MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I kommissionens förslag till en flerårig budgetram för 2014–2020, vilken antogs den 29 juni 2011, anges budgetramar och riktlinjer för finansieringen av den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken.

Dessutom antog kommissionen den 13 juli 2011 ett lagstiftningspaket om den nya rättsliga ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Under perioden 2008–2010 finansierades den integrerade havspolitiken genom en serie pilotprojekt och förberedande åtgärder. För perioden 2012–2013 har ett nytt finansieringsinstrument föreslagits av kommissionen. I och med lanseringen av den nya fleråriga budgetramen är det nödvändigt att anta ett långsiktigt instrument för finansiellt stöd till den integrerade havspolitiken.

Kommissionen antog den 6 oktober 2011 ett förslag till en förordning om gemensamma bestämmelser för de fonder som förvaltas genom delad förvaltning i syfte att förenkla genomförandet av politiken. Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och den framtida Europeiska havs- och fiskerifonden (nedan kallade GSR-fonderna) har kompletterar varandra ifråga om politiska mål och förvaltas på samma sätt. I förordningen om gemensamma bestämmelser fastställs ett antal gemensamma regler för fonderna. De rör de allmänna principerna för partnerskap, flernivåstyre, jämställdhet mellan kvinnor och män, hållbarhet och överensstämmelse med gällande EU-lagstiftning och nationell lagstiftning. Förslaget innehåller också de gemensamma delarna strategisk planering och programplanering, inbegripet en förteckning över tematiska mål från Europa 2020-strategin, samt bestämmelser om den gemensamma strategiska ramen på unionsnivå och om partnerskapsavtal som ska slutas med varje medlemsstat. Vidare införs makroekonomiska villkor och en gemensam strategi för att stärka GSR-fondernas resultatorientering. Därför ingår också förhandsvillkor och resultatöversyn, samt bestämmelser om övervakning, rapportering och utvärdering. Det fastställs också gemensamma bestämmelser i fråga om reglerna för stödberättigande, och särskilda bestämmelser för finansieringsinstrument och lokalt ledd utveckling. En del förvaltnings- och kontrollbestämmelser är också gemensamma för alla GSR-fonder.

Syftet med föreliggande förslag till förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden (nedan kallad EHFF) är att uppnå de mål som formulerats för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken. Förslaget bygger på följande finansieringsmål:

(1) Främjande av ett hållbart och konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk.

(2) Utveckling och genomförande av unionens integrerade havspolitik på ett sätt som kompletterar sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken.

(3) Balanserad och öppen territoriell utveckling i de fiskeberoende områdena (även vad gäller vattenbruk och inlandsfiske).

(4) Bidrag till genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken.

Världshandelsorganisationens förhandlingar om nya bestämmelser om stöd till fisket pågår för närvarande. De preliminära förhandlingsresultaten ger inga tydliga tecken på vilka slutresultaten kommer att bli. Om förhandlingarna emellertid leder till nya skyldigheter för EU måste förslaget om EHFF vara förenligt därmed. Det kan därför komma att bli nödvändigt att göra en förenlighetsbedömning av de relevanta EHFF-bestämmelserna.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

På grundval av slututvärderingen av FFU, halvtidsutvärderingen av EFF och konsekvensbedömningen avseende reformen av den gemensamma fiskeripolitiken föreslås följande tre möjliga scenarier i konsekvensbedömningen för EHFF: i) Det första scenariot kallas EFF+ och innebär en fortsättning på EFF men direktstöden till flottorna ersätts med stöd som inriktas på de mål som angavs i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. ii) Det andra scenariot kallas EFF+ integration och i detta integreras EFF med övriga finansieringsinstrument för den gemensamma fiskeripolitiken till en post-EFF-fond, men förvaltningsmetoden förblir densamma som idag. iii) Det tredje scenariot kallas "EFF+ konvergens och inom detta integreras även stödet till den integrerade havspolitiken med den nya fonden och samtliga instrument förvaltas i görligaste mån genom delad förvaltning.

Dessa tre scenarier jämfördes med det scenario som valts ut för reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och utvärderingen gjordes mot samma grundförutsättningar. Dessutom har hänsyn tagits till resultatet av det samråd som inleddes i samband med att grönboken antogs i april 2009. Resultatet av samrådet kan sammanfattas såhär:

– Många bidragslämnare anser att fiskerisektorn även fortsättningsvis bör få statligt stöd, men ett fåtal medlemsstater och de flesta av de svarande icke-statliga organisationerna anser att stödet bevarar strukturer som inte är lönsamma, att stödet bidrar till överkapacitet och att industrins beroende av stöd härigenom bevaras.

– Bidragslämnarna är överens om att det framtida stödet bör vara i linje med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och att det bör bidra till att sänka industrins anpassningskostnader.

– Medlen från EU bör användas för forskning och innovation, skydd av havsmiljön, stöd till yrkesfiskarnas branschorganisationer och till lokal utveckling.

– Bidragslämnarna anser att kopplingen till den integrerade havspolitiken är viktig. Havspolitiken kan inte längre separeras från annan politik och det är viktigt att stärka kopplingen mellan den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken.

– Villkoren för att få EU-finansiering bör i större grad kopplas till att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås. Det bör också krävas att regler/mål iakttas för att medel ska kunna beviljas.

– En grupp av medlemsstater önskar en mer sektorsbaserad strategi för fördelningen av medlen (kopplat till fiskerisektorns storlek istället för till den ekonomiska utvecklingsnivå, som är fallet idag). Europaparlamentet motsätter sig detta.

– Det råder konsensus om att de småskaliga kustflottorna är viktiga för sysselsättningen i kustsamhällen. Vissa medlemsstater vill prioritera dessa flottor vid fördelningen av medlen, medan vissa andra medlemsstater är emot detta.

– En överväldigande majoritet av företrädarna för fiskerisektorn och för medlemsstaterna anser att gemensamma tjänster (som kontroll och uppgiftsinsamling) även fortsättningsvis bör finansieras med EU-medel.

Utöver det offentliga samrådet hölls cirka 200 möten med berörda aktörer. Ett antal möten om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken hölls också under 2010 och 2011, bland annat (i) ett särskilt seminarium om Europeiska fiskerifonden i Bryssel (13 april 2010) med företrädare från branschen, fackföreningar, Europaparlamentet och medlemsstaterna, (ii) två möten med medlemsstaterna i Gent (12–14 september 2010) respektive i Noordwijk (9–11 mars) och (iii) en konferens i Bryssel (12–13 april 2011) om lokal utveckling i fiskeriberoendeområden. Slutligen har kommissionen, rådet och Europaparlamentet alla bekräftat att det är lämpligt med ett integrerat synsätt på havspolitiken och att det är lämpligt att bevilja finansiering till den integrerade havspolitiken.

Scenariot EFF+ konvergens ger bäst resultat i förhållande till de tre resultatindikatorer som har tagits fram för konsekvensbedömningen: dvs. i vilken mån fiskets miljöpåverkan kan minskas, i vilken mån innovationsklyftan inom fisket och vattenbruket kan minskas och antalet jobb som kan skapas i samhällen som är beroende av fisket.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

Förslaget innebär att huvuddelen av finansieringsinstrumenten för den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken sammanförs i en och samma fond, med undantag för avtalen om hållbart fiske och de obligatoriska bidragen till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna. EHFF består av fyra pelare:

· Smart, grönt fiske (delad förvaltning) för att främja en övergång till hållbart fiske som är mer selektivt, inte ger upphov till utkast, är mindre skadligt för de marina ekosystemen och därigenom bidrar till en hållbar förvaltning av de marina ekosystemen, och för att inrikta stödet på innovation och mervärde, som gör fiskerinäringen ekonomiskt lönsam och motståndskraftig mot externa chocker och mot konkurrens från tredjeländer.

· Smart grönt vattenbruk (delad förvaltning) för att skapa ett ekonomiskt lönsamt, konkurrenskraftigt och miljövänligt vattenbruk som klarar av global konkurrens och förser EU:s konsumenter med hälsosamma produkter med högt näringsvärde.

· Hållbar territoriell utveckling som gynnar alla (delad förvaltning) för att vända nedgången i många kust- och inlandssamhällen som är beroende av fisket genom att öka värdet på fiske och fiskerelaterad verksamhet och genom diversifiering till andra sektorer av den marina ekonomin.

· Integrerad havspolitik (direkt centraliserad förvaltning) för att stödja övergripande prioriteringar med stor besparings- och tillväxtpotential, men som medlemsstaterna inte kan driva på egen hand – t.ex. kunskap i havsfrågor, fysisk planering i kust- och havsområden, integrerad förvaltning av kustområden och integrerad havsövervakning, särskilt avseende den biologiska mångfalden, och anpassning till de negativa effekterna av klimatförändringarna i kustområdena.

Utöver dessa fyra pelare kommer EHFF att innehålla kompletterande åtgärder som uppgiftsinsamling och vetenskaplig rådgivning, kontroll, styrning, fiskerimarknader (även i de yttersta randområdena), frivilliga bidrag till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna och tekniskt bistånd.

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. EHFF:s huvudsyfte är att stödja genomförandet av de mål som fastställts för den gemensamma fiskeripolitiken. EU har exklusiv befogenhet när det gäller den gemensamma fiskeripolitiken och när det gäller arbetet med att vidareutveckla den integrerade havspolitiken. Medlemsstaterna kan inte på egen hand uppnå dessa mål utan dessa uppnås bäst på EU-nivå genom flerårig finansiering inriktad på relevanta prioriteringar.

4. Erfarenheter som gjorts och nyheter inom EHFF

Bidrag till Europa 2020

EHFF kommer att bidra till att målen för Europa 2020 uppnås, tack vare tre flaggskeppsinitiativ: i) Ett resurseffektivt Europa, ii) En innovationsunion och iii) En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen.

EHFF:s främsta bidrag till ett resurseffektivt Europa kommer att vara åtgärder för att främja övergången till hållbart fiske som bygger på maximalt hållbart uttag, åtgärder som stoppar utkasten och minskar fiskets miljöpåverkan, åtgärder för att främja vattenbruk med höga nivåer av miljöskydd, samt åtgärder som ger en bättre samordnad havspolitik som i sin tur ger ett mer hållbart resursutnyttjande.

Inom ramen för En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen kommer EHFF att prioritera nya arbetstillfällen, territoriell sammanhållning och social delaktighet i samhällen som är beroende av fisket. Genom att de lokala ekonomierna diversifieras, särskilt mot andra sektorer i den marina ekonomin, kommer det att vara möjligt att skapa nya arbetstillfällen och tillväxtmöjligheter i kustområden.

EHFF kommer också att bidra till En innovationsunion genom att fonden ger stöd till produkt- och processinnovation på alla nivåer av produktion, saluföring och distribution inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna, genom ett ökat mervärde för fiske- och vattenbruksprodukter, genom stöd till innovation på miljöområdet, samt genom nya, innovativa, tvärgående politiska verktyg, som kunskap i havsfrågor, fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad havsövervakning.

En utvidgad social dimension

EHFF kommer att främja social sammanhållning och skapandet av nya arbetstillfällen i samhällen som är beroende av fisket, genom att fiskets mervärde ökas och genom att det diversifieras mot andra havssektorer. Den lokalt ledda utvecklingen mot hållbart fiske kommer att stärkas. Genom EHFF kommer man också för första gången att erkänna den viktiga roll som fiskarens maka/make har spelar - ofta är det kvinnorna - i familjefiskeföretag. Ofta ges dessas arbete ingen som helst juridisk status. Nu kommer de bland annat att kunna få stöd från EHFF för utbildning, särskilt för att förvärva kunskaper på områdena entreprenörskap och företagsförvaltning.

EHFF kommer också att främja humankapital och diversifiering genom att lokalsamhällen ges möjlighet att förvärva de kunskaper de behöver för att starta ny verksamhet i andra sektorer inom havsnäringen. I samband härmed ses natur- och kulturarvet som en viktig grundförutsättning och en tillgång för den lokala utvecklingen.

Mot bakgrund av hur viktigt det småskaliga kustfisket är för kustsamhällena föreslås att dessa, inom ramen för EHFF, ska beviljas högre stödnivåer och det införs ett antal särskilda åtgärder för de småskaliga kustfiskeflottorna. Häri ingår professionell rådgivning om affärs- och marknadsföringsstrategier, nyetablering på andra områden än fiske och särskilt innovationsstöd. Det särskilda innovationsstödet är särskilt viktigt med tanke på att huvudparten av de aktuella fiskeföretagen är mikroföretag med begränsade möjligheter att erhålla finansiering.

Man kommer att prioritera kollektiva initiativ, dvs. som vidtas av producentorganisationerna, som bygger på socialt kapital och som möjliggör att en kritisk investeringsmassa uppnås. Sådana kollektiva initiativ kommer att beviljas en högre stödnivå.

Miljömässig hållbarhet

De befintliga åtgärderna har anpassats och omarbetats för att säkra att de har en stark koppling till den miljömässiga hållbarheten. Överkapacitet är fortfarande den gemensamma fiskeripolitiken största problem och också huvudorsaken till överfisket. Åtgärderna för att få bort överkapaciteten med hjälp av statligt stöd till skrotning har visat sig vara föga effektiva. Trots att man lagt ut 1,7 miljarder euro på detta sedan 1994 har den faktiska fiskekapaciteten inom de flesta av EU:s fiskeflottor inte minskat. Det kommer därför inte att beviljas något stöd till skrotning inom EHFF och de medel som man därigenom sparar kommer att användas till mer effektiva former av stöd till hållbart fiske.

EHFF kommer att understödja övergången till maximal hållbart uttag och kommer också att ställa sig bakom ett gradvist införande av ett förbud mot utkast, i form av ett samordnat förfarande med åtgärder som stöd till mer selektiva redskap och fisketekniker, investeringar i utrustning ombord och hamnfaciliteter genom vilka man kan använda oönskade fångster, marknadsföringsåtgärder och beredning. I samma syfte har bidragen till datainsamling och vetenskaplig rådgivning (för att öka antalet bestånd för vilka det ges vetenskaplig rådgivning) och till utgiftskontroll (för att sörja för bättre efterlevnad) höjts avsevärt.

Man fokuserar också på åtgärder för att skapa ett vattenbruk med en hög nivå av miljöskydd och det beviljas stöd för ett vattenbruk som får positiva effekter för ekosystemen.

Fisket står för cirka 1,2 % av den totala drivmedelskonsumtionen i världen. Ett övergripande mål för Europa 2020 är att begränsa klimatförändringarna och det är därför viktigt att sörja för ett effektivt resursutnyttjande och att minska utsläppen inom fångstsektorn, och i mindre utsträckning, inom vattenbruket. Det kommer därför att ingå åtgärder för att begränsa klimatförändringarna i EHFF.

Fokus på ett innovativt, livskraftigt och konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk

Både inom fisket och vattenbruket är det svårt att finna innovativa lösningar. Fiske- och vattenbruksföretagen är för närvarande oftast inte involverade i marknadsföringen och saluföringen av produkterna ifråga.

1.           EHFF innehåller nya åtgärder med fokus på innovation. Detta görs för att främja utveckling av nya och bättre produkter, processer och förvaltnings-, och organisationssystem genom hela värdekedjan i syfte att hjälpa fisket och vattenbruket att öka produkternas mervärde, minska verksamhetens miljöpåverkan och sänka produktionskostnaderna. Dessutom önskar man främja innovation genom åtgärder för att stimulera till samarbete mellan vetenskapsmän och yrkesfiskare. Genom stödet till lokalt ledda initiativ önskar man främja innovation på lokal nivå, mot bakgrund av att innovation ändå ofta äger rum i ett lokalt sammanhang, och målet är att främja både teknisk och annan innovation och både nya och traditionella metoder.

2.           Genom EHFF kommer man också att för första gången försöka främja nya former av vattenbruk med stor tillväxtpotential, som vattenbruk till havs och icke-livsmedelsvattenbruk samt främja nyetableringar. Bland de nya tankarna i EHFF ingår också stöd till multifunktionellt vattenbruk, varigenom vattenbruksföretagen kan diversifiera sina inkomster genom verksamheter som sportfiske, direktförsäljning, ekoturism och vattenbruksrelaterad undervisningsverksamhet. Förslaget innehåller också stöd till vattenbruksföretagens användning av rådgivningstjänster och åtgärder för att öka vattenbruksanläggningarnas potential (bland annat genom finansiering av fysisk planering i kust- och havsområden och bättre infrastrukturer).

Dessutom kommer man att verka för att åstadkomma komplementaritet och synergieffekter med de program för forskning och innovation som ingår i det nya ramprogram för forskning (Horisont 2020) som utarbetas just nu.

Ny kraft åt utvecklingen av den integrerade havspolitiken

Den integrerade havspolitiken lanserades 2007 för att underlätta samordningen av havspolitiken över gränserna och sektorsgränserna (havstransporter, industri, kustregioner, offshore-energi, fiske och havsmiljö). Genom att samordna tidigare åtskilda politikområden är det möjligt att minska kostnaderna och effektivisera politiken.

Finansieringen av den integrerade havspolitiken via EHFF kommer att inriktas på tvärgående politiska verktyg som initiativ som gynnar olika sektorer men som inte kan förverkligas inom de enskilda politikområdena. Fysisk planering i kust- och havsområden ger en stabil rättslig ram för hållbar förvaltning av havsområdena, havsresurserna och de marina ekosystemen. Fysisk planering i kust- och havsområden ger fler investeringar och lägre rättsliga och administrativa kostnader för företagen. Genom integrerad havsövervakning kan de offentliga aktörerna utbyta uppgifter så att de bättre kan hantera realtidshändelser till havs. Tack vare den integrerade havsövervakningen är det också möjligt att undvika onödiga dubbleringar av det resurskrävande övervakningsarbetet. Den integrerade övervakningen innebär kostnadseffektiva synergieffekter och därigenom att offentliga medel används effektivare. Syftet med Kunskap i havsfrågor 2020 är att samla den fragmenterade havskunskapen i EU till en gemensam resurs som kan konsulteras gratis av alla. Genom ramdirektivet om en marin strategi, som är den integrerade havspolitikens grundval när det gäller miljö, kommer man att definiera ytterligare hållbarhetsgränser för mänsklig verksamhet som påverkar havsmiljön.

Integrerad förvaltning av fiske och havsfrågor innebär att de offentliga medlen utnyttjas mer effektivt och att de olika havspolitiska initiativen ges större genomslagskraft. Finansieringen kommer också att inriktas på utveckling av integrerad havsstyrning på havsområdesnivå. Samordning på havsområdesnivå säkrar att fördelningen av medlen beslutas inom en och samma politiska ram, inom vilken olika finansieringskällor kombineras. Det faktum att den integrerade havspolitiken införlivas med EHFF gör att målen för de havspolitiska åtgärderna också kan införlivas med andra fonder och att åtgärderna därigenom får större genomslagskraft i Europa 2020-strategin.

Förenkling och mindre administration

Det faktum att fem finansieringsinstrument för den gemensamma fiskeripolitiken och för den integrerade havspolitiken sammanförs i en och samma fond innebär en radikal förenkling i och med att reglerna och förfarandena kan samordnas och göras enhetliga. Dessutom kommer uppgiftsinsamlingen, kontroll- och marknadsåtgärderna, inbegripet stödet till de yttersta randområdena, att förvaltas gemensamt med de före detta FFU-åtgärdena inom ramen för den delade förvaltningen. Detta innebär att fyra olika uppsättningar av regler för finansieringsbeslut, rapportering, övervakning och utvärdering kommer att ersättas av ett enda regelverk.

Dessutom visar en halvtidsutvärdering av EFF att den största administrativa bördan för fonden utgjordes av arbetet med att inrätta förvaltnings- och kontrollsystemet. Förslaget till en förordning om gemensamma bestämmelser innehåller ett förvaltnings- och kontrollsystem som liknar det för GSR-fonderna och bygger på gemensamma principer. Ett nytt system med nationell ackreditering införs för att understryka de åtaganden som medlemsstaterna har gjort när det gäller sund ekonomisk förvaltning. De bestämmelser som gör det möjligt för kommissionen att säkra att utgifterna är korrekta har harmoniserats och det har införts nya gemensamma delar såsom en förvaltningsförklaring och ett årligt avslutande av räkenskaperna. Detta är avsett att avsevärt förkorta den tid som krävs för att inrätta förvaltnings- och kontrollsystem och även påskynda genomförandet. Tack vare att finansieringsinstrumentet anpassas efter finansieringsinstrumentet för fonden för landsbygdsutveckling kommer medlemsstaterna att kunna anlita samma organ för förvaltningen av de operativa programmen för både EJFLU och EHFF. Administrationskostnaderna kommer att minska ytterligare tack vare enhetliga förvaltnings- och kontrollsystem och enhetliga bestämmelser om rapportering, utvärdering och övervakning.

Genom gemensamma bestämmelser för hur finansieringsinstrumenten får användas skapas en klar och tydlig ram och det tydliggörs att finansieringsinstrumenten kan användas för alla typer av investeringar och stödmottagare. Detta innebär att EHFF-medlen kan förvaltas av de redan befintliga finansieringsinstitut som hanterar andra EU-fonder enligt befintliga samarbetsavtal, vilket gör att onödig administration och dubbelarbete kan undvikas samt att alternativa finansieringslösningar blir ett attraktivt alternativ till samfinansiering med bidrag.

Genom den integrerade strategin för lokalt ledd lokal utveckling (nuvarande axel 4) blir det enklare att finansiera samriskföretag via GSR-fonderna. Det blir möjligt att göra gemensamma bedömningar och ge gemensamma godkännanden för lokala utvecklingsstrategier, varigenom förvaltningskostnaderna bara finansieras via en enda källa och kostnaderna bara behöver rapporteras till ett enda organ.

Genom de gemensamma indikatorerna kommer medlemsstaternas rapportering att förenklas och medlemsstaterna kommer att kunna inrikta rapporteringen på kvantifierade uppgifter om utvecklingen, och andelen rena beskrivningar i rapporterna kan minskas.

Genom föreliggande förordning om EHFF förtydligas också reglerna om överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitiken. särskilt vad gäller ramen för datainsamling, förordningarna om kontroll och om olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, vilket ger större rättssäkerhet för medlemsstaterna och stödmottagarna.

För att ytterligare förenkla genomförandet av EHFF har fondens regler för stödberättigande harmoniserats med reglerna för andra EU-fonder. Detta kommer att göra det lättare för de nationella myndigheterna och för stödmottagarna att hantera olika projekt och det kommer också att bli lättare att genomföra integrerade projekt. Genom att den förenklade metoden för kostnadsberäkning kommer att tillåtas för den del av EHFF som förvaltas genom delad förvaltning (standardkostnader, klumpsummor och schablonberäkning av bidrag) kommer kontrollkostnaderna att sjunka och antalet fel att minska.

Strategiskt tillvägagångssätt:

GSR och partnerskapsavtalen täcker fem fonder som förvaltas genom delad förvaltning inom ramen för förordningen om gemensamma bestämmelser. Härigenom kan fonderna användas på ett mer strategiskt sätt på unionsnivå. GSR kommer att genomföras genom ett partnerskapsavtal genom vilket GSR-fonderna samordnas på nationell nivå.

För närvarande samordnas EFF med annan EU-finansiering genom principen om fasta skiljelinjer mellan fonderna, vilket har lett till både överlappningar och klyftor mellan politikområdena. Det behövs således bättre samordning och man har därför tagit fram en ny finansieringsmekanism som förväntas stärka det strategiska tillvägagångssättet. GSR och partnerskapsavtalen kommer att ersätta det strategiska tillvägagångssättet (nationella strategiska planer) som ingår i nuvarande EFF, men som har allvarliga brister och som kräver oproportionerligt mycket arbete från medlemsstaterna sida i förhållande till den begränsade finansiering som de kan få från EFF.

Strategisk programplanering

EHFF kommer att inriktas på långsiktiga mål för den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken, bland annat konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk, en konsekvent politisk ram för den integrerade havspolitikens utveckling och en hållbar territoriell utveckling inom de fiskeberoende områdena som gynnar alla. I linje med Europa 2020-strategin har de övergripande målen för perioden 2014–2020 formulerats som följande sex unionsprioriteringar för EHFF:

– Fler arbetstillfällen och bättre territoriell sammanhållning.

– Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske.

– Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk.

– Främjande av ett hållbart och resurseffektivt fiske.

– Främjande av ett hållbart och resurseffektivt vattenbruk.

– Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler.

Prioriteringarna kommer att ligga till grund för den ekonomiska planeringen och för fastställandet av målindikatorer för var och en av prioriteringarna.

Villkor

I förordningen om gemensamma bestämmelser införs nya villkorsbestämmelser som ska säkerställa att EU-medlen ger starka incitament för medlemsstaterna att förverkliga målen i Europa 2020. Det är fråga om både förhandsvillkor som måste vara uppfyllda innan medlen kan betalas ut och efterhandsvillkor som innebär att utbetalningen av 5 % av EHFF-anslaget villkoras av resultaten. Tillämpningen av efterhandsvillkor kommer att bygga på att man uppnår delmål knutna till mål för utfall och resultat i samband Europa 2020-målen, vilka anges för varje program i partnerskapsavtalet.

Ekonomisk unionsstöd från EHFF kommer att beviljas på villkor att medlemsstaterna och aktörerna iakttar de mål och regler som gäller för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt kontrollskyldigheterna, IUU-förordningen och skyldigheterna vad gäller datainsamling. Dessutom kommer ett antal förhandsvillkor att gälla för vattenbruket, vilket innebär att medlemsstaterna måste ta fram fleråriga nationella strategiska planer på grundval av unionens strategiska riktlinjer. Som anges i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken är målet med de nationella strategiska planerna att åstadkomma en hållbar utveckling inom vattenbruket med avseende på företagssäkerheten, att säkra tillträdet till fiskevatten och fiskeområden och att förenkla förfarandena för beviljande av licenser. Villkoren kommer att ge bättre efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler och göra hela den gemensamma fiskeripolitiken mer koherent.

Övervakning och utvärdering

Halvtidsutvärderingen av EFF visade att de befintliga indikatorerna fokuserar på utfall och att de är för många. Dessutom saknas en gemensam strategi för indikatorerna och en gemensam definition av vilka enheter som de ska mäta.

I förordningen om EHFF föreslås därför en gemensam övervaknings- och utvärderingsram med gemensamma indikatorer för produktion, resultat och effekt, vilka kommer att fastställas i samarbete med medlemsstaterna och antas genom en genomförandeakt. Indikatorerna kommer att bygga på de prioriteringar som fastställts för EHFF och det kommer att vara möjligt att sammanställa uppgifterna på unionsnivå och att bedöma hur åtgärdernas genomförande framskrider, hur ändamålsenliga åtgärderna är och vilka resultat de får, vilket kommer att ligga till grund för tilldelningen från resultatreserven. Efterhandsutvärderingar kommer att användas för att fastställa värden för de utgångsindikatorer, delresultatsindikatorer och målindikatorer som kommer att användas inom partnerskapsavtalen och de operativa programmen. I två särskilda årsrapporter 2017 och 2019 kommer man att se över vilka resultat som erhållits och dra slutsatser inför nästa programperiod.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

I förslaget till en flerårig budgetram anges att en avsevärd andel av EU:s budget även i framtiden bör avsättas för fiskeri- och havspolitik. Anslaget för 2014–2020 uppgår i löpande priser till 7,535 miljarder euro, inbegripet partnerskapsavtalen om fiske och de obligatoriska bidragen till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna, som finansieras separat. Budgeten för EHFF uppgår i löpande priser till 6567 miljoner euro. Mer detaljerad information om EHFF:s budgetkonsekvenser finns i den finansieringsöversikt som åtföljer förslaget.

2011/0380 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska havs- och fiskerifonden [och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1198/2006, rådets förordning (EG) nr 861/2006 och rådets förordning (EG) nr XXX/2011 om en integrerad havspolitik

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42, 43.2, 91.1, 100.2, 53.3, 55, 188, 192.1, 194.2 och 195.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[1],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[2],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) I kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken (nedan kallat meddelandet om reformen) fastställs möjliga utmaningar, mål och inriktningar för den gemensamma fiskeripolitiken (nedan kallad GFP) efter 2013. Mot bakgrund av debatten om meddelandet bör den gemensamma fiskeripolitiken reformeras med verkan från och med den 1 januari 2014. Reformen bör täcka samtliga huvudinslag i GFP, även de finansiella aspekterna. För att beakta reformmålen är det lämpligt att upphäva rådets förordning (EG) nr 1198/2006 om Europeiska fiskerifonden[3], förordning (EG) nr 861/2006 gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete[4], bestämmelserna i förordning (EG) nr 1290/2005 om garantifonden som rör fiskeri- och vattenbruksprodukter[5], förordning (EG) nr 791/2007 om att upprätta ett kompensationssystem för de extra kostnader vid avsättningen av vissa fiskeriprodukter från Azorerna, Madeira, Kanarieöarna och de franska departementen Guyana och Réunion som är en följd av dessa områdens läge i gemenskapens yttersta randområden[6] och ersätta dem med en ny förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Genom den nya förordningen erkänns det faktum att alla frågor som rör Europas oceaner och hav är sammanlänkade och förordningen bör därför även stödja den integrerade havspolitikens fortsatta utveckling, ett område som täcks av [förordningen om inrättande av ett program för att stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik].

(2) Tillämpningsområdet för EHFF bör omfatta stöd av den gemensamma fiskeripolitiken, vilket sträcker sig till bevarande, förvaltning och utnyttjande av marina biologiska resurser, limniska biologiska resurser och vattenbruk samt beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter från verksamhet som äger rum på medlemsstaternas territorier eller i unionens vatten, inbegripet verksamhet som bedrivs av fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och som är registrerade i ett tredjeland eller av unionsfiskefartyg eller verksamhet som bedrivs av medborgare i en medlemsstat, utan att detta påverkar flaggstatens primära ansvar i enlighet med bestämmelserna i artikel 117 i Förenta nationernas havsrättskonvention.

(3) För att den gemensamma fiskeripolitiken ska bli framgångsrik krävs ett effektivt system för kontroll, inspektion och tillsyn samt tillförlitliga och fullständiga data, en förutsättning både för vetenskapliga utlåtanden och för genomförande och kontroll. Därför bör EHFF stödja dessa politikområden.

(4) EHFF:s tillämpningsområde bör täcka stöd till den integrerade havspolitiken, vilket även innefattar utarbetande och genomförande av samordnade insatser och beslutsfattande avseende oceanerna, haven, kustområdena och havsnäringarna och som kompletterar EU:s politik på områden som dessa berörs av, till exempel den gemensamma fiskeripolitiken, transporter, näringsliv, territoriell sammanhållning, miljö, energi och turism. Samverkan och integrering bör säkerställas i förvaltningen av sektorspolitiken för de olika områdena i Östersjön, Nordsjön, Keltiska havet, Biscayabukten, vid kusterna kring Iberiska halvön, i Medelhavet och i Svarta Havet.

(5) I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17 juni 2010, då Europa 2020-strategin antogs, bör unionen och medlemsstaterna arbeta för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla och samtidigt främja en harmonisk utveckling för unionen. Framför allt bör resurserna samlas och inriktas på att uppnå Europa 2020-målen, och målsättningar och effektivitet bör stärkas genom ökad resultatfokus. Den integrerade havspolitiken omfattas nu av nya EHFF, vilket också bidrar till de viktiga politiska mål som fastställs i kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla[7] (Europa 2020-strategin) och följer fördragets allmänna mål att öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

(6) För att se till att EHFF bidrar till att den gemensamma fiskeripolitikens, den integrerade havspolitikens och Europa 2020-strategins mål uppnås är det nödvändigt att fokusera på ett begränsat antal huvudprioriteringar som går ut på att främja innovation och kunskapsbaserat fiske och vattenbruk, främja ett hållbart och resurseffektivt fiske och vattenbruk och öka sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen genom att släppa fram den tillväxt- och sysselsättningspotential som finns i kust- och inlandsfiskesamhällena samt främja diversifieringen av fiskeverksamhet till andra näringar inom den marina ekonomin.

(7) Unionen bör i alla skeden av genomförandet av fonden sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet, liksom att bekämpa diskrimination på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

(8) Den gemensamma fiskeripolitiken övergripande mål är att säkra att fisket och vattenbruket bidrar till de långsiktigt hållbara miljömässiga villkor som är nödvändiga för den ekonomiska och sociala utvecklingen. Den bör också bidra till ökad produktivitet, skälig levnadsstandard inom fiskerinäringen, stabila marknader, garanterade resurstillgångar, tryggad livsmedelsförsörjning och skäliga konsumentpriser.

(9) Det är ytterst viktigt att bättre integrera miljöfrågorna i den gemensamma fiskeripolitiken som bör uppfylla målsättningarna och målen för unionens miljöpolitik och Europa 2020-strategin. Den gemensamma fiskeripolitiken är inriktad på att uppnå att de levande marina biologiska resurserna utnyttjas på ett sådant sätt att det är möjligt att återställa och hålla fiskbestånden vid nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag senast 2015. Genom den gemensamma fiskeripolitiken bör det införas försiktighets- och ekosystemsstrategier i fiskeriförvaltningen. Därför bör EHFF bidra till skyddet av havsmiljön i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektivet om en marin strategi)[8].

(10) Med tanke på omfattningen och effekterna av de insatser som ska finansieras genom verksamhetsprogrammen och med tanke på de strukturella problem som påträffas inom ramen för utvecklingen av fiskeri- och havsnäringarna och därtill medlemsstaternas begränsade resurser kan målen för denna förordning inte i tillräckligt hög grad uppnås av medlemsstaterna själva. De kan däremot uppnås i högre grad på unionsnivå genom flerårigt ekonomiskt stöd som inriktas på relevanta prioriteringar, och unionen kan anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen som anges i artikel 5.4 i fördraget går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(11) Finansieringen av den gemensamma fiskeripolitikens och den integrerade havspolitikens utgifter genom en och samma fond, EHFF, bör uppfylla behovet av förenkling och samtidigt stärka de två politikområdenas integrering. Utvidgningen av delad förvaltning till de gemensamma marknadsordningarna, inbegripet kompensationen för de yttersta randområdena samt kontroll- och datainsamlingsverksamhet bör bidra till ytterligare förenkling och minska den administrativa bördan både för kommissionen och medlemsstaterna och leda till större samstämmighet och effektivitet vad gäller beviljat stöd.

(12) Unionens budget bör finansiera utgifterna för den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken genom en fond, EHFF, antingen direkt eller genom delad förvaltning med medlemsstaterna. Delad förvaltning med medlemsstaterna bör inte bara tillämpas för stödåtgärder för fiske, vattenbruk och unionsstödd lokal utveckling, utan även för gemensamma marknadsordningar och för kompensation för de yttersta randområdena samt för kontroll- och datainsamlingsverksamhet. Direktförvaltning bör tillämpas för vetenskapliga utlåtanden, frivilliga bidrag till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna, rådgivande nämnder och insatser för att genomföra en integrerad havspolitik. De åtgärder som får finansieras genom EHFF bör specificeras.

(13) Det är nödvändigt att skilja mellan de kategorier av åtgärder för kontroll och tillsyn som medfinansieras inom ramen för delad förvaltning respektive inom ramen för direktförvaltning. Det är avgörande att öronmärka de resurser som ska tilldelas för kontroll inom ramen för delad förvaltning.

(14) Enligt artiklarna 50 och 51 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] (nedan kallad GFP-förordningen) bör unionens finansiella stöd genom EHFF vara villkorligt och bero på medlemsstaternas och aktörernas efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler. Villkorligheten är avsedd att spegla unionens ansvar att i det allmänna intresset garantera att de marina biologiska resurserna bevaras genom den gemensamma fiskeripolitiken, såsom föreskrivs i artikel 3 i EUF-fördraget.

(15) Möjligheterna att uppnå GFP-målen skulle undermineras om unionens finansiella bidrag genom EHFF betalas ut till aktörer som redan i förväg inte iakttar de krav som är knutna till det allmänna intresset av att bevara de marina biologiska resurserna. Därför bör endast sådana aktörer godkännas som inom en viss tidsperiod innan stödansökan lämnas inte var delaktiga i drift, förvaltning eller ägande av fiskefartyg som är upptagna i unionens förteckning över IUU-fartyg i artikel 40.3 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999[9], och som inte har begått en allvarlig överträdelse enligt artikel 42 i förordning (EG) nr 1005/2008 eller artikel 90.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006[10] eller några andra överträdelser av den gemensamma fiskeripolitikens regler som på något sätt äventyrar de berörda beståndens hållbarhet eller som utgör ett allvarligt hot mot ett hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som återställer och upprätthåller populationer av de fiskade arterna så att de hamnar över de nivåer som kan ge ett maximalt hållbart uttag.

(16) Stödmottagarna bör vidare fortsätta att uppfylla de krav som är förknippade med det allmänna intresset att bevara de marina biologiska resurserna efter det att stödansökan lämnats in under insatsens hela genomförandeperiod och, för vissa typer av insatser, även under en angiven tidsperiod efter den sista utbetalningen. Stöd som använts eller innehas av stödmottagare som inte iakttar de krav som är förbundna med det allmänna intresset att bevara marina biologiska resurser, riskerar att kopplas till de begångna överträdelserna och äventyrar därmed möjligheterna att uppnå den gemensamma fiskeripolitikens mål.

