Rådets slutsatser av den 22 maj 2008 om flerspråkighet

(2008/C 140/10)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM BEAKTAR

1. ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Lissabon den 23– 24 mars 2000 enligt vilka främmande språk ingår i en europeisk ram för definitionen av grundläggande färdigheter som erhålles genom livslångt lärande [1],

2. artikel 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där man erkänner principen att unionen ska respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden [2],

3. slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona den 15– 16 mars 2002, där man manade till ytterligare åtgärder för att förbättra de grundläggande färdigheterna, särskilt genom undervisning i minst två främmande språk för alla från mycket tidig ålder [3],

4. kommissionens meddelande av den 24 juli 2003Främjande av språkinlärning och språklig mångfald: Handlingsplan 2004–2006 [4] och kommissionens därpå följande rapport av den 25 september 2007 om genomförandet av handlingsplanen [5],

5. Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass) [6],

6. kommissionens meddelande av den 22 november 2005, En ny ramstrategi för flerspråkighet, som omfattar både interna och externa åtgärder för främjande av språk och kommunikation med medborgarna [7],

7. rådet slutsatser av den 19 maj 2006 om en europeisk indikator för språkkunskaper [8], där det bekräftades att kunskaper i främmande språk både bidrar till att främja ömsesidig förståelse mellan folken och är en förutsättning för en rörlig arbetskraft samt bidrar till konkurrenskraften i Europeiska unionens ekonomi,

8. Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande [9], av vilka en är kommunikation på främmande språk,

9. rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda [10], där flerspråkighet anges som ett av de prioriterade åtgärdsområdena för att främja kulturarvet,

och även tar hänsyn till diskussionerna vid ministerkonferensen om flerspråkighet den 15 februari 2008,

ANSER följande:

- språklig och kulturell mångfald är framträdande drag i det dagliga livet för ett växande antal europeiska medborgare och företag till följd av ökad rörlighet, migration och globalisering,

- språkliga färdigheter utgör en önskvärd levnadsfärdighet för alla EU-medborgare och gör det möjligt för dem att komma i åtnjutande av de ekonomiska, sociala och kulturella förmånerna med fri rörlighet inom unionen,

- flera rapporter och rekommendationer i följd från olika intressentgrupper har visat att man fortfarande inte i tillräckligt hög grad beaktar behoven av språkkunskaper i det europeiska samhället,

- den vikt man fäster vid flerspråkighet och andra språkpolitiska frågor inom ramen för gemensam EU-politik innebär att det är nödvändigt att ägna dessa frågor den uppmärksamhet de förtjänar och att det är nödvändigt för de europeiska institutionerna att åter betona sitt långvariga engagemang för språkundervisning och språklig mångfald.

BEKRÄFTAR följande:

1. flerspråkighetspolitik inbegriper språkens ekonomiska, sociala och kulturella aspekter i perspektivet livslångt lärande,

2. Europas språkliga mångfald bör bevaras och jämlikheten mellan språken till fullo respekteras. Europeiska unionens institutioner bör spela en avgörande roll i strävan efter dessa mål,

3. språkkunskaper är inte bara personligt och kulturellt berikande utan hör dessutom till de grundläggande färdigheter som de europeiska medborgarna måste förvärva för att kunna spela en aktiv roll i det europeiska kunskapssamhället. Därtill främjar språkkunskaper rörlighet och underlättar social integration och sammanhållning,

4. eftersom språkbehoven kan variera beroende på den enskilda personens intressen, arbete och kulturella bakgrund bör undervisning i så många språk som möjligt finnas att tillgå, med stöd av ny teknik, innovativa metoder och inrättande av nätverk mellan utbildningsarrangörer,

5. i syfte att främja den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften är det viktigt för Europa att även upprätthålla en tillräcklig kunskapsbas i icke-europeiska språk med global räckvidd. Samtidigt bör man sträva efter att bevara de europeiska språkens ställning på den internationella scenen,

6. i alla åldrar är undervisning av hög kvalitet av avgörande betydelse för framgångsrik språkinlärning och därför bör det göras insatser för att se till att språklärare grundligt behärskar det språk de undervisar i, har tillgång till grundutbildning och fortbildning av hög kvalitet och besitter de nödvändiga interkulturella färdigheterna. Utbytesprogram mellan medlemsstaterna som en del av språklärarutbildningen bör aktivt främjas och stödjas,

7. för att kunna hjälpa migranter till en lyckad integration bör man ge dessa tillräckligt stöd för att de ska kunna lära sig värdlandets språk, samtidigt som medlemmar av värdsamhället bör uppmuntras att visa intresse för nykomlingarnas kultur,

8. språklig och kulturell kompetens är utbildningens kärna. God färdighet i det första språket kan underlätta inlärningen av andra språk, och tidig språkinlärning, tvåspråkig utbildning samt språk- och innehållsintegrerad inlärning är effektiva metoder för att förbättra möjligheterna att utbilda sig i språk,

9. det behövs tolkning och översättning av hög kvalitet för att garantera effektiv kommunikation mellan personer som talar olika språk, samtidigt som större uppmärksamhet bör ägnas åt språkliga överväganden vid marknadsföring av varor och tjänster, i synnerhet audiovisuella medietjänster.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT MED KOMMISSIONENS STÖD

1. gemensamt arbeta för att förbättra det europeiska samarbetet om flerspråkighet och – i samråd med relevanta aktörer – följa ovan nämnda politiska riktlinjer, och i förekommande fall anlita den öppna samordningsmetoden för att underlätta utbyte av erfarenhet och god praxis,

2. vidta lämpliga åtgärder för att effektivisera språkutbildningen och förbättra kontinuiteten i språkinlärningen i ett perspektiv av livslångt lärande, även genom att göra befintliga resurser och befintlig infrastruktur mer allmänt tillgängliga, åtkomliga och attraktiva för alla, utveckla resurserna och öka mångfalden av språk som erbjuds,

3. främja inlärningen av sina nationella språk i andra medlemsstater, bland annat genom bättre utnyttjande av teknik för distansundervisning samt uppmuntra till inlärning av mindre allmänt använda EU-språk och icke-europeiska språk,

4. använda befintliga verktyg för att bestyrka språkkunskaper, t.ex. Europarådets Europeiska språkportfölj och Europass-Språkportföljen,

5. främja åtgärder för att underlätta språkinlärning för personer med särskilda behov, som ett sätt att bidra till deras sociala integration, förbättrade karriärmöjligheter och välfärd,

6. samarbeta med internationella organisationer som arbetar med frågor som rör flerspråkighet, särskilt Europarådet och Unesco.

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

1. stödja medlemstaterna i deras arbete med ovan nämnda prioriteringar,

2. senast i slutet av 2008 utarbeta förslag till en övergripande ram för en flerspråkighetspolitik, där vederbörlig hänsyn tas till medborgarnas och institutionernas språkliga behov, som innefattar att deras rätt respekteras att kommunicera med Europeiska unionens institutioner på något av unionens officiella språk.

[1] Dok. SN 100/00, punkt 26, s. 9.

[2] EGT C 364, 18.12.2000, s. 13.

[3] Dok. SN 100/02, punkt 44, s. 19.

[4] Dok. 11834/03.

[5] Dok. 13346/07.

[6] EUT L 390, 31.12.2004, s. 6.

[7] Dok. 14908/05.

[8] EUT C 172, 25.7.2006, s. 1.

[9] EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

[10] EUT C 287, 29.11.2007, s. 1.

--------------------------------------------------