Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska havs- och fiskerifonden [och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1198/2006, rådets förordning (EG) nr 861/2006 och rådets förordning (EG) nr XXX/2011 om en integrerad havspolitik /* KOM/2011/0804 slutlig - 2011/0380 (COD) */
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I kommissionens förslag till en flerårig
budgetram för 2014–2020, vilken antogs den 29 juni 2011, anges budgetramar och
riktlinjer för finansieringen av den gemensamma fiskeripolitiken och den
integrerade havspolitiken. Dessutom antog kommissionen den 13 juli 2011
ett lagstiftningspaket om den nya rättsliga ramen för den gemensamma
fiskeripolitiken. Under perioden 2008–2010 finansierades den integrerade
havspolitiken genom en serie pilotprojekt och förberedande åtgärder. För
perioden 2012–2013 har ett nytt finansieringsinstrument föreslagits av
kommissionen. I och med lanseringen av den nya fleråriga budgetramen är det
nödvändigt att anta ett långsiktigt instrument för finansiellt stöd till den
integrerade havspolitiken. Kommissionen antog
den 6 oktober 2011 ett förslag till en förordning om gemensamma bestämmelser
för de fonder som förvaltas genom delad förvaltning i syfte att förenkla
genomförandet av politiken. Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska
socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling och den framtida Europeiska havs- och fiskerifonden (nedan
kallade GSR-fonderna) har kompletterar varandra ifråga om politiska mål
och förvaltas på samma sätt. I förordningen om gemensamma bestämmelser
fastställs ett antal gemensamma regler för fonderna. De rör de allmänna
principerna för partnerskap, flernivåstyre, jämställdhet mellan kvinnor och
män, hållbarhet och överensstämmelse med gällande EU-lagstiftning och nationell
lagstiftning. Förslaget innehåller också de gemensamma delarna strategisk
planering och programplanering, inbegripet en förteckning över tematiska mål
från Europa 2020-strategin, samt bestämmelser om den gemensamma strategiska
ramen på unionsnivå och om partnerskapsavtal som ska slutas med varje
medlemsstat. Vidare införs makroekonomiska villkor och en gemensam strategi för
att stärka GSR-fondernas resultatorientering. Därför ingår också
förhandsvillkor och resultatöversyn, samt bestämmelser om övervakning,
rapportering och utvärdering. Det fastställs också gemensamma bestämmelser i
fråga om reglerna för stödberättigande, och särskilda bestämmelser för
finansieringsinstrument och lokalt ledd utveckling. En del förvaltnings- och
kontrollbestämmelser är också gemensamma för alla GSR-fonder. Syftet med föreliggande förslag till
förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden (nedan kallad EHFF)
är att uppnå de mål som formulerats för den reformerade gemensamma
fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken. Förslaget bygger på
följande finansieringsmål: (1)
Främjande av ett hållbart och konkurrenskraftigt
fiske och vattenbruk. (2)
Utveckling och genomförande av unionens integrerade
havspolitik på ett sätt som kompletterar sammanhållningspolitiken och den
gemensamma fiskeripolitiken. (3)
Balanserad och öppen territoriell utveckling i de
fiskeberoende områdena (även vad gäller vattenbruk och inlandsfiske). (4)
Bidrag till genomförandet av den gemensamma
fiskeripolitiken. Världshandelsorganisationens förhandlingar om
nya bestämmelser om stöd till fisket pågår för närvarande. De preliminära
förhandlingsresultaten ger inga tydliga tecken på vilka slutresultaten kommer
att bli. Om förhandlingarna emellertid leder till nya skyldigheter för EU måste
förslaget om EHFF vara förenligt därmed. Det kan därför komma att bli
nödvändigt att göra en förenlighetsbedömning av de relevanta
EHFF-bestämmelserna. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER
OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR På grundval av slututvärderingen av FFU,
halvtidsutvärderingen av EFF och konsekvensbedömningen avseende reformen av den
gemensamma fiskeripolitiken föreslås följande tre möjliga scenarier i konsekvensbedömningen
för EHFF: i) Det första scenariot kallas EFF+ och innebär en fortsättning på
EFF men direktstöden till flottorna ersätts med stöd som inriktas på de mål som
angavs i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. ii) Det andra scenariot
kallas EFF+ integration och i detta integreras EFF med övriga
finansieringsinstrument för den gemensamma fiskeripolitiken till en post-EFF-fond,
men förvaltningsmetoden förblir densamma som idag. iii) Det tredje scenariot
kallas "EFF+ konvergens och inom detta integreras även stödet till den
integrerade havspolitiken med den nya fonden och samtliga instrument förvaltas
i görligaste mån genom delad förvaltning. Dessa tre
scenarier jämfördes med det scenario som valts ut för reformen av den
gemensamma fiskeripolitiken och utvärderingen gjordes mot samma
grundförutsättningar. Dessutom har hänsyn tagits till resultatet av det samråd
som inleddes i samband med att grönboken antogs i april 2009. Resultatet
av samrådet kan sammanfattas såhär: –
Många bidragslämnare anser att fiskerisektorn även
fortsättningsvis bör få statligt stöd, men ett fåtal medlemsstater och de
flesta av de svarande icke-statliga organisationerna anser att stödet bevarar
strukturer som inte är lönsamma, att stödet bidrar till överkapacitet och att
industrins beroende av stöd härigenom bevaras. –
Bidragslämnarna är överens om att det framtida
stödet bör vara i linje med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och att
det bör bidra till att sänka industrins anpassningskostnader. –
Medlen från EU bör användas för forskning och
innovation, skydd av havsmiljön, stöd till yrkesfiskarnas branschorganisationer
och till lokal utveckling. –
Bidragslämnarna anser att kopplingen till den
integrerade havspolitiken är viktig. Havspolitiken kan inte längre separeras
från annan politik och det är viktigt att stärka kopplingen mellan den
gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken. –
Villkoren för att få EU-finansiering bör i större
grad kopplas till att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås. Det bör
också krävas att regler/mål iakttas för att medel ska kunna beviljas. –
En grupp av medlemsstater önskar en mer sektorsbaserad
strategi för fördelningen av medlen (kopplat till fiskerisektorns storlek
istället för till den ekonomiska utvecklingsnivå, som är fallet idag).
Europaparlamentet motsätter sig detta. –
Det råder konsensus om att de småskaliga
kustflottorna är viktiga för sysselsättningen i kustsamhällen. Vissa
medlemsstater vill prioritera dessa flottor vid fördelningen av medlen, medan
vissa andra medlemsstater är emot detta. –
En överväldigande majoritet av företrädarna för
fiskerisektorn och för medlemsstaterna anser att gemensamma tjänster (som
kontroll och uppgiftsinsamling) även fortsättningsvis bör finansieras med
EU-medel. Utöver det
offentliga samrådet hölls cirka 200 möten med berörda aktörer. Ett antal möten
om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken hölls också under 2010 och 2011, bland annat (i) ett särskilt seminarium om
Europeiska fiskerifonden i Bryssel (13 april 2010) med företrädare från
branschen, fackföreningar, Europaparlamentet och medlemsstaterna, (ii) två
möten med medlemsstaterna i Gent (12–14 september 2010) respektive i
Noordwijk (9–11 mars) och (iii) en konferens i Bryssel (12–13 april
2011) om lokal utveckling i fiskeriberoendeområden. Slutligen
har kommissionen, rådet och Europaparlamentet alla bekräftat att det är
lämpligt med ett integrerat synsätt på havspolitiken och att det är lämpligt
att bevilja finansiering till den integrerade havspolitiken. Scenariot EFF+ konvergens ger bäst resultat i
förhållande till de tre resultatindikatorer som har tagits fram för konsekvensbedömningen:
dvs. i vilken mån fiskets miljöpåverkan kan minskas, i vilken mån
innovationsklyftan inom fisket och vattenbruket kan minskas och antalet jobb
som kan skapas i samhällen som är beroende av fisket. 3. RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET Förslaget innebär att huvuddelen av
finansieringsinstrumenten för den gemensamma fiskeripolitiken och den
integrerade havspolitiken sammanförs i en och samma fond, med undantag för
avtalen om hållbart fiske och de obligatoriska bidragen till de regionala
fiskeriförvaltningsorganisationerna. EHFF består av fyra pelare: · Smart, grönt fiske (delad förvaltning) för att
främja en övergång till hållbart fiske som är mer selektivt, inte ger upphov
till utkast, är mindre skadligt för de marina ekosystemen och därigenom bidrar
till en hållbar förvaltning av de marina ekosystemen, och för att inrikta
stödet på innovation och mervärde, som gör fiskerinäringen ekonomiskt lönsam
och motståndskraftig mot externa chocker och mot konkurrens från tredjeländer. · Smart grönt vattenbruk (delad förvaltning) för
att skapa ett ekonomiskt lönsamt, konkurrenskraftigt och miljövänligt
vattenbruk som klarar av global konkurrens och förser EU:s konsumenter med
hälsosamma produkter med högt näringsvärde. · Hållbar territoriell utveckling som gynnar alla (delad förvaltning) för att vända nedgången i många kust- och
inlandssamhällen som är beroende av fisket genom att öka värdet på fiske och
fiskerelaterad verksamhet och genom diversifiering till andra sektorer av den
marina ekonomin. · Integrerad havspolitik (direkt centraliserad
förvaltning) för att stödja övergripande prioriteringar med stor besparings-
och tillväxtpotential, men som medlemsstaterna inte kan driva på egen hand –
t.ex. kunskap i havsfrågor, fysisk planering i kust- och havsområden,
integrerad förvaltning av kustområden och integrerad havsövervakning, särskilt
avseende den biologiska mångfalden, och anpassning till de negativa effekterna
av klimatförändringarna i kustområdena. Utöver dessa fyra pelare kommer EHFF att
innehålla kompletterande åtgärder som uppgiftsinsamling och vetenskaplig
rådgivning, kontroll, styrning, fiskerimarknader (även i de yttersta
randområdena), frivilliga bidrag till de regionala
fiskeriförvaltningsorganisationerna och tekniskt bistånd. Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
EHFF:s huvudsyfte är att stödja genomförandet av de mål som fastställts för
den gemensamma fiskeripolitiken. EU har exklusiv befogenhet när det gäller
den gemensamma fiskeripolitiken och när det gäller arbetet med att
vidareutveckla den integrerade havspolitiken. Medlemsstaterna kan inte på egen
hand uppnå dessa mål utan dessa uppnås bäst på EU-nivå genom flerårig
finansiering inriktad på relevanta prioriteringar. 4. Erfarenheter som gjorts och nyheter inom
EHFF Bidrag till Europa 2020 EHFF kommer att bidra till att målen för
Europa 2020 uppnås, tack vare tre flaggskeppsinitiativ: i) Ett resurseffektivt
Europa, ii) En innovationsunion och iii) En agenda för ny kompetens och nya
arbetstillfällen. EHFF:s främsta bidrag till ett resurseffektivt
Europa kommer att vara åtgärder för att främja övergången till hållbart fiske
som bygger på maximalt hållbart uttag, åtgärder som stoppar utkasten och
minskar fiskets miljöpåverkan, åtgärder för att främja vattenbruk med höga
nivåer av miljöskydd, samt åtgärder som ger en bättre samordnad havspolitik som
i sin tur ger ett mer hållbart resursutnyttjande. Inom ramen för En agenda för ny kompetens
och nya arbetstillfällen kommer EHFF att prioritera nya arbetstillfällen,
territoriell sammanhållning och social delaktighet i samhällen som är beroende
av fisket. Genom att de lokala ekonomierna diversifieras, särskilt mot andra
sektorer i den marina ekonomin, kommer det att vara möjligt att skapa nya
arbetstillfällen och tillväxtmöjligheter i kustområden. EHFF kommer också att bidra till En
innovationsunion genom att fonden ger stöd till produkt- och
processinnovation på alla nivåer av produktion, saluföring och distribution
inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna, genom ett ökat mervärde för fiske- och
vattenbruksprodukter, genom stöd till innovation på miljöområdet, samt genom
nya, innovativa, tvärgående politiska verktyg, som kunskap i havsfrågor, fysisk
planering i kust- och havsområden och integrerad havsövervakning. En utvidgad social dimension EHFF kommer att främja social sammanhållning
och skapandet av nya arbetstillfällen i samhällen som är beroende av fisket,
genom att fiskets mervärde ökas och genom att det diversifieras mot andra
havssektorer. Den lokalt ledda utvecklingen mot hållbart fiske kommer att
stärkas. Genom EHFF kommer man också för första gången att erkänna den viktiga
roll som fiskarens maka/make har spelar - ofta är det kvinnorna - i
familjefiskeföretag. Ofta ges dessas arbete ingen som helst juridisk status. Nu
kommer de bland annat att kunna få stöd från EHFF för utbildning, särskilt för
att förvärva kunskaper på områdena entreprenörskap och företagsförvaltning. EHFF kommer också att främja humankapital och
diversifiering genom att lokalsamhällen ges möjlighet att förvärva de kunskaper
de behöver för att starta ny verksamhet i andra sektorer inom havsnäringen. I
samband härmed ses natur- och kulturarvet som en viktig grundförutsättning och
en tillgång för den lokala utvecklingen. Mot bakgrund av hur viktigt det småskaliga
kustfisket är för kustsamhällena föreslås att dessa, inom ramen för EHFF, ska
beviljas högre stödnivåer och det införs ett antal särskilda åtgärder för de
småskaliga kustfiskeflottorna. Häri ingår professionell rådgivning om affärs-
och marknadsföringsstrategier, nyetablering på andra områden än fiske och
särskilt innovationsstöd. Det särskilda innovationsstödet är särskilt viktigt
med tanke på att huvudparten av de aktuella fiskeföretagen är mikroföretag med
begränsade möjligheter att erhålla finansiering. Man kommer att
prioritera kollektiva initiativ, dvs. som vidtas av producentorganisationerna,
som bygger på socialt kapital och som möjliggör att en kritisk
investeringsmassa uppnås. Sådana kollektiva initiativ kommer att beviljas en
högre stödnivå. Miljömässig hållbarhet De befintliga åtgärderna
har anpassats och omarbetats för att säkra att de har en stark koppling till
den miljömässiga hållbarheten. Överkapacitet är fortfarande den gemensamma
fiskeripolitiken största problem och också huvudorsaken till överfisket.
Åtgärderna för att få bort överkapaciteten med hjälp av statligt stöd till
skrotning har visat sig vara föga effektiva. Trots att man lagt ut 1,7
miljarder euro på detta sedan 1994 har den faktiska fiskekapaciteten inom de
flesta av EU:s fiskeflottor inte minskat. Det kommer därför inte att beviljas
något stöd till skrotning inom EHFF och de medel som man därigenom sparar
kommer att användas till mer effektiva former av stöd till hållbart fiske. EHFF kommer att understödja övergången till
maximal hållbart uttag och kommer också att ställa sig bakom ett gradvist
införande av ett förbud mot utkast, i form av ett samordnat förfarande med
åtgärder som stöd till mer selektiva redskap och fisketekniker, investeringar i
utrustning ombord och hamnfaciliteter genom vilka man kan använda oönskade
fångster, marknadsföringsåtgärder och beredning. I samma syfte har bidragen
till datainsamling och vetenskaplig rådgivning (för att öka antalet bestånd för
vilka det ges vetenskaplig rådgivning) och till utgiftskontroll (för att sörja
för bättre efterlevnad) höjts avsevärt. Man fokuserar också på åtgärder för att skapa
ett vattenbruk med en hög nivå av miljöskydd och det beviljas stöd för ett
vattenbruk som får positiva effekter för ekosystemen. Fisket står för cirka 1,2 % av den totala
drivmedelskonsumtionen i världen. Ett övergripande mål för Europa 2020 är att begränsa
klimatförändringarna och det är därför viktigt att sörja för ett effektivt
resursutnyttjande och att minska utsläppen inom fångstsektorn, och i mindre
utsträckning, inom vattenbruket. Det kommer därför att ingå åtgärder för att begränsa
klimatförändringarna i EHFF. Fokus på ett innovativt, livskraftigt och
konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk Både inom fisket och vattenbruket är det svårt
att finna innovativa lösningar. Fiske- och vattenbruksföretagen är för
närvarande oftast inte involverade i marknadsföringen och saluföringen av
produkterna ifråga. 1. EHFF innehåller nya åtgärder
med fokus på innovation. Detta görs för att främja utveckling av nya och bättre
produkter, processer och förvaltnings-, och organisationssystem genom hela
värdekedjan i syfte att hjälpa fisket och vattenbruket att öka produkternas
mervärde, minska verksamhetens miljöpåverkan och sänka produktionskostnaderna.
Dessutom önskar man främja innovation genom åtgärder för att stimulera till
samarbete mellan vetenskapsmän och yrkesfiskare. Genom stödet till lokalt ledda
initiativ önskar man främja innovation på lokal nivå, mot bakgrund av att
innovation ändå ofta äger rum i ett lokalt sammanhang, och målet är att främja
både teknisk och annan innovation och både nya och traditionella metoder. 2. Genom EHFF kommer man också
att för första gången försöka främja nya former av vattenbruk med stor
tillväxtpotential, som vattenbruk till havs och icke-livsmedelsvattenbruk samt
främja nyetableringar. Bland de nya tankarna i EHFF ingår också stöd till
multifunktionellt vattenbruk, varigenom vattenbruksföretagen kan diversifiera
sina inkomster genom verksamheter som sportfiske, direktförsäljning, ekoturism
och vattenbruksrelaterad undervisningsverksamhet. Förslaget innehåller också
stöd till vattenbruksföretagens användning av rådgivningstjänster och åtgärder
för att öka vattenbruksanläggningarnas potential (bland annat genom
finansiering av fysisk planering i kust- och havsområden och bättre
infrastrukturer). Dessutom kommer man att verka för att
åstadkomma komplementaritet och synergieffekter med de program för forskning
och innovation som ingår i det nya ramprogram för forskning (Horisont 2020) som
utarbetas just nu. Ny kraft åt utvecklingen av den integrerade
havspolitiken Den integrerade
havspolitiken lanserades 2007 för att underlätta samordningen av havspolitiken
över gränserna och sektorsgränserna (havstransporter, industri, kustregioner,
offshore-energi, fiske och havsmiljö). Genom att samordna tidigare åtskilda
politikområden är det möjligt att minska kostnaderna och effektivisera
politiken. Finansieringen av
den integrerade havspolitiken via EHFF kommer att inriktas på tvärgående
politiska verktyg som initiativ som gynnar olika sektorer men som inte kan
förverkligas inom de enskilda politikområdena. Fysisk planering i kust- och
havsområden ger en stabil rättslig ram för hållbar förvaltning av
havsområdena, havsresurserna och de marina ekosystemen. Fysisk planering i kust-
och havsområden ger fler investeringar och lägre rättsliga och administrativa
kostnader för företagen. Genom integrerad havsövervakning kan de
offentliga aktörerna utbyta uppgifter så att de bättre kan hantera
realtidshändelser till havs. Tack vare den integrerade havsövervakningen är det
också möjligt att undvika onödiga dubbleringar av det resurskrävande
övervakningsarbetet. Den integrerade övervakningen innebär kostnadseffektiva
synergieffekter och därigenom att offentliga medel används effektivare. Syftet
med Kunskap i havsfrågor 2020 är att samla den fragmenterade
havskunskapen i EU till en gemensam resurs som kan konsulteras gratis av alla.
Genom ramdirektivet om en marin strategi, som är den integrerade
havspolitikens grundval när det gäller miljö, kommer man att definiera
ytterligare hållbarhetsgränser för mänsklig verksamhet som påverkar havsmiljön. Integrerad
förvaltning av fiske och havsfrågor innebär att de offentliga medlen utnyttjas
mer effektivt och att de olika havspolitiska initiativen ges större
genomslagskraft. Finansieringen kommer också att inriktas på utveckling av
integrerad havsstyrning på havsområdesnivå. Samordning på havsområdesnivå
säkrar att fördelningen av medlen beslutas inom en och samma politiska ram,
inom vilken olika finansieringskällor kombineras. Det faktum att den
integrerade havspolitiken införlivas med EHFF gör att målen för de
havspolitiska åtgärderna också kan införlivas med andra fonder och att
åtgärderna därigenom får större genomslagskraft i Europa 2020-strategin. Förenkling och mindre administration Det faktum att fem finansieringsinstrument för
den gemensamma fiskeripolitiken och för den integrerade havspolitiken
sammanförs i en och samma fond innebär en radikal förenkling i och med att
reglerna och förfarandena kan samordnas och göras enhetliga. Dessutom kommer
uppgiftsinsamlingen, kontroll- och marknadsåtgärderna, inbegripet stödet till
de yttersta randområdena, att förvaltas gemensamt med de före detta
FFU-åtgärdena inom ramen för den delade förvaltningen. Detta innebär att fyra
olika uppsättningar av regler för finansieringsbeslut, rapportering,
övervakning och utvärdering kommer att ersättas av ett enda regelverk. Dessutom visar en halvtidsutvärdering av EFF
att den största administrativa bördan för fonden utgjordes av arbetet med att
inrätta förvaltnings- och kontrollsystemet. Förslaget till en förordning om
gemensamma bestämmelser innehåller ett förvaltnings- och kontrollsystem som
liknar det för GSR-fonderna och bygger på gemensamma principer. Ett nytt system
med nationell ackreditering införs för att understryka de åtaganden som
medlemsstaterna har gjort när det gäller sund ekonomisk förvaltning. De
bestämmelser som gör det möjligt för kommissionen att säkra att utgifterna är
korrekta har harmoniserats och det har införts nya gemensamma delar såsom en
förvaltningsförklaring och ett årligt avslutande av räkenskaperna. Detta är
avsett att avsevärt förkorta den tid som krävs för att inrätta förvaltnings-
och kontrollsystem och även påskynda genomförandet. Tack vare att
finansieringsinstrumentet anpassas efter finansieringsinstrumentet för fonden
för landsbygdsutveckling kommer medlemsstaterna att kunna anlita samma organ
för förvaltningen av de operativa programmen för både EJFLU och EHFF.
