1.           Problemformulering

1.1.        Politisk bakgrund

Luftföroreningar har betydande effekter på miljön och hälsan. Under 2010 avled över 400 000 personer i förtid på grund av luftföroreningar, och 62 % av EU:s areal var utsatt för eutrofiering, inklusive 71 % av ekosystemen i Natura 2000. Hälsoeffekternas totala externa kostnader ligger på 330–940 miljarder euro. De direkta ekonomiska förlusterna omfattar 15 miljarder euro på grund av förlorad arbetstid, fyra miljarder euro i hälso- och sjukvårdskostnader, tre miljarder euro på grund av minskad skörd och en miljard euro på grund av skador på byggnader.

För att ta itu med luftföroreningarna har en uppsättning politiska instrument tagits fram i EU och internationellt. En efterhandskontroll har genomförts av huvudelementen i EU:s politik: den tematiska strategin för luftförorening från 2005, luftkvalitetsdirektiven[1], direktivet om nationella utsläppstak[2] och lagstiftningen som begränsar föroreningarna vid källan.

Politiken ledde till en betydande minskning av utsläppen mellan 1990 och 2010, vilket i stort sett har löst problemet med surt regn (försurning)[3]. De största hälsoeffekterna, av partiklar, minskades med ungefär 20 % under perioden 2000–2010[4].

Politiken för luftkvalitet är generellt sett sammanhängande, men bättre överensstämmelse mellan begränsningen av utsläppskällor, taken och luftkvalitetsnormerna måste säkerställas för att uppnå verklig efterlevnad.

1.2.        Kvarstående huvudproblem

Trots dessa framsteg kvarstår fortfarande betydande effekter. Luftföroreningar är den främsta miljörelaterade orsaken till dödsfall i EU. De orsakar tio gånger fler förtida dödsfall än trafikolyckor[5] och leder till betydande effekter på hälsan, vilket minskar produktiviteten.

För ekosystemen är det kvarstående huvudproblemet eutrofiering. Tre fjärdedelar av EU:s värdefullaste ekosystem är hotade, vilket äventyrar den årliga vinsten på 200–300 miljarder euro av Natura 2000.

Två särskilda problem är förknippade med dessa huvudproblem. För det första sker betydande överträdelser av luftkvalitetsnormerna. En tredjedel av EU:s luftkvalitetszoner överskrider gränsvärdena för partiklar (PM10) och en fjärdedel för kvävedioxid (NO2).

För det andra uppnår inte EU sitt långsiktiga mål, även om efterlevnaden av nuvarande EU‑lagstiftning vore fullständig. Enligt prognoserna kommer det 2020 fortfarande att inträffa 340 000 förtida dödsfall på grund av PM2,5 och marknära ozon.

1.3.        Underliggande orsaker

Överskridande av luftkvalitetsnormerna

Dieselutsläpp orsakar problemen med efterlevnaden i fråga om kvävedioxid och kväveoxider

Även om gränsvärdena för utsläpp av kväveoxider för dieseldrivna personbilar skärptes med en faktor fyra under perioden 1993–2009 (Euro 1–Euro 5) har de beräknade genomsnittliga utsläppen av kväveoxider vid verkliga körförhållanden ökat något. Detta är för närvarande den enskilt viktigaste orsaken till den bristande efterlevnaden.

Småskalig förbränning och koncentrerade lokala föroreningar orsakar de största problemen med efterlevnaden i fråga om partiklar

Förbränningen av fasta bränslen i hushållen ligger bakom de fall då de lokala föroreningarna överskrider gränsvärdena som mest, medan vissa geografiska platser kombinerar en hög koncentration av utsläppskällor med en topografi som förhindrar att föroreningarna skingras på ett effektivt sätt[6].

Dålig samordning mellan nationella och lokala åtgärder samt kapacitetsbrist på regional och lokal nivå har gjort efterlevnaden svårare och dyrare

De offentliga myndigheterna har ofta skridit till handling för sent för att minska luftföroreningarna. En del av problemet är bristen på kapacitet för utarbetande, genomförande och övervakning av planer som ska minska föroreningarna. Samordningen mellan de nationella programmen enligt direktivet om nationella utsläppstak och handlingsplanerna enligt luftkvalitetsdirektiven skulle kunna förbättras.

