|
|
[pic] | KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER |
|
[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |
|
|
Bruxelles, den 3.6.2009
|
Bryssel den 3.6.2009
|
|
KOM(2009) 257 endelig
|
KOM(2009) 257 slutlig
|
|
MEDDELELSE FRA KOMMISSIONEN TIL EUROPA-PARLAMENTET, RÅDET, DET EUROPÆISKE ØKONOMISKE OG SOCIALE UDVALG OG REGIONSUDVALGET
|
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
|
|
Den fælles forpligtelse til at løfte beskæftigelsen
|
Ett gemensamt åtagande för sysselsättning
|
|
MEDDELELSE FRA KOMMISSIONEN TIL EUROPA-PARLAMENTET, RÅDET, DET EUROPÆISKE ØKONOMISKE OG SOCIALE UDVALG OG REGIONSUDVALGET
|
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
|
|
Den fælles forpligtelse til at løfte beskæftigelsen
|
Ett gemensamt åtagande för sysselsättning
|
|
1. INDLEDNING
|
1. INLEDNING
|
|
Lavkonjunkturen har de alvorligste konsekvenser for mennesker: den største udfordring for EU må i dag være at forhindre udbredt arbejdsløshed, at øge jobskabelsen og bane vejen for økonomisk fornyelse, bæredygtig genopretning og vækst. Det kan kun opnås gennem et stærkere samarbejde mellem alle berørte parter, bedre samordning af politikkerne og gensidig læring, dvs. med en fælles tilgang til udformning og gennemførelse af de rette politikker og aktioner, nemlig at bevare bæredygtige job i sunde erhvervsaktiviteter og hjælpe mennesker med at komme i produktiv beskæftigelse, støtte de mest sårbare og træffe forberedelser til fremtidens job og færdigheder. De foranstaltninger, der er nødvendige for at bekæmpe den nuværende krises sociale og beskæftigelsesmæssige virkninger skal ledsages af nødvendige strukturreformer, som tager de langfristede udfordringer op, dvs. globalisering, demografiske ændringer og klimaændringer.
|
Det är människor som drabbas hårdast av recessionen – EU:s största utmaning idag är att förebygga hög arbetslöshet, stödja skapandet av arbetstillfällen och bana väg för ekonomisk förnyelse, hållbar återhämtning och tillväxt. Detta kan uppnås bara genom ett starkare samarbete mellan alla berörda parter, bättre samordning av politiken och ömsesidigt lärande, dvs. genom ett gemensamt åtagande för att utarbeta och genomföra lämpliga politiska riktlinjer och åtgärder för att trygga stabila arbetstillfällen i bärkraftiga näringsgrenar och hjälpa människor in i arbetslivet, för att stödja de mest utsatta och för att bana väg för morgondagens arbetstillfällen och kompetens. De åtgärder som behövs för att motverka den aktuella krisens sociala och sysselsättningsrelaterade konsekvenser måste genomföras parallellt med nödvändiga strukturreformer som syftar till att möta de långsiktiga utmaningar som globaliseringen, befolkningsutvecklingen och klimatförändringarna innebär.
|
|
Det blev med EU's Lissabonstrategi understreget, at jobskabelse er afhængig af aktive beskæftigelsespolitikker, solide makroøkonomiske rammer, investeringer i kvalifikationer, forskning og infrastruktur, bedre lovgivning og fremme af iværksætteri og innovation. EU reagerede hurtigt på krisen og udarbejdede en europæisk økonomisk genopretningsplan, der fremhævede behovet for at imødegå krisens virkninger for jobsituationen; de første virkninger af planen ser allerede lovende ud, og de sociale sikkerhedsnet spiller en stabiliserende rolle. De foranstaltninger til genopretning, medlemsstaterne har truffet, er i vidt omfang i tråd med EU's langfristede reformmålsætninger (jf. bilag 1).
|
I EU:s Lissabonstrategi betonas att skapandet av arbetstillfällen måste stödjas av en aktiv sysselsättningspolitik, en sund makroekonomisk politik, investering i kompetens, forskning och infrastruktur, bättre lagstiftning och åtgärder för att främja entreprenörskap och innovation. EU reagerade snabbt på krisen genom att anta den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, där behovet att motverka krisens effekter på sysselsättningen framhålls. Planens effekter ser redan i inledningsskedet lovande ut och de sociala skyddsnäten utnyttjas till fullo som stabiliseringsmekanism. Medlemsstaternas insatser för en återhämtning är i stort sett i linje med EU långsiktiga reformmål (se bilaga 1).
|
|
Der er imidlertid brug for en supplerende indsats, fordi situationen på arbejdsmarkederne fortsat forværres som følge af den økonomiske nedgang. Siden Det Europæiske Råds møde i foråret har Kommissionen, medlemsstaterne, Europa-Parlamentet, arbejdsmarkedets parter og repræsentanter for civilsamfundet arbejdet for at finde den bedste måde at afbøde krisens virkninger på arbejdspladserne på.
|
Det kommer dock att behövas ytterligare insatser när läget på arbetsmarknaden försämras till följd av den ekonomiska nedgången. Sedan Europeiska rådets vårmöte har kommissionen, medlemsstaterna, Europaparlamentet, arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället arbetat med frågan hur vi på bästa sätt kan motverka krisens effekter på sysselsättningen.
|
|
2. DEN FÆLLES FORPLIGTELSE TIL AT LØFTE BESKÆFTIGELSEN: DE VIGTIGSTE PRIORITERINGER OG AKTIONER
|
2. ETT GEMENSAMT ÅTAGANDE FÖR SYSSELSÄTTNING: HUVUDPRIORITERINGAR OCH ÅTGÄRDER
|
|
EU er ikke kun nødt til at gribe ind over for lavkonjunkturen, men skal vende den til en chance for at skabe en mere produktiv og mere innovativ lavemissionsøkonomi, hvor arbejdstagerne har flere kvalifikationer, en økonomi med åbne og rummelige arbejdsmarkeder, der resulterer i et mere lige samfund med større sammenhængskraft og arbejdspladser, der tager hensyn til alder, ligestilling mellem kønnene og balancen mellem arbejdsliv og fritid. Det kan ikke være et engangstiltag, men snarere en kontinuerlig og samlet proces.
|
EU bör inte bara vidta åtgärder för att mildra recessionen utan vända den till en möjlighet att skapa en mer produktiv, mer innovativ, mer kompetensbaserad ekonomi med låga koldioxidutsläpp – en ekonomi med öppna och inkluderande arbetsmarknader som leder till ett mer jämlikt samhälle med större sammanhållning och arbeten anpassade till behoven när det gäller ålder, jämställdhet och balans i livet. Punktinsatser räcker inte till, utan det kommer att krävas en fortlöpande gemensam process.
|
|
De europæiske arbejdsmarkeder vil blive dybt forandret som følge af krisen. Arbejdstagerne og virksomhederne skal have de nødvendige midler til at tilpasse sig den ændrede virkelighed, dvs. fastholde gode arbejdspladser, forbedre kvalifikationerne på alle niveauer, få folk i arbejde igen og fastsætte vilkårene for skabelse af nye job. "Grønne job" har potentialet til at blive et vigtigt vækstsegment på fremtidens arbejdsmarkeder i EU: allerede i dag kan over 20 mio. job i EU betragtes som "grønne" (10 % af den samlede beskæftigelse), og nye oplysninger viser, at alene antallet af arbejdspladser i den vedvarende energisektor har potentialet til at blive fordoblet inden 2020[1].
|
Krisen kommer att förändra de europeiska arbetsmarknadena i grunden. Både arbetstagarna och företagen måste ges möjlighet att anpassa sig till utvecklingen för att man ska kunna bevara bärkraftiga arbetstillfällen, stärka kompetensen överlag, hjälpa människor att komma tillbaka på arbetsmarknaden och skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. ”Gröna” arbetstillfällen kan bli ett viktigt tillväxtsegment i framtiden på EU:s arbetsmarknader. Redan idag kan 20 miljoner arbetstillfällen i EU betraktas som ”gröna” (10 % av den totala sysselsättningen) och aktuella uppgifter visar att sysselsättningen enbart inom sektorn för förnybar energi kan fördubblas till 2,8 miljoner under perioden fram till 2020[1].
|
|
Fleksibilitet og sikkerhed – flexicurity – er stadig den rette vej til at modernisere arbejdsmarkederne og forbedre arbejdsmarkedernes tilpasningsevne, øge konkurrenceevnen og forberede genopretningen; Kommissionen kan kun udtrykke tilfredshed med, at arbejdsmarkedets parter i EU som led i deres fælles arbejdsprogram har indgået en aftale om at overvåge gennemførelsen af EU's fælles principper for flexicurity og drage fælles konklusioner heraf.
|
Flexicurity – flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden – är fortfarande det rätta sättet att modernisera arbetsmarknaden och främja dess anpassningsförmåga, öka konkurrenskraften och bana väg för en återhämtning. Kommissionen välkomnar den överenskommelse som arbetsmarknadens parter på europeisk nivå ingått inom sitt gemensamma arbetsprogram för att övervaka tillämpningen av EU:s gemensamma principer för flexicurity och tillsammans dra lärdomar av gjorda erfarenheter.
|
|
I Kommissionens meddelelse "Fremdrift i den europæiske genopretning"[2] blev der skitseret en række elementer, der kan hjælpe medlemsstaterne med at udforme og gennemføre passende og effektive beskæftigelsespolitikker. På grundlag heraf bidrog Det Europæiske Råd på sit forårsmøde og de tre workshopper om beskæftigelse i Madrid, Stockholm og Prag til at fastsætte tre centrale prioriteringer : opretholdelse af beskæftigelsen, jobskabelse og fremme af mobiliteten; forbedring af kompetencer og matchning med arbejdsmarkedets behov; samt øget adgang til beskæftigelse. På beskæftigelsestopmødet den 7. maj var det derudover muligt at udveksle synspunkter om disse prioriteringer, og der blev fundet fælles opbakning til 10 aktioner[3].