Administrationskostnaderna kommer att minska ytterligare tack vare enhetliga
förvaltnings- och kontrollsystem och enhetliga bestämmelser om rapportering,
utvärdering och övervakning. Genom gemensamma bestämmelser för hur
finansieringsinstrumenten får användas skapas en klar och tydlig ram och det
tydliggörs att finansieringsinstrumenten kan användas för alla typer av
investeringar och stödmottagare. Detta innebär att EHFF-medlen kan förvaltas av
de redan befintliga finansieringsinstitut som hanterar andra EU-fonder enligt
befintliga samarbetsavtal, vilket gör att onödig administration och
dubbelarbete kan undvikas samt att alternativa finansieringslösningar blir ett
attraktivt alternativ till samfinansiering med bidrag. Genom den integrerade strategin för lokalt
ledd lokal utveckling (nuvarande axel 4) blir det enklare att finansiera
samriskföretag via GSR-fonderna. Det blir möjligt att göra gemensamma
bedömningar och ge gemensamma godkännanden för lokala utvecklingsstrategier,
varigenom förvaltningskostnaderna bara finansieras via en enda källa och
kostnaderna bara behöver rapporteras till ett enda organ. Genom de gemensamma indikatorerna kommer
medlemsstaternas rapportering att förenklas och medlemsstaterna kommer att
kunna inrikta rapporteringen på kvantifierade uppgifter om utvecklingen, och
andelen rena beskrivningar i rapporterna kan minskas. Genom föreliggande förordning om EHFF
förtydligas också reglerna om överensstämmelse med den gemensamma
fiskeripolitiken. särskilt vad gäller ramen för datainsamling, förordningarna
om kontroll och om olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, vilket ger
större rättssäkerhet för medlemsstaterna och stödmottagarna. För att ytterligare förenkla genomförandet av
EHFF har fondens regler för stödberättigande harmoniserats med reglerna för andra
EU-fonder. Detta kommer att göra det lättare för de nationella myndigheterna
och för stödmottagarna att hantera olika projekt och det kommer också att bli
lättare att genomföra integrerade projekt. Genom att den förenklade metoden för
kostnadsberäkning kommer att tillåtas för den del av EHFF som förvaltas genom
delad förvaltning (standardkostnader, klumpsummor och schablonberäkning av
bidrag) kommer kontrollkostnaderna att sjunka och antalet fel att minska. Strategiskt tillvägagångssätt: GSR och partnerskapsavtalen täcker fem fonder
som förvaltas genom delad förvaltning inom ramen för förordningen om gemensamma
bestämmelser. Härigenom kan fonderna användas på ett mer strategiskt sätt på
unionsnivå. GSR kommer att genomföras genom ett partnerskapsavtal genom vilket
GSR-fonderna samordnas på nationell nivå. För närvarande samordnas EFF med annan
EU-finansiering genom principen om fasta skiljelinjer mellan fonderna, vilket
har lett till både överlappningar och klyftor mellan politikområdena. Det
behövs således bättre samordning och man har därför tagit fram en ny
finansieringsmekanism som förväntas stärka det strategiska tillvägagångssättet.
GSR och partnerskapsavtalen kommer att ersätta det strategiska
tillvägagångssättet (nationella strategiska planer) som ingår i nuvarande EFF,
men som har allvarliga brister och som kräver oproportionerligt mycket arbete
från medlemsstaterna sida i förhållande till den begränsade finansiering som de
kan få från EFF. Strategisk programplanering EHFF kommer att inriktas på långsiktiga mål
för den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken, bland
annat konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk, en konsekvent politisk ram för
den integrerade havspolitikens utveckling och en hållbar territoriell
utveckling inom de fiskeberoende områdena som gynnar alla. I linje med Europa
2020-strategin har de övergripande målen för perioden 2014–2020 formulerats som
följande sex unionsprioriteringar för EHFF: –
Fler arbetstillfällen och bättre territoriell
sammanhållning. –
Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och
kunskapsbaserat fiske. –
Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och
kunskapsbaserat vattenbruk. –
Främjande av ett hållbart och resurseffektivt
fiske. –
Främjande av ett hållbart och resurseffektivt
vattenbruk. –
Främjande av genomförandet av den gemensamma
fiskeripolitikens regler. Prioriteringarna kommer att ligga till grund
för den ekonomiska planeringen och för fastställandet av målindikatorer för var
och en av prioriteringarna. Villkor I förordningen om gemensamma
bestämmelser införs nya villkorsbestämmelser som ska säkerställa att EU-medlen
ger starka incitament för medlemsstaterna att förverkliga målen i
Europa 2020. Det är fråga om både förhandsvillkor som måste vara uppfyllda
innan medlen kan betalas ut och efterhandsvillkor som innebär att utbetalningen
av 5 % av EHFF-anslaget villkoras av resultaten. Tillämpningen av
efterhandsvillkor kommer att bygga på att man uppnår delmål knutna till mål för
utfall och resultat i samband Europa 2020-målen, vilka anges för varje program
i partnerskapsavtalet. Ekonomisk
unionsstöd från EHFF kommer att beviljas på villkor att medlemsstaterna och
aktörerna iakttar de mål och regler som gäller för den gemensamma
fiskeripolitiken, särskilt kontrollskyldigheterna, IUU-förordningen och
skyldigheterna vad gäller datainsamling. Dessutom kommer ett antal
förhandsvillkor att gälla för vattenbruket, vilket innebär att medlemsstaterna
måste ta fram fleråriga nationella strategiska planer på grundval av unionens
strategiska riktlinjer. Som anges i förordningen om den gemensamma
fiskeripolitiken är målet med de nationella strategiska planerna att åstadkomma
en hållbar utveckling inom vattenbruket med avseende på företagssäkerheten, att
säkra tillträdet till fiskevatten och fiskeområden och att förenkla
förfarandena för beviljande av licenser. Villkoren kommer att ge bättre
efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler och göra hela den
gemensamma fiskeripolitiken mer koherent. Övervakning och utvärdering Halvtidsutvärderingen av EFF visade att de
befintliga indikatorerna fokuserar på utfall och att de är för många. Dessutom
saknas en gemensam strategi för indikatorerna och en gemensam definition av
vilka enheter som de ska mäta. I förordningen om EHFF föreslås därför en
gemensam övervaknings- och utvärderingsram med gemensamma indikatorer för
produktion, resultat och effekt, vilka kommer att fastställas i samarbete med
medlemsstaterna och antas genom en genomförandeakt. Indikatorerna kommer att
bygga på de prioriteringar som fastställts för EHFF och det kommer att vara
möjligt att sammanställa uppgifterna på unionsnivå och att bedöma hur
åtgärdernas genomförande framskrider, hur ändamålsenliga åtgärderna är och
vilka resultat de får, vilket kommer att ligga till grund för tilldelningen
från resultatreserven. Efterhandsutvärderingar kommer att användas för att
fastställa värden för de utgångsindikatorer, delresultatsindikatorer och
målindikatorer som kommer att användas inom partnerskapsavtalen och de
operativa programmen. I två särskilda årsrapporter 2017 och 2019 kommer man att
se över vilka resultat som erhållits och dra slutsatser inför nästa
programperiod. 4. BUDGETKONSEKVENSER I förslaget till en flerårig budgetram anges
att en avsevärd andel av EU:s budget även i framtiden bör avsättas för fiskeri-
och havspolitik. Anslaget för 2014–2020 uppgår i löpande priser till 7,535
miljarder euro, inbegripet partnerskapsavtalen om fiske och de obligatoriska
bidragen till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna, som finansieras
separat. Budgeten för EHFF uppgår i löpande priser till 6567 miljoner euro. Mer
detaljerad information om EHFF:s budgetkonsekvenser finns i den
finansieringsöversikt som åtföljer förslaget. 2011/0380 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska havs- och fiskerifonden [och om
upphävande av rådets förordning (EG) nr 1198/2006, rådets förordning (EG) nr
861/2006 och rådets förordning (EG) nr XXX/2011 om en integrerad havspolitik EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42, 43.2, 91.1, 100.2, 53.3, 55,
188, 192.1, 194.2 och 195.2, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt
till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och
sociala kommitténs yttrande[1], med beaktande av Regionkommitténs yttrande[2], i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1)
I kommissionens meddelande till Europaparlamentet,
rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om Reformen
av den gemensamma fiskeripolitiken (nedan kallat meddelandet om reformen)
fastställs möjliga utmaningar, mål och inriktningar för den gemensamma
fiskeripolitiken (nedan kallad GFP) efter 2013. Mot bakgrund av debatten
om meddelandet bör den gemensamma fiskeripolitiken reformeras med verkan från
och med den 1 januari 2014. Reformen bör täcka samtliga huvudinslag i GFP, även
de finansiella aspekterna. För att beakta reformmålen är det lämpligt att
upphäva rådets förordning (EG) nr 1198/2006 om Europeiska fiskerifonden[3], förordning (EG) nr 861/2006 gemenskapens
finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och
havsrättsligt arbete[4],
bestämmelserna i förordning (EG) nr 1290/2005 om garantifonden som rör fiskeri-
och vattenbruksprodukter[5],
förordning (EG) nr 791/2007 om att upprätta ett kompensationssystem för de
extra kostnader vid avsättningen av vissa fiskeriprodukter från Azorerna,
Madeira, Kanarieöarna och de franska departementen Guyana och Réunion som är en
följd av dessa områdens läge i gemenskapens yttersta randområden[6] och ersätta dem med en ny
förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Genom den nya
förordningen erkänns det faktum att alla frågor som rör Europas oceaner och hav
är sammanlänkade och förordningen bör därför även stödja den integrerade
havspolitikens fortsatta utveckling, ett område som täcks av [förordningen om
inrättande av ett program för att stödja den fortsatta utvecklingen av en
integrerad havspolitik]. (2)
Tillämpningsområdet för EHFF bör omfatta stöd av
den gemensamma fiskeripolitiken, vilket sträcker sig till bevarande,
förvaltning och utnyttjande av marina biologiska resurser, limniska biologiska
resurser och vattenbruk samt beredning och saluföring av fiskeri- och
vattenbruksprodukter från verksamhet som äger rum på medlemsstaternas
territorier eller i unionens vatten, inbegripet verksamhet som bedrivs av
fiskefartyg som för ett tredjelands flagg och som är registrerade i ett
tredjeland eller av unionsfiskefartyg eller verksamhet som bedrivs av
medborgare i en medlemsstat, utan att detta påverkar flaggstatens primära
ansvar i enlighet med bestämmelserna i artikel 117 i Förenta nationernas
havsrättskonvention. (3)
För att den gemensamma fiskeripolitiken ska bli
framgångsrik krävs ett effektivt system för kontroll, inspektion och tillsyn
samt tillförlitliga och fullständiga data, en förutsättning både för
vetenskapliga utlåtanden och för genomförande och kontroll. Därför bör EHFF
stödja dessa politikområden. (4)
EHFF:s tillämpningsområde bör täcka stöd till
den integrerade havspolitiken, vilket även innefattar utarbetande och
genomförande av samordnade insatser och beslutsfattande avseende oceanerna,
haven, kustområdena och havsnäringarna och som kompletterar EU:s politik på
områden som dessa berörs av, till exempel den gemensamma fiskeripolitiken,
transporter, näringsliv, territoriell sammanhållning, miljö, energi och turism.
Samverkan och integrering bör säkerställas i förvaltningen av
sektorspolitiken för de olika områdena i Östersjön, Nordsjön, Keltiska havet,
Biscayabukten, vid kusterna kring Iberiska halvön, i Medelhavet och i Svarta
Havet. (5)
I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets
möte den 17 juni 2010, då Europa 2020-strategin antogs, bör unionen och
medlemsstaterna arbeta för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla och
samtidigt främja en harmonisk utveckling för unionen. Framför allt bör
resurserna samlas och inriktas på att uppnå Europa 2020-målen, och
målsättningar och effektivitet bör stärkas genom ökad resultatfokus. Den integrerade
havspolitiken omfattas nu av nya EHFF, vilket också bidrar till de viktiga
politiska mål som fastställs i kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa
2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla[7] (Europa 2020-strategin)
och följer fördragets allmänna mål att öka den ekonomiska, sociala och
territoriella sammanhållningen. (6)
För att se till att EHFF bidrar till att den gemensamma
fiskeripolitikens, den integrerade havspolitikens och Europa 2020-strategins
mål uppnås är det nödvändigt att fokusera på ett begränsat antal
huvudprioriteringar som går ut på att främja innovation och kunskapsbaserat
fiske och vattenbruk, främja ett hållbart och resurseffektivt fiske och
vattenbruk och öka sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen
genom att släppa fram den tillväxt- och sysselsättningspotential som finns i
kust- och inlandsfiskesamhällena samt främja diversifieringen av
fiskeverksamhet till andra näringar inom den marina ekonomin. (7)
Unionen bör i alla skeden av genomförandet av
fonden sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet, liksom
att bekämpa diskrimination på grund av kön, ras eller etniskt ursprung,
religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. (8)
Den gemensamma fiskeripolitiken övergripande mål är
att säkra att fisket och vattenbruket bidrar till de långsiktigt hållbara
miljömässiga villkor som är nödvändiga för den ekonomiska och sociala
utvecklingen. Den bör också bidra till ökad produktivitet, skälig
levnadsstandard inom fiskerinäringen, stabila marknader, garanterade
resurstillgångar, tryggad livsmedelsförsörjning och skäliga konsumentpriser. (9)
Det är ytterst viktigt att bättre integrera
miljöfrågorna i den gemensamma fiskeripolitiken som bör uppfylla
målsättningarna och målen för unionens miljöpolitik och Europa 2020-strategin.
Den gemensamma fiskeripolitiken är inriktad på att uppnå att de levande marina
biologiska resurserna utnyttjas på ett sådant sätt att det är möjligt att
återställa och hålla fiskbestånden vid nivåer som kan ge maximalt hållbart
uttag senast 2015. Genom den gemensamma fiskeripolitiken bör det införas
försiktighets- och ekosystemsstrategier i fiskeriförvaltningen. Därför bör EHFF
bidra till skyddet av havsmiljön i enlighet med Europaparlamentets och rådets
direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för
gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektivet om en marin
strategi)[8]. (10)
Med tanke på omfattningen och effekterna av de
insatser som ska finansieras genom verksamhetsprogrammen och med tanke på de
strukturella problem som påträffas inom ramen för utvecklingen av fiskeri- och
havsnäringarna och därtill medlemsstaternas begränsade resurser kan målen för
denna förordning inte i tillräckligt hög grad uppnås av medlemsstaterna själva.