EU är inte på väg att uppnå sitt långsiktiga luftkvalitetsmål

Återstående hälsoeffekter efter 2020 orsakas av en rad sektorer

Samtliga huvudsektorer bidrar till antingen partikel- eller ozonkoncentrationer och måste åtgärdas. Möjligheterna till kostnadseffektiv minskning är störst inom sektorer där minskningarna har varit begränsade (t.ex. jordbruk, medelstora förbränningsanläggningar, mobila maskiner som inte är avsedda för väg och internationell sjöfart)[7].

Ammoniakutsläpp från jordbruket orsakar de återstående miljöeffekterna

Jordbruket står för 90 % av ammoniakutsläppen och är huvudorsaken till eutrofieringen. Det finns en stor outnyttjad potential till kostnadseffektiva minskningar, av vilka många kan vara till nytta för jordbrukarna.

Ihållande bakgrundsföroreningar innebär att enbart lokala åtgärder inte kan minska effekterna på ett effektivt sätt

Huvudproblemen beror i hög grad på bakgrundsföroreningar[8] som inte de lokala behöriga myndigheterna har något inflytande på. En del av problemet ligger på nationell nivå och kan åtgärdas på denna nivå, men den gränsöverskridande andelen är stor (över 50 % för PM2,5 och 60 % för ammoniak)[9].

1.4.        Hur problemet kommer att utveckla sig

Efterlevnaden i fråga om PM10 och kvävedioxid kommer avsevärt att förbättras fram till 2020. De kvarstående problemen finns framför allt i särskilt utsatta områden (t.ex. i Rom och Lissabon) och i områden där det fortfarande är vanligt att använda kol för bostadsuppvärmning (t.ex. i Polen, Bulgarien, Tjeckien och Slovakien), där den höga befolkningstätheten medför en motsvarande stor exponering för befolkningen. Samtliga medlemsstater ska följa sina nationella utsläppstak senast 2020.

I referensscenariot räknar man med att införandet av Euro 6-normerna fullt ut kommer att reglera verkliga utsläpp av kväveoxider från lätta dieselfordon från och med 2017[10]. Detta är avgörande för efterlevnaden 2020.

Även med full efterlevnad kommer hälsoeffekterna endast att minska med ungefär en femtedel fram till 2025, och eutrofieringen knappast alls.

2.           Subsidiaritetsanalys

Den rättsliga grunden är artikel 192.1 i fördraget. EU-åtgärder är fortfarande nödvändiga på grund av att luftföroreningarna har en fortsatt gränsöverskridande karaktär och på grund av utsläppen från produkter som av skäl som rör den inre marknaden måste regleras på EU-nivå.

Hälso- och miljövinsterna med minskningen av föroreningar vägs mot kostnaderna för att insatserna ska vara proportionerliga. Även den optimala fördelningen av utsläppsminskningarna mellan medlemsstaterna och EU undersöks.

3.           Syfte

Det långsiktiga strategiska målet är att uppnå en luftkvalitet som inte leder till några större negativa effekter på, eller risker för, människors hälsa och miljön. Det finns två allmänna mål:

· Att senast 2020 säkerställa överensstämmelse med den nuvarande politiken för luftkvalitet och samstämmighet med internationella åtaganden.

· Att ytterligare betydligt minska effekterna på hälsan och miljön fram till 2030.

4.           Alternativ, konsekvensbedömning och jämförelse av alternativen för det första målet (2020)

4.1.        Alternativ

Referensscenariot leder till de minskningar som krävs i det reviderade Göteborgsprotokollet. Ytterligare fem alternativ övervägdes för att lösa problemen med efterlevnaden: ny EU‑lagstiftning om utsläppskällor, skärpta nationella utsläppstak (i förhållande till Göteborgsprotokollet), stärkt EU-stöd till medlemsstaternas åtgärder, främjande av hårdare internationell föroreningsbekämpning och ändring av luftkvalitetsdirektiven.

