|
|
MEDDELELSE FRA KOMMISSIONEN TIL RÅDET, EUROPA-PARLAMENTET OG DET EUROPÆISKE ØKONOMISKE OG SOCIALE UDVALG - Status og ajourføring af prioriteterne i momsstrategien
|
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN - Resultatuppföljning och uppdatering av prioriteringarna i strategin på mervärdesskatteområdet
|
|
Indholdsfortegnelse
|
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
|
|
1. Inledning
|
1. Inledning
|
|
2. Situationsrapport
|
2. En delrapport
|
|
2.1. Forenkling af systemet
|
2.1. Förenkling av systemet
|
|
2.1.1. Forenkling af de fiskale forpligtelser
|
2.1.1. Förenkling av de skattemässiga skyldigheterna
|
|
2.1.2. Forenkling ved anvendelse af nye teknologier
|
2.1.2. Förenkling genom utnyttjande av ny teknik
|
|
2.2. En mere ensartet anvendelse af det fælles momssystem
|
2.2. en mera enhetlig tillämpning av det gemensamma mervärdesskattesystemet
|
|
2.3. Modernisering af nuværende ordning
|
2.3. Modernisering av det nuvarande systemet
|
|
2.4. Det administrative samarbejde
|
2.4. Administrativt samarbete
|
|
3. Vejen frem
|
3. Fortsatta åtgärder
|
|
3.1. Retningslinjerne for det kommende arbejde
|
3.1. Riktlinjer för det framtida arbetet
|
|
3.1.1. Beskatning på forbrugsstedet
|
3.1.1. Beskattning på platsen för konsumtionen
|
|
3.1.2. Forenkling af fiskale forpligtelser
|
3.1.2. Förenkling av de skattemässiga skyldigheterna
|
|
3.2. Revision af reglerne om beskatningsstedet
|
3.2. Översyn av reglerna om platsen för beskattning
|
|
3.2.1. Revision af reglerne om beskatningsstedet for levering af ydelser
|
3.2.1. Översyn av reglerna om platsen för beskattning av tillhandahållanden av tjänster
|
|
3.2.2. Revision af reglerne om beskatningsstedet for levering af varer
|
3.2.2. Översyn av reglerna om platsen för beskattning av leveranser av varor
|
|
3.3. Sammenhæng med den endelige ordning
|
3.3. Samstämmighet med den slutliga ordningen
|
|
4. Bekæmpelse af svig
|
4. Bekämpning av skattefusk
|
|
5. Konklusion
|
5. Slutsatser
|
|
|
|
|
1. Inledning
|
1. Inledning
|
|
I juni 2000 forelagde Kommissionen en meddelelse med sit strategiske program, der skulle forbedre momssystemet i det indre marked [1].
|
Kommissionen lade i juni 2000 fram ett meddelande i vilket den redovisade en strategi för förbättring av mervärdesskattesystemets funktion inom ramen för den inre marknaden [1].
|
|
[1] KOM(2000)348 endelig.
|
[1] KOM(2000)348 slutlig.
|
|
Strategien havde et pragmatisk handlingsprogram, som fokuserede på fire hovedmål, nemlig forenkling og modernisering af de nuværende regler, en mere ensartet anvendelse af de nuværende bestemmelser og en ny iværksættelse af det administrative samarbejde.
|
Strategin omfattade ett pragmatiskt åtgärdsprogram uppbyggt kring fyra huvudmål: förenkling och modernisering av gällande regler, en mer enhetlig tillämpning av gällande bestämmelser och ett genomförande av det administrativa samarbetet utifrån nya förutsättningar.
|
|
Udgangspunktet for iværksættelsen af denne strategi var, at man havde konstateret, at det på grund af medlemsstaternes skepsis var meget lidt sandsynligt, at der ville blive gjort markante fremskridt i retning af et fælles momssystem baseret på beskatning i oprindelsesmedlemsstaten i nær fremtid.
|
Bakom framläggandet av strategin låg ett konstaterande av att det med tanke på medlemsstaternas betänkligheter var föga troligt att man inom den närmaste framtiden skulle komma att göra några större framsteg i riktning mot ett gemensam mervärdesskattesystem grundat på beskattning i ursprungsmedlemsstaten.
|
|
Hovedmålet i strategien var at få Rådet til at reagere, så man på kort sigt kunne nå frem til konkrete og nødvendige forbedringer af det gældende system uden dog at stille spørgsmål ved selve ideen om en endelig ordning om beskatning i oprindelsesmedlemsstaten som et langsigtet mål for Fællesskabet.
|
Huvudsyftet med strategin var att ge rådet nya impulser som på kort sikt kunde leda fram till konkreta och absolut nödvändiga förbättringar av det befintliga skattesystemet, utan att för den skull ifrågasätta själva tanken med en slutlig ordning grundad på beskattning i ursprungsmedlemsstaten som gemenskapens långsiktiga målsättning.
|
|
I dag, tre år efter iværksættelsen af handlingsprogrammet, skal der gøres status over de fremskridt, der er gjort. Samtidig vil der i denne meddelelse blive forelagt nye initiativer, som Kommissionen vil tage i de kommende år inden for rammerne af dette program, og der vil blive fastlagt visse retningslinjer, som er ved at falde på plads for kommende indsatser. Endelig er der spørgsmålet om, hvilket fælles momssystem der vil være det bedst egnede for et indre marked med 25 medlemsstater.
|
Tre år efter det att programmet lades fram är det nu dags att göra en första resultatuppföljning och redovisa vilka framsteg som gjorts. Avsikten är också att i detta meddelande redogöra för de nya initiativ inom ramen för programmet som kommissionen planerar att ta under de kommande åren och att formulera vissa riktlinjer för framtida åtgärder. Slutligen ställs vissa frågor rörande utformningen av ett gemensamt mervärdesskattesystem som på bästa sätt är anpassat till en inre marknad omfattande 25 medlemsstater.
|
|
2. Situationsrapport
|
2. En delrapport
|
|
Denne situationsrapport er udarbejdet ud fra de fire mål i den nye strategi. Opdelingen er dog ikke absolut, da nogle af forslagene berører flere af disse mål. I bilag 1 er der en komplet liste over de forslag, som er stillet som led i den nye strategi, og som er blevet vedtaget, eller som stadigvæk er til behandling i Rådet.
|
Denna delrapport har lagts upp med utgångspunkt i de fyra målen för den nya strategin. Uppdelningen är emellertid inte absolut, eftersom vissa förslag rör flera av målen samtidigt. En fullständig förteckning över de förslag som lagts fram inom ramen för den nya strategin och som antagits av rådet eller fortfarande diskuteras i rådet har intagits i bilaga 1.
|
|
Ud over at gøre status over de forslag, der allerede er stillet, omhandler dette kapitel også visse nye initiativer, som der allerede er gjort forberedelser til.
|
Utöver redovisningen av redan framlagda förslag anges i detta kapitel också vissa nya initiativ för vilka det förberedande arbetet redan inletts.
|
|
2.1. Forenkling af systemet
|
2.1. Förenkling av systemet
|
|
2.1.1. Forenkling af de fiskale forpligtelser
|
2.1.1. Förenkling av de skattemässiga skyldigheterna
|
|
Forenklingen af forpligtelser vedrørende moms har været genstand for mange anbefalinger fra SLIM-gruppen [2] under anden fase i dette arbejde [3]. Der var således enighed om, at disse forpligtelser var så tunge, at virksomhederne i EU fik pålagt alt for store byrder, og at de måtte gøres lettere.
|
En förenkling av skyldigheterna på mervärdesskatteområdet blev föremål för åtskilliga rekommendationer från den arbetsgrupp som tillsatts inom ramen för SLIM-initiativet (förenklad lagstiftning för den inre marknaden) [2], inom ramen för den andra etappen av gruppens arbete [3]. Det rådde enighet om att de skyldigheter som måste fullgöras på mervärdesskatteområdet innebar en oproportionerlig börda för de europeiska företagen och att man därför borde lätta på dem.
|
|
[2] SLIM (Simplifier la Législation sur le Marché Intérieur: initiativ om enklere lovgivning for det indre marked).
|
[2] Förenklad lagstiftning rörande den inre marknaden.
|
|
[3] KOM(1997)618 Rapport fra Kommissionen til Rådet og Europa-Parlamentet om resultaterne af anden fase af SLIM og status over gennemførelsen af henstillingerne fra første fase.
|
[3] KOM(1997)618 slutlig "Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om resultaten av andra etappen av SLIM och om uppföljningen av genomförandet av rekommendationerna från den första etappen".
|
|
Til opfølgning af disse anbefalinger har Kommissionen forelagt flere direktivforslag, som generelt er blevet positivt modtaget af Rådet.
|
För att följa upp dessa rekommendationer har kommissionen lagt fram flera förslag till direktiv. Förslagen har i allmänhet fått ett positivt mottagande i rådet.
|
|
Initiativer, der er taget
|
Framlagda initiativ
|
|
Afskaffelse af den fiskale repræsentant
|
Bestämmelsen om skatteombud avskaffas
|
|
Rådet har således vedtaget et direktiv for så vidt angår bestemmelse af betalingspligten for merværdiafgiften [4], som siden 1. januar 2003 har afskaffet medlemsstaternes mulighed for at pålægge erhvervsdrivende inden for Fællesskabet en forpligtelse til at udpege en fiskal repræsentant for transaktioner, der gennemføres i andre medlemsstater end den, hvor de selv er etableret. Denne forpligtelse gav store omkostninger og var meget kompliceret og blev af virksomhederne ofte opfattet som en hæmsko for udvikling af afgiftspligtige aktiviteter i en anden medlemsstat end den, hvor de var etableret.
|
Rådet har antagit direktivet om vilka personer som skall vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt [4]. Genom detta direktiv har medlemsstaternas möjlighet att kräva att aktörer som ägnar sig åt gemenskapsinterna aktiviteter skall utse ett skatteombud för transaktioner som utförs i en annan medlemsstat än den i vilken de är etablerade, upphört att gälla med verkan från och med den 1 januari 2003. Denna ganska kostsamma och komplexa skyldighet har av företagen många gånger upplevts som ett hinder för utveckling av beskattningsbara aktiviteter i en annan medlemsstat än den i vilken de är etablerade.
|
|
[4] Direktiv 2000/65/EF af 17.10.2000 (EFT L 269 af 21.10.2000).
|
[4] Direktiv 2000/65/EG av den 17 oktober 2000 (EGT L 269, 21.10.2000).
|
|
Fiskale forpligtelser ad elektronisk vej
|
Skattemässiga skyldigheter kan uppfyllas på elektronisk väg
|
|
Fra 1. juli 2003 vil alle afgiftspligtige personer (hvad enten de er etableret eller ikke) have ret til at opfylde deres fiskale forpligtelser med hensyn til registrering og angivelse ad elektronisk vej. Dette er et af de mindre kendte aspekter ved direktivet vedrørende elektronisk leverede ydelser [5], ifølge hvilket medlemsstaterne er forpligtet til at indføre denne facilitet. Denne foranstaltning er led i en større proces om modernisering og forenkling og er derfor ikke kun begrænset til operatører inden for elektronisk handel.
|
Från och med den 1 juli 2003 har alla beskattningsbara personer (etablerade eller icke-etablerade) rätt att på elektronisk väg uppfylla sina skattemässiga skyldigheter när det gäller registrering och deklaration. Detta är en mindre väl känd aspekt av direktivet om tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg [5]. Enligt detta direktiv är medlemsstaterna skyldiga att införa denna möjlighet. Denna åtgärd faller emellertid inom ramen för en mer allmän moderniserings- och förenklingsprocess och är alltså inte begränsad till dem som ägnar sig åt elektronisk handel.
|
|
[5] Direktiv 2002/38/EF af 7.5.2002 (EFT L 128 af 15.5.2002).
|
[5] Direktiv 2002/38/EG av den 7 maj 2002 (EGT L 128, 15.5.2002).
|
|
Harmonisering af indholdet af fakturaer og accept af elektronisk fakturering
|
Harmoniserade regler har antagits om fakturors innehåll och godtagande av elektronisk fakturering
|
|
Med direktivet om fakturering [6] bliver der en retlig ramme på det fiskale område for elektronisk fakturering og for elektronisk oplagring af fakturaer, og der bliver fastlagt harmoniserede regler vedrørende indholdet af momsfakturaer, uddelegering af faktureringen i underentreprise og selvfakturering.
|
Genom direktivet om fakturering [6] har det skapats en rättslig ram på skatteområdet för elektronisk fakturering och elektronisk lagring av fakturor och fastställts harmoniserade regler om fakturors innehåll för mervärdesskatteändamål, om utläggning av fakturering och om självfakturering.
|
|
[6] Direktiv 2001/115/EF af 20.12.2001 (EFT L 15 af 17.1.2002).
|
[6] Direktiv 2001/115/EG av den 20 december 2001 (EGT L 15, 17.1.2002).
|
|
Initiativer, der er under forberedelse
|
Initiativ under beredning
|
|
Undersøgelse af momsforpligtelserne
|
Undersökning rörande skyldigheterna på mervärdesskatteområdet
|
|
Den undersøgelse, som Kommissionen iværksatte om forenkling og modernisering af de fiskale forpligtelser, er sidste fase i processen til opfølgning af de anbefalinger, der blev resultatet af SLIM-initiativet. Formålet hermed er at fastslå, hvordan man på fællesskabsplan eller på nationalt plan kan forenkle og modernisere alle disse forpligtelser (undtagen de af ovennævnte aspekter, som allerede er blevet behandlet særskilt), såvel for samtlige erhvervsdrivende som mere specielt for små virksomheder.
|
Den undersökning som kommissionen satt i gång om förenkling och modernisering av de skattemässiga skyldigheterna utgör slutfasen i en uppföljning av rekommendationerna från SLIM-initiativet. Målsättningen är att man skall kunna komma fram till hur alla dessa skyldigheter (med undantag av de ovannämnda aspekterna, som behandlas separat) kan förenklas och moderniseras på gemenskapsnivå eller på nationell nivå, såväl för alla aktörer som, i synnerhet, för små företag.
|
|
Resultaterne af undersøgelsen har været genstand for en offentlig høring på internettet på netstedet "Kom til orde i Europa" [7], som er led i initiativet vedrørende en interaktiv politisk beslutningsproces.
|
Resultatet av denna undersökning har omfattats av ett offentligt samråd över den webbplats som kallas "Din röst i Europa" [7] och som skapats som ett led i initiativet för "Interaktiv politik".
|
|
[7] http://europa.eu.int/ yourvoice eller
|
[7] http://europa.eu.int/ yourvoice eller http://europa.eu.int/comm/ taxation_customs/taxation/consultations_fr.htm
|
|
I indholdet af kommende lovgivningsinitiativer, der vil blive taget på dette område, vil der blive taget hensyn til resultaterne af den offentlige høring.
|
I de framtida lagstiftningsinitiativen på detta område kommer resultaten av detta offentliga samråd att beaktas.
|
|
2.1.2. Forenkling ved anvendelse af nye teknologier
|
2.1.2. Förenkling genom utnyttjande av ny teknik
|
|
Initiativer, der er taget
|
Framlagda initiativ
|
|
Elektronisk handel
|
Elektronisk handel
|
|
Med direktivet om elektronisk leverede ydelser er der genindført en konkurrencemæssig ligevægt mellem virksomheder i EU og virksomheder uden for EU, når de eksporterer på internationalt plan, eller når de sælger inden for eller til EU.
|
Genom direktivet om tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg har jämvikt i konkurrenshänseende återupprättats mellan europeiska företag och företag som inte är etablerade i EU vid export till länder utanför EU och vid försäljning inom EU.
|
|
I direktivet lægges der ikke ekstra forpligtelser på tjenesteydere fra tredjelande, der leverer ydelser til virksomheder etableret i EU, eftersom momsen skal erlægges af sidstnævnte virksomhed ud fra princippet om omvendt momspligt. Derimod skal tjenesteydere fra tredjelande, som leverer ydelser ad elektronisk vej, lægge moms på salg til privatpersoner, der er etableret i EU, nøjagtigt sådan som tjenesteydere fra EU skal gøre det. For at disse momsforpligtelser ved disse transaktioner kan overholdes, skal erhvervsdrivende, der ikke er etableret i Fællesskabet, i henhold til direktivet følge en særordning, ifølge hvilken den erhvervsdrivende kun momsregistreres i en enkelt medlemsstat for alle disse transaktioner, der skal svares moms af i EU. Der pålægges altså afgift i den medlemsstat, hvor ydelsen forbruges, og til satsen i denne medlemsstat, men den erhvervsdrivende, som ikke er etableret her, skal opfylde disse angivelsesforpligtelser og betale den skyldige afgift for alle de transaktioner, der har fundet sted i Fællesskabet i identifikationsmedlemsstaten, som derpå foretager en omfordeling af momsindtægterne mellem forbrugsmedlemsstaterne (et enkelt henvendelsessted).