(17) De konsekvenser som föreskrivs för det fall villkoren för stödberättigande inte uppfylls bör tillämpas när stödmottagare bryter mot GFP:s regler. För fastställandet av hur stort belopp som inte utgör stödberättigande utgifter bör hänsyn tas till hur allvarlig underlåtelsen att följa GFP:s regler är, den ekonomiska fördel som följer av underlåtelsen att följa GFP:s regler eller omfattningen av EHFF:s bidrag till stödmottagarens ekonomiska verksamhet.

(18) Möjligheterna att uppnå GFP:s mål skulle också undermineras om finansiellt unionsstöd via EHFF betalas ut till medlemsstater som inte uppfyller de skyldigheter inom ramen för GFP som är knutna till det allmänna intresset att bevara marina biologiska resurser, t.ex. insamling av data och genomförande av kontrollskyldigheter. Om dessa skyldigheter inte uppfylls finns det även en risk för att medlemsstaterna inte upptäcker stödmottagare som inte är godtagbara eller insatser som inte berättigar till stöd.

(19) För att förhindra att oberättigat stöd betalas ut men även för att uppmuntra medlemsstaterna att följa GFP:s regler eller att kräva att stödmottagaren följer dem bör man som försiktighetsåtgärd tillämpa både avbrytande av betalningsfristen och indragning av utbetalningar. Med hänsyn till proportionalitetsprincipen bör slutliga finansiella korrigeringar som får definitiva och oåterkalleliga konsekvenser endast tillämpas för utgifter som är direkt knutna till insatser under vilka underlåtelser att följa GFP:s regler har begåtts.

(20) För att förbättra samordningen och harmonisera genomförandet av de fonder som ger stöd inom ramen för sammanhållningspolitiken, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, med fonderna såväl för landsbygdsutveckling, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), som för havs- och fiskepolitiken, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), har gemensamma bestämmelser fastställts för alla dessa fonder (nedan kallade GSR-fonderna) i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser][11] Vid sidan av denna förordning innehåller EHFF särskilda bestämmelser med hänsyn till den gemensamma fiskeripolitikens och den integrerade havspolitikens specifika drag.

(21) Med beaktande av den framtida EHFF:s omfattning och mot bakgrund av proportionalitetsprincipen har bestämmelserna om strategisk planering undantagits från förordningen [om gemensamma bestämmelser], vilket innebär att samrådet med aktörerna i fortsättningen bör äga rum minst två gånger under programplaneringsperioden, däremot inte obligatoriskt en gång om året då detta skulle innebära en överdriven administrativ och finansiell börda både för kommissionen och medlemsstaterna.

(22) Unionens insatser bör komplettera medlemsstaternas eller bidra till dessa. För att garantera att det skapas ett betydande mervärde bör partnerskapet mellan kommissionen och medlemsstaterna stärkas genom arbetsformer som ger olika typer av partner möjlighet att delta, med full hänsyn tagen till medlemsstaternas institutionella befogenheter. Särskild vikt bör läggas vid att garantera att kvinnor och minoritetsgrupper representeras i tillräckligt hög grad, Partnerskapet gäller regionala, lokala och andra offentliga myndigheter såväl som andra berörda myndigheter, inklusive miljö- och jämställdhetsmyndigheter, arbetsmarknadens parter, näringslivets organisationer och andra behöriga organ. Alla berörda partner bör delta i utarbetandet av partnerskapsavtalen, samt i utarbetande, genomförande, övervakning och utvärdering av programplaneringen.

(23) Proportionalitetsprincipen gör att de resurser som kommissionens och medlemsstaternas använder får variera beroende på de totala offentliga utgifter som anslagits för ett operativt program. Sådan variation bör tillämpas i synnerhet när det gäller resurser för utvärdering och kontroll av samt rapportering om genomförandet av operativa program.

(24) Kommissionen bör fastställa en årlig fördelning av tillgängliga åtagandebemyndiganden med hjälp av objektiva och överskådliga kriterier. Kriterierna bör omfatta den historiska tilldelningen enligt rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och den historiska förbrukningen enligt rådets förordning (EG) nr 861/2006.

(25) Det är av yttersta vikt för den gemensamma fiskeripolitiken att vissa förhandsvillkor uppfylls, bland annat vad avser inlämnande av den fleråriga nationella strategiska planen för vattenbruket, bevisad administrativ kapacitet att uppfylla datakraven för fiskeriförvaltningen och genomförandet av ett unionssystem för kontroll, inspektion och tillsyn.

(26) I linje med målet att förenkla bör all EHFF-verksamhet som faller inom delad förvaltning (t.ex. kontroll och datainsamling) ske i form av ett samlat operativt program per medlemsstat, utformat efter nationell struktur. Programplaneringen kommer att omfatta perioden 1 januari 2014 – 31 december 2020. Varje medlemsstat bör utarbeta ett samlat operativt program. Varje program bör ha en strategi för att uppnå mål knutna till unionens prioriteringar för EHHF, och en uppsättning åtgärder. Programplaneringen bör överensstämma med unionens prioriteringar, men anpassas till det nationella sammanhanget och vara ett komplement till unionens övriga politikområden, särskilt landsbygdsutvecklings- och sammanhållningspolitiken.

(27) För att bidra till målet att förenkla genomförandet av EHFF och minska kontrollkostnaderna och felfrekvensen, bör medlemsstaterna i så stor utsträckning som möjligt utnyttja den möjlighet att använda klumpsummor eller andra förenklade stödformer som erbjuds i [förordningen om gemensamma bestämmelser].

(28) För tillsynen av att kontrollskyldigheterna inom ramen för GFP iakttas bör medlemsstaterna utforma avsnittet om kontroll av det operativa programmet i linje med de prioriteringar för unionen som kommissionen antagit för det här politikområdet. Det operativa programmet bör anpassas till utvecklingen vad gäller behoven inom kontroll och tillsyn, och kontrollavsnittet i de operativa programmen bör därför ses över regelbundet mot bakgrund av eventuella förändringar i unionens prioriteringar när det gäller GFP:s kontroll- och tillsynspolitik. Sådana ändringar bör godkännas av kommissionen.

(29) För att behålla flexibiliteten i programplaneringen av verksamhet på kontrollområdet bör översynen av kontrollavsnittet i det operativa programmet förenklas.

(30) Medlemsstaterna bör utarbeta avsnittet om datainsamling i det operativa programmet i enlighet med det fleråriga unionsprogrammet. Medlemsstaterna bör utarbeta en årlig arbetsplan i syfte att anpassa sig till de särskilda behoven på området datainsamling. Planen bör uppdateras årligen enligt kommissionens riktlinjer och den bör godkännas av kommissionen.

(31) Det är nödvändigt att stimulera innovation och företagaranda för att förbättra konkurrenskraften och de ekonomiska resultaten inom fisket. Därför bör EHFF stödja innovativa insatser och innovativ näringslivsutveckling.

(32) Det är också nödvändigt att investera i humankapital för att förbättra fiskeri- och havsnäringarnas konkurrensförmåga och ekonomiska resultat. Därför bör EHFF stödja livslångt lärande och samarbete mellan forskare och fiskare för att främja kunskapsspridning samt sörja för att det finns rådgivande tjänster som hjälper till att förbättra aktörernas prestanda och konkurrenskraft.

(33) Hustrur till egenföretagande fiskare inom det småskaliga kustfisket spelar en erkänt viktig roll, och EHFF bör stödja utbildning och nätverksskapande som bidrar till att de kan utveckla sina yrkeskunskaper och ger dem medel att bättre klara de stödtjänster som de utför.

(34) Fiskare inom småskaligt kustfiske är erkänt underrepresenterade i den sociala dialogen, och EHFF bör därför stödja organisationer som främjar denna dialog i lämpliga forum.

(35) Med tanke på den potential som finns i diversifieringsmöjligheterna för fiskare inom småskaligt kustfiske och den viktiga roll som yrkesgruppen spelar i kustsamhällena, bör EHFF underlätta diversifieringen genom att stödja företagsetablering och investeringar i retroaktiv fartygsanpassning,

(36) För att hälso- och säkerhetsbehov ombord ska kunna lösas bör EHFF stödja investeringar som omfattar säkerhets- och hygienvillkor ombord.

(37) Till följd av införandet av system med överlåtbara fiskenyttjanderätter enligt artikel 27 i [GJP-förordningen] och för att stödja medlemsstaternas genomförande av dessa nya system, bör EHFF bevilja stöd för kapacitetsuppbyggnad och utbyte av goda metoder.

(38) Införandet av system med överlåtbara fiskenyttjanderätter bör göra sektorn mer konkurrenskraftig. Det kan därför uppstå behov av nya karriärmöjligheter utanför fiskeverksamheten. EHFF bör därför främja diversifiering och jobbskapande i fiskesamhällen särskilt genom att stödja företagsetableringar och omställning av fartyg för småskaligt kustfiske till andra verksamheter inom havsnäringarna än fiskeverksamhet. Detta verkar vara lämpligt eftersom fartygen inom det småskaliga kustfisket inte omfattas av system för överlåtelsebara fiskenyttjanderätter.

(39) Målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att säkerställa ett hållbart utnyttjande av fiskbestånden. Överkapacitet har konstaterats vara en huvudorsak till överfiske. Det är därför av yttersta vikt att unionens fiskeflotta anpassas till mängden tillgängliga resurser. Åtgärderna för att få bort överkapaciteten med hjälp av offentligt stöd till tillfällig eller permanent uppläggning eller skrotning har visat sig vara föga effektiva. EHFF kommer därför att stödja inrättande och förvaltning av system för överlåtelsebara fiskenyttjanderätter som syftar till att minska överkapaciteten och förbättra de berörda aktörernas ekonomiska resultat och lönsamhet.

(40) Då överkapacitet är en av det främsta orsakerna till överfiske bör åtgärder vidtas för att anpassa unionens fiskeflotta till de tillgängliga resurserna. I detta sammanhang bör EHFF stödja inrättande, anpassning och förvaltning av de system för överlåtelsebara fiskenyttjanderätter som GFP infört som förvaltningsverktyg för att minska överkapaciteten.

(41) Det är av yttersta vikt att integrera miljöhänsyn i EHFF och stödja genomförandet av bevarandeåtgärder inom GFP, men dock med beaktande av de skilda villkor som råder i unionens olika vatten. Av detta skäl är det nödvändigt att utveckla en regionaliserad strategi för bevarandeåtgärder.

(42) I samma anda bör EHFF hjälpa till att minska fiskets inverkan på havsmiljön, särskilt genom att främja miljöinnovation, mer selektiva fiskeredskap och selektiv fiskeutrustning samt genom åtgärder för skydd och återuppbyggnad av den marina biologiska mångfalden och de marina ekosystemen.

(43) I linje med det förbud mot att kasta fångst överbord (utkast) som införts genom GFP, bör EHFF stödja investeringar ombord som syftar till att på bästa sätt utnyttja oönskad fisk som fångas och uppvärdera underutnyttjade delar av den fisk som fångas,. Med tanke på resursbristen bör EHFF, för att maximera värdet av fångad fisk, även stödja investeringar ombord som syftar till att öka det kommersiella värdet på fångad fisk.

(44) Mot bakgrund av fiskehamnarnas, landningsplatsernas och skyddshamnarnas stora betydelse bör EHFF stödja relevanta investeringar särskilt i syfte att öka energieffektiviteten, miljöskyddet, kvaliteten på landade produkter samt säkerhets- och arbetsvillkoren.

(45) Det är avgörande för unionen att uppnå en hållbar balans mellan de limniska resurserna och utnyttjandet av dem, Därför bör det, med vederbörlig hänsyn tagen till miljöpåverkan samtidigt som dessa näringsgrenar garanteras ekonomisk hållbarhet, införas lämpliga bestämmelser till stöd för inlandsfisket.

(46) I linje med kommissionens strategi för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket[12], GFP-målen och Europa 2020-strategin, bör EHFF stödja en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av vattenbruket.

(47) Vattenbruket bidrar till tillväxt och arbetstillfällen i kust- och landsbygdsområden. Det är därför avgörande att EHFF är tillgänglig för vattenbruksföretag, särskilt små och medelstora företag, och bidrar till att nya vattenbruksföretag kan etablera sig. Det är nödvändigt att stimulera innovation och företagaranda för att förbättra konkurrenskraften och de ekonomiska resultaten inom vattenbruket. EHFF bör därför stödja innovativa insatser och innovativ företagsutveckling särskilt inom annan produktion än livsmedelsproduktion och offshore-vattenbruk.

(48) Nya inkomstformer kombinerade med vattenbruksverksamhet har redan visat sitt mervärde inom företagsutvecklingen. Därför bör EHFF stödja dessa biverksamheter utanför vattenbruket som t.ex. sportfisketurism och utbildnings- eller miljöverksamhet.

(49) Ett annan viktig möjlighet för vattenbruksföretagen att öka sina inkomster är att öka höja produkternas värde genom att själva bearbeta och saluföra sina produkter, eller att införa nya arter med goda marknadsförutsättningar och därigenom diversifiera produktionen.

(50) Det är nödvändigt att identifiera de områden som bäst lämpar sig för utveckling av vattenbruket, både vad avser tillgång till vatten och utrymme, och EHFF bör stödja de nationella myndigheterna i deras strategiska val på nationell nivå.

(51) Det är också nödvändigt att investera i humankapital för att förbättra vattenbrukets konkurrensförmåga och ekonomiska resultat. Därför bör EHFF stödja livslångt lärande och nätverksbildning för att stimulera kunskapsspridning samt sörja för att det finns rådgivande tjänster som hjälper till att förbättra aktörernas prestanda och konkurrenskraft.

(52) För att främja ett miljömässigt hållbart vattenbruk bör EHFF stödja vattenbruksverksamhet som i hög grad respekterar miljön, omställning till miljöledningssystem, användning av revisionssystem och omställning till ekologiskt vattenbruk. I samma anda bör EHFF också stödja vattenbruk som tillhandahåller särskilda miljötjänster.

(53) Det är viktigt att skydda konsumenterna, och EHFF bör garantera adekvat stöd till odlarna för att hindra och dämpa de risker med avseende på allmänhetens hälsa och djurhälsan som vattenbruksodling kan skapa.

(54) Det finns en erkänd investeringsrisk förknippad med vattenbruksverksamhet, och EHFF bör bidra till företagssäkerheten genom att ge möjlighet till beståndsförsäkring och på så sätt säkra producenternas inkomster vid onormala produktionsförluster främst till följd av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, plötsliga förändringar i vattenkvaliteten, sjukdomar eller parasitangrepp och förstörda produktionsanläggningar.

(55) Med tanke på att den lokalt ledda strategin för lokal utveckling under en rad år har visat sig vara ändamålsenlig när det gäller att främja kustfiske- och landsbygdsområdenas utveckling, eftersom den tar full hänsyn till det sektorsövergripande behovet att skapa en inifrån kommande utveckling, bör stödet fortsätta att betalas ut och stärkas i framtiden.

(56) I områden som är beroende av fisket bör den lokalt ledda utvecklingen främja innovativa strategier som skapar tillväxt och arbetstillfällen, särskilt genom att höja fiskeriprodukternas värde och diversifiera den lokala ekonomin mot nya ekonomiska verksamhetsområden, t.ex. genom ”blå tillväxt” och inom de bredare havsnäringarna.

(57) En hållbar utveckling i fiskeberoende områden bör bidra till EU2020-målen att främja social delaktighet och insatser för att bekämpa fattigdom och att få igång innovation på lokal nivå samt till målet att uppnå territoriell sammanhållningen, en av Lissabonfördragets huvudprioriteringar.

(58) Den lokalt ledda utvecklingen bör genomföras genom en decentraliserad metod och lokala partnerskap med företrädare för allmänheten, den privata sektorn och civilsamhället, som speglar det lokala samhället på ett korrekt sätt. Det är de lokala aktörerna som är bäst lämpade att utarbeta och genomföra integrerade och sektorsövergripande lokala utvecklingsstrategier som fyller de lokala behoven i de fiskeriberoende områdena. För att garantera de lokala aktionsgruppernas representativitet är det viktigt att ingen enskild intressegrupp har mer än 49 % av rösträtten i de beslutsfattande organen.

(59) Nätverksbildning mellan lokala partnerskap är ett grundläggande inslag i denna strategi. Samarabete mellan de lokala partnerskapen är ett viktigt utvecklingsverktyg som bör möjliggöras genom EHFF.

(60) Stödet till de fiskeriberoende områdena genom EHFF bör samordnas med det stöd till lokal utveckling som erbjuds genom andra unionsfonder, och det bör täcka alla aspekter av utarbetandet/förberedandet och genomförandet av de lokala utvecklingsstrategierna och de lokala aktionsgruppernas insatser samt kostnaderna för informationsåtgärder och dynamiskt ledarskap i området och för att driva de lokala partnerskapen.

(61) För att garantera fiskeri- och vattenbruksnäringarnas överlevnad på en kraftigt konkurrensutsatt marknad bör det fastställas bestämmelser om beviljande av stöd för genomförande av [förordning (EU) nr [...] om den gemensamma organisationen av marknaderna för fiskeri- och vattenbruksprodukter][13] samt för saluföringsåtgärder och beredning som aktörerna själva utför för att ge sina fiskeri- och vattenbruksprodukter maximalt värde. Det är särskilt viktigt att främja insatser som integrerar produktion, beredning och saluföringsverksamhet längs hela distributionskedjan. Som en anpassningsåtgärd med avseende på den nya utkastpolitiken, bör EHFF också ge stöd för beredning av oönskade fångster.

(62) Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer bör prioriteras genom att de beviljas stöd. Lagringsstödet och stödet för produktions- och saluföringsplaner bör gradvis fasas ut eftersom dessa särskilda stödtyper har förlorat sitt intresse mot bakgrund av att unionens marknad för dessa produkter har fått en annan struktur och att starka producentorganisationer blir allt viktigare.

(63) Yrkesfiskarna inom det småskaliga kustfisket ställs inför en växande konkurrens och EHFF bör stödja företagarinitiativ från denna yrkesgrupp som går ut på att höja värdet på den fisk de fångar, särskilt initiativ som innebär att de själva utför beredning eller direkt saluför den fisk de fångat.

(64) Fiskeverksamheten i Europeiska unionens yttersta randområden ställs inför svårigheter, särskilt på grund av de extra kostnaderna för saluföringen av vissa fiskeriprodukter till följd av de särskilda nackdelar som erkänns genom artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(65) För att vissa fiskeriprodukter från Europeiska unionens yttersta randområden skulle kunna behålla sin konkurrenskraft jämfört med liknande produkter från andra regioner i unionen införde unionen år 1992 åtgärder för att kompensera för de anknutna extrakostnaderna inom fiskerisektorn. De åtgärder som gäller för perioden 2007–2013 fastställs i rådets förordning (EG) nr 791/2007[14]. Det är nödvändigt att fortsätta att bevilja stöd för att kompensera de extra kostnaderna för saluföringen av vissa fiskeriprodukter även efter den1 januari 2014.

(66) Med tanke på de olika saluföringsvillkor som råder i de yttersta randområden som berörs samt variationerna när det gäller fångster, bestånd och marknadsefterfrågan, är det lämpligt att låta de berörda medlemsstaterna fastställa vilka fiskeriprodukter som ska berättiga till kompensation, de respektive maximikvantiteterna för dessa produkter samt de olika kompensationsbeloppen inom ramen för det totala anslaget per medlemsstat.

(67) Medlemsstaterna bör ges tillåtelse att, inom ramen för det totala anslaget per medlemsstat, differentiera kvantiteterna av berörda fiskeriprodukter och förteckningen över dessa samt kompensationsbeloppet. De bör också ha rätt att anpassa sina kompensationsplaner, om detta motiveras av förändrade villkor.

(68) Medlemsstaterna bör fastställa kompensationsbeloppet till en nivå som på ett lämpligt sätt väger upp de extra kostnader som uppstår till följd av de särskilda nackdelar som präglar de yttersta randområdena, särskilt kostnaderna för transport av produkterna till den europeiska fastlandet. För att motverka överkompensation bör beloppet stå i proportion till de extra kostnader som stödet kompenserar för, och det får aldrig överstiga 100 % av kostnaderna för transport till det europeiska fastlandet och andra anknutna kostnader. Därför bör även andra typer av offentliga åtgärder som påverkar de extra kostnadernas storlek beaktas vid fastställandet av beloppet.

(69) Det är av avgörande betydelse att se till att medlemsstaterna och aktörerna har medel att utföra kontroller av hög kvalitet och därigenom kan säkra att den gemensamma fiskeripolitikens regler efterlevs och skapa förutsättningar för ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser. EHFF bör därför stödja medlemsstaterna och aktörerna i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1224/2009. Genom att bidra till att skapa en efterlevnadskultur kan detta stöd också bidra till hållbar tillväxt.

(70) Det stöd som beviljas medlemsstaterna på grundval av förordning (EG) nr 861/2006 för utgifter för genomförandet av kontrollsystemet bör mot bakgrund av tanken att det endast bör finnas en fond i framtiden beviljas via EHFF.

(71) Mot bakgrund av unionens politiska mål för kontroll och tillsyn förefaller det lämpligt att exakt fastställa under vilken minimitid som patrullfartyg, patrullflygplan och patrullhelikoptrar måste bedriva kontroll och tillsyn och att stödet från EHFF baseras på detta.

(72) Med tanke på hur viktigt det är med samarbete mellan medlemsstaterna på kontrollområdet bör det beviljas stöd från EHFF för detta.

(73) Det bör antas bestämmelser om stöd till datainsamling om fisket och hantering och användning av sådana data i enlighet med det fleråriga unionsprogrammet, särskilt stöd till nationella program och hantering och användning av data för vetenskapliga ändamål och för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. Det stöd som beviljas medlemsstaterna på grundval av förordning (EG) nr 861/2006 för utgifter för datainsamling om fisket och hantering och användning av sådana data bör mot bakgrund av tanken att det endast bör finnas en fond fortsättningsvis beviljas via EHFF.

(74) Det är också nödvändigt att stödja samarbetet mellan medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, samarbetet med tredjeländer avseende insamling av data inom ett och samma havsområde, samt samarbetet med relevanta internationella vetenskapliga organ.

(75) Syftet med den integrerade havspolitiken är att främja ett hållbart utnyttjande av haven och oceanerna och att åstadkomma ett samordnat, konsekvent och öppet beslutsfattande på de politikområden som berör oceanerna, haven, öarna, kustområdena, de yttre randområdena och havsnäringarna i enlighet med kommissionens meddelande En integrerad havspolitik för Europeiska unionen[15].

(76) Uttalanden från rådet, Europaparlamentet och regionkommittén[16] visar att det krävs fortsatt finansiering för genomförandet och den fortsatta utvecklingen av den integrerade havspolitiken för Europeiska unionen.

(77) EHFF bör stödja integrerad havsstyrning på alla nivåer, i synnerhet genom utbyte av goda metoder och genom utveckling och genomförande av havsområdesstrategier. Syftet med strategierna är att skapa en integrerad ram inom vilken man tar itu med utmaningar som rör de europeiska havsområdena och stärker samarbetet mellan berörda aktörer för att se till att unionens finansieringsinstrument och fonder utnyttjas optimalt och för att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen.

(78) EHFF bör också understödja vidareutveckling av verktyg som skapar synergieffekter mellan olika sektorer som har beröring med haven, oceanerna och kusterna. Detta gäller den integrerade havsövervakningen vars syfte är att förbättra realtidskunskapen om händelser till havs genom ett bättre och säkert informationsutbyte mellan olika sektorer. Emellertid får EHFF inte finansiera havsövervakning som omfattas av avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(79) För sammankopplingen av vissa sektorers informationssystem kan det krävas att sektorerna ifråga mobiliserar egna finansieringsmekanismer, vilket bör ske i enlighet med gällande regler och fördragets bestämmelser. Den fysiska planeringen i kust- och havsområden och den integrerade förvaltningen av kustområdena är av avgörande betydelse för utvecklingen av havs- och kustområden och bidrar till att målen för ekosystemsbaserad förvaltning kan uppnås och till att skapas förbindelser mellan land och hav. Dessa verktyg är också viktiga för att säkra att förvaltningen av de många användningsområden som finns för kusterna, haven och oceanerna resulterar i en hållbar ekonomisk utveckling och stimulerar till gränsöverskridande investeringar, medan genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi förväntas definiera inom vilka gränser den mänskliga verksamhet som påverkar havsmiljön kan bedrivas på ett hållbart sätt. Det är också nödvändigt att förbättra kunskaperna om den marina världen och stimulera till innovation genom att man underlättar insamling, återanvändning och spridning av data om oceanernas och havens tillstånd.

(80) EHFF bör också stödja hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning, innovation och konkurrenskraft inom de marina sektorerna och kustregionerna. Det är särskilt viktigt att man identifierar vilka rättsliga hinder och bristande kunskaper som hindrar tillväxten i nya och framväxande marina sektorer, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att främja investeringar i den teknisk innovation som behövs för att stärka den kommersiella potentialen för marina och maritima tillämpningar.

(81) EHFF bör komplettera och samverka med de befintliga och framtida finansieringsinstrument som unionen och medlemsstaterna gör tillgängliga på nationell och regional nivå för att främja skydd och hållbart utnyttjande av oceanerna. Haven och kusterna, för att främja ett mer effektivt samarbete mellan medlemsstaterna och deras kustregioner, inlandsregioner och yttre randområden, samt för att ta hänsyn till hur nationella och lokala projekt prioriteras och fortskrider. Fonden kopplas till andra unionspolitiska mål som har beröring med havspolitiken, som Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden och Horisont 2020-programmet för forskning och energipolitik.

(82) För att säkra att den gemensamma fiskeripolitikens mål uppnås globalt är unionen deltar unionen aktivt i många internationella organisationers arbete. Det är viktigt att unionen bidrar till den verksamhet som bedrivs av de organisationer vars syfte är att bevara och sörja för ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i det fria havet och i tredjeländers vatten. Det stöd som nu beviljas internationella organisationer på grundval av förordning (EG) nr 861/2006 bör mot bakgrund av tanken att det endast bör finnas en fond i framtiden beviljas via EHFF.

(83) För att förbättra styrningen inom den gemensamma fiskeripolitiken och för att se till att de regionala rådgivande nämnderna fungerar bra är det viktigt att nämnderna ges tillräckligt och permanent ekonomiskt stöd så att de kan bedriva sitt rådgivande arbete inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Det stöd som nu beviljas de regionala rådgivande nämnderna på grundval av förordning (EG) nr 861/2006 bör mot bakgrund av tanken att det endast bör finnas en fond i framtiden beviljas via EHFF

(84) EHFF bör i form av tekniskt stöd lämna stöd för förberedande, administrativt och tekniskt arbete samt stöd för informationsåtgärder, nätverksbyggande, utvärderingar, studier och erfarenhetsutbyte för att underlätta genomförandet av det operativa programmet och främja nydanande synsätt och metoder för ett enklare och mera öppet genomförande. Det tekniska stödet bör också omfatta inrättande av ett europeiskt nätverk för lokala aktionsgrupper för fiske, vars syfte bör vara att främja kapacitetsuppbyggnad, informationsspridning, erfarenhetsutbyte och samarbete mellan lokala partnerskap.

(85) I samband med de åtgärder som finansieras enligt denna förordning är det nödvändigt att skydda Europeiska unionens ekonomiska intressen genom att relevant lagstiftning om skydd av unionens ekonomiska intressen tillämpas korrekt och genom att medlemsstaterna och kommissionen gör lämpliga kontroller.

(86) [Förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] och de bestämmelser som antas i enlighet med den förordningen bör omfatta de bestämmelser i denna förordning som omfattas av delad förvaltning. I [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser][17] fastställs bestämmelser för delad förvaltning av unionens fonder med medlemsstaterna på grundval av principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering, samt bestämmelser om ackrediteringsorganens roll och budgetprinciper, vilka samtliga bör iakttas inom ramen för tillämpningen av den här förordningen.

(87) Mot bakgrund av vissa särdrag hos EHFF, särskilt fondens storlek, vilka åtgärder som finansieras, den nära kopplingen till den gemensamma fiskeripolitiken och andra relevanta faktorer, bör det i denna förordning föreskrivas hur vissa av de gemensamma bestämmelserna om delad förvaltning bör anpassas och kompletteras och vilka undantag som bör gälla. Om så krävs enligt bestämmelserna i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] bör förordningen om EHFF innehålla kompletterande bestämmelser till de gemensamma bestämmelserna.

(88) Mot bakgrund av hur viktigt det är att bevara de marina biologiska resurserna och att skydda fiskbestånden mot i synnerhet otillåtet fiske och i enlighet med de slutsatser som dras i grönboken om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken[18] bör inget stöd från EHFF beviljas de aktörer som inte iakttar den gemensamma fiskeripolitikens regler, som allvarligt äventyrar de berörda beståndens hållbarhet och därmed utgör ett allvarligt hot mot utnyttjandet av de levande marina biologiska resurserna i enlighet med principen om maximalt hållbart uttag, och som deltar i IUU-fiske. Unionsmedel får under inget skede från det att en insats väljs ut till det att den genomförs användas på ett sådant sätt att allmänhetens förtroende för åtgärderna för att bevara de marina biologiska resurserna undermineras.

(89) Medlemsstaterna bör anta lämpliga åtgärder för att garantera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar. Det bör därför utses en förvaltningsmyndighet, ett utbetalande organ och ett attesterande organ för varje operativt program och deras ansvarsområden bör fastställas. Ansvarsområdena bör huvudsakligen omfatta sunt ekonomiskt genomförande, organisation av utvärdering, attestering av utgifter, revision, och kontroll av att unionens lagstiftning iakttas. Regelbundna möten mellan kommissionen och berörda nationella myndigheter om övervakningen av stödet bör föreskrivas. När det gäller förvaltning och kontroll är det i synnerhet nödvändigt att fastställa hur varje medlemsstat ska säkra att systemen har införts och fungerar tillfredsställande.

(90) Under hela utgiftscykeln bör Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att fastställa påföljder vid behov.

(91) De belopp som medlemsstaterna återvinner till följd av oriktigheter bör förbli tillgängliga för den berörda medlemsstatens operativa program. Det bör antas bestämmelser om medlemsstaternas ekonomiska ansvar i de fall då det inte är möjligt att återvinna hela beloppet i samband med oriktigheter och kommissionen bör ges befogenhet att skydda unionsbudgetens intressen genom att låta medlemsstaterna bära ansvaret för de belopp som gått förlorade till följd av oriktigheter och som inte återkrävts inom rimliga tidsfrister.

(92) För att säkra ett gott samarbete och sprida kunskapen om unionens stödformer är det lämpligt att stödformerna ges största möjliga offentlighet. De myndigheter som förvaltar stödet bör ansvara för detta samt för att kommissionen hålls informerad om de åtgärder som vidtagits.

(93) Reglerna och förfarandena för åtaganden och utbetalningar bör förenklas så att ett regelbundet kontantflöde säkerställs. Ett förskott på 4 % av bidraget från EMFF torde kunna bidra till att påskynda genomförandet av det operativa programmet.

(94) För att säkra sund förvaltning av unionens medel är det nödvändigt att förbättra utgiftsprognoserna och genomförandet. Medlemsstaterna bör därför regelbundet skicka in prognoser om användningen av unionens medel till kommissionen och förseningar i verkställandet bör medföra att förskottet måste återbetalas och att medlen automatiskt återtas.

(95) Mot bakgrund av de specifika behov som gäller för den gemensamma fiskeripolitiken i enlighet med artiklarna 50 och 51 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] bör det fastställas bestämmelser som kompletterar reglerna om avbrott i betalningsfristen [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. Om en medlemsstat eller en aktör inte fullgör sina åtaganden enligt den gemensamma fiskeripolitiken eller om kommissionen har bevis för bristande efterlevnad bör kommissionen tillåtas att, som en försiktighetsåtgärd, avbryta utbetalningarna.

(96) Utöver denna möjlighet till avbrott och för att motverka att belopp betalas ut för icke-stödberättigande ändamål bör kommissionen tillåtas att tillfälligt ställa in utbetalningar som är kopplade till fall av bristande efterlevnad av reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken i enlighet med artiklarna 50 och 51 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].

(97) För att säkra att det finns en finansiell koppling mellan de godkända utbetalande organen och unionsbudgeten bör kommissionen årligen avsluta dessa organs räkenskaper. Beslutet om avslutande av de berörda räkenskaperna bör omfatta kontroll av att de är fullständiga, exakta och sanningsenliga, men inte huruvida utgifterna överensstämmer med unionslagstiftningen.

(98) Det operativa programmet bör övervakas och utvärderas så att dess kvalitet kan förbättras och så att det är möjligt att se vad programmet åstadkommit. Kommissionen bör ange ramar för gemensam övervakning och bedömning, varigenom det bland annat säkerställs att relevanta uppgifter görs tillgängliga i tid. I detta sammanhang bör en förteckning över indikatorer upprättas och kommissionen bör analysera EHFF:s inverkan i förhållande till särskilda mål.

(99) Ansvaret för övervakningen av programmet bör delas mellan förvaltningsmyndigheten och en övervakningskommitté som inrättas för ändamålet. Förvaltningsmyndighetens och övervakningskommitténs respektive ansvarsområden bör fastställas. I övervakningen av programmet bör ingå utarbetande av en årlig genomföranderapport som skickas in till kommissionen.

(100) För att göra informationen om finansieringsmöjligheter och stödmottagande projekt lättillgängligare och mer genomsynlig bör det i varje medlemsstat finnas en enda webbplats eller webbportal med information om operativa program, inklusive förteckningar över verksamhet som fått stöd inom varje operativt program. Informationen ska utformas på ett sådant sätt att den ger allmänheten en rimlig och konkret idé om hur programmet fungerar och om hur skattebetalarnas pengar används inom EHFF. Härutöver bör offentliggörandet av relevanta uppgifter också tjäna till att sprida kunskap om möjligheterna att söka unionsstöd. Däremot bör enskilda personers namn inte offentliggöras i enlighet med den grundläggande rättigheten till skydd av personuppgifter och i enlighet med domstolens dom i de förenade målen Schecke[19].

(101) För att komplettera och ändra vissa icke-väsentliga delar av denna förordning, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller en uppförandekod för de fall då bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler leder till en ansökan inte kan godkännas och avseende tidsfristen för ansökan, när det gäller att säkra proportionerliga förhandsvillkor, när det gäller att identifiera stödberättigande investeringar ombord som inte leder till ökningar av fiskefartygens fiskekapacitet, när det gäller en metod för att beräkna nettoinkomsterna vid innovation på miljöområdet, när det gäller att fastställa stödberättigande investeringar och kostnader för skydd och bevarande av skyddade marina områden, när det gäller att identifiera stödberättigande kostnader för investeringar i off-shore vattenbruk som inriktas på annan produktion än livsmedelsproduktion, när det gäller att fastställa innehållet i handlingsplaner för lokala utvecklingsstrategier, när det gäller att fastställa stödberättigande kostnader för det förberedande arbetet med lokala utvecklingsstrategier, när det gäller att fastställa stödberättigande kostnader inom ramen för de löpande kostnaderna och ledningskostnaderna inom de lokala utvecklingsstrategier, när det gäller de utbetalande organens skyldigheter, när det gäller att fastställa de attesterande organens uppgifter, när det gäller att förtydliga förfarandena för en tillfredsställande verifieringskedja, när det gäller att förtydliga medlemsstaternas skyldigheter vad gäller återkrav av felaktigt utbetalda stöd, när det gäller att identifiera fall av bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler som kan leda till att stöd dras in, när det gäller att fastställa de kriterier och den metod som ska tillämpas för schablonmässiga och extrapolerade finansiella korrigeringar och den förteckning över relevanta fall av bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler som kan leda till finansiella korrigeringar samt när det gäller kontroll- och utvärderingssystemets innehåll och struktur.

(102) Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(103) Kommissionen bör ges befogenhet att genom genomförandeakter anta beslut om den årliga fördelningen av anslagen, beslut om de operativa programmen och om ändringar av dessa, beslut om unionens prioriteringar när det gäller kontroll och tillsyn, beslut om godkännande av årliga arbetsplaner för datainsamling, beslut om bevis för bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler som leder till eventuellt avbrott i betalningsfristen, beslut om bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler som leder till inställda utbetalningar, beslut om inställda utbetalningar och om upphävande av beslut om inställda utbetalningar, beslut om finansiella korrigeringar och beslut om avslutande av räkenskaperna.

(104) För att garantera enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter när det gäller det operativa programmets format, de förfaranden som gäller för antagande av det operativa programmet, de förfaranden som gäller för antagande av den årliga arbetsplanen för datainsamling, den praktiskt tillämpningen av de procentsatser för stödnivån som anges i bilaga I, tidsfristen för inlämning av mellanliggande utgiftsdeklarationer, de utbetalande organens åligganden vad gäller kontroll och tillsyn, de attesterande organens särskilda uppgifter, regler för effektiv förvaltning och kontroll, regler för fastställande av vilka utbetalningar som ska ställas in, förfaranden för avbrott i betalningsfristen och för inställda utbetalningar, förfaranden för kommissionens kompletterande kontroller på plats, utformning för de årliga genomföranderapporterna, vilka faktorer som bör tas med i för- och efterhandsutvärderingarna samt utarbetande av tekniska inslag i marknadsföringsåtgärder. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[20].