De kan däremot uppnås i högre grad på unionsnivå genom flerårigt ekonomiskt
stöd som inriktas på relevanta prioriteringar, och unionen kan anta åtgärder i
enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europiska
unionen. I enlighet med
proportionalitetsprincipen som anges i artikel 5.4 i fördraget går denna
förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. (11)
Finansieringen av den gemensamma
fiskeripolitikens och den integrerade havspolitikens utgifter genom en och
samma fond, EHFF, bör uppfylla behovet av förenkling och samtidigt stärka de
två politikområdenas integrering. Utvidgningen av delad förvaltning till de
gemensamma marknadsordningarna, inbegripet kompensationen för de yttersta
randområdena samt kontroll- och datainsamlingsverksamhet bör bidra till
ytterligare förenkling och minska den administrativa bördan både för
kommissionen och medlemsstaterna och leda till större samstämmighet och
effektivitet vad gäller beviljat stöd. (12)
Unionens budget bör finansiera utgifterna för den
gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken genom en fond,
EHFF, antingen direkt eller genom delad förvaltning med medlemsstaterna. Delad
förvaltning med medlemsstaterna bör inte bara tillämpas för stödåtgärder för
fiske, vattenbruk och unionsstödd lokal utveckling, utan även för gemensamma
marknadsordningar och för kompensation för de yttersta randområdena samt för
kontroll- och datainsamlingsverksamhet. Direktförvaltning bör tillämpas för
vetenskapliga utlåtanden, frivilliga bidrag till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna,
rådgivande nämnder och insatser för att genomföra en integrerad havspolitik. De
åtgärder som får finansieras genom EHFF bör specificeras. (13)
Det är nödvändigt att skilja mellan de kategorier
av åtgärder för kontroll och tillsyn som medfinansieras inom ramen för delad
förvaltning respektive inom ramen för direktförvaltning. Det är avgörande att
öronmärka de resurser som ska tilldelas för kontroll inom ramen för delad
förvaltning. (14)
Enligt artiklarna 50 och 51 i [förordningen om den
gemensamma fiskeripolitiken] (nedan kallad GFP-förordningen) bör
unionens finansiella stöd genom EHFF vara villkorligt och bero på
medlemsstaternas och aktörernas efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens
regler. Villkorligheten är avsedd att spegla unionens ansvar att i det allmänna
intresset garantera att de marina biologiska resurserna bevaras genom den
gemensamma fiskeripolitiken, såsom föreskrivs i artikel 3 i EUF-fördraget. (15)
Möjligheterna att uppnå GFP-målen skulle
undermineras om unionens finansiella bidrag genom EHFF betalas ut till aktörer
som redan i förväg inte iakttar de krav som är knutna till det allmänna
intresset av att bevara de marina biologiska resurserna. Därför bör endast
sådana aktörer godkännas som inom en viss tidsperiod innan stödansökan lämnas
inte var delaktiga i drift, förvaltning eller ägande av fiskefartyg som är
upptagna i unionens förteckning över IUU-fartyg i artikel 40.3 i rådets
förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett
gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt,
orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr
2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av
förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999[9], och som inte har begått en
allvarlig överträdelse enligt artikel 42 i förordning (EG) nr 1005/2008 eller
artikel 90.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om
införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att
bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av
förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr
768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr
509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr
1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och
(EG) nr 1966/2006[10]
eller några andra överträdelser av den gemensamma fiskeripolitikens regler som
på något sätt äventyrar de berörda beståndens hållbarhet eller som utgör ett
allvarligt hot mot ett hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser
som återställer och upprätthåller populationer av de fiskade arterna så att de
hamnar över de nivåer som kan ge ett maximalt hållbart uttag. (16)
Stödmottagarna bör vidare fortsätta att uppfylla de
krav som är förknippade med det allmänna intresset att bevara de marina
biologiska resurserna efter det att stödansökan lämnats in under insatsens hela
genomförandeperiod och, för vissa typer av insatser, även under en angiven
tidsperiod efter den sista utbetalningen. Stöd som använts eller innehas av
stödmottagare som inte iakttar de krav som är förbundna med det allmänna
intresset att bevara marina biologiska resurser, riskerar att kopplas till de
begångna överträdelserna och äventyrar därmed möjligheterna att uppnå den
gemensamma fiskeripolitikens mål. (17)
De konsekvenser som föreskrivs för det fall
villkoren för stödberättigande inte uppfylls bör tillämpas när stödmottagare
bryter mot GFP:s regler. För fastställandet av hur stort belopp som inte utgör
stödberättigande utgifter bör hänsyn tas till hur allvarlig underlåtelsen att
följa GFP:s regler är, den ekonomiska fördel som följer av underlåtelsen att
följa GFP:s regler eller omfattningen av EHFF:s bidrag till stödmottagarens
ekonomiska verksamhet. (18)
Möjligheterna att uppnå GFP:s mål skulle också
undermineras om finansiellt unionsstöd via EHFF betalas ut till medlemsstater
som inte uppfyller de skyldigheter inom ramen för GFP som är knutna till det
allmänna intresset att bevara marina biologiska resurser, t.ex. insamling av
data och genomförande av kontrollskyldigheter. Om dessa skyldigheter inte
uppfylls finns det även en risk för att medlemsstaterna inte upptäcker
stödmottagare som inte är godtagbara eller insatser som inte berättigar till
stöd. (19)
För att förhindra att oberättigat stöd betalas ut
men även för att uppmuntra medlemsstaterna att följa GFP:s regler eller att
kräva att stödmottagaren följer dem bör man som försiktighetsåtgärd tillämpa
både avbrytande av betalningsfristen och indragning av utbetalningar. Med
hänsyn till proportionalitetsprincipen bör slutliga finansiella korrigeringar
som får definitiva och oåterkalleliga konsekvenser endast tillämpas för
utgifter som är direkt knutna till insatser under vilka underlåtelser att följa
GFP:s regler har begåtts. (20)
För att förbättra samordningen och harmonisera genomförandet
av de fonder som ger stöd inom ramen för sammanhållningspolitiken, nämligen
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF)
och Sammanhållningsfonden, med fonderna såväl för landsbygdsutveckling,
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), som för havs- och
fiskepolitiken, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), har gemensamma
bestämmelser fastställts för alla dessa fonder (nedan kallade GSR-fonderna) i
[förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser][11] Vid sidan av denna förordning
innehåller EHFF särskilda bestämmelser med hänsyn till den gemensamma
fiskeripolitikens och den integrerade havspolitikens specifika drag. (21)
Med beaktande av den framtida EHFF:s omfattning och
mot bakgrund av proportionalitetsprincipen har bestämmelserna om strategisk
planering undantagits från förordningen [om gemensamma bestämmelser], vilket
innebär att samrådet med aktörerna i fortsättningen bör äga rum minst två
gånger under programplaneringsperioden, däremot inte obligatoriskt en gång om
året då detta skulle innebära en överdriven administrativ och finansiell börda
både för kommissionen och medlemsstaterna. (22)
Unionens insatser bör komplettera medlemsstaternas
eller bidra till dessa. För att
garantera att det skapas ett betydande mervärde bör partnerskapet mellan
kommissionen och medlemsstaterna stärkas genom arbetsformer som ger olika typer
av partner möjlighet att delta, med full hänsyn tagen till medlemsstaternas
institutionella befogenheter. Särskild vikt bör läggas vid att garantera att
kvinnor och minoritetsgrupper representeras i tillräckligt hög grad,
Partnerskapet gäller regionala, lokala och andra offentliga myndigheter såväl
som andra berörda myndigheter, inklusive miljö- och jämställdhetsmyndigheter,
arbetsmarknadens parter, näringslivets organisationer och andra behöriga organ. Alla berörda partner bör delta i utarbetandet av
partnerskapsavtalen, samt i utarbetande, genomförande, övervakning och
utvärdering av programplaneringen. (23)
Proportionalitetsprincipen gör att de resurser som
kommissionens och medlemsstaternas använder får variera beroende på de totala
offentliga utgifter som anslagits för ett operativt program. Sådan variation
bör tillämpas i synnerhet när det gäller resurser för utvärdering och kontroll
av samt rapportering om genomförandet av operativa program. (24)
Kommissionen bör fastställa en årlig fördelning av
tillgängliga åtagandebemyndiganden med hjälp av objektiva och överskådliga
kriterier. Kriterierna bör omfatta
den historiska tilldelningen enligt rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och den
historiska förbrukningen enligt rådets förordning (EG) nr 861/2006. (25)
Det är av yttersta vikt för den gemensamma
fiskeripolitiken att vissa förhandsvillkor uppfylls, bland annat vad avser
inlämnande av den fleråriga nationella strategiska planen för vattenbruket,
bevisad administrativ kapacitet att uppfylla datakraven för
fiskeriförvaltningen och genomförandet av ett unionssystem för kontroll,
inspektion och tillsyn. (26)
I linje med målet att förenkla bör all EHFF-verksamhet
som faller inom delad förvaltning (t.ex. kontroll och datainsamling) ske i form
av ett samlat operativt program per medlemsstat, utformat efter nationell
struktur. Programplaneringen kommer
att omfatta perioden 1 januari 2014 – 31 december 2020. Varje medlemsstat bör utarbeta ett samlat operativt program. Varje
program bör ha en strategi för att uppnå mål knutna till unionens
prioriteringar för EHHF, och en uppsättning åtgärder. Programplaneringen bör
överensstämma med unionens prioriteringar, men anpassas till det nationella
sammanhanget och vara ett komplement till unionens övriga politikområden,
särskilt landsbygdsutvecklings- och sammanhållningspolitiken. (27)
För att bidra till målet att förenkla genomförandet
av EHFF och minska kontrollkostnaderna och felfrekvensen, bör medlemsstaterna i
så stor utsträckning som möjligt utnyttja den möjlighet att använda klumpsummor
eller andra förenklade stödformer som erbjuds i [förordningen om gemensamma
bestämmelser]. (28)
För tillsynen av att kontrollskyldigheterna inom
ramen för GFP iakttas bör medlemsstaterna utforma avsnittet om kontroll av det
operativa programmet i linje med de prioriteringar för unionen som kommissionen
antagit för det här politikområdet. Det operativa programmet bör anpassas till
utvecklingen vad gäller behoven inom kontroll och tillsyn, och
kontrollavsnittet i de operativa programmen bör därför ses över regelbundet mot
bakgrund av eventuella förändringar i unionens prioriteringar när det gäller
GFP:s kontroll- och tillsynspolitik. Sådana ändringar bör godkännas av
kommissionen. (29)
För att behålla flexibiliteten i programplaneringen
av verksamhet på kontrollområdet bör översynen av kontrollavsnittet i det
operativa programmet förenklas. (30)
Medlemsstaterna bör utarbeta avsnittet om
datainsamling i det operativa programmet i enlighet med det fleråriga
unionsprogrammet. Medlemsstaterna bör utarbeta en årlig arbetsplan i syfte att
anpassa sig till de särskilda behoven på området datainsamling. Planen bör
uppdateras årligen enligt kommissionens riktlinjer och den bör godkännas av
kommissionen. (31)
Det är nödvändigt att stimulera innovation och
företagaranda för att förbättra konkurrenskraften och de ekonomiska resultaten
inom fisket. Därför bör EHFF stödja innovativa insatser och innovativ
näringslivsutveckling. (32)
Det är också nödvändigt att investera i
humankapital för att förbättra fiskeri- och havsnäringarnas konkurrensförmåga
och ekonomiska resultat. Därför bör EHFF stödja livslångt lärande och samarbete
mellan forskare och fiskare för att främja kunskapsspridning samt sörja för att
det finns rådgivande tjänster som hjälper till att förbättra aktörernas
prestanda och konkurrenskraft. (33)
Hustrur till egenföretagande fiskare inom det
småskaliga kustfisket spelar en erkänt viktig roll, och EHFF bör stödja
utbildning och nätverksskapande som bidrar till att de kan utveckla sina
yrkeskunskaper och ger dem medel att bättre klara de stödtjänster som de utför.
(34)
Fiskare inom småskaligt kustfiske är erkänt
underrepresenterade i den sociala dialogen, och EHFF bör därför stödja organisationer
som främjar denna dialog i lämpliga forum. (35)
Med tanke på den potential som finns i
diversifieringsmöjligheterna för fiskare inom småskaligt kustfiske och den
viktiga roll som yrkesgruppen spelar i kustsamhällena, bör EHFF underlätta
diversifieringen genom att stödja företagsetablering och investeringar i
retroaktiv fartygsanpassning, (36)
För att hälso- och säkerhetsbehov ombord ska
kunna lösas bör EHFF stödja investeringar som omfattar säkerhets- och
hygienvillkor ombord. (37)
Till följd av införandet av system med överlåtbara
fiskenyttjanderätter enligt artikel 27 i [GJP-förordningen] och för att stödja
medlemsstaternas genomförande av dessa nya system, bör EHFF bevilja stöd för
kapacitetsuppbyggnad och utbyte av goda metoder. (38)
Införandet av system med överlåtbara
fiskenyttjanderätter bör göra sektorn mer konkurrenskraftig. Det kan därför
uppstå behov av nya karriärmöjligheter utanför fiskeverksamheten. EHFF bör
därför främja diversifiering och jobbskapande i fiskesamhällen särskilt genom
att stödja företagsetableringar och omställning av fartyg för småskaligt
kustfiske till andra verksamheter inom havsnäringarna än fiskeverksamhet. Detta
verkar vara lämpligt eftersom fartygen inom det småskaliga kustfisket inte
omfattas av system för överlåtelsebara fiskenyttjanderätter. (39)
Målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att
säkerställa ett hållbart utnyttjande av fiskbestånden. Överkapacitet har
konstaterats vara en huvudorsak till överfiske. Det är därför av yttersta vikt
att unionens fiskeflotta anpassas till mängden tillgängliga resurser.
Åtgärderna för att få bort överkapaciteten med hjälp av offentligt stöd till
tillfällig eller permanent uppläggning eller skrotning har visat sig vara föga
effektiva. EHFF kommer därför att stödja inrättande och förvaltning av system
för överlåtelsebara fiskenyttjanderätter som syftar till att minska
överkapaciteten och förbättra de berörda aktörernas ekonomiska resultat och
lönsamhet. (40)
Då överkapacitet är en av det främsta orsakerna
till överfiske bör åtgärder vidtas för att anpassa unionens fiskeflotta till de
tillgängliga resurserna. I detta sammanhang bör EHFF stödja inrättande,
anpassning och förvaltning av de system för överlåtelsebara
fiskenyttjanderätter som GFP infört som förvaltningsverktyg för att minska
överkapaciteten. (41)
Det är av yttersta vikt att integrera miljöhänsyn i
EHFF och stödja genomförandet av bevarandeåtgärder inom GFP, men dock med
beaktande av de skilda villkor som råder i unionens olika vatten. Av detta skäl
är det nödvändigt att utveckla en regionaliserad strategi för
bevarandeåtgärder. (42)
I samma anda bör EHFF hjälpa till att minska
fiskets inverkan på havsmiljön, särskilt genom att främja miljöinnovation, mer
selektiva fiskeredskap och selektiv fiskeutrustning samt genom åtgärder för
skydd och återuppbyggnad av den marina biologiska mångfalden och de marina
ekosystemen. (43)
I linje med det förbud mot att kasta fångst
överbord (utkast) som införts genom GFP, bör EHFF stödja investeringar ombord
som syftar till att på bästa sätt utnyttja oönskad fisk som fångas och
uppvärdera underutnyttjade delar av den fisk som fångas,. Med tanke på
resursbristen bör EHFF, för att maximera värdet av fångad fisk, även stödja
investeringar ombord som syftar till att öka det kommersiella värdet på fångad
fisk. (44)
Mot bakgrund av fiskehamnarnas, landningsplatsernas
och skyddshamnarnas stora betydelse bör EHFF stödja relevanta investeringar
särskilt i syfte att öka energieffektiviteten, miljöskyddet, kvaliteten på
landade produkter samt säkerhets- och arbetsvillkoren. (45)
Det är avgörande för unionen att uppnå en hållbar
balans mellan de limniska resurserna och utnyttjandet av dem, Därför bör det,
med vederbörlig hänsyn tagen till miljöpåverkan samtidigt som dessa
näringsgrenar garanteras ekonomisk hållbarhet, införas lämpliga bestämmelser
till stöd för inlandsfisket. (46)
I linje med kommissionens strategi för hållbar
utveckling av det europeiska vattenbruket[12],
GFP-målen och Europa 2020-strategin, bör EHFF stödja en miljömässigt,
ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av vattenbruket. (47)
Vattenbruket bidrar till tillväxt och
arbetstillfällen i kust- och landsbygdsområden. Det är därför avgörande att
EHFF är tillgänglig för vattenbruksföretag, särskilt små och medelstora
företag, och bidrar till att nya vattenbruksföretag kan etablera sig. Det är
nödvändigt att stimulera innovation och företagaranda för att förbättra
konkurrenskraften och de ekonomiska resultaten inom vattenbruket. EHFF bör
därför stödja innovativa insatser och innovativ företagsutveckling särskilt
inom annan produktion än livsmedelsproduktion och offshore-vattenbruk. (48)
Nya inkomstformer kombinerade med
vattenbruksverksamhet har redan visat sitt mervärde inom företagsutvecklingen.
Därför bör EHFF stödja dessa biverksamheter utanför vattenbruket som t.ex.
sportfisketurism och utbildnings- eller miljöverksamhet. (49)
Ett annan viktig möjlighet för vattenbruksföretagen
att öka sina inkomster är att öka höja produkternas värde genom att själva
bearbeta och saluföra sina produkter, eller att införa nya arter med goda
marknadsförutsättningar och därigenom diversifiera produktionen. (50)
Det är nödvändigt att identifiera de områden som
bäst lämpar sig för utveckling av vattenbruket, både vad avser tillgång till
vatten och utrymme, och EHFF bör stödja de nationella myndigheterna i deras
strategiska val på nationell nivå. (51)
Det är också nödvändigt att investera i
humankapital för att förbättra vattenbrukets konkurrensförmåga och ekonomiska
resultat. Därför bör EHFF stödja livslångt lärande och nätverksbildning för att
stimulera kunskapsspridning samt sörja för att det finns rådgivande tjänster
som hjälper till att förbättra aktörernas prestanda och konkurrenskraft. (52)
För att främja ett miljömässigt hållbart vattenbruk
bör EHFF stödja vattenbruksverksamhet som i hög grad respekterar miljön,
omställning till miljöledningssystem, användning av revisionssystem och
omställning till ekologiskt vattenbruk. I samma anda bör EHFF också stödja
vattenbruk som tillhandahåller särskilda miljötjänster. (53)
Det är viktigt att skydda konsumenterna, och EHFF
bör garantera adekvat stöd till odlarna för att hindra och dämpa de risker med
avseende på allmänhetens hälsa och djurhälsan som vattenbruksodling kan skapa. (54)
Det finns en erkänd investeringsrisk förknippad med
vattenbruksverksamhet, och EHFF bör bidra till företagssäkerheten genom att ge
möjlighet till beståndsförsäkring och på så sätt säkra producenternas inkomster
vid onormala produktionsförluster främst till följd av naturkatastrofer,
ogynnsamma väderförhållanden, plötsliga förändringar i vattenkvaliteten,
sjukdomar eller parasitangrepp och förstörda produktionsanläggningar. (55)
Med tanke på att den lokalt ledda strategin för
lokal utveckling under en rad år har visat sig vara ändamålsenlig när det
gäller att främja kustfiske- och landsbygdsområdenas utveckling, eftersom den
tar full hänsyn till det sektorsövergripande behovet att skapa en inifrån
kommande utveckling, bör stödet fortsätta att betalas ut och stärkas i
framtiden. (56)
I områden som är beroende av fisket bör den lokalt
ledda utvecklingen främja innovativa strategier som skapar tillväxt och
arbetstillfällen, särskilt genom att höja fiskeriprodukternas värde och
diversifiera den lokala ekonomin mot nya ekonomiska verksamhetsområden, t.ex.
genom ”blå tillväxt” och inom de bredare havsnäringarna. (57)
En hållbar utveckling i fiskeberoende områden bör
bidra till EU2020-målen att främja social delaktighet och insatser för att
bekämpa fattigdom och att få igång innovation på lokal nivå samt till målet att
uppnå territoriell sammanhållningen, en av Lissabonfördragets
huvudprioriteringar. (58)
Den lokalt ledda utvecklingen bör genomföras genom
en decentraliserad metod och lokala partnerskap med företrädare för
allmänheten, den privata sektorn och civilsamhället, som speglar det lokala
samhället på ett korrekt sätt. Det är de lokala aktörerna som är bäst lämpade
att utarbeta och genomföra integrerade och sektorsövergripande lokala
utvecklingsstrategier som fyller de lokala behoven i de fiskeriberoende
områdena. För att garantera de lokala aktionsgruppernas representativitet är
det viktigt att ingen enskild intressegrupp har mer än 49 % av rösträtten
i de beslutsfattande organen. (59)
Nätverksbildning mellan lokala partnerskap är ett
grundläggande inslag i denna strategi. Samarabete mellan de lokala
partnerskapen är ett viktigt utvecklingsverktyg som bör möjliggöras genom EHFF. (60)
Stödet till de fiskeriberoende områdena genom EHFF
bör samordnas med det stöd till lokal utveckling som erbjuds genom andra
unionsfonder, och det bör täcka alla aspekter av utarbetandet/förberedandet och
genomförandet av de lokala utvecklingsstrategierna och de lokala
aktionsgruppernas insatser samt kostnaderna för informationsåtgärder och
dynamiskt ledarskap i området och för att driva de lokala partnerskapen. (61)
För att garantera fiskeri- och
vattenbruksnäringarnas överlevnad på en kraftigt konkurrensutsatt marknad bör
det fastställas bestämmelser om beviljande av stöd för genomförande av
[förordning (EU) nr [...] om den gemensamma organisationen av marknaderna för
fiskeri- och vattenbruksprodukter][13]
samt för saluföringsåtgärder och beredning som aktörerna själva utför för att
ge sina fiskeri- och vattenbruksprodukter maximalt värde. Det är särskilt
viktigt att främja insatser som integrerar produktion, beredning och
saluföringsverksamhet längs hela distributionskedjan. Som en anpassningsåtgärd
med avseende på den nya utkastpolitiken, bör EHFF också ge stöd för beredning
av oönskade fångster. (62)
Producentorganisationer och sammanslutningar av
producentorganisationer bör prioriteras genom att de beviljas stöd.
Lagringsstödet och stödet för produktions- och saluföringsplaner bör gradvis
fasas ut eftersom dessa särskilda stödtyper har förlorat sitt intresse mot
bakgrund av att unionens marknad för dessa produkter har fått en annan struktur
och att starka producentorganisationer blir allt viktigare. (63)
Yrkesfiskarna inom det småskaliga kustfisket ställs
inför en växande konkurrens och EHFF bör stödja företagarinitiativ från denna
yrkesgrupp som går ut på att höja värdet på den fisk de fångar, särskilt initiativ
som innebär att de själva utför beredning eller direkt saluför den fisk de
fångat. (64)
Fiskeverksamheten i Europeiska unionens yttersta
randområden ställs inför svårigheter, särskilt på grund av de extra kostnaderna
för saluföringen av vissa fiskeriprodukter till följd av de särskilda nackdelar
som erkänns genom artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. (65)
För att vissa fiskeriprodukter från Europeiska
unionens yttersta randområden skulle kunna behålla sin konkurrenskraft jämfört
med liknande produkter från andra regioner i unionen införde unionen år 1992
åtgärder för att kompensera för de anknutna extrakostnaderna inom
fiskerisektorn. De åtgärder som gäller för perioden 2007–2013 fastställs i
rådets förordning (EG) nr 791/2007[14].
Det är nödvändigt att fortsätta att bevilja stöd för att kompensera de extra
kostnaderna för saluföringen av vissa fiskeriprodukter även efter den1 januari
2014. (66)
Med tanke på de olika saluföringsvillkor som råder
i de yttersta randområden som berörs samt variationerna när det gäller
fångster, bestånd och marknadsefterfrågan, är det lämpligt att låta de berörda
medlemsstaterna fastställa vilka fiskeriprodukter som ska berättiga till
kompensation, de respektive maximikvantiteterna för dessa produkter samt de
olika kompensationsbeloppen inom ramen för det totala anslaget per medlemsstat. (67)
Medlemsstaterna bör ges tillåtelse att, inom ramen
för det totala anslaget per medlemsstat, differentiera kvantiteterna av berörda
fiskeriprodukter och förteckningen över dessa samt kompensationsbeloppet. De
bör också ha rätt att anpassa sina kompensationsplaner, om detta motiveras av
förändrade villkor. (68)
Medlemsstaterna bör fastställa
kompensationsbeloppet till en nivå som på ett lämpligt sätt väger upp de extra
kostnader som uppstår till följd av de särskilda nackdelar som präglar de
yttersta randområdena, särskilt kostnaderna för transport av produkterna till
den europeiska fastlandet. För att motverka överkompensation bör beloppet stå i
proportion till de extra kostnader som stödet kompenserar för, och det får
aldrig överstiga 100 % av kostnaderna för transport till det europeiska
fastlandet och andra anknutna kostnader. Därför bör även andra typer av
offentliga åtgärder som påverkar de extra kostnadernas storlek beaktas vid
fastställandet av beloppet. (69)
Det är av avgörande betydelse att se till att
medlemsstaterna och aktörerna har medel att utföra kontroller av hög kvalitet
och därigenom kan säkra att den gemensamma fiskeripolitikens regler efterlevs
och skapa förutsättningar för ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser.