|
Direktivet medför inga tillkommande skyldigheter för företag från tredjeland som tillhandahåller i EU etablerade företag tjänster, eftersom mervärdesskatten skall betalas av de sistnämnda enligt principen om omvänd skattskyldighet. Däremot måste företag från tredjeland som tillhandahåller tjänster på elektronisk väg tillämpa mervärdesskatt på sin försäljning till enskilda som är etablerade i EU, precis som företagen i EU måste göra. När det gäller fullgörandet av mervärdesskatteskyldigheterna avseende dessa transaktioner fastställs i direktivet en särskild ordning för aktörer som inte är etablerade i gemenskapen. Ordningen innebär att aktören kan låta identifiera sig i en enda medlemsstat för alla sina beskattningsbara transaktioner i unionen. Beskattningen sker i den medlemsstat där tjänsten konsumeras, enligt konsumtionsmedlemsstatens skattesats, men den icke-etablerade aktören fullgör sina deklarationsskyldigheter i identifieringsmedlemsstaten och erlägger den mervärdesskatt som han skall betala för samtliga transaktioner i gemenskapen till identifieringsmedlemsstaten, som sedan fördelar mervärdesskatteintäkterna mellan konsumtionsmedlemsstaterna (systemet med "en enda kontaktpunkt").
|
|
Rådet har imidlertid besluttet, at disse bestemmelser skal gælde for en periode på tre år regnet fra den 1. juli 2003. Ifølge direktivet skal Rådet endvidere inden den 30. juni 2006 enten vedtage en hensigtsmæssig elektronisk mekanisme på et ikke-diskriminerende grundlag med henblik på pålæggelse, angivelse, opkrævning og fordeling af afgiftsprovenu fra elektronisk leverede tjenesteydelser med afgiftspligt på forbrugsstedet eller forlænge perioden på tre år, hvis det af praktiske årsager skønnes nødvendigt.
|
Rådet har beslutat att dessa bestämmelser skall tillämpas under en period på tre år från och med den 1 juli 2003. Enligt direktivet skall rådet före den 30 juni 2006 antingen anta en lämplig elektronisk mekanism, på icke-diskriminerande grund, för att påföra, deklarera, uppbära och fördela mervärdesskatten på elektroniska tjänster med beskattning på konsumtionsplatsen eller, om det av praktiska skäl anses nödvändigt, förlänga treårsperioden.
|
|
Det skal bemærkes, at Den Europæiske Union er det første retsområde i verden, hvor der er udviklet og indført en forenklet måde at betale afgifter på ved forbruget på elektronisk handel, hvilket er i overensstemmelse med de principper, der er vedtaget i OECD.
|
Det bör noteras att Europeiska unionen är den första skattejurisdiktion i världen som utarbetat och infört en förenklad ram för betalning av konsumtionsskatter på elektronisk handel, i enlighet med de principer som man kommit överens om i OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling).
|
|
Endvidere har Rådet ved at vedtage dette direktiv gjort et vigtigt skridt for at få det fælles momssystem til at fungere. Medlemsstaterne er således gået bort fra det princip, at det er den medlemsstat, hvor forpligtelserne til at angive denne afgiftspligtige transaktion og til at betale afgiften skal opfyldes, som fastsætter, hvor afgiften af en afgiftspligt transaktion skal betales.
|
Genom att anta detta direktiv har rådet vidare tagit ett viktigt steg när det gäller det gemensamma mervärdesskattesystemets sätt att fungera. Medlemsstaterna har nämligen här frångått principen om att platsen för den beskattningsbara transaktionen avgör i vilken medlemsstat de skattemässiga skyldigheterna när det gäller deklaration och betalning avseende den beskattningsbara transaktionen skall fullgöras.
|
|
Særordningen for rejsebureauer
|
Den särskilda ordningen för resebyråer
|
|
Endvidere har Kommissionen efter udtalelsen fra Europa-Parlamentet ændret sit oprindelige forslag hvad angår særordningen for rejsebureauer [8] for at kunne indføre en mekanisme med et enkelt sted, hvor erhvervsdrivende fra tredjelande kan henvende sig, når de falder ind under anvendelsesområdet for denne særordning (se punkt 2.3).
|
Som en följd av Europaparlamentets yttrande har kommissionen ändrat sitt ursprungliga förslag beträffande den särskilda ordningen för resebyråer [8] och i ordningen infört systemet med en enda kontaktpunkt för sådana aktörer från tredjeland som omfattas av ordningen (se punkt 2.3).
|
|
[8] KOM(2002)64 endelig af 8.2.2002 og KOM(2003) 78 af 24.3.2003.
|
[8] KOM(2002)64 slutlig av den 8 februari 2002 och KOM(2003)78 av den 24 mars 2003.
|
|
Erstatning af 8. direktiv
|
Ersättande av det åttonde direktivet
|
|
Endelig indeholder direktivforslaget, der omhandler grænseoverskridende fradrag ved at erstatte proceduren i 8. direktiv [9], elementer, der kan sammenlignes med one-stop-shops (enkelt henvendelsessted), eftersom en afgiftspligtig person i sin egen etableringsmedlemsstat vil kunne fradrage den moms, som bliver pålagt udgifter, der påløber i medlemsstater, hvor vedkommende ikke er etableret. I forbindelse med forhandlinger i Rådet om dette forslag foreslog formandskabet, at der skulle anvendes et system til udveksling af oplysninger og omfordeling af de forekommende beløb mellem medlemsstaterne svarende til det system, der indføres for elektronisk handel.
|
Förslaget till direktiv om gränsöverskridande avdragsrätt som ersättning för det förfarande som fastställs i det åttonde mervärdesskattedirektivet [9] har inslag som kan jämföras med systemet med en enda kontaktpunkt i det att en beskattningsbar person i den medlemsstat där han är etablerad kan dra av mervärdesskatten på kostnader som han haft i medlemsstater där han inte är etablerad. I samband med rådets förhandlingar i denna fråga framförde ordförandeskapet ett förslag om att man skulle kunna tillämpa ett system med informationsutbyte och fördelning av mervärdesskattebeloppen mellan medlemsstaterna motsvarande den ordning som fastställts för elektronisk handel.
|
|
[9] KOM(1998)377 endelig af 17.6.1998.
|
[9] KOM(1998)377 slutlig av den 17 juni 1998.
|
|
2.2. En mere ensartet anvendelse af det fælles momssystem
|
2.2. en mera enhetlig tillämpning av det gemensamma mervärdesskattesystemet
|
|
Initiativer, der er taget
|
Framlagda initiativ
|
|
Momssatser
|
Skattesatser
|
|
For at undgå, at der bliver større forskel mellem de normalsatser, som medlemsstaterne anvender, og at det fører til en strukturel uligevægt inden for Den Europæiske Union og til konkurrencefordrejning inden for visse sektorer, er det fastsat, at normalsatsen indtil den 31 december 2005 ikke må være mindre end 15 % [10].
|
För att undvika att växande skillnader mellan medlemsstaternas normalskattesatser leder till strukturella obalanser i Europeiska unionen och till snedvridning av konkurrensen inom vissa verksamhetssektorer har det bestämts att normalskattesatsen fram till och med den 31 december 2005 inte får vara lägre än 15 %. [10]
|
|
[10] Rådets direktiv 2001/4/EF af 19.1.2001 (EFT L 22 af 24.1.2001, berigtiget ved EFT L 26 af 27.1.2001).
|
[10] Rådets direktiv 2001/4/EG av den 19 januari 2001 (EGT L 22, 24.1.2001, rättat i EGT L 26, 27.1.2001).
|
|
Desuden har Kommissionen forelagt et forslag [11] om anvendelsesområdet for de nedsatte satser med henblik på at forenkle reglerne på området og opnå en mere ensartet anvendelse af denne afgift. Med forslaget får medlemsstaterne lige mulighed for at anvende nedsatte satser inden for bestemte områder (for eksempel restauranter, boliger, gas- og elforsyning og pleje i hjemmet). Det har ligeledes til formål at rationalisere de mange undtagelser, der er forbeholdt visse medlemsstater, og som for øjeblikket gælder på afgiftsområdet. Derfor bliver det foreslået, at bilag H gøres til eneste referenceliste for alle undtagelser fra anvendelse af den normale momssats. Målet er at få det indre marked til at fungere bedre og at undgå eventuel konkurrencefordrejning.
|
I syfte att förenkla reglerna på området och åstadkomma en mera enhetlig tillämpning av skatten har kommissionen vidare lagt fram ett förslag om tillämpningsområdet för reducerade skattesatser [11]. Förslaget syftar till att ge medlemsstaterna lika möjligheter att tillämpa reducerade skattesatser på vissa områden (för t.ex. restaurangtjänster, leverans av gas och elektricitet samt hemtjänster). Det syftar också till rationalisering av de många nuvarande avvikelserna när det gäller skattesatsens nivå som bara vissa medlemsstater får göra. Bilaga H föreslås i detta syfte bli den enda referensförteckningen för avvikelser från normalskattesatsen för mervärdesskatt. Målet är att förbättra den inre marknadens sätt att fungera och hindra konkurrenssnedvridning.
|
|
[11] KOM(2003)397 endelig af 23.7.2003.
|
[11] KOM(2003)397 slutlig av den 23 juli 2003.
|
|
I forslaget er der ligeledes taget hensyn til evalueringsrapporten over forsøget med de arbejdskraftintensive ydelser, som er udarbejdet på grundlag af rapporter fra de medlemsstater, der har deltaget i forsøget. I rapporten, hvor der er taget hensyn til oplysningerne fra medlemsstaterne og til begrænsningerne i de anvendte analysemetoder, konkluderes det, at det ikke er muligt at slå fast, at der har været en gunstig indvirkning på beskæftigelsen eller en begrænsning af undergrundsøkonomien som følge af momsnedsættelsen som led i forsøget med nedsatte satser for arbejdskraftintensive ydelser. Det skal dog bemærkes, at nogle af de kategorier af ydelser, der indgår i dette forsøg, især reparation og renovering af private boliger, er omfattet af forslaget til det nye bilag H.
|
I förslaget beaktas den rapport i vilken försöket med tillämpning av reducerade skattesatser för arbetsintensiva tjänster utvärderas. Rapporten har utarbetats på grundval av rapporter från de medlemsstater som deltagit i försöket. Med beaktande av de uppgifter som medlemsstaterna lämnat och de använda analysmetodernas begränsningar dras i rapporten slutsatsen att det inte är möjligt att klart påvisa att sänkningen av mervärdesskattesatserna inom ramen för försöket har fått några gynnsamma effekter på sysselsättningen eller lett till en minskning av den svarta ekonomin. Det bör emellertid noteras att vissa tjänstekategorier som omfattats av försöket, särskilt renovering och reparation av privata bostäder, ingår i förslaget till ny bilaga H.
|
|
Vedtagelse af foranstaltninger til gennemførelse og modernisering af proceduren til vedtagelse af undtagelsesforanstaltninger
|
Antagande av tillämpningsföreskrifter samt åtgärder för att förbättra förfarandet för att anta avvikelser
|
|
Det sjette direktiv udgør de generelle rammer for et fælles momssystem, men indeholder ikke den mekanisme, der skal til for at indføre gennemførelsesforanstaltninger.
|
Det sjätte mervärdesskattedirektivet fastställer en allmän ram för ett gemensamt mervärdesskattesystem men innehåller inga bestämmelser om införande av tillämpningsföreskrifter.
|
|
I Momsudvalget bliver der drøftet spørgsmål om anvendelsen af det fælles momssystem. Det er almindelig praksis, at resultaterne af drøftelserne bliver bekræftet i retningslinjer. Momsudvalget har dog ikke kompetence til at gøre disse retningslinjer bindende.
|
Frågor som rör tillämpningen av det gemensamma mervärdesskattesystemet diskuteras i mervärdesskattekommittén. Enligt praxis bekräftas resultatet av överläggningarna i form av riktlinjer. Mervärdesskattekommittén har emellertid inga befogenheter att göra dessa riktlinjer bindande.
|
|
Det er i lyset heraf, at Kommissionen i 1997 fremlagde et forslag om ændring af vedtægterne for Momsudvalget. Men Rådet er ikke nået til enighed om denne sag, og det er ikke sandsynligt, at der vil blive gjort markante fremskridt i nær fremtid. Vedtagelsen af gennemførelsesforanstaltninger på afgiftsområdet er med udvalgsproceduren således fortsat hovedårsagen til, at det er vanskeligt at nå frem til en vedtagelse af dette forslag. Det er kun ved en ændring af traktaten, at der muligvis vil kunne sættes nyt skub i denne sag.
|
Mot denna bakgrund lade kommissionen 1997 fram ett förslag om att ändra mervärdesskattekommitténs ställning. Rådet har emellertid inte kunnat enas i frågan, och det är knappast troligt att några större framsteg kommer att göras inom den närmaste framtiden. Antagandet av tillämpningsföreskrifter på skatteområdet enligt ett förfarande inom ramen för kommittésystemet är fortfarande den stora stötestenen när det gäller att få förslaget antaget. Det krävs antagligen en fördragsändring för att frågan skall kunna föras framåt.
|
|
I betragtning af, hvor stor betydning en ensartet anvendelse af det fælles momssystem har især for samhandelen inden for Fællesskabet, har Kommissionen i overensstemmelse med traktatens artikel 202 foreslået [12], at Rådet og ikke Kommissionen skal have gennemførelsesbeføjelser. I praksis er der stadig fortolkningsspørgsmål, der bliver drøftet i Momsudvalget. Når drøftelserne munder ud i, at resultatet bør have retsgyldighed i en bindende retsakt, forelægger Kommissionen et forslag til beslutning for Rådet, som skal vedtages med enstemmighed.
|
Med tanke på betydelsen av en enhetlig tillämpning av det gemensamma mervärdesskattesystemet, särskilt när det gäller gemenskapsinternt handelsutbyte, har kommissionen i enlighet med artikel 202 i fördraget föreslagit [12] att rådet, inte kommissionen, tilldelas genomförandebefogenheter. Tolkningsfrågor kommer i praktiken också i fortsättningen att diskuteras i mervärdesskattekommittén. Om det framgår av överläggningarna att deras resultat bör förankras i en bindande juridisk text, kommer kommissionen att lägga fram ett förslag till beslut av rådet, som måste antas enhälligt.
|
|
[12] KOM(2003)335 endelig af 10.6.2003.
|
[12] KOM(2003)335 slutlig av den 10 juni 2003.
|
|
Når der fastlægges gennemførelsesforanstaltninger på fællesskabsplan, giver det den fordel, at der bliver større gennemsigtighed og retssikkerhed for de erhvervsdrivende og for de nationale administrationer.
|
Det har fördelar från öppenhets- och rättssäkerhetssynpunkt både för aktörerna och för de nationella myndigheterna att man fastställer tillämpningsåtgärder på gemenskapsnivå.
|
|
I samme forslag har Kommissionen foreslået en modernisering af proceduren til vedtagelse af undtagelsesforanstaltninger. Rådet kan således bemyndige en medlemsstat til at anvende undtagelsesforanstaltninger for at kunne forenkle afgiftsopkrævningen eller undgå visse former for svig eller unddragelse.
|
I samma förslag förordade kommissionen åtgärder för att förbättra tillvägagångssättet för beslut om avvikelser. Rådet får ju bevilja medlemsstaterna tillstånd att tillämpa avvikelser i syfte att förenkla skatteuttaget eller förhindra vissa slag av skattefusk eller skatteundandragande.
|
|
I dag kan Rådet give denne bemyndigelse efter en procedure for stiltiende samtykke efter udløbet af en vis frist.
|
För närvarande får rådet bevilja detta tillstånd enligt ett förfarande med tyst godkännande efter en viss tidsfrist.
|
|
Med forslaget skal det sikres, at alle særlige foranstaltninger bliver genstand for en beslutning, der er behørigt begrundet fra Rådets side. Denne procedure skal sikre, at der er gennemsigtighed og retssikkerhed for medlemsstaterne og de erhvervsdrivende.
|
Förslaget syftar till att varje särskild avvikelse skall bli föremål för ett vederbörligen motiverat beslut av rådet. På så sätt säkras öppenhet och rättssäkerhet för medlemsstaterna och aktörerna.
|
|
Initiativer, der er under forberedelse
|
Initiativ under beredning
|
|
En mekanisme, der skal fjerne dobbeltbeskatning i individuelle tilfælde
|
En ordning för att undvika dubbelbeskattning i enskilda fall
|
|
Det er vigtigt med foranstaltninger, der kan forhindre tilfælde af dobbeltbeskatning. Kommissionen modtager imidlertid hyppigt klager og breve omhandlende individuelle tilfælde af dobbeltbeskatning, hvor det som oftest viser sig, at lovgivningen i de berørte medlemsstater er i overensstemmelse med sjette momsdirektiv. Problemet opstår altså ved en afvigende fortolkning af situationen i den specifikke sag.