4.2.        Konsekvensbedömning

I referensscenariot garanteras allmän efterlevnad med luftkvalitetsnormerna, under förutsättning att problemet med de verkliga utsläppen från lätta dieselfordon blir löst genom införandet av Euro 6. Av de återstående problemen med efterlevnaden ligger 13–19 % av zonerna inom 5 µg/m3 över gränsvärdet, och i endast 6–8 % av zonerna är överskridandet större (beroende på förorening). Ytterligare åtgärder från medlemsstaternas sida för att minska lokala luftföroreningar bör relativt enkelt ta itu med den första kategorin. När det gäller den andra kategorin kan hushållens förbränning (huvudproblemet när det gäller partiklar) regleras genom att man begränsar förbränningen av fasta bränslen och ger stöd åt övergången till andra bränslen (t.ex. genom strukturfonderna). Utsläppen av kvävedioxid kan hanteras genom begränsat tillträde för dieselfordon. Ny lagstiftning om utsläppskällor och ytterligare skärpning av de nationella utsläppstaken skulle inte på ett ändamålsenligt sätt ta itu med de lokala utsläppskällor som orsakar den kvarstående bristande efterlevnaden. Därför tas dessa alternativ upp i analysen för perioden 2025–2030.

4.3.        Jämförelse av alternativen

Referensscenariot leder till allmän efterlevnad. De kvarstående problemen fram till 2020 beror på lokala föroreningskällor. Dessa kan man på ett effektivt sätt ta itu med genom lokala åtgärder, med stöd på EU-nivå genom kapacitetsuppbyggnad och finansiering av strukturförändringar såsom övergång till andra bränslen. Med hänsyn till att efterlevnad kan uppnås finns ingen anledning att lätta på kraven i luftkvalitetsdirektiven.

5.           Alternativ, konsekvensbedömning och jämförelse av alternativen för det andra målet (2025–2030)

5.1.        Alternativ

Utöver referensscenariot övervägdes fem alternativ, vilka anges i tabell 1.

Tabell 1: Alternativ för perioden 2025–2030

Alternativ 1 || Alternativ 6A || Alternativ 6B || Alternativ 6C || Alternativ 6D || Alternativ 6E

Referens || 25 % utjämning av skillnaden mellan referensscenariot och största tekniskt genomförbara minskning (MTFR) för PM2,5 || 50 % utjämning av skillnaden mellan referensscenariot och största tekniskt genomförbara minskning (MTFR) för PM2,5 || 75 % utjämning av skillnaden mellan referensscenariot och största tekniskt genomförbara minskning (MTFR) för PM2,5 || 100 % utjämning av skillnaden mellan referensscenariot och största tekniskt genomförbara minskning (MTFR) för PM2,5 || Överensstämmelse med WHO:s riktvärden (> 100 % utjämning av skillnaden för PM2,5)

Inriktningen ligger på hälsoeffekterna av partiklar, eftersom dessa är skadligast och kan värderas i monetära termer, vilket gör att de enkelt kan jämföras med kostnaderna. Men bekämpningen av partiklar påverkar även de föroreningar som orsakar ozon, eutrofiering och försurning. Därmed kommer alternativen även att leda till minskningar av dessa.

Att uppnå alternativ 6E, nämligen överensstämmelse med WHO:s riktvärden, skulle inte vara möjligt fram till 2030 utan både strukturella och tekniska förändringar. Möjligheten att uppnå detta på lång sikt tas upp senare.

5.2.        Konsekvensbedömning

Den fullständiga konsekvensbedömningen innehåller en analys för både 2025 och 2030, men av utrymmesskäl presenteras endast resultaten för 2025 här.

5.2.1.     Effekter på hälsan och miljön

Minskningarna i procent av effekterna på hälsan och miljön i förhållande till 2005 anges i tabell 2:

Tabell 2: Minskningar i procent av effekterna på hälsan och miljön i förhållande till 2005

|| 2005 || Alt. 1 || 6A || 6B || 6C || 6D

Förtida dödsfall genom kroniska besvär på grund av PM2,5 || 494 000 || –38 % || –42 % || –46 % || –50 % || –54 %

Förtida dödsfall genom akuta besvär på grund av ozon || 24 600 || –28 % || –29 % || –30 % || –33 % || –39 %

Eutrofiering, oskyddade tusen km2 || 1 125 || –21 % || –24 % || –28 % || –34 % || –40 %

Försurning, oskyddade tusen km2 || 161 || –71 % || –77 % || –81 % || –85 % || –87 %

Alternativ 6C minskar effekterna på hälsan av PM2,5 med ytterligare en tredjedel jämfört med referensscenariot (50 % minskning mot 38 %), medan effekterna på eutrofieringen minskas med mer än ytterligare hälften jämfört med referensscenariot (34 % minskning mot 21 %).