|
I kommissionens meddelande ”Främja återhämtning i Europa”[2] beskrivs en rad faktorer som kan hjälpa medlemsstaterna att utarbeta och genomföra lämpliga och effektiva sysselsättningspolitiska åtgärder. Europeiska rådets vårmöte och de tre workshoppar om sysselsättningen som hölls i Madrid, Stockholm och Prag i april 2009 bidrog utifrån detta till att fastställa tre huvudprioriteringar : 1) värna sysselsättningen, skapa arbetstillfällen och främja rörlighet, 2) höja kompetensen och matcha behoven på arbetsmarknaden samt 3) förbättra tillträdet till arbetsmarknaden. Vid toppmötet om sysselsättningen den 7 maj fick medlemsstaterna också möjlighet att utbyta åsikter om dessa prioriteringar och kunde enas om tio åtgärder[3].
|
|
På grundlag af denne fælles indsats fremsættes der i meddelelsen forslag om en fælles EU-forpligtelse til at løfte beskæftigelsen, hvor samarbejdet om de tre centrale prioriteringer styrkes mellem EU, EU's medlemsstater og arbejdsmarkedets parter i EU, idet der sættes fokus på konkrete tiltag, der understøttes med alle eksisterende EU-instrumenter, ikke mindst Den Europæiske Socialfond (ESF) og Den Europæiske Fond for Tilpasning til Globaliseringen. Prioriteringerne og tiltagene bør tilpasses de enkelte medlemsstaters ændrede arbejdsmarked og budgetsituation og bør optimere EU-tiltagenes merværdi ved at støtte medlemsstaternes og arbejdsmarkedets parters indsats. Den fælles forpligtelse bør bidrage til den rolle, EU spiller i udformningen af det internationale samfunds globale indsats for at sikre genopretning og bæredygtig vækst. På de sociale trepartstopmøder vil Kommissionen, medlemsstaterne og arbejdsmarkedets parter drøfte, hvordan gennemførelsen skrider frem.
|
Med utgångspunkt i dessa gemensamma insatser föreslås i detta meddelande att EU gör ett gemensamt åtagande för sysselsättning i syfte att stärka samarbetet mellan EU och dess medlemsstater samt mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå i fråga om de tre huvudprioriteringarna, med inriktning på konkreta åtgärder och med stöd av alla tillgängliga gemenskapsinstrument, särskilt Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter. Prioriteringarna och åtgärderna bör anpassas till förändringarna på arbetsmarknaden och till budgetsitutationen i varje medlemsstat och bör utformas så att EU:s stöd till medlemsstaternas och arbetsmarknadsparternas insatser skapar största möjliga mervärde. Det gemensamma åtagandet bör bidra till EU:s roll när det gäller att påverka de insatser för återhämtning och hållbar tillväxt som görs på det internationella planet. Framstegen i genomförandet bör diskuteras av kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter vid trepartstoppmötena om sociala frågor.
|
|
2.1. OPRETHOLDELSE AF BESKÆFTIGELSEN, JOBSKABELSE OG FREMME AF MOBILITETEN
|
2.1. VÄRNA SYSSELSÄTTNINGEN, SKAPA ARBETSTILLFÄLLEN OCH FRÄMJA RÖRLIGHET
|
|
Ordninger for midlertidigt nedsat arbejdstid har været et effektivt middel til at opretholde beskæftigelsen i flere medlemsstater, især hvis de har været ledsaget af økonomisk støtte til at opveje indtægtstab og finansiere efteruddannelse. De er en vigtig del af EU's principper for flexicurity og for de nationale tilgange til flexicurity. Sådanne ordninger kan betyde, at virksomhederne undgår betragtelige udgifter til fyring og (gen)ansættelse, at virksomhederne ikke mister specialuddannet menneskelig kapital, og at arbejdstagernes beskæftigelsesegnethed samtidig forbedres. Ordningerne bør være midlertidige og nøje målrettede, må ikke undergrave arbejdskraftens beskæftigelsesfrekvens og konkurrenceevne, og små og mellemstore virksomheder og ikke-fastansatte arbejdstagere bør kunne udnytte sådanne ordninger.
|
Tillfälligt förkortad arbetstid har använts med framgång i flera medlemsstater för att värna sysselsättningen, särskilt i kombination med ekonomiskt stöd för inkomstförlust och utbildning. Möjligheten att förkorta arbetstiden är en viktig del av EU:s flexicurity-principer och nationella flexicurity-metoder. Sådana arrangemang kan leda till minskade uppsägnings- och (ny)anställningskostnader för företagen, förebygga förlust av företagsspecifik kompetens och samtidigt öka arbetstagarnas anställbarhet. De bör vara tillfälliga och målinriktade, inte leda till minskat arbetstagarinflytande eller minskad konkurrenskraft, och bör omfatta även små och medelstora företag och visstidsanställda.
|
|
Jobskabelse kræver det rette miljø for iværksætteri, innovation og selvstændig erhvervsvirksomhed, ligesom der bør fokuseres skarpere på en efterspørgselspolitik. Tilsvarende kan konkret foregribelse og styring af virksomhedsomlægninger – med deltagelse af virksomheder, arbejdstagere, arbejdsmarkedets parter og offentlige myndigheder – forbedre konkurrenceevnen og tilpasningsevnen og sikre arbejdstagernes videre karriere, samtidig med at regionernes og lokalsamfundenes økonomiske struktur bevares. Kommissionen udtrykker tilfredshed med, at arbejdsmarkedets parter i EU har gjort fælles sag vedrørende omlægninger, da dette kan danne grundlag for en bedre begrundet praksis. Aftaler mellem arbejdsformidlinger og arbejdsmarkedets parter kunne sikre, at arbejdstagere, der afskediges, får den nødvendige støtte til at finde ny beskæftigelse, også efteruddannelse. Medlemsstaterne kan yde statsstøtte til nystartede små virksomheder i støtteberettigede regioner eller til virksomheder, der oprettes af kvinder. Eurofound (Det Europæiske Institut til Forbedring af Leve- og Arbejdsvilkårene) og Cedefop (Det Europæiske Center for Udvikling af Erhvervsuddannelse) vil blive bedt om at stille information og ekspertviden til rådighed om, hvordan ændringer styres, og hvordan man forudsiger behovet for bestemte kvalifikationer.
|
Skapandet av arbetstillfällen kräver rätt miljö för entreprenörskap, innovation och egenföretagande samt ökat fokus på åtgärder på efterfrågesidan. En praktiskt inriktad kultur när det gäller att förutse och hantera omstruktureringar i näringslivet – i samverkan mellan företag, arbetstagare, arbetsmarknadens parter och offentliga myndigheter – kan också bidra till ökad konkurrenskraft, anpassningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden och samtidigt skydda regionernas och lokalsamhällenas ekonomiska struktur. Kommissionen välkomnar det arbete som arbetsmarknadens parter på europeisk nivå utfört gemensamt i fråga om omstruktureringar, som bör fungera som utgångspunkt för att utarbeta bättre underbyggd praxis. Avtal kan slutas med offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadens parter för att se till att friställda arbetstagare får det stöd de behöver för att hitta ett nytt arbete, inklusive utbildning. Medlemsstaterna kan bevilja statligt stöd till nya småföretag som startas i stödområden eller av kvinnliga företagare. Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) och Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) kommer att engageras för att tillhandahålla information och sakkunskap beträffande hantering av förändringar och prognoser om kompetensbehov.
|
|
Selv midt i den nuværende krise er der mange ubesatte stillinger i EU, fordi arbejdstagernes kvalifikationer ikke matcher med arbejdsmarkedets behov. Arbejdstagere, der mister deres job, bør have bedre mulighed for at søge beskæftigelse i udlandet uden at miste retten til arbejdsløshedsunderstøttelse i deres bopælsland; denne mulighed findes, men er normalt begrænset til en kort periode på tre måneder. Mobiliteten er også meget begrænset for øjeblikket, også for lærlinge og praktikanter, på grund af de meget forskellige forhold i medlemsstaterne og på grund af borgernes manglende kendskab til mulighederne for mobilitet. De offentlige arbejdsformidlinger spiller en hovedrolle i denne sammenhæng. Effektiv gennemførelse af direktivet om udstationering af arbejdstagere kræver et styrket administrativt samarbejde og udveksling af eksempler på god praksis.
|
Även under den pågående krisen finns många obesatta lediga platser i hela Europa, vilket beror på bristande matchning mellan arbetssökandes kompetens och arbetsmarknadens behov. Friställda arbetstagare bör få bättre möjligheter att söka arbete i utlandet utan att förlora rätten till arbetslöshetsförmåner i bosättningslandet. En sådan möjlighet finns idag men är begränsad till bara tre månader. Andra faktorer som begränsar rörligheten idag, även för lärlingar och praktikanter, är att situationen skiljer sig avsevärt mellan medlemsstaterna och att medborgarna inte har tillgång till information om möjligheten att arbeta och praktisera i en annan medlemsstat. Här har de offentliga arbetsförmedlingarna en viktig roll att spela. Ett effektivt genomförande av direktivet om utstationerade arbetstagare kräver ett stärkt administrativt samarbete och utbyte av god praxis.
|
|
Forslag til prioriterede tiltag
|
Föreslagna prioriterade åtgärder
|
|
Bedre udnyttelse af ordningerne for midlertidigt nedsat arbejdstid
|
Bättre utnyttjande av förkortad arbetstid
|
|
- Medlemsstaterne udarbejder med støtte fra Den Europæiske Socialfond (ESF) effektive ordninger for at bevare den levedygtige beskæftigelse og optimere virkningerne af ordningerne for midlertidigt nedsat arbejdstid og efteruddannelse og undgår samtidig negativt afsmittende virkninger (jf. bilag 2).