|
Tillämpningsföreskrifterna är viktiga när det gäller att undvika dubbelbeskattning. Ofta kommer det emellertid in klagomål och skrivelser till kommissionen om enskilda fall av dubbelbeskattning, samtidigt som det vid en granskning av handlingarna mestadels visar sig att lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna överensstämmer med det sjätte mervärdesskattedirektivet. Problemet uppkommer alltså därför att omständigheterna i det enskilda fallet tolkas på olika sätt.
|
|
Under sådanne omstændigheder skal der ikke indledes en overtrædelsesprocedure mod medlemsstaterne. Hvis medlemsstaterne på den anden side fastholder deres holdning, står den pågældende imidlertid stadigvæk over for dobbeltbeskatning. Kommissionen mener, at situationen er utilfredsstillende og imod principperne for det indre marked. Det bør derfor overvejes, om der er mulighed for at gå fra gennemførelsesforanstaltninger, der har en mere generel karakter, til at der på fællesskabsplan indføres en mekanisme, der skal løse de individuelle tilfælde med dobbeltbeskatning.
|
Det finns i så fall inget skäl att inleda ett överträdelseförfarande mot medlemsstaterna. Emellertid fortsätter, om medlemsstaterna vidhåller sin ståndpunkt, den berörda parten att drabbas av dubbel beskattning. Detta är enligt kommissionens mening otillfredsställande och i strid med principerna för den inre marknaden. Man bör därför överväga möjligheten att gå vidare från tillämpningsföreskriftsnivån, som har generell prägel, till nästa nivå och på gemenskapsnivå fastställa en ordning för att lösa enskilda fall av dubbelbeskattning.
|
|
En sådan mekanisme findes allerede på området for direkte beskatning. I de bilaterale aftaler om dobbeltbeskatning, der er udfærdiget ud fra OECD's aftalemodel, er der en mindelig ordning til at fjerne disse tilfælde af dobbeltbeskatning. De erfaringer, der er gjort på dette område, viser, at det, at nationale myndigheder i de berørte medlemsstater drøfter sagen, er nok til at løse en lang række sager.
|
En sådan ordning finns redan när det gäller direkt beskattning. I de bilaterala dubbelbeskattningsavtalen, som utformats på grundval av OECD:s modellavtal, finns bestämmelser om uppgörelser i godo för att undanröja fall av dubbelbeskattning. Erfarenheterna på området visar att redan det förhållandet att de berörda medlemsstaternas myndigheter diskuterar ärendet gör att många fall kan lösas.
|
|
Desuden er der - stadig på området for direkte beskatning for så vidt angår det specifikke problem med interne afregningspriser - "voldgiftskonvention" nr. 436/EØF af 23 juli 1990, hvor der er en tvungen voldgiftsprocedure, som er bindende for de medlemsstater, der har undertegnet konventionen, for at kunne fjerne dobbeltbeskatning, når det med den mindelige ordning ikke har været muligt at fjerne dobbeltbeskatningen efter to år.
|
När det gäller direkt beskattning och det särskilda problemet med transferpriser kan vidare nämnas att det i "skiljemannakonventionen" nr 436/EEG av den 23 juli 1990 finns regler om ett obligatoriskt, för signatärmedlemsstaterna bindande, skiljeförfarande som syftar till att undanröja dubbelbeskattning när detta inom två år inte kunnat uppnås genom en uppgörelse i godo.
|
|
Kommissionen overvejer for øjeblikket nogle lovgivningsinitiativer, som vil kunne træffes på fællesskabsplan for at forbedre den nuværende situation for tilfælde af dobbeltbeskatning på momsområdet.
|
Kommissionen överväger för närvarande vilka lagstiftningsinitiativ som skulle kunna tas på gemenskapsnivå för att förbättra den nuvarande situationen när det gäller fall av dubbelbeskattning på mervärdesskatteområdet.
|
|
Rationalisering af de eksisterende undtagelser
|
Rationalisering av de nuvarande avvikelserna
|
|
Kommissionen er ligeledes gået i gang med det indledende arbejde med at foretage en vis rationalisering af det store antal undtagelser, der gælder i dag. I visse tilfælde vil denne rationalisering kunne bestå i at lade visse undtagelser gælde for alle medlemsstater, hvis de har vist sig at være særligt effektive.
|
Kommissionen har också inlett det förberedande arbetet för att rationalisera de många avvikelser som nu är i kraft. I vissa fall skulle rationaliseringen kunna bestå i att avvikelser som kan ha visat sig särskilt verkningsfulla utsträcks till samtliga medlemsstater.
|
|
Man kan faktisk se visse lighedspunkter i de mange eksisterende tilladelser.
|
Vissa gemensamma drag kan urskiljas hos det stora antalet befintliga avvikelser.
|
|
Et typisk eksempel er fastsættelsen af momsgrundlaget for afgiftspligtige transaktioner mellem indbyrdes forbundne personer, hvor der er givet flere tilladelser. Der er tale om transaktioner mellem indbyrdes forbundne virksomheder, mellem en virksomhed og dens personale eller mellem en afgiftspligtig person (fysisk personer) og dennes familie. De nationale myndigheder har i praksis stort besvær med at gribe ind i situationer, hvor den pris, der kræves, er blevet sat unormalt lavt med det formål at undgå moms.
|
Ett representativt exempel är fastställande av beskattningsunderlaget för mervärdesskatt när det gäller beskattningsbara transaktioner mellan personer som är förbundna med varandra. På detta område har flera tillstånd till avvikelser beviljats. Det rör sig om transaktioner mellan företag som är förbundna med varandra, mellan ett företag och dess personal och mellan en beskattningsbar person (fysisk person) och hans familj. De nationella myndigheterna har i praktiken stora svårigheter att agera i situationer där det begärda priset har fastställts på en onormalt låg nivå därför att man vill undvika att betala skatt.
|
|
Det er dog klart, at nogle af de særlige foranstaltninger er beregnet på at skulle afhjælpe en specifik situation i en enkelt medlemsstat. Der vil ikke blive stillet spørgsmål ved sådanne tilladelser i forbindelse med rationaliseringsarbejdet.
|
Det är emellertid också uppenbart att en del av de särskilda åtgärderna är avsedda att avhjälpa en specifik situation i en enda medlemsstat. Det finns inget skäl att i samband med rationaliseringssträvandena ifrågasätta sådana tillstånd till avvikelser.
|
|
Undersøgelse af diverse valgmuligheder, rettigheder og overgangsbestemmelser
|
Granskning av gällande valmöjligheter, möjligheter och övergångsbestämmelser
|
|
I forbindelse med rationaliseringen af de undtagelser, der er baseret på artikel 27, vil der blive foretaget en undersøgelse af diverse valgmuligheder, rettigheder og overgangsbestemmelser, som fremgår af direktivet. Formålet er for hvert enkelt tilfælde at se, om det er berettiget at opretholde dem i lyset af det indre marked, og i tilfælde af at det er berettiget, at give medlemsstaterne lige muligheder for at anvende dem.
|
Rationaliseringen av avvikelserna på grundval av artikel 27 kommer att följas av en granskning av de olika valmöjligheter, möjligheter och övergångsbestämmelser som fastställs i direktivet. Syftet är att i varje enskilt fall pröva om det med hänsyn till den inre marknaden är berättigat att ha kvar bestämmelsen och att, om så är fallet, ge alla medlemsstaterna lika möjligheter att tillämpa den.
|
|
Omarbejdning af sjette momsdirektiv
|
Omarbetningen av det sjätte mervärdesskattedirektivet
|
|
Sjette momsdirektiv er den juridiske ramme for det gældende fælles momssystem. Dette direktiv har været udsat for flere end tyve lovændringer, siden det trådte i kraft. Resultatet er en retsakt, der er kompliceret og vanskelig at bruge.
|
Det sjätte mervärdesskattedirektivet utgör den rättsliga ramen för det mervärdesskattesystem som är i kraft. Direktivet har emellertid ändrats mer än tjugo gånger sedan det trädde i kraft. Resultatet har blivit en komplicerad rättsakt som är svår att tränga in i.
|
|
Kommissionen er gået i gang med at forberede en omarbejdning af denne retsakt, så den kan blive et effektivt instrument, der giver et klart overblik over den lovgivning, der er gældende for øjeblikket.
|
Kommissionen har satt i gång ett arbete med att omarbeta denna rättsakt så att den blir ett effektivt instrument som ger en klar och tydlig bild av den lagstiftning som gäller.
|
|
Dette arbejde skulle ikke munde ud i en drøftelse af selve indholdet af sjette momsdirektiv: denne form for drøftelse skal foregå i forbindelse med diverse specifikke forslag, der skal forelægges til gennemførelse af den nye strategi.
|
Arbetet avses inte utmynna i en debatt om sakinnehållet i det sjätte mervärdesskattedirektivet: den debatten måste äga rum i anslutning till de olika specifika förslag som läggs fram för att genomföra den nya strategin.
|
|
Omarbejdningen indebærer således på ingen måde, at det endelige mål opgives (en momsordning, der er baseret på princippet om et enkelt beskatningssted); formålet er at skabe et passende værktøj for den periode, hvor den nuværende ordning stadigvæk gælder.
|
Omarbetningen innebär därför på intet sätt att slutmålet (ett mervärdesskattesystem grundat på principen om en enda plats för beskattning) överges. Syftet är att skapa ett fungerande verktyg för den period under vilken det nuvarande systemet fortsätter att gälla.
|
|
Kommissionen har iværksat en offentlig høring, som er åben på internettet [13], og som vedrører et foreløbigt udkast til omarbejdning, som Kommissionens tjenestegrene har forberedt. Formålet er at få positive bidrag, som kan være med til at forbedre kvaliteten af lovgivningsteksten.
|
Kommissionen har inlett ett offentligt samråd på Internet [13] på grundval av ett preliminärt förslag till omarbetat direktiv som utarbetats inom kommissionen. Syftet med samrådet är att man skall få in konstruktiva bidrag som gör det möjligt att förbättra lagtextens kvalitet.
|
|
[13] http://europa.eu.int/ yourvoice eller
|
[13] http://europa.eu.int/ yourvoice eller http://europa.eu.int/comm/ taxation_customs/taxation/consultations_fr.htm
|
|
2.3. Modernisering af nuværende ordning
|
2.3. Modernisering av det nuvarande systemet
|
|
Med den teknologiske udvikling, ændringer i handelspraksis samt privatiserings- og liberaliseringstendenser i visse sektorer bliver det nødvendigt at revidere nogle af bestemmelserne i sjette momsdirektiv, som ikke passer til de økonomiske transaktioner.
|
Den tekniska utvecklingen, förändrad handelspraxis samt privatiseringen och liberaliseringen inom vissa sektorer gör att vissa bestämmelser i det sjätte mervärdesskattedirektivet som inte är anpassade till de ekonomiska transaktionerna behöver omarbetas.
|
|
Initiativer, der er taget
|
Framlagda initiativ
|
|
Liberalisering af markedet for gas og elektricitet
|
Liberaliseringen av marknaderna för gas och elektricitet
|
|
Under liberaliseringen af markedet for gas og elektricitet er det blevet klart, hvor vanskeligt det er at anvende reglerne på momsområdet. Af hensyn til denne liberalisering har det været nødvendigt at skille denne problematik ud fra det almindelige arbejde med beskatningsstedet for levering af varer og behandle den i første række. Med reglerne i direktivet vedrørende leveringsstedet for elektricitet og gas [14] skulle det blive lettere at foretage transaktioner mellem handlende, der arbejder inden for disse sektorer, og det sikres, at beskatningsstedet svarer til det sted, hvor energien forbruges. Når en køber erhverver gas eller elektricitet med henblik på videresalg, vil beskatningsstedet ifølge de vedtagne regler blive det sted, hvor køberen er etableret. Men når salget af gas eller elektricitet sker med henblik på endeligt forbrug, vil beskatningsstedet blive forbrugsstedet.
|
Liberaliseringen av marknaderna för gas och elektricitet har uppenbarat de problem som tillämpningen av mervärdesskattereglerna ger upphov till. Med hänsyn till denna liberaliseringsprocess har det blivit nödvändigt att skilja ut problematiken på detta område från den allmänna frågan om platsen för beskattning av leveranser av varor och att behandla den med förtur. Direktivet med bestämmelser om platsen för leverans av gas och elektricitet [14] syftar till att underlätta transaktioner mellan leverantörer som är verksamma inom dessa sektorer och att säkra att platsen för beskattning är densamma som den plats där energin förbrukas. Om en köpare köper gas eller elektricitet för återförsäljning, skall enligt de antagna reglerna platsen för beskattning vara den plats där köparen är etablerad. Om gas eller elektricitet säljs för slutlig förbrukning, skall enligt de föreslagna reglerna platsen för beskattning vara den plats där förbrukningen sker.
|
|
[14] Direktiv 2003/92/EF af 7.10.2003 (EFT L 260 af 11.10.2003, s. 8).
|
[14] Direktiv 2003/92/EG av den 7 oktober 2003 (EGT L 260, 11.10.2003, s. 8).
|
|
Udviklingen af rejsebranchen
|
Utvecklingen inom resenäringen
|
|
Formålet med direktivforslaget vedrørende ordningen for rejsebureauer (se punkt 2.1.2) er at modernisere denne ordning og at sikre en mere ensartet anvendelse heraf. Samtidig skulle det fjerne konkurrenceforvridning mellem operatører i Fællesskabet og operatører fra tredjelande. Den kommercielle udvikling inden for denne sektor havde nemlig bevirket, at et at hovedmålene for særordningen, nemlig en fordeling af momsindtægterne mellem de medlemsstater, hvor rejsen fandt sted, og den, hvor rejsebureauet er etableret, ikke længere var opfyldt.
|
Förslaget till direktiv beträffande den särskilda ordningen för resebyråer (se punkt 2.1.2) syftar till att förbättra denna ordning och att säkra att den tillämpas på ett mera enhetligt sätt. Avsikten är också att undanröja snedvridningar av konkurrensen mellan gemenskapsaktörer och aktörer från tredjeland. Förslagen skall ses mot bakgrund bland annat av att den kommersiella utvecklingen inom resenäringen lett till att ett av de primära syftena med den särskilda ordningen, nämligen att mervärdesskatteintäkerna skall fördelas mellan de medlemsstater i vilka en resa äger rum och den medlemsstat i vilken resebyrån är etablerad, inte längre uppnåddes.
|
|
Konkurrence inden for postsektoren
|
Konkurrensen inom postsektorn
|
|
Kommissionen har ligeledes forelagt et forslag, som skulle revidere momsreglerne for postydelser [15], for at der kan blive taget hensyn til udviklingen inden for postsektoren. Under vedtagelsen af sjette momsdirektiv i 1970'erne var postsektoren karakteriseret ved at være et monopol, der præsterede et begrænset antal ydelser, som der ikke var nogen konkurrence omkring. Efter de ændringer, der er sket i denne sektor, giver den på det tidspunkt indførte momsfritagelse for disse ydelser i dag anledning til problemer med konkurrenceforvridning.
|
I syfte att beakta utvecklingen inom postsektorn har kommissionen också lagt fram ett förslag om ändrade regler för mervärdesskatt på tjänster som tillhandahålls inom postsektorn [15]. När det sjätte mervärdesskattedirektivet antogs under 1970-talet kännetecknades postsektorn av förekomsten av monopolföretag som tillhandahöll ett begränsat antal tjänster för vilka det inte förekom någon konkurrens. Sektorn har sedan dess förändrats, och det undantag från skatteplikt för dessa tjänster som fastställdes under 70-talet skapar numera konkurrenssnedvridningsproblem.
|
|
[15] KOM(2003)234 endelig af 5.5.2003.
|
[15] KOM(2003)234 slutlig av den 5 maj 2003.
|
|
Initiativer, der er under forberedelse
|
Initiativ under beredning
|
|
Systemer med reklamekuponer og betalingskort
|
Marknadsföringssystem innefattande rabattkuponger samt betalningskort
|
|
Afgiftsbehandlingen af kuponer, der benyttes især i reklamefremstød, har de seneste år været genstand for flere afgørelser fra Domstolens side.
|
Frågan hur rabattkuponger, som oftast används i samband med marknadsföringskampanjer, skall behandlas i skattehänseende har under senare år behandlats i flera domar.
|
|
Af denne retspraksis, som vedrører nærmere bestemte sager, kan der udledes visse principper, men at anvende den på de mange forskellige former, som reklamesystemerne kan antage, giver fortsat store problemer.
|
Vissa principer kan utläsas ur denna rättspraxis, som gäller specifika fall, men det är fortfarande förenat med stora svårigheter att tillämpa dessa principer på de många olika former som marknadsföringssystemen kan anta.