(105) Mot bakgrund av att det är procedurbestämmelser som kommissionen ska anta genom de genomförandeakter som avses i ar 24, 98, 120 och 143 bör det rådgivande förfarandet tillämpas i samband därmed.

(106) För att säkra en smidig övergång från det system som införs genom förordning (EG) nr 1198/2006 till det system som införs genom denna förordning bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen avseende övergångsbestämmelser.

(107) Det nya stödsystem som införs genom denna förordning ersätter de stödordningar som införs genom förordning (EG) nr 1198/2006, rådets förordning (EG) nr 861/2006, Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för att stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik, förordning (EG) nr 1290/2005 (garantifonden), förordning (EG) nr 791/2007 och artikel 103 i förordning (EG) nr 1224/2009. Dessa förordningar och bestämmelser bör därför upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2014.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I MÅL

KAPITEL I Tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1 Syfte

I denna förordning fastställs hur unionen ska finansiera

(a)          den gemensamma fiskeripolitiken,

(b)          relevanta åtgärder avseende havsrätten,

(c)          hållbar utveckling av de fiskeberoende områdena och inlandsfiske, samt

(d)          den integrerade havspolitiken.

Artikel 2 Geografiskt tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på åtgärder som vidtas på unionens territorium om inget annat anges i denna förordning.

Artikel 3 Definitioner

1.           Vid tillämpningen av denna förordning, och utan att tillämpningen av punkt 2 påverkas, ska de definitioner gälla som avses i artikel 5 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken][21], artikel 5 [förordningen om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter], artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 och artikel 2 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser][22].

2.           I denna förordning gäller följande definitioner:

(1) en gemensam miljö för informationsutbyte (nedan kallad CISE): ett nätverk av decentraliserade system för utbyte av information mellan användare i olika sektorer i syfte att förbättra realtidskunskapen om händelser till havs.

(2) sektorsövergripande insatser: insatser som samtidigt gynnar flera olika sektorer och/eller sektorspolitiska mål i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som inte helt kan uppnås genom åtgärder inom de enskilda politikområdena.

(3) elektroniskt registrerings- och rapporteringssystem (nedan kallat ERS): ett system för elektronisk registrering och rapportering av uppgifter i enlighet med artiklarna 15, 24 och 63 i förordning (EG) nr 1224/2009.

(4) europeiska nätet för marin observation och datainsamling: ett nät som sammanför nationella program för havsobservation och datainsamling till en gemensam och tillgänglig EU-resurs.

(5) fiskeberoendeområde: ett område med havs- eller sjöstrand, med dammar eller med en flodmynning och som har en betydande sysselsättningsnivå inom fiske eller vattenbruk och som utpekats som ett sådant av medlemsstaten.

(6) fiskare: varje person som bedriver yrkesmässigt fiske, av det slag som erkänns av medlemsstaten, ombord på ett fartyg för yrkesmässigt fiske, eller som yrkesmässigt men utan fartyg skördar marina organismer, på ett sätt som erkänns av medlemsstaten.

(7) den integrerade havspolitiken: en unionspolitik med vilken syftet är att främja ett samordnat och koherent beslutsfattande i syfte att så mycket som möjligt främja hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt och social sammanhållning för medlemsstaterna, i synnerhet när det gäller kustområdena, öarna och de yttersta randområdena i unionen, samt när det gäller havsnäringarna, genom konsekvent havspolitik och relevant internationellt samarbete.

(8) integrerad havsövervakning: ett EU-initiativ vars syfte är att göra den övervakningsverksamhet som bedrivs i EU:s vatten mer effektiv och ändamålsenlig genom informationsutbyte och samarbete över sektors- och statsgränserna.

(9) oriktighet: en oegentlighet enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets förordning 2988/95.

(10) inlandsfiske: fiske som bedrivs i kommersiellt syfte av fartyg som uteslutande fiskar i inlandsvatten eller fiske som bedrivs med hjälp av andra anordningar som används vid isfiske.

(11) integrerad förvaltning av kustområden: de strategier och åtgärder som definieras i Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 30 maj 2002 om genomförandet av en integrerad förvaltning av kustområden i Europa[23].

(12) integrerad havsstyrning: samordnad förvaltning av EU:s samtliga sektorspolitiker för oceanerna, haven och kustområdena.

(13) marina regioner: de geografiska områden som fastställs i bilaga I till rådets beslut 2004/585/EG och de områden som fastställts av de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna.

(14) fysisk planering i kust- och havsområden: en process där offentliga myndigheter analyserar och fördelar den rumsliga och tidsmässiga utbredningen av mänsklig verksamhet i havsområden för att uppnå ekologiska, ekonomiska och sociala mål.

(15) åtgärd: ett antal insatser.

(16) offentliga utgifter: alla offentliga bidrag till finansiering av insatser, oavsett om pengarna kommer från medlemsstatens, regionala eller lokala myndigheters eller Europeiska unionens budget samt andra liknande utgifter. Alla bidrag till finansiering av insatser från ett offentligrättsligt organs budget eller från budgeten för en sammanslutning av en eller flera regionala eller lokala myndigheter eller ett eller flera offentligrättsliga organ i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster[24] ska betraktas som offentliga bidrag.

(17) havsområdesstrategi: en strukturerad ram för samarbete avseende ett visst geografiskt område, vilken utarbetas av EU-institutionerna, medlemsstaterna, regionerna eller eventuella tredje länder som delar ett havsområde. I strategin tas hänsyn till havsområdets geografiska, klimatmässiga, ekonomiska och politiska särdrag.

(18) småskaligt kustfiske: fiske som bedrivs av fiskefartyg med en total längd på under tolv meter och som inte använder släpredskap enligt förteckningen i tabell 3 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 av den 30 december 2003 om registret över unionens fiskeflotta[25].

(19) fartyg som uteslutande fiskar i inlandsvatten: fartyg som bedriver kommersiellt fiske men enbart i inlandsvatten och som inte finns upptagna i registret över unionens fiskeflotta.

AVDELNING II ALLMÄN RAM

KAPITEL I Inrättande av Europeiska havs- och fiskerifonden och fondens mål

Artikel 4 Inrättande

Härmed inrättas Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

Artikel 5 Mål

EHFF ska bidra till att följande mål uppfylls:

(a) Hållbart och konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk.

(b) Utveckling och genomförande av unionens integrerade havspolitik på ett sätt som kompletterar sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken.

(c) Balanserad och öppen territoriell utveckling i de fiskeberoende områdena.

(d) Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler.

Artikel 6 Unionens prioriterade mål

Genom de mål som fastställs för EHFF ska fonden bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Fondens mål ska uppnås genom följande sex prioriterade mål för unionen, vilka bygger på de tematiska målen i den gemensamma strategiska ramen:

(1)          Fler arbetstillfällen och territoriell sammanhållning genom följande mål:

(a) Främjande av ekonomisk tillväxt, social delaktighet, nya arbetstillfällen och arbetskraftsrörlighet i de kust- och inlandssamhällen som är beroende av fisket och vattenbruket.

(b) Diversifiering av fiskeverksamhet till andra näringar inom den marina ekonomin och tillväxt för den marina ekonomin, inbegripet åtgärder för att begränsa klimatförändringar.

(2)          Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske genom fokusering på följande områden:

(a) Stöd till stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring.

(b) Bättre konkurrenskraft och lönsamhet för fisket, särskilt för det småskaliga kustfisket och bättre säkerhets- och arbetsförhållanden.

(c) Utveckling av nya yrkeskunskaper och livslångt lärande.

(d) En bättre marknadsordning för fiskeriprodukter.

(3)          Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk genom fokusering på följande områden:

(a) Stöd till stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring.

(b) Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för vattenbruket, särskilt för små och medelstora företag.

(c) Utveckling av nya yrkeskunskaper och livslångt lärande.

(d) En bättre marknadsordning för vattenbruksprodukter.

(4)          Främjande av ett hållbart och resurseffektivt fiske genom fokusering på följande områden:

(a) Minskning av fiskets påverkan på havsmiljön.

(b) Skydd och återställande av den marina biologiska mångfalden och de marina ekosystemen, samt av de tjänster de tillhandahåller.

(5)          Främjande av ett hållbart och resurseffektivt vattenbruk genom fokusering på följande områden:

(a) Främjande av de ekosystem som utnyttjas av vattenbruket samt av ett resurseffektivt vattenbruk.

(b) Främjande av ett vattenbruk med höga nivåer av miljöskydd, djurskydd, skydd av djur- och folkhälsan och säkerhet.

(6)          Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler genom

(a) tillgång till vetenskapliga rön och uppgiftsinsamling,

(b) stöd till kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell kapacitet och mer effektiv offentlig förvaltning.

KAPITEL II Delad förvaltning och direktförvaltning

Artikel 7 Delad förvaltning och direktförvaltning

1.           De åtgärder som omfattas av avdelning V och tekniskt stöd enligt artikel 92 ska finansieras av EHFF i enlighet med principen om delad förvaltning mellan medlemsstaterna och unionen och i enlighet med de gemensamma regler som fastställs i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser][26].

2.           De åtgärder som omfattas av avdelning VI, med undantag för tekniskt stöd enligt artikel 92, ska finansieras av EHFF i enlighet med principen om direktförvaltning.

KAPITEL III Allmänna principer för stöd inom ramen för den delade förvaltningen

Artikel 8 Statligt stöd

1.           Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i denna artikel ska artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljar företag inom fiske och vattenbruk.

2.           Artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget ska inte tillämpas på stöd som medlemsstaterna, inom tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget, beviljar i enlighet med och i överensstämmelse med denna förordning.

3.           Nationella bestämmelser om statligt stöd som går utöver bestämmelserna i denna förordning när det gäller ekonomiska bidrag enligt punkt 2, ska ses som en helhet i enlighet med punkt 1.

Artikel 9 Partnerskap

Genom undantag från artikel 5.4 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska kommissionen minst två gånger om året under programperioden samråda om genomförandet av stödet från EHFF med de organisationer som företräder partnerna på unionsnivå.

Artikel 10 Samordning

Utöver de principer som anges i artikel 4 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska kommissionen och medlemsstaterna säkra att det stöd som beviljas via EHFF är samordnat med och kompletterar det stöd som beviljas via andra unionspolitiska områden och via andra finansieringsinstrument, inbegripet förordning (EU) nr [om ett ramprogram för miljöåtgärder och åtgärder mot klimatförändringarna (ramprogrammet för Life)[27] och de åtgärder som vidtas inom ramen för unionens yttre åtgärder. Samordningen mellan stödet via EHFF och stödet från ramprogrammet för Life ska åstadkommas genom att finansieringen inriktas på verksamhet som kompletterar de integrerade projekt som finansieras via ramprogrammet för Life och genom att man främjar användningen av lösningar, metoder och tillvägagångssätt som visat sig lämpliga inom ramprogrammet för Life.

Artikel 11 Förhandsvillkor

De förhandsvillkor som avses i bilaga III till denna förordning ska gälla för EHFF.

KAPITEL IV Krav för ansökningar och stödberättigande insatser

Artikel 12 Krav för ansökningar

1.           Ansökningar från följande aktörer får inte komma ifråga för stöd från EHFF under en viss tidsperiod:

(a) Aktörer som har begått en allvarlig överträdelse enligt artikel 42 i förordning (EG) nr 1005/2008 eller enligt artikel 90.1 i förordning (EG) nr 1224/2009.

(b) Aktörer som är inblandade i drift eller förvaltning av fiskefartyg som är upptagna i EU:s förteckning över IUU-fartyg enligt artikel 40.3 i förordning (EG) nr 1005/2008, eller som äger ett sådant fartyg.

(c) Aktörer som begått andra former av överträdelser av den gemensamma fiskeripolitikens regelverk, vilka innebär en allvarlig risk för de berörda beståndens hållbarhet.

2.           Ansökningar som lämnas in av aktörer som begått överträdelser av bestämmelserna för EFF eller EHFF ska inte få komma ifråga under en viss tidsperiod.

3.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på

(a) fastställandet av de tidsperioder som avses i punkterna 1 och 2; tidsperiodernas längd ska vara i proportion till hur allvarlig överträdelsen var eller till hur många gånger överträdelsen eller den bristande överensstämmelsen upprepats,

(b) fastställandet av relevanta start- och slutdatum för de perioder som avses i punkt 1,

(c) fastställandet av vilka andra former av överträdelser som innebär en allvarlig risk för de berörda beståndens hållbarhet enligt punkt 1 c.

4.           Medlemsstaterna ska kräva att de aktörer som lämnar in en ansökan inom ramen för EHFF till förvaltningsmyndigheten lämnar in en undertecknad förklaring om att de uppfyller de krav som anges i punkt 1 och om att de inte har begått någon överträdelse inom ramen för EFF eller EHFF enligt punkt 2. Medlemsstaterna ska kontrollera att förklaringen är sanningsenlig innan de godkänner insatsen.

5.           Kommissionen ska i enlighet med artikel 150 anta delegerade akter om delegering av uppgiften att inrätta ett system för utbyte av information om överträdelser mellan medlemsstaterna.

Artikel 13 Icke-stödberättigande insatser

Följande insatser får inte komma ifråga för stöd från EHFF:

(a) Åtgärder som ökar ett fartygs fiskekapacitet.

(b) Byggnation av nya fiskefartyg, åtgärder för att ta fiskefartyg ur bruk och import av fiskefartyg.

(c) Tillfälligt upphörande med fiskeverksamhet.

(d) Experimentellt fiske.

(e) Överföring av äganderätten till ett företag.

(f) Direkt utsättning, utom om detta är uttryckligen avsett som en bevarandeåtgärd enligt en unionsrättsakt eller görs i vetenskapligt syfte.

AVDELNING III BUDGETRAM

Artikel 14 Budgetgenomförandet

1.           Den unionsbudget som tilldelas EHFF enligt avdelning V ska genomföras inom ramen för den delade förvaltningen enligt artikel 4 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser].

2.           Den unionsbudget som tilldelas EHFF enligt avdelning VI ska genomföras direkt av kommissionen i enlighet med artikel 55.1 a i [den nya budgetförordningen].

3.           Kommissionen ska stryka hela eller delar av budgetåtagandet för direktförvaltning i enlighet med [den nya budgetförordningen] och i enlighet med artikel 147 i denna förordning.

4.           Principen om en sund ekonomisk förvaltning ska tillämpas i enlighet med artiklarna 27 och 50 i [den nya budgetförordningen].

Artikel 15 Budgetresurser för den delade förvaltningen

1.           De medel som under perioden 2014–2020 finns tillgängliga för åtaganden från EHFF för delad förvaltning ska uppgå till 5 520 000 000 euro i löpande priser i enlighet med den årliga fördelning som anges i bilaga II.

2.           Av de medel som anges i punkt 1 ska 4 535 000 000 euro avsättas för hållbar utveckling på områdena fiske, vattenbruk och fiskeberoende områden enligt kapitlen I, II och III i avdelning V.

3.           Av de medel som anges i punkt 1 ska 477 000 000 euro avsättas för kontroll- och tillsynsåtgärder enligt artikel 78.

4.           Av de medel som anges i punkt 1 ska 358 000 000 euro avsättas för åtgärder för datainsamling enligt artikel 79.

5.           De medel som avsätts för de yttre randområdena enligt avdelning V kapitel V får inte överskrida följande belopp per år:

– 4 300 000 euro för Azorerna och Madeira.

– 5 800 000 euro för Kanarieöarna.

– 4 900 000 för Franska Guyana och Réunion.

6.           Av de medel som anges i punkt 1 ska 45 000 000 euro avsättas för lagringsstöd enligt artikel 72 under perioden 2014–2018.

Artikel 16 Budgetresurser för direktförvaltningen

Ett belopp på 1 047 000 000 euro från EHFF ska avsättas för direktförvaltningsåtgärder enligt avdelning VI kapitlen I och II. I det beloppet ska ingå tekniskt stöd enligt artikel 91.

Artikel 17 Fördelning av medel för delad förvaltning

1.           De resurser som finns tillgängliga för åtaganden från medlemsstaterna i enlighet med artikel 15.2–6 under perioden 2014–2020 såsom anges i tabellen i bilaga II ska fastställas på grundval av följande objektiva kriterier:

(a) När det gäller avdelning V:

(i)      Antalet sysselsatta inom fiske och vattenbruk.

(ii)      Produktionsnivån inom fiske och vattenbruk.

(iii)     Andelen fartyg för småskaligt kustfiske i fiskeflottan.

(b) När det gäller artikel 78 och 79:

(i)      En uppskattning av omfattningen på den berörda medlemsstatens kontrolluppgifter, beräknat utifrån den nationella fiskeflottans storlek, antalet landningar och värdet av importen från tredjeland.

(ii)      Tillgängliga kontrollresurser i förhållande till den uppskattade omfattningen på medlemsstatens kontrolluppgifter; de tillgängliga resurserna ska uppskattas på grundval av antalet kontroller till havs och antalet landningsinspektioner.

(iii)     En uppskattning av omfattningen på den berörda medlemsstatens datainsamlingsuppgifter, beräknat utifrån den nationella fiskeflottans storlek, antalet landningar, andelen vetenskaplig övervakningsverksamhet till havs och antalet undersökningar som medlemsstaten deltar i.

(iv)     Tillgängliga datainsamlingsresurser jämfört med omfattningen på medlemsstatens datainsamlingsuppgifter, varvid de tillgängliga resurserna ska beräknas preliminärt på grundval av antalet observatörer till havs och de tekniska resurser som behövs för genomförandet av det nationella provtagningsprogrammet för datainsamling.

(c) Den historiska tilldelningen enligt rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och den historiska förbrukningen enligt rådets förordning (EG) nr 861/2006 ska gälla för samtliga åtgärder.

2.           Kommissionen ska genom en genomförandeakt fatta beslut om den årliga fördelningen av medel per medlemsstat.

AVDELNING IV PROGRAMPLANERING

KAPITEL I Programplanering för åtgärder som finansieras inom den delade förvaltningen

Artikel 18 Utformning av de operativa programmen

1.           Varje medlemsstat ska utarbeta ett operativt program för genomförandet av de unionsprioriteringar som samfinansieras genom EHFF.

2.           Medlemsstaterna ska utarbeta de operativa programmen i nära samarbete med de partner som avses i artikel 5 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. Samråd om förberedande handlingar ska organiseras på ett sådant sätt att partnerna har möjlighet att gå igenom handlingarna.

3.           För den del av det operativa programmen som avses i artikel 20.1 n ska kommissionen genom en genomförandeakt, senast den 31 maj 2013, fastställa unionens prioriteringar för kontroll och tillsyn.

4.           Den del av det operativa programmet som avses i artikel 20.1 o och som avser den del av det fleråriga programmet som avses i artikel 37.5 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] ska för år 2014 lämnas in senast den 31 oktober 2013.

Artikel 19 Vägledande principer för det operativa programmet

I samband med att medlemsstaterna utarbetar sina operativa program ska de ta hänsyn till följande vägledande principer:

(a) Programmet ska innehålla en lämplig kombination av åtgärder i förhållande till var och en av unionens prioriteringar, varvid åtgärderna ska bygga på förhandsutvärderingen och en analys av starka och svaga sidor, möjligheter och hot (nedan kallad SWOT-analysen).

(b) Programmet ska innehålla en lämplig strategi för innovation och för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

(c) Programmet ska innehålla lämpliga åtgärder för att förenkla och underlätta programmets genomförande.

(d) I tillämpliga fall, ska de åtgärder som vidtas i enlighet med unionens prioriteringar för EHFF enligt artikel 6.3 och 6.5 i denna förordning vara förenliga med den nationella fleråriga strategiska planen för vattenbruket enligt artikel 43 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].

Artikel 20 Det operativa programmets innehåll

1.           Utöver de faktorer som anges i artikel 24 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska det operativa programmet innehålla följande:

(a) En förhandsutvärdering enligt artikel 48 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser].

(b) En SWOT-analys av situationen och en förteckning över vilka behov som måste tillgodoses i det geografiska område som programmet omfattar.

Analysen ska utgå ifrån unionens prioriteringar. Särskilda behov när det gäller att mildra effekterna av klimatförändringarna och anpassning till dessa och när det gäller att främja innovation ska bedömas i förhållande till unionens prioriteringar på ett sådant sätt att det är möjligt att nå fram till relevanta lösningar i förhållande till de båda prioriteringarna. En sammanfattning av situationen med uppgift om starka och svaga sidor på de politikområden som berättigar till stöd.

(c) Bevis för att en lämplig strategi för innovation, miljö, med hänsyn tagen till de särskilda behov som gäller för Natura 2000-områdena, och för begränsning av och anpassning till klimatförändringar ingår i programmet.

(d) En bedömning av förhandsvillkoren, och vid behov, av de åtgärder som avses i artikel 17.4 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] av de delmål som fastställts med avseende på artikel 19 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser].

(e) En förteckning över utvalda åtgärder, uppställt efter unionsprioritering.

(f) En beskrivning av urvalskriterierna för projekt.

(g) En beskrivning av urvalskriterierna för lokala utvecklingsstrategier enligt kapitel III i avdelning V.

(h) Tydliga uppgifter om vilka åtgärder enligt kapitel III i avdelning V som kan vidtas kollektivt och som därför kan beviljas en högre stödnivå enligt artikel 95.3.

(i) En behovsanalys med avseende på övervaknings- och utvärderingskraven och den utvärderingsplan som avses i artikel 49 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. Medlemsstaterna ska tillhandahålla tillräckliga resurser och kapacitetsuppbyggnad så att de identifierade behoven kan tillgodoses.

(j) En finansieringsplan som ska utarbetas i enlighet med artiklarna 18 och 20 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] och i enlighet med det kommissionsbeslut som avses i artikel 17.3. Finansieringsplanen ska innehålla

(i)      en tabell över det sammanlagda EHFF-bidrag som planeras för varje år.

(ii)      en tabell över tillämpliga EHFF-resurser och samfinansieringssatser för de mål för unionsprioriteringarna enligt artikel 6 och för det tekniska stödet. Om tillämpligt ska tabellen innehålla separata uppgifter om EHFF-resurserna och om de samfinansieringssatser som gäller genom undantag från den allmänna regeln i artikel 94.1 för det stöd som avses i artiklarna 72, 73, 78.2 a–d och f–j, 78.2 e och 79.

(k) Uppgifter om hur det operativa programmet är förenligt med åtgärder som finansieras genom andra GSR-fonder eller ramprogrammet för Life.

(l) En redogörelse för hur programmet ska genomföras, inklusive

(i)      alla de myndigheter som medlemsstaten har utsett i enlighet med artikel 107 och, för kännedom, en sammanfattande beskrivning av förvaltnings- och kontrollstrukturen,

(ii)      en beskrivning av övervaknings- och utvärderingsförfarandena, samt av övervakningskommitténs sammansättning,

(iii)     de bestämmelser som säkrar att programmet ges offentlighet i enlighet med artikel 143.

(m) Uppgift om de partner som utsetts enligt artikel 5 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] och resultaten av samråden med partnerna.

(n) För syftet att öka efterlevnaden genom kontroll i enlighet med artikel 6.6 och artikel 18.3 ska det operativa programmet innehålla följande:

(i)      En förteckning över de organ som genomför systemet för kontroll, inspektion och tillsyn och en kort beskrivning över vilka personalresurser och ekonomiska resurser som dessa förfogar över för fiskerikontroll, inspektion och tillsyn och vilken utrustning som dessa förfogar över för fiskerikontroll, inspektion och tillsyn, särskilt antalet fartyg, flygplan och helikoptrar.

(ii)      Övergripande mål för de kontrollåtgärder som ska genomföras med hjälp av de gemensamma indikatorer som fastställs i enlighet med artikel 133.

(iii)     Specifika mål som ska uppnås i enlighet med unionens prioriteringar enligt artikel 6 med uppgift om hur många enheter ur varje utgiftskategori som ska köpas in under hela programperioden.

(o) För datainsamlingen med avseende på hållbar fiskeriförvaltning enligt artiklarna 6.6 och 18.4 och i enlighet med det fleråriga unionsprogrammet enligt artikel 37.5 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken]ska det operativa programmet innehålla följande:

(i)      En beskrivning av vilken datainsamling som krävs för följande:

– En utvärdering av fiskesektorn (med biologiska, ekonomiska och tvärgående variabler samt vetenskapliga undersökningar till havs).

– En utvärdering av vattenbrukets och beredningsindustrin ekonomiska situation.

– En utvärdering av fiskerisektorns effekter på ekosystemet.

(ii)      En beskrivning av metoder för datalagring, datahantering och dataanvändning.

(iii)     Bevis för att sund ekonomisk och administrativ förvaltning av insamlade data kan säkras.

Denna del av det operativa programmet ska kompletteras genom artikel 23.

2.           Det operativa programmet ska innehålla metoder för beräkning av förenklade kostnader, extrakostnader och inkomstbortfall enligt artikel 103, metod för beräkning av ersättning enligt de relevanta kriterier som fastställts för var och en av de verksamheter som bedrivs i enlighet med artikel 38.1.

3.           Det operativa programmet ska dessutom innehålla en beskrivning över vilka särskilda åtgärder som det innehåller i syfte att främja lika möjligheter och förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, samt i syfte att säkra att jämställdhetsperspektivet integreras både på program- och insatsnivå.

4.           Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta regler för hur de faktorer som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska presenteras i de operativa programmen. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 151.

Artikel 21 Godkännande av det operativa programmet

1.           Utöver vad som anges i bestämmelserna i artikel 25 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska kommissionen bedöma huruvida de operativa programmen är förenliga med denna förordning och i vilken mån de faktiskt bidrar till unionens prioriteringar för EHFF enligt artikel 6 och mot bakgrund av förhandsutvärderingarna.

2.           Kommissionen ska godkänna de operativa programmen genom genomförandeakter.

Artikel 22 Ändringar av de operativa programmen

1.           Kommissionen ska godkänna ändringar av de operativa programmen genom genomförandeakter.

2.           Mot bakgrund av den föränderliga tekniska utvecklingen inom kontrollverksamheten får det avsnitt av det operativa programmet som avses i artikel 20.1 n ändras vartannat år och första gången med verkan från och med den 1 januari 2015.

För detta ändamål ska kommissionen, genom en genomförandeakt, fatta ett beslut i vilket det anges på vilket sätt unionens prioriteringar med avseende på kontroll och tillsyn enligt artikel 18.3 har förändrats och vilka åtgärder som bör prioriteras.

Mot bakgrund av de nya prioriteringar som fastställs i det beslut som avses i andra stycket i denna punkt ska medlemsstaterna, senast den 31 oktober året före det aktuella genomförandeåret, inkomma till kommissionen med ändringar av de operativa programmen.

3.           I enlighet med proportionalitetsprincipen ska de ändringar av programmen som avses i punkt 2 omfattas av ett förenklat förfarande som antas i enlighet med artikel 24.

Artikel 23 Årlig arbetsplan för datainsamling

1.           För tillämpningen av artikel 20.1 o ska medlemsstaterna lämna in en årlig arbetsplan till kommissionen senast den 31 oktober varje år. De årliga arbetsplanerna ska innehålla en beskrivning av vilka förfaranden och metoder som ska användas för insamling och analys av data och för bedömningen av graden av och precision.

2.           Medlemsstaterna ska skicka in sina årliga arbetsplaner på elektronisk väg.

3.           Kommissionen ska senast den 31 december varje år, genom genomförandeakter, godkänna de årliga arbetsplanerna.

4.           Den första årliga arbetsplanen ska omfatta verksamhet under 2014 och ska lämnas in till kommissionen senast den 31 oktober 2013.

Artikel 24 Regler angående förfaranden och tidsplaner

1.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta regler om förfaranden, utformning och tidsplaner för följande:

– Godkännandet av de operativa programmen.

– Inlämnande och godkännande av förslag om ändring av operativa program, även avseende ikraftträdandet och inlämningsfrekvens under programperioden.

– Inlämnande och godkännande av förslag om ändringar enligt artikel 22.2.

– Inlämnande av årliga arbetsplaner för datainsamling.

Förfarandena och tidsplanerna ska förenklas i de fall då ändringarna av de operativa programmen avser

(a) en överföring av medel mellan unionsprioriteringar,

(b) införande och strykning av åtgärder eller typer av insatser,

(c) ändringar i beskrivningarna av åtgärder, även ändringar av villkoren för stödberättigande,

(d) ändringar enligt artikel 22.2 och ytterligare ändringar av det avsnitt av ett program som avses i artikel 20.1 n.

För att komma ifråga för det förenklade förfarandet får de ändringar som avses i leden a och b inte överskrida 5 % av det belopp som avsatts för unionsprioriteringen och 10 % av det belopp som avsatts för varje åtgärd.

2.           Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 151.2.

KAPITEL II Programplanering för åtgärder som finansieras genom direktförvaltning

Artikel 25 Årliga arbetsplaner

1.           För genomförandet av kapitlen I och II och av artikel 92 ska kommissionen, genom genomförandeakter, anta årliga arbetsplaner i enlighet med de mål som anges i de kapitlen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3.

2.           I den årliga arbetsplanen ska anges vilka syften planen har, vilka resultat som förväntas, genomförandemetoden och det sammanlagda beloppet. Arbetsplanen ska också innehålla en beskrivning av de verksamheter som ska finansieras, preliminär uppgift om vilket belopp som avsätts för varje verksamhet, en preliminär tidsplan för genomförandet samt information om genomförandet. När det gäller bidrag ska det anges vilka prioriteringar och utvärderingskriterier som gäller och den högsta samfinansieringssatsen.

AVDELNING V ÅTGÄRDER SOM FINANSIERAS INOM RAMEN FÖR DEN DELADE FÖRVALTNINGEN

KAPITEL I Hållbar utveckling för fisket

Artikel 26 Särskilda mål

Stöd enligt detta kapitel ska bidra till att uppnå de prioriteringar för unionen som anges i artikel 6.2 och 6.4.

Artikel 27 Allmänna villkor

1.           Ägaren till ett fiskefartyg som beviljats stöd enligt artiklarna 32.1 b, 36, 39.1a eller 40.2 i denna förordning får inte överföra fartyget till ett tredjeland, dvs. utanför unionen under minst fem år efter den dag då stödet faktiskt betalas ut till stödmottagaren.

2.           Driftskostnader är inte stödberättigande utom i de fall detta anges uttryckligen i detta kapitel.

Artikel 28 Innovation

1.           För att stimulera till innovation inom fisket får EHFF bevilja stöd till projekt som syftar till att utveckla eller introducera nya eller avsevärt förbättrade produkter, nya eller förbättrade processer samt nya eller förbättrade förvaltnings- och organisationssystem.

2.           De insatser som finansieras enligt denna artikel ska genomföras i samarbete med ett vetenskapligt eller tekniskt organ som ska ha godkänts av medlemsstaten och som ska kontrollera insatsernas resultat.

3.           Resultaten av de insatser som finansieras enligt denna artikel ska offentliggöras av medlemsstaten på lämpligt sätt i enlighet med artikel 143.

Artikel 29 Rådgivning

1.           För att förbättra aktörernas allmänna prestanda och konkurrenskraft får EHFF bevilja stöd för

(a) genomförbarhetsstudier som bedömer bärkraftigheten för projekt som potentiellt kan komma i fråga för stöd enligt detta kapitel, och

(b) professionell rådgivning om affärs- och marknadsföringsstrategier.

2.           De genomförbarhetsstudier och den rådgivning som avses i punkt 1 a och b ska tillhandahållas av erkända vetenskapliga och tekniska organ som har den rådgivningskompetens som krävs i enlighet med de enskilda medlemsstaternas nationella lagar.

3.           Det stöd som avses i punkt1 ska beviljas de aktörer eller yrkesfiskarorganisationer, som är erkända av medlemsstaten och som har beställt den genomförbarhetsstudie om avses i punkt 1.

4.           Medlemsstaterna ska säkra att de insatser som ska finansieras genom denna artikel väljs ut genom ett accelererat förfarande.

5.           Det stöd som avses i punkt 1 ska betalas ut i form av en klumpsumma på högst 3 000 euro. Begränsningen ska inte gälla i de fall stödmottagaren är en yrkesfiskarorganisation.

Artikel 30 Partnerskap mellan vetenskapsmän och yrkesfiskare

1.           För att främja kunskapsutbyte mellan vetenskapsmän och yrkesfiskare får EHFF bevilja stöd till

(a) skapandet av ett nätverk bestående av ett eller flera oberoende vetenskapliga organ och en eller flera yrkesfiskarorganisationer, och

(b) den verksamhet som bedrivs av det nätverk som avses i led a.

2.           I den verksamhet som avses i punkt 1 b får ingå datainsamling, undersökningar, kunskapsspridning och goda metoder.

3.           Det stöd som avses i punkt 1 får beviljas offentligrättsliga organ, yrkesfiskare, yrkesfiskarorganisationer och icke-statliga organisationer som är erkända av medlemsstaten eller av lokala aktionsgrupper för fiske enligt artikel 62.

Artikel 31 Främjande av humankapital och social dialog

1.           För att främja humankapital och social dialog får EHFF bevilja stöd för

(a) livslångt lärande, spridning av vetenskapligt vetande och innovativa förfaranden och förvärv av nya yrkeskunskaper, särskilt med koppling till hållbar förvaltning av de marina ekosystemen, verksamhet inom havsnäringen, innovation och entreprenörskap.

(b) nätverksbyggande och utbyte av erfarenheter och bra metoder mellan olika aktörer, inbegripet mellan organisationer som främjar jämställdhet mellan män och kvinnor,

(c) främjande av en social dialog på nationell, regional och lokal nivå, i vilken yrkesfiskarna och andra berörda aktörer ingår.

2.           Det stöd som avses i punkt får också beviljas egenföretagande yrkesfiskares make/maka eller livspartner som erkänns i nationell lagstiftning, som inte är anställda eller delägare och som i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning regelmässigt deltar i den egenföretagande yrkesfiskarens verksamhet eller är medhjälpare.

Artikel 32 Främjande av diversifiering och nya arbetstillfällen

1.           För att främja diversifiering och nya arbetstillfällen utanför fiskets ram får EHFF bevilja stöd för

(a) nyetablering av företag utanför fiskets ram,

(b) anpassning i efterhand av fiskefartyg för småskaligt kustfiske så att de kan användas för verksamhet utanför fiskets ram.

2.           Stöd enligt punkt 1 a ska beviljas yrkesfiskare som

(a) lämnar in en affärsplan för hur de vill utveckla sin nya verksamhet,

(b) har de nödvändiga yrkeskunskaperna, vilka kan förvärvas genom de åtgärder som finansieras enligt artikel 31.1 a.

3.           Stöd enligt punkt 1 b ska beviljas yrkesfiskare som bedriver småskaligt kustfiske med ett unionsfiskefartyg som de äger, som är registrerat som aktivt och med vilket de bedrivit fiske till havs under minst 60 dagar under de två år som föregår dagen då ansökan lämnas in. Fiskelicensen för fartyget ifråga ska dras in permanent.

4.           Mottagarna av det stöd som avses i punkt 1 får inte bedriva yrkesmässigt fiske under fem år från den dag då de tar emot den sista stödutbetalningen.

5.           De stödberättigande kostnaderna enligt punkt 1 b ska begränsas till kostnader för anpassning av fartyg i omställningsavsikt.

6.           Det ekonomiska stödet enligt punkt 1 a får inte överskrida 50 % av den budget som anges i affärsplanen för insatsen ifråga och får inte uppgå till mer än 50 000 euro per insats.

Artikel 33 Hälsa och säkerhet ombord

1.           För att förbättra yrkesfiskarnas arbetsförhållandena ombord får EHFF bevilja stöd för investeringar ombord eller i individuell utrustning, på villkor att investeringarna går utöver standardkraven i nationell lagstiftning eller unionens lagstiftning.

2.           Stödet ska beviljas yrkesfiskare eller fiskefartygsägare.

3.           Vid investeringar ombord får stöd inte beviljas mer än en gång per fiskefartyg och programperiod. Vid investeringar i individuell utrustning får stöd inte beviljas mer än en gång per stödmottagare och programperiod.

4.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 vad gäller definitionen av stödberättigande insatser enligt punkt 1.

Artikel 34 Stöd till system för överlåtbara fiskenyttjanderätter inom den gemensamma fiskeripolitiken

1.           När det gäller inrättande och anpassning av system för överlåtbara fiskenyttjanderätter enligt artikel 27 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] får EHFF bevilja stöd för följande:

(a) Utformning och utveckling av de tekniska och administrativa hjälpmedel som krävs för att skapa system för överlåtbara fiskenyttjanderätter eller för driften av dessa.

(b) Berörda aktörers deltagande i arbetet med att utforma och utveckla system för överlåtbara fiskenyttjanderätter.

(c) Övervakning och utvärdering av system för överlåtbara fiskenyttjanderätter.

(d) Förvaltning av system för överlåtbara fiskenyttjanderätter.

2.           Stöd enligt punkt 1 a–c ska endast beviljas offentliga myndigheter. Stöd enligt punkt 1 d i denna artikel ska beviljas offentliga myndigheter, fysiska eller juridiska personer och erkända producentorganisationer som deltar i den kollektiva förvaltningen av sammanslagna överlåtbara fiskenyttjanderätter i enlighet med artikel 28.4 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].