5.2.2.     Ekonomiska konsekvenser

De ekonomiska effekterna anges i miljoner euro i tabell 3 (ytterligare kostnader jämfört med alternativ 1 (referens) samt ökningen i procent jämfört med referensscenariot):

Tabell 3: Alternativens ekonomiska effekter

|| Alternativ 1 || Alternativ 6A || Alternativ 6B || Alternativ 6C || Alternativ 6D

EU-28, 2025 || 87 171 || - || 221 || 0,25 % || 1 202 || 1,38 % || 4 629 || 5,31 % || 47 007 || 53,9 %

Nödvändiga insatser per SNAP-sektor[11] anges i miljoner euro i tabell 4 med ökningen i procent jämfört med alternativ 1:

Tabell 4: Nödvändiga insatser per SNAP-sektor

|| Alternativ 1 || Alternativ 6A || Alternativ 6B || Alternativ 6C || Alternativ 6D

Elproduktion || 9 561 || 44 || 0,46 % || 125 || 1,31 % || 470 || 4,92 % || 3 519 || 37 %

Förbränning i hushållen || 9 405 || 74 || 0,78 % || 497 || 5,29 % || 1 680 || 18 % || 17 791 || 189 %

Förbränning i industrin || 2 513 || 19 || 0,75 % || 156 || 6,20 % || 641 || 25 % || 1 811 || 71 %

Industriella processer || 5 017 || 17 || 0,34 % || 125 || 2,49 % || 331 || 6,61 % || 3 964 || 79 %

Utvinning av bränslen || 695 || 0 || 0,00 % || 0 || 0,00 % || 6 || 0,81 % || 583 || 84 %

Användning av lösningsmedel || 1 176 || 1 || 0,08 % || 2 || 0,15 % || 56 || 4,76 % || 12 204 || 1 038 %

Vägtransport || 48 259 || 0 || 0,00 % || 0 || 0 % || 0 || 0 % || 0 || 0 %

Mobila maskiner som inte är avsedda för vägar || 8 760 || 1 || 0,01 % || 4 || 0,06 % || 145 || 1,66 % || 1 451 || 17 %

Avfall || 1 || 6 || 786 % || 7 || 941 % || 9 || 1 154 % || 9 || 1 203 %

Jordbruk || 1 783 || 59 || 3,33 % || 285 || 16 % || 1 292 || 72 % || 5 675 || 318 %

Totalt || 87 171 || 221 || 0,25 % || 1 202 || 1,38 % || 4 629 || 5,31 % || 47 007 || 54 %

SNAP-sektorerna motsvarar typer av verksamhet (t.ex. förbränning, användning av lösningsmedel) som kan äga rum inom olika ekonomiska sektorer (kemikalier, raffinaderier osv.). Per ekonomisk sektor kräver alternativ 6C ytterligare utgifter på 0,22 % av den sektoriella produktionen inom jordbruket, 0,1 % för raffinaderier och mycket mindre för övriga industrier.

I tabell 5 anges de direkta ekonomiska vinsterna och de totala externa kostnaderna. Ytterligare åtgärder skulle kunna minska de externa kostnaderna med 60–200 miljarder euro per år jämfört med referensscenariot, av vilket mer än 4,5 miljarder euro kan vara direkta ekonomiska besparingar.

Tabell 5: Ekonomiska vinster tack vare minskningarna av luftföroreningar

2025, EU-28 || Alt. 6A || Alt. 6B || Alt. 6C || Alt. 6D

Förlorad arbetstid, direkta ekonomiska vinster jämfört med referens € M || 726 || 1 421 || 2 137 || 2 831

Skador på byggnadsmiljö, direkta ekonomiska vinster jämfört med referens € M || 53 || 106 || 145 || 162

Skördeförluster, direkta ekonomiska vinster jämfört med referens € M || 61 || 101 || 278 || 630

Totala hälso- och sjukvårdskostnader, direkta ekonomiska vinster jämfört med referens (i mån av uppgifter) || 219 || 437 || 657 || 886

Totala direkta vinster jämfört med referensscenariot || 1 059 || 2 065 || 3 237 || 4 509

Total minskning av externa kostnader för luftföroreningar jämfört med referens (låg värdering) || 14 997 || 29 767 || 44 686 || 59 642

Total minskning av externa kostnader för luftföroreningar jämfört med referens (hög värdering) || 50 317 || 100 937 || 150 853 || 200 074

Till och med i alternativ 6C är den totala effekten på BNP mycket liten (–0,025 %). Om produktivitetsvinsterna tas med i den makroekonomiska analysen uppvägs effekten på BNP helt, och ytterligare direkta vinster (hälso- och sjukvårds-, skörde- och byggnadsvinster) ger en ekonomisk nettovinst på 0,007 % av BNP.