|
- Medlemsstaterna utvecklar med stöd av Europeiska socialfonden effektiva program för att bibehålla bärkraftig sysselsättning och optimera effekterna av tillfälligt förkortad arbetstid och utbildning, samtidigt som negativa effekter undviks (se bilaga 2).
|
|
Bedre foregribelse og forvaltning af omlægninger
|
Bättre förutse och hantera omstruktureringar
|
|
- Kommissionen har udarbejdet en praktisk vejledning vedrørende omlægninger ("Toolkit for restructuring"[4]); dette kunne danne grundlag for en udveksling af erfaringer mellem alle berørte parter og føre til udvikling af bedste praksis for at gøre det lettere at foregribe og styre virksomhedsomlægninger med støtte fra ESF.
|
- Kommissionen har utarbetat praktiska verktyg för omstruktureringar[4]. Med utgångspunkt från dessa skulle ett erfarenhetsutbyte mellan alla berörda parter kunna leda till utveckling av bästa praxis för att göra det lättare att förutse och hantera omstruktureringar i näringslivet, med stöd av Europeiska socialfonden (se bilaga 3).
|
|
- For at gøre det lettere at foretage omlægninger kunne arbejdsmarkedets parter oprette sektorspecifikke partnerskaber, dvs. der bør med støtte fra ESF lægges særlige handlingsplaner og indgås byrdefordelingsaftaler med de regionale og lokale myndigheder. Med støtte fra Kommissionen kunne sådanne partnerskaber være løsningen for de sektorer, der i hele EU står over for udfordringer, idet man kunne bruge bilindustrien som eksempel. Tilsvarende bør arbejdsmarkedets parter og de lokale myndigheder så vidt muligt indgå forud forhandlede aftaler for at hjælpe arbejdstagere, der risikerer at blive afskediget, med at finde et nyt job ved hjælp af efteruddannelse, coaching og jobsøgning; ledighed bør være sidste udvej.
|
- För att underlätta omstruktureringar kan arbetsmarknadens parter upprätta branschspecifika partnerskap, t.ex. särskilda handlingsplaner och överenskommelser om bördefördelning med lokala och regionala förvaltningar, med stöd av Europeiska socialfonden. Sådana partnerskap som stöds av kommissionen kan vara lämpliga för sektorer som står för utmaningar i hela EU; lärdomar kan dras bland annat av exemplet bilindustrin. Arbetsmarknadens parter och lokala förvaltningar bör också om möjligt förhandla fram överenskommelser för att hjälpa varslade arbetstagare att hitta ett nytt arbete genom utbildning, coachning och platsförmedling. Uppsägning bör vara en sista utväg.
|
|
Nyt skub i jobskabelse
|
Stödja skapandet av arbetstillfällen
|
|
- Medlemsstaterne bør fremskynde arbejdet med at skabe et iværksættervenligt miljø, f.eks. ved at gennemføre en bæredygtig sænkning af de ikke-lønrelaterede arbejdskraftomkostninger, herunder beskatning, investere i forskning og infrastruktur, mindske de administrative byrder, fremme bedre lovgivning og tilskynde til oprettelse af små og mellemstore virksomheder.
|
- Medlemsstaterna bör satsa mer på att skapa en företagarvänlig miljö, t.ex. genom en varaktig sänkning av lönebikostnaderna (inklusive skatter), investeringar i forskning och infrastruktur, minskad administrativ belastning samt insatser för att främja bättre lagstiftning och utveckling av små och medelstora företag.
|
|
- Medlemsstaterne bør sammen med arbejdsmarkedets parter og med støtte fra ESF bistå arbejdsløse og unge med at starte egen virksomhed på et bæredygtigt grundlag, f.eks. ved at stille virksomhedskurser og startkapital til rådighed.
|
- Medlemsstaterna bör tillsammans med arbetsmarknadens parter och med stöd av Europeiska socialfonden hjälpa arbetslösa och ungdomar att starta bärkraftiga företag, t.ex. genom att erbjuda starta-eget-kurser och tillhandahålla startkapital.
|
|
Fremme af mobilitet
|
Underlätta rörlighet
|
|
- Kommissionen vil iværksætte en omfattende oplysningskampagne om mulighederne for mobilitet i EU ved at anvende jobannonceportalen "EURES"[5]. Kommissionen vil ligeledes oprette en ny "Match and Map"-onlinetjeneste med et pilottiltag, der forventes klar sidst i 2009, og som skal indeholde oplysninger om stillinger, lærings- og uddannelsesmuligheder med det formål at matche en persons kvalifikationer med de ledige job i hele EU.
|
- Kommissionen kommer att inleda en stor informationskampanj om möjligheterna att arbeta i ett annat EU-land med hjälp av den europeiska jobbsökarportalen Eures[5]. Kommissionen kommer också att starta en ny webbaserad kartläggnings- och matchningstjänst med information om yrken och utbildningar för att arbetssökande lättare ska kunna matcha sina kunskaper med lediga platser i hela Europa. Detta pilotprojekt inleds i slutet av 2009.
|
|
- Medlemsstaterne opfordres til at forlænge retten til arbejdsløshedsunderstøttelse til seks måneder for arbejdsløse borgere, der søger arbejde i en anden medlemsstat.
|
- Medlemsstaterna uppmanas att förlänga till sex månader den period under vilken arbetslösa kan söka arbete i en annan medlemsstat utan att förlora rätten till arbetslöshetsförmåner.
|
|
2.2. FORBEDRING AF KOMPETENCER OG MATCHNING MED ARBEJDSMARKEDETS BEHOV
|
2.2. HÖJA KOMPETENSEN OCH MATCHA BEHOVEN PÅ ARBETSMARKNADEN
|
|
Fremgangen i EU afhænger af EU's evne til at skabe konkurrencedygtige og bæredygtige job, der udføres af en højt kvalificeret arbejdsstyrke: en fælles tilgang til at forbedre kompetencerne på alle niveauer er af afgørende betydning, både for at tackle krisens beskæftigelsesvirkninger på kort sigt og for at bane vejen for en konkurrencedygtig og vidensbaseret lavemissionsøkonomi.
|
EU:s välstånd bygger på förmågan att skapa konkurrenskraftiga och bärkraftiga arbetstillfällen för arbetstagare med god kompetens. Ett gemensamt åtagande för att höja kompetensen överlag är en absolut nödvändighet, både för att hantera krisens konsekvenser för sysselsättningen på kort sikt och för att bana väg för en konkurrenskraftig och kunskapsbaserad ekonomi med låga koldioxidutsläpp.
|
|
Uddannelse og erhvervsuddannelse skal have større relevans for arbejdsmarkedets behov, også i de traditionelle erhverv: De unge har brug for de rette kvalifikationer til at gribe chancerne for at få et job med det samme og de tværfaglige kvalifikationer til at tilpasse sig et arbejdsmarked under hastig forandring. Det hæmmer mulighederne for at få beskæftigelse, at kvalifikationer og kompetencer, der er erhvervet ved uformel læring, ikke altid anerkendes. Dialogen mellem arbejdsmarkedets parter spiller en vigtig rolle i bestemmelsen, erhvervelsen og anerkendelsen af kvalifikationer, især i de nye vækstsektorer.
|
Utbildningen måste anpassas bättre till arbetsmarknadens behov, även inom traditionella sektorer i ekonomin. Ungdomar behöver få den kompetens som krävs för att ta till vara dagens sysselsättningsmöjligheter och de övergripande färdigheter som krävs för anpassningsförmåga på en arbetsmarknad stadd i snabb förändring. Brist på erkännande av kompetens som förvärvats genom icke formellt och informellt lärande hämmar sysselsättningsmöjligheterna. Den sociala dialogen har en viktig roll när det gäller fastställande, förvärv och erkännande av kompetens, särskilt inom framväxande sektorer i ekonomin.
|
|
For at gribe mulighederne for genopretning og fremme social innovation er det også, som omhandlet i "Nye kvalifikationer til nye job"-initiativet, vigtigt at kortlægge, hvilke kvalifikationer der er og bliver behov for nu og i fremtiden. I nogle medlemsstater er der nedsat sektorspecifikke udvalg for beskæftigelse og kvalifikationer, som allerede nu forener erhvervslivet, arbejdsmarkedets parter og de offentlige myndigheder i kortlægningen af fremtidige behov; en række partnerskaber mellem universiteter og erhvervsliv har til sigte at forbedre fastlæggelsen af læseplaner, iværksætteri og overførsel af viden. Disse initiativer bør være almindelig praksis og danne grundlag for uddannelses- og erhvervsuddannelsesprogrammer.
|
För att ta till vara möjligheterna till återhämtning och främja social innovation är det också nödvändigt att fastställa dagens och morgondagens kompetensbehov, enligt initiativet Ny kompetens för nya arbetstillfällen. I vissa medlemsstater finns redan branschspecifika råd för sysselsättning och kompetens som bidrar till att föra samman företag, arbetsmarknadens parter och offentliga myndigheter för att fastställa framtidens kompetensbehov. Flera partnerskap har upprättats mellan högskolor och näringslivet för att förbättra utvecklingen av kursplaner, entreprenörskap och kunskapsöverföring. Dessa initiativ bör bli allmän praxis och utgöra grunden för utbildningsplanerna.
|
|
Behovet for at modernisere uddannelserne og erhvervsuddannelserne er ikke dækket ind med en grunduddannelse. Det er dokumenteret, at virksomheder, der ikke efteruddanner deres ansatte, har dobbelt så stor risiko for at måtte lukke som de andre. Især små og mellemstore virksomheder og innovative virksomheder har ofte brug for målrettet støtte, da en af deres største udfordringer er at skaffe kvalificeret arbejdskraft, og da de må kæmpe med større finansielle forhindringer end større virksomheder. Hvis de offentlige myndigheder, virksomhederne og arbejdsmarkedets parter gik sammen om en finansieringsmekanisme, ville det bidrage til at fastholde og øge antallet af arbejdstagere, der tager en efteruddannelse.