|
|
Desuden har nogle af medlemsstaterne konstateret, at manglen på klare regler er blevet udnyttet til at oprette fiskale konstruktioner, som kunstigt kan reducere momsgrundlaget for visse former for levering af varer og ydelser.
|
Vissa medlemsstater har vidare konstaterat att avsaknaden av tydliga regler har utnyttjats för skattemässiga konstruktioner som för vissa leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster på ett konstlat sätt minskar beskattningsunderlaget för mervärdesskatt.
|
|
Endvidere giver ændringen i betalingsmetoder for visse former for levering af varer og ydelser, for eksempel betaling via telefonkort, fortolkningsproblemer med hensyn til at fastslå, hvornår afgiften forfalder, ligesom til at fastslå arten og afgiftsgrundlaget for transaktioner, der foretages af mellemhandlere.
|
Nya betalningsformer för vissa leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, t.ex. betalning via telefonkort, ger upphov till tolkningsproblem när det gäller att fastställa tidpunkten för skattens utkrävbarhet och, för transaktioner som utförs av förmedlare, att fastställa transaktionens art och beskattningsunderlaget för den.
|
|
Disse emner er blevet drøftet ved flere lejligheder med medlemsstaterne for at nå frem til fælles fortolkning af de nuværende regler. Kommissionen har dog ud fra disse drøftelser konkluderet, at der er en forbindelse mellem disse emner, og at man bør fortsætte undersøgelsen af dem inden for bredere rammer med henblik på at udarbejde et direktivforslag herom.
|
Dessa frågor har vid åtskilliga tillfällen diskuterats med medlemsstaterna för att man skall kunna komma fram till en gemensam tolkning av de nuvarande reglerna. Kommissionen har emellertid efter dessa överläggningar dragit slutsatsen att de båda frågorna hänger samman och att man bör pröva dem i ett bredare sammanhang för att sedan utarbeta ett förslag till direktiv på området.
|
|
Andre temaer
|
Övriga frågor
|
|
Kommissionen er klar over, at de forslag, der hidtil er stillet som led i moderniseringen, kun berører et begrænset antal operatører, fordi de er rettet mod særlige aktivitetssektorer.
|
Kommissionen är medveten om att de förslag som hittills lagts fram inom ramen för moderniseringssträvandena har varit inriktade på särskilda verksamhetssektorer och därför bara påverkar ett begränsat antal aktörer.
|
|
Der er dog forberedelser i gang inden for større områder som for eksempel momsordningen, der gælder for offentlige myndigheder og for finansielle ydelser. Der er tale om komplicerede emner, der har indvirkning på andre områder. Blandt andet bør der ved en revision af momsordningen for offentlige myndigheder tages hensyn til, hvilke følgevirkninger en sådan ændring kan få for ordningen om afgiftsfritagelse til fordel for visse former for virksomhed af almen interesse, som omhandlet i artikel 13 i sjette momsdirektiv, behandlingen af tilskud, samt på fradragsretten.
|
Det pågår emellertid ett förberedande arbete i bredare frågor, t.ex. frågan om mervärdesskatteordningarna för offentliga myndigheter och finansiella tjänster. Det rör sig om komplexa ämnen med konsekvenser på andra områden. Vid en översyn av mervärdesskatteordningen för offentliga myndigheter bör man beakta hur eventuella ändringar påverkar bestämmelserna om undantag från skatteplikt för vissa aktiviteter av hänsyn till allmänintresset i artikel 13 i det sjätte mervärdesskattedirektivet, behandlingen av subventioner samt avdragsrätten.
|
|
Kommissionen havde oprindeligt planlagt et forslag vedrørende momsordningen, der gælder for offentlige myndigheder, til 2003. Men i lyset af ændringerne af prioriteter (nødvendigheden af at fremskynde arbejdet med beskatningsstedet for levering af ydelser) samt den kendsgerning, at det er blevet besluttet, at et sådant forslag skal underkastes en grundig vurdering med hensyn til konsekvenserne, er forslaget blevet udsat til 2004. En sådan vurdering af konsekvenserne skal sikre, at de økonomiske, miljømæssige og sociale konsekvenser, herunder virkningerne på slutbrugeren, af et forslag bliver analyseret.
|
Kommissionen hade ursprungligen tänkt lägga fram ett förslag beträffande mervärdesskatteordningen för offentliga myndigheter under 2003. På grund av ändrade prioriteringar (behovet av att påskynda arbetet med frågan om platsen för tillhandahållande av tjänster) och den omständigheten att man beslutat att göra en fördjupad konsekvensbedömning av förslaget har framläggandet uppskjutits till 2004. Avsikten är att man genom konsekvensbedömningen skall få en uppfattning om förslagets ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser, inbegripet dess effekter för den slutliga konsumenten.
|
|
2.4. Det administrative samarbejde
|
2.4. Administrativt samarbete
|
|
Der er gjort betydelige fremskridt på dette område inden for de seneste år.
|
Stora framsteg har gjorts på detta område under de senaste åren.
|
|
Initiativer, der er taget
|
Framlagda initiativ
|
|
Gensidig bistand ved inddrivelse af fordringer
|
Ömsesidigt bistånd när det gäller indrivning av fordringar
|
|
For det første har Rådet godkendt direktivet om gensidig bistand ved inddrivelse af fordringer [16]. Dette direktiv udgør et væsentligt element i styrkelsen af det administrative samarbejde og er et meget vigtigt supplement ved afskaffelsen af den obligatoriske fiskale repræsentant (se punkt 2.1.1).
|
För det första har rådet godkänt direktivet om förbättrat ömsesidigt bistånd när det gäller indrivning av fordringar [16]. Detta direktiv är ett viktigt led i förstärkningen av det administrativa samarbetet och ett mycket viktigt komplement till åtgärden att avskaffa kravet på skatteombud (se punkt 2.1.1).
|
|
[16] Rådets direktiv 2001/44/EF af 15.6.2001 (EFT L 175 af 28.6.2001).
|
[16] Rådets direktiv 2001/44/EG av den 15 juni 2001 (EGT L 175, 28.6.2001).
|
|
Det administrative samarbejde på momsområdet
|
Administrativt samarbete på mervärdesskatteområdet
|
|
For det andet har Rådet vedtaget et forslag om at indføre et enkelt juridisk instrument, der dækker alle aspekter af det administrative samarbejde på momsområdet [17]. Man havde nemlig konstateret, at det, at der var to forskellige retsgrundlag, havde en negativ indvirkning på anvendelsen af administrativt samarbejde inden for momskontrol. Den nye forordning træder ikke blot i stedet for tidligere forordning 218/92 og bestemmelserne vedrørende moms i direktiv 77/799/EØF, indholdet er også blevet styrket. Der er blandt andet mere klare regler, og de er mere bindende for medlemsstaterne, der skulle blive lettere og mere direkte kontakter mellem de ansatte og en mere intens udveksling af oplysninger mellem administrationerne.
|
För det andra har rådet antagit ett förslag som syftar till att det skall införas ett enda juridiskt instrument som täcker samtliga aspekter av det administrativa samarbetet på mervärdesskatteområdet [17]. Det hade nämligen konstaterats att förekomsten av två olika juridiska grunder hade en negativ inverkan på utnyttjandet av samarbetsmöjligheterna när det gäller mervärdesskattekontroll. Genom den nya förordningen ersätts den tidigare förordningen nr 218/92 och de berörda bestämmelserna om mervärdesskatt i direktiv 77/799/EEG. Dessutom stramas innehållet upp. Bland annat fastställs tydligare och mera tvingande regler för medlemsstaterna, enklare och mera direkta kontakter mellan tjänstemännen och ett intensifierat informationsutbyte mellan myndigheterna.
|
|
[17] Forordning (EF) 1798/2003 af 7.10.2003 (EFT L 264 af 15.10.2003, s. 1).
|
[17] Rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 (EGT L 264, 15.10.2003, s. 1)
|
|
Fiscalis-programmet
|
Fiscalisprogrammet
|
|
For det tredje blev Fiscalis-programmet 2003-2007 [18] godkendt af Europa-Parlamentet og Rådet efter den fælles beslutningsprocedure. Formålet med dette program er at hjælpe medlemsstaterne til at arbejde mere snævert sammen om bekæmpelse af svig takket være forbedrede elektroniske systemer til udveksling af oplysninger mellem de nationale administrationer, indførelse af et samarbejde mellem dem i forbindelse med efterforskninger, seminarer for ansatte og eksperter i skatteadministrationerne og udvekslinger af ansatte mellem de nationale administrationer.
|
För det tredje har Fiscalisprogrammet för perioden 2003-2007 [18] godkänts av Europaparlamentet och rådet genom medbeslutandeförfarandet. Programmets syfte är att hjälpa medlemsstaterna att samarbeta närmare i bekämpningen av skattefusk, genom förbättrade elektroniska system för informationsutbyte mellan de nationella myndigheterna, samarbete dem emellan i samband med undersökningar, utbildningsseminarier för tjänstemän och experter från de nationella skattemyndigheterna samt tjänstemannautbyte mellan de nationella myndigheterna.
|
|
[18] Europa-Parlamentets og Rådets beslutning 2235/2002/EF af 3.12.2002 (EFT L 341 af 17.12.2002).
|
[18] Europaparlamentets och rådets beslut 2235/2002/EG av den 3 december 2002 (EGT L 341, 17.12.2002).
|
|
Arbejdet i Det Stående Udvalg for Administrativt Samarbejde (SCAC)
|
Arbetet i Kommittén för administrativt samarbete på området för indirekta skatter, inbegripet Fiscalis-programmet
|
|
Inden for SCAC er der foregået et intensivt arbejde, hvor Kommissionen og medlemsstaterne har arbejdet snævert sammen om risikoanalyse, edb-baseret revision og målrettet kontrol til bekæmpelse af karruselsvindel.
|
Inom ramen för Kommittén för administrativt samarbete på området för indirekta skatter, inbegripet Fiscalis-programmet (nedan kallad "kommittén för administrativt samarbete") pågår, i nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna, ett intensivt arbete om riskanalys, datorstödd revision och riktade kontroller i bekämpningen av så kallat karusellbedrägeri.
|
|
Endelig blev der indgået en multilateral aftale, der var udarbejdet af SCAC, mellem de nationale myndigheder i 14 medlemsstater for at intensivere informationsudvekslingen vedrørende leveringer inden for Fællesskabet af nye transportmidler for derved at forhindre afgiftsunddragelse og momssvig på dette område.
|
Slutligen har ett multilateralt avtal, som utarbetats inom ramen för kommittén för administrativt samarbete, ingåtts mellan de nationella myndigheterna i fjorton medlemsstater om att intensifiera informationsutbytet beträffande gemenskapsinterna leveranser av nya transportmedel och på så sätt söka förhindra skatteundandragande och skattefusk när det gäller mervärdesskatt på detta område.
|
|
Initiativer, der er under forberedelse
|
Initiativ under beredning
|
|
Revision af VIES-systemet
|
Översyn av systemet för utbyte av information om mervärdesskatt
|
|
VIES-systemet blev skabt i 1993, for at medlemsstaterne skulle kunne sikre kontrollen af udvekslinger inden for Fællesskabet af varer mellem afgiftspligtige personer. Dette informationsudvekslingssystem var blevet nødvendigt, efter at de administrative formaliteter ved passage af en indre grænse i Fællesskabet var blevet afskaffet pr. 1. januar 1993.
|
Systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) inrättades 1993 för att medlemsstaterna skulle kunna kontrollera gemenskapsintern handel med varor mellan beskattningsbara personer. I och med att de administrativa formaliteterna vid passage av gemenskapens inre gränser avskaffades från och med den 1 januari 1993 hade det blivit nödvändigt att införa detta system för informationsutbyte.
|
|
Det må ikke glemmes, at systemet var konstrueret til at skulle fungere i en periode på fire år, svarende til hvad der oprindeligt var planlagt for anvendelsen af overgangsordningen. Men anvendelsen af VIES-systemet er blevet forlænget, og det har betydet, at dets svagheder bliver mere og mere åbenlyse.
|
Det kan erinras om att systemet infördes för en period på fyra år motsvarande den tillämpningstid som ursprungligen fastställdes för övergångsordningen. Systemet har emellertid fortsatt utnyttjats och dess brister blir alltmer uppenbara.
|
|
Inden man planlægger at forlænge brugen af dette system, blandt andet ved at inddrage levering af ydelser, mener Kommissionen derfor, at det nuværende VIES-system bør udskiftes med et mere effektivt og fleksibelt system. Det nye system bør både kunne give data, der er lettere at udnytte for skatteadministrationerne, og gøre det lettere for dem at opfylde deres forpligtelser over for de erhvervsdrivende.
|
Snarare än att överväga att bygga ut utnyttjandet av detta system, särskilt genom att låta det omfatta också tillhandahållanden av tjänster, bör man enligt kommissionens mening ersätta det nuvarande systemet med ett effektivare och flexiblare system. Det nya systemet bör både kunna producera uppgifter som är lättare för skattemyndigheterna att utnyttja och göra det lättare för aktörerna att fullgöra sina skyldigheter.
|
|
Dette projekt er stadig i sin indledende fase, og det vil være nødvendigt med et omfattende arbejde både med hensyn til edb og lovgivning. Gennemførelsen heraf er derfor et mål på mellemlang sigt.
|
Projektet befinner sig fortfarande i ett inledande skede och kommer att kräva betydande arbetsinsatser när det gäller såväl informationsteknik som lagstiftning. Genomförandet är alltså ett mål på medellång sikt.
|
|
3. Vejen frem
|
3. Fortsatta åtgärder
|
|
Der er allerede tidligere nævnt flere emner, hvor Kommissionen har til hensigt at tage initiativer til lovgivning på kort sigt. I bilag 2 er vist en tabel over de initiativer, som Kommissionen agter at tage, med tidsplan.
|
Flera frågor som kommissionen har för avsikt att ta upp i form av lagstiftningsförslag på kort sikt har redan tidigare nämnts. En tabell över kommissionens planerade initiativ på området och en tidsplan återfinns i bilaga 2.
|
|
Det er dog især vigtigt under dette kapitel at lægge mærke til det arbejde, der er i gang for øjeblikket, og som vedrører et af nøgleelementerne i det fælles momssystem, nemlig beskatningsstedet for afgiftspligtige transaktioner. Der er to retningslinjer, der bliver fulgt i forbindelse med dette arbejde, nemlig bekræftelsen af princippet om beskatning på forbrugsstedet og forenkling af de erhvervsdrivendes forpligtelser.
|
Det finns emellertid skäl att i det här kapitlet uppmärksamma det arbete som pågår beträffande ett av de centrala inslagen i det gemensamma mervärdesskattesystemet, nämligen platsen för beskattning av beskattningsbara transaktioner. I samband med detta arbete har man tagit fasta på två riktlinjer, nämligen bekräftandet av principen om att beskattningen skall ske på platsen för konsumtionen samt förenkling av aktörers skyldigheter.
|
|
3.1. Retningslinjerne for det kommende arbejde
|
3.1. Riktlinjer för det framtida arbetet
|
|
3.1.1. Beskatning på forbrugsstedet
|
3.1.1. Beskattning på platsen för konsumtionen
|
|
Det grundlæggende princip for momsen er, at der er tale om en generel afgift på forbruget, og at indtægterne herfra skal tilfalde den medlemsstat, hvor det egentlige forbrug finder sted.
|
Den grundläggande principen för mervärdesskatt är att det är en allmän skatt på konsumtion och att intäkterna från skatten skall tillfalla den medlemsstat i vilken konsumtionen faktiskt äger rum.
|
|
Det gældende fælles momssystem bygger på princippet om, at afgiften gennem selve den måde, systemet fungerer på, direkte går til den medlemsstat, på hvis område det endelige forbrug af en vare eller en ydelse regnes for at have fundet sted. Konkret foregår den direkte tildeling af afgiften til forbrugsmedlemsstaten ved, at der er fastsat regler for stedet for de afgiftspligtige transaktioner.
|
Det nuvarande gemensamma mervärdesskattesystemet bygger på principen om att skatten, genom systemets sätt att fungera, direkt skall tillfalla den medlemsstat inom vars territorium den slutliga konsumtionen av en vara eller en tjänst anses äga rum. Detta säkerställs genom regler om platsen för beskattningsbara transaktioner.
|
|
Der er imidlertid grænser for anvendelsen af dette princip. De regler, der indføres, må nemlig ikke føre til en urimelig byrde af fiskale forpligtelser for de erhvervsdrivende og skade udviklingen af kommercielle aktiviteter. Sådanne regler ville være uforenelige med principperne i det indre marked.