5.2.3.     Sociala konsekvenser

Om inte ökningarna av arbetsproduktiviteten beaktas är effekten på sysselsättningen liten i samtliga alternativ (i alternativ 2C sker en ökning med 2 000 arbetstillfällen, vilket ligger inom osäkerhetsintervallet). När den ökade produktiviteten beaktas kan en nettoökning av antalet arbetstillfällen konstateras (37 000–112 000 arbetstillfällen).

5.2.4.     Effekter på konkurrenskraften och på små och medelstora företag

De sektorer som berörs mest är jordbruket och oljeraffineringen. I samtliga alternativ skulle effekten vara mindre än eller närma sig tröskelvärdet 1 % av bruttoförädlingsvärdet, vilket tyder på att det finns utrymme för att absorbera de extra kostnaderna. Effekterna på små och medelstora företag är betydande för jordbruksåtgärder och för åtgärder i medelstora förbränningsanläggningar. För dessa anläggningar kan effekterna minskas till under 2,4 % av bruttodriftsöverskottet (se nedan). Jordbruksåtgärder kan inriktas på större anläggningar som täcker större delen av kapaciteten, och resteffekter kan hanteras i form av lämpligt stöd genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

5.2.5.     Utsläppsminskningsbana för att uppnå det långsiktiga målet fram till 2050

Bakgrundskoncentrationer av PM2,5 som ligger under WHO:s gränsvärde 10 mg/m3 kan uppnås praktiskt taget överallt i EU (99,5 % av territoriet och 99 % av den exponerade befolkningen), under förutsättning att det sker strukturförändringar och fortsatt teknisk utveckling. En vägledande utsläppsminskningsbana för de nödvändiga minskningarna anges i tabell 6.

Tabell 6: Utsläppsminskningsbana för att uppnå WHO:s riktvärden 2050; utsläpp i kiloton, minskningar jämfört med utsläppen 2005

EU-28 || 2005 || 2025 || 2030 || 2040 || 2050

SO2 || 8 172 || –79 % || –82 % || –87 % || –91 %

NOx || 11 538 || –65 % || –70 % || –78 % || –83 %

PM2,5 || 1 647 || –48 % || –54 % || –64 % || –72 %

NH3 || 3 928 || –30 % || –38 % || –42 % || –48 %

VOC || 9 259 || –50 % || –55 % || –64 % || –71 %

5.3.        Jämförelse av alternativen

I tabell 7 jämförs alternativens effekter i förhållande till referensscenariot:

Tabell 7: Jämförelse av alternativens effekter i förhållande till referensscenariot

2025, EU-28 || Alt. 6A || Alt. 6B || Alt. 6C || Alt. 6D

Kostnader jämfört med referensscenariot € M || 221 || 1 202 || 4 629 || 47 007

Ytterligare minskning av effekterna på hälsan jämfört med referens (referensår 2005) || 10 % || 21 % || 32 % || 43 %

Ytterligare minskning av effekterna på eutrofiering jämfört med referens (referensår 2005) || 16 % || 33 % || 62 % || 90 %

Effekt på BNP med beaktande av produktivitetsvinster || 0,007 % || 0,009 % || 0,000 % || —

Övriga direkta vinster || 333 || 644 || 1 080 || 1 678

Total minskning av externa kostnader för luftföroreningar jämfört med referens (låg värdering) || 14 997 || 29 767 || 44 686 || 59 642

Total minskning av externa kostnader för luftföroreningar jämfört med referens (hög värdering) || 50 317 || 100 937 || 150 853 || 200 074

I alternativ 6C uppväger vinsterna kostnaderna, medan de extra åtgärderna i alternativ 6D leder till större kostnader än vinster. Av detta skäl föredras alternativ 6C.

5.3.1.     Känslighetsanalys

En omfattande känslighetsanalys av alternativ 6C ledde till följande slutsatser:

· Även om klimatpolitiken kommer att gynna luftkvaliteten leder den inte i sig själv till att det långsiktiga luftkvalitetsmålet uppnås fram till 2050.