Artikel 35 Stöd till genomförandet av bevarandeåtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken

1.           För att säkra ett effektivt genomförande av de bevarandeåtgärder som avses i artiklarna 17 och 21 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] får EHFF bevilja stöd för följande:

(a) Utformning och utveckling av de tekniska och administrativa hjälpmedel som krävs för genomförandet av de bevarandeåtgärder som avses i artiklarna 17 och 21 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].

(b) Berörda aktörers deltagande i arbetet med att utforma och utveckla de bevarandeåtgärder som avses i artiklarna 17 och 21 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].

2.           Det stöd som avses i punkt 1 får endast beviljas offentliga myndigheter.

Artikel 36 Begränsande av fiskets inverkan på havsmiljön

1.           För att minska fiskets inverkan på havsmiljön, minska utkasten och förenkla övergången till ett hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som kan återställa och bevara populationer av skördade arter över de nivåer som ger ett maximalt hållbart uttag får EHFF bevilja stöd för investeringar i utrustning som

(a) förbättrar fiskeredskapens storleks- eller artselektivitet,

(b) minskar andelen oönskade fångster ur kommersiella bestånd och andra bifångster,

(c) minskar fiskets fysiska och biologiska inverkan på ekosystemet och havsbotten.

2            Stöd får inte beviljas mer än en gång per unionsfiskefartyg, utrustningstyp och programperiod.

3.           Stöd får endast beviljas för redskap och annan utrustning enligt punkt 1 som bevisligen har bättre storleksselektivitet eller mindre inverkan på icke-målarter än de standardredskap och annan utrustning som tillåts enligt unionslagstiftningen eller enligt medlemsstaternas relevanta nationella lagstiftning avseende regionalisering enligt [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken].

4.           Stöd ska beviljas

(a) ägarna av unionsfiskefartyg, vilka är registrerade som aktiva och med vilka de bedrivit fiske till havs under minst 60 dagar under de två år som föregår dagen då ansökan lämnas in,

(b) de yrkesfiskare som äger de redskap som ska ersättas och som har arbetat ombord på ett unionsfiskefartyg under minst 60 dagar under de två år som föregår dagen då ansökan lämnas in,

(c) fiskarorganisationer, som erkänts av medlemsstaten.

Artikel 37 Innovation kopplad till bevarandet av de marina biologiska resurserna

1.           För att minska utkasten och bifångsterna och förenkla övergången till ett hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som kan återställa och bevara populationer av skördade arter över de nivåer som ger ett maximalt hållbart uttag får EHFF bevilja stöd för projekt vars syfte är att utveckla och införa ny teknisk och organisatorisk kunskap som minskar fiskets inverkan på miljön och som ger ett mer hållbart utnyttjande av de marina biologiska resurserna.

2.           De insatser som finansieras enligt denna artikel ska genomföras i samarbete med ett vetenskapligt eller tekniskt organ som ska ha godkänts enligt medlemsstatens nationella lagstiftning och som ska kontrollera insatsernas resultat.

3.           Resultaten av de insatser som finansieras enligt denna artikel ska offentliggöras av medlemsstaten på lämpligt sätt i enlighet med artikel 143.

4.           De fiskefartyg som deltar i de projekt som finansieras enligt denna artikel får inte utgöra mer än 5 % av den nationella fiskeflottan eller 5 % av den nationella flottans bruttotonnage, vilket ska beräknas i samband med att ansökan lämnas in.

5.           De insatser som innebär att nya fiskeredskap och tekniker testas ut ska genomföras inom ramen för de fiskemöjligheter som medlemsstaten tilldelats.

6.           De nettoinkomster som resulterar av fiskefartygets deltagande i insatsen ska dras av från de stödberättigande kostnaderna för insatsen.

7.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 för att definiera hur de nettoinkomster som avses i punkt 6 ska beräknas för en viss tidsperiod.

Artikel 38 Skydd och återställande av den marina biologiska mångfalden och av ekosystemen inom ramen för hållbart fiske

1.           För att stimulera yrkesfiskarna till att vara delaktiga i skyddet och återställandet av den marina biologiska mångfalden och av ekosystemen och ekosystemstjänsterna inom ramen för hållbart fiske, får EHFF bevilja stöd för följande:

(a) Insamling av avfall från havet, som förlorade fiskeredskap och skräp.

(b) Nybyggnation eller utplacering av fasta eller flyttbara anläggningar för att skydda och utveckla den akvatiska faunan och floran.

(c) Åtgärder för bättre förvaltning och bevarande av resurser.

(d) Förvaltning, återställande och övervakning av Natura 2000-områden i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter[28] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar[29], i enlighet med den prioriterade åtgärdsplan som fastställs enligt rådets direktiv 92/43/EEG.

(e) Förvaltning, återställande och övervakning av marina skyddsområden för genomförandet av de geografiska skyddsåtgärder som avses i artikel 13.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG.

(f) Deltagande i andra åtgärder som syftar till att bevara och främja den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna, som åtgärder för att återställa specifika havs- och kustlivsmiljöer till stöd för hållbara fiskbestånd.

2.           De insatser som avses i denna artikel ska genomföras av offentligrättsliga organ, med medverkan av yrkesfiskare, yrkesfiskarorganisationer som är erkända av medlemsstaten, och icke-statliga organisationer i partnerskap med yrkesfiskarorganisationer eller lokala aktionsgrupper för fiske enligt artikel 62.

3.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 när det gäller

(a) att identifiera vilka typer av åtgärder som är stödberättigande enligt artikel 1 i denna artikel,

(b) att specificera stödberättigande utgifter enligt punkt 1.

Artikel 39 Åtgärder för att lindra effekterna av klimatförändringarna

1.           För att lindra effekterna av klimatförändringarna får EHFF bevilja stöd för

(a) investeringar ombord vars syfte är att minska utsläppen av föroreningar och växthusgaser och att förbättra fiskefartygens energieffektivitet,

(b) energieffektivitetsbesiktningar och energieffektivitetsordningar.

2.           Stödet får inte användas för att ersätta eller modernisera huvud- eller hjälpmotorer. Stöd får endast beviljas ägare av fiskefartyg och bara en gång under en och samma programperiod för ett fiskefartyg.

3.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 vad gäller definitionen av stödberättigande investeringar enligt punkt 1 a.

Artikel 40 Produktkvalitet och användning av oönskade fångster

1.           För att förbättra kvaliteten på den fisk som fångas får EHFF bevilja stöd för investeringar ombord som syftar till detta.

2.           För att förbättra användningen av oönskade fångster får EHFF bevilja stöd till investeringar ombord vars syfte är att sörja för bästa möjliga användning av oönskade fångster ur kommersiella bestånd och uppvärdera outnyttjade delar av fångad fisk i enlighet med artikel 15 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] och artikel 8 b i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].

3.           Stöd enligt denna artikel får inte beviljas mer än en gång per fiskefartyg eller stödmottagare och programperiod.

4.           Stöd enligt punkt 1 b får endast beviljas ägare av unionsfiskefartyg med vilka det bedrivits fiske till havs under minst 60 dagar under de två år som föregår dagen då ansökan lämnas in.

Artikel 41 Fiskehamnar, landningsplatser och skyddshamnar

1.           För att förbättra kvaliteten på de produkter som landas, sörja för ett effektivare energiutnyttjande, bidra till miljöskyddet och förbättra säkerheten och arbetsförhållandena får EHFF bevilja stöd för investeringar vars syfte är att förbättra infrastrukturerna i hamnar och på landningsplatser, inbegripet investeringar i anläggningar för insamling av avfall och skräp från havet.

2.           För att förbättra användningen av oönskade fångster får EHFF bevilja stöd till investeringar i fiskehamnar och på landningsplatser vars syfte är att sörja för bästa möjliga användning av oönskade fångster ur kommersiella bestånd och uppvärdera outnyttjade delar av fångad fisk i enlighet med artikel 15 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] och artikel 8 b i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].

3.           För att förbättra säkerheten för yrkesfiskare får EHFF bevilja stöd för investeringar i nybyggnad eller modernisering av skyddshamnar.

4.           Stödet får inte användas för byggnation av nya hamnar, nya landningsplatser eller nya auktionshallar.

Artikel 42 Inlandsfiske

1.           För att minska den inverkan som inlandsfisket har på miljön, för att öka energieffektiviteten, för att förbättra kvaliteten på den fisk som landas och för att förbättra säkerheten och arbetsförhållandena får EHFF bevilja stöd för följande investeringar:

(a) Investeringar ombord eller i individuell utrustning enligt artikel 33 på de villkor som anges i den artikeln.

(b) Investeringar i utrustning enligt artikel 36 på de villkor som anges i den artikeln.

(c) Investeringar ombord och investeringar i energieffektivitetsbesiktningar och energieffektivitetsordningar enligt artikel 39 på de villkor som anges i den artikeln.

(d) Investeringar i befintliga hamnar och landningsplatser enligt artikel 41 på de villkor som anges i den artikeln.

2            För tillämpningen av punkt 1 ska följande gälla:

(a) Hänvisningarna till fiskefartyg i artiklarna 33, 36 och 39 ska läsas som hänvisningar uteslutande till fartyg som fiskar i inlandsvatten.

(b) Hänvisningarna i artikel 36 till havsmiljön ska läsas som hänvisningar till den havsmiljö i vilken inlandsfiskefartygen fiskar.

3.           För att främja diversifiering bland yrkesfiskarna som bedriver inlandsfiske får EHFF bevilja stöd för omställning av fiskefartyg som bedriver inlandsfiske till annan verksamhet utanför fisket på de villkor som anges i artikel 32 i denna förordning.

4.           För tillämpningen av punkt 3 ska hänvisningarna till fiskefartyg i artikel 32 läsas som hänvisningar till fartyg som endast fiskar i inlandsvatten.

5.           För att skydda och utveckla den akvatiska faunan och floran får EHFF bevilja stöd för inlandsyrkesfiskarnas deltagande i förvaltning, återställande och övervakning av de Natura 2000-områden som direkt berörs av fiskeverksamheten samt i rehabilitering av inlandsvatten, inbegripet lekområden och vandringsvägar för vandrande arter, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 38.1 d.

6.           Medlemsstaterna ska se till att de fartyg som beviljas stöd enligt denna artikel fortsätter att endast fiska i inlandsvatten.

KAPITEL II Hållbar utveckling för vattenbruket

Artikel 43 Särskilda mål

Stödet enligt detta kapitel ska bidra till att uppnå de prioriteringar för unionen som anges i artikel 6.2 och 6.4.

Artikel 44 Allmänna villkor

1.           Det stöd som beviljas enligt detta kapitel ska endast gå till vattenbruksföretag, utom om något annat anges uttryckligen.

2.           När insatserna består av investeringar i utrustning och infrastrukturer i syfte att garantera överensstämmelse med unionslagstiftningens normer för miljö, folk- eller djurhälsa, hygien eller djurskydd, som träder ikraft efter 2014, får stöd beviljas fram till den dag då normerna blir obligatoriska för företagen.

Artikel 45 Innovation

1.           För att stimulera till innovation inom vattenbruket får EHFF bevilja stöd för insatser genom vilka

(a) det införs ny teknisk eller organisatorisk kunskap vid vattenbruken som minskar deras inverkan på miljön och fostrar till ett mer hållbart utnyttjande av vattenbruksresurserna,

(b) det utvecklas eller införs nya eller avsevärt förbättrade produkter på marknaden jämfört med toppmoderna produkter, nya eller förbättrade processer samt nya eller förbättrade förvaltnings- och organisationssystem.

2.           Insatserna enligt denna artikel ska genomföras i samarbete med ett vetenskapligt eller tekniskt organ som ska ha godkänts enligt medlemsstatens nationella lagstiftning och som ska kontrollera insatsernas resultat.

3.           Resultaten av de insatser som får stöd enligt denna artikel ska offentliggöras av medlemsstaten på lämpligt sätt i enlighet med artikel 143.

Artikel 46 Investeringar i offshore-vattenbruk och vattenbruk som inriktas på annan produktion än livsmedelsproduktion

1.           För att främja de typer av vattenbruk som har stor tillväxtpotential får EHFF bevilja stöd för investeringar i utvecklingen av offshore-vattenbruk och vattenbruk som inriktas på annan produktion än livsmedelsproduktion.

2.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 vad gäller definitionen av stödberättigande insatser och kostnader.

Artikel 47 Nya typer av inkomster och mervärde

1.           För att främja entreprenörskap inom vattenbruket får EHFF bevilja stöd för investeringar som bidrar till

(a) att ge vattenbruksprodukter ett mervärde, särskilt genom att vattenbruksföretaget ges möjlighet att själv stå för beredning, saluföring och direktförsäljning av den egna produktionen,

(b) att diversifiera vattenbruksföretagens inkomster genom att man utvecklar nya vattenbruksarter med goda saluföringsmöjligheter,

(c) att diversifiera vattenbruksföretagens inkomster genom att man utvecklar kompletterande verksamheter utanför vattenbrukets ram.

2.           Stöd enligt punkt 1 c får endast beviljas vattenbruksföretag på villkor att den kompletterande verksamheten utanför vattenbrukets ram har en koppling till själva vattenbruket, som sportfisketurism, vattenbruksrelaterade miljöåtgärder och utbildningsverksamhet med inriktning på vattenbruk.

Artikel 48 Förvaltning och avbytar- och rådgivningstjänster för vattenbruk

1.           För att förbättra vattenbrukens allmänna prestanda och konkurrenskraft får EHFF bevilja stöd för följande:

(a) Förvaltning av etableringen av ett vattenbruk och avbytar- och rådgivningstjänster för vattenbruk.

(b) Tillhandahållande av rådgivningstjänster inom jordbruket av tekniskt, vetenskapligt, juridiskt och ekonomiskt slag.

2.           Rådgivningstjänsterna enligt punkt 1 b ska omfatta följande:

(a) Den förvaltning som vattenbruken behöver för att kunna efterleva unionslagstiftningens och den nationella lagstiftningens miljöskyddskrav och kraven på fysisk planering i kust- och havsområden.

(b) Miljökonsekvensbeskrivning.

(c) Den förvaltning som vattenbruken behöver för att efterleva unionslagstiftningen på områdena djurhälsa och djurskydd för vattenlevande djur och på området folkhälsa.

(d) Hälso- och säkerhetskrav i enlighet med unionslagstiftningen och nationella lagstiftningar.

(e) Saluförings- och affärsstrategier.

3.           Stöd enligt punkt 1 a ska endast beviljas offentligrättsliga organ som har valts ut för att inrätta rådgivningstjänsterna. Stöd enligt punkt 1 b ska endast beviljas små och medelstora vattenbruk och producentorganisationer inom vattenbruket.

4.           Vattenbruken ska endast beviljas stöd för rådgivningstjänster en gång per tjänstekategori enligt punkt 2 a–e under en och samma programperiod.

Artikel 49 Främjande av humankapital och nätverksbyggande

1.           För att främja humankapital och nätverksbyggande inom vattenbruket får EHFF bevilja stöd för

(a) Livslångt lärande, spridning av vetenskapligt vetande och innovativa metoder samt förvärv av nya yrkeskunskaper inom vattenbruket,

(b) Nätverksbyggande och utbyte av erfarenheter och goda metoder mellan vattenbruksföretag och yrkesorganisationer och andra aktörer, inbegripet vetenskapliga organ och organ som främjar jämlikhet mellan kvinnor och män.

2.           Stöd enligt punkt 1 a får inte beviljas stora vattenbruksföretag.

Artikel 50 Förbättrad potential för vattenbruksanläggningar

1.           För att främja utvecklingen av vattenbruksanläggningar och infrastrukturer för vattenbruk får EHFF bevilja stöd för

(a) åtgärder för att identifiera och kartlägga områden som är lämpliga för vattenbruk, med hänsyn tagen till eventuella förfaranden för fysisk planering i kust- och havsområden,

(b) åtgärder för att förbättra infrastrukturerna i vattenbruksområden, inbegripet genom arrondering och förvaltning av energiförsörjning och vatten,

(c) åtgärder som vidtas och genomförs av behöriga myndigheter enligt artikel 9.1 i direktiv 2009/147/EG och artikel 16.1 i direktiv 92/43/EG i syfte att förebygga allvarliga skador på vattenbruk.

2.           Stöd enligt denna artikel får endast beviljas offentligrättsliga organ.

Artikel 51 Främjande av nya vattenbrukare

1.           För att främja entreprenörskap inom vattenbruket får EHFF bevilja stöd för etablering av nya vattenbruksföretag som startas av nya vattenbrukare.

2.           Stöd enligt punkt 1 ska beviljas vattenbrukare som etablerar sig i sektorn, på villkor

(a) att de har tillräcklig yrkeskunskap och yrkesskicklighet,

(b) att det är första gången som de, i egenskap av företagsledare, etablerar ett mikroföretag eller ett litet företag inom vattenbrukssektorn,

(c) att de lämnar in en affärsplan för hur de vill utveckla sitt vattenbruk.

3.           För att förvärva de nödvändiga yrkeskunskaperna kan vattenbrukare som etablerar sig inom sektorn beviljas stöd enligt artikel 49.1 a.

Artikel 52 Främjande av vattenbruk med en hög nivå av miljöskydd

För att bidra till att avsevärt minska vattenbrukets inverkan på miljön får EHFF bevilja stöd för investeringar som

(a) möjliggör en avsevärd minskning av vattenbrukets inverkan på vattnet, särskilt genom att de mängder vatten som används minskas eller genom att kvaliteten på spillvattnet förbättras, även med hjälp av multitrofiska vattenbrukssystem,

(b) begränsar vattenbruksföretagens negativa inverkan på naturen och den biologiska mångfalden,

(c) avser inköp av utrustning som skyddar vattenbruk från vilda rovdjur som är skyddade enligt rådets och Europaparlamentets direktiv 2009/147/EEG och rådets direktiv 92/43/EG,

(d) ökar energieffektiviteten och främjar vattenbrukens övergång till förnybara energikällor,

(e) möjliggör återställning av befintliga vattenbruksdammar och laguner genom att slam avlägsnas, eller åtgärder för att motverka slamavlagringar.

Artikel 53 Omställning till miljöledningssystem, användning av revisionssystem och omställning till ekologiskt vattenbruk

1.           För att främja utvecklingen av ekologiskt och energieffektivt vattenbruk får EHFF bevilja stöd för

(a) omställning av konventionellt vattenbruk till ekologiskt vattenbruk i den mening som avses i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91[30] och i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 710/2009 av den 5 augusti 2009 om ändring av förordning (EG) nr 889/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 när det gäller fastställande av närmare bestämmelser för ekologisk produktion av vattenbruksdjur och alger[31],

(b) deltagande i unionens miljölednings- och miljörevisionsordning, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)[32].

2.           Stöd får endast beviljas stödmottagare som åtar sig att delta i EMAS under minst tre år eller att uppfylla kriterierna för ekologisk produktion under minst fem år.

3.           Stödet ska beviljas i form av ersättning under högst två år under den period under vilken företaget ställs om till ekologisk produktion eller under den period då företaget förbereder sitt deltagande i EMAS.

4.           Medlemsstaterna ska beräkna ersättningen på grundval av

(a) det inkomstbortfall eller de extrakostnader för stödberättigande insatser enligt punkt 1 a i denna artikel som drabbar vattenbruket under den period då det går över från konventionell produktion till ekologisk produktion,

(b) de extrakostnader för stödberättigande insatser enligt punkt 1 b i denna artikel som drabbar vattenbruket på grund av ansökan om deltagande i EMAS och förberedelserna för detta.

Artikel 54 Vattenbruk som tillhandahåller miljötjänster

1.           För att främja utvecklingen av vattenbruk som tillhandahåller miljötjänster får EHFF bevilja stöd för

(a) vattenbruksmetoder som är förenliga med specifika miljöbehov och som omfattas av de specifika verksamhetskrav som följer av att Natura 2000-områden har definierats i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG och rådets och Europaparlamentets direktiv 2009/147/EG,

(b) deltagande i bevarande- och reproduktionsåtgärder för vattenlevande djur (ex-situ) inom ramen för de program för bevarande och återställande av den biologiska mångfalden som utarbetats av de offentliga myndigheterna eller som står under dessas överinsyn,

(c) olika former av extensivt vattenbruk, inbegripet bevarande och förbättring av miljön, den biologiska mångfalden och förvaltningen av landskapet och traditionella inslag i vattenbruksområden.

2.           Stöd enligt punkt 1 a ska beviljas i form av årlig ersättning för extrakostnader som uppstår eller inkomstbortfall på grund av verksamhetskraven på de berörda områdena i samband med tillämpningen av rådets direktiv 92/43/EEG och rådets och Europaparlamentets direktiv 2009/147/EG.

3.           Stöd enligt punkt 1 c ska endast beviljas stödmottagare som åtar sig att under minst fem år efterleva miljöåtaganden inom vattenbruket som går utöver vad som krävs i unionslagstiftningen och i den nationella lagstiftningen. Åtagandenas miljövinster ska påvisas genom förhandsbedömning som ska göras av de behöriga organ som medlemsstaten utser, utom i de fall då miljövinsterna med en viss åtgärd redan är kända.

4.           Stöd enligt punkt 1 c ska beviljas i form av en årlig ersättning för de extrakostnader som uppstår.

5.           Resultaten av de insatser som får stöd enligt denna artikel ska offentliggöras av medlemsstaten på lämpligt sätt i enlighet med artikel 143.

Artikel 55 Åtgärder för folkhälsa

1.           EHFF får bevilja stöd till blötdjursodlare för att kompensera för tillfälliga stopp för blötdjurskörden, men endast om det görs av folkhälsoskäl.

2.           Stöd får endast beviljas om skördestoppet beror på att blötdjuren förorenats genom spridning av toxinbildande plankton eller om det förekommer plankton som innehåller biotoxiner, och om

a)      det pågår i mer än fyra månader i följd, eller

b)      om förlusten till följd av skördestoppet uppgår till mer än 35 % av det berörda företagets årsomsättning, beräknad utifrån företagets genomsnittliga omsättning under de tre föregående åren.

3.           Kompensationen får betalas ut i högst tolv månader under hela programperioden.

Artikel 56 Åtgärder för djurs hälsa och välbefinnande

1.           För att främja djurs hälsa och välbefinnande i vattenbruksföretag, särskilt vad gäller förebyggande åtgärder och biosäkerhet, får EHFF bevilja stöd för följande:

(a) Kontroll och utrotning av sjukdomar inom vattenbruket i enlighet med rådets beslut 2009/470/EG om utgifter inom veterinärområdet.

(b) Utveckling av allmän och artspecifik bästa praxis eller uppförandekoder för biosäkerhet och för djurens välfärd inom vattenbruket.

(c) Åtgärder för större tillgång på veterinärmedicinska läkemedel för användning inom vattenbruket och för främjande av lämplig användning av sådana läkemedel, genom att farmaceutiska undersökningar beställs och genom informationsspridning och informationsutbyte.

2.           Stöd enligt punkt 1 c får inte omfatta inköp av veterinärmedicinska läkemedel.

3.           Resultaten av de undersökningar som finansieras enligt punkt 1 c ska rapporteras och offentliggöras av medlemsstaten på lämpligt sätt i enlighet med artikel 143.

4.           Stöd får även beviljas offentligrättsliga organ.

Artikel 57 Försäkring för vattenbruksbestånd

1.           För att skydda vattenbrukarnas inkomster får EHFF bevilja stöd till en försäkring för vattenbruksbestånd som ska täcka förluster till följd av följande:

(a) Naturkatastrofer.

(b) Ogynnsamma väderförhållanden.

(c) Plötsliga förändringar av vattenkvaliteten.

(d) Vattenbrukssjukdomar eller förstörda produktionsanläggningar.

2.           Förekomsten av ogynnsamma väderförhållanden och sjukdomsutbrott inom vattenbruket ska ha erkänts formellt av den berörda medlemsstaten.

Medlemsstaterna får i tillämpliga fall fastställa vilka förhandskriterier som ska gälla för att sådant formellt erkännande ska kunna beviljas.

3.           Stöd ska endast beviljas för försäkringsavtal för vattenbruksbestånd som omfattar ekonomiska förluster enligt punkt 1 på mer än 30 % av vattenbrukarens genomsnittliga årsproduktion.

KAPITEL III Hållbar utveckling i fiskeberoende områden

avsnitt 1 Tillämpningsområde och mål

Artikel 58 Tillämpningsområde

EHFF ska stödja en hållbar utveckling i fiskeberoende områden med hjälp av en lokalt ledd utvecklingsstrategi enligt artikel 28 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser].

Artikel 59 Särskilda mål

Stöd enligt detta kapitel ska bidra till att uppnå de prioriteringar för unionen som anges i artikel 6.1.

avsnitt 2 Fiskeberoende områden, lokala partnerskap och lokala utvecklingsstrategier

Artikel 60 Fiskeberoende områden

1.           Ett fiskeberoende område ska uppfylla följande villkor för att kunna få stöd:

(a) Det ska vara av begränsad storlek, i allmänhet mindre än NUTS 3-nivån i den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS)[33].

(b) Det ska vara funktionellt sammanhållet i geografiskt, ekonomiskt och socialt hänseende, med särskilt beaktande av fiskeri- och vattenbrukssektorerna, och omfatta en tillräckligt stor kritisk massa i mänskliga, finansiella och ekonomiska resurser för att klara att driva en fungerande lokal utvecklingsstrategi.

2.           Medlemsstaterna ska i det operativa programmet fastställa förfarandet för urval av områden och de kriterier som ska tillämpas.

Artikel 61 Integrerade lokala utvecklingsstrategier

1.           Vid tillämpning av EHFF ska den integrerade lokala utvecklingsstrategi som avses i artikel 28.1 c i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] baseras på samspel mellan aktörer och projekt i olika näringsgrenar inom den lokala ekonomin, i synnerhet fiskeri- och vattenbruksnäringen.

2.           För att bidra till uppnåendet av de mål som avses i artikel 59 ska de lokala utvecklingsstrategierna

(a) leda till att fiskeri- och vattenbrukssektorerna deltar maximalt i arbetet med att skapa en hållbar utveckling i de fiskeberoende områdena längs kusterna och i inlandet,

(b) säkerställa att de lokala samhällena drar största möjliga nytta av de möjligheter som erbjuds genom utvecklingsplanerna för hav och kuster.

3.           Strategin måste överensstämma med de möjligheter och behov som identifierats i området och med unionens prioriteringar för EHFF. Strategierna kan sträcka sig från att vara fokuserade på fisket till en bredare inriktning på diversifiering av fiskeberoende områden Strategin ska vara mer än bara en samling insatser eller en uppsättning sektorsanknutna enskilda åtgärder.

4.           För att berättiga till finansiering genom EHFF ska den integrerade lokala utvecklingsstrategi som avses i artikel 29 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] även innehålla minst följande inslag:

(a) En beskrivning av den lokala aktionsgruppen för fiske och en motivering till dess medlemskap.

(b) Underlag som motiverar den förslagna EHFF-budgeten och fördelning av resurserna mellan identifierade lokala prioriteringar.

5.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på innehållet i den handlingsplan som avses i artikel 29.1 e i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser].

6.           Medlemsstaterna ska i de operativa programmen ange urvalskriterier för lokala utvecklingsstrategier som återspeglar det mervärde som den lokalt ledda utvecklingen ska skapa.

Artikel 62 Lokala aktionsgrupper för fiske

1.           Vid tillämpning av EHFF ska de lokala aktionsgrupper som avses i artikel 28.1 b i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] betecknas lokala aktionsgrupper för fiske (nedan kallade lokala aktionsgrupper).

2.           De lokala aktionsgrupperna ska föreslå en integrerad lokal utvecklingsstrategi som minst grundar sig på de inslag som anges i artikel 61 och ansvara för att den blir genomförd.

3.           De lokala aktionsgrupperna ska

(a) i bred omfattning spegla huvudinriktningen för sin strategi och det berörda områdets socioekonomiska sammansättning genom en balanserad representation av huvudaktörerna, dvs. den privata sektorn, den offentliga sektorn och civilsamhället,

(b) garantera betydande representation för fiskeri- och vattenbrukssektorerna.

4.           Om den lokala utvecklingsstrategin stöds av andra fonder än EHFF ska ett särskilt urvalsorgan för EHFF-stödda projekt inrättas i enlighet med kriterierna i punkt 3.

5.           De uppgifter som de lokala aktionsgrupperna minst ska utföra fastställs i artikel 30.3 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser].

6.           De lokala aktionsgrupperna får även utföra andra uppgifter som delegeras till dem av förvaltningsmyndigheten och/eller det utbetalande organet.

7.           De respektive roller som den lokala aktionsgruppen, förvaltningsmyndigheten och det utbetalande organet ska inneha vad avser de uppgifter som rör genomförandet av strategin, ska vara tydligt beskrivna i det operativa programmet.

avsnitt 3 Stödberättigande insatser

Artikel 63 Stöd från EHFF till integrerad lokal utveckling

1.           De insatser som berättigar till stöd enligt detta avsnitt fastställs i artikel 31 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser].

2.           De lokala aktionsgrupperna får begära en förskottsbetalning från det behöriga utbetalande organet om en sådan möjlighet anges i det operativa programmet. Förskottet får inte överstiga 50 % av det offentliga stödet för löpande kostnader.

Artikel 64 Förberedande stöd

1.           Det förberedande stödet ska omfatta kapacitetsuppbyggnad, utbildning och nätverksbildning i syfte att utarbeta/förbereda och genomföra en utvecklingsstrategi.

2.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på definitionen av stödberättigande kostnader för verksamhet enligt punkt 1.

Artikel 65 Genomförande av lokala utvecklingsstrategier

1.           Stöd för att genomföra lokala utvecklingsstrategier får beviljas för följande mål:

(a) Skapa mervärde, skapa arbetstillfällen och främja innovation längs hela distributionskedjan inom fisket och vattenbruket.

(b) Stödja diversifiering och skapande av arbetstillfällen i fiskeberoende områden, särskilt inom andra sektorer inom havsnäringen.

(c) Förbättra de fiskeberoende områdenas lokala miljövärden och bidra till att de kommer till optimal nytta, häribland genom åtgärder för att bekämpa klimatförändringar.

(d) Främja den sociala välfärden i de fiskeberoende områdena och främja kulturarvet, även det maritima kulturarvet.

(e) Stärka fiskesamhällenas deltagande i den lokala utvecklingen och förvaltningen av lokala fiskeriresurser och ledningen av havsanknuten verksamhet.

2.           Stödet får omfatta åtgärder som anges i detta avsnitt kapitlen I och II, förutsatt att det finns en tydlig och logisk grund för förvaltning på lokal nivå. När stöd beviljas för insatser som svarar mot dessa åtgärder ska de relevanta villkor och de bidragsskalor per insats som föreskrivs i detta avsnitt kapitlen I, II och III tillämpas.

Artikel 66 Samarbetsåtgärder

1.           Stöd enligt artikel 31 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] får beviljas för följande åtgärder:

(a) Interterritoriella och transnationella samarbetsprojekt.

(b) Förberedande tekniskt stöd för interterritoriella och transnationella samarbetsprojekt, på villkor att lokala aktionsgrupper kan visa att de håller på att utarbeta/förbereda genomförandet av ett projekt.

Med interterritoriell samarbete avses samarbete inom en och samma medlemsstat. Med transnationellt samarbete avses samarbete mellan områden i flera medlemsstater eller med områden i tredjeländer.

2.           Utöver partnerskap med andra lokala aktionsgrupper kan ett partnerskap med en lokal aktionsgrupp inom ramen för EHFF vara ett offentligt/privat partnerskap som genomför en lokal utvecklingsstrategi inom eller utanför unionen.

3.           I fall där samarbetsprojekt inte väljs ut av de lokala aktionsgrupperna ska medlemsstaterna inrätta ett system med löpande ansökningar för samarbetsprojekt. De ska offentliggöra de nationella eller regionala administrativa förfarandena för urval av transnationella samarbetsprojekt och en förteckning över stödberättigande kostnader senast två år efter dagen för godkännandet av det operativa programmet.

4.           Godkännandet av samarbetsprojekt ska ske senast fyra månader efter den dag då projektet lämnades in.

5.           Medlemsstaterna ska anmäla godkända transnationella samarbetsprojekt till kommissionen.

Artikel 67 Löpande kostnader och ledningsfunktioner

1.           Löpande kostnader enligt artikel 31 d i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska vara knutna till förvaltningen av genomförandet av den lokala utvecklingsstrategin genom den lokala aktionsgruppen.

2.           Kostnader för ledningsfunktioner inom det fiskeberoende området enligt artikel 31 d i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska omfatta insatser för att informera om den lokala utvecklingsstrategin samt projektutvecklingsuppdrag.

3.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på definitionen av stödberättigande kostnader för insatser enligt punkterna 1 och 2.

KAPITEL IV Saluförings- och beredningsrelaterade åtgärder

Artikel 68 Särskilda mål

Stöd enligt detta kapitel ska bidra till att uppnå de särskilda mål som anges i kapitlen I och II i denna avdelning.

Artikel 69 Produktions- och saluföringsplaner

1.           EHFF kan bevilja stöd för utarbetande och genomförande av produktions- och saluföringsplaner enligt artikel 32 i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].

2.           Utgifter i samband med produktions- och saluföringsplaner ska endast kunna komma i fråga för stöd genom EHFF efter det att de behöriga myndigheterna i varje medlemsstat godkänt den årsrapport som avses i artikel 32.4 i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].

3.           Stöd som beviljas årligen enligt denna artikel får inte överstiga 3 % av det genomsnittliga årsvärdet av saluförd produktion vid första försäljning för respektive producentorganisation under perioden 2009–2011. För nyligen godkända producentorganisationer får det stöd som beviljas årligen inte överstiga 3 % av det genomsnittliga årsvärdet av den saluförda produktionen vid första försäljning för producentorganisationens medlemmar under perioden 2009–2011.

4.           De berörda medlemsstaterna får bevilja ett förskott på 50 % det finansiella stödet efter godkännande av produktions- och saluföringsplanen i enlighet med artikel 32.2 i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].    

5.           Det stöd som avses i punkt 1 ska beviljas producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer.

Artikel 70 Lagringsstöd

1.           EHFF kan, på nedanstående villkor, bevilja ersättning till godkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som lagrar fiskeriprodukter som ingår i förteckningen i bilaga II till förordning EU nr… [om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vatten bruksprodukter], förutsatt att produkterna lagras i enlighet med artiklarna 35 och 36 i förordning EU nr… [om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vatten bruksprodukter]:

(a) Stödbeloppet överstiger inte de tekniska och finansiella kostnaderna för de åtgärder som krävs för stabilisering och lagring av de aktuella produkterna.

(b) De kvantiteter som berättigar till lagringsstöd överstiger inte 15 % av de årliga kvantiteter av de aktuella produkterna som saluförs av producentorganisationen.

(c) Det årliga finansiella stödet överstiger inte 3 % av det genomsnittliga årsvärdet av den saluförda produktionen vid första försäljning för producentorganisationens medlemmar under perioden 2009–2011. Om medlemmar i en producentorganisation inte hade någon saluförd produktion under 2009–2011 ska det genomsnittliga värdet av den saluförda produktionen under de tre första åren av dessa medlemmars produktion beaktas i enlighet med följande:

– 1 % under 2014.

– 0,8 % under 2015.

– 0,6 % under 2016.

– 0,4 % under 2017.

– 0,2 % under 2018.

2.           Det stöd som avses i punkt 1 ska ha utfasats senast 2019.

3.           Stödet ska beviljas först efter det att produkterna släppts för användning som livsmedel.

4.           Medlemsstaterna ska fastställa det belopp för tekniska och finansiella kostnader som ska vara tillämpligt på deras respektive territorium enligt följande:

(a) Tekniska kostnader ska beräknas varje år på grundval av direktkostnaderna för de åtgärder som krävs för stabilisering och lagring.

(b) Finansiella kostnader ska beräknas varje år med hjälp av den räntesats som fastställs årligen i varje medlemsstat.

(c) Tekniska och finansiella kostnader ska offentliggöras.

5.           Medlemsstaterna ska göra kontroller för att säkra att produkter som får lagringsstöd uppfyller villkoren i denna artikel. Med avseende på dessa kontroller ska mottagare av lagringsstöd föra lagringsregister över varje kategori produkter som tas in i lager och senare åter släpps på livsmedelsmarknaden.

Artikel 71 Saluföringsåtgärder

1.           EHFF kan stödja saluföringsåtgärder för fiskeri- och vattenbruksprodukter i syfte att

(a) förbättra villkoren kring saluföringen av

i)        överskottsarter eller underutnyttjade arter,

ii)       oönskade fångster som landats i enlighet med artikel 15 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] och artikel 8 b andra strecksatsen i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter],

iii)      produkter som erhållits med metoder med liten miljöpåverkan eller ekologiska vattenbruksprodukter enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion,

(b) främja kvaliteten genom att underlätta

i)        ansökning om registrering av en viss produkt enligt villkoren i rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel[34],

ii)       certifiering och marknadsföring, inbegripet av produkter som erhållits genom hållbart fiske och vattenbruk och genom miljövänliga beredningsmetoder,

iii)      saluföring av fiskeriprodukter direkt av de småskaliga yrkesfiskarna själva,

(c) bidra till öppenhet och insyn i fråga om produktion och marknader och till genomförandet av marknadsundersökningar,

(d) utarbeta standardkontrakt som är förenliga med unionslagstiftningen,

(e) skapa producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller branschorganisationer som är godkända enligt avsnitt III kapitel II i förordning (EU) nr [om en gemensam marknadsordning för fiskeri- och vattenbruksprodukter],

(f) genomföra regionala, nationella eller transnationella marknadsföringskampanjer för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

2.           Insatser enligt punkt 1 b får omfatta integrering av produktions-, berednings- och marknadsföringsverksamhet längs hela distributionskedjan.