|
Det finns emellertid vissa gränser för tillämpningen av denna princip. Reglerna får inte vara så betungande när det gäller de skattemässiga skyldigheter som aktörerna måste fullgöra att utvecklingen av kommersiella aktiviteter äventyras. Sådana regler skulle vara oförenliga med principerna för den inre marknaden.
|
|
Globaliseringen, dereguleringen og de teknologiske ændringer er imidlertid faktorer, som grundlæggende har ændret det økonomiske marked, og især omfanget og strukturen af handelen med ydelser. Ydelser kan efterhånden mere og mere leveres ved fjernsalg. Desuden er der nogle transaktioner, som førhen var levering af varer (levering af software), som i dag er blevet til levering af ydelser.
|
Faktorer som globaliseringen, avregleringar och tekniska förändringar har emellertid i grunden förändrat marknaderna. Särskilt gäller detta handeln med tjänster, avseende både volym och struktur. Tjänster kan i allt större utsträckning tillhandahållas på distans. Vissa transaktioner som förr utgjorde leveranser av varor (t.ex. leveranser av programvaror) är numera tillhandahållanden av tjänster.
|
|
Tidligere gjorde fastsættelsen af princippet om beskatning på det sted, hvor leverandøren af en ydelse er etableret, med bestemte undtagelser fra dette princip, det muligt overordnet set at nå målet med tildeling af indtægterne, men det er mindre og mindre tilfældet i dag. Hvad angår fjernsalg af ydelser har det i praksis vist sig, at valget af etableringssted for nogle virksomheder, der leverer ydelser ved fjernsalg, i vid udstrækning er påvirket af hensyn til skatteplanlægning.
|
Principen om beskattning på den plats där tillhandahållaren av en tjänst är etablerad, med vissa bestämda undantag, gjorde det tidigare möjligt att på det hela taget nå det önskade målet beträffande fördelning av skatteintäkterna. I allt mindre utsträckning är emellertid detta numera fallet. När det gäller distansförsäljning av tjänster visar det sig i praktiken att en del företag som tillhandahåller tjänster på distans i stor utsträckning låter skatteplaneringshänsyn påverka deras val av etableringsort.
|
|
I den forbindelse skal det bemærkes, at for alle de transaktioner, hvor beskatningen sker på forbrugsstedet, er der sikret neutralitet hvad angår momssatserne. Uafhængigt af hvor etableringsstedet er for den afgiftspligtige person, der foretager den afgiftspligtige transaktion, bliver transaktionen nemlig pålagt afgifter til den sats, der er gældende i forbrugsmedlemsstaten. Den frihed, som medlemsstaterne har inden for gældende momsordning til at fastsætte niveauet for momssatserne, kan dermed aldrig føre til konkurrencefordrejning for disse transaktioner.
|
Mervärdesskattens neutralitet är alltid garanterad för transaktioner som beskattas på platsen för konsumtionen. Oberoende av var den beskattningsbara person som utför transaktionen är etablerad beskattas ju transaktionen enligt konsumtionsmedlemsstatens skattesats. Det handlingsutrymme som medlemsstaterna har inom ramen för det nuvarande mervärdesskattesystemet när det gäller att fastställa skattesatsens nivå kan alltså aldrig leda till någon snedvridning av konkurrensen för sådana transaktioner.
|
|
3.1.2. Forenkling af fiskale forpligtelser
|
3.1.2. Förenkling av de skattemässiga skyldigheterna
|
|
Omvendt momspligt
|
Bestämmelserna om omvänd skattskyldighet
|
|
For transaktioner mellem afgiftspligtige (B2B) betyder udpegningen af den afgiftspligtige kunde som betalingspligtig for afgiften, som den, der betaler momsen ifølge den omvendte momspligt, at beskatningen kan gennemføres på forbrugsstedet, uden at der dermed pålægges leverandøren fiskale forpligtelser i forbrugsmedlemsstaten. En mere generel anvendelse af denne mekanisme i de tilfælde, hvor den afgiftspligtige person, der foretager den afgiftspligtige transaktion, ikke er etableret i beskatningsmedlemsstaten, er altså den vej, der skal udforskes for transaktioner af typen B2B.
|
När det gäller transaktioner mellan beskattningsbara personer (B2B) innebär systemet med att den beskattningsbara kunden utses till betalningsskyldig för skatten, dvs. den som skall betala skatten enligt bestämmelserna om omvänd skatteskyldighet, att beskattningen kan ske på platsen för konsumtionen utan att detta medför några skattemässiga skyldigheter för leverantören i förbrukningsmedlemsstaten. En mera omfattande tillämpning av dessa bestämmelser i de fall då den beskattningsbara person som utför transaktionen inte är etablerad i den medlemsstat där beskattningen sker skulle kunna övervägas för B2B-transaktioner.
|
|
Henvendelse et enkelt sted
|
Systemet med en enda kontaktpunkt
|
|
Ved transaktioner mellem afgiftspligtige personer og slutbrugere - primært privatpersoner - (B2C), kræver beskatningen på forbrugsstedet, at de erhvervsdrivende er forpligtet til at være momsregistreret og til at foretage angivelser og betalinger i alle de medlemsstater, hvor de har afgiftspligtige transaktioner.
|
När det gäller transaktioner mellan beskattningsbara personer och slutliga konsumenter - huvudsakligen enskilda personer - (B2C) innebär principen om beskattning på platsen för konsumtionen att aktörerna måste låta registrera sig, lämna deklarationer och göra betalningar i alla medlemsstater där de utför beskattningsbara transaktioner.
|
|
Eftersom medlemsstaterne har stor frihed med hensyn til at fastlægge fiskale forpligtelser, er indholdet af de angivelser, der skal afleveres, og den hyppighed, hvormed det skal ske, meget forskellig fra den ene medlemsstat til den anden. Denne problematik har været genstand for den tidligere nævnte undersøgelse (punkt 2.1.1) af momsforpligtelserne.
|
Medlemsstaterna har stor frihet att själva bestämma vilka skattemässiga skyldigheter som skall gälla, och det finns därför stora skillnader medlemsstaterna emellan när det gäller vad mervärdesskattedeklarationen skall innehålla och hur ofta den skall lämnas. Denna fråga har studerats inom ramen för den tidigare nämnda undersökningen (punkt 2.1.1) om skyldigheterna på mervärdesskatteområdet.
|
|
Ved pludselig at blive konfronteret med en samling forpligtelser kan en erhvervsdrivende blive bremset i sin hensigt om at udvikle kommercielle aktiviteter i andre medlemsstater end den, hvor vedkommende er etableret, og dermed fra i videst muligt omfang at nyde godt af det indre marked. Det gælder især for SMV'er. Der er tale om vanskeligheder med at få adgang til en ydelse for forbrugere, der bor i en anden medlemsstat end den, hvor tjenesteyderen er etableret, og det kan gå så vidt som, at forbrugeren ikke kan købe ydelsen. Det indre marked kan altså ikke frigøre hele sit potentiale, når det drejer sig om valg af varer og ydelser, som bliver tilbudt forbrugeren.
|
När en aktör som, för att dra största möjliga nytta av de fördelar som den inre marknaden erbjuder, vill ägna sig åt kommersiella aktiviteter i andra medlemsstater än den i vilken han är etablerad plötsligt ställs inför en uppsjö av skyldigheter som måste fullgöras är det naturligtvis risk för att entusiasmen svalnar. Särskilt gäller detta mindre och medelstora företag. Resultatet blir att det blir svårt för konsumenter med hemvist i en annan medlemsstat än den där tillhandahållaren av en tjänst är etablerad att få tillgång till tjänsten. De får kanske inte ens köpa tjänsten. Det betyder att den inre marknaden inte kan frigöra hela sin potential i fråga om det urval av varor och tjänster som kunden erbjuds.
|
|
Det fremgår således af nogle undersøgelser, som Kommissionen har foretaget, at 26 % af de erhvervsdrivende anser momsordningen og momsforpligtelserne for at være en hindring i det indre marked. 10 % af de erhvervsdrivende mener, at momsen er det område, hvor forpligtelserne koster virksomhederne mest. Generelt har de erhvervsdrivende placeret momslovgivningen på fjerdepladsen (efter lovene om beskæftigelse, produktsikkerhed og miljø) med hensyn til, hvad det koster at overholde forpligtelserne.
|
Enligt kommissionens egna undersökningar anser 26% av företagen att mervärdesskattesystemet och skyldigheterna inom ramen för detta system utgör ett hinder på den inre marknaden, och 10 % av dem anser att detta område är det där skyldigheterna är som mest betungande för företagen kostnadsmässigt. Generellt placerar företagen mervärdesskattelagstiftningen på fjärde plats (efter arbetslagstiftningen, lagstiftningen om produkters överensstämmelse och miljölagstiftningen) när det gäller kostnaderna för att fullgöra skyldigheterna.
|
|
Kommissionen er af den opfattelse, at ved at have et enkelt sted at henvende sig kan man komme uden om disse administrative vanskeligheder, hvilket er en fordel for de erhvervsdrivende i Fællesskabet, da denne mekanisme ellers førhen var forbeholdt erhvervsdrivende fra tredjelande. Den giver derfor i høj grad håb om senere at kunne nå frem til en væsentlig forenkling af behandlingen af transaktioner, der foregår i en anden medlemsstat end den, hvor en virksomhed er etableret.
|
Kommissionen anser att man genom att tillämpa systemet med en enda kontaktpunkt skulle kunna slippa dessa administrativa problem, till gagn för gemenskapsaktörerna. Systemet har ju hittills bara kunnat tillämpas på aktörer från tredjeland. Det representerar en mycket stor förhoppning om att man i framtiden skall kunna få till stånd en mycket enklare behandling av transaktioner som utförs i en annan medlemsstat än den i vilken ett företag är etablerat.
|
|
Resultaterne af undersøgelsen af momsforpligtelserne bestyrker Kommissionen i denne opfattelse, eftersom mekanismen med et enkelt henvendelsessted er en af de vigtigste anbefalinger fra denne undersøgelse.
|
Kommissionens synpunkter i denna fråga understöds av slutsatserna i undersökningen beträffande skyldigheterna på mervärdesskatteområdet. Systemet med "en enda kontaktpunkt" är nämligen en av de centrala rekommendationerna från den undersökningen.
|
|
Desuden er Kommissionen enig i, at denne mekanisme bør indføres etapevis. Mekanismen med et enkelt henvendelsessted vil nemlig i første omgang betyde en forenkling i de tilfælde, hvor en erhvervsdrivende foretager afgiftspligtige transaktioner, for hvilke han er den, der er betalingspligtig for afgiften, i en medlemsstat, hvor han ikke er etableret.
|
Kommissionen ansluter sig till rekommendationen om att systemet med en enda kontaktpunkt bör införas stegvis. Systemet skulle i första hand innebära en förenkling i de fall då en aktör utför beskattningsbara transaktioner för vilka han är betalningsskyldig i en medlemsstat i vilken han inte är etablerad.
|
|
Anvendelsen af et enkelt henvendelsessted i ovennævnte tilfælde giver ikke øget risiko med hensyn til kontrol og inddrivelse i forhold til den nuværende situation, hvor en ikke-etableret afgiftspligtig person har ret til at udfylde disse fiskale forpligtelser fra den medlemsstat, hvor han er etableret. Den medlemsstat, hvor transaktionen bliver pålagt afgift, vil nemlig stadig have de samme kontrolmuligheder (forelæggelse af regnskab, osv. ...) som i dag til at verificere, at de beløb, der er angivet for transaktioner, der er afgiftspligtige i denne medlemsstat, er korrekte. På den anden side vil det, at der kun er et enkelt henvendelsessted, styrke frivillighedsaspektet.
|
Att tillämpa systemet med en enda kontaktpunkt i de fall som nämns ovan skulle inte medföra några ökade risker med avseende på kontroll och uppbörd i förhållande till den nuvarande situationen, som innebär att en icke-etablerad beskattningsbar person har rätt att uppfylla sina skattemässiga skyldigheter från den medlemsstat i vilken han är etablerad. Medlemsstaten i vilken transaktionen beskattas skulle förfoga över samma möjligheter som den nu har att kontrollera att de belopp som deklareras beträffande beskattningsbara transaktioner på dess territorium är korrekta (t.ex. möjligheten att ställa krav på uppvisande av räkenskaperna). Systemet med en enda kontaktpunkt skulle å andra sidan kunna innebära att aktörerna får en ökad benägenhet att följa reglerna.
|
|
Hvis systemet med et enkelt henvendelsessted skal kunne fungere, kræver det et omfattende edb-system til at sikre, at alle berørte medlemsstater modtager de fornødne oplysninger. Som allerede tidligere anført (se punkt 2.1.2) har Rådet i direktivet om elektronisk handel krævet, at man finder en hensigtsmæssig elektronisk mekanisme til pålæggelse, angivelse, opkrævning og fordeling af momsen.
|
För att systemet med en enda kontaktpunkt skall kunna fungera måste det finnas ett väl utbyggt datasystem så att alla berörda medlemsstater kan få de uppgifter som behövs. Som nämnts i det föregående (punkt 2.1.2) har rådet, inom ramen för direktivet om elektronisk handel, beslutat att man skall pröva frågan om införande av en lämplig elektronisk mekanism för att beräkna, deklarera, uppbära och fördela mervärdesskatt.
|
|
Kommissionen mener, at disse overvejelser bør finde sted ikke blot i forbindelse med elektronisk leverede ydelser, men at de skal omfatte alle transaktioner, hvor der er en afgiftspligtig person, der er betalingspligtig for afgiften i en medlemsstat, hvor vedkommende ikke er etableret. Det er meningen, at der skal indledes drøftelser med medlemsstaterne allerede i løbet af i år.
|
Enligt kommissionens mening bör övervägandena i denna fråga inte bara avse tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg utan samtliga transaktioner för vilka en beskattningsbar person är betalningsskyldig för mervärdesskatt i en medlemsstat i vilken han inte är etablerad. Kommissionen har för avsikt att inleda diskussionerna härom med medlemsstaterna under loppet av det här året.
|
|
Ganske vist vil inddragelsen af andre transaktioner i et system med et "enkelt henvendelsessted" føre til, at dets anvendelsesområde bliver udvidet betydeligt. En mere bred anvendelse af edb-systemet gør imidlertid på lang sigt investeringen i systemet mere rentabelt.
|
Om andra transaktioner införs i systemet med en enda kontaktpunkt kommer användningsområdet för detta datasystem naturligtvis att bli väsentligt större. Ett mera omfattande utnyttjande av datasystemet ökar samtidigt lönsamheten hos de investeringar som måste göras i systemet.
|
|
I den forbindelse gøres der opmærksom på, at man i USA om kort tid vil indføre et stort set tilsvarende system, "Streamlined Sales Tax Plan" (SSTP). Med dette system bliver det især muligt at inddrive afgiften på salg i 38 amerikanske stater ved fjernsalg, når sælgeren ikke er etableret i kundens stat.
|
Det kan nämnas att man i Förenta staterna inom kort kommer att införa ett liknande system som kallas "Streamlined Sales Tax Plan". Genom detta system kommer det bland annat att bli möjligt att uppbära sådan skatt på distansförsäljning i 38 delstater som görs av säljare som inte är etablerade i samma delstat som kunden.
|
|
Kommissionen mener endelig, at mekanismen med et enkelt henvendelsessted vil kunne anvendes, også selv om ikke alle medlemsstaterne deltager. Der er nemlig tale om et af de områder, som egner sig til proceduren for tættere indbyrdes samarbejde. Nice-traktaten har gjort det lettere at bruge denne procedure. En forenkling af de erhvervsdrivendes forpligtelser ser ud til at være noget, der skal indgå i formålet med denne mekanisme, som tillader et begrænset antal medlemsstater, der er i stand til og ønsker at gå videre, at uddybe den europæiske konstruktion.
|
Enligt kommissionens mening skulle man kunna tillämpa systemet med en enda kontaktpunkt även om inte samtliga medlemsstater deltar. Detta är i själva verket ett område där man mycket väl skulle kunna tillämpa förfarandet med närmare samarbete. Genom Nicefördraget har det blivit lättare att tillämpa detta förfarande. En förenkling av aktörernas skyldigheter, utan att detta påverkar medlemsstaternas inkomster, förefaller vara något som faller inom ramen för syftet med förfarandet för närmare samarbete, som medger att ett begränsat antal medlemsstater, som kan och vill gå vidare, fortsätter att fördjupa byggandet av Europa.
|
|
Kommissionen mener, at fordelen ved mekanismen med et enkelt henvendelsessted vil være komplet, hvis den ledsages af en grænseoverskridende fradragsret, hvorefter en afgiftspligtig person kan fradrage den moms, der bliver pålagt udgifter i de medlemsstater, hvor han ikke er etableret, i den medlemsstat, hvor han er etableret (se punkt 2.1.2).