EHFF bör därför stödja medlemsstaterna och aktörerna i enlighet med rådets
förordning (EG) nr 1224/2009. Genom att bidra till att skapa en
efterlevnadskultur kan detta stöd också bidra till hållbar tillväxt. (70)
Det stöd som beviljas medlemsstaterna på grundval
av förordning (EG) nr 861/2006 för utgifter för genomförandet av
kontrollsystemet bör mot bakgrund av tanken att det endast bör finnas en fond i
framtiden beviljas via EHFF. (71)
Mot bakgrund av unionens politiska mål för kontroll
och tillsyn förefaller det lämpligt att exakt fastställa under vilken minimitid
som patrullfartyg, patrullflygplan och patrullhelikoptrar måste bedriva
kontroll och tillsyn och att stödet från EHFF baseras på detta. (72)
Med tanke på hur viktigt det är med samarbete
mellan medlemsstaterna på kontrollområdet bör det beviljas stöd från EHFF för
detta. (73)
Det bör antas bestämmelser om stöd till
datainsamling om fisket och hantering och användning av sådana data i enlighet
med det fleråriga unionsprogrammet, särskilt stöd till nationella program och
hantering och användning av data för vetenskapliga ändamål och för
genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. Det stöd som beviljas
medlemsstaterna på grundval av förordning (EG) nr 861/2006 för utgifter för
datainsamling om fisket och hantering och användning av sådana data bör mot
bakgrund av tanken att det endast bör finnas en fond fortsättningsvis beviljas
via EHFF. (74)
Det är också nödvändigt att stödja samarbetet
mellan medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, samarbetet med tredjeländer
avseende insamling av data inom ett och samma havsområde, samt samarbetet med
relevanta internationella vetenskapliga organ. (75)
Syftet med den integrerade havspolitiken är att
främja ett hållbart utnyttjande av haven och oceanerna och att åstadkomma ett
samordnat, konsekvent och öppet beslutsfattande på de politikområden som berör
oceanerna, haven, öarna, kustområdena, de yttre randområdena och havsnäringarna
i enlighet med kommissionens meddelande En integrerad havspolitik för
Europeiska unionen[15]. (76)
Uttalanden från rådet, Europaparlamentet och
regionkommittén[16]
visar att det krävs fortsatt finansiering för genomförandet och den fortsatta
utvecklingen av den integrerade havspolitiken för Europeiska unionen. (77)
EHFF bör stödja integrerad havsstyrning på alla
nivåer, i synnerhet genom utbyte av goda metoder och genom utveckling och
genomförande av havsområdesstrategier. Syftet med strategierna är att skapa en
integrerad ram inom vilken man tar itu med utmaningar som rör de europeiska
havsområdena och stärker samarbetet mellan berörda aktörer för att se till att
unionens finansieringsinstrument och fonder utnyttjas optimalt och för att
bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i
unionen. (78)
EHFF bör också understödja vidareutveckling av
verktyg som skapar synergieffekter mellan olika sektorer som har beröring med
haven, oceanerna och kusterna. Detta gäller den integrerade havsövervakningen
vars syfte är att förbättra realtidskunskapen om händelser till havs genom ett
bättre och säkert informationsutbyte mellan olika sektorer. Emellertid får EHFF
inte finansiera havsövervakning som omfattas av avdelning V i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt. (79)
För sammankopplingen av vissa sektorers
informationssystem kan det krävas att sektorerna ifråga mobiliserar egna
finansieringsmekanismer, vilket bör ske i enlighet med gällande regler och
fördragets bestämmelser. Den fysiska planeringen i kust- och havsområden och
den integrerade förvaltningen av kustområdena är av avgörande betydelse för
utvecklingen av havs- och kustområden och bidrar till att målen för
ekosystemsbaserad förvaltning kan uppnås och till att skapas förbindelser
mellan land och hav. Dessa verktyg är också viktiga för att säkra att
förvaltningen av de många användningsområden som finns för kusterna, haven och
oceanerna resulterar i en hållbar ekonomisk utveckling och stimulerar till
gränsöverskridande investeringar, medan genomförandet av ramdirektivet om en
marin strategi förväntas definiera inom vilka gränser den mänskliga verksamhet
som påverkar havsmiljön kan bedrivas på ett hållbart sätt. Det är också
nödvändigt att förbättra kunskaperna om den marina världen och stimulera till
innovation genom att man underlättar insamling, återanvändning och spridning av
data om oceanernas och havens tillstånd. (80)
EHFF bör också stödja hållbar ekonomisk tillväxt,
sysselsättning, innovation och konkurrenskraft inom de marina sektorerna och
kustregionerna. Det är särskilt viktigt att man identifierar vilka rättsliga
hinder och bristande kunskaper som hindrar tillväxten i nya och framväxande
marina sektorer, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att främja
investeringar i den teknisk innovation som behövs för att stärka den
kommersiella potentialen för marina och maritima tillämpningar. (81)
EHFF bör komplettera och samverka med de befintliga
och framtida finansieringsinstrument som unionen och medlemsstaterna gör
tillgängliga på nationell och regional nivå för att främja skydd och hållbart
utnyttjande av oceanerna. Haven och kusterna, för att främja ett mer effektivt
samarbete mellan medlemsstaterna och deras kustregioner, inlandsregioner och
yttre randområden, samt för att ta hänsyn till hur nationella och lokala
projekt prioriteras och fortskrider. Fonden kopplas till andra unionspolitiska
mål som har beröring med havspolitiken, som Europeiska regionala
utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden och Horisont
2020-programmet för forskning och energipolitik. (82)
För att säkra att den gemensamma fiskeripolitikens
mål uppnås globalt är unionen deltar unionen aktivt i många internationella
organisationers arbete. Det är viktigt att unionen bidrar till den verksamhet
som bedrivs av de organisationer vars syfte är att bevara och sörja för ett
hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i det fria havet och i tredjeländers
vatten. Det stöd som nu beviljas internationella organisationer på grundval av
förordning (EG) nr 861/2006 bör mot bakgrund av tanken att det endast bör
finnas en fond i framtiden beviljas via EHFF. (83)
För att förbättra styrningen inom den gemensamma
fiskeripolitiken och för att se till att de regionala rådgivande nämnderna
fungerar bra är det viktigt att nämnderna ges tillräckligt och permanent
ekonomiskt stöd så att de kan bedriva sitt rådgivande arbete inom ramen för den
gemensamma fiskeripolitiken. Det stöd som nu beviljas de regionala rådgivande
nämnderna på grundval av förordning (EG) nr 861/2006 bör mot bakgrund av tanken
att det endast bör finnas en fond i framtiden beviljas via EHFF (84)
EHFF bör i form av tekniskt stöd lämna stöd för förberedande,
administrativt och tekniskt arbete samt stöd för informationsåtgärder, nätverksbyggande,
utvärderingar, studier och erfarenhetsutbyte för att underlätta genomförandet
av det operativa programmet och främja nydanande synsätt och metoder för ett enklare
och mera öppet genomförande. Det tekniska stödet bör också omfatta inrättande
av ett europeiskt nätverk för lokala aktionsgrupper för fiske, vars syfte bör
vara att främja kapacitetsuppbyggnad, informationsspridning, erfarenhetsutbyte
och samarbete mellan lokala partnerskap. (85)
I samband med de åtgärder som finansieras enligt
denna förordning är det nödvändigt att skydda Europeiska unionens ekonomiska
intressen genom att relevant lagstiftning om skydd av unionens ekonomiska
intressen tillämpas korrekt och genom att medlemsstaterna och kommissionen gör
lämpliga kontroller. (86)
[Förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]
och de bestämmelser som antas i enlighet med den förordningen bör omfatta de
bestämmelser i denna förordning som omfattas av delad förvaltning. I
[förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser][17] fastställs bestämmelser för
delad förvaltning av unionens fonder med medlemsstaterna på grundval av
principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering,
samt bestämmelser om ackrediteringsorganens roll och budgetprinciper, vilka
samtliga bör iakttas inom ramen för tillämpningen av den här förordningen. (87)
Mot bakgrund av vissa särdrag hos EHFF, särskilt
fondens storlek, vilka åtgärder som finansieras, den nära kopplingen till den
gemensamma fiskeripolitiken och andra relevanta faktorer, bör det i denna
förordning föreskrivas hur vissa av de gemensamma bestämmelserna om delad
förvaltning bör anpassas och kompletteras och vilka undantag som bör gälla. Om
så krävs enligt bestämmelserna i [förordning (EU) nr […] om gemensamma
bestämmelser] bör förordningen om EHFF innehålla kompletterande bestämmelser
till de gemensamma bestämmelserna. (88)
Mot bakgrund av hur viktigt det är att bevara de
marina biologiska resurserna och att skydda fiskbestånden mot i synnerhet
otillåtet fiske och i enlighet med de slutsatser som dras i grönboken om
reformen av den gemensamma fiskeripolitiken[18]
bör inget stöd från EHFF beviljas de aktörer som inte iakttar den gemensamma
fiskeripolitikens regler, som allvarligt äventyrar de berörda beståndens
hållbarhet och därmed utgör ett allvarligt hot mot utnyttjandet av de levande
marina biologiska resurserna i enlighet med principen om maximalt hållbart
uttag, och som deltar i IUU-fiske. Unionsmedel får under inget skede från det
att en insats väljs ut till det att den genomförs användas på ett sådant sätt
att allmänhetens förtroende för åtgärderna för att bevara de marina biologiska
resurserna undermineras. (89)
Medlemsstaterna bör anta lämpliga åtgärder för att
garantera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar. Det bör därför utses
en förvaltningsmyndighet, ett utbetalande organ och ett attesterande organ för
varje operativt program och deras ansvarsområden bör fastställas.
Ansvarsområdena bör huvudsakligen omfatta sunt ekonomiskt genomförande,
organisation av utvärdering, attestering av utgifter, revision, och kontroll av
att unionens lagstiftning iakttas. Regelbundna möten mellan kommissionen och
berörda nationella myndigheter om övervakningen av stödet bör föreskrivas. När
det gäller förvaltning och kontroll är det i synnerhet nödvändigt att
fastställa hur varje medlemsstat ska säkra att systemen har införts och
fungerar tillfredsställande. (90)
Under hela utgiftscykeln bör Europeiska unionens
ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra
det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana
medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att
fastställa påföljder vid behov. (91)
De belopp som medlemsstaterna återvinner till följd
av oriktigheter bör förbli tillgängliga för den berörda medlemsstatens
operativa program. Det bör antas bestämmelser om medlemsstaternas ekonomiska
ansvar i de fall då det inte är möjligt att återvinna hela beloppet i samband
med oriktigheter och kommissionen bör ges befogenhet att skydda unionsbudgetens
intressen genom att låta medlemsstaterna bära ansvaret för de belopp som gått
förlorade till följd av oriktigheter och som inte återkrävts inom rimliga
tidsfrister. (92)
För att säkra ett gott samarbete och sprida
kunskapen om unionens stödformer är det lämpligt att stödformerna ges största
möjliga offentlighet. De myndigheter som förvaltar stödet bör ansvara för detta
samt för att kommissionen hålls informerad om de åtgärder som vidtagits. (93)
Reglerna och förfarandena för åtaganden och
utbetalningar bör förenklas så att ett regelbundet kontantflöde säkerställs.
Ett förskott på 4 % av bidraget från EMFF torde kunna bidra till att påskynda
genomförandet av det operativa programmet. (94)
För att säkra sund förvaltning av unionens medel är
det nödvändigt att förbättra utgiftsprognoserna och genomförandet.
Medlemsstaterna bör därför regelbundet skicka in prognoser om användningen av
unionens medel till kommissionen och förseningar i verkställandet bör medföra
att förskottet måste återbetalas och att medlen automatiskt återtas. (95)
Mot bakgrund av de specifika behov som gäller för
den gemensamma fiskeripolitiken i enlighet med artiklarna 50 och 51 i
[förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] bör det fastställas
bestämmelser som kompletterar reglerna om avbrott i betalningsfristen
[förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. Om en medlemsstat eller en
aktör inte fullgör sina åtaganden enligt den gemensamma fiskeripolitiken eller
om kommissionen har bevis för bristande efterlevnad bör kommissionen tillåtas
att, som en försiktighetsåtgärd, avbryta utbetalningarna. (96)
Utöver denna möjlighet till avbrott och för att
motverka att belopp betalas ut för icke-stödberättigande ändamål bör kommissionen
tillåtas att tillfälligt ställa in utbetalningar som är kopplade till fall av
bristande efterlevnad av reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken i
enlighet med artiklarna 50 och 51 i [förordningen om den gemensamma
fiskeripolitiken]. (97)
För att säkra att det finns en finansiell koppling
mellan de godkända utbetalande organen och unionsbudgeten bör kommissionen
årligen avsluta dessa organs räkenskaper. Beslutet om avslutande av de berörda
räkenskaperna bör omfatta kontroll av att de är fullständiga, exakta och
sanningsenliga, men inte huruvida utgifterna överensstämmer med
unionslagstiftningen. (98)
Det operativa programmet bör övervakas och
utvärderas så att dess kvalitet kan förbättras och så att det är möjligt att se
vad programmet åstadkommit. Kommissionen bör ange ramar för gemensam
övervakning och bedömning, varigenom det bland annat säkerställs att relevanta
uppgifter görs tillgängliga i tid. I detta sammanhang bör en förteckning över
indikatorer upprättas och kommissionen bör analysera EHFF:s inverkan i
förhållande till särskilda mål. (99)
Ansvaret för övervakningen av programmet bör delas
mellan förvaltningsmyndigheten och en övervakningskommitté som inrättas för
ändamålet. Förvaltningsmyndighetens och övervakningskommitténs respektive
ansvarsområden bör fastställas. I övervakningen av programmet bör ingå
utarbetande av en årlig genomföranderapport som skickas in till kommissionen. (100)
För att göra informationen om
finansieringsmöjligheter och stödmottagande projekt lättillgängligare och mer
genomsynlig bör det i varje medlemsstat finnas en enda webbplats eller
webbportal med information om operativa program, inklusive förteckningar över
verksamhet som fått stöd inom varje operativt program. Informationen ska
utformas på ett sådant sätt att den ger allmänheten en rimlig och konkret idé
om hur programmet fungerar och om hur skattebetalarnas pengar används inom
EHFF. Härutöver bör offentliggörandet av relevanta uppgifter också tjäna till
att sprida kunskap om möjligheterna att söka unionsstöd. Däremot bör enskilda
personers namn inte offentliggöras i enlighet med den grundläggande rättigheten
till skydd av personuppgifter och i enlighet med domstolens dom i de förenade
målen Schecke[19].
(101)
För att komplettera och ändra vissa icke-väsentliga
delar av denna förordning, bör befogenhet att anta akter i enlighet med
artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller en
uppförandekod för de fall då bristande efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens
regler leder till en ansökan inte kan godkännas och avseende tidsfristen för
ansökan, när det gäller att säkra proportionerliga förhandsvillkor, när det
gäller att identifiera stödberättigande investeringar ombord som inte leder
till ökningar av fiskefartygens fiskekapacitet, när det gäller en metod för att
beräkna nettoinkomsterna vid innovation på miljöområdet, när det gäller att
fastställa stödberättigande investeringar och kostnader för skydd och bevarande
av skyddade marina områden, när det gäller att identifiera stödberättigande
kostnader för investeringar i off-shore vattenbruk som inriktas på annan
produktion än livsmedelsproduktion, när det gäller att fastställa innehållet i
handlingsplaner för lokala utvecklingsstrategier, när det gäller att fastställa
stödberättigande kostnader för det förberedande arbetet med lokala
utvecklingsstrategier, när det gäller att fastställa stödberättigande kostnader
inom ramen för de löpande kostnaderna och ledningskostnaderna inom de lokala
utvecklingsstrategier, när det gäller de utbetalande organens skyldigheter, när
det gäller att fastställa de attesterande organens uppgifter, när det gäller
att förtydliga förfarandena för en tillfredsställande verifieringskedja, när
det gäller att förtydliga medlemsstaternas skyldigheter vad gäller återkrav av
felaktigt utbetalda stöd, när det gäller att identifiera fall av bristande
efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler som kan leda till att
stöd dras in, när det gäller att fastställa de kriterier och den metod som ska
tillämpas för schablonmässiga och extrapolerade finansiella korrigeringar och
den förteckning över relevanta fall av bristande efterlevnad av den gemensamma
fiskeripolitikens regler som kan leda till finansiella korrigeringar samt när
det gäller kontroll- och utvärderingssystemets innehåll och struktur. (102)
Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar
delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till
Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på
lämpligt sätt. (103)
Kommissionen bör ges befogenhet att genom
genomförandeakter anta beslut om den årliga fördelningen av anslagen, beslut om
de operativa programmen och om ändringar av dessa, beslut om unionens
prioriteringar när det gäller kontroll och tillsyn, beslut om godkännande av
årliga arbetsplaner för datainsamling, beslut om bevis för bristande
efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens regler som leder till
eventuellt avbrott i betalningsfristen, beslut om bristande efterlevnad av den
gemensamma fiskeripolitikens regler som leder till inställda utbetalningar,
beslut om inställda utbetalningar och om upphävande av beslut om inställda
utbetalningar, beslut om finansiella korrigeringar och beslut om avslutande av
räkenskaperna. (104)
För att garantera enhetliga villkor för
genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter
när det gäller det operativa programmets format, de förfaranden som gäller för
antagande av det operativa programmet, de förfaranden som gäller för antagande
av den årliga arbetsplanen för datainsamling, den praktiskt tillämpningen av de
procentsatser för stödnivån som anges i bilaga I, tidsfristen för inlämning av
mellanliggande utgiftsdeklarationer, de utbetalande organens åligganden vad
gäller kontroll och tillsyn, de attesterande organens särskilda uppgifter,
regler för effektiv förvaltning och kontroll, regler för fastställande av vilka
utbetalningar som ska ställas in, förfaranden för avbrott i betalningsfristen
och för inställda utbetalningar, förfaranden för kommissionens kompletterande
kontroller på plats, utformning för de årliga genomföranderapporterna, vilka
faktorer som bör tas med i för- och efterhandsutvärderingarna samt utarbetande
av tekniska inslag i marknadsföringsåtgärder. Dessa befogenheter bör utövas i
enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den
16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för
medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina
genomförandebefogenheter[20]. (105)
Mot bakgrund av att det är procedurbestämmelser som
kommissionen ska anta genom de genomförandeakter som avses i ar 24, 98, 120 och
143 bör det rådgivande förfarandet tillämpas i samband därmed. (106)
För att säkra en smidig övergång från det system
som införs genom förordning (EG) nr 1198/2006 till det system som införs genom
denna förordning bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i
fördraget delegeras till kommissionen avseende övergångsbestämmelser. (107)
Det nya stödsystem som införs genom denna
förordning ersätter de stödordningar som införs genom förordning (EG) nr
1198/2006, rådets förordning (EG) nr 861/2006, Europaparlamentets och rådets
förordning om inrättande av ett program för att stödja den fortsatta
utvecklingen av en integrerad havspolitik, förordning (EG) nr 1290/2005
(garantifonden), förordning (EG) nr 791/2007 och artikel 103 i förordning (EG)
nr 1224/2009. Dessa förordningar och bestämmelser bör därför upphöra att gälla
med verkan från och med den 1 januari 2014. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. AVDELNING I
MÅL KAPITEL I
Tillämpningsområde och definitioner Artikel 1
Syfte I denna förordning fastställs hur unionen ska
finansiera (a) den gemensamma fiskeripolitiken, (b) relevanta åtgärder avseende
havsrätten, (c) hållbar utveckling av de
fiskeberoende områdena och inlandsfiske, samt (d) den integrerade havspolitiken. Artikel 2
Geografiskt
tillämpningsområde Denna förordning ska tillämpas på åtgärder som
vidtas på unionens territorium om inget annat anges i denna förordning. Artikel 3
Definitioner 1. Vid tillämpningen av denna
förordning, och utan att tillämpningen av punkt 2 påverkas, ska de definitioner
gälla som avses i artikel 5 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken][21], artikel 5 [förordningen om
den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter],
artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 och artikel 2 i förordning (EU)
nr [förordningen om gemensamma bestämmelser][22]. 2. I denna förordning gäller
följande definitioner: (1)
en gemensam miljö för informationsutbyte (nedan kallad CISE): ett nätverk av decentraliserade system för
utbyte av information mellan användare i olika sektorer i syfte att förbättra
realtidskunskapen om händelser till havs. (2)
sektorsövergripande insatser: insatser som samtidigt gynnar flera olika sektorer och/eller
sektorspolitiska mål i enlighet med fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt och som inte helt kan uppnås genom åtgärder inom de enskilda
politikområdena. (3)
elektroniskt registrerings- och
rapporteringssystem (nedan kallat ERS): ett
system för elektronisk registrering och rapportering av uppgifter i enlighet
med artiklarna 15, 24 och 63 i förordning (EG) nr 1224/2009. (4)
europeiska nätet för marin observation och
datainsamling: ett nät som sammanför nationella
program för havsobservation och datainsamling till en gemensam och tillgänglig
EU-resurs. (5)
fiskeberoendeområde:
ett område med havs- eller sjöstrand, med dammar eller med en flodmynning och
som har en betydande sysselsättningsnivå inom fiske eller vattenbruk och som
utpekats som ett sådant av medlemsstaten. (6)
fiskare: varje person
som bedriver yrkesmässigt fiske, av det slag som erkänns av medlemsstaten,
ombord på ett fartyg för yrkesmässigt fiske, eller som yrkesmässigt men utan
fartyg skördar marina organismer, på ett sätt som erkänns av medlemsstaten. (7)
den integrerade havspolitiken: en unionspolitik med vilken syftet är att främja ett samordnat och
koherent beslutsfattande i syfte att så mycket som möjligt främja hållbar
utveckling, ekonomisk tillväxt och social sammanhållning för medlemsstaterna, i
synnerhet när det gäller kustområdena, öarna och de yttersta randområdena i
unionen, samt när det gäller havsnäringarna, genom konsekvent havspolitik och
relevant internationellt samarbete. (8)
integrerad havsövervakning: ett EU-initiativ vars syfte är att göra den övervakningsverksamhet
som bedrivs i EU:s vatten mer effektiv och ändamålsenlig genom
informationsutbyte och samarbete över sektors- och statsgränserna. (9)
oriktighet: en
oegentlighet enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets förordning 2988/95. (10)
inlandsfiske: fiske som
bedrivs i kommersiellt syfte av fartyg som uteslutande fiskar i inlandsvatten
eller fiske som bedrivs med hjälp av andra anordningar som används vid isfiske. (11)
integrerad förvaltning av kustområden: de strategier och åtgärder som definieras i Europaparlamentets och
rådets rekommendation av den 30 maj 2002 om genomförandet av en integrerad
förvaltning av kustområden i Europa[23]. (12)
integrerad havsstyrning:
samordnad förvaltning av EU:s samtliga sektorspolitiker för oceanerna, haven
och kustområdena. (13)
marina regioner: de
geografiska områden som fastställs i bilaga I till rådets beslut 2004/585/EG
och de områden som fastställts av de regionala
fiskeriförvaltningsorganisationerna. (14)
fysisk planering i kust- och havsområden: en process där offentliga myndigheter analyserar och fördelar den
rumsliga och tidsmässiga utbredningen av mänsklig verksamhet i havsområden för
att uppnå ekologiska, ekonomiska och sociala mål. (15)
åtgärd: ett antal
insatser. (16)
offentliga utgifter:
alla offentliga bidrag till finansiering av insatser, oavsett om pengarna kommer
från medlemsstatens, regionala eller lokala myndigheters eller Europeiska
unionens budget samt andra liknande utgifter. Alla bidrag till finansiering av
insatser från ett offentligrättsligt organs budget eller från budgeten för en
sammanslutning av en eller flera regionala eller lokala myndigheter eller ett
eller flera offentligrättsliga organ i enlighet med Europaparlamentets och
rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena
vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster[24] ska betraktas som offentliga
bidrag. (17)
havsområdesstrategi: en
strukturerad ram för samarbete avseende ett visst geografiskt område, vilken
utarbetas av EU-institutionerna, medlemsstaterna, regionerna eller eventuella
tredje länder som delar ett havsområde. I strategin tas hänsyn till
havsområdets geografiska, klimatmässiga, ekonomiska och politiska särdrag. (18)
småskaligt kustfiske:
fiske som bedrivs av fiskefartyg med en total längd på under tolv meter och som
inte använder släpredskap enligt förteckningen i tabell 3 i bilaga I till
kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 av den 30 december 2003 om registret
över unionens fiskeflotta[25]. (19)
fartyg som uteslutande fiskar i inlandsvatten: fartyg som bedriver kommersiellt fiske men enbart i inlandsvatten och
som inte finns upptagna i registret över unionens fiskeflotta. AVDELNING II
ALLMÄN RAM KAPITEL I
Inrättande av Europeiska havs- och fiskerifonden och fondens mål Artikel 4
Inrättande Härmed inrättas Europeiska havs- och
fiskerifonden (EHFF). Artikel 5
Mål EHFF ska bidra till att följande mål uppfylls: (a)
Hållbart och konkurrenskraftigt fiske och
vattenbruk. (b)
Utveckling och genomförande av unionens integrerade
havspolitik på ett sätt som kompletterar sammanhållningspolitiken och den
gemensamma fiskeripolitiken. (c)
Balanserad och öppen territoriell utveckling i de fiskeberoende
områdena. (d)
Främjande av genomförandet av den gemensamma
fiskeripolitikens regler. Artikel 6
Unionens prioriterade mål Genom de mål som fastställs för EHFF ska
fonden bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för
alla. Fondens mål ska uppnås genom följande sex prioriterade mål för unionen,
vilka bygger på de tematiska målen i den gemensamma strategiska ramen: (1) Fler arbetstillfällen och
territoriell sammanhållning genom följande mål: (a)
Främjande av ekonomisk tillväxt, social delaktighet,
nya arbetstillfällen och arbetskraftsrörlighet i de kust- och inlandssamhällen
som är beroende av fisket och vattenbruket. (b)
Diversifiering av fiskeverksamhet till andra
näringar inom den marina ekonomin och tillväxt för den marina ekonomin,
inbegripet åtgärder för att begränsa klimatförändringar. (2) Främjande av ett innovativt,
konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske genom fokusering på följande
områden: (a)
Stöd till stärkt teknisk utveckling, innovation och
kunskapsöverföring. (b)
Bättre konkurrenskraft och lönsamhet för fisket,
särskilt för det småskaliga kustfisket och bättre säkerhets- och
arbetsförhållanden. (c)
Utveckling av nya yrkeskunskaper och livslångt
lärande. (d)
En bättre marknadsordning för fiskeriprodukter. (3) Främjande av ett innovativt,
konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk genom fokusering på följande
områden: (a)
Stöd till stärkt teknisk utveckling, innovation och
kunskapsöverföring. (b)
Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för
vattenbruket, särskilt för små och medelstora företag. (c)
Utveckling av nya yrkeskunskaper och livslångt
lärande. (d)
En bättre marknadsordning för vattenbruksprodukter. (4) Främjande av ett hållbart och
resurseffektivt fiske genom fokusering på följande områden: (a)
Minskning av fiskets påverkan på havsmiljön. (b)
Skydd och återställande av den marina biologiska
mångfalden och de marina ekosystemen, samt av de tjänster de tillhandahåller. (5) Främjande av ett hållbart och
resurseffektivt vattenbruk genom fokusering på följande områden: (a)
Främjande av de ekosystem som utnyttjas av
vattenbruket samt av ett resurseffektivt vattenbruk. (b)
Främjande av ett vattenbruk med höga nivåer av
miljöskydd, djurskydd, skydd av djur- och folkhälsan och säkerhet. (6) Främjande av genomförandet av den
gemensamma fiskeripolitikens regler genom (a)
tillgång till vetenskapliga rön och
uppgiftsinsamling, (b)
stöd till kontroll och tillsyn, förbättrad
institutionell kapacitet och mer effektiv offentlig förvaltning. KAPITEL II
Delad förvaltning och direktförvaltning Artikel 7
Delad förvaltning och
direktförvaltning 1. De åtgärder som omfattas av
avdelning V och tekniskt stöd enligt artikel 92 ska finansieras av EHFF i
enlighet med principen om delad förvaltning mellan medlemsstaterna och unionen
och i enlighet med de gemensamma regler som fastställs i [förordning (EU) nr
[…] om gemensamma bestämmelser][26]. 2. De åtgärder som omfattas av
avdelning VI, med undantag för tekniskt stöd enligt artikel 92, ska finansieras
av EHFF i enlighet med principen om direktförvaltning. KAPITEL III
Allmänna principer för stöd inom ramen för den delade förvaltningen Artikel 8
Statligt stöd 1. Utan att det påverkar
tillämpningen av punkt 2 i denna artikel ska artiklarna 107, 108 och 109 i
fördraget tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljar företag inom fiske och
vattenbruk. 2. Artiklarna 107, 108 och 109 i
fördraget ska inte tillämpas på stöd som medlemsstaterna, inom
tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget, beviljar i enlighet med och i
överensstämmelse med denna förordning. 3. Nationella bestämmelser om
statligt stöd som går utöver bestämmelserna i denna förordning när det gäller
ekonomiska bidrag enligt punkt 2, ska ses som en helhet i enlighet med punkt 1. Artikel 9
Partnerskap Genom undantag från artikel 5.4 i [förordning
(EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska kommissionen minst två gånger om
året under programperioden samråda om genomförandet av stödet från EHFF med de
organisationer som företräder partnerna på unionsnivå. Artikel 10
Samordning Utöver de principer som anges i artikel 4 i
[förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska kommissionen och
medlemsstaterna säkra att det stöd som beviljas via EHFF är samordnat med och
kompletterar det stöd som beviljas via andra unionspolitiska områden och via
andra finansieringsinstrument, inbegripet förordning (EU) nr [om ett ramprogram
för miljöåtgärder och åtgärder mot klimatförändringarna (ramprogrammet för
Life)[27]
och de åtgärder som vidtas inom ramen för unionens yttre åtgärder. Samordningen
mellan stödet via EHFF och stödet från ramprogrammet för Life ska åstadkommas
genom att finansieringen inriktas på verksamhet som kompletterar de integrerade
projekt som finansieras via ramprogrammet för Life och genom att man främjar
användningen av lösningar, metoder och tillvägagångssätt som visat sig lämpliga
inom ramprogrammet för Life. Artikel 11
Förhandsvillkor De förhandsvillkor som avses i bilaga III till
denna förordning ska gälla för EHFF. KAPITEL IV
Krav för ansökningar och stödberättigande insatser Artikel 12
Krav för ansökningar 1. Ansökningar från följande
aktörer får inte komma ifråga för stöd från EHFF under en viss tidsperiod: (a)
Aktörer som har begått en allvarlig överträdelse
enligt artikel 42 i förordning (EG) nr 1005/2008 eller enligt artikel 90.1 i
förordning (EG) nr 1224/2009. (b)
Aktörer som är inblandade i drift eller förvaltning
av fiskefartyg som är upptagna i EU:s förteckning över IUU-fartyg enligt
artikel 40.3 i förordning (EG) nr 1005/2008, eller som äger ett sådant fartyg. (c)
Aktörer som begått andra former av överträdelser av
den gemensamma fiskeripolitikens regelverk, vilka innebär en allvarlig risk för
de berörda beståndens hållbarhet. 2. Ansökningar som lämnas in av
aktörer som begått överträdelser av bestämmelserna för EFF eller EHFF ska inte
få komma ifråga under en viss tidsperiod. 3. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på (a)
fastställandet av de tidsperioder som avses i
punkterna 1 och 2; tidsperiodernas längd ska vara i proportion till hur allvarlig
överträdelsen var eller till hur många gånger överträdelsen eller den bristande
överensstämmelsen upprepats, (b)
fastställandet av relevanta start- och slutdatum
för de perioder som avses i punkt 1, (c)
fastställandet av vilka andra former av överträdelser
som innebär en allvarlig risk för de berörda beståndens hållbarhet enligt punkt
1 c. 4. Medlemsstaterna ska kräva att
de aktörer som lämnar in en ansökan inom ramen för EHFF till
förvaltningsmyndigheten lämnar in en undertecknad förklaring om att de uppfyller
de krav som anges i punkt 1 och om att de inte har begått någon överträdelse
inom ramen för EFF eller EHFF enligt punkt 2. Medlemsstaterna ska kontrollera
att förklaringen är sanningsenlig innan de godkänner insatsen. 5. Kommissionen ska i enlighet
med artikel 150 anta delegerade akter om delegering av uppgiften att inrätta
ett system för utbyte av information om överträdelser mellan medlemsstaterna. Artikel 13
Icke-stödberättigande
insatser Följande insatser får inte komma ifråga för
stöd från EHFF: (a)
Åtgärder som ökar ett fartygs fiskekapacitet. (b)
Byggnation av nya fiskefartyg, åtgärder för att ta
fiskefartyg ur bruk och import av fiskefartyg. (c)
Tillfälligt upphörande med fiskeverksamhet. (d)
Experimentellt fiske. (e)
Överföring av äganderätten till ett företag. (f)
Direkt utsättning, utom om detta är uttryckligen
avsett som en bevarandeåtgärd enligt en unionsrättsakt eller görs i
vetenskapligt syfte. AVDELNING III
BUDGETRAM Artikel 14
Budgetgenomförandet 1. Den unionsbudget som
tilldelas EHFF enligt avdelning V ska genomföras inom ramen för den delade
förvaltningen enligt artikel 4 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma
bestämmelser]. 2. Den unionsbudget som
tilldelas EHFF enligt avdelning VI ska genomföras direkt av kommissionen i
enlighet med artikel 55.1 a i [den nya budgetförordningen]. 3. Kommissionen ska stryka hela
eller delar av budgetåtagandet för direktförvaltning i enlighet med [den nya
budgetförordningen] och i enlighet med artikel 147 i denna förordning. 4. Principen om en sund
ekonomisk förvaltning ska tillämpas i enlighet med artiklarna 27 och 50 i [den
nya budgetförordningen]. Artikel 15
Budgetresurser för den delade
förvaltningen 1. De medel som under perioden
2014–2020 finns tillgängliga för åtaganden från EHFF för delad förvaltning ska
uppgå till 5 520 000 000 euro i löpande priser i enlighet med den årliga
fördelning som anges i bilaga II. 2. Av de medel som anges i punkt
1 ska 4 535 000 000 euro avsättas för hållbar utveckling på områdena
fiske, vattenbruk och fiskeberoende områden enligt kapitlen I, II och III i
avdelning V. 3. Av de medel som anges i punkt
1 ska 477 000 000 euro avsättas för kontroll- och tillsynsåtgärder enligt
artikel 78. 4. Av de medel som anges i punkt
1 ska 358 000 000 euro avsättas för åtgärder för datainsamling enligt
artikel 79. 5. De medel som avsätts för de
yttre randområdena enligt avdelning V kapitel V får inte överskrida följande
belopp per år: –
4 300 000 euro för Azorerna och Madeira. –
5 800 000 euro för Kanarieöarna. –
4 900 000 för Franska Guyana och Réunion. 6. Av de medel som anges i punkt
1 ska 45 000 000 euro avsättas för lagringsstöd enligt artikel 72
under perioden 2014–2018. Artikel 16
Budgetresurser för
direktförvaltningen Ett belopp på 1 047 000 000
euro från EHFF ska avsättas för direktförvaltningsåtgärder enligt avdelning VI
kapitlen I och II. I det beloppet ska ingå tekniskt stöd enligt artikel 91. Artikel 17
Fördelning av medel för delad
förvaltning 1. De resurser som finns
tillgängliga för åtaganden från medlemsstaterna i enlighet med artikel 15.2–6
under perioden 2014–2020 såsom anges i tabellen i bilaga II ska fastställas på
grundval av följande objektiva kriterier: (a)
När det gäller avdelning V: (i) Antalet sysselsatta inom fiske och
vattenbruk. (ii) Produktionsnivån inom fiske och
vattenbruk. (iii) Andelen fartyg för småskaligt kustfiske
i fiskeflottan. (b)
När det gäller artikel 78 och 79: (i) En uppskattning av omfattningen på den
berörda medlemsstatens kontrolluppgifter, beräknat utifrån den nationella
fiskeflottans storlek, antalet landningar och värdet av importen från
tredjeland. (ii) Tillgängliga kontrollresurser i
förhållande till den uppskattade omfattningen på medlemsstatens
kontrolluppgifter; de tillgängliga resurserna ska uppskattas på grundval av
antalet kontroller till havs och antalet landningsinspektioner. (iii) En uppskattning av omfattningen på den
berörda medlemsstatens datainsamlingsuppgifter, beräknat utifrån den nationella
fiskeflottans storlek, antalet landningar, andelen vetenskaplig
övervakningsverksamhet till havs och antalet undersökningar som medlemsstaten
deltar i. (iv) Tillgängliga datainsamlingsresurser
jämfört med omfattningen på medlemsstatens datainsamlingsuppgifter, varvid de
tillgängliga resurserna ska beräknas preliminärt på grundval av antalet
observatörer till havs och de tekniska resurser som behövs för genomförandet av
det nationella provtagningsprogrammet för datainsamling. (c)
Den historiska tilldelningen enligt rådets
förordning (EG) nr 1198/2006 och den historiska förbrukningen enligt rådets
förordning (EG) nr 861/2006 ska gälla för samtliga åtgärder. 2. Kommissionen ska genom en
genomförandeakt fatta beslut om den årliga fördelningen av medel per
medlemsstat. AVDELNING IV
PROGRAMPLANERING KAPITEL I
Programplanering för åtgärder som finansieras inom den delade förvaltningen Artikel 18
Utformning av de operativa
programmen 1. Varje medlemsstat ska
utarbeta ett operativt program för genomförandet av de unionsprioriteringar som
samfinansieras genom EHFF. 2. Medlemsstaterna ska utarbeta
de operativa programmen i nära samarbete med de partner som avses i artikel 5 i
[förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. Samråd om förberedande
handlingar ska organiseras på ett sådant sätt att partnerna har möjlighet att
gå igenom handlingarna. 3. För den del av det operativa
programmen som avses i artikel 20.1 n ska kommissionen genom en
genomförandeakt, senast den 31 maj 2013, fastställa unionens prioriteringar för
kontroll och tillsyn. 4. Den del av det operativa
programmet som avses i artikel 20.1 o och som avser den del av det fleråriga
programmet som avses i artikel 37.5 i [förordningen om den gemensamma
fiskeripolitiken] ska för år 2014 lämnas in senast den 31 oktober 2013. Artikel 19
Vägledande principer för det
operativa programmet I samband med att medlemsstaterna utarbetar sina
operativa program ska de ta hänsyn till följande vägledande principer: (a)
Programmet ska innehålla en lämplig kombination av
åtgärder i förhållande till var och en av unionens prioriteringar, varvid
åtgärderna ska bygga på förhandsutvärderingen och en analys av starka och svaga
sidor, möjligheter och hot (nedan kallad SWOT-analysen). (b)
Programmet ska innehålla en lämplig strategi för
innovation och för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. (c)
Programmet ska innehålla lämpliga åtgärder för att
förenkla och underlätta programmets genomförande. (d)
I tillämpliga fall, ska de åtgärder som vidtas i
enlighet med unionens prioriteringar för EHFF enligt artikel 6.3 och 6.5 i
denna förordning vara förenliga med den nationella fleråriga strategiska planen
för vattenbruket enligt artikel 43 i [förordningen om den gemensamma
fiskeripolitiken]. Artikel 20
Det operativa programmets
innehåll 1. Utöver de faktorer som anges
i artikel 24 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska det
operativa programmet innehålla följande: (a)
En förhandsutvärdering enligt artikel 48 i
[förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. (b)
En SWOT-analys av situationen och en förteckning
över vilka behov som måste tillgodoses i det geografiska område som programmet
omfattar. Analysen ska utgå ifrån unionens prioriteringar.
Särskilda behov när det gäller att mildra effekterna av klimatförändringarna
och anpassning till dessa och när det gäller att främja innovation ska bedömas
i förhållande till unionens prioriteringar på ett sådant sätt att det är
möjligt att nå fram till relevanta lösningar i förhållande till de båda
prioriteringarna. En sammanfattning av situationen med uppgift om starka och
svaga sidor på de politikområden som berättigar till stöd. (c)
Bevis för att en lämplig strategi för innovation,
miljö, med hänsyn tagen till de särskilda behov som gäller för Natura
2000-områdena, och för begränsning av och anpassning till klimatförändringar
ingår i programmet. (d)
En bedömning av förhandsvillkoren, och vid behov,
av de åtgärder som avses i artikel 17.4 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma
bestämmelser] av de delmål som fastställts med avseende på artikel 19 i
[förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. (e)
En förteckning över utvalda åtgärder, uppställt
efter unionsprioritering. (f)
En beskrivning av urvalskriterierna för projekt. (g)
En beskrivning av urvalskriterierna för lokala utvecklingsstrategier
enligt kapitel III i avdelning V. (h)
Tydliga uppgifter om vilka åtgärder enligt kapitel
III i avdelning V som kan vidtas kollektivt och som därför kan beviljas en
högre stödnivå enligt artikel 95.3. (i)
En behovsanalys med avseende på övervaknings- och
utvärderingskraven och den utvärderingsplan som avses i artikel 49 i
[förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. Medlemsstaterna ska
tillhandahålla tillräckliga resurser och kapacitetsuppbyggnad så att de
identifierade behoven kan tillgodoses. (j)
En finansieringsplan som ska utarbetas i enlighet
med artiklarna 18 och 20 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]
och i enlighet med det kommissionsbeslut som avses i artikel 17.3.