Artikel 72 Beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter

1.           EHFF får stödja investeringar i beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter på följande områden:

(a) Investeringar som leder till energisparande eller minskar miljöpåverkan, häribland avfallshantering.

(b) Investeringar i beredningen av arter med begränsat eller utan kommersiellt intresse.

(c) Investeringar i beredningen av biprodukter från den huvudsakliga beredningsverksamheten.

(d) Investeringar i beredningen av ekologiska vattenbruksprodukter enligt reglerna i artiklarna 6 och 7 i rådets förordning (EU) nr 834/2007.

2.           Stödet som avses i punkt 1 ska undantagslöst beviljas genom de finansiella instrument som föreskrivs i avdelning IV i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser].

KAPITEL V Kompensation för extra kostnader i de yttersta randområdena med avseende på fiskeri- och vattenbruksprodukter

Artikel 73 Kompensationssystem

1.           EHFF får stödja det kompensationssystem som införs genom rådets förordning (EG) nr 791/2007 för extra kostnader som uppstår för aktörer inom fiske, odling och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från Azorerna, Madeira, Kanarieöarna, Franska Guyana och Réunion.

2.           Varje berörd medlemsstat ska för sina regioner enligt artikel 1 upprätta en förteckning över de fiskeri- och vattenbruksprodukter samt de kvantiteter av dessa produkter som kan komma i fråga för kompensation.

3.           När medlemsstaterna upprättar förteckningen över kvantiteter enligt punkt 2 ska de beakta alla relevanta faktorer, särskilt att kompensationen är fullt förenlig med den gemensamma fiskeripolitikens regler.

4.           Kompensation får inte beviljas för fiskeriprodukter

(a) som fångats av fartyg från tredjeland, med undantag av fartyg som seglar under venezuelansk flagg och bedriver verksamhet i unionens vatten,

(b) som fångats av unionsfartyg som inte är registrerade i en hamn i någon av de regioner som avses i punkt 1,

(c) som importerats från tredjeländer.

5.           Punkt 4 b i denna artikel ska inte tillämpas om den befintliga kapaciteten inom beredningsindustrin i det berörda yttre randområdet är för stor för de kvantiteter råmaterial som levereras i enlighet med reglerna i denna artikel.

Artikel 74 Beräkning av kompensationen

Kompensationen ska betalas till aktörer som bedriver verksamhet i de berörda regionerna med beaktande av följande:

(a) De extra kostnader för varje fiskeri- eller vattenbruksprodukt som uppstår på grund av de särskilda nackdelarna i de berörda regionerna.

(b) Eventuella andra typer av offentliga åtgärder som påverkar de extra kostnadernas omfattning.

Artikel 75 Kompensationsplan

1.           De berörda medlemsstaterna ska lämna in en kompensationsplan för varje berörd region till kommissionen, innehållande den förteckning och uppgift om de kvantiteter som avses i artikel 73, kompensationens storlek enligt artikel 74 och uppgift om den behöriga myndigheten enligt artikel 108.

2.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 i syfte att definiera innehållet i kompensationsplanen, inbegripet kriterierna för beräkning av extra kostnader till följd av de särskilda nackdelarna i de berörda regionerna.

KAPITEL VI Kompletterande åtgärder för den gemensamma fiskeripolitiken inom ramen för delad förvaltning

Artikel 76 Geografiskt tillämpningsområde

Genom undantag från artikel 2 i denna förordning ska detta kapitel även tillämpas på insatser utanför Europeiska unionens territorium.

Artikel 77 Särskilda mål

Åtgärder enligt detta kapitel ska stödja genomförandet av artiklarna 37 och 46 i förordning [om den gemensamma fiskeripolitiken].

Artikel 78 Kontroll och tillsyn

1.           EHFF kan stödja genomförandet av unionens system för kontroll, inspektion och tillsyn som föreskrivs i artikel 46 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken] och fastställs i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs[35].

2.           I synnerhet ska följande typer av insatser vara stödberättigande:

(a) Inköp eller utveckling av teknik, inklusive maskinvara och programvara, system för positionsbestämning (VDS), CCTV-system och IT-nät som gör det möjligt att samla in, administrera, validera, analysera och utbyta samt utveckla provtagningsmetoder för data rörande fisket, inklusive sammankoppling med sektorsövergripande system för datautbyte.

(b) Inköp och installation av nödvändiga komponenter för att garantera dataöverföring från aktörer inom fiske och saluföring av fiskeriprodukter till berörd medlemsstat och behöriga EU-myndigheter, däribland nödvändiga komponenter för elektroniska registrerings- och rapporteringssystem (ERS), kontrollsystem för fartyg (VMS) och automatiska identifieringssystem (AIS), som används för kontrollsyften.

(c) Inköp och installation av nödvändiga komponenter för att garantera spårbarhet vad gäller fiskeri- och vattenbruksprodukter i enlighet med artikel 58 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009.

(d) Genomförande av program för utbyte och analys av data mellan medlemsstater.

(e) Modernisering och inköp av patrullfartyg, patrullflygplan och patrullhelikoptrar under förutsättning att de under minst 60 % av tiden används för fiskerikontroll.

(f) Inköp av andra kontrollmedel, inbegripet anordningar för att mäta maskinstyrka och vägningsutrustning.

(g) Genomförande av pilotprojekt knutna till fiskerikontroll, även DNA-analys av fisk och utformning av webbplatser med kontrollanknytning.

(h) Fortbildnings- och utbytesprogram, även mellan medlemsstater, för personal med ansvar för kontroll och övervakning av fiskeverksamhet.

(i) Lönsamhetsanalyser och bedömning av revisioner som utförts av de behöriga myndigheterna och utgifter som dessa ådragit sig i samband med kontroll, inspektion och övervakning.

(j) Initiativ som med hjälp av seminarier eller medieverktyg avser att höja yrkesfiskares och andra aktörers (t.ex. inspektörer, åklagare och domare) samt allmänhetens medvetenhet om behovet av att motverka olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om tillämpningen av den gemensamma fiskeripolitikens regler.

3.           De åtgärder som förtecknas i denna artikel punkt 2 h, i och j ska endast vara stödberättigande om de avser kontrollverksamhet som utförs av en offentlig myndighet.

4.           När det gäller de åtgärder som förtecknas i denna artikel punkt 2 d och h ska endast en av de deltagande medlemsstaterna utses till utbetalande organ.

Artikel 79 Datainsamling

1.           EHFF ska stödja insamling och förvaltning och användning av biologiska, tekniska, miljörelaterade och socioekonomiska primärdata inom ramen för det fleråriga unionsprogram som avses i artikel 37.5 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken].

2.           I synnerhet ska följande typer av insatser vara stödberättigande:

(a) Förvaltning och användning av data för vetenskaplig analys och genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken.

(b) Nationella fleråriga provtagningsprogram.

(c) Övervakning till havs av kommersiellt fiske och fritidsfiske.

(d) Forskningsstudier till havs.

(e) Medlemsstaters företrädares deltagande i regionala samordningsmöten enligt artikel 37.4 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken], möten i de regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där EU är avtalsslutande part eller observatör eller möten i internationella organ med ansvar för att utfärda vetenskapliga utlåtanden.

AVDELNING VI ÅTGÄRDER SOM FINANSIERAS INOM RAMEN FÖR DEN DELADE FÖRVALTNINGEN

KAPITEL I Integrerad havspolitik

Artikel 80 Geografiskt tillämpningsområde

Genom undantag från artikel 2 i denna förordning ska detta kapitel även tillämpas på insatser utanför Europeiska unionens territorium.

Artikel 81 Tillämpningsområde och mål

Stöd enligt detta kapitel ska bidra till utvecklingen och genomförandet av unionens integrerade havspolitik. Stödet ska:

(a) Främja och utveckling och genomförande av integrerad förvaltning för havs- och kustrelaterade frågor på lokal, regional, nationell, havsområdes-, EU- och internationell nivå, särskilt genom att

i)       främja insatser som uppmuntrar medlemsstaterna och EU:s regioner att utveckla, införa eller genomföra integrerad havsförvaltning,

ii)       främja dialog och samarbete i havsrelaterade frågor med och mellan medlemsstater och aktörer, inbegripet genom utveckling av havsområdesstrategier,

iii)      främja sektorsövergripande samarbetsplattformar och nätverk, inbegripet samarbete mellan företrädare för offentliga myndigheter, regionala och lokala myndigheter, näringslivet, turistsektorn, forskningsintressenter, medborgare, det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter,

iv)      främja utbyte av bästa praxis och dialog på internationell nivå, inbegripet bilateral dialog med tredjeländer, utan att det påverkar andra avtal eller arrangemang som kan vara i kraft mellan EU och det berörda tredjelandet,

v)      öka synligheten för en integrerad strategi för havsfrågor, samt höja offentliga myndigheters, den privata sektorns och allmänhetens medvetenhet om en sådan strategi.

(b) Bidra till utvecklingen av sektorsövergripande initiativ som samtidigt gynnar flera olika sektorer inom havsnäringen och/eller olika sektorspolitiska mål, och som beaktar och bygger på redan existerande verktyg och initiativ, till exempel

i)       integrerad havsövervakning för att förbättra resultaten och effektiviteten genom informationsutbyte mellan sektorer och över gränser, med vederbörligt beaktande av redan existerande och framtida system,

ii)       fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden,

iii)      en progressiv uppbyggnad av en heltäckande och offentligt tillgänglig högkvalitativ kunskapsbas i havsfrågor som ska underlätta delning, vidareutnyttjande och spridning av data och kunskap på området inom olika användargrupper.

(c) Stödja hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning, innovation och ny teknik inom framväxande och framtida sektorer inom havsnäringen i kustområdena, med en kompletterande roll i förhållande till etablerade sektoriella och nationella verksamheter.

(d) Främja skyddet av den marina miljön, särskilt den biologiska mångfalden och marina skyddsområden som t.ex. Natura 2000-områden, främja ett hållbart utnyttjande av havs- och kustresurserna och fortsätta att definiera hållbarhetsgränser för mänsklig verksamhet som påverkar den marina miljön, särskilt inom ramen för ramdirektivet för en marin strategi.

Artikel 82 Stödberättigande insatser

1.           EHFF kan stödja insatser som är förenliga med målen i artikel 81, t.ex. följande:

(a) Studier.

(b) Projekt, inbegripet testprojekt och samarbetsprojekt.

(c) Information till allmänheten och utbyte av bästa praxis, medvetandehöjande kampanjer och kommunikations- och spridningsverksamhet i samband med dessa, som t.ex. reklamkampanjer, evenemang, skapande och uppdatering av webbplatser, plattformar för aktörerna, inklusive spridning av information om Europeiska unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen i den här förordningen.

(d) Konferenser, seminarier, workshoppar.

(e) Utbyte av bästa praxis, samordnande verksamhet som t.ex. nätverk för informationsdelning och styrmekanismer för havsområdesstrategier.

(f) Utveckling, drift och underhåll av IT-system och -nät som gör det möjligt att samla in, administrera, validera, analysera och utbyta samt utveckla provtagningsmetoder för data rörande fisket, inklusive sammankoppling med sektorsövergripande system för datautbyte.

2.           För att uppnå de särskilda målet att utveckla sektorsövergripande initiativ enligt artikel 81 b får EHFF stödja följande områden:

(a) Utveckling och införande av tekniska verktyg för integrerad övervakning till havs, i synnerhet för att stödja utbyggnad, drift och underhåll av ett decentraliserat system för informationsutbyte om havsfrågor (Cise), särskilt genom sammankoppling av existerande och framtida system.

(b) Samordning och samarbete mellan medlemsstater för att utveckla fysisk planering i kust- och havsområden, inbegripet utgifter knutna till system och rutiner för datadelning och dataövervakning, utvärderingsverksamhet, etablering och drift av expertnät och inrättande av ett program med målet att bygga upp medlemsstaternas kapacitet att genomföra fysisk planering i kust- och havsområden.

(c) Tekniska verktyg för etablering och drift av ett driftfärdigt europeiskt nätverk för havsobservation och datainsamling (Emodnet) som ska underlätta insamling, sammanställning, kvalitetskontroll, vidareutnyttjande och spridning av marina data genom samarbete mellan de institutioner i medlemsstaterna som ingår i nätverket.

KAPITEL II Kompletterande åtgärder för den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken inom ramen för direktförvaltning

Artikel 83 Geografiskt tillämpningsområde

Genom undantag från artikel 2 i denna förordning ska detta kapitel även tillämpas på insatser utanför Europeiska unionens territorium.

Artikel 84 Särskilda mål

Åtgärder enligt detta kapitel ska underlätta genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken, särskilt i följande avseenden:

(a) Vetenskapliga utlåtanden inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

(b) Särskilda kontroll- och tillsynsåtgärder inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

(c) Frivilliga bidrag till internationella organisationer.

(d) Rådgivande nämnder.

(e) Marknadsinformation.

(f) Kommunikationsverksamhet som rör den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken.

Artikel 85 Vetenskapliga utlåtanden och kunskaper

1.           EHFF får stödja tillhandahållande av vetenskapliga produkter, särskilt projekt för tillämpad forskning direkt knutna till processen för vetenskaplig rådgivning och för vetenskapliga yttranden och utlåtanden, med syftet att grunda den gemensamma fiskeripolitiken på sunda och effektiva fiskeriförvaltningsbeslut.

2.           I synnerhet ska följande typer av insatser vara stödberättigande:

(a) Studier och pilotprojekt som behövs för den gemensamma fiskeripolitikens genomförande och utveckling, däribland om alternativ teknik för hållbar fiskeriförvaltning.

(b) De vetenskapliga organens (hit räknas även de internationella rådgivande organ som ansvarar för beståndsbedömningen), oberoende experters och forskningsinstituts utarbetande och tillhandahållande av vetenskapliga yttranden och utlåtanden.

(c) Experters deltagande i möten om vetenskapliga och tekniska frågor på fiskeriområdet och i expertgrupper samt i möten i de internationella rådgivande organen och i möten där det krävs bidrag från fiskeriexperter.

(d) Kommissionens utgifter för tjänster som rör insamling, förvaltning och användning av data, organisation och förvaltning av expertmöten om fiskerifrågor och förvaltning av årliga arbetsprogram knutna till vetenskaplig och teknisk expertis i fiskerifrågor, till behandling av datasamtal och dataset samt till det förberedande arbetet i samband med vetenskapliga yttranden och utlåtanden.

(e) Samarbetsverksamhet mellan medlemsstaterna på området datainsamling, inbegripet upprättande och drift av regionaliserade databaser för lagring, förvaltning och användning av data som befrämjar regionalt samarbete och förbättrar datainsamlings- och dataförvaltningsverksamhet såväl som vetenskapliga expertutlåtanden till stöd för fiskeriförvaltningen.

Artikel 86 Kontroll och tillsyn

1.           EHFF kan stödja genomförandet av unionens system för kontroll, inspektion och tillsyn som föreskrivs i artikel 46 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken] och fastställs i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs.

2.           I synnerhet ska följande typer av insatser vara stödberättigande:

(a) Gemensamma inköp av patrullfartyg, patrullflygplan och patrullhelikoptrar under förutsättning att dessa under minst 60 % av tiden används för fiskerikontroll och att inköpen görs av flera medlemsstater i samma geografiska område.

(b) Utgifter för bedömning och utveckling av ny kontrollteknik.

(c) Alla driftsrelaterade utgifter för inspektioner som utförs av kommissionens inspektörer för att kontrollera medlemsstaternas tillämpning av fiskeripolitikens regler, särskilt utgifter för inspektörernas tjänsteresor, säkerhetsutrustning och fortbildning, för organisation av eller deltagande i möten och för kommissionens inköp eller hyra av utrustning för inspektioner som anges i avdelning X i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009.

3.           När det gäller de åtgärder som förtecknas i punkt 2 a ska endast en av de deltagande medlemsstaterna utses till stödmottagare.

Artikel 87 Frivilliga bidrag till internationella organisationer

EHFF får stödja följande typer av insatser på området internationella relationer:

(a) Frivilliga bidrag till Förenta nationernas organisationer och frivilliga bidrag till varje organisation som är aktiv på havsrättens område.

(b) Frivilliga finansiella bidrag till förberedandet av nya internationella organisationer eller utarbetandet av internationella fördrag som är av intresse för Europeiska unionen.

(c) Frivilliga finansiella bidrag till arbete eller program som genomförs av internationella organisationer och som är av särskilt intresse för Europeiska unionen.

(d) Finansiella bidrag till all sådan verksamhet (t.ex. arbetsmöten och informella och extraordinarie möten mellan de fördragsslutande parterna) som tillvaratar Europeiska unionens intressen i internationella organisationer och som stärker samarbetet med unionens partner i sådana organisationer. När Europeiska unionens intressen kräver närvaro av företrädare från tredjeländer i förhandlingar och möten i internationella forum eller organisationer, ska EHFF täcka kostnaderna för deras deltagande.

Artikel 88 Rådgivande nämnder

1.           EHFF får stödja driftskostnaderna för de rådgivande nämnderna inrättade i enlighet med artikel 52 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken].

2.           En rådgivande nämnd med status som juridisk person får i egenskap av organisation som arbetar för mål av allmänt europeiskt intresse ansöka om ekonomiskt bistånd från unionen.

Artikel 89 Marknadsinformation

EHFF kan bevilja stöd för utarbetande och spridning av marknadsinformation om fiskeri- och vattenbruksprodukter i enlighet med artikel 49 i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter].

Artikel 90 Kommunikationsverksamhet som rör den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken.

EHFF får stödja

(a) kostnader för informations- och kommunikationsverksamhet knuten till den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken, däribland

(b) kostnader för produktion, översättning och spridning av skrivet, audiovisuellt och elektroniskt material som skräddarsytts för de olika målgruppernas behov,

(c) kostnader för förberedande och organisation av evenemang och möten för att informera de olika parter som berörs av den gemensamma fiskeripolitiken eller den integrerade havspolitiken eller inhämta deras åsikter,

(d) rese- och inkvarteringskostnader för experter och företrädare för intressenter som kommissionen bjudit in till möten,

(e) kostnader för spridning av information om Europeiska unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen i den här förordningen.

KAPITEL III Tekniskt stöd

Artikel 91 Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

EHFF får på kommissionens initiativ och upp till ett tak på 1,1% av fonden stödja

(a) åtgärder för tekniskt stöd enligt artikel 51.1 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] avseende genomförandet av denna förordning,

(b) genomförandet av hållbara fiskeriavtal och unionens deltagande i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer,

(c) inrättandet av ett europeiskt nätverk för lokala aktionsgrupper för fiske för att främja kapacitetsuppbyggnad, informationsspridning, utbyte av erfarenheter och bästa praxis samt för att stödja samarbete mellan lokala partnerskap. Nätverket ska samarbeta med de nätverksbildande organ och tekniska stödorgan för lokal utveckling som inrättats av Eruf, ESF och EUGFJ för deras verksamhet för lokal utveckling och gränsöverskridande samarbete.

Artikel 92 Tekniskt stöd på medlemsstaternas initiativ

1.           EHFF får på medlemsstaternas initiativ och upp till ett tak på 5 % av stödprogrammets totala belopp stödja

a)      åtgärder för tekniskt stöd enligt artikel 52.1 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser],

b)      inrättandet av nationella nätverk som ska arbeta för spridning av information, kapacitetsuppbyggnad och utbyte av bästa praxis samt stödja samarbetet mellan de lokala aktionsgrupperna för fiske i deras geografiska område.

2.           I undantagsfall och under vederbörligen motiverade omständigheter får det tak som avses i punkt 1 överskridas.

3.           Kostnader för det attesterande organet ska inte vara stödberättigande inom ramen för punkt 1.

4.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på definitionen av den verksamhet som ska utföras av nationella nätverk enligt punkt 1.

AVDELNING VII GENOMFÖRANDE INOM RAMEN FÖR DELAD FÖRVALTNING

KAPITEL I Allmänna bestämmelser

Artikel 93 Tillämpningsområde

Denna avdelning ska tillämpas på åtgärder som finansieras inom ramen för delad förvaltning enligt avdelning V.

KAPITEL II Genomförandemekanism

avsnitt 1 Stöd från EHFF

Artikel 94 Fastställande av samfinansieringssatser

1.           Det högsta bidraget från EHFF till det operativa programmet ska fastställas i kommissionens beslut om godkännande av det operativa programmet.

2.           Bidraget från EHFF ska beräknas på grundval av de stödberättigande offentliga utgifterna.

I det operativa programmet ska den EHFF-bidragssats fastställas, vilken ska tillämpas för vart och ett av de mål som anges inom unionens EHFF-prioriteringar i enlighet med artikel 6. Den högsta EHFF-bidragssatsen ska vara 75 % av de stödberättigande offentliga utgifterna.

Den lägsta EHFF-bidragssatsen ska vara 20 %.

3.           Genom undantag från punkt 2 ska EHFF-bidraget vara följande:

(a) 100 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för stöd enligt lagringsstödet som avses i artikel 70.

(b) 100 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för det ersättningssystem som avses i artikel 73.

(c) 50 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för det stöd som avses i artikel 78.2 e.

(d) 80 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för det stöd som avses i artikel 78.2 a–d och f–j.

(e) 65 % av de stödberättigande utgifterna för det stöd som avses i artikel 79.

Artikel 95 Stödnivå för offentligt stöd

1.           Medlemsstaterna ska tillämpa en högsta stödnivå för offentligt stöd på 50 % av de totala stödberättigande utgifterna för insatsen.

2.           Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna tillämpa en stödnivå för offentligt stöd på 100 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för insatsen när följande villkor är uppfyllda:

(a) Stödmottagaren är ett offentligrättsligt organ.

(b) Insatsen är förknippad med det lagringsstöd som avses i artikel 70.

(c) Insatsen är knuten till det kompensationssystem avses i artikel 73.

(d) Insatsen är knuten till den datainsamling som avses i artikel 79.

3.           Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna tillämpa en stödnivå för offentligt stöd mellan 50 % och 100 % av de totala stödberättigande utgifterna när insatsen genomförs inom ramen för avdelning V kapitel III och uppfyller följande kriterier:

(a) Insatsen är av kollektivt intresse.

(b) Det rör sig om en kollektiv stödmottagare.

(c) Allmänheten får tillgång till resultaten av insatsen.

(d) Projektet har innovativa inslag på lokal nivå.

4.           Genom undantag från punkt 1 ska ytterligare procentenheter i enlighet med bilaga I tillämpas på stödnivån.

5.           Den lägsta stödnivån för det offentliga stödet ska vara 20 % av de totala stödberättigande utgifterna för insatsen.

6.           Kommissionen ska genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3 fastställa hur de olika procentenheterna ska tillämpas på stödnivån för det offentliga stödet när flera villkor i bilaga I är uppfyllda.

avsnitt 2 Finansiell förvaltning och användning av euro

Artikel 96 Förhandsfinansiering

1.           Som komplement till de allmänna reglerna i artikel 72 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] och efter kommissionens beslut om godkännande av det operativa programmet ska ett inledande förhandsfinansieringsbelopp för hela programperioden betalas ut av kommissionen. Beloppet ska utgöra 4 % av bidraget från unionens budget till det berörda operativa programmet. Det får delas upp i två delbetalningar beroende på budgetsituationen.

2.           Den ränta som förhandsfinansieringen ger upphov till ska gottskrivas det operativa programmet och avräknas från beloppet för offentliga utgifter i den slutliga utgiftsdeklarationen.

Artikel 97 Räkenskapsår

Räkenskapsåret ska omfatta utgifter för vilka utbetalning gjorts samt inkomster som mottagits av det utbetalande organet och förts upp av detta i EHFF-budgeten för år ”N” som inleds den 16 oktober år ”N-1” och avslutas den 15 oktober år ”N”.

Artikel 98 Mellanliggande betalningar

1.               Mellanliggande betalningar ska göras för varje operativt program. De ska beräknas genom att den samfinansieringsnivå som gäller för varje unionsprioritiering tillämpas på de offentliga utgifter som hänför sig till denna.

2.           Kommissionen ska i mån av budgetmedel göra mellanliggande betalningar för utgifter som betalats av de godkända utbetalande organen för genomförande av programmen.

3.           Kommissionen ska göra en mellanliggande betalning endast om följande skyldigheter har fullgjorts:

a)      En utgiftsdeklaration undertecknad av det godkända utbetalande organet enligt artikel 124.1 c har kommit in till kommissionen.

b)      Det totalbelopp för bidrag från EHFF som tilldelats varje unionsprioritering för den ifrågavarande programperioden har respekterats.

(c)     Den senaste årsrapporten om genomförandet av det operativa programmet har lämnats in till kommissionen.

4.           Om något av kriterierna i punkt 3 inte uppfylls ska kommissionen omedelbart informera det ackrediterade utbetalande organet. Om ett av kraven enligt punkt 3 a och 3 c inte uppfylls ska utgiftsdeklarationen vara ogiltig.

5.           Kommissionen ska göra en mellanliggande betalning senast 45 dagar efter det att en utgiftsdeklaration som uppfyller villkoren i punkt 3 har diarieförts, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 123 och 127.

6.           Ackrediterade utbetalande organ ska upprätta och vidarebefordra mellanliggande utgiftsdeklarationer för de operativa programmen till kommissionen inom de perioder som fastställs av kommissionen genom genomförandeakter som antagits i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 151.2.

De mellanliggande utgiftsdeklarationerna för utgifter som verkställts från och med den 16 oktober ska belasta budgeten för det påföljande året.

Artikel 99 Slutbetalning och avslutande av program

1.           Efter det att den sista årsrapporten för genomförande av ett operativt program har kommit in och på villkor att det finns medel i budgeten, ska slutbetalning göras av kommissionen på grundval av den gällande finansieringsplanen, årsräkenskaperna för det senaste budgetår då det berörda operativa programmet genomfördes och det motsvarande beslutet om avslutande av räkenskaperna. Dessa räkenskaper ska ha inkommit till kommissionen senast sex månader efter fastställda sista dag för utgifternas stödberättigande och ska omfatta de utbetalningar det utbetalande organet har gjort fram till och med sista dag för utgifternas stödberättigande.

2.           Slutbetalningen ska göras senast sex månader efter det att kommissionen mottagit den information och de handlingar som avses i punkt 1 och de sista årsräkenskaperna har avslutats. De återstående belopp som det fortfarande finns åtaganden för efter slutbetalningen ska kommissionen automatiskt återta inom sex månader, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 100.

3.           Om den sista årsrapporten och de handlingar som är nödvändiga för avslutande av räkenskaperna för programmets sista genomförandeår inte har kommit in till kommissionen senast den dag som anges i punkt 1 ska slutbetalningsbeloppet återtas i enlighet med artikel 100.

Artikel 100 Återtaganden

Den del av ett budgetåtagande för ett operativt program som inte har använts för utbetalning av förhandsfinansiering eller för mellanliggande betalningar eller för vilken ingen utgiftsdeklaration som uppfyller villkoren i artikel 98.3 har kommit in till kommissionen senast den 31 december det andra året efter det år då budgetåtagandet gjordes, ska återtas av kommissionen.

Artikel 101 Användning av euro

1.           Belopp som anges i det operativa program som medlemsstaten lämnat in, i attesterade utgiftsdeklarationer och i ansökningar om utbetalning samt utgifter som nämns i års- och slutrapporterna om genomförandet ska uttryckas i euro.

2.           De medlemsstater som inte har infört euron som sin valuta på dagen för ansökan om utbetalning ska omvandla utgiftsbeloppen i den nationella valutan till euro.

Beloppen ska räknas om till euro med hjälp av kommissionens månatliga bokföringskurs den månad under vilken utgifterna bokfördes hos det utbetalande organet för det berörda operativa programmet. Denna bokföringskurs ska offentliggöras elektroniskt av kommissionen varje månad.

3.           De belopp som drivs in i nationell valuta av medlemsstater som inte har antagit euron som sin valuta på dagen för indrivningen ska räknas om till euro med hjälp av den växelkurs som avses i punkt 2.

4.           När euron blir valuta i en medlemsstat ska det omräkningsförfarande som anges i punkt 3 fortsätta att gälla för alla utgifter som det utbetalande organet bokförde i räkenskaperna före den dag då den fasta omräkningskursen mellan den nationella valutan och euron trädde i kraft.

avsnitt 3 Stödberättigande för utgifter och varaktighet

Artikel 102 Stödberättigande utgifter

1.           Utöver vad som gäller enligt de allmänna reglerna i artikel 55.1 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] ska stödmottagarnas utbetalningar styrkas genom fakturor och handlingar som styrker utbetalning.

2.           Endast indirekta kostnader enligt avdelning V kapitel III ska kunna berättiga till stöd genom EHFF.

3.           Genom undantag från artikel 55.7 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] ska utgifter som blir stödberättigande på grund av en ändring av programmet enligt artikel 22.2 vara stödberättigande först från och med den 1 januari det år som följer på begäran om ändring.

Artikel 103 Beräkning av förenklade kostnader, extrakostnader och inkomstbortfall

När stöd beviljas på grundval av förenklade kostnader, extrakostnader eller inkomstbortfall ska medlemsstaterna se till att de underliggande beräkningarna är adekvata, korrekta och upprättade i förväg på grundval av en rättvis och kontrollerbar beräkningsmetod.

Artikel 104 Förskott

1.           Förskottsutbetalningar får göras under förutsättning att det ställs en bankgaranti eller likvärdig garanti som motsvarar 100 % av förskottsbeloppet.

2.           När det gäller offentliga stödmottagare ska förskott betalas ut till kommuner, regionala myndigheter och deras sammanslutningar samt även till offentligrättsliga organ.

3.           Ett instrument som en offentlig myndighet ställer som garanti ska anses vara likvärdigt med den garanti som avses i punkt 1 om myndigheten åtar sig att betala det belopp som täcks av garantin i det fall berättigandet till det utbetalade föreskottet inte kan fastställas.

4.           Garantin får frisläppas när det behöriga utbetalande organet fastställer att de faktiska utgifterna i samband med det offentliga stödet för insatsen överskrider förskottet.

Artikel 105 Varaktigt uppfyllande av godkännandekraven

1.           Stödmottagarna ska fortsätta att uppfylla kraven enligt artikel 12.1 efter det att stödansökan lämnats in och under insatsens hela genomförandeperiod och, för vissa typer av insatser, även för en angiven tidsperiod efter den sista utbetalningen.

2.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på identifiering

(a) av typer av insatser för vilka godkännandekraven bör uppfyllas även efter den sista utbetalningen, och

(b) av den tidsperiod som avses i punkt 1.

Kommissionen ska utöva bemyndigandet att anta delegerade akter under fullt iakttagande av proportionalitetsprincipen och med beaktande av risken för att bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler på respektive områden utgör ett allvarligt hot mot ett sådant hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som kan återställa och bevara populationer av skördade arter över de nivåer som leder till ett maximalt hållbart utnyttjande, mot hållbara villkor för de berörda bestånden eller mot bevarandet av havsmiljön.

KAPITEL III Förvaltnings- och kontrollsystem

Artikel 106 Medlemsstaternas skyldigheter

Medlemsstaten ska se till att det har inrättats ett förvaltnings- och kontrollsystem för det operativa programmet, som ska säkerställa tydlig fördelning och tydligt åtskiljande av uppgifterna mellan förvaltningsmyndigheten, det utbetalande organet och det attesterande organet. Medlemsstaterna ska ansvara för att systemen fungerar effektivt under hela programperioden.

Artikel 107 Behöriga myndigheter

1.           Medlemsstaterna ska för varje operativt program utse följande myndigheter:

(a) En förvaltningsmyndighet, som antingen kan vara ett offentligt eller offentligrättsligt organ som är verksamt på nationell eller regional nivå, eller medlemsstaten själv när denna utför den uppgiften, som ska ha ansvaret för förvaltningen av programmet i fråga.

(b) Ett godkänt utbetalande organ i den mening som avses i artikel 109.

(c) Ett attesterande organ i den mening som avses i artikel 112.

2.           Medlemsstaterna ska tydligt definiera vilka uppgifter som åligger förvaltningsmyndigheten, det utbetalande organet och, inom ramen för hållbar lokal utveckling, de lokala aktionsgrupper som avses i artikel 62, när det gäller tillämpning av behörighets- och urvalskriterier och förfarandet för urval av projekt.

Artikel 108 Förvaltningsmyndighet

1.           Förvaltningsmyndigheten ska ansvara för att programmet förvaltas och genomförs på ett effektivt, ändamålsenligt och korrekt sätt, vilket i synnerhet innebär att myndigheten

(a) ska se till att det finns ett lämpligt och säkert elektroniskt system för att registrera, bevara, hantera och rapportera sådana statistiska uppgifter om programmet och dess genomförande som krävs för övervakning och utvärdering och, i synnerhet, sådana uppgifter som krävs för att övervaka framstegen mot de uppsatta målen och unionens prioriteringar,

(b) på kvartalsbasis ska förse kommissionen med relevanta uppgifter om de insatser som valts ut för finansiering, inbegripet grundläggande uppgifter om såväl stödmottagaren som projektet,

(c) ska se till att stödmottagarna och andra som deltar i genomförandet av insatsen

i)        är informerade om de skyldigheter som det beviljade stödet medför och antingen använder ett separat bokföringssystem eller en adekvat redovisningskod för alla transaktioner som avser insatsen,

ii)       känner till kraven i fråga om att skicka in data till förvaltningsmyndigheten och registrera utfall och resultat,

(d) ska säkerställa att den förhandsutvärdering som avses i artikel 48 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] överensstämmer med utvärderings- och övervakningssystemet enligt artikel 131 samt godkänna och överlämna denna utvärdering till kommissionen,

(e) ska säkerställa att den utvärderingsplan som avses i artikel 49 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] har utarbetats, att den utvärdering i efterhand av programmet som avses i artikel 140 görs inom de tidsramar som fastställs i den artikeln och att sådana utvärderingar är i överensstämmelse med det övervaknings- och utvärderingssystemet som avses i artikel 131 och överlämna dem till den övervakningskommitté som avses i artikel 136 och till kommissionen,

(f) ska förse övervakningskommittén enligt artikel 136 med de uppgifter och handlingar som behövs för att övervaka programmets genomförande i förhållande till de specifika målen och prioriteringarna,

(g) ska utarbeta en årlig genomföranderapport enligt artikel 138, som inbegriper sammanfattande övervakningstabeller, och som efter den övervakningskommittés godkännande, vilken avses i artikel 136, ska skickas in till kommissionen,

(h) ska se till att det utbetalande organet får all nödvändig information, särskilt om förfaranden och eventuella kontroller i samband med de insatser som valts ut för finansiering, innan det godkänner en utbetalning.

(i) ska se till att programmet offentliggörs genom att informera potentiella stödmottagare, yrkesorganisationer, ekonomiska parter och arbetsmarknadens parter, organ som arbetar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt berörda icke-statliga organisationer, inbegripet miljöorganisationer, om de möjligheter som programmet ger och om reglerna för att få finansieringsstöd via programmet, samt även informera stödmottagare om unionsbidraget och allmänheten om den roll som unionen spelar i programmet.

2.           Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten får utse en eller flera förmedlande organ, som kan vara lokala myndigheter, regionala utvecklingsorgan eller icke-statliga organisationer, till att ansvara för förvaltningen och genomförandet av insatser inom ramen för det operativa programmet.

3.           Om delar av förvaltningsmyndighetens uppgifter delegeras till ett annat organ ska förvaltningsmyndigheten fortfarande ha det fulla ansvaret för att de förvaltas och genomförs på ett effektivt och korrekt sätt. Förvaltningsmyndigheten ska se till att lämpliga bestämmelser har införts för att det andra organet ska kunna få tillgång till alla de data och den information som krävs för att utföra dessa uppgifter.

Artikel 109 Ackreditering och återkallande av ackreditering för utbetalande organ och samordningsorgan

1.           Utbetalande organ ska vara särskilda myndigheter eller organ i medlemsstaterna med ansvar för att förvalta och kontrollera utgifter. Med undantag för utbetalning kan verkställandet av dessa uppgifter delegeras.

2.           Medlemsstaterna ska ackreditera myndigheter eller organ som utbetalande organ om de uppfyller de kriterier för ackreditering som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 111.2.

3.           Ansvarig person vid det ackrediterade utbetalande organet ska upprätta den information som anges i artikel 75.1 a, b och c i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser].

4.           Om ett eller flera av de kriterier för ackreditering som föreskrivs i punkt 2 inte eller inte längre uppfylls av ett ackrediterat utbetalande organ, ska medlemsstaten återkalla ackrediteringen, såvida inte det utbetalande organet genomför nödvändiga anpassningar inom en tid som bestäms med hänsyn till hur allvarligt problemet är.

5.           De utbetalande organen ska förvalta och säkerställa kontroll av de transaktioner som är kopplade till den offentliga intervention för vilken de ansvarar och de ska behålla det övergripande ansvaret inom detta område.