|
Behovet av modernisering inom utbildningsväsendet gäller inte bara grundläggande utbildning. Det finns uppgifter som visar att företag som inte satsar på fortbildning löper dubbelt så stor risk att gå i konkurs. I synnerhet små och medelstora företag och innovativa företag behöver ofta riktat stöd eftersom de står inför andra kompetensutmaningar och har mer begränsad tillgång till finansiering än större företag. Gemensamma finansieringsmekanismer med deltagande av offentliga myndigheter, företag och arbetsmarknadens parter kan bidra till att bibehålla och öka deltagandet i fortbildning.
|
|
Eftersom der opslås færre ledige stillinger i økonomiske nedgangstider, risikerer de personer, der nu er ved at færdiggøre deres uddannelse, at opleve arbejdsløshed og perioder uden erhvervsaktivitet, hvilket kan skade deres beskæftigelsesegnethed, selv efter genopretningen. Uden grundlæggende kvalifikationer – som unge alt for ofte mangler – er det endnu vanskeligere at finde et job. De unge, der nu prøver at komme ind på arbejdsmarkedet, har brug for den bedst mulige støtte i form af jobformidlinger, praktisk oplæring på arbejdspladsen eller adgang til videregående studier for at erhverve de vigtige kompetencer, der er nødvendige for et vellykket karriereforløb. Dette kan støttes ved til trods for krisen, men med velgennemtænkte nationale målsætninger at opretholde og oprette lærepladser i virksomheder og i den offentlige sektor; flere muligheder for mobilitet under læringsfasen, herunder for lærlinge, erhvervsuddannelsessøgende og praktikanter med en videregående uddannelse; samt en beslutsom indsats for at nedbringe både antallet af elever, der går tidligt ud af skolen, og antallet af unge med utilstrækkelige nøglekompetencer. EU's program for livslang læring bør også tages i anvendelse for at støtte innovative tiltag til undersøgelse af, hvordan jobrelevante færdigheder bedre kan indlæres, og hvordan partnerskaberne mellem erhvervslivet og uddannelsesinstitutioner kan forbedres.
|
Eftersom möjligheterna på arbetsmarknaden är mer begränsade i en ekonomisk nedgång riskerar de som nu avslutar sin utbildning att bli arbetslösa eller hamna utanför arbetskraften, vilket kan skada deras anställbarhet även efter en återhämtning. Utan grundläggande färdigheter – och dessa saknas alltför ofta – är det ännu svårare att hitta ett arbete. Ungdomar som vill komma in på arbetsmarknaden behöver idag bästa möjliga stöd i form av praktikplatser, praktisk jobbrelaterad utbildning eller tillgång till vidareutbilning för att tillägna sig den kompetens som behövs för att lyckas på arbetsmarknaden i framtiden. Detta kan stödjas genom att man trots krisen satsar på att bibehålla och utveckla lärlings- och praktikplatser på företag och i den offentliga sektorn med hjälp av väl genomtänkta nationella mål, genom ökade möjligheter till rörlighet på utbildningsområdet även för lärlingar, elever inom yrkesförberedande utbildning och praktikanter med akademisk examen samt genom kraftfulla insatser för att minska andelen ungdomar med enbart grundskoleutbildning och otillräckliga nyckelkompetenser. EU:s program för livslångt lärande bör också utnyttjas för att stödja innovativa åtgärder som syftar till att förbättra inlärningen av jobbrelaterade färdigheter och partnerskap mellan utbildningsväsende och näringsliv.
|
|
Forslag til prioriterede tiltag
|
Föreslagna prioriterade åtgärder
|
|
Forbedring af kompetencer, styrkelse af livslang læring
|
Höja kompetensen och stärka det livslånga lärandet
|
|
- Kommissionen vil fremskynde dagsordenen for initiativet "Nye kvalifikationer for nye job". Den vil fremlægge en analyse af nye kvalifikationsbehov sektor for sektor, herunder kvalifikationer i en lavemissionsøkonomi. Den vil udgive en vejledning i efteruddannelse i små og mellemstore virksomheder og undersøge muligheden for på EU-plan at nedsætte udvalg for sektorspecifikke kvalifikationer med deltagelse af erhvervslivet, arbejdsmarkedets parter og de offentlige myndigheder.
|
- Arbetet med initiativet Ny kompetens för nya arbetstillfällen kommer att intensifieras, och kommissionen kommer att göra en branschspecifk analys av framväxande kompetensbehov (även kompetens för en ekonomi med låga koldioxidutsläpp), sprida en vägledning för fortbildning inom små och medelstora företag och undersöka möjligheten att inrätta branschspecifika kompetensråd på EU-nivå för att föra samman företagen, arbetsmarknadens parter och offentliga myndigheter.
|
|
- Medlemsstaterne bør gøre brug af tilgængelig støtte fra ESF og snarest styrke deres evne til at foregribe og forudsige de fremtidige behov for kvalifikationer og til bedre at matche udbud og efterspørgsel af kvalifikationer i de sektorer og erhvervsgrene, der er hårdest ramt af krisen. Medlemsstaterne bør fortsat forbedre kvaliteten af og adgangen til uddannelse og erhvervsuddannelse.
|
- Medlemsstaterna bör utan dröjsmål med stöd av Europeiska socialfonden stärka sin kapacitet när det gäller prognoser och planering för framtida kompetensbehov, för att förbättra matchningen mellan utbud och efterfrågan på kompetens inom de sektorer och branscher som drabbats hårdast av krisen. Medlemsstaterna bör även i fortsättningen förbättra utbildningssystemens kvalitet och tillgänglighet.
|
|
- Medlemsstaterne bør i samarbejde med arbejdsmarkedets parter videreudvikle og virkeliggøre nationale rammer for kvalifikationer baseret på resultaterne af læringen og i sammenhæng med den europæiske referenceramme for kvalifikationer. Det bør omfatte styrkede ordninger for godkendelse af kvalifikationer, herunder de kompetencer, der er erhvervet gennem uformel læring, især i sektorer med store muligheder for stigende beskæftigelse, f.eks. sundhedssektoren eller sektoren for langvarig pleje.
|
- Medlemsstaterna bör tillsammans med arbetsmarknadens parter vidareutveckla och tillämpa nationella ramar för kvalifikationer som bygger på läranderesultat och är kopplade till den europeiska ramen för kvalifikationer. De bör stärka programmen för validering av kompetens, även sådan kompetens som förvärvats genom informellt lärande, särskilt inom sektorer med god potential för sysselsättningstillväxt som hälso- och sjukvård och omvårdnadstjänster.
|
|
- Kommissionen bør sammen med medlemsstaterne og inden for de nye strategiske rammer for uddannelse og erhvervsuddannelse styrke effektiviteten af livslang læring ved at fremme fleksible lærings- og uddannelsesmuligheder. EU har for nylig vedtaget, at 15 % af arbejdstagerne bør deltage i livslang læring, og at det inden 2020 bør være således, at 40 % af de 30-34-årige har en afsluttet universitetsuddannelse. For at sikre hurtige fremskridt i forbedringen af arbejdskraftens kompetencer for at opfylde disse benchmarks opfordres medlemsstaterne til at fastsætte nationale mål inden for de områder, der er omfattet af EU's benchmarks under hensyntagen til medlemsstaternes individuelle behov.
|
- Kommissionen bör inom den nya strategiska ramen för utbildningssystemen tillsammans med medlemsstaterna främja flexibla utbildningsvägar och därigenom öka effektiviteten i det livslånga lärandet. EU har nyligen beslutat att 15 % av arbetstagarna bör delta i livslångt lärande och att andelen med avslutad högskoleutbildning i åldersgruppen 30–34 år bör vara 40 % senast 2020. För att snabbt uppnå resultat när det gäller att höja arbetstagarnas kompetens i linje med dessa mål uppmanas medlemsstaterna att utifrån sina respektive behov fastställa nationella mål på de områden som omfattas av europeiska mål.
|
|
Hjælp til de unge nu
|
Omedelbar hjälp till ungdomar
|
|
Medlemsstaterne bør, med støtte fra Kommissionen, ESF og i givet fald arbejdsmarkedets parter:
|
Medlemsstaterna bör med stöd av kommissionen, Europeiska socialfonden och, där så är lämpligt, arbetsmarknadens parter:
|
|
- sikre, at mindst 5 mio. unge EU-borgere kan få en læreplads af høj kvalitet indtil udgangen af 2010. Virksomhederne bør også stadig tilbyde praktikantpladser for at øge de studerendes beskæftigelsesegnethed
|
- Se till att minst 5 miljoner europeiska ungdomar erbjuds en lärlingsplats av hög kvalitet under perioden fram till slutet av 2010. Företagen bör också fortsätta att erbjuda praktikplatser för att öka studerandes anställbarhet.
|
|
- snarest lægge strategier for nedbringelse af antallet af unge, der forlader skolen tidligt, og sikre, at flere unge forlader skolen med en gymnasial uddannelse, eftersom mange lande stadig ligger langt fra EU-målet om maksimalt 10 % frafaldne elever. Det kan omfatte foranstaltninger til at holde længere fast på de unge i skolen, hæve minimumsalderen for afsluttet skolegang, yde tilskud til skolesøgende for at gå i skole samt tilbyde fleksible og alternative uddannelsesformer i skoler og erhvervsuddannelsesinstitutioner
|
- Snabbt utarbeta strategier för att minska andelen ungdomar med enbart grundskoleutbildning och se till att fler lämnar skolan med avslutad gymnasieutbildning, eftersom många länder fortfarande ligger långt från EU:s mål, dvs. att högst 10 % av ungdomarna lämnar skolan i förtid. Här kan ingå insatser för att hålla kvar ungdomar i skolan längre, höjd åldersgräns för avslutad obligatorisk skolgång, närvarobidrag samt flexibla och alternativa utbildningsvägar inom grundläggande och yrkesinriktad utbildning.