· Vid sidan av alternativ 6C finns ytterligare utrymme för att till en ringa kostnad minska eutrofieringens och ozonets effekter på hälsan (en ökad fullgörandekostnad på 1 %).

· Det finns möjlighet att till ringa eller ingen kostnad uppställa ett EU-mål för minskning av metan[12].

· De politiska målen kan fortfarande uppnås i alternativa framtida scenarier.

5.4.        Instrument för genomförande av det önskade alternativet

Huvudinstrumentet för genomförande av politiken i stort är direktivet om nationella utsläppstak, som även kan omfatta åtgärder som förbättrar nationella minskningsprogram, utsläppsinventeringar och utsläppsprognoser samt övervakning av ekosystem till en mindre administrativ kostnad (inledningsvis 6,9 miljoner euro och därefter 2,5 miljoner euro om året).

EU:s nuvarande lagstiftning om utsläppskällor och lagstiftning under behandling leder till 52–75 % av de nödvändiga minskningarna för alla föroreningar utom ammoniak, som endast minskar med 25 % (genom direktivet om industriutsläpp).

EU:s reglering av medelstora förbränningsanläggningar (1–50 MW i installerad tillförd effekt) skulle vara kostnadseffektiv:

· Betydande och kostnadseffektiva utsläppsminskningar kan uppnås för partiklar, kväveoxider och svaveloxid (SOx).

· Verksamhetsutövarnas totala årskostnader kan begränsas till 400 miljoner euro om sekundär kväveoxidbegränsning endast tillämpas på en del av de nya anläggningarna.

· De administrativa kostnaderna kan minimeras genom att man endast kräver registrering av anläggningar.

Det föredragna politiska alternativet är en utsläppsminskning i linje med Göteborgsprotokollet tillsammans med registrering för alla anläggningar. Detta minskar effekterna på små och medelstora företag till 0,1–2,4 % av bruttodriftsöverskottet.

6.           Övervakning och utvärdering

Det finns ett stort antal indikatorer och mekanismer för att övervaka och utvärdera genomförandet av EU:s luftkvalitetspolitik (t.ex. Europeiska miljöbyråns och EMEP:s rapporter). Dessa ska användas för att utvärdera uppnåendet av de reviderade målen för utsläppsminskning. Nya minskningsåtaganden i direktivet om nationella utsläppstak ska övervakas genom förstärkta bestämmelser om inventeringar och prognoser. Politiken ska ses över vart femte år, med den första översynen senast 2020.

[1]               2008/50/EG och 2004/107/EG.

[2]               2001/81/EG.

[3]               Utsläppsminskningarna beror på EU-lagstiftningen om svavelutsläpp från stora förbränningsanläggningar och på kraven på vägtransportbränslen med låg svavelhalt som även möjliggjorde användningen av katalysatorer från Euro 4 och framåt.

[4]               År 2010 avled 379 420 personer i förtid på grund av partikelföroreningar (26 500 på grund av ozon).

[5]               Enligt statistik från Eurostat var antalet förolyckade i trafiken 2010 ungefär 35 000 i hela EU-27.

[6]               T.ex. några av Europas mest tätbefolkade områden brister i efterlevnaden: Milano, Madrid, Barcelona, London med flera.

[7]               Särskilt i länder som ännu inte har anmält kontrollområden för svavel och/eller kväveoxid.

[8]               De uppmätta föroreningsnivåerna är summan av utsläppen från bestämda lokala källor (exempelvis industrianläggningar eller stadstrafik) och bakgrundsföroreningar, som i sin tur beror på både regionala källor och källor på större avstånd.

[9]               Beräkningar enligt programmet för övervakning och utvärdering av den långväga transporten av luftföroreningar i Europa (EMEP).

[10]             Efterlevnaden av Euro 6 ingår i referensscenariot, eftersom ambitionsnivån fastställs i den antagna lagstiftningen. Genomförandeåtgärden är en teknisk genomförandemekanism.

[11]             Utvald nomenklatur för luftföroreningar (Selected Nomenclature for Air Pollution).

[12]             På grund av att metan har en annan livstid (och därmed en annan tidsskala för effekterna på ozon) jämfört med andra ozonbildande ämnen ingår inte metan i den övergripande optimeringen.