särskild betydelse när det gäller jord- och skogsbruk som vatten och mark.

(ii) preserving the farmed landscape and forests. In Europe, much of the valued rural environment is the product of agriculture. Sustainable land management practices can help reduce risks linked to abandonment, desertification and forest fires, particularly in less-favoured areas. Appropriate farming systems help to preserve landscapes and habitats ranging from wetlands to dry meadows and mountain pastures. In many areas, this is an important part of the cultural and natural heritage and of the overall attractiveness of rural areas as places in which to live and work;

ii) Att bevara odlingslandskapet och skogarna. I Europa är mycket av den högt uppskattade landsbygdsmiljön resultatet av jordbruk. Hållbara metoder för markanvändning kan bidra till att minska de risker som är kopplade till nedläggning, ökenspridning och skogsbränder, särskilt i mindre gynnade områden. Väl avpassade jordbrukssystem bidrar till att bevara landskap och livsmiljöer, allt från till exempel våtmarker till torra ängar och betesmarker i bergstrakter. I många områden utgör detta en viktig del av kulturarvet och naturminnena och av den övergripande dragningskraft som landsbygdsområden har som bostadsort och arbetsplats.

(iii) combating climate change. Agriculture and forestry are at the forefront of the development of renewable energy and material sources for bioenergy installations. Appropriate agricultural and forestry practices can contribute to the reduction in greenhouse gas emissions and preservation of the carbon sink effect and organic matter in soil composition, and can also help in adapting to the impacts of climate change;

iii) Att bekämpa klimatförändringar. Jord- och skogsbruket ligger mycket långt fram i utvecklingen av förnybar energi och som leverantör av material till bioenergianläggningar. Lämpliga jord- och skogsbruksmetoder kan bidra till att minska utsläpp av växthusgaser och bevara den kolreducerande effekten och organiskt material i marken och kan även bidra till en anpassning till klimatförändringens följder.

(iv) consolidating the contribution of organic farming. Organic farming represents a holistic approach to sustainable agriculture. In this respect, its contribution to environmental and animal welfare objectives could be further reinforced;

iv) Att bevara bidraget från ekologiska jordbruk. Ekologiska jordbruk kännetecknas av en holistisk syn på hållbart jordbruk. Den typen av jordbruk bör i ännu högre grad kunna bidra till målen för miljön och djurens välbefinnande.

(v) encouraging environmental/economic win-win initiatives. The provision of environmental goods, particularly through agri-environmental measures, can contribute to the identity of rural areas and their food products. They can form a basis for growth and jobs provided through tourism and the provision of rural amenities, particularly when linked to diversification into tourism, crafts, training or the non-food sector;

v) Att uppmuntra initiativ som gynnar både miljön och ekonomin. Ett miljövänligare jordbruk med ekologiska produkter kan bidra till identiteten hos landsbygdsområden och de livsmedel som tillverkas där. De kan ligga till grund för tillväxt och arbetstillfällen som skapas genom turism och satsningar på service och rekreationsmöjligheter, i synnerhet om det kopplas till en diversifiering till turism, hantverk, utbildning eller icke-livsmedelssektorn.

(vi) promoting territorial balance. Rural development programmes can make a vital contribution to the attractiveness of rural areas. They can also help ensure that in a competitive, knowledge-based economy, a sustainable balance between urban and rural areas is maintained. In combination with other programme axes, land management measures can make a positive contribution to the spatial distribution of economic activity and territorial cohesion.

vi) Att gynna balans mellan olika områden. Program för landsbygdsutveckling kan på ett viktigt sätt bidra till att göra landsbygdsområden attraktiva. De kan också bidra till man i en konkurrensutsatt kunskapsbaserad ekonomi upprätthåller en hållbar balans mellan stad och landsbygd. I kombination med andra programaxlar, kan markanvändningsåtgärder ge ett positivt bidrag till den geografiska fördelningen av den ekonomiska verksamheten och till sammanhållningen mellan olika områden.