|
|
- styrke EU-målet vedrørende "et nyt afsæt" for arbejdsløse unge: alle bør hurtigst muligt tilbydes efteruddannelse eller arbejde, dvs. for 15-19-årige senest en måned og for 20-24-årige senest to måneder efter, at de er blevet arbejdsløse; ungdomsorganisationer bør have støtte til at udbyde efteruddannelse, og der bør ydes hjælp til unge, der forlader skolen tidligt, eller som opgiver skolegangen.
|
- Stärka målen för EU:s satsning på en ”ny start” för arbetslösa ungdomar: alla ungdomar bör snabbt erbjudas utbildning eller arbete – senast efter en månads arbetslöshet när det gäller ungdomar i åldern 15–19 år och senast efter två månader för dem som är 20–24 år. Stödja ungdomsorganisationer för att anordna utbildning och hjälpa ungdomar som har enbart grundskoleutbildning eller som har hoppat av skolan.
|
|
2.3. ØGET ADGANG TIL BESKÆFTIGELSE
|
2.3. FÖRBÄTTRA TILLTRÄDET TILL ARBETSMARKNADEN
|
|
For at lindre krisens sociale virkninger og forhindre langtidsledighed og inaktivitet er det væsentligt at fastholde og sende flere personer ud på arbejdsmarkedet, især kvinder og ældre arbejdstagere og andre grupper, der er udsat for forskelsbehandling. Den bedste vej væk fra udstødelse er beskæftigelse: det sociale Europa begynder med et job – alligevel var der selv før krisen alt for mange EU-borgere, som kunne være i beskæftigelse, og som ikke havde adgang til et job.
|
För att mildra de sociala konsekvenserna av krisen är det särskilt viktigt att arbetstagarna får behålla jobben och att fler kommer in på arbetsmarknaden, särskilt kvinnor, äldre arbetstagare och andra diskriminerade grupper, för att förebygga att människor blir långtidsarbetslösa eller hamnar utanför arbetskraften. Syselsättning är det bästa sättet att förebygga utestängning och det sociala Europa börjar med ett arbete, men även före krisen var det alltför många arbetsföra människor i EU som inte hade tillgång till ett arbete.
|
|
EU's fælles principper for aktiv inddragelse danner integrerede rammer for øget beskæftigelse, bekæmpelse af social udstødelse og støtte til social samhørighed gennem modernisering af de sociale beskyttelsessystemer: Argumenterne til fordel for hurtig gennemførelse og overvågning af Kommissionens nye henstilling om aktiv inddragelse, der er vedtaget af Rådet, er stærkere end nogensinde før. Krisen betyder også, at der bliver brug for nye former for solidaritet. Systemerne for minimumsindkomster, som allerede findes i de fleste medlemsstater, kan spille en vigtig rolle som automatiske stabilisatorer og kan om nødvendigt styrkes for at bevare købekraften for de personer, der står uden arbejde, især i lande, hvor arbejdsløshedsunderstøttelsens dækning eller varighed er mindst.
|
EU:s gemensamma principer för aktiv inkludering ger integrerade ramar för att öka sysselsättningen, bekämpa social utestängning och stödja social sammanhållning genom modernisering av de sociala trygghetssystemen. Ett snabbt genomförande och övervakning av kommissionens nyligen antagna rekommendation om aktiv inkludering, som godkänts av rådet, är viktigare än någonsin. Krisen innebär att nya typer av solidaritet kommer att behövas. De minimiinkomstregler som redan införts i de flesta medlemsstater kan spela en viktig roll som automatiska stabilisatorer och kan vid behov stärkas för att bidra till bibehållen köpkraft för arbetslösa, särskilt i de länder där arbetslöshetsförsäkringen har minst täckning eller kortast utbetalningsperiod.
|
|
Det er nødvendigt med en hurtig indsats for at få overgang til andet arbejde til at betale sig og forbedre adgangen til beskæftigelse: mindskelse af arbejdsgivernes udgifter til at ansætte folk og udnyttelse af potentialet for jobskabelse, især til gavn for lavt kvalificerede; reduktion af faktorer, der virker som en hindring for finde arbejde: forbedring af skatte- og socialsikringssystemerne, for at det kan betale sig at have et job, herunder mindskelse af skattebyrden for ægtefæller; samt incitamenter til arbejdsløse til at starte egen virksomhed, f.eks. i form af iværksætterkurser og mikrokreditter. Lande, der nu står over for en strøm af emigrerede arbejdstagere, der vender hjem på grund af krisen, bør også gøre det lettere for dem hurtigt at blive integreret på arbejdsmarkedet. Da kvinder oftere end mænd er i usikre job eller står uden for arbejdsmarkedet, bør man styrke foranstaltningerne til at sikre ligestilling mellem kønnene.
|
Det behövs snabba åtgärder för att göra övergångar på arbetsmarknaden lönsamma och förbättra tillträdet till arbetsmarknaden: minska arbetsgivarnas anställningskostnader och utnyttja potentialen för att skapa nya arbetstillfällen särskilt för lågkvalificerade arbetstagare, minska negativa incitament för arbete, förbättra skatte- och förmånsstrukturen för att göra arbete lönsamt (bland annat genom att minska skattebördan på den andra försörjaren i ett hushåll) samt skapa incitament för arbetslösa att starta eget företag, t.ex. genom entreprenörsutbildning och mikrokrediter. De länder dit migrerande arbetstagare nu återvänder på grund av krisen bör också vidta åtgärder för att underlätta ett snabbt återinträde på arbetsmarknaden. Jämställdhetsåtgärderna bör också stärkas eftersom det är vanligare att kvinnor har otrygga anställningsvillkor eller befinner sig utanför arbetsmarknaden.
|
|
For at give de dårligst stillede, herunder legale indvandrere fra tredjelande, en bedre chance for at komme ind på arbejdsmarkedet, og for at hjælpe afskedigede arbejdstagere og arbejdsløse så tidligt som muligt, er der tungtvejende argumenter for et bedre samarbejde mellem offentlige myndigheder, offentlige og private arbejdsformidlinger, socialforsorgsmyndighederne, voksenuddannelsestjenesterne, arbejdsmarkedets parter og civilsamfundet. Medlemsstaterne og de offentlige arbejdsformidlinger bør især også forstærke den gensidige læring for at forbedre de aktive arbejdsmarkedspolitikkers effektivitet og gennemslagskraft.
|
För att förbättra möjligheterna för dem som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden (bl.a. legala invandrare från tredjeländer) och för att sätta in snabba åtgärder för friställda arbetstagare och arbetslösa behövs ett bättre samarbete mellan offentliga myndigheter, offentliga och privata arbetsförmedlingar, socialtjänsten, vuxenutbildningen, arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Medlemsstaterna – och i synnerhet de offentliga arbetsförmedlingarna – bör också satsar mer på ömsesidigt lärande för att öka de aktiva arbetsmarknadsåtgärdernas effektivitet och verkan.
|
|
Forslag til prioriterede tiltag
|
Föreslagna prioriterade åtgärder
|
|
Styrkelse af aktiveringstiltag og lettere adgang til beskæftigelse
|
Stärka aktiveringsåtgärderna och förbättra tillträdet till arbetsmarknaden
|
|
Medlemsstaterne bør afsætte en betydelig del af deres ESF-ressourcer til at forbedre de nationale arbejdsformidlingers og de aktive arbejdsmarkedspolitikkers effektivitet og skabe incitamenter til at oprette virksomhed eller til at nedsætte sig som selvstændig erhvervsdrivende. Medlemsstaterne bør forstærke indsatsen for aktivt at gennemføre og overvåge EU's fælles principper for aktiv inddragelse. I tråd med disse principper og i betragtning af de vide muligheder, som de eksisterende statsstøtteregler åbner op for, opfordres medlemsstaterne til:
|
Medlemsstaterna bör anslå en betydande andel av sina ESF-medel för att förbättra effektiviteten i de nationella sysselsättningssystemen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken och skapa incitament för företagande och egenföretagande. Medlemsstaterna bör intensifiera insatserna för ett aktivt genomförande och övervakning av EU:s gemensamma principer för aktiv inkludering. I linje med dessa principer och med tanke på det stora handlingsutrymme som gällande regler för statligt stöd ger uppmanas de att:
|
|
- at styrke EU-målet vedrørende "et nyt afsæt" for arbejdsløse voksne for at sikre, at de får tilbudt et nyt job, supplerende efteruddannelse, en læreplads eller andre beskæftigelsesfremmende foranstaltninger senest tre måneder efter, at de har tilmeldt sig den offentlige arbejdsformidling
|
- Stärka målen för EU:s satsning på en ”ny start” för arbetslösa vuxna, så att de senast tre månader efter det att de registrerats vid den offentliga arbetsförmedlingen erbjuds ett nytt arbete, fortbildning, lärlingsplats eller annan åtgärd för ökad anställbarhet.
|
|
- at hjælpe langtidsledige tilbage i beskæftigelse ved at sænke de ikke-lønrelaterede arbejdskraftomkostninger, f.eks. ved at fjerne socialsikringsbidragene ved ansættelse af en langtidsledig i seks måneder og opkræve et nedsat bidrag i en periode herefter
|
- Hjälpa långtidsarbetslösa att komma tillbaka på arbetsmarknaden genom sänkta lönebikostnader, t.ex. genom att arbetsgivaren befrias från att betala socialförsäkringsavgifter under sex månader när en långtidsarbetslös person anställs, med möjlighet att ansöka om lägre avgifter under ytterligare en period.
|
|
- at fremme beskæftigelsen for sårbare grupper og ældre arbejdstagere gennem målrettede og beskæftigelsesrelaterede sociale ydelser og incitamenter til at ansætte folk, også i den sociale økonomi, samtidig med at ordninger for tidlig pensionering gøres mindre attraktive
|
- Främja sysselsättning för utsatta grupper och äldre arbetstagare genom riktade förmåner för förvärvsarbetande och incitament för anställning, även inom den sociala ekonomin, samtidigt som förtida pension görs till mindre lockande.