|
För att fördelarna med systemet med en enda kontaktpunkt skall bli fullständiga bör enligt kommissionens mening systemet kompletteras med gränsöverskridande avdragsrätt, innebärande att en beskattningsbar person har rätt att i den medlemsstat i vilken han är etablerad dra av mervärdesskatten på utgifter som han haft i andra medlemsstater än den i vilken han är etablerad (se punkt 2.1.2).
|
|
Ved at kombinere brugen af et enkelt henvendelsessted til betaling af afgiften på disse transaktioner, der er afgiftspligtige i Den Europæiske Union, med en grænseoverskridende fradragsret, hvorefter det er muligt for en afgiftspligtig person at få godtgjort den moms, der bliver pålagt udgifter i de medlemsstater, hvor han ikke er etableret, vil han nemlig kun skulle henvende sig til administrationen i den medlemsstat, hvor han er etableret, angående samtlige momsforpligtelser. Desuden vil denne administration have et mere samlet overblik over en afgiftspligtig persons aktiviteter i forhold til den nuværende situation.
|
Lösningen med en enda kontaktpunkt för betalningen av mervärdesskatt på beskattningsbara transaktioner i Europeiska unionen, i kombination med gränsöverskridande avdragsrätt så att skatten på utgifter i andra medlemsstater än etableringsmedlemsstaten kan återfås, innebär att en beskattningsbar person i fortsättningen bara skulle behöva vända sig till en enda skattemyndighet, nämligen myndigheten i den egna etableringsmedlemsstaten, för samtliga sina skyldigheter på mervärdesskatteområdet. Den skattemyndigheten skulle dessutom få en mera heltäckande överblick över en beskattningsbar persons aktiviteter än den för närvarande har.
|
|
Revision af særordningen for små virksomheder
|
Översyn av den särskilda ordningen för små företag
|
|
I forbindelse med forenklingen af momsforpligtelser påtænker Kommissionen også at undersøge særordningen for små virksomheder, som giver medlemsstaterne mulighed for at anvende en fritagelsesordning for afgiftspligtige personer, hvis omsætning ikke overskrider et nærmere fastsat beløb. De nuværende regler i sjette momsdirektiv desangående har store begrænsninger, hvilket er til skade for visse medlemsstater, som ønsker, at så mange afgiftspligtige personer som muligt skal kunne få gavn af denne særordning. Formålet er at sikre en større sammenhæng med hensyn til de maksimale beløb og samtidig give medlemsstaterne en større fleksibilitet med hensyn til at fastlægge anvendelsesområdet for denne særordning.
|
Kommissionen avser att i samband med arbetet med att förenkla skyldigheterna på mervärdesskatteområdet också granska den särskilda ordningen för små företag. Denna ordning innebär att medlemsstaterna får tillämpa skattebefrielse för beskattningsbara personer vars omsättning inte överstiger ett visst tröskelvärde. De nuvarande reglerna i det sjätte mervärdesskattedirektivet är emellertid ganska snäva, vilket missgynnar vissa medlemsstater som önskar låta fler beskattningsbara personer omfattas av den särskilda ordningen. Målet skulle vara att åstadkomma en ökad samstämmighet när det gäller tröskelnivån och samtidigt ge medlemsstaterna större flexibilitet beträffande tillämpningsområdet för den särskilda ordningen.
|
|
3.2. Revision af reglerne om beskatningsstedet
|
3.2. Översyn av reglerna om platsen för beskattning
|
|
3.2.1. Revision af reglerne om beskatningsstedet for levering af ydelser
|
3.2.1. Översyn av reglerna om platsen för beskattning av tillhandahållanden av tjänster
|
|
Under drøftelserne med medlemsstaterne har det vist sig, at arbejdet i første omgang bør være koncentreret om bestemmelserne vedrørende ydelser, der præsteres for afgiftspligtige personer (B2B).
|
Av de inledande diskussionerna med medlemsstaterna har framgått att arbetet i första hand bör inriktas på de bestämmelser som gäller tillhandahållande av tjänster till beskattningsbara personer (B2B).
|
|
De punktuelle ændringer, der blev indført i disse regler på det tidspunkt, da det indre marked blev indledt og senere har haft et fælles element, nemlig at beskatningen ændres fra leverandørens sted til modtagerens sted.
|
De punktvisa ändringar av reglerna som gjordes i samband med att den inre marknaden infördes och de som därefter gjorts har ett gemensamt drag, nämligen att man ändrat platsen för beskattning från den plats där tillhandahållaren är etablerad till den plats där mottagaren är etablerad.
|
|
Nogle af ændringerne var nødvendige for at fjerne konkurrencefordrejning, som var til skade for erhvervsdrivende i Fællesskabet, og de bestod i at sikre lige fiskal behandling for erhvervsdrivende, der var etableret uden for Fællesskabet, og erhvervsdrivende, der var etableret i Fællesskabet (telekommunikation, radio og fjernsyn, ydelser leveret ad elektronisk vej).
|
Några ändringar har varit nödvändiga för att undanröja konkurrenssnedvridning som var till skada för aktörerna i gemenskapen. Ändringarna innebär att man sett till att aktörer som är etablerade utanför gemenskapen och aktörer som är etablerade utanför gemenskapen behandlas lika i skattemässigt hänseende (telekommunikationstjänster, radio- och televisionsutsändningar, tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg).
|
|
Andre ændringer er blevet indført for at forenkle de fiskale forpligtelser for ydelser inden for Fællesskabet (transport af varer inden for Fællesskabet, levering af ydelser i tilknytning til denne transport, ydelser leveret af formidlere).
|
Andra ändringar har införts i en strävan att förenkla skyldigheterna på mervärdesskatteområdet i samband med gemenskapsinterna tillhandahållanden (tillhandahållanden av tjänster som gäller gemenskapsintern transport av varor eller tjänster som är underordnade sådan transport, förmedlares tillhandahållande av tjänster).
|
|
I betragtning af denne udvikling bør der overvejes en mere generel ændring, hvor den generelle regel bliver, at beskatningen foregår på aftagerens sted. Naturligvis vil der som i dag være en række undtagelser fra den generelle regel.
|
Mot bakgrund av denna utveckling bör man överväga en mer generell ändring innebärande att, som allmän regel, platsen för beskattning skall vara den plats där kunden är etablerad. Liksom för närvarande kommer det naturligtvis att finnas ett antal undantag från den allmänna regeln.
|
|
Der er iværksat en høringsprocedure af erhvervsdrivende. Hertil er der udarbejdet et oplæg, som har været genstand for en offentlig høring på webstedet "Kom til orde i Europa". Der er kommet mange reaktioner på denne offentlige høring fra erhvervsdrivende, som har bidraget med konstruktive ideer, hvilket viser, at der er interesse for forslaget i denne sektor.
|
Ett samrådsförfarande med de ekonomiska aktörerna har inletts. En diskussionspromemoria har utarbetats och lagts till grund för ett offentligt samråd på webbplatsen "Din syn på Europa". Många aktörer har hört av sig och lämnat konstruktiva bidrag. Det visar vilket stort intresse näringslivet har för förslaget.
|
|
Den offentlige høring vil blive fulgt af et direktivforslag senere på året, som vedrører transaktioner af typen B2B, og som under alle omstændigheder skal dække specifikke problemer for nogle af medlemsstaterne, blandt andet grænseoverskridende leasing af transportmidler.
|
Det offentliga samrådet kommer senare i år att följas av ett förslag till direktiv som kommer att gälla B2B-transaktioner och som i alla händelser kommer att omfatta specifika problem i vissa medlemsstater, bland annat problem som gäller gränsöverskridande leasing av transportmedel.
|
|
Kommissionen vil derpå påbegynde arbejdet med blandt andet revision af beskatningsstedet for transaktioner af typen B2C.
|
Därefter kommer kommissionen att inleda arbetet med att se över bestämmelserna om platsen för beskattning av B2C-transaktioner.
|
|
Hovedreglen for transaktioner af typen B2C, det vil sige, at beskatningen sker det sted, hvor leverandøren er etableret, er meget enkel for de erhvervsdrivende. Men når ydelser kan præsteres på afstand, er der ikke sikkerhed for, at afgiften tilfalder forbrugsmedlemsstaten, og det vil føre til mere og mere konkurrencefordrejning.
|
Den allmänna regel som nu gäller för B2C-transaktioner, dvs. att beskattningen skall ske på den plats där tillhandahållaren är etablerad, är mycket enkel för aktörerna. När det rör sig om tjänster som tillhandahålls på distans säkerställs emellertid genom denna regel inte att skatten tillfaller konsumtionsmedlemsstaten. Den leder dessutom i ökande utsträckning till snedvridning av konkurrensen.
|
|
Derfor har Rådet under vedtagelsen af direktivet om elektronisk handel krævet en ny undersøgelse inden den 30. juni 2006 af disse bestemmelser for at sikre, at beskatningen finder sted på det sted, hvor de elektronisk leverede ydelser forbruges.
|
I samband med att direktivet om elektronisk handel antogs föreskrev rådet att bestämmelserna skulle ses över före den 30 juni 2006 i syfte att säkerställa att beskattningen av tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg äger rum på platsen för konsumtionen.
|
|
Kommissionen mener, at disse overvejelser bør udvides til alle ydelser, der er beregnet til slutbrugere. Ved revisionen af hovedreglen må det sikres, at princippet om beskatning på forbrugsstedet anvendes på en mere præcis måde, uden at det fører til en voldsom forøgelse af administrative byrder for de erhvervsdrivende.
|
Kommissionen anser att övervägandena i denna fråga bör utsträckas till att omfatta alla tjänster som är avsedda för den slutliga konsumenten. Översynen av den allmänna regeln bör resultera i att principen om att beskattningen skall ske på platsen för konsumtionen tillämpas mera noggrant, utan att detta får till följd att den administrativa bördan för aktörerna avsevärt ökas.
|
|
Kommissionen mener, at en måde at nå dette mål på er at indføre mekanismen med et enkelt henvendelsessted for levering af ydelser af typen B2C, som foregår ved fjernsalg.
|
Detta mål kan enligt kommissionens mening nås genom att man inför systemet med en enda kontaktpunkt för B2C-tillhandahållanden av tjänster på distans.
|
|
Problemet med beskatning af personbefordring vil også blive taget op i den forbindelse. Ud over spørgsmålet om beskatningsstedet bør man også se på de fritagelser, der anvendes for øjeblikket på dette område, blandt andet hvad angår konkurrencen mellem de forskellige transportformer og den fordrejning, der kan opstå som følge heraf.
|
Även frågan om beskattningen av persontransporter kommer att prövas i detta sammanhang. Förutom frågan om platsen för beskattning bör de undantag från skatteplikt som för närvarande tillämpas på detta område undersökas, särskilt med avseende på den snedvridning av konkurrensen mellan olika transportsätt som dessa undantag kan leda till.
|
|
3.2.2. Revision af reglerne om beskatningsstedet for levering af varer
|
3.2.2. Översyn av reglerna om platsen för beskattning av leveranser av varor
|
|
Ved overgangen til det indre marked den 1. januar 1993 blev der indført særordninger i momssystemet for at sikre beskatning på bestemmelsesstedet ved salg inden for Fællesskabet af nye transportmidler, salg inden for Fællesskabet til afgiftspligtige personer, der var omfattet af undtagelsen, eller juridiske personer, der ikke var afgiftspligtige, og fjernsalg.
|
När den inre marknaden inrättades från och med den 1 januari 1993 infördes också särskilda ordningar i det gemensamma mervärdesskattesystemet för att säkra att gemenskapsintern försäljning av nya transportmedel, gemenskapsintern försäljning till beskattningsbara personer som är undantagna från skatteplikt eller till icke beskattningsbara juridiska personer samt distansförsäljning skulle beskattas.
|
|
Det må konstateres, at de grundlæggende årsager til, at disse særordninger blev indført i 1993, nemlig risikoen for konkurrencefordrejning som følge af en utilstrækkelig tilnærmelse af satserne, stadig er til stede. Derfor er det ikke en løsning at foreslå ophævelse af disse særordninger; derimod bør det undersøges, om der er behov for at ændre dem for at forenkle anvendelsen og sikre kontrollen.
|
Tyvärr måste det konstateras att de grundläggande skälen till att dessa särskilda ordningar infördes 1993, dvs. risken för snedvridning av konkurrensen på grund av otillräckligt harmoniserade skattesatser, kvarstår. Något förslag om att avskaffa de särskilda ordningarna bör alltså inte läggas fram. Däremot bör man pröva om de behöver ändras så att det blir enklare att tillämpa och kontrollera dem.
|
|
Desuden vil de ændringer, der påtænkes med hensyn til beskatningsstedet for levering af varer, i det væsentlige gå på leveringer til privatpersoner (B2C). Endvidere er der ikke planer om grundlæggende at ændre fastsættelsen af beskatningsstedet, men snarere om en forenkling af forpligtelserne for de erhvervsdrivende, der foretager leveringer af varer i flere medlemsstater.
|
De planerade ändringarna när det gäller platsen för beskattning av leveranser av varor kommer i huvudsak att gälla leveranser till enskilda (B2C). Några grundläggande förändringar i fråga om platsen för beskattning är för övrigt inte planerade. Det rör sig snarare om en förenkling av skyldigheterna för aktörer som gör leveranser av varor i flera medlemsstater
|
|
Særordningen for fjernsalg er et typisk område for, hvor mekanismen med et enkelt henvendelsessted vil kunne give en væsentlig forenkling for erhvervsdrivende, der er etableret i Fællesskabet.
|
Den särskilda ordningen för distansförsäljning är ett typexempel på områden där systemet med en enda kontaktpunkt skulle innebära en avsevärd förenkling för aktörer som är etablerade i gemenskapen.
|
|
Derfor mener Kommissionen, at forslaget om beskatningsstedet for levering af varer bør indlemmes i initiativet til forenkling og modernisering af de fiskale forpligtelser, hvor mekanismen med et enkelt henvendelsessted vil være et væsentlige element.
|
Förslaget om platsen för beskattning av leveranser av varor bör enligt kommissionens mening därför inbegripas i det planerade initiativet om förenkling och modernisering av skyldigheterna på mervärdesskatteområdet. Systemet med en enda kontaktpunkt är en viktig del av detta initiativ.
|
|
Forslaget om leveringsstedet for varer var oprindeligt planlagt til 2003. Kommissionen mener dog, at det ville være en fordel, hvis medlemsstaterne og Kommissionen får mulighed for at evaluere, hvordan mekanismen med et enkelt henvendelsessted fungerer for elektronisk leverede ydelser fra 1. juli 2003.
|
Enligt de ursprungliga planerna skulle förslaget om platsen för beskattning av leveranser av varor läggas fram under 2003. Kommissionen anser emellertid att medlemsstaterna och kommissionen bör ha möjlighet att först utvärdera hur systemet med en enda kontaktpunkt, som från och med den 1 juli 2003 får utnyttjas för tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg, fungerar.
|
|
Dermed må forslaget om forenkling af de fiskale forpligtelser, som også tager beskatningsstedet for levering af varer med, udsættes til tredje kvartal 2004.
|
Förslaget om förenkling av skyldigheterna på mervärdesskatteområdet, med förslag även rörande platsen för beskattning av leveranser av varor, torde därmed kunna läggas fram under det tredje kvartalet 2004.
|
|
3.3. Sammenhæng med den endelige ordning
|
3.3. Samstämmighet med den slutliga ordningen
|
|
Kommissionen indrømmer, at udviklingen af det fælles momssystem, som det er beskrevet ovenfor, tilsyneladende fjerner sig fra principperne om en momsordning baseret på princippet om oprindelsesbeskatning.
|
Kommissionen erkänner att den utveckling av det gemensamma mervärdesskattesystemet som angivits ovan kan synas avlägsna sig från principerna om ett mervärdesskattesystem grundat på principen om beskattning i ursprungsmedlemsstaten.
|
|
Det skal dog bemærkes, at i et system med oprindelsesbeskatning, som det blev præsenteret af Kommissionen i 1996, fastsætter reglerne om beskatningsstedet for transaktioner udelukkende, hvilken medlemsstat den afgiftspligtige person skal indbetale den forfaldne afgift til. Systemet med omfordeling af momsindtægterne skal derpå sikre, at alle medlemsstater får de momsindtægter, de skal have.
|
Noteras bör emellertid att det i en ordning med beskattning i ursprungsmedlemsstaten av det slag som kommissionen redovisade 1996 endast, genom reglerna om platsen för beskattning av transaktioner, fastställs till vilken medlemsstat en beskattningsbar person skall erlägga den skatt som skall betalas. Det måste sedan finnas ett system för omfördelning av mervärdesskatteintäkterna genom vilket varje medlemsstat får de intäkter den har rätt till.