3.3. Improving the quality of life in rural areas and encouraging diversification of the rural economy

3.3 Att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden och främja en diversifiering av landsbygdsekonomin

Community strategic guideline

Gemenskapens strategiska riktlinje

The resources devoted to the fields of diversification of the rural economy and quality of life in rural areas under axis 3 should contribute to the overarching priority of the creation of employment opportunities and conditions for growth. The range of measures available under axis 3 should in particular be used to promote capacity building, skills acquisition and organisation for local strategy development and also help ensure that rural areas remain attractive for future generations. In promoting training, information and entrepreneurship, the particular needs of women, young people and older workers should be considered.

De resurser som är avsatta för diversifiering av landsbygdsekonomin och livskvalitet på landsbygden under axel 3 bör bidra till den överordnade prioriteringen att skapa arbetstillfällen och förutsättningar för tillväxt. Den uppsättning åtgärder som finns tillgängliga under axel 3 bör främst användas för att främja kapacitetsuppbyggnad, förvärvande av färdigheter och organisation av lokal strategiutveckling samt för att se till att landsbygdsområden även är attraktiva för kommande generationer. När utbildning, information och entreprenörskap skall främjas, bör de särskilda behoven hos kvinnor, ungdomar och äldre arbetstagare beaktas.

In order to meet these priorities, Member States are encouraged to focus support on key actions. Such key actions could include:

För att uppfylla dessa prioriteringar, uppmuntras medlemsstaterna att inrikta sitt stöd på nyckelåtgärder, till exempel följande:

(i) raising economic activity and employment rates in the wider rural economy. Diversification is necessary for growth, employment and sustainable development in rural areas, and thereby contributes to a better territorial balance in both economic and social terms. Tourism, crafts and the provision of rural amenities are growth sectors in many regions and offer opportunities both for on-farm diversification outside agriculture and the development of micro-businesses in the broader rural economy;

i) Att öka den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningsnivån inom landsbygdsekonomin i vidare bemärkelse. Diversifiering är nödvändig för tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling i landsbygdsområden, och bidrar på så vis till bättre balans mellan olika områden, ur både ekonomisk och social synvinkel. Turism, hantverk och tillhandahållandet av rekreationsmöjligheter är tillväxtsektorer i många regioner och erbjuder möjligheter såväl för diversifiering i bruket av gården vid sidan av jordbruket som utveckling av mikroföretag inom landsbygdsekonomin i vidare bemärkelse.

(ii) encouraging the entry of women into the labour market. In many rural areas inadequate childcare provision creates specific barriers. Local initiatives to develop childcare facilities can facilitate access to the labour market. This can include the development of childcare infrastructure, potentially in combination with initiatives to encourage the creation of small businesses related to rural activities and local services;

ii) Att uppmuntra kvinnors inträde på arbetsmarknaden. I många landsbygdsområden skapar otillräcklig barnomsorg särskilda hinder. Lokala initiativ för bättre barnomsorg kan underlätta tillträdet till arbetsmarknaden. Det kan handla om utbyggd barnomsorg, eventuellt i kombination med olika initiativ för att uppmuntra startandet av småföretag som sysslar med landsbygdsrelaterad verksamhet och lokala tjänster.

(iii) putting the heart back into villages. Integrated initiatives combining diversification, business creation, investment in cultural heritage, infrastructure for local services and renovation can contribute to improving both economic prospects and quality of life;

iii) Att ge byarna nytt liv. Integrerade initiativ som kombinerar diversifiering, skapande av företag, investeringar i kulturarv, infrastruktur för lokala tjänster och renovering kan bidra till att förbättra både de ekonomiska framtidsutsikterna och livskvaliteten.

(iv) developing micro-business and crafts, which can build on traditional skills or introduce new competencies, particularly when combined with purchase of equipment, training and coaching, thus helping to promote entrepreneurship and develop the economic fabric;

iv) Att utveckla mikroföretag och hantverk. Detta kan ske med traditionella yrkeskunskaper eller nya kunskaper som bas, särskilt när de kombineras med inköp av utrustning, utbildning och mentorskap, vilket bidrar till att främja entreprenörskap och utveckla det ekonomiska nätet.