|
|
- at stimulere efterspørgslen og skabe flere job for lavt kvalificeret arbejdskraft, f.eks. ved at indføre skattelettelser eller andre incitamenter såsom økonomisk støtte til rengøringshjælp og pleje
|
- Stimulera efterfrågan på och arbeten för lågkvalificerade arbetstagare, t.ex. genom skattelättnader eller andra incitament som tjänstecheckar för hushållsnära tjänster och omsorg.
|
|
- at styrke samarbejdet og udvekslingen af erfaringer mellem offentlige og private arbejdsformidlinger og øge deres kapacitet til at tackle den nye, store strøm af jobsøgende (med støtte fra Kommissionen).
|
- Stärka samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan offentliga och privata arbetsförmedlingar, med stöd av kommmissionen, för att öka deras kapacitet att hantera nya och stora inflöden av arbetssökande.
|
|
3. BEDRE UDNYTTELSE AF FÆLLESSKABSMIDLERNE
|
3. BÄTTRE UTNYTTJANDE AV GEMENSKAPSMEDEL
|
|
Den fælles forpligtelse til at løfte beskæftigelsen skal understøttes med alle til rådighed stående fællesskabsinstrumenter. Gennem ESF støtter medlemsstaterne allerede mange genopretningsforanstaltninger, der svarer til de centrale prioriteringer og aktioner, der er omhandlet i denne meddelelse (jf. bilag 3). Siden vedtagelsen af den europæiske genopretningsplan har EU-institutionerne endvidere vedtaget en række lovgivningsmæssige ændringer for at styrke ESF's rolle i afbødningen af krisens virkninger. Den Europæiske Fond for Regionaludvikling bør også udnyttes fuldt ud for at støtte antikriseindsatsen.
|
Ett gemensamt åtagande för sysselsättning måste stödjas av alla tillgängliga gemenskapsinstrument. Genom Europeiska socialfonden stöder medlemsstaterna redan idag många återhämtningsåtgärder som motsvarar de huvudprioriteringar och åtgärder som anges i detta meddelande (se bilaga 3). Sedan antagandet av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa har EU-institutionerna också beslutat om en rad lagstiftningsändringar för att stärka Europeiska socialfondens roll när det gäller att mildra krisens effekter. Möjligheten att använda medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden bör också utnyttjas fullt ut för att finansiera krisåtgärderna.
|
|
Adgangen til og anvendelsen af ESF er blevet forenklet; forskudsbetalinger fra ESF til medlemsstaterne er blevet fremskyndet og øget, og der er udbetalt ca. 1,8 mia. EUR. Anvendelsesområdet for Den Europæiske Fond for Tilpasning til Globaliseringen er også blevet udvidet, og fonden kan nu mobiliseres i fuldt omfang; alle virksomhedslukninger som følge af krisen, der berører mindst 500 arbejdstagere, kan nu dækkes; kriterierne for støtteberettigelse er også blevet forenklet.
|
Det har blivit enklare att få tillgång till och utnyttja ESF-medel. Förskott till medlemsstaterna betalas ut snabbare och i större omfattning – hittills har ca 1,8 miljarder euro betalats ut. Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter har också fått ett utökat tillämpningsområde och kan nu utnyttjas fullt ut: alla företagsnedläggningar på grund av krisen som berör minst 500 arbetstagare omfattas nu och bidragsvillkoren har förenklats.
|
|
3.1. MOBILISERING AF ALLE TILGÆNGELIGE MIDLER SOM MODTRÆK MOD KRISEN
|
3.1. MOBILISERA ALLA TILLGÄNGLIGA MEDEL FÖR KRISÅTGÄRDER
|
|
ESF er et fremragende redskab til at investere i mennesker: ca. 9 mio. borgere drager hvert år direkte fordel af ESF-støtte. Disse muligheder kan udnyttes i endnu højere grad. Krisens pludselige virkninger kræver hurtig mobilisering af ESF-ressourcer, der normalt udbetales gradvis over en periode på 9-10 år. Ved at gøre fuldt brug af det budget, der er til rådighed i de finansielle overslag, vil Kommissionen sikre, at der alene i 2009-2010 stilles ca. 19 mia. EUR til rådighed for ESF .
|
Europeiska socialfonden är ett utmärkt verktyg för att investera i människor. Ungefär 9 miljoner människor får direkt nytta av ESF-stödet varje år, men mer kan göras för att utnyttja denna möjlighet till fullo. Krisens omedelbara effekter innebär att man snabbt behöver mobilisera ESF-medel som normalt betalas ut successivt under en period på nio eller tio år. Genom att utnyttja tillgängliga anslag inom EU:s budgetplan till fullo kommer kommissionen att ställa ca 19 miljarder euro till förfogande för Europeiska socialfonden bara under perioden 2009–2010 .
|
|
Kommissionen vil aktivt støtte medlemsstaterne ved hurtigt at stille disse midler til rådighed, dog under hensyntagen til Fællesskabets statsstøtteregler[6]; Kommissionen vil indføre en hurtig procedure i de tilfælde, hvor der kræves en tilpasning af et ESF-program, og således forkorte processen til højst en måneds varighed, og vil give de nationale myndigheder praktisk vejledning. Kommissionen opfordrer ligeledes medlemsstaterne til at hurtigst muligt at øge deres udgiftsbudget og mindske flaskehalsene i de nationale finansieringssystemer, således at ESF-betalingerne til de nationale kontantkonti hurtigt kan formidles videre til støttemodtagerne under ESF-programmerne. Medlemsstaterne tilskyndes også til at drage fuld fordel af lån fra Den Europæiske Investeringsbank (EIB) for at øge ESF-tilskuddet til deres pakker for hurtig genopretning.
|
Kommissionen kommer att aktivt stödja medlemsstaterna genom att snabbt tillhandahålla dessa medel med beaktande av gemenskapens bestämmelser om statligt stöd[6]. Kommissionen kommer att införa ett snabbförfarande för ändring av ESF-program så att hela processen tar högst en månad, och tillhandahålla operativ vägledning till nationella myndigheter. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att påskynda utbetalningar och minska ”flaskhalsarna” i de nationella finansieringssystemen så att de ESF-medel som betalas till statskassan i de olika länderna snabbt når ut till ESF-stödmottagarna. Medlemsstaterna uppmanas också att utnyttja möjligheten att låna från Europeiska investeringsbanken (EIB) för att komplettera ESF-medlen till åtgärdspaketen för en snabb återhämtning.
|
|
Det har afgørende betydning for, hvor vellykkede beskæftigelsesforanstaltningerne bliver, at arbejdsmarkedets parter inddrages, hvilket illustreres af deres nyttige fælles anbefalinger til, hvordan ESF kan støtte den økonomiske genopretning. ESF kan hjælpe: 1,2 mia. EUR øremærkes i ESF til arbejdsmarkedets parter i regioner, der sakker bagud, udelukkende med det formål at opbygge kapaciteten og gennemføre fælles aktioner; arbejdsmarkedets parter bør i samarbejde med medlemsstaterne gøre fuldt brug af denne facilitet.
|
Arbetsmarknadsparternas medverkan är särskilt viktig för att stödja ett lyckat genomförande av sysselsättningsåtgärderna; deras gemensamma rekommendationer för stöd till en ekonomisk återhämtning genom Europeiska socialfonden är ett värdefullt bidrag. De kan få stöd via Europeiska socialfonden: 1,2 miljarder euro har öronmärkts för arbetsmarknadens parter inom ramen för Europeiska socialfondens verksamhet i eftersatta regioner för kapacitetsuppbyggnad och gemensamma insatser. Arbetsmarknadens parter bör i samarbete med medlemsstaterna utnyttja denna möjlighet fullt ut.
|
|
For at optimere virkningerne af EU-støtten og den nationale finansieringsstøtte til de centrale prioriteringer og aktioner, der er omhandlet i nærværende meddelelse, vil medlemsstaterne, med deltagelse af arbejdsmarkedets parter, få hjælp til at udarbejde pakker for hurtig reaktion, hvor ESF-tilskuddene især skal bruges til :
|
För att EU:s och medlemsstaternas ekonomiska stöd för huvudprioriteringarna och åtgärderna i detta meddelande ska få största möjliga genomslag kommer medlemsstaterna att få hjälp att tillsammans med arbetsmarknadens parter införa snabba åtgärder som innebär att ESF-stödet inriktas på :
|
|
- at hjælpe arbejdstagere og virksomheder under omlægning , herunder efteruddannelsesordninger på den pågældende virksomhed, om nødvendigt kombineret med incitamenter til at ansætte langtidsledige; incitamenter til at nedsætte udgifterne til mobilitet til regioner, hvor der findes jobmuligheder (f.eks. godtgørelse af transportudgifter)
|
- Hjälpa arbetstagare och företag vid omstruktureringar , inklusive utbildning på arbetsplatsen, vid behov i kombination med incitament för att anställa långtidsarbetslösa, incitament till eller minskade kostnader för rörlighet till regioner med sysselsättningsmöjligheter (t.ex. subventionerade transporter).
|
|
- fremme af iværksætteri og selvstændig erhvervsaktivitet , herunder oprettelse af nye virksomheder og nedsættelse af udgifterne til lån, udarbejdelse af bæredygtige forretningsplaner og mentorordninger for nye virksomheder; mindskelse af bureaukratiet og forenkling af procedurerne for oprettelse af virksomheder
|
- Främja entreprenörskap och egenföretagande , inklusive stöd till nyföretagande eller sänkta lånekostnader, hållbara affärsplaner och mentorprogram för nya företag, minskad byråkrati och förenklade förfaranden för att starta företag.
|
|
- matchning af kvalifikationer med arbejdsmarkedets behov , herunder uddannelse og erhvervsuddannelse af høj kvalitet; nye efteruddannelser eller kurser om iværksætteri og en lavemissionsøkonomi; forskere, der skal fremme innovation; instrumenter, herunder ikt, til bedre overvågning og foregribelse af arbejdsmarkedets behov
|
- Matcha kompetens och arbetsmarknadens behov , inklusive utbildningsprogram av hög kvalitet, nya utbildningar eller kursplaner i entreprenörskap och en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, forskare för innovation samt instrument (inklusive IKT) för bättre övervakning och prognoser för arbetsmarknadens behov.