Artikel 110 Oavkortat stöd till stödmottagare

Om inte annat uttryckligen anges i unionslagstiftningen ska stöd som faller inom ramen för finansiering enligt denna förordning oavkortat betalas ut till stödmottagarna.

Artikel 111 Kommissionens befogenheter

För att säkerställa att det system som fastställs i artikel 106 fungerar väl, ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på följande:

(a)          Minimivillkor för ackreditering av utbetalande organ, som ska omfatta interna förhållanden, kontroller, information och kommunikation samt övervakning. Dessutom ska kommissionen fastställa regler för förfarandet för att bevilja eller återkalla en ackreditering.

(b)          Regler för övervakning och förfarandet för att granska ackrediteringen av utbetalande organ.

(c)          De utbetalande organens skyldigheter när det gäller offentlig intervention samt om innehållet i deras förvaltnings- och kontrollansvar.

Artikel 112 Attesterande organ

1.           Det attesterande organet ska vara ett offentligt eller privat revisionsorgan som utses av medlemsstaten och som ska lämna ett utlåtande om den förvaltningsförklaring som intygar att det utbetalande organets årsräkenskaper är fullständiga, korrekta och sanningsenliga, att de interna kontrollsystemen fungerar korrekt samt att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Dess verksamhet ska bedrivas skiljd från både det berörda utbetalande organet och den myndighet som har godkänt detta utbetalande organ.

2.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på fastställande av närmare bestämmelser för de attesterande organens status, de särskilda uppgifter, inbegripet kontroller, som organen ska genomföra samt även de certifikat och rapporter, tillsammans med åtföljande handlingar, som dessa organ ska upprätta.

Artikel 113 Ersättning för utbetalningar som görs av utbetalande organ

De utgifter inom ramen för delad förvaltning som avses i avdelning V och inom ramen för tekniskt stöd som avses i artikel 92 får finansieras med unionsmedel endast om utbetalningen har gjorts av ackrediterade utbetalande organ

KAPITEL IV Medlemsstaternas kontroller

Artikel 114 Medlemsstaternas ansvar

1.           Medlemsstaterna ska inom ramen för EHFF anta de lagar och andra författningar och vidta alla andra åtgärder som behövs för att säkerställa ett effektivt skydd för unionens finansiella intressen och särskilt för att

(a) kontrollera att de insatser som finansieras verkligen är lagliga och genomförs korrekt, dvs. att samfinansierade varor och tjänster har levererats och att de utgifter som deklarerats av stödmottagarna verkligen har betalats av dem och överensstämmer med tillämpliga bestämmelser på unionsnivå och nationell nivå, samt med det operativa programmet och villkoren för stöd till verksamheten,

(b) se till att stödmottagare som deltar i genomförandet av de verksamheter som får stöd på grundval av de stödberättigande kostnader som stödmottagaren faktiskt ådragit sig antingen har ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som har samband med en verksamhet,

(c) införa rutiner i syfte att säkerställa att alla handlingar som rör utgifter och revision som krävs för att säkerställa att en tillfredsställande verifieringskedja sparas i enlighet med kraven i artikel 62 g i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser],

(d) erbjuda effektivt skydd mot bedrägeri, i synnerhet när det gäller områden med högre risknivå, som fungerar avskräckande, mätt i förhållande till åtgärdernas kostnader och fördelar och till deras proportionalitet,

(e) förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och bedrägerier,

(f) tillämpa effektiva, avskräckande och proportionella finansiella korrigeringar i enlighet med unionens eller nationell lagstiftning,

(g) driva in felaktigt utbetalda belopp och ränta samt väcka talan om så behövs.

2.           Medlemsstaterna ska inrätta effektiva förvaltnings- och kontrollsystem för att försäkra sig om att denna förordning efterlevs.

3.           För att uppfylla de skyldigheter som avses i punkt 1 a och b ska de system som inrättas av medlemsstaterna omfatta följande:

(a) Administrativa kontroller av varje ansökan om återbetalning som lämnas in av stödmottagarna.

(b) Kontroller på plats av enskilda verksamheter.

När det gäller kontrollerna på plats ska den ansvariga myndigheten ta kontrollurvalet från hela underlaget av sökanden; urvalet ska i tillämpliga fall utgöras av ett slumpmässigt urval och ett riskbaserat urval så att man erhåller en representativ felfrekvens samtidigt som man inriktar sig på att hitta de allvarligaste felen.

4.           Kontroller på plats av enskilda verksamheter enligt punkt 3 b får genomföras på urvalsbasis.

5.           Om även förvaltningsmyndigheten får stöd inom ramen för det operativa programmet ska rutinerna för de kontroller som avses i punkt 1 a vara sådana att de garanterar tillräcklig åtskillnad av funktioner.

6.           Medlemsstaterna ska informera kommissionen om de bestämmelser som antagits och vilka åtgärder som vidtagits i enlighet med punkterna 1, 2, 3 och 5. Alla villkor som medlemsstaterna fastställer för att komplettera de villkor som föreskrivs i denna förordning ska kunna verifieras.

7.           Kommissionen får genom genomförandeakter anta regler som syftar till att nå en enhetlig tillämpning av punkterna 1, 2, 3 och 4. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3.

8.           Kommissionen ska, i enlighet med artikel 150, anta delegerade akter med avseende på bestämmelser om verifikationskedjan i punkt 1 c.

Artikel 115 Indrivning av felaktigt utbetalda belopp

1.           Vid tillämpning av artikel 114.1 g ska medlemsstaterna driva in felaktigt utbetalda belopp tillsammans med eventuell ränta på försenade betalningar. De ska informera kommissionen om dessa fall och hålla kommissionen underrättad om hur relaterade administrativa och rättsliga förfaranden fortskrider.

2.           Kommissionen ska anta delegerade akter, i enlighet med artikel 150, med avseende på närmare bestämmelser om medlemsstaternas skyldigheter enligt punkt 1.

Artikel 116 Oriktigheter

1.           För alla felaktiga utbetalningar som gjorts till följd av en oriktighet eller till följd av annan bristande efterlevnad, ska medlemsstaterna kräva återbetalning från stödmottagarna inom ett år från det första tecknet på att en sådan oriktighet har skett; medlemsstaterna ska också registrera de motsvarande beloppen i det utbetalande organets liggare över fordringar.

2.               Om beloppet inte betalats tillbaka inom fyra år från den dag då begäran framfördes, eller inom åtta år från det att indrivningsärendet förts vidare till de nationella domstolarna, ska den berörda medlemsstaten stå för de ekonomiska följderna för denna uteblivna indrivning, utan att detta påverkar kravet på att den berörda medlemsstaten måste fortsätta indrivningsförfarandena i enlighet med artikel 115.

Om det i samband med indrivningsförfarandet i en avslutande administrativ eller rättslig handling konstateras att ingen oriktighet har förekommit, ska den berörda medlemsstaten ta upp de ekonomiska följder den fått bära enligt första stycket som utgift inom ramen för denna fond.

3.           På vederbörligen motiverade grunder får medlemsstaterna besluta att inte fortsätta indrivningsförfarandet. Ett sådant beslut får fattas endast i något av följande fall:

(a) Om redan åsamkade kostnader eller förväntade kostnader för indrivningen sammanlagt överstiger den summa som ska drivas in.

(b) Om det visar sig omöjligt att genomföra indrivning därför att gäldenären eller de personer som är juridiskt ansvariga för oriktigheten är oförmögna att betala, vilket har fastställts enligt den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning.

Om det beslut som avses i denna punkt första stycket fattas innan det utestående beloppet har omfattats av det regelförfarande som avses i punkt 2 ska unionsbudgeten stå för de ekonomiska följderna av den uteblivna återvinningen.

4.           De ekonomiska följder som belastar medlemsstaten som en följd punkt 2 ska av den berörda medlemsstaten föras upp i de årsräkenskaper som ska lämnas in till kommissionen enligt artikel 125 c iii. Kommissionen ska kontrollera årsräkenskaperna och vid behov besluta att ändra dessa genom en genomförandeakt.

5.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, i följande fall besluta att undanta de belopp som belastar unionsbudgeten från unionsfinansiering:

(a) Om medlemsstaten inte har iakttagit de tidsfrister som avses i punkt 1.

(b) Om den anser att medlemsstatens beslut att inte fortsätta indrivningen enligt punkt 3 inte är motiverat.

(c) Om den anser att oriktigheten eller den uteblivna indrivningen beror på oriktigheter eller försummelser som begåtts av den berörda medlemsstatens förvaltningsmyndigheter eller andra av medlemsstatens offentliga organ.

6.           Innan beslut antas genom genomförandeakter enligt denna artikel ska det förfarande som fastställs i artikel 129.6 tillämpas.

Artikel 117 Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.           Medlemsstaterna ska ha det huvudsakliga ansvaret för att utreda oriktigheter eller andra fall av bristande efterlevnad för att göra de nödvändiga finansiella korrigeringarna och genomföra indrivningarna. Om det rör sig om en systembetingad oriktighet, ska medlemsstaten utvidga sina utredningar till att omfatta samtliga insatser som kan vara berörda.

2.           Medlemsstaten ska göra de finansiella korrigeringar som krävs i samband med att enskilda eller systembetingade oriktigheter eller andra fall av bristande efterlevnad upptäcks i insatser eller operativa program. De korrigeringar som görs av medlemsstaten ska innebära att det offentliga stödet till en insats eller det operativa programmet helt eller delvis dras in. Medlemsstaten ska ta hänsyn till oriktigheternas art och allvar och till den ekonomiska förlusten för EHFF och göra en proportionell korrigering. Finansiella korrigeringar ska föras upp i årsredovisningen av det utbetalande organet för det räkenskapsår då inställandet beslutades.

3.           När det gäller finansiella korrigeringar som ska tillämpas på utgifter direkt knutna till bristande efterlevnad av artikel 105 ska medlemsstaterna fastställa korrigeringsbeloppet med beaktande av allvaret av stödmottagarens bristande efterlevnad av Den gemensamma fiskeripolitikens regler, den ekonomiska fördel som uppstått genom den bristande efterlevnaden av Den gemensamma fiskeripolitikens regler och omfattningen av EHFF:s bidrag till stödmottagarens ekonomiska verksamhet.

4.           Det bidrag från EHFF som ställs in i enlighet med punkt 1 får återanvändas inom det operativa programmet, med förbehåll för punkt 5.

5.           Det bidrag som ställs in enligt punkt 2 får inte återanvändas för den eller de insatser som omfattats av korrigeringen och inte heller, i det fall en finansiell korrigering genomförs för en systembetingad oriktighet eller för andra fall av bristande efterlevnad, för insatser som påverkas av den systembetingade oriktigheten eller av andra fall av bristande efterlevnad.

KAPITEL V Kommissionens kontroll

avsnitt 1 Avbrott och tillfälligt inställande

Artikel 118 Avbrott i betalningsfristen

Vid sidan av de skäl till avbrytande som anges i artikel 74.1 a–c i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] får den delegerade utanordnaren i den mening som avses i [budgetförordningen] avbryta betalningsfristen för en ansökan om mellanliggande utbetalning under högst nio månader om kommissionen genom en genomförandeakt har antagit ett beslut som bekräftar att det finns bevis som tyder på att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt den gemensamma fiskeripolitiken, vilket kommer att påverka de utgifter som ingår i en attesterad utgiftsdeklaration för vilken det begärts en mellanliggande utbetalning.

Artikel 119 Tillfälligt inställande av utbetalningar

1.           Kommissionen får genom en genomförandeakt helt eller delvis tillfälligt ställa in de mellanliggande utbetalningarna för det operativa programmet i följande fall:

(a) Det operativa programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister, men inga korrigerande åtgärder har vidtagits.

(b) Utgifterna i en attesterad utgiftsdeklaration har samband med en allvarlig oriktighet eller annat fall av bristande efterlevnad som inte har korrigerats.

(c) Medlemsstaten har inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att åtgärda den situation som har föranlett ett avbrott i enlighet med artikel 118.

(d) Övervakningssystemet har allvarliga brister vad gäller kvalitet och tillförlitlighet.

(e) Kommissionen har antagit ett beslut genom en genomförandeakt som bekräftar att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt den gemensamma fiskeripolitiken. Sådan bristande efterlevnad ska kunna påverka de utgifter som ingår i en attesterad utgiftsdeklaration för vilken det begärts en mellanliggande utbetalning.

(f) De villkor som avses i artiklarna 17.5 och 20.3 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] är uppfyllda.

2.           Kommissionen får, genom en genomförandeakt, besluta att helt eller delvis ställa in de mellanliggande utbetalningarna, efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att inom två månader framföra sina synpunkter. Kommissionen får, genom genomförandeakter antagna i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3, anta närmare bestämmelser för den del av utbetalningarna som kan komma att ställas in tillfälligt. Beloppen ska vara proportionella i förhållande till vilken typ av brist, oriktighet eller bristande efterlevnad från medlemsstatens sida som det rör sig om samt till dess omfattning.

3.           Kommissionen ska genom genomförandeakter besluta att häva inställandet av hela eller delar av de mellanliggande betalningarna om medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävdes för detta. När sådana åtgärder inte vidtas av medlemsstaten får kommissionen genom en genomförandeakt anta ett beslut om att tillämpa finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis ställa in unionens bidrag till det operativa programmet i enlighet med artikel 128 och i enlighet med det förfarande som beskrivs i artikel 129.

Artikel 120 Kommissionens befogenheter

1.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 där de fall av bristande efterlevnad som avses i artikel 118 och 119.1 definieras och som inbegriper en förteckning över de av den gemensamma fiskeripolitikens regler som är relevanta och av central betydelse för bevarandet av de marina biologiska resurserna.

2.           Kommissionen får, genom genomförandeakter, fastställa närmare bestämmelser för förfarandet för avbrott och tillfälligt inställande. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3.

avsnitt 2 Räkenskapsavslutning och finansiella korrigeringar

Artikel 121 Kommissionens kontroller på plats

1.           Utan att det påverkar tillämpningen av de kontroller som medlemsstaterna gör enligt nationella lagar och andra författningar eller enligt artikel 287 i fördraget eller de kontroller som görs med stöd av artikel 322 i fördraget, får kommissionen anordna kontroller på plats i medlemsstaterna i syfte att särskilt kontrollera följande:

(a)     Att de administrativa rutinerna är förenliga med unionens regler.

(b)     Att de erforderliga verifikationerna finns och att de överensstämmer med den verksamhet som finansieras av EHFF.

(c)     De villkor under vilka den verksamhet som finansieras av EHFF genomförs och kontrolleras.

2.           De personer som kommissionen bemyndigar att genomföra kontroller på plats eller kommissionens tjänstemän som verkar inom ramen för sina befogenheter ska ha tillgång till bokföring och alla andra handlingar, inbegripet de handlingar och motsvarande metadata, som har anknytning till utgifter som finansieras av EHFF, som upprättas eller tas emot och bevaras på elektroniskt medium.

3.           Befogenheterna att utföra kontroller på plats ska inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser som reserverar vissa åtgärder för ombud som utses särskilt enligt nationell lagstiftning. Personer som bemyndigats av kommissionen ska bland annat inte medverka vid hembesök hos eller formella förhör med personer inom ramen för den berörda medlemsstatens lagstiftning. De ska emellertid ha tillgång till den information som erhålls på detta sätt.

4.           Kommissionen ska i god tid före kontrollen på plats underrätta den berörda medlemsstaten eller den medlemsstat på vars territorium kontrollen ska äga rum. Tjänstemän från den berörda medlemsstaten får delta i sådana kontroller.

5.           På begäran av kommissionen och med den berörda medlemsstatens samtycke ska kompletterande kontroller eller utredningar beträffande den verksamhet som avses i denna förordning utföras av medlemsstatens behöriga myndigheter. Tjänstemän från kommissionen eller personer som bemyndigats av kommissionen får delta i sådana kontroller.

6.           För att förbättra kontrollerna får kommissionen, med de berörda medlemsstaternas samtycke, be myndigheter i dessa medlemsstater om hjälp för vissa kontroller eller utredningar.

7.           Kommissionen får, genom genomförandeakter som antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 151.2, fastställa regler rörande de förfaranden som ska iakttas vid kontroller i enlighet med punkterna 5 och 6.

Artikel 122 Tillgång till information

1.                Medlemsstaterna ska låta kommissionen ta del av alla uppgifter som behövs för att EHFF ska fungera smidigt och vidta alla lämpliga åtgärder för att underlätta de kontroller som kommissionen anser bör genomföras inom ramen för förvaltningen av unionens medel, inbegripet kontroller på plats.

2.           Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran underrätta kommissionen om alla lagar och andra författningar som de har antagit för att genomföra de unionsakter som avser den gemensamma fiskeripolitiken, i den mån dessa akter får ekonomiska följder för EHFF.

3.           Medlemsstaterna ska låta kommissionen ta del av alla uppgifter om oriktigheter och fall av misstänkt bedrägeri som konstateras och om de åtgärder som i enlighet med artikel 116 har vidtagits för att driva in felaktigt utbetalda belopp i samband sådana oriktigheter och bedrägerier.

Artikel 123 Tillgång till handlingar

De godkända utbetalande organen ska bevara de handlingar som styrker utbetalningar som har gjorts och de handlingar som hör till de administrativa och fysiska kontroller som föreskrivs i unionslagstiftningen, och ställa dessa handlingar och uppgifter till kommissionens förfogande.

Om handlingarna förvaras hos en myndighet som agerar i ett utbetalande organs ställe och som har till uppgift att utanordna medlen, ska denna myndighet till det godkända utbetalande organet lämna rapporter om antalet genomförda kontroller, kontrollernas innehåll och de åtgärder som har vidtagits mot bakgrund av resultaten.

Artikel 124 Avlutande av räkenskaper

1.           Före den 30 april det år som följer på det berörda budgetåret och på grundval av de uppgifter som överlämnats i enlighet med artikel 125 c ska kommissionen, genom genomförandeakter, besluta om avslutande av räkenskaperna för de godkända utbetalande organen.

2.           I det beslut om avslutande av räkenskaperna som avses i punkt 1 ska det fastslås att de överlämnade årsräkenskaperna är fullständiga, exakta och sanningsenliga. Beslutet ska antas utan att det påverkar beslut som antas senare enligt artikel 128.

Artikel 125 Överföring av information

Medlemsstaterna ska lämna följande information, deklarationer och handlingar till kommissionen:

(a) För det godkända utbetalningsstället:

i)       Ackrediteringshandlingen.

ii)       Uppgift om dess funktion.

iii)      I förekommande fall, återkallandet av ackrediteringen.

(b) För det attesterande organet:

i)       Namnuppgift.

ii)       Adressuppgifter.

(c) För åtgärder som rör de finansierade insatserna:

i)       Utgiftsdeklarationer, som även gäller som begäran om utbetalning, undertecknade av det godkända utbetalande organet och åtföljda av den information som begärs.

ii)       En uppdatering av de uppskattade finansieringsbehoven, det vill säga av de utgiftsdeklarationer som beräknas lämnas in under året och de utgiftsdeklarationer som beräknas lämnas in för det kommande räkenskapsåret.

iii)      De godkända utbetalande organens förvaltningsförklaringar och årsräkenskaper.

iv)      En sammanfattning av resultaten av alla tillgängliga revisioner och kontroller som utförts.

Artikel 126 Konfidentialitet

Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa konfidentialitet för de uppgifter som överlämnas eller erhålls under kontroller på platsen eller inom ramen för avslutande av räkenskaperna som verkställs enligt denna förordning.

De principer som avses i artikel 8 i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oriktigheter[36] ska tillämpas på dessa uppgifter.

Artikel 127 Kommissionens befogenheter

Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta regler om följande:

(a) Form, innehåll, periodicitet och tidsfrister beträffande följande, samt regler för hur detta ska överföras till kommissionen eller ställas till dess förfogande:

i)       Utgiftsdeklarationer samt uppskattningar av utgifter och uppdatering av dessa, inklusive inkomster avsatta för detta.

ii)       De utbetalande organens förvaltningsförklaringar och årliga räkenskaper, samt resultaten av alla tillgängliga revisioner och kontroller som utförts.

iii)      Rapporter om attestering av räkenskaperna.

iv)      Identitets- och adressuppgifter för de godkända utbetalande organen och de attesterande organen.

v)      Närmare bestämmelser om upptagande i budgeten och utbetalning av utgifter som finansieras av EHFF.

vi)      Underrättelser om vilka finansiella justeringar medlemsstaterna företagit i samband med insatser eller operativa program, och översiktsrapporter om medlemsstaternas indrivningsförfaranden till följd av oriktigheter.

vii)     Information om de åtgärder som vidtagits för att skydda kommissionens finansiella intressen.

(b) Arrangemangen kring utbytet av uppgifter och handlingar mellan kommissionen och medlemsstaterna och genomförandet av informationssystem, inbegripet typ, form och innehåll för de uppgifter som ska behandlas i systemen samt regler för hur de ska lagras.

(c) Medlemsstaternas anmälan till kommissionen av information, handlingar, statistik och rapporter, samt tidsfrister och metoder för anmälan.

(d) Medlemsstaternas samarbetsskyldigheter i samband med genomförandet av artikel 121 och artikel 122.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3.

Artikel 128 Kommissionens finansiella korrigeringar och kriterier för finansiella korrigeringar

1.           Utöver i de fall som anges i artiklarna 20.4 och 77 i förordning [om gemensamma bestämmelser] ska kommissionen, genom genomförandeakter, göra finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis ställa in unionens stöd till ett operativt program när den, efter att ha gjort den nödvändiga granskningen, drar följande slutsatser:

(a) Programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister, vilket har inneburit en risk för det stöd från unionen som redan har betalats ut till det operativa programmet.

(b) Det finns utgifter i en attesterad utgiftsdeklaration som är oriktiga eller påverkas av något annat fall av bristande efterlevnad, och som inte har korrigerats av medlemsstaten innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

(c) En medlemsstat har inte fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 117 innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

(d) Utgifter som ingår i den attesterade utgiftsdeklarationen påverkas av fall av bristande efterlevnad från medlemsstatens sida av regler inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken som är av grundläggande betydelse för bevarandet av marina biologiska resurser.

2.           För de fall som avses i punkt 1 a, b och c ska kommissionen basera sina finansiella korrigeringar på enskilda fall av oriktigheter eller enskilda fall av bristande efterlevnad som har konstaterats och ska beakta huruvida en oriktighet eller ett fall av bristande efterlevnad är systembetingade. Om det inte är möjligt att exakt fastställa storleken på de oriktiga utgifter som belastat EHFF ska kommissionen tillämpa en schablonsats eller göra en extrapolerad finansiell korrigering.

3.           För fall enligt punkt 1 b i fråga om bristande efterlevnad med artikel 105 och enligt punkt 1 d ska kommissionen basera sina finansiella korrigeringar endast på utgifter som är direkt kopplade till den bristande efterlevnaden av den gemensamma jordbrukspolitikens regler. Vid fastställande av korrigeringsbeloppet ska kommissionen ta hänsyn till allvaret av medlemsstatens eller stödmottagarens bristande efterlevnad av Den gemensamma fiskeripolitikens regler, den ekonomiska fördel som följer av underlåtelsen att följa Den gemensamma fiskeripolitikens regler eller omfattningen av EHFF:s bidrag till stödmottagarens ekonomiska verksamhet.

4.           Om det inte är möjligt att exakt fastställa storleken på de utgifter som är kopplade till den bristande efterlevnaden av Den gemensamma fiskeripolitikens regler, ska kommissionen tillämpa en schablonsats eller göra en extrapolerad finansiell korrigering i enlighet med punkt 6 a.

5.           Om kommissionen grundar sin ståndpunkt på uppgifter från externa revisorer, ska den dra sina egna slutsatser beträffande de finansiella följderna efter att ha granskat de åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit enligt artikel 117, de anmälningar som gjorts enligt artikel 125 c och de eventuella svaren från medlemsstaten.

6.           Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 i vilka följande fastställs:

(a) Kriterier för att avgöra nivån på den finansiella korrigering som ska tillämpas vid finansiell korrigering med ett schablonbelopp respektive vid extrapolerad finansiell korrigering.

(b) En förteckning de relevanta GFP-regler som avses i punkt 1 d som är relevanta och av grundläggande betydelse för bevarandet av marina biologiska resurser.

Artikel 129 Förfarande

1.           Innan kommissionen fattar beslut om en finansiell korrigering genom genomförandeakter, ska den inleda förfarandet genom att underrätta medlemsstaten om sina preliminära slutsatser och begära att medlemsstaten lämnar synpunkter inom två månader.

2.           Om kommissionen föreslår en finansiell korrigering grundad på en extrapolering eller en schablonsats, ska medlemsstaten ges möjlighet att genom en granskning av den berörda dokumentationen visa att den faktiska omfattningen av oriktigheten eller av något annat fall av bristande efterlevnad som saken gäller, inbegripet bristande efterlevnad av Den gemensamma fiskeripolitikens regler, var mindre än vad kommissionen bedömt. Efter överenskommelse med kommissionen får medlemsstaten begränsa granskningen till att omfatta en lämplig andel eller ett urval av berörd dokumentation. Utom i vederbörligen motiverade fall får tidsfristen för denna granskning inte överskrida ytterligare en period av två månader, efter den tvåmånadersperiod som avses i punkt 1.

3.           Kommissionen ska beakta det bevismaterial som medlemsstaterna tillhandahåller inom de tidsfrister som avses i punkterna 1 och 2.

4.           Om medlemsstaten inte godtar kommissionens preliminära slutsatser ska den inbjudas till överläggningar hos kommissionen, för att säkerställa att alla relevanta uppgifter och synpunkter finns tillgängliga och beaktas när kommissionens ska dra sina slutsatser om att göra en finansiell korrigering.

5.           För att göra en finansiell korrigering ska kommissionen genom genomförandeakter fatta beslut inom sex månader efter överläggningarna eller efter att ha mottagit kompletterande uppgifter, om medlemsstaten går med på att lämna in sådana kompletterande uppgifter efter överläggningarna. Kommissionen ska beakta alla uppgifter och synpunkter som framkommit under förfarandet. Om det inte hålls några överläggningar ska sexmånadersperioden börja löpa två månader efter dateringen av kommissionens inbjudan till överläggningar.

6.           Om oriktigheter som påverkar årsredovisningar som lämnats in till kommissionen konstateras av kommissionen eller av revisionsrätten ska den resulterande finansiella korrigeringen leda till att stödet från EHFF till det operativa programmet minskas.

Artikel 130 Medlemsstaternas skyldigheter

En finansiell korrigering som görs av kommissionen ska inte påverka medlemsstatens skyldighet att driva in medel enligt artikel 117.2 och att återkräva statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget och enligt artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999[37].

KAPITEL VI Övervakning, utvärdering, information och kommunikation

avsnitt 1 INRÄTTANDET AV OCH MÅLEN FÖR ETT ÖVERVAKNINGS- OCH UTVÄRDERINGSSYSTEM

Artikel 131 Övervaknings- och utvärderingssystem

1.           Det ska inrättas ett gemensamt övervaknings- och utvärderingssystem för EHFF-insatser inom ramen för delad förvaltning, med vars hjälp man kan mäta hur EHFF fungerar. För att garantera en effektivt funktionsmätning ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på systemets innehåll och uppbyggnad.

2.           EHFF:s verkan ska mätas i förhållande till unionens prioriteringar enligt artikel 6.

Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa specifika indikatorer för dessa unionsprioriteringar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3.

3.           Medlemsstaterna ska förse kommissionen med all den information som behövs för att de aktuella åtgärderna ska kunna övervakas och utvärderas. Kommissionen ska ta hänsyn till databehovet och synergieffekterna mellan potentiella uppgiftskällor, i synnerhet deras användning för statistiska ändamål när så är lämpligt. Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta regler om de uppgifter som ska överlämnas av medlemsstaterna samt om uppgiftsbehoven och synergieffekterna mellan olika potentiella uppgiftskällor. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3.

4.           Kommissionen ska lägga fram en rapport om genomförandet av denna artikel för Europaparlamentet och rådet vart fjärde år. Den första rapporten ska läggas fram senast den 31 december 2017.

Artikel 132 Mål

Målen för övervaknings- och utvärderingssystemet ska vara följande:

(a) Att visa landvinningar och framsteg inom havs- och fiskeripolitiken, samt utvärdera EHFF-insatsernas verkan, effektivitet, ändamålsenlighet och relevans.

(b) Att bidra till att göra stödet till havs- och fiskeripolitiken mer målinriktat.

(c) Att stödja en gemensam kunskapsprocess i samband med övervakning och utvärdering.

(d) Att tillhandahålla robusta, bevisbaserade utvärderingar av EHFF:s insatser som kan användas i beslutsprocessen.

avsnitt 2 TEKNISKA BESTÄMMELSER

Artikel 133 Gemensamma indikatorer

1.           En förteckning med gemensamma indikatorer som ska vara kopplade till programmets ursprungssituation samt till dess finansiella genomförande, resultat och effekter och som ska vara tillämpliga på varje program ska anges i det övervaknings- och utvärderingssystem som föreskrivs i artikel 131, så att data kan sammanställas på unionsnivå.

2.           De gemensamma indikatorerna ska vara kopplade till de delmål och mål som fastställs i det operativa programmet i enlighet med unionens prioriteringar i artikel 6. De gemensamma indikatorerna ska användas med avseende på de resultatramar som avses i artikel 19.1 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] och ska möjliggöra utvärdering av framsteg, effektivitet och ändamålsenlighet i genomförandet av policymålen i förhållande till målsättningar och mål på unions-, nationell och programnivå.

Artikel 134 Elektroniskt informationssystem

1.           Den centrala information om genomförandet av programmet (dvs. om varje insats som valts ut för finansiering och om avslutade insatser) som behövs för övervakning och utvärdering, inbegripet nyckeluppgifter om stödmottagaren och projektet, ska registreras och uppdateras elektroniskt.

2.           Kommissionen ska garantera att det finns ett ändamålsenligt och säkert elektroniskt system för registrering, uppdatering och förvaltning av central information och ska rapportera om övervakning och utvärdering.

Artikel 135 Tillhandahållande av information

Stödmottagare inom ramen för EHFF, inbegripet lokala aktionsgrupper, ska till förvaltningsmyndigheten och/eller till utsedda utvärderingsorgan eller andra organ som tilldelats befogenheter att utföra uppgifter på dess vägnar, överlämna alla de data och uppgifter som behövs för att övervaka och utvärdera programmet, särskilt när det gäller hur de särskilda målen och prioriteringarna uppnås.

avsnitt 3 Övervakning

Artikel 136 Övervakningsförfaranden

1.           Den förvaltningskommitté som avses i artikel 108 och den övervakningskommitté som avses i artikel 41 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] ska övervaka programgenomförandets kvalitet.

2.           Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén ska övervaka alla operativa program på grundval av ekonomiska indikatorer samt utfalls-, resultat-, och målindikatorer.

Artikel 137 Övervakningskommitténs ansvarsområden

Utöver de ansvarsområden som anges i artikel 43 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska övervakningskommittén kontrollera resultatnivån för det operativa programmet och att genomförandet är effektivt. Kommittén ska

(a) inom fyra månader efter beslutet om godkännande av programmet höras om urvalskriterierna för finansierade insatser och utfärda ett yttrande om dessa; urvalskriterierna ska ses över på grundval av programplaneringsbehoven,

(b) granska den verksamhet och de resultat som är kopplade till programmets utvärderingsplan,

(c) granska de åtgärder inom programmet som rör uppfyllandet av förhandsvillkoren,

(d) granska och godkänna de årliga rapporterna om genomförandet, innan de skickas till kommissionen,

(e) granska åtgärder för att främja jämställdhet mellan män och kvinnor, lika möjligheter och icke-diskriminering, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar,

(f) inte konsulteras om den årliga arbetsplan för datainsamling som avses i artikel 23.

Artikel 138 Årlig genomföranderapport

1.           Senast den 31 maj 2016 och den 31 maj varje år därefter till och med 2023 ska medlemsstaterna till kommissionen lämna en årlig rapport om det operativa programmets genomförande under det föregående kalenderåret. Den rapport som lämnas in 2016 ska avse kalenderåren 2014 och 2015.

2.           Utöver vad som föreskrivs i artikel 44 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska de årliga rapporterna om genomförandet innehålla följande:

(a) Information om ekonomiska åtaganden och utgifter per åtgärd.

(b) En sammanfattning av den verksamhet som bedrivits i samband med utvärderingsplanen.

(c) Information om bristande efterlevnad av de villkor beträffande varaktighet som fastställs i artikel 105 och om de korrigerande åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna, inbegripet nödvändiga finansiella korrigeringar i enlighet med artikel 117.2.

3.           Utöver vad som föreskrivs i artikel 44 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] ska de årliga genomföranderapporter som lämnas in 2017 och 2019 även innehålla en bedömning av de framsteg som gjorts för att säkerställa en integrerad strategi för användning av EHFF och andra EU-instrument för att stödja den territoriella utvecklingen, inklusive genom lokala utvecklingsstrategier, och inbegripa iakttagelser vad avser uppnåendet av målen för varje prioritering som ingår i det operativa programmet.

4.           Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler om formatet för och presentationen av de årliga rapporterna om genomförandet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3.

avsnitt 4 Utvärdering

Artikel 139 Allmänna bestämmelser

1.           Kommissionen ska genom genomförandeakter föreskriva vad som ska ingå i de förhandsutvärderingar och utvärderingar i efterhand som avses i artiklarna 48 och 50 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] och fastställa minimikrav för den utvärderingsplan som avses i artikel 49 i förordning (EU) nr [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3.

2.           Medlemsstaterna ska säkerställa att utvärderingarna görs i enlighet med det gemensamma utvärderingssystem som avtalats i enlighet med artikel 131, organisera framtagning och insamling av de data som krävs och tillhandahålla utvärderingsorganen de olika uppgifter som erhålls genom övervakningssystemet.

3.           Medlemsstaterna och kommissionen ska offentliggöra utvärderingsrapporterna på Internet respektive på unionens webbplats.

Artikel 140 Förhandsutvärdering

Medlemsstaterna ska säkerställa att en förhandsutvärderare redan tidigt är involverad i utarbetandet av EHFF-programmet, bland annat när det gäller den analys som avses i artikel 20.1 b, utformningen av programmets insatslogik och fastställandet av programmets mål.

Artikel 141 Utvärdering i efterhand

I enlighet med artikel 50 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] ska medlemsstaterna göra en utvärdering i efterhand av det operativa programmet. Rapporten ska överlämnas till kommissionen senast den 31 december 2023.

Artikel 142 Utvärderingssammanfattningar

Kommissionen ska ansvara för att det görs sammanfattningar på unionsnivå av rapporterna från förhandsutvärderingen och utvärderingen i efterhand. Sammanfattningarna av utvärderingsrapporterna ska vara klara senast den 31 december året efter det att de ifrågavarande utvärderingarna lämnades in.

avsnitt 5 Information och kommunikation

Artikel 143 Information och offentlighetsåtgärder

1.           Det utbetalande organet i samarbete med förvaltningsmyndigheten ska, i enlighet med artikel 108.1 i, ha ansvaret för följande:

(a) Att inrätta en särskild webbplats eller en särskild webbportal med information om, och tillgång till, det operativa programmet i medlemsstaten.

(b) Att informera potentiella stödmottagare om vilka finansieringsmöjligheter som finns inom det operativa programmet.

(c) Att hålla allmänheten i unionen underrättad om den roll som EHFF spelar samt om vilka resultat som uppnåtts, genom informations- och kommunikationsåtgärder som belyser resultaten och effekterna av partnerskapskontrakt, operativa program och verksamheter.

2.           För att garantera insyn i stödet från EHFF ska medlemsstaterna upprätthålla en förteckning över verksamheterna i csv- eller xml-format, som ska finnas tillgänglig via den särskilda webbsidan eller webbportalen, där det ska finnas en förteckning över insatserna och en kort beskrivning av det operativa programmet.

Förteckningen över insatserna ska uppdateras minst var tredje månad.

Vilka uppgifter som minst måste ingå i förteckningen över insatser, inbegripet särskild information om insatser enligt artiklarna 28, 37, 45, 54 och 56, fastställs i bilaga IV.

3.           Närmare bestämmelser om informations- och offentlighetsåtgärder som riktar sig till allmänheten samt informationsåtgärder för sökande och stödmottagare fastställs i bilaga IV.

4.           Tekniska krav för informations- och offentlighetsåtgärderna vad avser verksamheterna samt anvisningar för skapande av emblem och definition av standardfärger ska antas av kommissionen genom genomförandeakter, i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 151.2.

AVDELNING VIII GENOMFÖRANDE INOM RAMEN FÖR DIREKTFÖRVALTNING

KAPITEL I Allmänna bestämmelser

Artikel 144 Tillämpningsområde

Denna avdelning ska tillämpas på åtgärder som finansieras inom ramen för direktförvaltning enligt avdelning VI.

KAPITEL II Kontroll

Artikel 145 Skydd av unionens finansiella intressen

1.           Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder som, vid genomförandet av insatser som finansieras enligt denna förordning, garanterar att unionens finansiella intressen skyddas genom tillämpning av förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller, genom indrivning av felaktigt utbetalda belopp och, i tillämpliga fall, genom effektiva proportionella och avskräckande påföljder.