|
|
I en sådan ordning er momsindkrævningen af en nærmere bestemt medlemsstat gennem de afgiftspligtige personers indbetalinger til statskassen uafhængig af, om forbruget finder sted på denne medlemsstats område, og følgelig af, hvor stort et momsbeløb denne medlemsstat i sidste instans har ret til at indkassere. Denne ordning er fundamentalt forskellig fra de principper, som den nuværende ordning er baseret på, hvorfor det er nødvendigt med en harmonisering af momssatserne, som er meget mere omfattende, end hvad der er tilfældet nu (se punkt 3.1.1).
|
I en sådan ordning är uppbörden av mervärdesskatt i en viss medlemsstat, genom de inbetalningar som beskattningsbara personer gör till statskassan, oberoende av den konsumtion som faktiskt äger rum på dess territorium och följaktligen av det mervärdesskattebelopp som medlemsstaten i fråga slutgiltigt har rätt att uppbära. En sådan ordning, som i grunden skiljer sig från de principer på vilka den nuvarande ordningen bygger, förutsätter en mycket mera långtgående harmonisering av skattesatserna än den som hittills skett (se punkt 3.1.1).
|
|
Så længe der ikke er politisk vilje til at gå over til en ordning med oprindelsesbeskatning, er det absolut nødvendigt, at forbedringerne af den måde, det fælles momssystem fungerer på, overholder opbygningen af den nuværende ordning. For at sikre, at afgiften tilfalder forbrugsmedlemsstaten, må beskatningsstedet for transaktionerne ligge så nær på bestemmelsesstedet for transaktionen som muligt og ikke på oprindelsesstedet for den erhvervsdrivende, der foretager transaktionen. Samtidig giver den måde, denne ordning fungerer på, medlemsstaterne mulighed for en vis fleksibilitet med hensyn til at fastsætte satserne.
|
Så länge som den politiska viljan att övergå till en ordning med beskattning i ursprungsmedlemsstaten saknas är det absolut nödvändigt att man när det gemensamma mervärdesskattesystemet förbättras respekterar uppbyggnaden av den nuvarande ordningen. För att säkra att skatten tillfaller den medlemsstat i vilken konsumtionen äger rum bör emellertid platsen för beskattning av transaktioner så långt som möjligt sammanfalla med den plats där mottagaren av transaktionen är etablerad, inte ursprungsmedlemsstaten för den aktör som utför transaktionen. Inom ramen för denna ordning kan medlemsstaterna fortfarande tillåtas viss flexibilitet när det gäller att fastställa skattesatsernas nivå.
|
|
4. Bekæmpelse af svig
|
4. Bekämpning av skattefusk
|
|
Momssvig og mere præcist karruselsvindel er blevet et meget foruroligende emne for medlemsstaterne. Der findes ingen pålidelig tal over karruselsvindel i Den Europæiske Union, men det er sikkert og vist, at det er betydelige momsbeløb, der bliver svindlet med.
|
Skattefusk på mervärdesskatteområdet, och särskilt det som kallas karusellbedrägeri, har blivit ett stort bekymmer för medlemsstaterna. Det finns inga tillförlitliga siffror över karusellbedrägeriets omfattning i Europeiska unionen, men det står klart att de undandragna mervärdesskattebeloppen är betydande.
|
|
Nøgleelementet i karruselsvindelen er udnyttelsen af kombinationen af transaktioner, hvor leverandøren kræver moms af sin kunde (normalt ved transaktioner inden for en medlemsstat), og transaktioner uden momskrav mellem parterne (normalt transaktioner inden for Fællesskabet). Denne kombination, som er omfattet af den nuværende ordning, giver en afgiftspligtig person mulighed for at erhverve varer uden først at betale momsen og derpå fakturere momsen som for en intern levering af disse varer. Denne afgiftspligtige person forsvinder så og betaler ikke momsen til statskassen, samtidig med at den, der køber varerne, udnytter sin fradragsret.
|
Karusellbedrägeri fungerar så att man kombinerar transaktioner för vilka leverantören kräver att kunden skall betala mervärdesskatt (i allmänhet transaktioner inom en medlemsstat) och transaktioner mellan parter för vilka betalning av mervärdesskatt inte krävs (i allmänhet gemenskapsinterna transaktioner). Genom att utnyttja denna kombination, som är fullt möjlig enligt det nuvarande systemet, kan en beskattningsbar person förvärva varor utan att i förväg betala mervärdesskatt och sedan fakturera mervärdesskatt för en intern leverans av samma varor. Den beskattningsbara personen försvinner emellertid och betalar aldrig den mervärdesskatt han är skyldig staten, samtidigt som den som köpt varorna utnyttjar sin rätt att göra avdrag.
|
|
Ud over den budgetmæssige indvirkning skaber momssvindelen konkurrencefordrejning, ved at uærlige erhvervsdrivende bliver stillet gunstigere.
|
Förutom att sådant skattefusk får budgetkonsekvenser snedvrider det konkurrensen genom att gynna ohederliga aktörer.
|
|
Medlemsstaternes bekymring over svindelen har ført til oprettelse af en ad hoc-gruppe i Rådet. På momsområdet har ad hoc-gruppen i det store og hele støttet Kommissionens konklusioner i den tredje rapport om gennemførelse af Rådets forordning nr. 218/92 om administrativt samarbejde inden for området indirekte skatter (moms) [19]. Konklusionerne i denne rapport har dannet grundlag for Kommissionens forslag og for den hurtige vedtagelse i Rådet af den nye forordning om administrativt samarbejde inden for momsområdet (se punkt 2.4).
|
Medlemsstaternas problem på mervärdesskatteområdet har lett till att man har tillsatt en särskild arbetsgrupp i rådet. Arbetsgruppen har i allt väsentligt stött kommissionens slutsatser i den tredje rapporten om tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 218/92 beträffande administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt) [19]. Slutsatserna i denna rapport har lagts till grund för ett förslag från kommissionen om administrativt samarbete på mervärdesskatteområdet som snabbt antagits av rådet (se punkt 2.4).
|
|
[19] KOM(2000)28 endelig.
|
[19] KOM(2000)28 slutlig.
|
|
På det seneste har denne bekymring gjort, at man igen er begyndt at overveje, hvilke indholdsmæssige ændringer der skal ske med nuværende gældende momsordning. Disse overvejelser foregår hos de nationale myndigheder, repræsentanter for de erhvervsdrivende og i akademiske kredse.
|
Problemen på mervärdesskatteområdet har under senare tid givit anledning till diskussioner om behovet av mera omfattande ändringar av det nuvarande mervärdesskattesystemet. Dessa diskussioner förs hos nationella myndigheter, bland näringslivets företrädare och i akademiska kretsar.
|
|
De alternative løsninger, der foreslås, er logisk nok baseret på afskaffelsen af kombinationen af transaktioner med faktisk betaling af afgiften og transaktioner uden effektiv betaling. Det skal bemærkes, at disse forslag er koncentreret om transaktioner mellem afgiftspligtige personer (B2B). De har blandt andet til formål at sikre, at inden for EU bliver transaktioner inden for en medlemsstat behandlet på samme måde som transaktioner inden for Fællesskabet.
|
De alternativ till lösning som förts fram bygger på att det inte längre skall vara möjligt att kombinera transaktioner med faktisk betalning av mervärdesskatt och transaktioner utan faktisk betalning. Det bör noteras att övervägandena koncentrerats på transaktioner mellan beskattningsbara personer (B2B). Syftet är att transaktioner inom en medlemsstat och gemenskapsinterna transaktioner skall behandlas lika inom unionen.
|
|
Effektiv betaling af momsen på alle transaktioner i Den Europæiske Union
|
Faktisk betalning av mervärdesskatt på samtliga transaktioner inom Europeiska unionen
|
|
Den første vej er en effektiv afkrævning af momsen på alle transaktioner i Den Europæiske Union.
|
En första utväg skulle vara att kräva faktisk betalning av mervärdesskatt på alla transaktioner i Europeiska unionen.
|
|
I første omgang er det vigtigt at huske på, at en momsordning, der er baseret på et enkelt beskatningssted, sådan som forelagt af Kommissionen i 1996 [20], definitivt skulle fjerne mulighederne for karruselsvindel, som opstod med den nuværende ordning. For at få iværksat ordningen er det imidlertid nødvendigt med en meget videre harmonisering i forhold til gældende fælles momssystem.
|
Det bör erinras om att ett system med mervärdesskatt grundat på principen om en enda plats för beskattningen, av det slag som kommissionen redovisade 1996 [20], en gång för alla skulle undanröja de möjligheter till karusellbedrägeri som det nuvarande systemet skapar. För att detta system skall kunna införas krävs det emellertid en mycket mer långtgående harmonisering än för det nuvarande mervärdesskattesystemet.
|
|
[20] Et fælles momssystem - Et program for det indre marked (KOM(1996) 328 endelig af 22.7.1996).
|
[20] Ett gemensamt momssystem - Ett program för den inre marknaden (KOM(1996)328 slutlig av den 22 juli 1996).
|
|
Et alternativt system, der er blevet foreslået som et effektivt middel til at bekæmpe karruselsvindelen, er et system baseret på princippet om effektiv betaling af momsen, til satsen i bestemmelsesmedlemsstaten, på alle transaktioner inden for Fællesskabet.
|
Ett alternativ lösning som föreslagits som effektivt medel för att bekämpa karusellbedrägerier är en ordning som bygger på principen om faktisk betalning när det gäller alla gemenskapsinterna transaktioner av mervärdesskatt enligt skattesatsen i destinationsmedlemsstaten.
|
|
En ordning om suspension af moms
|
En ordning med suspendering av uppbörden av mervärdesskatt
|
|
En anden mulig vej er ikke mere at afkræve moms på alle transaktioner mellem afgiftspligtige personer inden for Fællesskabet.
|
Den andra möjliga lösningen är att inte längre kräva att mervärdesskatt skall betalas på transaktioner mellan beskattningsbara personer inom gemenskapen.
|
|
Sådanne overvejelser havde man blandt andet i Østrig, hvor myndighederne forestillede sig en momsordning, hvor de erhvervsdrivende på frivillig basis kunne vælge ikke længere at betale og at fradrage momsen på nationale transaktioner mellem afgiftspligtige personer.
|
Diskussioner om en sådan lösning har förts bland annat i Österrike, där myndigheterna har övervägt en ordning som innebär att aktörerna på frivillig grundval skulle ha rätt att välja att inte längre betala och dra av mervärdesskatt på nationella transaktioner mellan beskattningsbara personer.
|
|
I Tyskland gik myndighederne i visse Länder ind for, at "reverse charge"-mekanismen skulle kunne bruges enten indtil detailhandelsleddet eller det senere stadie med salget til privatpersoner.
|
I Tyskland har myndigheterna i vissa förbundsstater förespråkat att systemet med omvänd betalningsskyldighet utsträcks till detaljhandelsledet eller till det slutliga ledet, dvs. det led där försäljningen till den enskilde äger rum.
|
|
Med sådanne fremgangsmåder griber man ind i et af de grundlæggende principper ved momsen, nemlig systemet med merværdiafgiftens betaling i flere led. Denne mekanisme skulle være garant for selvkontrol i det fiskale system og sikre en klar fordeling af ansvaret mellem sælger og køber.
|
Genom sådana lösningar frångås emellertid den grundläggande principen för mervärdesskatt, nämligen mekanismen med betalning av skatten i flera led, vars syfte är att garantera skattesystemets självkontroll och en klar ansvarsfördelning mellan säljare och köpare.
|
|
På den anden side er det rigtigt, at det kan give visse fordele med hensyn til bekæmpelse af karruselsvindel. Disse fremgangsmåder betyder dog store ekstra forpligtelser af administrativ art for de erhvervsdrivende, som for alle deres interne transaktioner skal kontrollere kundens stilling og indberette det til myndighederne. Desuden risikerer man med sådanne systemer at skabe andre muligheder for svindel, eftersom hele byrden med opkrævning af momsen vil blive pålagt i detailhandelsleddet.
|
Å andra sidan står det klart att dessa lösningar innebär vissa fördelar när det gäller bekämpning av karusellbedrägeri. Samtidigt medför de emellertid ett avsevärt administrativt merarbete för aktörerna, som för alla interna transaktioner måste kontrollera kundens ställning och redovisa dem till skattemyndigheten. Eftersom skatten i sin helhet skulle uppbäras i detaljhandelsledet, är det också risk för att nya möjligheter till skattefusk skulle skapas.
|
|
At bekæmpe svindel inden for den nuværende ordning
|
Bekämpning av skattefusk inom ramen för det nuvarande systemet
|
|
Kommissionen mener, at der er flere metoder, hvorpå karruselsvindel kan bekæmpes. Det skal dog understreges, at det kun er et begrænset antal erhvervsdrivende, der deltager i denne form for transaktioner.
|
Kommissionen anser att det finns flera sätt att bekämpa karusellbedrägeri. Det bör i sammanhanget också erinras om att det bara är ett begränsat antal aktörer som ägnar sig åt denna typ av transaktioner.
|
|
Den første metode består i at forbedre det administrative samarbejde. Med den nye retsramme, som træder i kraft den 1. januar 2004, skulle medlemsstaterne få juridiske instrumenter til at styrke samarbejdet. Kommissionen vil i samarbejde med medlemsstaterne gøre, hvad der er nødvendigt for at sikre, at disse instrumenter bliver brugt på en effektiv måde.
|
För det första kan det ske genom att det administrativa samarbetet förbättras. Genom den nya rättsliga ram som träder i kraft den 1 januari 2004 kommer medlemsstaterna att förfoga över rättsliga instrument för att bygga ut sitt samarbete. Kommissionen kommer, i nära samarbete med medlemsstaterna, att vidta nödvändiga åtgärder för att dessa instrument skall utnyttjas på ett effektivt sätt.
|
|
Dernæst mener Kommissionen, at medlemsstaterne kan forbedre deres kontrolmetoder ved at udnytte andre medlemsstaters erfaringer, ved at benytte risikoanalysemetoder, ved at give den fornødne prioritering hvad angår menneskelige ressourcer til denne type svindel osv.
|
För det andra kan enligt kommissionens mening medlemsstaterna förbättra sina kontrollmetoder, t.ex. genom att ta tillvara andra medlemsstaters erfarenheter, utnyttja riskanalysmetoder och prioritera användningen av sina personalresurser till förmån för denna typ av skattefusk.
|
|
I den forbindelse blev det i SCAC-Udvalget besluttet at undersøge karruselsvindelen indgående. Arbejdet hermed resulterede i en vejledning, som giver en oversigt over nogle nationale praksisser med bekæmpelse af denne type svindel.
|
I detta sammanhang har kommittén för administrativt samarbete beslutat att göra en ingående undersökning av karusellbedrägeri. Arbetet har resulterat i en vägledning som innehåller en översiktlig redovisning av vissa metoder som medlemsstaterna använder för att bekämpa denna typ av skattefusk.
|
|
Der er ikke tale om en udtømmende og definitiv liste af foranstaltninger, som det anbefales at gennemføre på fællesskabsplan. Der bør nemlig tages hensyn til, at foranstaltninger, som af en medlemsstat anses for at være særligt effektive, ikke nødvendigvis kan overføres i en anden medlemsstat på grund af forskelle i de administrative strukturer og nationale lovgivninger.
|
Det rör sig inte om någon uttömmande eller slutlig förteckning över åtgärder som kommissionen rekommenderar skall vidtas i gemenskapen. Åtgärder som en viss medlemsstat anser vara särskilt effektiva kan, på grund av skillnader i förvaltningsorganisation och nationell lagstiftning, inte utan vidare överföras till en annan medlemsstat.
|
|
Kommissionen er dog af den opfattelse, at med en målrettet brug af disse praksisser vil det, når der bliver taget hensyn til den specifikke situation i en medlemsstat, være muligt i væsentlig grad at begrænse karusselsvindelen. I den forbindelse er det interessant at gøre opmærksom på de seneste erfaringer i visse medlemsstater, hvor der er indført en national strategi til bekæmpelse af fænomenet med upålidelige erhvervsdrivende - sådanne erhvervsdrivende er typiske for karusselsvindel - og hvor denne strategi har ført til, at man kan konstatere et fald i, hvor store beløb der svindles med.
|
Kommissionen anser emellertid att en målinriktad användning av dessa metoder, med beaktande av den enskilda medlemsstatens särskilda situation, borde kunna möjliggöra en avsevärd minskning av karusellbedrägerierna. Det finns skäl att i detta sammanhang uppmärksamma erfarenheterna under senare tid i vissa medlemsstater, där man infört en nationell strategi för att komma till rätta med problemet med aktörer som inte fullgör sina skyldigheter - något som är utmärkande för karusellbedrägeriet - och där resultatet blivit att de konstaterade beloppen för undandragen skatt gradvis minskat.