|
|
- unge , herunder oprettelse af flere lærepladser eller studielegater og –lån i forbindelse med en formel uddannelse; incitamenter til virksomhederne til at oprette praktikantpladser og lærepladser eller til at ansætte unge; alternative uddannelsesmuligheder for unge, der forlader skolen tidligt
|
- Ungdomar , inklusive en utökning av antalet platser eller bidrag och lån för yrkesinriktad och formell utbildning, incitament till företagen att erbjuda lärlings- och praktikplatser eller anställa ungdomar samt alternativa utbildningsvägar för ungdomar med endast grundskoleutbildning.
|
|
- de mest sårbare grupper , herunder aktiveringsforanstaltninger og incitamenter til virksomhederne til at beskæftige dårligt stillede arbejdstagere eller tilpasse arbejdsvilkårene for at tage hensyn til balancen mellem arbejdsliv og fritid og til særlige behov (f.eks. for ældre arbejdstagere og handicappede)
|
- De mest utsatta grupperna , inklusive aktiveringsåtgärder och incitament för företagen att anställa arbetstagare som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden eller anpassa arbetsförhållandena till behovet av en bättre balans i livet och till särskilda behov (t.ex. äldre och funktionshindrade arbetstagare).
|
|
- offentlige arbejdsformidlinger , herunder tjenesteydelser til et voksende antal klienter, dygtiggørelse af arbejdsformidlingens personale og fremme af samarbejdet med andre berørte parter.
|
- Offentliga arbetsförmedlingar , inklusive att tillhandahålla tjänster till ett växande antal klienter, höja kompetensen hos de offentliga arbetsförmedlingarnas personal och främja ett samarbete med andra berörda parter.
|
|
3.2. FREMSKYNDET FINANSIERING FOR AT TACKLE KRISEN
|
3.2. SNABBARE FINANSIERING AV KRISÅTGÄRDER
|
|
Der indføres to muligheder for fremskyndet finansiering , der skal bidrage væsentligt til medlemsstaternes genopretningsforanstaltninger:
|
Två nya snabbfinansieringsmöjligheter kommer att i betydande utsträckning bidra till medlemsstaternas återhämtningsåtgärder:
|
|
- Til støtte for gennemførelsen af pakkerne for hurtig genopretning og mere generelt investeringerne i forbindelse med samhørighedspolitikken vil Kommissionen snarest fremsætte forslag til ændring af forordningen om strukturfondene for at gøre det muligt for medlemsstaterne at vælge ikke at yde national samfinansiering i 2009 og 2010 . Uden at fordelingen af midler mellem medlemsstaterne eller det årlige loft over de finansielle rammer for EU's betalingsbevillinger derved ændres, vil denne mulighed for forud at afholde udgifterne under krisens forventede højdepunkt og anvende en EU-tilbagebetalingssats på 100 % fremskynde gennemførelsen af en række projekter og samtidig mindske de finansielle problemer, navnlig i medlemsstater, hvor ESF-samfinansieringen dækker et betragteligt beløb af de samlede arbejdskraftomkostninger. Kommissionen vil i et partnerskab med medlemsstaterne omhyggeligt overvåge virkningerne af pakkerne for hurtig genopretning ved hjælp af de eksisterende ESF-systemer for årlige og strategiske rapporter.
|
- För att stödja genomförandet av åtgärdspaketen för en snabb återhämtning och, mer generellt, investeringarna i sammanhållningspolitiken, kommer kommissionen inom kort att lägga fram ett förslag till ändring av strukturfondsförordningen, för att medlemsstaterna ska kunna slippa tillhandahålla nationell samfinansiering under 2009 och 2010 . Utan att det ändrar fördelningen av medel mellan medlemsstaterna eller det årliga taket för EU:s finansiella ram för betalningsåtaganden bör detta alternativ – dvs. tidig mobilisering av medel så att EU under den förväntade värsta krisperioden ersätter medlemsstaternas utgifter till 100 % – leda till att projekt kan genomföras snabbare, samtidigt som de finansiella begränsningarna minskar särskilt i de medlemsstater där samfinansiering via Europeiska socialfonden står för en betydande andel av de totala utgifterna på sysselsättningsområdet. Kommissionen kommer i partnerskap med medlemsstaterna att nära övervaka konsekvenserna av de snabba åtgärderna genom de befintliga årliga och strategiska rapporteringssystemen för Europeiska socialfonden.
|
|
- For at give de arbejdsløse en ny chance og åbne iværksættervejen for nogle af EU's dårligst stillede grupper, herunder de unge, vil Kommissionen snarest fremsætte forslag til en ny EU-mikrofinansfacilitet til fordel for beskæftigelse med det formål at skabe mikrovirksomheder og udvikle den sociale økonomi. På det eksisterende budget tildeles der til nye formål 100 mio. EUR, som kunne få en multiplikatorvirkning på over 500 mio. EUR , og denne nye facilitet vil i et fælles initiativ med internationale finansinstitutter, navnlig EIB-gruppen, udvide omfanget af målrettet finansiel støtte til nye iværksættere i den aktuelle situation, hvor lånemulighederne er mindsket. Stifterne af mikrovirksomheder vil også få støtte i form af mentorordninger, uddannelse, coaching og kapacitetsopbygning, ligesom ESF vil yde rentestøtte.
|
- För att erbjuda arbetslösa en ny chans och öppna dörren till egenföretagande för några av de mest utsatta grupperna i EU, bland annat ungdomar, kommer kommissionen inom kort att lägga fram förslag om ett nytt EU-instrument för mikrokrediter för sysselsättningen för att utveckla mikroföretag och den sociala ekonomin. Omfördelning av 100 miljoner euro från den befintliga EU-budgeten kan genom ett gemensamt initiativ med internationella finansinstitut, särskilt Europeiska investeringsbanksgruppen, tillföra mer än 500 miljoner euro för utökat riktat finansiellt stöd till nya entreprenörer mot bakgrund av den nuvarande situationen med minskat kreditutbud. Nyblivna mikroföretagare kommer också att stödjas genom mentorprogram, utbildning, coachning och kapacitetsuppbyggnad, utöver det räntestöd som Europeiska socialfonden kan tillhandahålla.
|
|
4. FORBEREDELSER MED HENBLIK PÅ FREMTIDEN
|
4. EN BLICK MOT FRAMTIDEN
|
|
For at komme stærkere ud på den anden side af krisen skal EU udnytte alle mulighederne i den europæiske sociale markedsøkonomi og følge sin langfristede reformstrategi for omdannelse af EU til en mere konkurrencedygtig og innovativ lavemissionsøkonomi med åbne arbejdsmarkeder, der giver et mere rummeligt samfund med bedre arbejdspladser. Med henblik herpå skal EU investere i borgernes kompetencer og beskæftigelsesegnethed og sikre, at arbejdsmarkederne er rummelige og effektive og fast forankret i flexicurityprincipperne.
|
För att komma ut ur krisen starkare måste EU fullt ut utnyttja de möjligheter som den europeiska sociala marknadsekonomin ger och fortsätta sin långsiktiga reformstrategi för att omvandla EU till en mer konkurrenskraftig, innovativ ekonomi med låga koldioxidutsläpp och öppna arbetsmarknader, som innebär ett mer inkluderande samhälle med bättre arbetsplatser. EU måste därför investera i arbetstagarnas kompetens och anställbarhet och skapa inkluderande och effektiva arbetsmarknader med fast förankring i flexicurity-principerna.
|
|
Den nuværende krises omfang har ingen fortilfælde, og mange arbejdspladser er nedlagt i de seneste måneder, men der blev skabt mange flere arbejdspladser i vækstårene, der gik forud. I de sidste 12 år har EU været en drivkraft bag de fremskridt, der er gjort inden for arbejdsmarkedspolitikken og i beskæftigelsessituationen, først med den europæiske beskæftigelsesstrategi og senere inden for rammerne af Lissabonstrategien: Man har kortlagt de fælles udfordringer, prioriteringerne og den bedste praksis, fastsat fælles ambitiøse mål og iværksat gensidig læring.
|
Den aktuella krisens konsekvenser är mer omfattande än något vi upplevt och många arbetstillfällen har gått förlorade under de senaste månaderna, men många fler tillkom under tillväxtåren som föregick krisen. Under de senaste tolv åren har EU varit framgångsrikt i fråga om arbetsmarknadspolitiken och sysselsättningsresultaten – först med den europeiska sysselsättningsstrategin och sedan inom ramen för Lissabonstrategin. Detta har skett genom fastställande av gemensamma utmaningar, prioriteringar och bästa praxis, genom ambitiösa gemensamma mål och genom ömsesidigt lärande.
|
|
Hovedansvaret for udformning af arbejdsmarkeds- og socialpolitikker vil fortsat ligge hos medlemsstaterne, og de mange forskellige situationer mellem og i medlemsstaterne kan kræve en mere differentieret tilgang. De fælles værdier – åbenhed, solidaritet og muligheder – der understøttes af medlemsstaternes og EU's forskellige politikker og institutioner såvel som af den omfattende EU-lovgivning, frembyder reelle fordele og EU-merværdi for EU-borgerne.
|
Huvudansvaret för att utarbeta arbetsmarknadsåtgärder och socialpolitiska åtgärder kommer även i fortsättningen att vila hos medlemsstaterna, och eftersom situationen skiljer sig så markant mellan medlemsstaterna kan det krävas ett mer differentierat angreppssätt. De gemensamma värdena öppenhet, solidaritet och möjligheter, som stöds av medlemsstaternas och EU:s politik och institutioner och av gemenskapens omfattande regelverk, innebär dock påtagliga fördelar – och tillför ett EU-mervärde – för människorna i EU.