2.           Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska vara bemyndigade att göra revisioner på grundval av dokument och kontroller på platsen, av alla stödmottagare, entreprenörer och underleverantörer som har tagit emot unionsfinansiering.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får utföra kontroller på platsen och inspektioner av ekonomiska aktörer som är direkt eller indirekt berörda av sådan finansiering, i enlighet med de förfaranden som fastställs i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och i syfte att fastställa om det förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar Europeiska unionens finansiella intressen i samband med ett stödavtal eller ett beslut eller ett avtal eller rörande unionens finansiering.

Utan att det påverkar tillämpningen av föregående stycken, ska samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer, stödavtal, beslut och avtal som följer av genomförandet av denna förordning uttryckligen innebära bemyndigande av kommissionen, revisionsrätten och Olaf att utföra ovannämnda revisioner, kontroller på platsen och inspektioner.

Artikel 146 Revision

1.           Tjänstemän från kommissionen och revisionsrätten, eller deras ombud får när som helst, men med minst tio arbetsdagars varsel utom i brådskande fall, göra revisioner på plats av de åtgärder som finansieras enligt denna förordning, upp till tre år efter kommissionens slutliga utbetalning.

2.           Tjänstemän från kommissionen och revisionsrätten, eller deras ombud, som i vederbörlig ordning bemyndigats att utföra revisioner på plats, ska få tillgång till böcker och alla andra handlingar, inbegripet handlingar och metadata som sammanställts eller mottagits och lagrats elektroniskt, när det gäller utgifter som finansieras genom denna förordning.

3.           De revisionsbefogenheter som avses i punkt 2 ska inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser som reserverar vissa åtgärder för tjänstemän som utses särskilt enligt nationell lagstiftning. Tjänstemän från kommissionen och revisionsrätten, eller deras ombud, får inte delta bland annat i hembesök eller formella förhör med personer inom ramen för den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten. De ska emellertid ha tillgång till den information som erhålls på detta sätt.

4.           Om finansiellt unionsstöd som beviljats enligt denna förordning lämnas vidare till tredjepart som slutlig förmånstagare, ska den ursprungliga förmånstagaren i egenskap av mottagare av unionsstöd förse kommissionen med all relevant information om den slutliga förmånstagarens identitet.

5.           Förmånstagarna ska i detta syfte hålla samtliga relevanta dokument tillgängliga under en period på upp till tre år efter den slutliga utbetalningen.

Artikel 147 Tillfälligt inställande av utbetalning, minskning och indragning av det finansiella stödet

1.           Om kommissionen anser att unionsmedel inte har använts i enlighet med villkoren i denna förordning, eller någon annan tillämplig unionsrättsakt, ska stödmottagarna informeras om detta och ges en månad räknat från dagen för underrättelsen att inkomma med synpunkter till kommissionen.

2.           Om stödmottagarna inte svarar inom utsatt tid eller om de synpunkter som de lämnar inte anses tillfredsställande, ska kommissionen minska eller dra in det beviljade finansiella stödet eller tillfälligt ställa in utbetalningarna. Alla felaktigt utbetalda belopp ska återbetalas till kommissionen. Ränta ska läggas till belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i [budgetförordningen].

KAPITEL III Utvärdering och rapportering

Artikel 148 Utvärdering

1.           Insatser som finansieras enligt denna förordning ska kontrolleras regelbundet som ett led i övervakningen av deras genomförande.

2.           Kommissionen ska sörja för en regelbunden, oberoende och extern utvärdering av de finansierade insatserna.

Artikel 149 Rapportering

Kommissionen ska till Europaparlamentet och till rådet överlämna följande:

(a) Senast den 31 mars 2017: en interimsrapport om uppnådda resultat och om kvalitativa och kvantitativa aspekter av genomförandet av de insatser som finansieras genom denna förordning.

(b) Senast den 30 augusti 2018: ett meddelande om det fortsatta genomförandet av de åtgärder som finansieras enligt denna förordning.

(c) Senast den 31 december 2021: En utvärderingsrapport efter det att programmet avslutats.

AVDELNING IX FÖRFARANDEBESTÄMMELSER

Artikel 150 Utövande av delegering

1.           Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.           Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 12, 33, 37, 38, 39, 46, 61, 64, 67, 75, 92, 105, 111, 112, 114, 115, 119, 127, 131 och 153 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 1 januari 2014.

3.           Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 12, 33, 37, 38, 39, 46, 61, 64, 67, 75, 92, 105, 111, 112, 114, 115, 119, 127, 131 och 153 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. .Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.           Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.           En delegerad akt som antas enligt artiklarna 12, 33, 37, 38, 39, 46, 61, 64, 67, 75, 92, 105, 111, 112, 114, 115, 119, 127, 131 och 153 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 151 Kommittéförfarande

1.           Kommissionen ska biträdas av kommittén för havs- och fiskerifonden i genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

AVDELNING X SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 152 Upphävande

1.           Förordningarna (EG) nr 1198/2006, (EG) nr 861/2006, (EG) [nr /2011 om inrättande av ett program för att stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik], (EG) nr 791/2007, (EG) nr 2328/2003 och artikel 103 i förordning 1224/2009 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2014.

2.           Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska betraktas som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 153 Övergångsbestämmelser

1.           För att underlätta övergången från de system som fastställs i förordningarna (EG) nr 1198/2006, (EG) nr 861/2006, (EG) [nr /2011 om inrättande av ett program för att stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik] och (EG) nr 791/2007 till det system som fastställs genom denna förordning ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på de villkor enligt vilka det stöd som godkänts av kommissionen inom ramen för de förordningarna får integreras i det stöd som föreskrivs i denna förordning, inbegripet tekniskt stöd och stöd för efterhandsutvärderingarna.

2.           Denna förordning ska inte påverka vare sig fullföljande eller ändring, inklusive helt eller delvis upphävande, av de projekt (fram till deras avslutande) eller det stöd som godkänns av kommissionen på grundval av förordningarna (EG) nr 1198/2006, (EG) nr 861/2006, (EG) [nr /2011 om inrättande av ett program för att stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik] och (EG) nr 791/2007 och artikel 103 i förordning 1224/2009 eller någon annan lagstiftning som är tillämplig för sådant stöd den 31 december 2013.

3.           Ansökningar i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1198/2006 ska förbli giltiga.

Artikel 154 Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den...

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA I

Specifik stödnivå

Typ av insats || Procentenhet

Stödet till insatser till förmån för det småskaliga kustfisket kan ökas med || 25 %

Stödet till insatser på avlägset belägna grekiska öar kan ökas med || 35 %

Stödet till insatser i de yttersta randområdena kan ökas med || 35 %

Stödet till insatser som genomförs av yrkesfiskarorganisationer eller andra kollektiva stödmottagare som inte omfattas av avdelning V kapitel III kan ökas med || 10 %

Stödet till insatser som genomförs av producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer kan ökas med || 20 %

Stödet enligt artikel 78 om kontroll och tillsyn kan ökas med || 30 %

Stödet enligt artikel 78 om kontroll och tillsyn med avseende på småskaligt kustfiske kan ökas med || 40 %

Stödet till insatser som genomförs av företag som inte omfattas av definitionen för små och medelstora företag ska minskas med || 20 %

BILAGA II

[Årliga åtagandebemyndiganden för perioden 2014–2020]

BILAGA III

Allmänna förhandsvillkor

Område || Förhandsvillkor || Godkännandekriterier

1. Anti-diskriminering || Att det finns en mekanism för verkningsfullt genomförande och tillämpning av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet[38] och rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung[39]. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av direktiv 2000/78/EG och direktiv 2000/43/EG garanteras genom – institutionella former för genomförande, tillämpning och övervakning av ovannämnda direktiv, – en strategi för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande, – åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa ovannämnda direktiv.

2. Jämställdhet || Att det finns en strategi för främjande av jämställdhet och en mekanism för verkningsfullt genomförande av den. || – En särskild strategi för jämställdhet genomförs och tillämpas genom – ett system för insamling och analys av uppgifter och indikatorer, uppdelat efter kön, så att en evidensbaserad jämställdhetspolitik kan utarbetas, – en plan och förhandskriterier för integration av jämställdhetsmålen genom jämställdhetskrav och riktlinjer, – former för genomförandet vilka bl.a. kan omfatta att en genusmyndighet involveras eller att experter tillfrågas för att utforma, övervaka och utvärdera insatserna.

3. Funktionshinder || Att det finns en mekanism som garanterar att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomförs och tillämpas verkningsfullt. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning garanteras genom – genomförande av åtgärder i enlighet med artikel 9 i FN-konventionen för att förebygga, kartlägga och undanröja hinder för tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, – institutionella former för genomförande och övervakning av FN-konventionen i enlighet med artikel 33 i konventionen, – en plan för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande, – åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa FN-konventionen, inklusive lämpliga former för övervakning och efterlevnad av tillgänglighetskraven.

4. Offentlig upphandling || Att det finns en mekanism för verkningsfullt genomförande och tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet)[40] och att de övervakas på ett adekvat sätt. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av direktiven 2004/18/EG och 2004/17/EG garanteras genom – fullständigt införlivande av direktiven 2004/18/EG och 2004/17/EG, – institutionella former för genomförande, tillämpning och övervakning av unionslagstiftningen om offentlig upphandling, – åtgärder för adekvat övervakning av öppna förfaranden för tilldelning av avtal och tillräcklig information om detta, – en strategi för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande, – åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa unionslagstiftningen om offentlig upphandling.

5. Statligt stöd || Att det finns en mekanism som garanterar att unionslagstiftningen om statligt stöd genomförs och tillämpas verkningsfullt. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av unionslagstiftningen om statligt stöd garanteras genom – institutionella former för genomförande, tillämpning och övervakning av unionslagstiftningen om statligt stöd, – en strategi för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande, – åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa unionslagstiftningen om statligt stöd.

6. Lagstiftning om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar || Att det finns en mekanism som garanterar att unionens miljölagstiftning genomförs och tillämpas verkningsfullt när det gäller miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar i enlighet med direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt[41] och direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan[42]. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av unionslagstiftningen om miljö garanteras genom – fullständigt och korrekt genomförande av direktiven om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar, – institutionella former för genomförande, tillämpning och övervakning av direktiven om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar, – en strategi för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av genomförandet av direktiven om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar, – åtgärder för att säkra tillräcklig förvaltningskapacitet.

7. Statistiksystem och resultatindikatorer || Att det finns ett statistiksystem som räcker till för utvärderingar av programmens effektivitet och genomslag. Att det finns ett verkningsfullt system av resultatindikatorer för att mäta framstegen mot resultaten och för att bedöma genomslaget. || – Det finns en flerårig plan för insamling och sammanställning av data i rätt tid som innehåller följande: – Kartläggning av källor och mekanismer som garanterar statistisk validering. – Former för publicering och offentlighet. – Ett verkningsfullt system av resultatindikatorer, vilket omfattar – val av resultatindikatorer för varje enskilt program, vilka ger information om de aspekter på målgruppens välbefinnande och framåtskridande som motiverade de politiska åtgärder som finansieras inom programmet, – fastställandet av mål för dessa indikatorer, – uppfyllande av följande krav för var och en av indikatorerna: tillförlitlighet och statistisk validering, tydlighet vid normativ tolkning, anpassning till politiken, aktualitet och datas offentlighet, tillräckliga garantier för att man i all verksamhet som finansieras av programmet använder sig av ett verkningsfullt system av indikatorer.

Specifika förhandsvillkor

1. Villkor kopplade till prioriteringar

Unionsprioritering för EHFF/Tematiskt mål för GSR (TM) || Förhandsvillkor || Godkännandekriterier

EHFF-prioritering 2. Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske 3. Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk TM 3. Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag || Start av företag: Att särskilda åtgärder har vidtagits för ett verkningsfullt genomförande av småföretagsakten och översynen av denna av den 23 februari 2011, inklusive principen om att tänka småskaligt först. || I de särskilda åtgärderna ingår – åtgärder för att minska tiden att starta ett företag till tre arbetsdagar och kostnaden till 100 euro, – åtgärder för att minska den tid det tar att få licenser och tillstånd att inleda och bedriva företagets verksamhet till tre månader, – en mekanism för systematisk bedömning av hur lagstiftningen påverkar små och medelstora företag genom ett ”småföretagstest”, i förekommande fall med hänsyn till företagens olika storlekar.

EHFF-prioritering 3. Att främja ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk 5. Att främja ett hållbart och resurseffektivt vattenbruk TM 6. Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande. || Att en flerårig nationell strategisk plan för vattenbruket enligt artikel 143 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] har tagits fram senast 2014. || – En flerårig nationell strategisk plan för vattenbruket ska lämnas in till kommissionen senast samma dag som det operativa programmet lämnas in. – Det operativa programmet ska innehålla uppgifter om på vilket sätt det kompletterar den fleråriga nationella strategiska planen för vattenbruket.

EHFF-prioritering 6. Att främja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken TM 6. Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande. || Att det finns tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att uppfylla de datakrav för fiskeriförvaltningen som anges i artikel 37 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] || – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra ett flerårigt program för datainsamling, vilket ska ses över av STECF och godkännas av kommissionen. – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra en årlig plan för datainsamling, vilken ska ses över av STECF och godkännas av kommissionen. – Tillräckliga anslag för personalresurser för att kunna ingå bilaterala och multilateral avtal med andra medlemsstater i de fall då arbetet med att fullgöra datainsamlingsuppgifterna delas.

EHFF-prioritering 6. Att främja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken TM 6. Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande. || Att det finns tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för genomförandet av ett system för fiskerikontroll inom unionen enligt artikel 46 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] och enligt rådets förordning (EG) nr 1224/2009. || I de särskilda åtgärderna ingår följande: – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra det nationella kontrollprogram för 2014–2020 som avses i artikel 19.1. – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra det nationella kontrollprogrammet för fleråriga planer (artikel 46 i kontrollförordningen). – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra ett gemensamt kontrollprogram i samarbete med andra medlemsstater (artikel 94 i kontrollförordningen) – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra de särskilda kontroll- och inspektionsprogrammen (artikel 95 i kontrollförordningen). – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att tillämpa ett system för effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga sanktioner för allvarliga överträdelser (artikel 90 i kontrollförordningen). – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att tillämpa pricksystemet för allvarliga överträdelser (artikel 92 i kontrollförordningen) – Tillräckliga anslag för personalresurser för genomförandet av kontrollförordningen.

BILAGA IV Information och kommunikation om stöd från EHFF

1. Förteckning över insatser

Den förteckning över insatser som avses i artikel 143 ska på minst ett av medlemsstatens officiella språk innehålla följande uppgifter:

– Stödmottagarens namn (endast juridiska personer, inga fysiska personer får namnges).

– Fiskefartygens nummer i gemenskapens flottregister i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 26/2004 av den 30 december 2003[43] (denna uppgift ska endast anges om insatsen är kopplad till ett fiskefartyg).

– Insatsens namn.

– Sammanfattning av insatsen.

– Startdatum för insatsen.

– Slutdatum för insatsen (förväntat datum för fysisk färdigställning eller fullständigt genomförande av insatsen).

– Totala stödberättigande kostnader.

– Belopp i unionsstöd.

– Insatsens postnummer.

– Land.

– Unionsprioriteringens namn.

– Datum då förteckningen över insatser senast uppdaterades.

Datafältens rubriker och insatsernas namn ska också anges på minst ett annat av Europeiska unionens officiella språk.

2. Information och kommunikation till allmänheten 2.1. Medlemsstatens ansvar

1.           Medlemsstaten ska se till att informations- och kommunikationsåtgärderna är inriktade på största möjliga medietäckning med hjälp av olika kommunikationskanaler och metoder på lämplig nivå.

2.           Medlemsstaten ska vara ansvarig för att vidta åtminstone följande informations- och kommunikationsåtgärder:

(a) En större informationsaktivitet ska andordnas för att uppmärksamma starten på det operativa programmet.

(b) Minst två större informationsaktiviteter per programperiod ska anordnas för att framhäva det operativa programmets finansieringsmöjligheter, aktuella strategier och resultat som uppnåtts genom det operativa programmet.

(c) Europeiska unionens flagga ska visas framför eller i ett allmänt tillgängligt utrymme hos varje förvaltningsmyndighet.

(d) Den förteckning över verksamheter som nämns i avsnitt 1 ska offentliggöras elektroniskt.

(e) Exempel på verksamheter ordnade efter operativt program ska anges på den enhetliga webbplatsen eller på det operativa programmets webbplats, som kan nås från den enhetliga webbportalen. Beskrivningen av exemplen bör vara avfattad på ett annat stort officiellt EU-språk än det eller de officiella språken i den aktuella medlemsstaten.

(f) En specifik del av den enhetliga webbplatsen ska avsättas för en kort sammanfattning av insatser som rör innovation och miljöinnovation.

(g) Information om det operativa programmets genomförande ska uppdateras, inklusive dess viktigaste resultat, på den enhetliga webbplatsen eller på det operativa programmets webbplats, som kan nås från den enhetliga webbportalen.

3.           Förvaltningsmyndigheten ska, i enlighet med nationell lag och praxis, involvera följande organ i informations- och kommunikationsåtgärderna:

(a) De partner som avses i artikel 5 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser].

(b) De europeiska informationscentren samt kommissionens representationskontor i medlemsstaterna.

(c) Utbildnings- och forskningsinstitutioner.

Dessa organ ska ombesörja en vid spridning av den information som avses i artikel 143.1 a och b.

3. Informationsåtgärder för stödmottagare och potentiella stödmottagare 3.1. Informationsåtgärder för potentiella stödmottagare

1.           Förvaltningsmyndigheten ska se till att det operativa programmets mål och de möjligheter till finansiering som erbjuds via EHFF får bred spridning till potentiella stödmottagare och alla berörda parter.

2.           Förvaltningsmyndigheten ska se till att potentiella stödmottagare åtminstone får följande:

(a) Information om de villkor som utgifter ska uppfylla för att berättiga till stöd enligt ett operativt program.

(b) En beskrivning av ansökningsvillkoren och av förfarandena för bedömning av ansökningarna och uppgift om hur lång tid det tar.

(c) Information om kriterierna för val av insatser som får stöd.

(d) Uppgifter om nationella, regionala eller lokala kontaktpunkter som kan lämna mer information om de operativa programmen.

(e) Information om att stödmottagarna i sina ansökningar bör föreslå kommunikationsverksamhet som står i rimlig proportion till verksamhetens omfattning, med syftet att informera allmänheten om verksamhetens mål och unionsstödet till verksamheten.

3.2. Informationsåtgärder för stödmottagare

Förvaltningsmyndigheterna ska informera stödmottagarna om att det faktum att de tar emot stöd innebär att de samtycker till att tas upp på förteckningen över insatser som offentliggörs i enlighet med artikel 143.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

4. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 4.1. Förslagets eller initiativets beteckning

[Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden [och om upphävande av förordning (EG) nr 1198/2006, rådets förordning (EG) nr 861/2006 och rådets förordning (EG) nr XXX/2011 om en integrerad havspolitik].

4.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[44]

[Politikområde Avdelning 11”Havsfrågor och fiske” enligt rubrik 2…]

Ange vilka budgetposter som sammanslagits till nya poster:

Budgetposter för perioden efter 2013:

4.3. Typ av förslag eller initiativ

¨ Förslaget avser en ny åtgärd (om Europeiska havs- och fiskerifonden [och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1198/2006, rådets förordning (EG) nr 861/2006 och rådets förordning (EG) nr XXX/2011 om en integrerad havspolitik) avseende nästa finansieringsperiod 2014-2020.

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[45]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

4.4. Mål 4.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Det nya finansieringsinstrumentet kommer att bidra till att målen för Europa 2020 uppnås, tack vare tre flaggskeppsinitiativ: 1) Ett resurseffektivt Europa, 2) En innovationsunion och 3) En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen. I linje med Europa 2020-strategin är de övergripande målen för finansieringsinstrumentet följande:

– Att bidra till de mål som formulerats för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken genom att främja hållbart och lönsamt fiske och vattenbruk.

– Att stödja den vidare utvecklingen och genomförandet av den integrerade havspolitiken.

– Att stödja balanserad territoriell utveckling i de fiskeberoende områdena.

4.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifika mål inom ramen för den delade förvaltningen

||

Fler arbetstillfällen och bättre territoriell sammanhållning || – Främjande av ekonomisk tillväxt, social delaktighet, skapande av nya arbetstillfällen och arbetskraftsrörlighet i de kust- och inlandssamhällen som är beroende av fisket och vattenbruket.

– Diversifiering av fiskeverksamhet till andra näringar inom den marina ekonomin och tillväxt för den marina ekonomin, inbegripet åtgärder för att begränsa klimatförändringar.

Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske || – Stöd till stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring.

– Bättre konkurrenskraft och lönsamhet för fisket, särskilt för det småskaliga kustfisket och bättre säkerhets- och arbetsförhållanden inom fisket.

– Utveckling av nya yrkeskunskaper och livslångt lärande.

– En bättre marknadsordning för fiskeriprodukter.

Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk || – Stöd till stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring.

– Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för vattenbruket, särskilt för små och medelstora företag.

– Utveckling av nya yrkeskunskaper och livslångt lärande.

– En bättre marknadsordning för vattenbruksprodukter.

Främjande av ett hållbart och resurseffektivt fiske || – Minskning av fiskets påverkan på havsmiljön.

– Skydd och återställande av den marina biologiska mångfalden och de marina ekosystemen, samt av de tjänster de tillhandahåller.

Främjande av ett hållbart och resurseffektivt vattenbruk || – Främjande av de ekosystem som utnyttjas av vattenbruket samt av ett resurseffektivt vattenbruk.

– Främjande av ett vattenbruk med höga nivåer av miljöskydd, djurskydd, skydd av djur- och folkhälsan och säkerhet.

Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler || – Tillgång till vetenskapliga rön och uppgiftsinsamling.

– Stöd till kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell kapacitet och mer effektiv offentlig förvaltning.

Specifika mål inom ramen för direktförvaltningen

Dimensioner || Specifika mål

Innovation och kunskapsbaserat fiske || – En bättre marknadsordning för fiskeriprodukter (observatör)

Främjande av ett hållbart och resurseffektivt fiske || – Tillgång till vetenskapliga rön och uppgiftsinsamling för hållbar fiskeriförvaltning – Bättre efterlevnad genom kontroll.

Utarbetande och genomförande av den integrerade havspolitiken || – Utveckling av sektorsövergripande instrument för bättre politiska åtgärder (fysisk planering i kust- och havsområden, integrerad havsövervakning och kunskap i havsfrågor) – Samordning av de olika politiska åtgärderna på ett sådant sätt att det är möjligt att åstadkomma en hållbar och övergripande/ekosystemsbaserad förvaltning av de europeiska havsområdena.

Styrelseformer för den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken || – Främjande av integrerade styrelseformer för den gemensamma fiskeripolitiken och havs- och kustfrågor – Fortsatt främjande av aktörernas deltagande i förvaltningen av fisket och vattenbruket genom att de rådgivande nämnderna beviljas ekonomiskt unionsstöd. – Stöd för att täcka kostnader för informations- och kommunikationsåtgärder i samband med den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken och kostnader för experters och aktörernas företrädares deltagande i möten med kommissionen i frågor rörande den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

11 01 ADMINISTRATIVA UTGIFTER FÖR POLITIKOMRÅDET HAVSFRÅGOR OCH FISKE

11 02 MARKNADERNA FÖR FISKE

11 03 INTERNATIONELLT FISKE OCH HAVSRÄTT (delvis)

11 04 DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKENS STYRELSEFORMER

11 06 EUROPEISKA FISKERIFONDEN (EFF)

11 07 BEVARANDE, FÖRVALTNING OCH UTNYTTJANDE AV DE LEVANDE AKVATISKA RESURSERNA

11 08 KONTROLL OCH GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKEN

11 09 HAVSPOLITIK

4.4.3. Verkan eller resultat som förväntas inom ramen för direktförvaltning respektive den delade förvaltningen

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget för perioden efter 2013 avser ett större finansieringsinstrument för genomförandet av den reformerade gemensamma fiskeripolitiken. Finansieringen kommer att kunna genomföras genom att de dyra och ineffektiva stöden till fiskeflottorna avslutas och genom att man fastställer ett begränsat antal miljörelaterade, ekonomiska och sociala mål för den gemensamma fiskeripolitiken i linje med Europa 2020-strategin och vars primära mål är att främja hållbart fiske, miljövänliga innovationer, påskynda övergången till nya fiskeriförvaltningsmetoder och att skapa tillväxt och arbetstillfällen i de samhällen som är beroende av fisket och därmed påskynda övergången.

De resultat och den verkan som kan förväntas beror på vilka operativa program som medlemsstaterna kommer att lämna in till kommissionen. Medlemsstaterna kommer att uppmanas att fastställa mål för detta i sina program.

Aktör || Beskrivning av aktören || Huvudintresse/verkningar

Stödmottagare || Fångstsektor i EU || – Ägare av EU-fiskefartyg, operatörer och besättningar || – Lönsamhet för företagen. – Större motståndskraft vid ekonomiska svårigheter, långsiktig affärsplanering. – Ny yrkeskunskap, bättre marknadsföring och bättre säljfrämjande åtgärder. Hållbart fiske med färre utkast.

EU:s vattenbrukssektor || – Ägare, operatörer och personal i vattenbruksföretag || – Företagens lönsamhet – Större marknadsincitament för hållbart/extensivt vattenbruk, även i Natura 2000-områden. – Möteskostnader i samband med miljökraven. – Ny yrkeskunskap, bättre marknadsförings- och säljfrämjande åtgärder.

Samhällen som är beroende av fisket || – Samhällen som är beroende av fisket eller vattenbruket för sin överlevnad || – Lönsamhet för de kust- och inlandssamhällen som är beroende av fisket

Beredningssektorn || – Företag som bereder råvaror som importerats eller som fångats i EU-vatten || – Ökad konkurrenskraft och större mervärde, samt stabil tillgång till kvalitetsprodukter.

Forskningssektorn || – Vetenskapliga forskningsorgan och det vetenskapssamfund som tillhandahåller uppgifter om den gemensamma fiskeripolitiken och om haven. || – Tillhandahållande av aktuell, högkvalitativ, tillförlitlig och omfattande information om fisket, som kan ligga till grund för en kunskapsbaserad politik. Bättre kunskap om haven, integration av data.

Förvaltningar och organ || – Nationella, regionala och lokala organ son är involverade i datainsamling, efterlevnadskontroll och kontroll i samband med den gemensamma fiskeripolitiken. – De rådgivande nämnderna, de regionala fiskeriförvaltnings-organisationerna || – Stöd till mer effektiva, ändamålsenliga och praktiska metoder för genomförandet av dessas uppgifter.

– Nationella, regionala och lokala organ son är involverade i kustskyddet, övervakning av havsmiljön, gränskontroll och sjösäkerhet. || – Stöd till mer effektiva, ändamålsenliga och praktiska metoder för genomförandet av dessas uppgifter. – Större synlighet för kustregionernas problem och ekonomiska behov, samt bättre samordning av unionsmedlen och en mer strategisk användning av dessa.

Andra || EU:s havsnäringssektorer || – Aktörer inom ekonomisk verksamhet i kustområden och till havs (kommersiell flotta, turism, hamnar, etc.). || – Bättre skydds- och säkerhetsåtgärder. – Mindre administration inom havsnäringen genom stabila och integrerade styrelsestrukturer (inbegripet fysisk planering). – Bättre kommunikation inom havsnäringen (kluster av havsnäringsföretag i havsområden)

Konsumenter || – De som konsumerar fiskeri- och vattenbruksprodukter. || – Tillgång på fiskeri- och vattenbruksprodukter av hög kvalitet och med högt näringsvärde.

Tredjeländer || – Fiskesektorer som konkurrerar med EU-flottorna – Producenter av vattenbruksprodukter, personer som exporterar till EU. – Administration. || – Tillträde till EU-marknaden. – Utveckling av sektorns kapacitet genom möjligheten att få unionsstöd.

Icke-statliga organisationer, det civila samhället och EU-medborgarna || – Icke-statliga miljöorganisationer. – Personer ur allmänheten som intresserar sig för den integrerade havspolitiken och fiskerisektorn och havsmiljön. || – Hållbar förvaltning av haven och kustområdena, inbegripet bevarande av fiskbestånd, den marina biologiska mångfalden och oceanernas, flodernas och sjöarnas skönhets- eller rekreationsvärde. – Gemensamt ansvar för sektorsövergripande miljömässig hållbarhet.

4.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan inom den delade förvaltningen

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Genom förslaget inrättas en gemensam ram för övervakning och utvärdering av hur den gemensamma fiskeripolitiken fungerar. Ramen ska innehålla alla instrument som behövs för övervakning och utvärdering.

Följande indikatorer (preliminära) ska användas för att mäta åtgärdernas verkan:

– Ökning av bruttomervärdet per anställd inom fiskeflottan eller inom vattenbruket.

– Fiskets bränsleeffektivitet.

– Vattenbrukets energikostnader.

– Ökning av värde och volym för de produkter som avsätts via producentorganisationer.

– Utkastnivåer för kommersiella arter.

– Grad av överensstämmelse med datasamtal

– Antal bedömda bestånd i förhållande till det totala antalet fiskade bestånd.

– Antal upptäckta allvarliga överträdelser.

– Antal arbetstillfällen som skapats och arbetstillfällen inom lokala partnerskap.

Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa specifika indikatorer för dessa mål.

4.5. Motivering till förslaget eller initiativet 4.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Förslagets syfte är att fastställa en rättslig ram för den gemensamma fiskeripolitiken för perioden efter 2013 så att de fleråriga målen för den gemensamma fiskeripolitiken kan uppfyllas och de relevanta kraven i fördraget efterlevas.

4.5.2. EU-åtgärdernas mervärde

Enligt EUF-fördraget ska unionen ha exklusiv befogenhet över bevarandet av havets biologiska resurser och delad befogenhet när det gäller den övriga gemensamma fiskeripolitiken. Genom den gemensamma fiskeripolitiken förvaltas de resurser som medlemsstaterna delar och de marina ekosystemen som inte respekterar några nationsgränser.

EU:s förmåga att röra sig mot ett hållbart fiske kommer mot bakgrund av de begränsade framgångar som den gemensamma fiskeripolitiken har haft hittills och den utveckling som EU:s partner har åstadkommit på området att vara en kritisk punkt för EU:s trovärdighet som ledande aktör när det gäller hållbar utveckling och för flaggskeppsinitiativet effektivt resursutnyttjande inom Europa 2020.

4.5.3. Erfarenheterna från tidigare liknande åtgärder

En omfattande konsekvensbedömning har genomförts, vilken har baserats på en utvärdering av den nuvarande politiska ramen, omfattande samråd med aktörerna och en analys av framtida utmaningar och behov. Närmare upplysningar om detta finns i konsekvensbedömningen och i de motiveringar som åtföljer förslagen till rättsakter.

4.5.4. Samstämmighet och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument inom ramen för den delade förvaltningen

De förslag till rättsakter som omfattas av denna finansieringsöversikt hänger samman med förslaget om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. Ramförordningen kommer i stor utsträckning att bidra till att minska administrationen, till att EU-medlen används ändamålsenligt och till att förenklingssträvandena omsätts i praktiken. Härigenom understryks också det nya konceptet med en gemensam strategisk ram för samtliga fonder och de nya partnerskapsavtalen som också kommer att omfatta fonderna.

Genom den gemensamma strategiska ramen omvandlas målen och prioriteringarna i Europa 2020-strategin till investeringsprioriteringar för EHFF, Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EJFLU, så att det kan säkras att medlen används på ett integrerat sätt i strävan efter gemensamma mål.

I den gemensamma strategiska ramen kommer det också att fastställas samordningsmekanismer med annan relevant unionspolitik och andra relevanta unionsinstrument.

4.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨        Förslaget eller initiativet ska gälla från 101.2014 till 31.12.2020.

– ¨        Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2023.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

4.7. Planerad metod för genomförandet[46]

¨ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨        genomförandeorgan

– ¨        byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[47]

– ¨        nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨        personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Delad förvaltning (tillsammans med medlemsstaterna): Avdelningarna III, IV och V

Direktförvaltning: Avdelningarna VI och VII

5. FÖRVALTNING 5.1. Övervaknings- och rapporteringsregler för den delade förvaltningen

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Europeiska havs- och fiskerifonden är en av fonderna inom den gemensamma strategiska ramen. Huvuddelen av utgifterna inom instrumentet kommer att förvaltas genom delad förvaltning men en liten del av utgifterna kommer att direktförvaltas av kommissionen.

I. DELAD FÖRVALTNING

Övervakningskommittéerna för varje särskilt operativt program och de årliga genomföranderapporterna för respektive operativt program kommer här att stå i centrum. Övervakningskommittéerna kommer att träffas minst en gång per år. Systemet kompletteras med årliga översynsmöten mellan kommissionen och medlemsstaterna.

Utöver de genomföranderapporter som ska utarbetas för vart och ett av de operativa programmen ska de framstegsrapporter som medlemsstaterna ska lämna in 2017 och 2019 (om genomförandet av partnerskapsavtalen) sammanfattas i strategiska rapporter som ska utarbetas av kommissionen och översändas till EU-institutionerna. Åren 2018 och 2020 ska kommissionen i sin årliga framstegsrapport till Europeiska rådets vårmöte lägga till ett avsnitt med en sammanfattning av den strategiska rapporten, särskilt när det gäller de framsteg som gjorts rörande unionens prioriteringar. Medlemsstaterna ska ta fram en efterhandsrapport för sina EHFF-program. Rapporten ska överlämnas till kommissionen senast den 31 december 2023.

Övervaknings- och rapporteringssystemet ska använda kvantitativ och kvalitativ information. De kvantitativa metoderna ska omfatta både finansiell och fysisk information. I den fysiska informationen ingår utfallsindikatorer och utveckling av resultatindikatorer. Kommissionen har fastställt en rad utfallsindikatorer som kommer att användas för att aggregera uppgifterna på EU-nivå. Vid viktiga tidpunkter i genomförandeperioden (2017 och 2019) ingår kompletterande krav på analys av framstegen med programmen i de årliga genomföranderapporterna. I övervaknings- och rapporteringssystemet utnyttjas möjligheterna med elektronisk överföring av uppgifter till fullo.

Det bör påpekas att vissa utgifter som tidigare omfattas av direktförvaltning nu kommer att finansieras inom ramen för den delade förvaltningen, dvs.

- åtgärder avseende marknadsföring och beredning, åtgärder rörande marknadsordningen för fiskeriprodukter och ersättning för extrakostnader avseende fiskeriprodukter i de yttersta randområdena, och

- åtgärder för system för kontroll, inspektion och tillsyn, samt åtgärder för datainsamling.

II. DIREKTFÖRVALTNING

Inom ramen för direktförvaltningen ska EHFF finansiera följande utgifter:

– Åtgärder för att stödja utvecklingen och genomförandet av den integrerade havspolitiken.

– Åtgärder avseende vetenskaplig rådgivning och vetande, rådgivande nämnder, frivilliga bidrag till internationella organisationer, genomförande av vissa åtgärder avseende systemet för kontroll, inspektion och tillsyn samt kommunikationsåtgärder.

– Tekniskt stöd.

När det gäller de två första strecksatserna ska kommissionen anta årliga arbetsprogram genom genomförandeakter. I lagstiftningen om EHFF anges vilken information rörande bidrag och offentlig upphandling som programmen ska innehålla. Det föreskrivs också regelbunden övervakning och periodisk rapportering enligt följande, vilka ska översändas till Europaparlamentet och rådet av kommissionen:

– Senast den 31 mars 2017: en interimsrapport om uppnådda resultat och om kvalitativa och kvantitativa aspekter av genomförandet av de åtgärder som finansieras genom den här förordningen.

– Senast den 30 augusti 2018: ett meddelande om det fortsatta genomförandet av de åtgärder som finansieras enligt förordningen.

Senast den 31 december 2021: En utvärderingsrapport efter det att programmet avslutats.

5.2. Förvaltnings- och kontrollsystem för den delade förvaltningen 5.2.1. Risker som identifierats

Sedan 2008 har Europeiska revisionsrätten i sina årliga rapporter angett en beräknad felfrekvens för politikområdet jordbruk och naturresurser som helhet för varje budgetår (2007–2010) på grundval av ett oberoende, årligt stickprov av transaktioner. Revisionsrätten beräknar den mest sannolika felfrekvensen till mellan 2 % och 5 % för räkenskapsåren 2007 och 2009 och till mindre än 2 % för räkenskapsåret 2008. För räkenskapsåret 2010 fastställdes felfrekvensen till 2,3 %. Revisionsrätten drar slutsatsen att övervaknings- och kontrollsystemen till viss del fungerar effektivt när det gäller att säkra regelbundna utbetalningar.

Revisionsrättens urval av transaktioner för den årliga revisionsförklaringen är som brukligt litet (avseende räkenskapsåret 2010 testades 12 utbetalningar på områdena miljö, havsfrågor och fiske och hälsa och konsumentskydd). Endast ett fåtal fel har rapporterats avseende FFU och EFF. FFU ingick inte i revisionsrättens stickprov för räkenskapsåren 2006 och 2007.