(v) training young people in skills needed for the diversification of the local economy, which can tap into demand for tourism, recreation, environmental services, traditional rural practices and quality products;

v) Att utbilda ungdomar i yrkeskunskaper som behövs för den lokala ekonomins diversifiering kan hjälpa till att möta efterfrågan på turism, rekreation, miljötjänster, traditionella landsbygdsmetoder och kvalitetsprodukter.

(vi) encouraging the take-up and diffusion of ICT. The take-up and diffusion of ICT is essential in rural areas for diversification, as well as for local development, the provision of local services and the promotion of e-inclusion. Economies of scale can be achieved through village ICT initiatives combining IT equipment, networking and e-skills training through community structures. Such initiatives can greatly facilitate IT take-up by local farms and rural businesses and the adoption of e-business and e-commerce. Full advantage needs to be taken of the possibilities afforded by the internet and broadband communications, supported for example by regional programmes under the Structural Funds, to overcome the disadvantages of location;

vi) Att uppmuntra användningen och spridningen av IKT. Användningen och spridningen av IKT är av grundläggande betydelse på landsbygden när det gäller diversifiering, lokal utveckling, tillhandahållande av lokala tjänster och främjande av e-integration. Genom IKT-initiativ på mindre orter där man kombinerar IT-utrustning, nätverkssamarbete och utbildning inom e-kompetens kan man uppnå stordriftsfördelar. Den typen av initiativ kan göra det betydligt enklare för lokala jordbruk och landsbygdsföretag att använda IT och e-handel i större utsträckning. De möjligheter som Internet och bredband erbjuder måste utnyttjas fullt ut, till exempel genom regionala program inom strukturfonderna, så att de geografiska nackdelarna av läget på landsbygden kan mildras.

(vii) developing the provision and innovative use of renewable energy sources, which can contribute to creating new outlets for agricultural and forestry products, the provision of local services and the diversification of the rural economy;

vii) Att utveckla tillhandahållandet och den innovativa användningen av förnybara energikällor. Detta kan bidra till att skapa nya avsättningsmöjligheter för jord- och skogsbruksprodukter, tillhandahållande av lokala tjänster och diversifiering av landsbygdsekonomin.

(viii) encouraging the development of tourism. Tourism is a major growth sector in many rural areas and can build on cultural and natural heritage. Increased use of ICT in tourism for bookings, promotion, marketing, service design and recreational activities can help improve visitor numbers and lengths of stays, particularly where this provides links to smaller facilities and encourages agri-tourism;

viii) Att främja turismens utveckling. Turism är en viktig tillväxtsektor i många landsbygdsområden och kan bygga på kulturarv och naturminnen. Om IKT används mer inom turistnäringen för bokningar, reklam, marknadsföring, utformning av tjänster och fritidsaktiviteter kan det locka fler turister som stannar längre, speciellt om man skapar kopplingar till mindre företag och uppmuntrar jordbruksturism.

(ix) upgrading local infrastructure, particularly in the new Member States. Significant investment will be undertaken in major telecommunications, transport, energy and water infrastructure over the coming years. Considerable support will be available from the Structural Funds, ranging from trans-European networks to the development of connections to business or science parks. For the multiplier effect to be fully realised in terms of jobs and growth, small-scale local infrastructure, supported within rural development programmes, can play a vital role in connecting these major investments to local strategies for the diversification and development of agricultural and food-sector potential.

ix) Att uppgradera den lokala infrastrukturen, främst i de nya medlemsstaterna. Under de närmaste åren kommer det att göras betydande investeringar i större infrastrukturer för telekommunikation, transport, energi och vatten. Strukturfonderna kommer att erbjuda betydande stöd, alltifrån stöd till transeuropeiska nät till utvecklingen av samarbete med företag eller vetenskapsparker (science parks). För att multiplikatoreffekten skall kunna omsättas helt och hållet i arbetstillfällen och tillväxt, kan småskalig lokal infrastruktur som får stöd via program för landsbygdsutveckling spela en betydande roll när det gäller att slussa dessa stora investeringar till lokala strategier för diversifiering och utveckling av den potential som finns inom jordbruks- och livsmedelssektorn.