|
|
Disse forholdsregler kan udvikles og forbedres endnu mere. Kommissionen vil i nært samarbejde med medlemsstaterne fortsætte med at arbejde intensivt med dette problem inden for rammerne af SCAC og Fiscalis 2007. Endvidere vil Kommissionen om kort tid forelægge den fjerde rapport om anvendelse af forordning 218/92 om administrativt samarbejde inden for området indirekte skatter (moms), hvor hovedparten vil omhandle karusselsvindel.
|
Dessa åtgärder kan utvecklas och förbättras ytterligare. Kommissionen kommer, i nära samarbete med medlemsstaterna, att fortsätta det intensiva arbetet när det gäller detta problem inom ramen för kommittén för administrativt samarbete och Fiscalis 2007. Kommissionen kommer vidare att inom kort lägga fram sin fjärde rapport om tillämpningen av förordning (EEG) nr 218/92 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt). Rapporten kommer till största delen att ägnas åt karusellbedrägeri.
|
|
5. Konklusion
|
5. Slutsatser
|
|
Siden lanceringen af den nye strategi for ca. tre år siden har Rådet vedtaget ni forslag om moms.
|
Sedan den nya strategin lades fram för omkring tre år sedan har rådet antagit nio förslag på mervärdesskatteområdet.
|
|
Man kan dermed konkludere, at strategiens pragmatiske tilgang har nået noget helt afgørende, nemlig at sætte nyt skub i det arbejde, der foregår i Rådet på momsområdet.
|
Man kan alltså dra slutsatsen att det pragmatiska tillvägagångssätt som präglade strategin har lett att ett primärt syfte kunnat nås, nämligen att ge nya impulser åt rådets arbete på mervärdesskatteområdet.
|
|
Men hvis man i et udvidet EU opretholder princippet om enstemmighed ved beslutningstagning på beskatningsområdet, vil det være en alvorlig trussel mod denne positive udvikling, som er gået i gang. Eftersom det fremtidige arbejde ligger inden for rammerne af traktatens artikel 93, bør medlemsstaterne i endnu højere grad end i dag udvise fleksibilitet i forhandlingerne for at komme videre. Denne fleksibilitet vil være så meget desto mere nødvendig, fordi de fremtidige tiltag vil komme til at vedrøre et nøgleelement i momssystemet, nemlig fastsættelsen af beskatningsstedet for transaktionerne.
|
Om man efter unionens utvidgning fortsätter att tillämpa principen om enhälliga beslut på skatteområdet är det emellertid stor risk för att den positiva utveckling som nu inletts äventyras. I den mån det fortsatta arbetet sker på grundval av artikel 93 i EG-fördraget kommer medlemsstaterna att behöva vara ännu mer flexibla i förhandlingarna än för närvarande för att det skall bli möjligt att fortsätta på den inslagna vägen. Denna flexibilitet kommer att blir så mycket mer nödvändig som de framtida åtgärderna kommer att gälla ett av de centrala inslagen i mervärdesskattesystemet, nämligen bestämmelserna om på vilken plats transaktioner skall beskattas.
|
|
Med en mere udbredt brug af elektroniske kommunikationsmidler såvel i forbindelserne mellem de erhvervsdrivende og skattevæsenet som i forbindelserne mellem skattemyndighederne i medlemsstaterne vil det være muligt yderligere at forenkle momsordningen for de erhvervsdrivende og samtidig bevare eller endog udvide kontrolmulighederne.
|
Genom en mera omfattande användning av elektroniska kommunikationsmedel i förbindelserna mellan aktörer och skattemyndigheter och mellan medlemsstaternas skattemyndigheter skulle det bli möjligt att, med bevarade eller till och med förbättrade kontrollmöjligheter, ytterligare förenkla mervärdesskattesystemet för aktörerna.
|
|
Ved at indføre en mekanisme med et enkelt henvendelsessted vil en erhvervsdrivende, der er etableret i Den Europæiske Union , kunne henvende sig til myndighederne i den medlemsstat, hvor han er etableret, for at opfylde sine forpligtelser til angivelse og betaling af afgiften. Indførelsen af denne mekanisme betyder i første omgang en betydelig lettelse i de tilfælde, hvor en erhvervsdrivende foretager afgiftspligtige transaktioner, og han er betalingspligtig for afgiften i medlemsstater, hvor han ikke er etableret.
|
Om det införs ett system med en enda kontaktpunkt kommer en aktör som är etablerad i Europeiska unionen att kunna vända sig till myndigheten i sin etableringsmedlemsstat när det gäller att uppfylla alla skyldigheter beträffande deklaration och betalning av mervärdesskatt. Framför allt skulle införandet avsevärt underlätta situationen för de aktörer som utför beskattningsbara transaktioner för vilka de är betalningsskyldiga för mervärdesskatt i en medlemsstat där de inte är etablerade.
|
|
Ved at benytte denne mekanisme vil princippet om beskatning på forbrugsstedet kunne bekræftes, uden at det giver anledning til administrative byrder for erhvervsdrivende i Fællesskabet, og dermed undgår man at ødelægge et velfungerende indre marked.
|
Med ett sådant system kan principen om beskattning på platsen för konsumtionen bekräftas, utan att det införs någon extra administrativ belastning på gemenskapsaktörerna, något som skulle kunna förhindra att den inre marknaden fungerar väl.
|
|
Desuden gør beskatning på forbrugsstedet til den momssats, der er gældende i forbrugsmedlemsstaten, det muligt at sikre, at det indre marked kan fungere godt, samtidig med at medlemsstaterne bevarer en vis suverænitet med hensyn til at fastsætte deres egne momssatser.
|
Beskattning på platsen för konsumtionen enligt gällande mervärdesskattesats i konsumtionsmedlemsstaten gör det dessutom möjligt att se till att den inre marknaden fungerar smidigt, samtidigt som medlemsstaterna behåller viss suveränitet när det gäller vilka skattesatser som skall tillämpas på deras territorium.
|
|
Endvidere forsøger Kommissionen fortsat at få moderniseret den nuværende ordning og sikre en mere ensartet anvendelse. Det er især med forslaget om at give drøftelserne i Momsudvalget en juridisk værdi, og navnlig med initiativet om indførelse af en mekanisme til forvaltning af individuelle sager, at det kan blive muligt at afhjælpe problemer med dobbeltbeskatning, som man stadig støder på i dag, selv om de skulle være utænkelige i et rigtigt indre marked.
|
Kommissionen fortsätter att försöka modernisera det nuvarande systemet och se till att det tillämpas på ett mera enhetligt sätt. Förslaget om att resultatet av överläggningarna i mervärdesskattekommittén skall kunna ges en rättsligt bindande form, och särskilt det planerade initiativet i syfte att införa en ordning för att hantera enskilda fall, bör göra det möjligt att komma till rätta med de fall av dubbelbeskattning som fortfarande dyker upp i praktiken men som egentligen inte borde finnas på en äkta inre marknad.
|
|
Det er ikke noget nyt, at den nuværende ordning har visse svagheder, blandt andet fordi den giver mulighed for svindel. Ved karusselsvindel udnyttes disse svagheder, som man kan finde i de grundlæggende principper for den nuværende ordning.
|
Konstaterandet av att det finns vissa brister i det nuvarande systemet, särskilt eftersom det ger utrymme för skattefusk, är inte nytt. Bristerna i systemet, som är oskiljaktigt förbundna med de grundläggande principer kring vilka det nuvarande systemet är uppbyggt, utnyttjas t.ex. för så kallade karusellbedrägerier.
|
|
Kommissionen er dog af den opfattelse, at med et mere indgående samarbejde mellem medlemsstaterne og med bistand fra Kommissionen vil det være muligt at holde svindelen inden for acceptable grænser.
|
Enligt kommissionens mening skulle det emellertid genom ett allt närmare samarbete mellan medlemsstaterna, med kommissionens biträde, vara möjligt att hålla skattefusket inom godtagbara gränser.
|
|
Hvis karusselsvindelen på trods af myndighedernes bestræbelser fremover når et sådant omfang, at det påvirker den måde, som det økonomiske marked normalt fungerer på, og skaber en uacceptabel konkurrencefordrejning for erhvervsdrivende, der er i god tro, bliver det nødvendigt med en debat på fællesskabsplan om et kommende fælles momssystem. Kommissioner er rede til at deltage i denne debat med åbent sind.
|
Om karusellbedrägerierna, trots myndigheternas ansträngningar, skulle få en sådan omfattning framöver att de påverkar marknadens normala sätt att fungera och skapar en oacceptabel snedvridning av konkurrensen för aktörer som handlar i god tro, blir det nödvändigt att ta upp en diskussion på gemenskapsnivå om det framtida gemensamma mervärdesskattesystemet. Kommissionen är beredd att i öppen anda delta i en sådan diskussion.
|
|
|
|
|
BILAG 1
|
BILAGA 1
|
|
Forslag på Rådets bord på tidspunktet for lanceringen af den nye strategi
|
Förslag som behandlades i rådet när den nya strategin lades fram
|
|
Genstand for forslaget // Situationen i Rådet
|
Ämne för förslaget // Behandlingsläge i rådet
|
|
Ændring af Momsudvalgets status [KOM(97) 325] // Ingen fremskridt
|
Ändring av mervärdesskattekommitténs ställning [KOM(1997) 325] // Inga framsteg
|
|
Forbedring af den gensidige bistand ved inddrivelse af fordringer [KOM(98) 364] // Vedtaget med Rådets direktiv 2001/44/EF af 15.6.2001 (EFT L 175 af 28.6.2001)
|
Förbättring av det ömsesidiga biståndet vid indrivning av fordringar [KOM(1998)364] // Antogs genom rådets direktiv 2001/44/EG av den 15 juni 2001 (EGT L 175, 28.6.2001)
|
|
Fradragsret [KOM(98) 377] // Stadig til drøftelse i Rådet
|
Avdragsrätten [KOM(1998) 377] // Diskuteras fortfarande i rådet
|
|
Bestemmelse af den betalingspligtige [KOM(98) 660] // Vedtaget med direktiv 2000/65/EF af 17.10.2000 (EFT L 269 af 21.10.2000)
|
Fastställande av vilka personer som skall vara betalningsskyldiga [KOM(1998) 660] // Antogs genom rådets direktiv 2000/65/EG av den 17 oktober 2000 (EGT L 269, 21.10.2000)
|
|
Forslag, der er forelagt efter lanceringen af den nye strategi i juni 2000
|
Förslag som lagts fram efter det att den nya strategin lades fram i juni 2000
|
|
Genstand for forslaget // Situationen i Rådet
|
Ämne för förslaget // Behandlingsläge i rådet
|
|
Elektronisk leverede tjenesteydelser [KOM(2000) 349] // Vedtaget med direktiv 2002/38/EF og forordning 792/2002 af 7.5.2002 (EFT L 128 af 15.5.2002)
|
Tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg [KOM(2000) 349] // Antogs genom rådets direktiv 2002/38/EG och rådets förordning (EG) nr 792/2002 av den 7 maj 2002 (EGT L 128, 15.5.2002)
|
|
Fastsættelse af minimumsniveauet for normalsatsen [KOM(2000) 537] // Vedtaget med direktiv 2001/41/EF af 19.1.2001 (EFT L 22 af 24.1.2001)
|
Fastställande av minimisats för normalskattesatsen för mervärdesskatt [KOM(2000) 537] // Antogs genom rådets direktiv 2001/41/EG av den 19 januari 2001 (EGT L 22, 24.1.2001)
|
|
Fakturering [KOM(2000) 650] // Vedtaget med direktiv 2001/115/EF af 20.12.2001 (EFT L 15 af 17.1.2002)
|
Fakturering [KOM(2000) 650] // Antogs genom rådets direktiv 2001/115/EG av den 20 december 2001 (EGT L 15, 17.1.2002)
|
|
Administrativt samarbejde vedrørende merværdiafgift [KOM(2001) 294] // Vedtaget med forordning (EF) 1798/2003 af 7.10.2003 (EFT L 264 af 15.10.2003)
|
Administrativt samarbete på mervärdesskatteområdet [KOM(2001) 294] // Antogs genom rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 (EGT L 264, 15.10.2003)
|
|
Forlængelse af Fiscalis-programmet [KOM(2002) 10] // Vedtaget med Europa-Parlamentets og Rådets beslutning 2235/2002/EF af 3.12.2002 (EFT L 341 af 17.12.2002)
|
Utvidgning av Fiscalisprogrammet [KOM(2002) 10] // Antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut 2235/2002/-eg av den 3 december 2002 (EGT L 341, 17.12.2002)
|
|
Særordningen for rejsebureauer [KOM(2002) 64] // Stadig til drøftelse i Rådet
|
Den särskilda ordningen för resebyråer [KOM(2002) 64] // Diskuteras fortfarande i rådet
|
|
Forlængelse af muligheden for at bemyndige medlemsstaterne til at anvende en nedsat momssats på visse arbejdskraftintensive tjenesteydelser [KOM(2002) 525] // Vedtaget med direktiv 2002/93/EF af 3.12.2002 (EFT L 331 af 7.12.2002 og berigtigelse af 23.1.2003 i EFT L 18 af 23.1.2003).
|
Förlängning av möjligheten att tillåta medlemsstaterna att tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på vissa arbetsintensiva tjänster [KOM(2002) 525] // Antogs genom rådets direktiv 2002/93/EG av den 3 december 2002 (EGT L 331, 7.12.2002. Direktivet rättat i EGT L 18, 23.1.2003).
|
|
Leveringsstedet for elektricitet og gas [KOM(2002) 688] // Vedtaget med direktiv 2003/92/EF af 7.10.2003 (EFT L 260 af 11.10.2003).
|
Plats för leverans av gas och elektricitet [KOM(2002) 688] // Antogs genom direktiv 2003/92/EG av den 7.10.2003 (EGT L 260, 11.10.2003).
|
|
Postydelser [KOM(2003) 234] // Stadig til drøftelse i Rådet
|
Tjänster som tillhandahålls inom postsektorn [KOM(2003) 234] // Diskuteras fortfarande i rådet
|
|
Proceduren for vedtagelse af fravigende foranstaltninger samt tildeling af gennemførelsesbeføjelser [KOM(2003) 335] // Stadig til drøftelse i Rådet
|
Förfarandet för antagande av avvikelser samt tilldelning av genomförandebefogenheter [KOM(2003) 335] // Diskuteras fortfarande i rådet
|
|
Anvendelsesområdet for de nedsatte satser [KOM(2003) 397] // Stadig til drøftelse i Rådet
|
Tillämpningsområdet för reducerade mervärdesskattesatser [KOM(2003) 397] // Diskuteras fortfarande i rådet
|
|
|
|
|
BILAG 2
|
BILAGA 2
|
|
Lovgivningsforslag, som Kommissionen agter at forelægge på kort sigt
|
Lagstiftningsförslag som kommissionen avser att lägga fram i det kortare perspektivet
|
|
Genstand // Planlagt for
|
Ämne // Planerad tidpunkt
|
|
Beskatningsstedet for levering af ydelser (B2B) // fjerde kvartal 2003
|
Platsen för beskattning av tillhandahållanden av tjänster (B2B) // Fjärde kvartalet 2003
|
|
Omarbejdning af sjette momsdirektiv // fjerde kvartal 2003
|
Omarbetning av det sjätte mervärdesskattedirektivet // Fjärde kvartalet 2003
|
|
Rationalisering af undtagelsesforanstaltninger // andet kvartal 2004
|
Rationalisering av avvikelser // Andra kvartalet 2004
|
|
Systemer med reklamekuponer og betalingskort // andet kvartal 2004
|
Marknadsföringssystem med rabattkuponger samt betalningskort // Andra kvartalet 2004
|
|
Forenkling af forpligtelser (herunder revision af beskatningsstedet for varer og af ordningen for SMV) // tredje kvartal 2004
|
Förenkling av skyldigheterna (innefattande också en översyn av platsen för beskattning av leveranser av varor och av ordningen för små och medelstora företag) // Tredje kvartalet 2004
|
|
Afskaffelse af dobbeltbeskatning i individuelle sager // tredje kvartal 2004
|
Undanröjande av dubbelbeskattning i enskilda fall // Tredje kvartalet 2004
|
|
Momsordningen for offentlige myndigheder // fjerde kvartal 2004
|
Mervärdesskatteordning för offentliga myndigheter // Fjärde kvartalet 2004
|
|
Beskatningsstedet for levering af ydelser (B2C) // 2005
|
Platsen för beskattning av tillhandahållanden av tjänster (B2C) // 2005
|
|
Undersøgelse af diverse valgmuligheder, rettigheder og overgangsbestemmelser // 2005
|
Granskning av olika valmöjligheter, möjligheter och övergångsbestämmelser // 2005
|
|
Beskatning af finansielle ydelser // 2005
|
Beskattning av finansiella tjänster // 2005
|
|
Revision af VIES-systemet // p.m.
|
Översyn av systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) // p.m.
|