Finansieringsplanen ska innehålla (i) en tabell över det sammanlagda
EHFF-bidrag som planeras för varje år. (ii) en tabell över tillämpliga
EHFF-resurser och samfinansieringssatser för de mål för unionsprioriteringarna
enligt artikel 6 och för det tekniska stödet. Om tillämpligt ska tabellen
innehålla separata uppgifter om EHFF-resurserna och om de
samfinansieringssatser som gäller genom undantag från den allmänna regeln i
artikel 94.1 för det stöd som avses i artiklarna 72, 73, 78.2 a–d och f–j,
78.2 e och 79. (k)
Uppgifter om hur det operativa programmet är
förenligt med åtgärder som finansieras genom andra GSR-fonder eller
ramprogrammet för Life. (l)
En redogörelse för hur programmet ska genomföras,
inklusive (i) alla de myndigheter som medlemsstaten
har utsett i enlighet med artikel 107 och, för kännedom, en sammanfattande
beskrivning av förvaltnings- och kontrollstrukturen, (ii) en beskrivning av övervaknings- och
utvärderingsförfarandena, samt av övervakningskommitténs sammansättning, (iii) de bestämmelser som säkrar att
programmet ges offentlighet i enlighet med artikel 143. (m)
Uppgift om de partner som utsetts enligt artikel 5
i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] och resultaten av
samråden med partnerna. (n)
För syftet att öka efterlevnaden genom kontroll i
enlighet med artikel 6.6 och artikel 18.3 ska det operativa programmet
innehålla följande: (i) En förteckning över de organ som
genomför systemet för kontroll, inspektion och tillsyn och en kort beskrivning
över vilka personalresurser och ekonomiska resurser som dessa förfogar över för
fiskerikontroll, inspektion och tillsyn och vilken utrustning som dessa
förfogar över för fiskerikontroll, inspektion och tillsyn, särskilt antalet
fartyg, flygplan och helikoptrar. (ii) Övergripande mål för de
kontrollåtgärder som ska genomföras med hjälp av de gemensamma indikatorer som
fastställs i enlighet med artikel 133. (iii) Specifika mål som ska uppnås i enlighet
med unionens prioriteringar enligt artikel 6 med uppgift om hur många enheter
ur varje utgiftskategori som ska köpas in under hela programperioden. (o)
För datainsamlingen med avseende på hållbar
fiskeriförvaltning enligt artiklarna 6.6 och 18.4 och i enlighet med det
fleråriga unionsprogrammet enligt artikel 37.5 i [förordningen om den
gemensamma fiskeripolitiken]ska det operativa programmet innehålla följande: (i) En beskrivning av vilken datainsamling
som krävs för följande: –
En utvärdering av fiskesektorn (med biologiska,
ekonomiska och tvärgående variabler samt vetenskapliga undersökningar till
havs). –
En utvärdering av vattenbrukets och beredningsindustrin
ekonomiska situation. –
En utvärdering av fiskerisektorns effekter på
ekosystemet. (ii) En beskrivning av metoder för
datalagring, datahantering och dataanvändning. (iii) Bevis för att sund ekonomisk och
administrativ förvaltning av insamlade data kan säkras. Denna del av det operativa programmet ska
kompletteras genom artikel 23. 2. Det operativa programmet ska
innehålla metoder för beräkning av förenklade kostnader, extrakostnader och
inkomstbortfall enligt artikel 103, metod för beräkning av ersättning enligt de
relevanta kriterier som fastställts för var och en av de verksamheter som
bedrivs i enlighet med artikel 38.1. 3. Det operativa programmet ska
dessutom innehålla en beskrivning över vilka särskilda åtgärder som det
innehåller i syfte att främja lika möjligheter och förhindra varje form av
diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller
övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, samt i syfte
att säkra att jämställdhetsperspektivet integreras både på program- och
insatsnivå. 4. Kommissionen ska, genom
genomförandeakter, anta regler för hur de faktorer som anges i punkterna 1, 2
och 3 ska presenteras i de operativa programmen. Genomförandeakterna ska antas
i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 151. Artikel 21
Godkännande av det operativa
programmet 1. Utöver vad som anges i
bestämmelserna i artikel 25 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma
bestämmelser] ska kommissionen bedöma huruvida de operativa programmen är
förenliga med denna förordning och i vilken mån de faktiskt bidrar till
unionens prioriteringar för EHFF enligt artikel 6 och mot bakgrund av
förhandsutvärderingarna. 2. Kommissionen ska godkänna de
operativa programmen genom genomförandeakter. Artikel 22
Ändringar av de operativa
programmen 1. Kommissionen ska godkänna
ändringar av de operativa programmen genom genomförandeakter. 2. Mot bakgrund av den
föränderliga tekniska utvecklingen inom kontrollverksamheten får det avsnitt av
det operativa programmet som avses i artikel 20.1 n ändras vartannat år
och första gången med verkan från och med den 1 januari 2015. För detta ändamål ska kommissionen, genom en
genomförandeakt, fatta ett beslut i vilket det anges på vilket sätt unionens
prioriteringar med avseende på kontroll och tillsyn enligt artikel 18.3 har
förändrats och vilka åtgärder som bör prioriteras. Mot bakgrund av de nya prioriteringar som
fastställs i det beslut som avses i andra stycket i denna punkt ska
medlemsstaterna, senast den 31 oktober året före det aktuella genomförandeåret,
inkomma till kommissionen med ändringar av de operativa programmen. 3. I enlighet med
proportionalitetsprincipen ska de ändringar av programmen som avses i punkt 2
omfattas av ett förenklat förfarande som antas i enlighet med artikel 24. Artikel 23
Årlig arbetsplan för
datainsamling 1. För tillämpningen av artikel
20.1 o ska medlemsstaterna lämna in en årlig arbetsplan till kommissionen senast
den 31 oktober varje år. De årliga arbetsplanerna ska innehålla en beskrivning
av vilka förfaranden och metoder som ska användas för insamling och analys av
data och för bedömningen av graden av och precision. 2. Medlemsstaterna ska skicka in
sina årliga arbetsplaner på elektronisk väg. 3. Kommissionen ska senast den
31 december varje år, genom genomförandeakter, godkänna de årliga
arbetsplanerna. 4. Den första årliga
arbetsplanen ska omfatta verksamhet under 2014 och ska lämnas in till
kommissionen senast den 31 oktober 2013. Artikel 24
Regler angående förfaranden
och tidsplaner 1. Kommissionen får, genom
genomförandeakter, anta regler om förfaranden, utformning och tidsplaner för
följande: –
Godkännandet av de operativa programmen. –
Inlämnande och godkännande av förslag om ändring av
operativa program, även avseende ikraftträdandet och inlämningsfrekvens under
programperioden. –
Inlämnande och godkännande av förslag om ändringar
enligt artikel 22.2. –
Inlämnande av årliga arbetsplaner för
datainsamling. Förfarandena och tidsplanerna ska förenklas i de
fall då ändringarna av de operativa programmen avser (a)
en överföring av medel mellan unionsprioriteringar, (b)
införande och strykning av åtgärder eller typer av
insatser, (c)
ändringar i beskrivningarna av åtgärder, även
ändringar av villkoren för stödberättigande, (d)
ändringar enligt artikel 22.2 och ytterligare
ändringar av det avsnitt av ett program som avses i artikel 20.1 n. För att komma ifråga för det förenklade
förfarandet får de ändringar som avses i leden a och b inte överskrida 5 % av
det belopp som avsatts för unionsprioriteringen och 10 % av det belopp som
avsatts för varje åtgärd. 2. Genomförandeakterna ska antas
i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 151.2. KAPITEL II
Programplanering för åtgärder som finansieras genom direktförvaltning Artikel 25
Årliga arbetsplaner 1. För genomförandet av kapitlen
I och II och av artikel 92 ska kommissionen, genom genomförandeakter, anta
årliga arbetsplaner i enlighet med de mål som anges i de kapitlen. Dessa
genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses
i artikel 151.3. 2. I den årliga arbetsplanen ska
anges vilka syften planen har, vilka resultat som förväntas,
genomförandemetoden och det sammanlagda beloppet. Arbetsplanen ska också
innehålla en beskrivning av de verksamheter som ska finansieras, preliminär
uppgift om vilket belopp som avsätts för varje verksamhet, en preliminär
tidsplan för genomförandet samt information om genomförandet. När det gäller
bidrag ska det anges vilka prioriteringar och utvärderingskriterier som gäller
och den högsta samfinansieringssatsen. AVDELNING V
ÅTGÄRDER SOM FINANSIERAS INOM RAMEN FÖR DEN DELADE FÖRVALTNINGEN KAPITEL I
Hållbar utveckling för fisket Artikel 26
Särskilda mål Stöd enligt detta kapitel ska bidra till att
uppnå de prioriteringar för unionen som anges i artikel 6.2 och 6.4. Artikel 27
Allmänna villkor 1. Ägaren till ett fiskefartyg
som beviljats stöd enligt artiklarna 32.1 b, 36, 39.1a eller 40.2 i denna
förordning får inte överföra fartyget till ett tredjeland, dvs. utanför unionen
under minst fem år efter den dag då stödet faktiskt betalas ut till
stödmottagaren. 2. Driftskostnader är inte
stödberättigande utom i de fall detta anges uttryckligen i detta kapitel. Artikel 28
Innovation 1. För att stimulera till
innovation inom fisket får EHFF bevilja stöd till projekt som syftar till att
utveckla eller introducera nya eller avsevärt förbättrade produkter, nya eller
förbättrade processer samt nya eller förbättrade förvaltnings- och
organisationssystem. 2. De insatser som finansieras
enligt denna artikel ska genomföras i samarbete med ett vetenskapligt eller
tekniskt organ som ska ha godkänts av medlemsstaten och som ska kontrollera
insatsernas resultat. 3. Resultaten av de insatser som
finansieras enligt denna artikel ska offentliggöras av medlemsstaten på
lämpligt sätt i enlighet med artikel 143. Artikel 29
Rådgivning 1. För att förbättra aktörernas
allmänna prestanda och konkurrenskraft får EHFF bevilja stöd för (a)
genomförbarhetsstudier som bedömer bärkraftigheten
för projekt som potentiellt kan komma i fråga för stöd enligt detta kapitel,
och (b)
professionell rådgivning om affärs- och
marknadsföringsstrategier. 2. De genomförbarhetsstudier och
den rådgivning som avses i punkt 1 a och b ska tillhandahållas av erkända
vetenskapliga och tekniska organ som har den rådgivningskompetens som krävs i
enlighet med de enskilda medlemsstaternas nationella lagar. 3. Det stöd som avses i punkt1
ska beviljas de aktörer eller yrkesfiskarorganisationer, som är erkända av
medlemsstaten och som har beställt den genomförbarhetsstudie om avses i punkt
1. 4. Medlemsstaterna ska säkra att
de insatser som ska finansieras genom denna artikel väljs ut genom ett
accelererat förfarande. 5. Det stöd som avses i punkt 1
ska betalas ut i form av en klumpsumma på högst 3 000 euro. Begränsningen ska
inte gälla i de fall stödmottagaren är en yrkesfiskarorganisation. Artikel 30
Partnerskap mellan
vetenskapsmän och yrkesfiskare 1. För att främja kunskapsutbyte
mellan vetenskapsmän och yrkesfiskare får EHFF bevilja stöd till (a)
skapandet av ett nätverk bestående av ett eller
flera oberoende vetenskapliga organ och en eller flera
yrkesfiskarorganisationer, och (b)
den verksamhet som bedrivs av det nätverk som avses
i led a. 2. I den verksamhet som avses i
punkt 1 b får ingå datainsamling, undersökningar, kunskapsspridning och goda
metoder. 3. Det stöd som avses i punkt 1
får beviljas offentligrättsliga organ, yrkesfiskare, yrkesfiskarorganisationer
och icke-statliga organisationer som är erkända av medlemsstaten eller av
lokala aktionsgrupper för fiske enligt artikel 62. Artikel 31
Främjande av humankapital och
social dialog 1. För att främja humankapital
och social dialog får EHFF bevilja stöd för (a)
livslångt lärande, spridning av vetenskapligt
vetande och innovativa förfaranden och förvärv av nya yrkeskunskaper, särskilt
med koppling till hållbar förvaltning av de marina ekosystemen, verksamhet inom
havsnäringen, innovation och entreprenörskap. (b)
nätverksbyggande och utbyte av erfarenheter och bra
metoder mellan olika aktörer, inbegripet mellan organisationer som främjar
jämställdhet mellan män och kvinnor, (c)
främjande av en social dialog på nationell,
regional och lokal nivå, i vilken yrkesfiskarna och andra berörda aktörer
ingår. 2. Det stöd som avses i punkt
får också beviljas egenföretagande yrkesfiskares make/maka eller livspartner
som erkänns i nationell lagstiftning, som inte är anställda eller delägare och
som i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning regelmässigt deltar i den
egenföretagande yrkesfiskarens verksamhet eller är medhjälpare. Artikel 32
Främjande av diversifiering
och nya arbetstillfällen 1. För att främja diversifiering
och nya arbetstillfällen utanför fiskets ram får EHFF bevilja stöd för (a)
nyetablering av företag utanför fiskets ram, (b)
anpassning i efterhand av fiskefartyg för
småskaligt kustfiske så att de kan användas för verksamhet utanför fiskets ram. 2. Stöd enligt punkt 1 a
ska beviljas yrkesfiskare som (a)
lämnar in en affärsplan för hur de vill utveckla
sin nya verksamhet, (b)
har de nödvändiga yrkeskunskaperna, vilka kan
förvärvas genom de åtgärder som finansieras enligt artikel 31.1 a. 3. Stöd enligt punkt 1 b ska
beviljas yrkesfiskare som bedriver småskaligt kustfiske med ett unionsfiskefartyg
som de äger, som är registrerat som aktivt och med vilket de bedrivit fiske till
havs under minst 60 dagar under de två år som föregår dagen då ansökan lämnas
in. Fiskelicensen för fartyget ifråga ska dras in permanent. 4. Mottagarna av det stöd som
avses i punkt 1 får inte bedriva yrkesmässigt fiske under fem år från den dag
då de tar emot den sista stödutbetalningen. 5. De stödberättigande
kostnaderna enligt punkt 1 b ska begränsas till kostnader för anpassning
av fartyg i omställningsavsikt. 6. Det ekonomiska stödet enligt
punkt 1 a får inte överskrida 50 % av den budget som anges i affärsplanen
för insatsen ifråga och får inte uppgå till mer än 50 000 euro per insats. Artikel 33
Hälsa och säkerhet ombord 1. För att förbättra
yrkesfiskarnas arbetsförhållandena ombord får EHFF bevilja stöd för
investeringar ombord eller i individuell utrustning, på villkor att
investeringarna går utöver standardkraven i nationell lagstiftning eller
unionens lagstiftning. 2. Stödet ska beviljas
yrkesfiskare eller fiskefartygsägare. 3. Vid investeringar ombord får
stöd inte beviljas mer än en gång per fiskefartyg och programperiod. Vid
investeringar i individuell utrustning får stöd inte beviljas mer än en gång
per stödmottagare och programperiod. 4. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 vad gäller definitionen av
stödberättigande insatser enligt punkt 1. Artikel 34
Stöd till system för
överlåtbara fiskenyttjanderätter inom den gemensamma fiskeripolitiken 1. När det gäller inrättande och
anpassning av system för överlåtbara fiskenyttjanderätter enligt artikel 27 i
[förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] får EHFF bevilja stöd för
följande: (a)
Utformning och utveckling av de tekniska och
administrativa hjälpmedel som krävs för att skapa system för överlåtbara
fiskenyttjanderätter eller för driften av dessa. (b)
Berörda aktörers deltagande i arbetet med att
utforma och utveckla system för överlåtbara fiskenyttjanderätter. (c)
Övervakning och utvärdering av system för
överlåtbara fiskenyttjanderätter. (d)
Förvaltning av system för överlåtbara
fiskenyttjanderätter. 2. Stöd enligt punkt 1 a–c ska
endast beviljas offentliga myndigheter. Stöd enligt punkt 1 d i denna artikel ska
beviljas offentliga myndigheter, fysiska eller juridiska personer och erkända
producentorganisationer som deltar i den kollektiva förvaltningen av
sammanslagna överlåtbara fiskenyttjanderätter i enlighet med artikel 28.4 i
[förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken]. Artikel 35
Stöd till genomförandet av
bevarandeåtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken 1. För att säkra ett effektivt
genomförande av de bevarandeåtgärder som avses i artiklarna 17 och 21 i
[förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] får EHFF bevilja stöd för
följande: (a)
Utformning och utveckling av de tekniska och administrativa
hjälpmedel som krävs för genomförandet av de bevarandeåtgärder som avses i
artiklarna 17 och 21 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken]. (b)
Berörda aktörers deltagande i arbetet med att
utforma och utveckla de bevarandeåtgärder som avses i artiklarna 17 och 21 i
[förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken]. 2. Det stöd som avses i punkt 1
får endast beviljas offentliga myndigheter. Artikel 36
Begränsande av fiskets
inverkan på havsmiljön 1. För att minska fiskets
inverkan på havsmiljön, minska utkasten och förenkla övergången till ett
hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som kan återställa
och bevara populationer av skördade arter över de nivåer som ger ett maximalt
hållbart uttag får EHFF bevilja stöd för investeringar i utrustning som (a)
förbättrar fiskeredskapens storleks- eller
artselektivitet, (b)
minskar andelen oönskade fångster ur kommersiella
bestånd och andra bifångster, (c)
minskar fiskets fysiska och biologiska inverkan på
ekosystemet och havsbotten. 2 Stöd får inte beviljas mer än
en gång per unionsfiskefartyg, utrustningstyp och programperiod. 3. Stöd får endast beviljas för
redskap och annan utrustning enligt punkt 1 som bevisligen har bättre
storleksselektivitet eller mindre inverkan på icke-målarter än de standardredskap
och annan utrustning som tillåts enligt unionslagstiftningen eller enligt
medlemsstaternas relevanta nationella lagstiftning avseende regionalisering
enligt [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken]. 4. Stöd ska beviljas (a)
ägarna av unionsfiskefartyg, vilka är registrerade
som aktiva och med vilka de bedrivit fiske till havs under minst 60 dagar under
de två år som föregår dagen då ansökan lämnas in, (b)
de yrkesfiskare som äger de redskap som ska
ersättas och som har arbetat ombord på ett unionsfiskefartyg under minst 60
dagar under de två år som föregår dagen då ansökan lämnas in, (c)
fiskarorganisationer, som erkänts av medlemsstaten. Artikel 37
Innovation kopplad till
bevarandet av de marina biologiska resurserna 1. För att minska utkasten och
bifångsterna och förenkla övergången till ett hållbart utnyttjande av levande
marina biologiska resurser som kan återställa och bevara populationer av
skördade arter över de nivåer som ger ett maximalt hållbart uttag får EHFF
bevilja stöd för projekt vars syfte är att utveckla och införa ny teknisk och
organisatorisk kunskap som minskar fiskets inverkan på miljön och som ger ett
mer hållbart utnyttjande av de marina biologiska resurserna. 2. De insatser som finansieras
enligt denna artikel ska genomföras i samarbete med ett vetenskapligt eller
tekniskt organ som ska ha godkänts enligt medlemsstatens nationella
lagstiftning och som ska kontrollera insatsernas resultat. 3. Resultaten av de insatser som
finansieras enligt denna artikel ska offentliggöras av medlemsstaten på
lämpligt sätt i enlighet med artikel 143. 4. De fiskefartyg som deltar i
de projekt som finansieras enligt denna artikel får inte utgöra mer än 5 % av
den nationella fiskeflottan eller 5 % av den nationella flottans bruttotonnage,
vilket ska beräknas i samband med att ansökan lämnas in. 5. De insatser som innebär att
nya fiskeredskap och tekniker testas ut ska genomföras inom ramen för de
fiskemöjligheter som medlemsstaten tilldelats. 6. De nettoinkomster som
resulterar av fiskefartygets deltagande i insatsen ska dras av från de
stödberättigande kostnaderna för insatsen. 7. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 för att definiera hur de
nettoinkomster som avses i punkt 6 ska beräknas för en viss tidsperiod. Artikel 38
Skydd och återställande av
den marina biologiska mångfalden och av ekosystemen inom ramen för hållbart
fiske 1. För att stimulera
yrkesfiskarna till att vara delaktiga i skyddet och återställandet av den
marina biologiska mångfalden och av ekosystemen och ekosystemstjänsterna inom
ramen för hållbart fiske, får EHFF bevilja stöd för följande: (a)
Insamling av avfall från havet, som förlorade
fiskeredskap och skräp. (b)
Nybyggnation eller utplacering av fasta eller
flyttbara anläggningar för att skydda och utveckla den akvatiska faunan och
floran. (c)
Åtgärder för bättre förvaltning och bevarande av
resurser. (d)
Förvaltning, återställande och övervakning av
Natura 2000-områden i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992
om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter[28] och Europaparlamentets och
rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda
fåglar[29],
i enlighet med den prioriterade åtgärdsplan som fastställs enligt rådets
direktiv 92/43/EEG. (e)
Förvaltning, återställande och övervakning av
marina skyddsområden för genomförandet av de geografiska skyddsåtgärder som
avses i artikel 13.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG. (f)
Deltagande i andra åtgärder som syftar till att
bevara och främja den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna, som
åtgärder för att återställa specifika havs- och kustlivsmiljöer till stöd för
hållbara fiskbestånd. 2. De insatser som avses i denna
artikel ska genomföras av offentligrättsliga organ, med medverkan av
yrkesfiskare, yrkesfiskarorganisationer som är erkända av medlemsstaten, och
icke-statliga organisationer i partnerskap med yrkesfiskarorganisationer eller
lokala aktionsgrupper för fiske enligt artikel 62. 3. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 när det gäller (a)
att identifiera vilka typer av åtgärder som är
stödberättigande enligt artikel 1 i denna artikel, (b)
att specificera stödberättigande utgifter enligt
punkt 1. Artikel 39
Åtgärder för att lindra
effekterna av klimatförändringarna 1. För att lindra effekterna av
klimatförändringarna får EHFF bevilja stöd för (a)
investeringar ombord vars syfte är att minska
utsläppen av föroreningar och växthusgaser och att förbättra fiskefartygens
energieffektivitet, (b)
energieffektivitetsbesiktningar och
energieffektivitetsordningar. 2. Stödet får inte användas för
att ersätta eller modernisera huvud- eller hjälpmotorer. Stöd får endast
beviljas ägare av fiskefartyg och bara en gång under en och samma programperiod
för ett fiskefartyg. 3. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 vad gäller definitionen av
stödberättigande investeringar enligt punkt 1 a. Artikel 40
Produktkvalitet och
användning av oönskade fångster 1. För att förbättra kvaliteten
på den fisk som fångas får EHFF bevilja stöd för investeringar ombord som
syftar till detta. 2. För att förbättra
användningen av oönskade fångster får EHFF bevilja stöd till investeringar
ombord vars syfte är att sörja för bästa möjliga användning av oönskade
fångster ur kommersiella bestånd och uppvärdera outnyttjade delar av fångad
fisk i enlighet med artikel 15 i [förordningen om den gemensamma
fiskeripolitiken] och artikel 8 b i [förordning (EU) nr om den gemensamma
marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter]. 3. Stöd enligt denna artikel får
inte beviljas mer än en gång per fiskefartyg eller stödmottagare och
programperiod. 4. Stöd enligt punkt 1 b får
endast beviljas ägare av unionsfiskefartyg med vilka det bedrivits fiske till
havs under minst 60 dagar under de två år som föregår dagen då ansökan lämnas
in. Artikel 41
Fiskehamnar, landningsplatser
och skyddshamnar 1. För att förbättra kvaliteten
på de produkter som landas, sörja för ett effektivare energiutnyttjande, bidra
till miljöskyddet och förbättra säkerheten och arbetsförhållandena får EHFF
bevilja stöd för investeringar vars syfte är att förbättra infrastrukturerna i
hamnar och på landningsplatser, inbegripet investeringar i anläggningar för
insamling av avfall och skräp från havet. 2. För att förbättra
användningen av oönskade fångster får EHFF bevilja stöd till investeringar i
fiskehamnar och på landningsplatser vars syfte är att sörja för bästa möjliga
användning av oönskade fångster ur kommersiella bestånd och uppvärdera
outnyttjade delar av fångad fisk i enlighet med artikel 15 i [förordningen om
den gemensamma fiskeripolitiken] och artikel 8 b i [förordning (EU) nr om
den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter]. 3. För att förbättra säkerheten
för yrkesfiskare får EHFF bevilja stöd för investeringar i nybyggnad eller
modernisering av skyddshamnar. 4. Stödet får inte användas för
byggnation av nya hamnar, nya landningsplatser eller nya auktionshallar. Artikel 42
Inlandsfiske 1. För att minska den inverkan
som inlandsfisket har på miljön, för att öka energieffektiviteten, för att
förbättra kvaliteten på den fisk som landas och för att förbättra säkerheten
och arbetsförhållandena får EHFF bevilja stöd för följande investeringar: (a)
Investeringar ombord eller i individuell utrustning
enligt artikel 33 på de villkor som anges i den artikeln. (b)
Investeringar i utrustning enligt artikel 36 på de
villkor som anges i den artikeln. (c)
Investeringar ombord och investeringar i
energieffektivitetsbesiktningar och energieffektivitetsordningar enligt artikel
39 på de villkor som anges i den artikeln. (d)
Investeringar i befintliga hamnar och
landningsplatser enligt artikel 41 på de villkor som anges i den artikeln. 2 För tillämpningen av punkt 1
ska följande gälla: (a)
Hänvisningarna till fiskefartyg i artiklarna 33, 36
och 39 ska läsas som hänvisningar uteslutande till fartyg som fiskar i
inlandsvatten. (b)
Hänvisningarna i artikel 36 till havsmiljön ska
läsas som hänvisningar till den havsmiljö i vilken inlandsfiskefartygen fiskar. 3. För att främja diversifiering
bland yrkesfiskarna som bedriver inlandsfiske får EHFF bevilja stöd för
omställning av fiskefartyg som bedriver inlandsfiske till annan verksamhet
utanför fisket på de villkor som anges i artikel 32 i denna förordning. 4. För tillämpningen av punkt 3
ska hänvisningarna till fiskefartyg i artikel 32 läsas som hänvisningar till
fartyg som endast fiskar i inlandsvatten. 5. För att skydda och utveckla
den akvatiska faunan och floran får EHFF bevilja stöd för inlandsyrkesfiskarnas
deltagande i förvaltning, återställande och övervakning av de Natura
2000-områden som direkt berörs av fiskeverksamheten samt i rehabilitering av
inlandsvatten, inbegripet lekområden och vandringsvägar för vandrande arter,
utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 38.1 d. 6. Medlemsstaterna ska se till
att de fartyg som beviljas stöd enligt denna artikel fortsätter att endast
fiska i inlandsvatten. KAPITEL II
Hållbar utveckling för vattenbruket Artikel 43
Särskilda mål Stödet enligt detta kapitel ska bidra till att
uppnå de prioriteringar för unionen som anges i artikel 6.2 och 6.4. Artikel 44
Allmänna villkor 1. Det stöd som beviljas enligt
detta kapitel ska endast gå till vattenbruksföretag, utom om något annat anges
uttryckligen. 2. När insatserna består av
investeringar i utrustning och infrastrukturer i syfte att garantera
överensstämmelse med unionslagstiftningens normer för miljö, folk- eller
djurhälsa, hygien eller djurskydd, som träder ikraft efter 2014, får stöd
beviljas fram till den dag då normerna blir obligatoriska för företagen. Artikel 45
Innovation 1. För att stimulera till
innovation inom vattenbruket får EHFF bevilja stöd för insatser genom vilka (a)
det införs ny teknisk eller organisatorisk kunskap
vid vattenbruken som minskar deras inverkan på miljön och fostrar till ett mer
hållbart utnyttjande av vattenbruksresurserna, (b)
det utvecklas eller införs nya eller avsevärt
förbättrade produkter på marknaden jämfört med toppmoderna produkter, nya eller
förbättrade processer samt nya eller förbättrade förvaltnings- och
organisationssystem. 2. Insatserna enligt denna
artikel ska genomföras i samarbete med ett vetenskapligt eller tekniskt organ
som ska ha godkänts enligt medlemsstatens nationella lagstiftning och som ska
kontrollera insatsernas resultat. 3. Resultaten av de insatser som
får stöd enligt denna artikel ska offentliggöras av medlemsstaten på lämpligt
sätt i enlighet med artikel 143. Artikel 46
Investeringar i
offshore-vattenbruk och vattenbruk som inriktas på annan produktion än
livsmedelsproduktion 1. För att främja de typer av
vattenbruk som har stor tillväxtpotential får EHFF bevilja stöd för
investeringar i utvecklingen av offshore-vattenbruk och vattenbruk som inriktas
på annan produktion än livsmedelsproduktion. 2. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 vad gäller definitionen av
stödberättigande insatser och kostnader. Artikel 47
Nya typer av inkomster och
mervärde 1. För att främja
entreprenörskap inom vattenbruket får EHFF bevilja stöd för investeringar som
bidrar till (a)
att ge vattenbruksprodukter ett mervärde, särskilt
genom att vattenbruksföretaget ges möjlighet att själv stå för beredning,
saluföring och direktförsäljning av den egna produktionen, (b)
att diversifiera vattenbruksföretagens inkomster
genom att man utvecklar nya vattenbruksarter med goda saluföringsmöjligheter, (c)
att diversifiera vattenbruksföretagens inkomster
genom att man utvecklar kompletterande verksamheter utanför vattenbrukets ram. 2. Stöd enligt punkt 1 c får
endast beviljas vattenbruksföretag på villkor att den kompletterande verksamheten
utanför vattenbrukets ram har en koppling till själva vattenbruket, som
sportfisketurism, vattenbruksrelaterade miljöåtgärder och utbildningsverksamhet
med inriktning på vattenbruk. Artikel 48
Förvaltning och avbytar- och
rådgivningstjänster för vattenbruk 1. För att förbättra
vattenbrukens allmänna prestanda och konkurrenskraft får EHFF bevilja stöd för
följande: (a)
Förvaltning av etableringen av ett vattenbruk och
avbytar- och rådgivningstjänster för vattenbruk. (b)
Tillhandahållande av rådgivningstjänster inom
jordbruket av tekniskt, vetenskapligt, juridiskt och ekonomiskt slag. 2. Rådgivningstjänsterna enligt
punkt 1 b ska omfatta följande: (a)
Den förvaltning som vattenbruken behöver för att
kunna efterleva unionslagstiftningens och den nationella lagstiftningens
miljöskyddskrav och kraven på fysisk planering i kust- och havsområden. (b)
Miljökonsekvensbeskrivning. (c)
Den förvaltning som vattenbruken behöver för att
efterleva unionslagstiftningen på områdena djurhälsa och djurskydd för
vattenlevande djur och på området folkhälsa. (d)
Hälso- och säkerhetskrav i enlighet med
unionslagstiftningen och nationella lagstiftningar. (e)
Saluförings- och affärsstrategier. 3. Stöd enligt punkt 1 a
ska endast beviljas offentligrättsliga organ som har valts ut för att inrätta
rådgivningstjänsterna. Stöd enligt punkt 1 b ska endast beviljas små och
medelstora vattenbruk och producentorganisationer inom vattenbruket. 4. Vattenbruken ska endast
beviljas stöd för rådgivningstjänster en gång per tjänstekategori enligt punkt
2 a–e under en och samma programperiod. Artikel 49
Främjande av humankapital och
nätverksbyggande 1. För att främja humankapital
och nätverksbyggande inom vattenbruket får EHFF bevilja stöd för (a)
Livslångt lärande, spridning av vetenskapligt
vetande och innovativa metoder samt förvärv av nya yrkeskunskaper inom
vattenbruket, (b)
Nätverksbyggande och utbyte av erfarenheter och
goda metoder mellan vattenbruksföretag och yrkesorganisationer och andra
aktörer, inbegripet vetenskapliga organ och organ som främjar jämlikhet mellan
kvinnor och män. 2. Stöd enligt punkt 1 a
får inte beviljas stora vattenbruksföretag. Artikel 50
Förbättrad potential för
vattenbruksanläggningar 1. För att främja utvecklingen
av vattenbruksanläggningar och infrastrukturer för vattenbruk får EHFF bevilja
stöd för (a)
åtgärder för att identifiera och kartlägga områden
som är lämpliga för vattenbruk, med hänsyn tagen till eventuella förfaranden
för fysisk planering i kust- och havsområden, (b)
åtgärder för att förbättra infrastrukturerna i
vattenbruksområden, inbegripet genom arrondering och förvaltning av
energiförsörjning och vatten, (c)
åtgärder som vidtas och genomförs av behöriga
myndigheter enligt artikel 9.1 i direktiv 2009/147/EG och artikel 16.1 i
direktiv 92/43/EG i syfte att förebygga allvarliga skador på vattenbruk. 2. Stöd enligt denna artikel får
endast beviljas offentligrättsliga organ. Artikel 51
Främjande av nya
vattenbrukare 1. För att främja
entreprenörskap inom vattenbruket får EHFF bevilja stöd för etablering av nya
vattenbruksföretag som startas av nya vattenbrukare. 2. Stöd enligt punkt 1 ska
beviljas vattenbrukare som etablerar sig i sektorn, på villkor (a)
att de har tillräcklig yrkeskunskap och
yrkesskicklighet, (b)
att det är första gången som de, i egenskap av
företagsledare, etablerar ett mikroföretag eller ett litet företag inom
vattenbrukssektorn, (c)
att de lämnar in en affärsplan för hur de vill
utveckla sitt vattenbruk. 3. För att förvärva de
nödvändiga yrkeskunskaperna kan vattenbrukare som etablerar sig inom sektorn
beviljas stöd enligt artikel 49.1 a. Artikel 52
Främjande av vattenbruk med
en hög nivå av miljöskydd För att bidra till att avsevärt minska
vattenbrukets inverkan på miljön får EHFF bevilja stöd för investeringar som (a)
möjliggör en avsevärd minskning av vattenbrukets
inverkan på vattnet, särskilt genom att de mängder vatten som används minskas
eller genom att kvaliteten på spillvattnet förbättras, även med hjälp av
multitrofiska vattenbrukssystem, (b)
begränsar vattenbruksföretagens negativa inverkan
på naturen och den biologiska mångfalden, (c)
avser inköp av utrustning som skyddar vattenbruk
från vilda rovdjur som är skyddade enligt rådets och Europaparlamentets
direktiv 2009/147/EEG och rådets direktiv 92/43/EG, (d)
ökar energieffektiviteten och främjar vattenbrukens
övergång till förnybara energikällor, (e)
möjliggör återställning av befintliga
vattenbruksdammar och laguner genom att slam avlägsnas, eller åtgärder för att
motverka slamavlagringar. Artikel 53
Omställning till
miljöledningssystem, användning av revisionssystem och omställning till
ekologiskt vattenbruk 1. För att främja utvecklingen
av ekologiskt och energieffektivt vattenbruk får EHFF bevilja stöd för (a)
omställning av konventionellt vattenbruk till
ekologiskt vattenbruk i den mening som avses i rådets förordning (EG) nr
834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av
ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91[30] och i enlighet med
kommissionens förordning (EG) nr 710/2009 av den 5 augusti 2009 om
ändring av förordning (EG) nr 889/2008 om tillämpningsföreskrifter för
rådets förordning (EG) nr 834/2007 när det gäller fastställande av närmare
bestämmelser för ekologisk produktion av vattenbruksdjur och alger[31], (b)
deltagande i unionens miljölednings- och
miljörevisionsordning, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för
organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)[32]. 2. Stöd får endast beviljas
stödmottagare som åtar sig att delta i EMAS under minst tre år eller att
uppfylla kriterierna för ekologisk produktion under minst fem år. 3. Stödet ska beviljas i form av
ersättning under högst två år under den period under vilken företaget ställs om
till ekologisk produktion eller under den period då företaget förbereder sitt
deltagande i EMAS. 4. Medlemsstaterna ska beräkna
ersättningen på grundval av (a)
det inkomstbortfall eller de extrakostnader för
stödberättigande insatser enligt punkt 1 a i denna artikel som drabbar
vattenbruket under den period då det går över från konventionell produktion
till ekologisk produktion, (b)
de extrakostnader för stödberättigande insatser
enligt punkt 1 b i denna artikel som drabbar vattenbruket på grund av ansökan
om deltagande i EMAS och förberedelserna för detta. Artikel 54
Vattenbruk som
tillhandahåller miljötjänster 1. För att främja utvecklingen
av vattenbruk som tillhandahåller miljötjänster får EHFF bevilja stöd för (a)
vattenbruksmetoder som är förenliga med specifika
miljöbehov och som omfattas av de specifika verksamhetskrav som följer av att
Natura 2000-områden har definierats i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG
och rådets och Europaparlamentets direktiv 2009/147/EG, (b)
deltagande i bevarande- och reproduktionsåtgärder
för vattenlevande djur (ex-situ) inom ramen för de program för bevarande
och återställande av den biologiska mångfalden som utarbetats av de offentliga
myndigheterna eller som står under dessas överinsyn, (c)
olika former av extensivt vattenbruk, inbegripet
bevarande och förbättring av miljön, den biologiska mångfalden och
förvaltningen av landskapet och traditionella inslag i vattenbruksområden. 2. Stöd enligt punkt 1 a
ska beviljas i form av årlig ersättning för extrakostnader som uppstår eller
inkomstbortfall på grund av verksamhetskraven på de berörda områdena i samband
med tillämpningen av rådets direktiv 92/43/EEG och rådets och
Europaparlamentets direktiv 2009/147/EG. 3. Stöd enligt punkt 1 c
ska endast beviljas stödmottagare som åtar sig att under minst fem år efterleva
miljöåtaganden inom vattenbruket som går utöver vad som krävs i
unionslagstiftningen och i den nationella lagstiftningen. Åtagandenas
miljövinster ska påvisas genom förhandsbedömning som ska göras av de behöriga
organ som medlemsstaten utser, utom i de fall då miljövinsterna med en viss
åtgärd redan är kända. 4. Stöd enligt punkt 1 c
ska beviljas i form av en årlig ersättning för de extrakostnader som uppstår. 5. Resultaten av de insatser som
får stöd enligt denna artikel ska offentliggöras av medlemsstaten på lämpligt
sätt i enlighet med artikel 143. Artikel 55
Åtgärder för folkhälsa 1. EHFF får bevilja stöd till
blötdjursodlare för att kompensera för tillfälliga stopp för blötdjurskörden,
men endast om det görs av folkhälsoskäl. 2. Stöd får endast beviljas om
skördestoppet beror på att blötdjuren förorenats genom spridning av
toxinbildande plankton eller om det förekommer plankton som innehåller
biotoxiner, och om a) det pågår i mer än fyra månader i följd, eller b) om förlusten till följd av skördestoppet
uppgår till mer än 35 % av det berörda företagets årsomsättning, beräknad
utifrån företagets genomsnittliga omsättning under de tre föregående åren. 3. Kompensationen får betalas ut
i högst tolv månader under hela programperioden. Artikel 56
Åtgärder för djurs hälsa och
välbefinnande 1. För att främja djurs hälsa
och välbefinnande i vattenbruksföretag, särskilt vad gäller förebyggande
åtgärder och biosäkerhet, får EHFF bevilja stöd för följande: (a)
Kontroll och utrotning av sjukdomar inom
vattenbruket i enlighet med rådets beslut 2009/470/EG om utgifter inom
veterinärområdet. (b)
Utveckling av allmän och artspecifik bästa praxis
eller uppförandekoder för biosäkerhet och för djurens välfärd inom
vattenbruket. (c)
Åtgärder för större tillgång på veterinärmedicinska
läkemedel för användning inom vattenbruket och för främjande av lämplig
användning av sådana läkemedel, genom att farmaceutiska undersökningar beställs
och genom informationsspridning och informationsutbyte. 2. Stöd enligt punkt 1 c
får inte omfatta inköp av veterinärmedicinska läkemedel. 3. Resultaten av de
undersökningar som finansieras enligt punkt 1 c ska rapporteras och
offentliggöras av medlemsstaten på lämpligt sätt i enlighet med artikel 143. 4. Stöd får även beviljas
offentligrättsliga organ. Artikel 57
Försäkring för vattenbruksbestånd 1. För att skydda
vattenbrukarnas inkomster får EHFF bevilja stöd till en försäkring för
vattenbruksbestånd som ska täcka förluster till följd av följande: (a)
Naturkatastrofer. (b)
Ogynnsamma väderförhållanden. (c)
Plötsliga förändringar av vattenkvaliteten. (d)
Vattenbrukssjukdomar eller förstörda
produktionsanläggningar. 2. Förekomsten av ogynnsamma
väderförhållanden och sjukdomsutbrott inom vattenbruket ska ha erkänts formellt
av den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna får i tillämpliga fall fastställa
vilka förhandskriterier som ska gälla för att sådant formellt erkännande ska
kunna beviljas. 3. Stöd ska endast beviljas för
försäkringsavtal för vattenbruksbestånd som omfattar ekonomiska förluster
enligt punkt 1 på mer än 30 % av vattenbrukarens genomsnittliga årsproduktion. KAPITEL III
Hållbar utveckling i fiskeberoende områden avsnitt 1
Tillämpningsområde och mål Artikel 58
Tillämpningsområde EHFF ska stödja en hållbar utveckling i
fiskeberoende områden med hjälp av en lokalt ledd utvecklingsstrategi enligt artikel
28 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser]. Artikel 59
Särskilda mål Stöd enligt detta kapitel ska bidra till att
uppnå de prioriteringar för unionen som anges i artikel 6.1. avsnitt 2
Fiskeberoende områden, lokala partnerskap och lokala utvecklingsstrategier Artikel 60
Fiskeberoende områden 1. Ett fiskeberoende område ska
uppfylla följande villkor för att kunna få stöd: (a)
Det ska vara av begränsad storlek, i allmänhet
mindre än NUTS 3-nivån i den gemensamma nomenklaturen för statistiska
territoriella enheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för
statistiska territoriella enheter (NUTS)[33].