3.4. Building local capacity for employment and diversification

3.4 Att bygga lokal kapacitet för sysselsättning och diversifiering

Community strategic guideline

Gemenskapens strategiska riktlinje

The resources devoted to axis 4 (Leader) should contribute to the priorities of axes 1 and 2, and in particular of axis 3, but also play an important role in the horizontal priority of improving governance and mobilising the endogenous development potential of rural areas.

De resurser som avsatts för axel 4 (Leader) bör bidra till prioriteringarna inom axlarna 1 och 2, och framförallt axel 3, men även spela en viktig roll när det gäller den övergripande prioriteringen att förbättra styrningen och mobiliseringen av landsbygdsområdenas egen utvecklingspotential.

Support under axis 4 offers the possibility, in the context of a community-led local development strategy building on local needs and strengths, to combine all three objectives — competitiveness, environment and quality of life/diversification. Integrated approaches involving farmers, foresters and other rural actors can safeguard and enhance the local natural and cultural heritage, raise environmental awareness, and invest in and promote specialty products, tourism and renewable resources and energy.

Stödet inom axel 4 erbjuder möjligheten att inom ramen för en gemenskapsledd lokal utvecklingsstrategi som är baserad på de behov och starka sidor som finns i området kombinera de tre målen konkurrenskraft, miljö och livskvalitet/diversifiering. Integrerade tillvägagångssätt som omfattar jordbrukare, skogsbrukare och andra aktörer på landsbygden kan skydda och förbättra de lokala naturminnena och det lokala kulturarvet, öka miljömedvetenheten och leda till investeringar i och främjande av specialprodukter, turism samt förnybara resurser och förnybar energi.

In order to meet these priorities, Member States are encouraged to focus support on key actions. Such key actions could include:

För att uppfylla dessa prioriteringar, uppmuntras medlemsstaterna att inrikta sitt stöd på nyckelåtgärder, till exempel följande:

(i) building local partnership capacity, animation and promoting skills acquisition, which can help mobilise local potential;

i) Att bygga upp kapacitet för lokala partnerskap, och uppmuntra till ökade kunskaper kan bidra till att mobilisera den lokala potentialen.

(ii) promoting private-public partnership. In particular, Leader will continue to play an important role in encouraging innovative approaches to rural development and bringing the private and public sectors together;

ii) Att främja offentlig-privata partnerskap. Särskilt Leader kommer att fortsätta att spela en viktig roll för att främja innovativa metoder för landsbygdsutveckling och för att få till stånd samverkan mellan privata och offentliga sektorer.

(iii) promoting cooperation and innovation. Local initiatives such as Leader and support for diversification can play an essential role in connecting people to new ideas and approaches, encouraging innovation and entrepreneurship, and can promote inclusiveness and the provision of local services. On-line communities can help in the dissemination of knowledge, the exchange of good practices and innovation in rural products and services;

iii) Att främja samarbete och innovation. Lokala initiativ (som Leader) och stöd till diversifiering kan spela en avgörande roll för att presentera nya idéer och metoder för människor, uppmuntra innovation och entreprenörskap samt för att gynna samhörighet och tillhandahållandet av lokala tjänster. Gemenskaper på nätet kan hjälpa till vid spridning av kunskaper, utbyte av bästa praxis och innovation i fråga om produkter och tjänster på landsbygden.