Vad gäller eventuella feltendenser kan konstateras att den vanligaste formen av felaktigheter under de senaste tre åren gällde överträdelser av offentlighetsreglerna (41 % - men i samtliga fall utan ekonomiska konsekvenser), och finansiering av icke-stödberättigande utgiftskategorier (30%), bland annat icke-stödberättigande entreprenadkostnader och ett projekt som försenats så mycket att stödberättigandeperioden löpt ut. Resten är andra icke-kvantifierbara förenlighetsfrågor.

Samtliga kvantifierbara fel rör stödberättigande.

I. DELAD FÖRVALTNING

1. Programperioden 1994-1999 (avslutad)

Den övergripande felfrekvensen för den här programperioden har fastställts på grundval av de kumulerade finansiella korrigeringar som gjordes i slutet av 2010 då samtliga program hade avslutats (99 miljoner euro eller 3, 88 % av anslaget).

2. Programperioden 2000–2006 (FFU)

Programmet håller på att avslutas. Felfrekvensen för den här programperioden bör beräknas utifrån de år då programmet var ordentligt igång, dvs. från och med 2005. Den årliga felfrekvensen för FFU (beräknat på en sammanställning av de fel som funnits vid detaljerade kontroller av projekt, systemrevisioner och potentiella schablonkorrigeringar) har typiskt legat på cirka 1 % av utbetalningarna varje år.

Mot bakgrund av ovanstående beräknas den övergripande felfrekvensen för programperioden till cirka 2 %.

3. Programperioden 2007-2013 (EFF)

Tillgängliga revisionsunderlag visar på en felfrekvens på mindre än 2 %. När det gäller 2009 visar en analys av de årliga kontrollrapporterna, nationella rapporter och generaldirektoratens rapporter om program enligt kategorierna 2b och 3 att ett belopp på maximalt 1,18 % av det årets utbetalningar omfattades av en risk. Motsvarande siffra för 2010 är 1,44 %.

II. DIREKTFÖRVALTNING

Felfrekvensen bör också bedömas ur ett flerårigt perspektiv då GD MARE under ett och samma år genomför revisioner av flera års deklarerade och gjorda utbetalningar. Om man räknar med de felfrekvenser som konstaterats i samband med efterhandskontrollerna för 2006, 2007, 2008 och 2009 är det möjligt att fastställa den fleråriga felfrekvensen för de stickprover som gjorts för datainsamling och för övervaknings- och kontrollprogrammen till 1,89 % respektive 4,33 % (de icke-stödberättigande belopp som konstaterats vid efterhandskontroller jämfört med beloppen för de finansiella transaktioner som faktiskt efterhandskontrollerats).

När det gäller marknadsåtgärder och programmet för de yttersta randområdena har inga icke-stödberättigande kostnader identifierats för 2010 eller för föregående år.

5.2.2. Planerade kontrollmetoder

I. DELAD FÖRVALTNING

Efter 2013 kommer kontrollmekanismerna avseende EHFF att förändras. Medlemsstaterna kommer särskilt att behöva utse följande tre organ:

1. Förvaltningsmyndigheten

Förvaltningsmyndigheten kommer att ha det övergripande ansvaret för övervaknig av programgenomförandet. Det är medlemsstaten som avgör huruvida det är möjligt att göra besparingar genom att man använder samma organ som för närvarande utför uppgifterna ifråga för EFF eller om det är lämpligt att överlåta uppdraget på en annan fonds förvaltningsmyndighet. Oavsett vilka typer av kontroller som förvaltningsmyndigheten utför och vilken omfattning kontrollerna har (det är upp till varje medlemsstat att besluta om detta) är förvaltningsmyndighetens viktigaste kontrolluppgift att se till att de utbetalande organen (som har det slutliga ansvaret för utbetalningarna) får all nödvändig information, särskilt om de förfaranden som tillämpats och om de eventuella kontroller som har gjorts avseende de insatser som valts ut för finansiering, som de utbetalande organen behöver ha innan en utbetalning kan godkännas.

2. Det utbetalande organet

Det utbetalande organet måste uppfylla vissa ackrediteringskriterier (i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 beskrivs ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem). Om det utbetalande organet inte uppfyller kriterierna kan medlemsstaten återkalla ackrediteringen, varvid organet inte längre kan begära EU-medel från kommissionen. Det utbetalande organets uppgifter kan delegeras, med undantag för utbetalningarna, men det förblir organets ansvar att se till att uppgifterna utförs korrekt.

Det utbetalande organet ansvarar för att sammanställa de årliga räkenskaperna för avslutandet av räkenskaperna. Häri ingår att utarbeta det utbetalande organets revisionsförklaring om att räkenskaperna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga, att de interna kontrollsystemen fungerar korrekt samt att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta, samt att principen om sund ekonomisk förvaltning har iakttagits. Dessutom ska det tas fram en sammanfattning av alla tillgängliga revisions- och kontrollresultat, inklusive en analys av systemrelaterade eller återkommande brister samt en redogörelse för vilka korrigerande åtgärder som vidtagits eller planeras.

3. Det attesterande organet

Det attesterande organet ska bedriva sin verksamhet oberoende av det utbetalande organet och ackrediteringsmyndigheten och ska ha teknisk behörighet (eftersom det förväntas följa internationella redovisningsstandarder). I likhet med vad som gäller för den gemensamma jordbrukspolitiken ansvarar det attesterande organet för den årliga revisionen av de utbetalande organens räkenskaper. Det åligger det attesterande organet att sammanställa en rapport med de slutsatser som har dragits och det attesterande organet ska (i form av ett intyg) utfärda ett revisionsuttalande som intygar att det utbetalande organets räkenskaper är fullständiga, exakta och sanningsenliga samt ett yttrande om den förklaring som förvaltningen avger angående de områden som avses i förra stycket.

Genom att det införs ett system för årligt avslutande av räkenskaperna torde de nationella och regionala myndigheterna stimuleras till att göra kvalitetskontroller i god tid före kommissionens årliga granskning av räkenskaperna. Detta innebär en förstärkning av de nuvarande reglerna för ekonomisk förvaltning och ger bättre garantier för att oriktiga utgifter utesluts ur räkenskaperna varje år istället för i slutet av programperioden.

Uppskattningen är dock avhängig av kommissionens och medlemsstaternas möjlighet att hantera de huvudsakliga risker som beskrivits ovan.

II. KOMMISSIONENS KONTROLLMETODER VID DELAD FÖRVALTNING

Betalningsavbrott och tillfälligt inställande av utbetalningar

Den delegerade utanordnaren har möjlighet att förlänga tidsfristen för en mellanliggande utbetalning med högst nio månader om medlemsstaten inte iakttar EU-reglerna. Allvarliga underlåtelser från medlemsstaternas sida bestraffas med tillfälligt inställda utbetalningar. utbetalningarna görs inte förrän medlemsstaten ifråga kan bevisa att lämpliga åtgärder har vidtagits. I extremfall kan unionens bidrag till programmet strykas.

Finansiella korrigeringar

Det är medlemsstaterna som i första hand har ansvar för att identifiera och återkräva felaktigt utbetalda belopp och för eventuella finansiella korrigeringar, men kommissionen har också befogenhet att göra korrigeringar, både i form av exakta belopp eller schablonbelopp. Vid sådan korrigeringar förväntas kommissionen ta hänsyn till vilken typ av oriktighet det är fråga om, hur allvarlig oriktigheten är samt till vilka finansiella följder den får.

III. KOMMISSIONENS KONTROLLMETODER VID DIREKTFÖRVALTNING

Alla program kontrolleras innan de godkänns för att säkra att de är förenliga med gällande lagstiftning och att de föreslagna utgifterna är stödberättigande.

De operativa avdelningarna kontrollerar alla utgiftsdeklarationer mot kommissionens finansieringsbeslut och relevant program så att det kan säkerställas att utgifterna är stödberättigande och konsekventa.

Innan åtaganden och utbetalningar godkänns görs en förhandskontroll av transaktionen vilken jämförs med de kontroller som har gjorts av inskickade uppgifter och kvitton så att det kan säkras att ansökan om ersättning är korrekt.

För att motverka oriktigheter genomför kommissionen kontrollbesök på plats varvid man kontrollerar att programmen faktiskt genomförs och att kostnaderna verkligen är stödberättigande innan utbetalning görs.

Utöver förhandskontrollerna avseende finansiella transaktioner gör generaldirektoratet hundraprocentiga förhandskontroller av handlingar och förfaranden i samband med offentliga upphandlingar och bidrag.

Förvaltningen av upphandling och bidrag har decentraliserats till generaldirektoratets operativa avdelningar som ansvarar för den operativa kontrollen. Ytterligare oberoende kontroller görs centralt av budgetenheten som genomför kontroller under ett förfarandes hela livslängd, dvs. den kontrollerar utkast till specifikationer för anbudsinfordringar/förslagsinfordringar, anbudsinfordringar/uppmaningar att inkomma med förslag, meddelanden om upphandling, rapporter om utvärdering och tilldelning, beslut om tilldelning av kontrakt och kontrakt/avtal. Det finns också en oberoende rådgivande kommitté (Procurement Examination Group) som granskar alla upphandlingsförfaranden över offentliggörandetröskeln och som biträder de delegerade utanordnarna när det gäller att säkra att förfarandena är lagliga och korrekta.

IV. KOMMISISONENS KONTROLLMETODER AVSEENDE ALLA EHFF-UTGIFTER

Generaldirektoratets samtliga finansiella transaktioner omfattas av operativa och finansiella förhandskontroller.

Kommissionens revision

Under hela genomförandeperioden utför GD MARE:s sektor för efterhandsrevision systemrevision med substansgranskning för att säkra att systemen fungerar effektivt. Man uppmanar även medlemsstaterna att åtgärda eventuella svagheter i systemen och eventuella otillåtna utgifter som identifierats. Kommissionen använder både sina egna revisionsresultat och de revisionsresultat som erhållits av de nationella revisionsmyndigheterna. Revisionerna väljs ut på grundval av en riskanalys.

V. KOSTNADER FÖR KONTROLLER OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET

GD MARE har begärt in direkta och aktuella uppgifter om detta från femton medlemsstater som tillsammans står för 93 % av EFF-utgifterna. Medlemsstaterna uppmanades att göra en uppskattning av sina kostnader för kontroll av de åtgärder som finansierats av EFF under 2010. Bland annat uppmanas medlemsstaterna att visa hur långtgående kontrollerna är, vilket bygger på ett förslag från GD BUDG.

I nuläget är de upplysningar som inkommit fortfarande föremål för analys och vissa medlemsstater har ännu inte svarat. Det är därför för tidigt att avgöra om medlemsstaternas kostnader för EFF-kontroller överensstämmer med de resultat som rapporterats av GD REGIO: Kostnaderna för kontrollverksamheten (på nationell och regional nivå, förutom kommissionens kostnader) uppskattas till ca 2 % av de samlade medel som förvaltas under perioden 2007–2013[48]."

Det är sannolikt att de generella felfrekvenserna och kontrollkostnaderna under nästa programperiod kommer att förbli i stort sett desamma som för EFF. Följande kan leda till ökade kontrollkostnader:

– Avslutande av stödet till fartygsskrotning och stödet till tillfälligt upphörande med fiskeverksamheten Stöden har varit förhållandevis lättadministrerade och har inte gett upphov till några större administrativa problem för stödmottagarna. Ingen motsvarighet till dessa stöd planeras för nästa programperiod. Kontrollkostnaderna och felfrekvensen för de nya åtgärderna kan inledningsvis bli högre, då medlemsstaterna och stödmottagarna måste vänja sig vid de nya reglerna.

Följande kan leda till minskade kontrollkostnader::

Klumpsummor/förenklade kostnader: det kommer inte att krävas några verifikationer för att styrka utgifter, vilket innebär följande:

•        Färre kontroller.

•        Problemen med bevis för stödberättigande försvinner, varför felfrekvensen sjunker.

•        Stödmottagarna behöver inte längre spara underlagen under längre tid, vilket minskar administrationen (och eventuellt ger färre revisioner).

– Förenkling av reglerna för samfinansiering och stödnivå: Dessa blir lättare att tillämpa och att kontrollera.

•        En enhetlig samfinansieringsnivå på 75 % för alla regioner[49]. För närvarande tillämpas tre olika.

•        En enhetlig stödnivå på 50 % av de samlade stödberättigande utgifterna[50]. För närvarande tillämpas 24 olika.

Om medlemsstaterna skulle välja att använda sig av utbetalande organ som redan har ackrediterats för utbetalning av EGFJ- och EJFLU-medel inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och av befintliga attesterande organ är det rimligt att förvänta sig lägre administrationskostnader eftersom det blir ett gemensamt system.

5.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter inom den delade förvaltningen

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

De avdelningar som ansvarar för strukturfonderna har tillsammans med Olaf upprättat en gemensam bedrägeriförebyggande strategi med en rad åtgärder som kommissionen och medlemsstaterna ska vidta för att förebygga bedrägerier vid strukturåtgärder inom ramen för delad förvaltning.

I meddelandet från kommissionen om kommissionens strategi mot bedrägerier (KOM(2011) 376 slutlig av den 24 juni 2011) framhålls den gällande strategin som bästa praxis och kompletterande åtgärder planeras, varav den viktigaste är att det i kommissionens förslag till förordningarna för perioden 2014–2020 krävs att medlemsstaterna inför bedrägeriförebyggande åtgärder som är effektiva och står i proportion till den fastställda risken för bedrägeri.

I detta förslag från kommissionen anges i artikel 86.4 c ett tydligt krav på att medlemsstaterna ska införa sådana bedrägeriförebyggande åtgärder. Härigenom torde man öka bedrägerimedvetenheten hos medlemsstaternas samtliga organ som deltar i förvaltningen och kontrollen av fonderna och därmed minska risken för bedrägeri. Genom förslaget till förordning åläggs medlemsstaterna att införa effektiva och proportionella bestämmelser om bedrägeribekämpning med beaktande av konstaterade risker.

6. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 6.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· - Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Inom ramen för den delade förvaltningen

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning…...….] || Diff./Icke-diff. ([51]) || från Efta-länder[52] || från kandidat-länder[53] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

RUBRIK 2 Hållbar tillväxt - naturresurser || 11.02: Marknaderna för fiske 11.06: Europeiska fiskerifonden (EFF) 11.07 01: Bevarande, förvaltning och utnyttjande av vattenlevande resurser 11.08: Kontroll och genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken || Diff. anslag || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

Inom ramen för direktförvaltningen

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning…...….] || Diff./Icke-diff. ([54]) || från Efta-länder[55] || från kandidat-länder[56] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

RUBRIK 2 Hållbar tillväxt - naturresurser || 11.01: Administrativa utgifter för politikområdet havsfrågor och fiske 11.02: Marknaderna för fiske 11.03 03: Förberedande åtgärder för nya internationella fiskeorganisationer och andra icke-obligatoriska bidrag till internationella organisationer 11.04: Den gemensamma fiskeripolitikens styrelseformer 11.06 11: Europeiska fiskerifonden (EFF) – Tekniskt driftsstöd 11.07 02: Bevarande, förvaltning och utnyttjande av vattenlevande resurser 11.08: Kontroll och genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken 11.09: Havspolitik || Diff. anslag || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

6.2. Beräknad inverkan på utgifterna 6.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer 2 || Hållbar tillväxt – naturresurser

GD MARE || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 || 2022 || 2023 och därefter || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) Delad förvaltning || Åtaganden || (1) || 732 || 748 || 768 || 787 || 812 || 828 || 845 || || || || 5 520

Utbetalningar (preliminärt) || (2) || 220,8 || 441,6 || 662,4 || 662,4 || 662,4 || 662,4 || 662,4 || 662,4 || 607,2 || 276 || 5 520

Budgetrubrik (nr) Direktförvaltning || Åtaganden || (1a) || 115 || 129 || 140 || 142 || 145 || 149 || 155 || || || || 975

Utbetalningar (preliminärt) || (2a) || 28,75 || 89,75 || 128,25 || 137,75 || 142,25 || 145,25 || 149,5 || 114,75 || 38,75 || || 975

Anslag av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[57] TEKNISKT STÖD || || || || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) 11 01 04 01 - 11 01 04 02 – 11 01 04 03 - 11 01 04 04 - 11 01 04 05 - 11 01 04 06 – 11 01 04 07 - 11 01 04 08 - 11 06 11 || || (3) || 10 || 10 || 10 || 10 || 10 || 11 || 11 || || || || 72

TOTALA anslag || Åtaganden || =1+1a +3 || 857 || 887 || 918 || 939 || 967 || 988 || 1 011 || || || || 6567

Utbetalningar (preliminärt) || =2+2a +3 || 259,55 || 541,35 || 800,65 || 810,15 || 814,65 || 818,65 || 822,9 || 777,15 || 645,95 || 276 || 6 567

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 847 || 877 || 908 || 929 || 957 || 977 || 1000 || || || || 6 495

Utbetalningar (preliminärt) || (5) || 249,55 || 531,35 || 790,65 || 800,15 || 804,65 || 807,65 || 811,9 || 777,15 || 645,95 || 276 || 6 495

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 10 || 10 || 10 || 10 || 10 || 11 || 11 || || || || 72

TOTALA anslag för EHFF || Åtaganden || =4+ 6 || 857 || 887 || 918 || 939 || 967 || 988 || 1011 || || || || 6 567*

Utbetalningar (preliminärt) || =5+ 6 || 259,99 || 541,35 || 800,65 || 810,15 || 814,65 || 818,65 || 822,9 || 777,15 || 645,95 || 276 || 6 567*

* Utöver det planerade anslaget för EHFF planeras ett anslag för att täcka avtalen om hållbart fiske och EU:S medlemskap i internationella organisationer och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, vilka bygger på egna grundförordningar. Anslaget för dessa uppgår till 968 miljoner euro som fördelas enligt följande:

2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

146 || 141 || 136 || 136 || 136 || 137 || 136 || 968

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021 || År 2022 ||  2023 och därefter || TOTALT

GD MARE ||

Ÿ Personalresurser || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || || || || 80.024

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || || || || 22.820

TOTALT GD MARE || Anslag || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || || || || 102.844

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa utbetalningar) || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || || || || 102.844

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021 || År 2022 || 2023 och därefter || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 871,692 || 901,692 || 932,692 || 953,692 || 981,692 || 1 002,692 || 1 025,692 || || || || 6 669,844

Utbetalningar || 274,242 || 556,042 || 815,342 || 824,842 || 829,342 || 833,342 || 837,592 || 777,15 || 645,95 || 276 || 6 669,844

6.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨        Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– ¨        Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

De strategiska prioriteringarna fastställs på EU-nivå medan de gemensamma utfallsindikatorerna kommer att fastställas i samarbete med medlemsstaterna. De kvantifierade mål som kopplas till indikatorerna kommer först att bli kända när de operativa program som medlemsstaterna lämnar in kommer att antas av kommissionen. Det är därför inte möjligt att ange resultatmål före 2013/2014.

Specifika mål inom ramen för den delade förvaltningen

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, åtgärds- och resultatbeteck-ning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat[58] || Genomsnittliga kostnader för resultatet || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totalt kostnader

SPECIFIKT MÅL[59] •               Stöd för innovation och kunskapsöverföring •               Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för fisket, särskilt för de småskaliga kustflottorna •               Utveckling av ny yrkeskunskap •               En bättre marknadsordning för fiskeriprodukter •               Stöd för innovation och kunskapsöverföring •               Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för vattenbruket, särskilt för små och medelstora företag •               Utveckling av ny yrkeskunskap •               En bättre marknadsordning för vattenbruksprodukter •               Minskning av fiskets påverkan på havsmiljön •               Skydd och återställande av den marina biologiska mångfalden och av ekosystemen inom ramen för hållbart fiske •               Tillgång till vetenskapliga rön och uppgiftsinsamling för hållbar fiskeriförvaltning •               Bättre efterlevnad genom kontroll •               Främjande av de ekosystem som utnyttjas av vattenbruket samt av ett resurseffektivt vattenbruk. •               Minskning av vattenbrukets påverkan på havsmiljön. •               Främjande av ekonomisk tillväxt, social delaktighet, skapande av nya arbetstillfällen i de kust- och inlandssamhällen som är beroende av fisket och vattenbruket. •               Diversifiering av fisket mot andra sektorer av havsekonomin och tillväxt för havsekonomin.

- Resultat Ska fastställas senare || || || || 731 || || 746 || || 766 || || 785 || || 809 || || 826 || || 843 || || 5 506

Delsumma för de specifika målen || || 731 || || 746 || || 766 || || 785 || || 809 || || 826 || || 843 || || 5 506

TOTALA KOSTNADER || || 731 || || 746 || || 766 || || 785 || || 809 || || 826 || || 843 || || 5 506

Specifika mål inom ramen för direktförvaltningen

Kontroll

Mål-, åtgärds- och resultatbeteck-ning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat[60] || Genomsnittliga kostnader för resultatet || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala kostnader

SPECIFIKT MÅL[61] || Bättre efterlevnad genom kontroll.

Främjande av gemensamma (dvs. multinationella) kontrollfartyg i ett geografiskt område || Antal fartyg som köps gemensamt av medlemsstater || 6,25 (80 % av det totala priset på 7,812) || 4 || 25 || 2 || 12,5 || 4 || 25 || 2 || 12,5 || 2 || 12,5 || 2 || 12,5 || 2 || 12,5 || 18 || 112.5

Främjande av gemensamma (dvs. multinationella) kontrollfartyg i ett geografiskt område || Antal helikoptrar som köps gemensamt av medlemsstater || 12,5 (80 % av det totala priset på 15,625) || || || 1 || 12,5 || || || 1 || 12,5 || 1 || 12,5 || || || || || 3 || 37.5

Främjande av gemensamma (dvs. multinationella) kontrollfartyg i ett geografiskt område || Antal flygplan som köps gemensamt av medlemsstater || 13,5 (80 % av det totala priset 16,875) || || || || || || || || || || || 1 || 13,5 || 1 || 13,5 || 2 || 27

- Resultat || Antal inspektioner som genomförts gemensamt av medlemsstater || Ej tillämpligt. || || || || || || || || || || || || || || || ||

Tjänsteresor för att kontrollera efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitikens regler || Antal inspektioner, revisioner och kontroller som gjorts av kommissionens inspektörer || 6,667 || 150 || 1 || 150 || 1 || 150 || 1 || 150 || 1 || 150 || 1 || 150 || 1 || 150 || 1 || 1050 || 7

Möten i expertgruppen för kontroll av fisket för att säkra genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler || Antal möten i expertgruppen för kontroll av fisket || 0,017 || 30 || 0,5 || 30 || 0,5 || 30 || 0,5 || 30 || 0,5 || 30 || 0,5 || 30 || 0,5 || 30 || 0,5 || 210 || 3,5

- Resultat || Utveckling av it-verktyg till stöd för inspektions-och kontrollverksamheten || Ej tillämpligt. || || 1,5 || || 1,5 || || 1,5 || || 1,5 || || 15 || || 1,5 || || 1,5 || || 10,5

Delsumma för de specifika målen || || 28 || || 28 || || 28 || || 28 || || 28 || || 29 || || 29 || || 198

Marknaden för fiske

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, åtgärds- och resultatbeteck-ning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat[62] || Genom-snittliga kostna-der för resultaten || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala kostnader

SEPCIFIKT MÅL: Att bistå aktörerna inom industrin med att utveckla mer adekvata produktionsplanerings- och saluföringsorgan samt offentliga organ i syfte förbättra kunskapen om marknadssituationen och att utarbeta relevanta politiska åtgärder genom att det finns kontinuerlig, tillförlitlig och lättillgänglig information om marknaderna[63].

- Resultat || Information till beslutsfattare || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 35

Delsumma för de specifika målen || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 35

TOTALA KOSTNADER || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 35

Vetenskaplig rådgivning

Mål-, åtgärds- och resultatbeteck-ning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt

RESULTAT

Typ av resultat[64] || Genom-snittliga kostna-der för resultaten || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || || Totala kostnader

SEPCIFIKT MÅL: Att ta fram vetenskaplig och ekonomisk rådgivning som kan ligga till grund för förslag till förordningar på den gemensamma fiskeripolitikens område och anknytande åtgärder som vidtas av medlemsstaterna || || || || || || || || || || || || || || || ||

Undersökningar avseende den gemensamma fiskeripolitiken || Forskning och rådgivning || || * || 1,688 || * || 1,739 || * || 1,791 || * || 1,845 || * || 1,9 || * || 1,957 || * || 2,016 || * || 12.936

Stöd till STECF-möten vid JRC || Logistikstöd || || 27 || 1,126 || 27 || 1,159 || 27 || 1,194 || 27 || 1,23 || 27 || 1,267 || 27 || 1,305 || 27 || 1,344 || 189 || 8.625

STECF-åtgärd || Ersättning till experter || || * || 1,013 || * || 1,043 || * || 1,075 || * || 1,107 || * || 1,14 || * || 1,174 || * || 1,21 || * || 7.762

Rådgivning om fiskbestånd och ekosystem || Databaser och expertis || || * || 1,688 || * || 1,739 || * || 1,791 || * || 1,845 || * || 1,9 || * || 1,957 || * || 2,016 || * || 12.936

Vetenskapliga partnerskap || Studieprojekt || || * || 2,251 || * || 2,319 || * || 2,388 || * || 2,46 || * || 2,534 || * || 2,61 || * || 2,688 || * || 17.25

Rådgivning om ekosystem och ekonomi || Rådgivningsrapporter || || * || 1,234 || * || 5,001 || * || 4,761 || * || 6,513 || * || 6,259 || * || 5,997 || * || 6,726 || * || 36.491

Delsumma för de specifika målen || || 9 || || 13 || || 13 || || 15 || || 15 || || 15 || || 16 || || 96

TOTALA KOSTNADER || || 9 || || 13 || || 13 || || 15 || || 15 || || 15 || || 16 || || 96

Regional datainsamling, undersökningar och vetenskaplig rådgivning

Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat[65] || Genom-snittliga kostnader för resultaten || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala kostnader

SPECIFIKT MÅL [66] Datainsamling - regionalt samarbete || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || Regionala databaser || 0.5 || 2 || 1 || 2 || 1 || 2 || 1 || 2 || 1 || 2 || 1 || 2 || 1 || 2 || 1 || 14 || 7

- Resultat || Regionala samordningsprojekt || 0.5 || 2 || 1 || 6 || 3 || 6 || 3 || 6 || 3 || 4 || 2 || 4 || 2 || 8 || 4 || 36 || 18

Delsumma för de specifika målen || 4 || 2 || 8 || 4 || 8 || 4 || 8 || 4 || 6 || 3 || 6 || 3 || 10 || 5 || 50 || 25

SEPCIFIKT MÅL: Undersökningar || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || Undersökningar || 0.5 || 10 || 5 || 10 || 5 || 10 || 5 || 10 || 5 || 12 || 6 || 12 || 6 || 14 || 7 || 78 || 39

Delsumma för de specifika målen || 10 || 5 || 10 || 5 || 10 || 5 || 10 || 5 || 12 || 6 || 12 || 6 || 14 || 7 || 78 || 39

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || 7 || || 9 || || 9 || || 9 || || 9 || || 9 || || 12 || || 64

Styrelseformer

Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat[67] || Genomsnittliga kostnader för resultaten || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala kostnader

SPACIFIKT MÅL[68] Styrelseformer för den gemensamma fiskeripolitiken || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat Rådgivande nämnder || Tjänster || 0.33 || 9 || 3 || 9 || 3 || 9 || 3 || 9 || 3 || 9 || 3 || 9 || 3 || 9 || 3 || 9 || 21

- Resultat: information, kommunikation och möten mellan kommissionen och exporter/aktörer || Produkter || 0.1 || 40 || 4 || 40 || 4 || 50 || 5 || 50 || 5 || 50 || 5 || 60 || 6 || 60 || 6 || 350 || 35

|| || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för de specifika målen || 49 || 7 || 49 || 7 || 59 || 8 || 59 || 8 || 59 || 8 || 69 || 9 || 69 || 9 || 359 || 56

TOTALA KOSTNADER || 49 || 7 || 49 || 7 || 59 || 8 || 59 || 8 || 59 || 8 || 69 || 9 || 69 || 9 || 359 || 56

Integrerad havspolitik

Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning || || || År || År || År || År || År || År || År || TOTALT

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

 || RESULTAT

|| Typ av resultat[1] || Genom-snittliga kostna-der || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala

|| resultat || resultat || resultat || resultat || resultat || resultat || resultat || kostnader

SPECIFIKT MÅL nr 1: Att främja integrerad havsstyrning på lokal, regional och nationell nivå, samt havsbottensnivå, EU-nivå och internationell nivå || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat: Åtgärder till stöd för integrerade strategier inom havspolitiken i medlemsstaterna och på Europas havsbottnar || ||  3,01 || ||  3,33 || ||  3,93 || ||  3,93 || ||  4,06 || ||  4,06 || ||  4,25 || ||  26,57

Resultat: Bilaterala och regionala ramar och möten med viktiga partner och förbättrat internationellt samarbete kring havsfrågor. || ||  0,16 || ||  0,17 || ||  0,21 || ||  0,21 || ||  0,21 || ||  0,21 || ||  0,22 || ||  1,39

Delsumma mål 1 || ||  3,17 || ||  3,50 || ||  4,14 || ||  4,14 || ||  4,27 || ||  4,27 || ||  4,47 || ||  27,96

SPECIFIKT MÅL nr 2: Att ta fram sektorsövergripande åtgärder som samtidigt gynnar flera havssektorer och/eller sektorspolitiska åtgärder || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat: Åtgärder till stöd för genomförandet av    fysisk planering i kust- och havsområden i medlemsstaterna och i de europeiska havsområdena || ||  1,76 || ||  2,50 || ||  3,99 || ||  3,99 || ||  4,28 || ||  4,28 || ||  4,73 || ||  25,53

Resultat: Antal övervakningsdata som utbytts mellan sektorer || ||  11,34 || ||  12,50 || ||  14,81 || ||  14,81 || ||  15,28 || ||  15,28 || ||  15,98 || ||  100,00

Resultat: Antalet nedladdningar av data som samlats in genom Europeiska nätverket för havsobservation och datainsamling || ||  23,82 || ||  26,25 || ||  31,11 || ||  31,11 || ||  32,09 || ||  32,09 || ||  33,54 || ||  210,01

Delsumma mål 2 || ||  36,92 || ||  41,25 || ||  49,91 || ||  49,91 || ||  51,65 || ||  51,65 || ||  54,25 || ||  335,54

SPECIFIKT MÅL nr 3: Att stödja hållbar utveckling, sysselsättning och innovation inom havssektorerna || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat: Antal utvalda projekt med direkt innovationsstöd || ||  2,27 || ||  2,51 || ||  2,96 || ||  2,96 || ||  3,05 || ||  3,05 || ||  3,20 || ||  20,00

Resultat: Antal medvetandehöjande och informationsspridande åtgärder på EU-nivå och nationell och regional nivå. || ||  1,13 || ||  1,25 || ||  1,48 || ||  1,48 || ||  1,53 || ||  1,53 || ||  1,60 || ||  10,00

Delsumma mål 3 || ||  3,40 || ||  3,76 || ||  4,44 || ||  4,44 || ||  4,58 || ||  4,58 || ||  4,80 || ||  30,00

SPECIFIKT MÅL nr 4: Att skydda havsmiljön och att sörja för hållbart utnyttjande av de marina resurserna och kustresurserna || || || || || || || || || || || || ||

Resultat: Att vidta åtgärder till stöd för genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi || || ||  5,50 || ||  5,50 || ||  5,50 || ||  5,50 || ||  5,50 || ||  5,50 || ||  5,50 || ||  38,50

TOTALA KOSTNADER || ||  49 || || 54 || || 64 || || 64 || || 66 || || 66 || || 69 || || 432

Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer (RFMO) – frivilliga åtgärder

Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat[69] || Genomsnittliga kostna-der för resultaten || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala kostnader

SPECIFIKT MÅL[70] || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || Förberedande arbete med nya internationella fiskeriorganisationer och andra icke-obligatoriska bidrag till internationella organisationer || || 18 || 10 || 18 || 13 || 18 || 13 || 18 || 13 || 18 || 14 || 18 || 16 || 18 || 15 || 126 || 94

TOTALA KOSTNADER || 18 || 10 || 18 || 13 || 18 || 13 || 18 || 13 || 18 || 14 || 18 || 16 || 18 || 15 || 126 || 94

6.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 6.2.3.1. Sammanfattning

– ¨        Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– ¨        Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 80,024

Övriga administrativa utgifter || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 22,820

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 102,844

Belopp utanför RUBRIK 5[71] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 1,724 || 1,724 || 1,724 || 1,724 || 1,724 || 1,724 || 1,724 || 12,068

Övriga Administrativa utgifter || 8,276 || 8,276 || 8,276 || 8,276 || 8,276 || 9,276 || 9,276 || 59,932

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 10 || 10 || 10 || 10 || 10 || 11 || 11 || 72

TOTALT || 24,692 || 24,692 || 24,692 || 24,692 || 24,692 || 25,692 || 25,692 || 174,844

 Beräknat personalbehov

– ¨        Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– ¨        Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

|| 11 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 82 || 82 || 82 || 82 || 82 || 82 || 82

|| XX 01 01 02 (vid delegationer) || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1

|| XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Ÿ Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter) FTE)[72] ||

|| 11 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || 12 || 12 || 12 || 12 || 12 || 12 || 12

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || || || || || || ||

|| 11 01 04 || - vid huvudkontoret[73] || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16

|| - vid delegationer || 7 || 7 || 7 || 7 || 7 || 7 || 7

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

|| TOTALT || 118 || 118 || 118 || 118 || 118 || 118 || 118

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

6.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨        Förslaget/initiativet är förenligt med nästa fleråriga budgetram.

– ¨        Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨        Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[74].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

6.2.5. Bidrag från tredje part inom den delade förvaltningen

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– ¨ Förslaget innehåller bestämmelser om samfinansiering från medlemsstaternas sida. Det exakta beloppet kan inte beräknas förrän de operativa programmen har antagits.

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering || || || || || || || ||

6.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

– ¨        Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨        Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

· ¨         Påverkan på egna medel

· ¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[75]

År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …………. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]               EUT C […] , […] , s. […] .

[2]               EUT C […] , […] , s. […] .

[3]               EUT L 233, 15.8.2006, s. 1.

[4]               EUT L 160, 14.6.2006, s. 1.

[5]               EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

[6]               EUT L 176, 6.7.2007, s. 1.

[7]               KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010.

[8]           EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.

[9]               EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.

[10]             EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

[11]             KOM(2011) 615 slutlig.

[12]             KOM(2002) 511, slutlig.

[13]             EUT L […], […], s. .

[14]             EUT L 176, 6.7.2007, s. 1.

[15]             KOM(2007) 575 slutlig, 10.10.2007.

[16]             Slutsatser från rådets möte (allmänna frågor) den 14 juni 2010, Europaparlamentets resolution av den 21 oktober 2010 om en integrerad havspolitik – utvärdering av gjorda framsteg och nya utmaningar, regionkommitténs yttrande angående ”Utvecklingen av en integrerad havspolitik och kunskap i havsfrågor 2020” .

[17]             EUT L […], […], s. […].

[18]             KOM(2009)163 slutlig av den 22 april 2009.

[19]             Domstolens dom av den 9 november 2010 i de förenade målen C-92/09 och C-93/09, Schecke.

[20]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[21]             KOM(2011) 425 slutlig.

[22]             KOM(2011) 615 slutlig.

[23]             EGT L 148, 6.6.2002.

[24]             EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.

[25]             EUT L 5, 9.1.2004, s. 25.

[26]             EUT L […], […], s. […].

[27]             EUT L […], […], s. […].

[28]             EGT L 206 , 22.7.1992 s.7.

[29]             EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.

[30]             EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

[31]             EUT L 204, 6.8.2009, s. 15.

[32]             EGT L 114, 24.4.2001, s. 1.

[33]             EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.

[34]             EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. EUT L 20, 13.12.2008, s. 213 (MT).

[35]             EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

[36]             EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[37]             EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

[38]             EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

[39]             EGT L 180 , 19.7.2000, s. 22.

[40]             EUT L 134, 30.4.2004, s. 1.

[41]             EGT L 175, 5.7.1985, s. 40.

[42]             EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.

[43]             EUT L 5, 9.1.2004, s. 25.

[44]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[45]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[46]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[47]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[48]             Undersökningen Regional governance in the context of globalisation: reviewing governance mechanisms & administrative costs. Administrative workload and costs for Member State public authorities of the implementation of ERDF and Cohesion Fund, 2010.

[49]             Med undantag av datainsamling och kontrollåtgärder.

[50]             Det finns vissa tydligt angivna och politiskt motiverade undantag (småskaligt fiske, kollektiva åtgärder, avlägset belägna grekiska öar, de yttersta randområdena).

[51]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[52]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[53]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[54]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[55]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[56]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[57]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[58]             Resultat är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.).

[59]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[60]             Resultat är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.).

[61]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[62]             Resultat är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.).

[63]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[64]             Resultat är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.).

[65]             Resultat är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.).

[66]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[67]             Resultat är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.).

[68]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[69]             Resultat är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.).

[70]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[71]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[72]             KA = kontraktsanställda, INT = vikarier (interimspersonal), JED = ”Jeune Expert en Délégation” (unga delegerade experter), LA = lokalanställd, SNE = utstationerade nationella experter.

[73]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[74]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[75]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter ) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.