|
|
Disse værdier bør fortsat danne grundlag for EU's reaktion på krisen; faktisk er EU's rolle vigtigere end nogensinde før; EU's strategi for beskæftigelsen i årene efter 2010 vil kræve bedre instrumenter, ressourcer og metoder såvel som en klar vision af de store udfordringer, som vore samfund bliver stillet over for, for at hjælpe EU og EU-borgerne med at komme stærkere ud af lavkonjunkturen end før.
|
Dessa värden bör även i fortsättningen ligga till grund för EU:s åtgärder för att möta krisen. EU:s roll är viktigare än någonsin och unionens strategi på sysselsättningsområdet för perioden efter 2010 kommer inte bara att kräva bättre instrument, resurser och metoder, utan även klarsynthet inför de utmaningar som våra samhällen står inför, för att EU och dess medborgare ska komma ut ur krisen starkare än tidigare.
|
|
Politisk samordning som led i den europæiske beskæftigelsesstrategi, herunder udarbejdelse af retningslinjer for beskæftigelsen og landespecifikke henstillinger, har været et vigtigt redskab i forberedelsen af reformerne til fremme af økonomisk vækst og jobskabelse. I lyset af tidligere erfaringer og de globale, strategiske, teknologiske, demografiske og miljømæssige udfordringer, skal fremtidens politikker og mål dog styrkes for yderligere at øge produktiviteten, konkurrenceevnen og den sociale lighed.
|
Politisk samordning inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin, bland annat genom sysselsättningsriktlinjerna och landsspecifika rekommendationer, har varit ett viktigt verktyg för att främja reformer som stöder ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Med tanke på tidigare erfarenheter och de globala, strategiska, tekniska, demografiska och miljörelaterade utmaningarna kommer dock politiken och målen i framtiden att behöva stärkas för att ytterligare främja produktivitet, konkurrenskraft och social rättvisa.
|
|
Kommissionen vil i slutningen af 2009 forelægge forslag om strategien for vækst og beskæftigelse efter 2010, herunder beskæftigelsesstrategien. Dermed tager Kommissionen hensyn til den løbende debat blandt EU-institutionerne og alle de berørte parter om navnlig en række af de hidtil fremhævede tiltag:
|
Kommissionen kommer senast i slutet av 2009 att lägga fram förslag för tillväxt- och sysselsättningsstrategin för perioden efter 2010, inklusive sysselsättningsstrategin. Kommissionen kommer härvid att beakta den pågående diskussionen mellan EU-institutionerna och alla berörda parter, särskilt följande punkter som hittills betonats:
|
|
- De tre prioriterede centrale politikker, der er beskrevet i denne meddelelse, bliver lige så relevante for den kommende europæiske beskæftigelsesstrategi, når EU skal bygge bro over kløften mellem en afbødning af krisens virkninger og forberedelse af genopretningen. Den europæiske beskæftigelsesstrategi bør bidrage til, at der gennem arbejdsmarkedspolitikkerne skabes vækst og beskæftigelse, at kvalifikationsniveauet forbedres drastisk, og at inddragelsespolitikkernes positive økonomiske rolle i beskæftigelseseffektiviteten og den finansielle bæredygtighed udnyttes.
|
- De tre huvudprioriteringar som beskrivs i detta meddelande kommer att vara lika viktiga för den europeiska sysselsättningsstrategin i framtiden, när EU kan låta krishanteringen avlösas av ett tillväxtperspektiv. Den europeiska sysselsättningsstrategin bör hjälpa arbetsmarknadspolitiken att stödja tillväxt och sysselsättning, kraftigt höja kompetensnivån och utnyttja inkluderingspolitikens positiva ekonomiska roll för sysselsättningsresultat och finansiell bärkraft.
|
|
- I en fornyet EU-strategi for vækst og beskæftigelse bør den europæiske beskæftigelsesstrategi forenkles og indeholde bedre fokuserede målsætninger for at sikre større konsekvens.
|
- Det behövs en förenklad europeisk sysselsättningsstrategi inom ramen för en förnyad EU-strategi för tillväxt och sysselsättning, med tydligare mål, för att skapa ökad samstämmighet.
|
|
- Det nationale ejerskab bør styrkes, og de nationale parlamenter, arbejdsmarkedets parter og andre berørte parter bør i højere grad inddrages i udarbejdelsen og vedtagelsen af medlemsstaternes reformprogrammer; en mere målrettet anvendelse af strukturfondene, særlig ESF, bør understøtte gennemførelsen af beskæftigelsespolitikkerne.
|
- Medlemsstaternas ansvar bör stärkas och de nationella parlamenten, arbetsmarknadsparterna och andra berörda parter bör medverka i större utsträckning i utarbetandet och antagandet av medlemsstaternas reformprogram. Mer riktad användning av strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, bör stödja genomförandet av sysselsättningspolitiken.
|
|
- Kommissionens og medlemsstaternes koordinerende rolle får i et samarbejde med arbejdsmarkedets parter afgørende betydning for fremme af sammenligninger og benchmarking på tværs af landene.
|
- Kommissionen och medlemsstaterna kommer tillsammans med arbetsmarknadens parter att ha en viktig samordnande roll för att underlätta benchmarking och jämförelser mellan länderna.
|
|
5. KONKLUSION
|
5. SLUTSATSER
|
|
Den fælles EU-forpligtelse vedrørende de centrale prioriteringer, der er omhandlet i denne meddelelse, bør være medvirkende til at tackle EU's udfordringer på mellemlangt og langt sigt og sikre overensstemmelse mellem disse udfordringer og genopretningsforanstaltningerne på kort sigt.
|
Ett gemensamt åtagande på EU-nivå för de huvudprioriteringar som beskrivs i detta meddelande bör bidra till arbetet för att möta de utmaningar som EU står inför på medellång och lång sikt och se till att dessa insatser ligger i linje med åtgärderna för en återhämtning på kort sikt.
|
|
Kommissionen opfordrer Det Europæiske Råd til:
|
Kommissionen uppmanar Europeiska rådet att:
|
|
- at vedtage de tre centrale prioriteringer, der indgår i den fælles EU-forpligtelse til at løfte beskæftigelsen
|
- Enas om de tre huvudprioriteringarna i EU:s gemensamma åtagande för sysselsättning.
|
|
- at godkende medlemsstaternes, Kommissionens og arbejdsmarkedets parters proces for gennemførelse af de aktioner, der fremsættes forslag om inden for hver prioritering, under hensyntagen til den specifikke situation i de enkelte medlemsstater
|
- Godkänna processen för medlemsstaternas, kommissionens och arbetsmarknadsparternas genomförande av de åtgärder som föreslås för varje huvudprioritering, med hänsyn tagen till de olika medlemsstaternas särskilda situation.
|
|
- at godkende Kommissionens forslag om bedre udnyttelse af fællesskabsmidlerne som modtræk mod krisen
|
- Godkänna kommissionens förslag till bättre utnyttjande av gemenskapens medel mot bakgrund av krisen.
|
|
- at opfordre deltagerne i de sociale trepartstopmøder til forud for hvert forårsmøde i Det Europæiske Råd at drøfte og overvåge de fremskridt, der er gjort for at fastsætte og gennemføre prioriteringerne og aktionerne i forbindelse med den fælles forpligtelse
|
- Uppmana trepartstoppmötet inför Europeiska rådets årliga vårmöte att diskutera och övervaka utvecklingen i fråga om fastställande och genomförande av prioriteringarna och åtgärderna i samband med det gemensamma åtagandet för sysselsättning.
|
|
- at tage Kommissionens forslag om at overvåge gennemførelsen af den fælles EU-forpligtelse i samarbejde med medlemsstaterne og arbejdsmarkedets parter i EU til efterretning og til på Det Europæiske Råds forårsmøde i 2010 at aflægge beretning om de gjorte fremskridt og om betydningen heraf for EU's dagsorden for beskæftigelsen efter 2010.
|
- Beakta kommissionens förslag om övervakning av genomförandet av EU:s gemensamma åtagande för sysselsättning i samarbete med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter på europeisk nivå samt rapportera om de framsteg som görs och konsekvenserna för EU:s agenda efter 2010 vid Europeiska rådets vårmöte 2010.
|
|
Bilag:
|
Bilagor:
|
|
1. Medlemsstaternes seneste beskæftigelsesforanstaltninger
|
1. Aktuella sysselsättningsåtgärder i medlemsstaterna
|
|
2. Fremme af midlertidigt nedsat arbejdstid
|
2. Främja tillfälligt förkortad arbetstid
|
|
3. Bedre udnyttelse af ESF
|
3. Bättre utnyttjande av Europeiska socialfonden
|
|
[1] Jf. http://ec.europa.eu/energy/renewables/studies/doc/renewables/2009_employ_res_report.pdf
|
[1] Se: http://ec.europa.eu/energy/renewables/studies/doc/renewables/2009_employ_res_report.pdf
|
|
[2] KOM(2009) 114 af 4.3.2009.
|
[2] KOM(2009) 114, 4.3.2009.
|
|
[3] Jf. http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=103&langId=da&eventsId=173&furtherEvents=yes
|
[3] Se: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=103&langId=en&eventsId=173&furtherEvents=yes
|
|
[4] Jf. http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=103&langId=da
|
[4] Se: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=103&langId=en
|
|
[5] http://ec.europa.eu/eures/home.jsp?lang=da&langChanged=true
|
[5] http://ec.europa.eu/eures/home.jsp?lang=en
|
|
[6] Kommissionen har i dag vedtaget retningslinjer for statsstøtte, der er forenelig med erhvervsuddannelse og retningslinjer for statsstøtte, der er forenelig med dårligt stillede og handicappede arbejdstagere - SEK(2009) 719.
|
[6] Kommissionen har antagit riktlinjer för tillåtet statligt stöd för utbildning och för tillåtet statligt stöd för mindre gynnade och funktionshindrade arbetstagare - SEK(2009) 719.
|