(iv) improving local governance. Leader can help foster innovative approaches to linking agriculture, forestry and the local economy, thereby helping to diversify the economic base and strengthen the socioeconomic fabric of rural areas.

iv) Att förbättra det lokala styret. Leader kan uppmuntra innovativa tillvägagångssätt för att knyta samman jord- och skogsbruk samt den lokala ekonomin och därigenom bidra till att öka diversifieringen av den ekonomiska basen och stärka de socio-ekonomiska banden på landsbygden.

3.5. Ensuring consistency in programming

3.5 Att säkerställa enhetlighet i programplaneringen

Community strategic guideline

Gemenskapens strategiska riktlinje

In working out their national strategies, Member States should ensure that synergies between and within the axes are maximised and potential contradictions avoided. Where appropriate, they may develop integrated approaches. They will also wish to reflect on how to take into account other EU-level strategies, such as the Action Plan for Organic Food and Farming, the commitment to increased use of renewable energy resources [8], the need to develop a medium- and long-term EU strategy to combat climate change [9], and the need to anticipate the likely effects on farming and forestry, the EU Forestry Strategy and Action Plan (which can help deliver on both the growth and employment and the sustainability objectives) and the priorities set out in the Sixth Community Environment Action Programme laid down by Decision No 1600/2002/EC of the European Parliament and of the Council [10], particularly those priorities identified as requiring thematic environmental strategies (soil protection, protection and conservation of the marine environment, the sustainable use of pesticides, air pollution, urban environment, the sustainable use of resources, and waste recycling).

När medlemsstaterna utarbetar sina nationella strategier bör de se till att synergieffekter mellan och inom axlarna maximeras och att eventuella motsättningar undviks. Om det är lämpligt får de utveckla integrerade tillvägagångssätt. De bör också överväga hur andra EU-strategier kan beaktas, exempelvis handlingsplanen för ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk, åtagandet om ökad användning av förnybara energiresurser [8], behovet av att utveckla en EU-strategi på medellång och lång sikt för att bekämpa klimatförändringen [9] samt EU:s strategi och handlingsplan för skogsbruket (som kan bidra till att målen både för tillväxt, sysselsättning och hållbarhet uppnås) och prioriteringarna i gemenskapens sjätte handlingsprogram för miljön, som fastställdes genom Europaparlamentets och rådets beslut av den 22 juli 2002, [10] i synnerhet de prioriteringar som har konstaterats kräva tematiska miljöstrategier (markskydd, skydd av havsmiljön, hållbar användning av bekämpningsmedel, luftförorening, stadsmiljö, hållbar användning och förvaltning av resurser och avfallsåtervinning).

Several means are available at EU and Member State level to improve governance and policy delivery. Technical assistance can be used to build up European and national networks for rural development, as a platform for exchange of best practice and expertise on all aspects of policy design, management and implementation between stakeholders. Information and publicity to ensure early involvement of the different actors will need to be considered in the preparation of the national strategies and worked out for the later stages of implementation.

På EU- och medlemsstatsnivå finns olika medel för att förbättra styrningen och det politiska arbetet. Tekniskt stöd kan användas för att bygga upp europeiska och nationella nät för landsbygdsutveckling som en plattform för utbyte av bästa praxis och expertis om alla aspekter som rör utformning av politiken, förvaltning och aktörernas genomförande. Frågan om information och offentliggörande måste behandlas när man förbereder de nationella strategierna och fastställas längre fram under genomförandet, så att olika aktörer kan involveras så tidigt som möjligt.

3.6. Complementarity between Community instruments

3.6 Komplementaritet mellan gemenskapsinstrument

Community strategic guideline

Gemenskapens strategiska riktlinje

The synergy between structural, employment and rural development policies needs to be encouraged. In this context, Member States should ensure complementarity and coherence between actions to be financed by the European Regional Development Fund, the Cohesion Fund, the European Social Fund, the European Fisheries Fund and the EAFRD on a given territory and in a given field of activity. The main guiding principles as regards the demarcation line and the coordination mechanisms between actions supported by the different funds should be defined in the national strategic reference framework and the national strategy plan.

Synergieffekterna mellan struktur-, sysselsättnings- och landsbygdsutvecklingspolitiken måste stödjas. Därför bör medlemsstaterna sörja för komplementaritet och samstämmighet mellan de åtgärder som skall finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling inom ett givet territorium och en given verksamhet. De viktigaste riktlinjerna i fråga om avgränsning av och samordning mellan de åtgärder som får stöd från de olika fonderna bör fastställas i de nationella strategiska referensramarna och de nationella strategiplanerna.

For infrastructure investments, the scale of intervention could be a guiding principle. For example, for investments in transport and other infrastructure at Member State, regional or subregional level, cohesion policy instruments would be used, while at the local level the basic services measure under axis 3 could be used, ensuring the link between local and regional levels.

I fråga om infrastrukturinvesteringar kan interventionens omfattning vara en vägledande princip. Man kan till exempel använda instrumenten för sammanhållningspolitiken för investeringar i transporter och annan infrastruktur på medlemsstatsnivå, regional eller delregional nivå. På lokal nivå kan man däremot använda de grundläggande tjänsteåtgärderna under axel 3, vilket säkerställer kopplingen mellan lokala och regionala nivåer.

As regards the development of human capital, support under rural development would target farmers and the economic actors involved in the diversification of the rural economy. The population of rural areas could receive support as part of an integrated, bottom-up approach. Actions in these fields should be implemented in full compliance with the objectives of the European Employment Strategy, as set out in the Integrated Guidelines for Growth and Jobs, and coherent with the actions taken under the national reform programmes in the framework of the Lisbon process. The Education and Training 2010 work programme seeks to achieve the education and the training side of the Lisbon goals. Lifelong learning is at the heart of this programme and applies to all levels and types of education and training, including the agricultural, forestry and agrifood sectors.

I fråga om utvecklingen av mänskligt kapital, riktas stödet inom landsbygdsutvecklingen till jordbrukare och de ekonomiska aktörer som är inblandade i diversifieringen av landsbygdsekonomin. Befolkningen på landsbygden skulle kunna få stöd som en del av integrerade, bottom-up-metoder. Åtgärder på dessa områden bör genomföras helt i enlighet med målen för den europeiska sysselsättningsstrategin, så som den anges i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning, och överensstämma med åtgärderna inom de nationella reformprogrammen inom ramen för Lissabonprocessen. I arbetsprogrammet "Utbildning 2010" eftersträvas uppnåendet av de Lissabonmål som rör utbildning. I centrum för det programmet står livslångt lärande som inkluderar alla typer och nivåer av utbildning, vilket givetvis även inkluderar jordbruks- och skogsbrukssektorerna.

4. THE REPORTING SYSTEM

4. RAPPORTERINGSSYSTEMET

Regulation (EC) No 1698/2005 foresees strategic monitoring of the Community and national strategies. The basis for reporting on progress will be the common framework for monitoring and evaluation, to be established in cooperation with the Member States.

I förordning (EG) nr 1698/2005 om landsbygdsutveckling ingår strategisk övervakning av gemenskapsstrategier och nationella strategier. Underlaget för lägesrapporteringen kommer att utgöras av det gemensamma ramverket för övervakning och utvärdering som skall fastställas i samarbete med medlemsstaterna.

The framework will provide a limited number of common indicators and a common methodology. It will be supplemented by programme-specific indicators to reflect the character of each programme area.

Ramverket kommer att innehålla ett begränsat antal gemensamma indikatorer och en gemensam metod. Det kommer att kompletteras med programanpassade indikatorer som anpassas till varje programområdes karaktär.

A common set of indicators will allow aggregation of outputs, results and impacts at EU level and help assess progress in achieving Community priorities. Baseline indicators defined at the start of the programming period will allow for assessment of the initial situation and form the basis for the development of the programme strategy.

Tack vare en gemensam uppsättning indikatorer kan man på EU-nivå sammanställa uppgifter om resultat och effekter och få hjälp vid mätningen av hur väl gemenskapens prioriteringar uppnåtts. De referensindikatorer som fastställts vid programperiodens början gör det möjligt att bedöma den inledande fasen och utgör samtidigt basen för utvecklingen av programstrategin.

Evaluation activities will take place on an ongoing basis, comprising at programme level ex ante, mid-term, and ex post evaluation, as well as other evaluation activity considered useful for improving programme management and impact. These will be accompanied by thematic studies and synthesis evaluations at Community level, as well as by the activities of the European network for rural development as a platform for exchange and capacity building for evaluation in Member States. The exchange of good practices and the sharing of evaluation results can contribute significantly to the effectiveness of rural development. In this respect, the European network should play a central role in facilitating contacts.

Utvärderingen skall ske fortlöpande och skall på programnivå ske på förhand, under programmets gång och i efterhand och skall även omfatta insatser för att förbättra programförvaltningen och programmets inverkan. Utvärderingen kommer att kompletteras av tematiska undersökningar och sammanfattande utvärderingar på gemenskapsnivå, samt verksamhet inom det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling som en plattform för utbyte och uppbyggnad av utvärderingskapacitet i medlemsstaterna. Utbyte av bästa praxis och utvärderingsresultat kan i mycket hög grad bidra till en effektiv landsbygdsutveckling. På så vis kan det europeiska nätverket spela en central roll för att underlätta kontakter.

[1] Presidency conclusions of the European Councils of Luxembourg ( 12 and 13 December 1997), Berlin ( 24 and 25 March 1999) and Brussels ( 24 and 25 October 2002).

[1] Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten i Luxemburg ( 12 och 13 december 1997), Berlin ( 24 och 25 mars 1999) och Bryssel ( 24 och 25 oktober 2002).

[2] The OECD definition is based on the share of population living in rural communes (i.e. with less than 150 inhabitants per km2) in a given NUTS III region. See Extended Impact Assessment — SEC(2004) 931. This is the only internationally recognised definition of rural areas. However, in some cases, it does not fully take into account the population living in more densely populated rural areas, particularly in peri-urban zones. In the context of these guidelines, it is used only for statistical and descriptive purposes.

[2] OECD-definitionen baseras på den del av befolkningen som lever i landsbygdskommuner (dvs. med färre än 150 invånare per km2) i en given NUTS III-region. Se den utvidgade konsekvensanalysen SEK(2004) 931. Detta är den enda internationellt erkända definitionen av landsbygdsområden. I vissa fall tar dock definitionen inte helt hänsyn till den befolkning som lever i mer tätbefolkade landsbygdsområden, främst i närheten av städer. När det gäller dessa riktlinjer används den endast för statistiska och beskrivande ändamål.

[3] As measured by GDP at purchasing power parity.

[3] Mätt som BNP/PPP (köpkraftsparitet).

[4] Presidency conclusions of the European Council of Brussels ( 22 and 23 March 2005).

[4] Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel ( 22 och 23 mars 2005).

[5] Presidency conclusions of the European Council of Brussels ( 16 and 17 June 2005).

[5] Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel ( 16 och 17 juni 2005).

[6] The work of the Standing Committee on Agricultural Research should also be taken into account in this context.

[6] Arbetet i ständiga kommittén för jordbruksforskning bör också beaktas i det här sammanhanget.

[7] OJ L 327, 22.12.2000, p. 1. Directive as amended by Decision No 2455/2001/EC (OJ L 331, 15.12.2001, p. 1).

[7] EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).

[8] Presidency conclusions of the European Council of Brussels ( 25 and 26 March 2004).

[8] Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Bryssel ( 25 och 26 mars 2004).

[9] Presidency conclusions of the European Council of Brussels ( 22 and 23 March 2005).

[9] Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Bryssel ( 22 och 23 mars 2005).

[10] OJ L 242, 10.9.2002, p. 1.

[10] EUT L 242, 10.9.2002, s. 1.

--------------------------------------------------

--------------------------------------------------