(b)
Det ska vara funktionellt sammanhållet i
geografiskt, ekonomiskt och socialt hänseende, med särskilt beaktande av
fiskeri- och vattenbrukssektorerna, och omfatta en tillräckligt stor kritisk
massa i mänskliga, finansiella och ekonomiska resurser för att klara att driva
en fungerande lokal utvecklingsstrategi. 2. Medlemsstaterna ska i det
operativa programmet fastställa förfarandet för urval av områden och de
kriterier som ska tillämpas. Artikel 61
Integrerade lokala
utvecklingsstrategier 1. Vid tillämpning av EHFF ska
den integrerade lokala utvecklingsstrategi som avses i artikel 28.1 c i
[förordning (EU) nr […] om gemensamma
bestämmelser] baseras på samspel mellan aktörer och projekt i olika
näringsgrenar inom den lokala ekonomin, i synnerhet fiskeri- och
vattenbruksnäringen. 2. För att bidra till uppnåendet
av de mål som avses i artikel 59 ska de lokala utvecklingsstrategierna (a)
leda till att fiskeri- och vattenbrukssektorerna
deltar maximalt i arbetet med att skapa en hållbar utveckling i de
fiskeberoende områdena längs kusterna och i inlandet, (b)
säkerställa att de lokala samhällena drar största
möjliga nytta av de möjligheter som erbjuds genom utvecklingsplanerna för hav
och kuster. 3. Strategin måste överensstämma
med de möjligheter och behov som identifierats i området och med unionens
prioriteringar för EHFF. Strategierna kan sträcka sig från att vara fokuserade
på fisket till en bredare inriktning på diversifiering av fiskeberoende områden
Strategin ska vara mer än bara en samling insatser eller en uppsättning
sektorsanknutna enskilda åtgärder. 4. För att berättiga till
finansiering genom EHFF ska den integrerade lokala utvecklingsstrategi som
avses i artikel 29 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] även
innehålla minst följande inslag: (a)
En beskrivning av den lokala aktionsgruppen för
fiske och en motivering till dess medlemskap. (b)
Underlag som motiverar den förslagna EHFF-budgeten
och fördelning av resurserna mellan identifierade lokala prioriteringar. 5. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på innehållet i den
handlingsplan som avses i artikel 29.1 e i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. 6. Medlemsstaterna ska i de
operativa programmen ange urvalskriterier för lokala utvecklingsstrategier som
återspeglar det mervärde som den lokalt ledda utvecklingen ska skapa. Artikel 62
Lokala aktionsgrupper för
fiske 1. Vid tillämpning av EHFF ska
de lokala aktionsgrupper som avses i artikel 28.1 b i [förordning (EU) nr
[…] om gemensamma bestämmelser] betecknas lokala aktionsgrupper för fiske
(nedan kallade lokala aktionsgrupper). 2. De lokala aktionsgrupperna
ska föreslå en integrerad lokal utvecklingsstrategi som minst grundar sig på de
inslag som anges i artikel 61 och ansvara för att den blir genomförd. 3. De lokala aktionsgrupperna
ska (a)
i bred omfattning spegla huvudinriktningen för sin
strategi och det berörda områdets socioekonomiska sammansättning genom en
balanserad representation av huvudaktörerna, dvs. den privata sektorn, den
offentliga sektorn och civilsamhället, (b)
garantera betydande representation för fiskeri- och
vattenbrukssektorerna. 4. Om den lokala
utvecklingsstrategin stöds av andra fonder än EHFF ska ett särskilt urvalsorgan
för EHFF-stödda projekt inrättas i enlighet med kriterierna i punkt 3. 5. De uppgifter som de lokala
aktionsgrupperna minst ska utföra fastställs i artikel 30.3 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. 6. De lokala aktionsgrupperna
får även utföra andra uppgifter som delegeras till dem av
förvaltningsmyndigheten och/eller det utbetalande organet. 7. De respektive roller som den
lokala aktionsgruppen, förvaltningsmyndigheten och det utbetalande organet ska
inneha vad avser de uppgifter som rör genomförandet av strategin, ska vara
tydligt beskrivna i det operativa programmet. avsnitt 3
Stödberättigande insatser Artikel 63
Stöd från EHFF till
integrerad lokal utveckling 1. De insatser som berättigar
till stöd enligt detta avsnitt fastställs i artikel 31 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]. 2. De lokala aktionsgrupperna
får begära en förskottsbetalning från det behöriga utbetalande organet om en
sådan möjlighet anges i det operativa programmet. Förskottet får inte överstiga
50 % av det offentliga stödet för löpande kostnader. Artikel 64
Förberedande stöd 1. Det förberedande stödet ska
omfatta kapacitetsuppbyggnad, utbildning och nätverksbildning i syfte att
utarbeta/förbereda och genomföra en utvecklingsstrategi. 2. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på definitionen av
stödberättigande kostnader för verksamhet enligt punkt 1. Artikel 65
Genomförande av lokala
utvecklingsstrategier 1. Stöd för att genomföra lokala
utvecklingsstrategier får beviljas för följande mål: (a)
Skapa mervärde, skapa arbetstillfällen och främja
innovation längs hela distributionskedjan inom fisket och vattenbruket. (b)
Stödja diversifiering och skapande av
arbetstillfällen i fiskeberoende områden, särskilt inom andra sektorer inom
havsnäringen. (c)
Förbättra de fiskeberoende områdenas lokala
miljövärden och bidra till att de kommer till optimal nytta, häribland genom
åtgärder för att bekämpa klimatförändringar. (d)
Främja den sociala välfärden i de fiskeberoende
områdena och främja kulturarvet, även det maritima kulturarvet. (e)
Stärka fiskesamhällenas deltagande i den lokala
utvecklingen och förvaltningen av lokala fiskeriresurser och ledningen av
havsanknuten verksamhet. 2. Stödet får omfatta åtgärder
som anges i detta avsnitt kapitlen I och II, förutsatt att det finns en tydlig
och logisk grund för förvaltning på lokal nivå. När stöd beviljas för insatser
som svarar mot dessa åtgärder ska de relevanta villkor och de bidragsskalor per
insats som föreskrivs i detta avsnitt kapitlen I, II och III tillämpas. Artikel 66
Samarbetsåtgärder 1. Stöd enligt artikel 31 i
[förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] får beviljas för följande
åtgärder: (a)
Interterritoriella och transnationella
samarbetsprojekt. (b)
Förberedande tekniskt stöd för interterritoriella
och transnationella samarbetsprojekt, på villkor att lokala aktionsgrupper kan
visa att de håller på att utarbeta/förbereda genomförandet av ett projekt. Med interterritoriell samarbete avses
samarbete inom en och samma medlemsstat. Med transnationellt samarbete
avses samarbete mellan områden i flera medlemsstater eller med områden i
tredjeländer. 2. Utöver partnerskap med andra
lokala aktionsgrupper kan ett partnerskap med en lokal aktionsgrupp inom ramen
för EHFF vara ett offentligt/privat partnerskap som genomför en lokal
utvecklingsstrategi inom eller utanför unionen. 3. I fall där samarbetsprojekt
inte väljs ut av de lokala aktionsgrupperna ska medlemsstaterna inrätta ett
system med löpande ansökningar för samarbetsprojekt. De ska offentliggöra de
nationella eller regionala administrativa förfarandena för urval av
transnationella samarbetsprojekt och en förteckning över stödberättigande
kostnader senast två år efter dagen för godkännandet av det operativa
programmet. 4. Godkännandet av
samarbetsprojekt ska ske senast fyra månader efter den dag då projektet
lämnades in. 5. Medlemsstaterna ska anmäla
godkända transnationella samarbetsprojekt till kommissionen. Artikel 67
Löpande kostnader och
ledningsfunktioner 1. Löpande kostnader enligt
artikel 31 d i [förordning (EU) nr […] om
gemensamma bestämmelser] ska vara knutna till förvaltningen av
genomförandet av den lokala utvecklingsstrategin genom den lokala
aktionsgruppen. 2. Kostnader för
ledningsfunktioner inom det fiskeberoende området enligt artikel 31 d i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]
ska omfatta insatser för att informera om den lokala utvecklingsstrategin samt
projektutvecklingsuppdrag. 3. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på definitionen av
stödberättigande kostnader för insatser enligt punkterna 1 och 2. KAPITEL IV
Saluförings- och beredningsrelaterade åtgärder Artikel 68
Särskilda mål Stöd enligt detta kapitel ska bidra till att
uppnå de särskilda mål som anges i kapitlen I och II i denna avdelning. Artikel 69
Produktions- och
saluföringsplaner 1. EHFF kan bevilja stöd för
utarbetande och genomförande av produktions- och saluföringsplaner enligt
artikel 32 i [förordning (EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för
fiskeri- och vattenbruksprodukter]. 2. Utgifter i samband med
produktions- och saluföringsplaner ska endast kunna komma i fråga för stöd
genom EHFF efter det att de behöriga myndigheterna i varje medlemsstat godkänt
den årsrapport som avses i artikel 32.4 i [förordning (EU) nr om den gemensamma
marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter]. 3. Stöd som beviljas årligen
enligt denna artikel får inte överstiga 3 % av det genomsnittliga
årsvärdet av saluförd produktion vid första försäljning för respektive
producentorganisation under perioden 2009–2011. För nyligen godkända
producentorganisationer får det stöd som beviljas årligen inte överstiga
3 % av det genomsnittliga årsvärdet av den saluförda produktionen vid
första försäljning för producentorganisationens medlemmar under perioden
2009–2011. 4. De berörda medlemsstaterna
får bevilja ett förskott på 50 % det finansiella stödet efter godkännande
av produktions- och saluföringsplanen i enlighet med artikel 32.2 i [förordning
(EU) nr om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och
vattenbruksprodukter]. 5. Det stöd som avses i punkt 1
ska beviljas producentorganisationer och sammanslutningar av
producentorganisationer. Artikel 70
Lagringsstöd 1. EHFF kan, på nedanstående
villkor, bevilja ersättning till godkända producentorganisationer och
sammanslutningar av producentorganisationer som lagrar fiskeriprodukter som ingår
i förteckningen i bilaga II till förordning EU nr… [om den gemensamma
marknadsordningen för fiskeri- och vatten bruksprodukter], förutsatt att
produkterna lagras i enlighet med artiklarna 35 och 36 i förordning EU nr… [om
den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vatten bruksprodukter]: (a)
Stödbeloppet överstiger inte de tekniska och
finansiella kostnaderna för de åtgärder som krävs för stabilisering och lagring
av de aktuella produkterna. (b)
De kvantiteter som berättigar till lagringsstöd
överstiger inte 15 % av de årliga kvantiteter av de aktuella produkterna
som saluförs av producentorganisationen. (c)
Det årliga finansiella stödet överstiger inte
3 % av det genomsnittliga årsvärdet av den saluförda produktionen vid
första försäljning för producentorganisationens medlemmar under perioden
2009–2011. Om medlemmar i en producentorganisation inte hade någon saluförd
produktion under 2009–2011 ska det genomsnittliga värdet av den saluförda
produktionen under de tre första åren av dessa medlemmars produktion beaktas i
enlighet med följande: –
1 % under 2014. –
0,8 % under 2015. –
0,6 % under 2016. –
0,4 % under 2017. –
0,2 % under 2018. 2. Det stöd som avses i punkt 1
ska ha utfasats senast 2019. 3. Stödet ska beviljas först
efter det att produkterna släppts för användning som livsmedel. 4. Medlemsstaterna ska
fastställa det belopp för tekniska och finansiella kostnader som ska vara
tillämpligt på deras respektive territorium enligt följande: (a)
Tekniska kostnader ska beräknas varje år på
grundval av direktkostnaderna för de åtgärder som krävs för stabilisering och
lagring. (b)
Finansiella kostnader ska beräknas varje år med
hjälp av den räntesats som fastställs årligen i varje medlemsstat. (c)
Tekniska och finansiella kostnader ska
offentliggöras. 5. Medlemsstaterna ska göra
kontroller för att säkra att produkter som får lagringsstöd uppfyller villkoren
i denna artikel. Med avseende på dessa kontroller ska mottagare av lagringsstöd
föra lagringsregister över varje kategori produkter som tas in i lager och
senare åter släpps på livsmedelsmarknaden. Artikel 71
Saluföringsåtgärder 1. EHFF kan stödja
saluföringsåtgärder för fiskeri- och vattenbruksprodukter i syfte att (a)
förbättra villkoren kring saluföringen av i) överskottsarter eller underutnyttjade
arter, ii) oönskade fångster som landats i
enlighet med artikel 15 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] och
artikel 8 b andra strecksatsen i [förordning (EU) nr om den gemensamma
marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter], iii) produkter som erhållits med metoder med
liten miljöpåverkan eller ekologiska vattenbruksprodukter enligt definitionen i
rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion, (b)
främja kvaliteten genom att underlätta i) ansökning om registrering av en viss
produkt enligt villkoren i rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20
mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för
jordbruksprodukter och livsmedel[34], ii) certifiering och marknadsföring,
inbegripet av produkter som erhållits genom hållbart fiske och vattenbruk och
genom miljövänliga beredningsmetoder, iii) saluföring av fiskeriprodukter direkt
av de småskaliga yrkesfiskarna själva, (c)
bidra till öppenhet och insyn i fråga om produktion
och marknader och till genomförandet av marknadsundersökningar, (d)
utarbeta standardkontrakt som är förenliga med
unionslagstiftningen, (e)
skapa producentorganisationer, sammanslutningar av
producentorganisationer eller branschorganisationer som är godkända enligt
avsnitt III kapitel II i förordning (EU) nr [om en gemensam marknadsordning för
fiskeri- och vattenbruksprodukter], (f)
genomföra regionala, nationella eller
transnationella marknadsföringskampanjer för fiskeri- och vattenbruksprodukter. 2. Insatser enligt punkt
1 b får omfatta integrering av produktions-, berednings- och marknadsföringsverksamhet
längs hela distributionskedjan. Artikel 72
Beredning av fiskeri- och
vattenbruksprodukter 1. EHFF får stödja investeringar
i beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter på följande områden: (a)
Investeringar som leder till energisparande eller
minskar miljöpåverkan, häribland avfallshantering. (b)
Investeringar i beredningen av arter med begränsat
eller utan kommersiellt intresse. (c)
Investeringar i beredningen av biprodukter från den
huvudsakliga beredningsverksamheten. (d)
Investeringar i beredningen av ekologiska
vattenbruksprodukter enligt reglerna i artiklarna 6 och 7 i rådets förordning
(EU) nr 834/2007. 2. Stödet som avses i punkt 1
ska undantagslöst beviljas genom de finansiella instrument som föreskrivs i
avdelning IV i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser]. KAPITEL V
Kompensation för extra kostnader i de yttersta randområdena med avseende på
fiskeri- och vattenbruksprodukter Artikel 73
Kompensationssystem 1. EHFF får stödja det
kompensationssystem som införs genom rådets förordning (EG) nr 791/2007 för
extra kostnader som uppstår för aktörer inom fiske, odling och saluföring av
vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från Azorerna, Madeira, Kanarieöarna,
Franska Guyana och Réunion. 2. Varje berörd medlemsstat ska
för sina regioner enligt artikel 1 upprätta en förteckning över de fiskeri- och
vattenbruksprodukter samt de kvantiteter av dessa produkter som kan komma i
fråga för kompensation. 3. När medlemsstaterna upprättar
förteckningen över kvantiteter enligt punkt 2 ska de beakta alla relevanta
faktorer, särskilt att kompensationen är fullt förenlig med den gemensamma
fiskeripolitikens regler. 4. Kompensation får inte
beviljas för fiskeriprodukter (a)
som fångats av fartyg från tredjeland, med undantag
av fartyg som seglar under venezuelansk flagg och bedriver verksamhet i
unionens vatten, (b)
som fångats av unionsfartyg som inte är
registrerade i en hamn i någon av de regioner som avses i punkt 1, (c)
som importerats från tredjeländer. 5. Punkt 4 b i denna
artikel ska inte tillämpas om den befintliga kapaciteten inom
beredningsindustrin i det berörda yttre randområdet är för stor för de
kvantiteter råmaterial som levereras i enlighet med reglerna i denna artikel. Artikel 74
Beräkning av kompensationen Kompensationen ska betalas till aktörer som
bedriver verksamhet i de berörda regionerna med beaktande av följande: (a)
De extra kostnader för varje fiskeri- eller
vattenbruksprodukt som uppstår på grund av de särskilda nackdelarna i de
berörda regionerna. (b)
Eventuella andra typer av offentliga åtgärder som
påverkar de extra kostnadernas omfattning. Artikel 75
Kompensationsplan 1. De berörda medlemsstaterna
ska lämna in en kompensationsplan för varje berörd region till kommissionen,
innehållande den förteckning och uppgift om de kvantiteter som avses i artikel
73, kompensationens storlek enligt artikel 74 och uppgift om den behöriga
myndigheten enligt artikel 108. 2. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 i syfte att definiera innehållet i
kompensationsplanen, inbegripet kriterierna för beräkning av extra kostnader
till följd av de särskilda nackdelarna i de berörda regionerna. KAPITEL VI
Kompletterande åtgärder för den gemensamma fiskeripolitiken inom ramen för
delad förvaltning Artikel 76
Geografiskt
tillämpningsområde Genom undantag från artikel 2 i denna
förordning ska detta kapitel även tillämpas på insatser utanför Europeiska
unionens territorium. Artikel 77
Särskilda mål Åtgärder enligt detta kapitel ska stödja
genomförandet av artiklarna 37 och 46 i förordning [om den gemensamma
fiskeripolitiken]. Artikel 78
Kontroll och tillsyn 1. EHFF kan stödja genomförandet
av unionens system för kontroll, inspektion och tillsyn som föreskrivs i
artikel 46 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken] och fastställs i
rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett
kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den
gemensamma fiskeripolitiken efterlevs[35]. 2. I synnerhet ska följande
typer av insatser vara stödberättigande: (a)
Inköp eller utveckling av teknik, inklusive
maskinvara och programvara, system för positionsbestämning (VDS), CCTV-system
och IT-nät som gör det möjligt att samla in, administrera, validera, analysera
och utbyta samt utveckla provtagningsmetoder för data rörande fisket, inklusive
sammankoppling med sektorsövergripande system för datautbyte. (b)
Inköp och installation av nödvändiga komponenter
för att garantera dataöverföring från aktörer inom fiske och saluföring av
fiskeriprodukter till berörd medlemsstat och behöriga EU-myndigheter, däribland
nödvändiga komponenter för elektroniska registrerings- och rapporteringssystem
(ERS), kontrollsystem för fartyg (VMS) och automatiska identifieringssystem
(AIS), som används för kontrollsyften. (c)
Inköp och installation av nödvändiga komponenter
för att garantera spårbarhet vad gäller fiskeri- och vattenbruksprodukter i
enlighet med artikel 58 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009. (d)
Genomförande av program för utbyte och analys av
data mellan medlemsstater. (e)
Modernisering och inköp av patrullfartyg,
patrullflygplan och patrullhelikoptrar under förutsättning att de under minst
60 % av tiden används för fiskerikontroll. (f)
Inköp av andra kontrollmedel, inbegripet
anordningar för att mäta maskinstyrka och vägningsutrustning. (g)
Genomförande av pilotprojekt knutna till
fiskerikontroll, även DNA-analys av fisk och utformning av webbplatser med
kontrollanknytning. (h)
Fortbildnings- och utbytesprogram, även mellan
medlemsstater, för personal med ansvar för kontroll och övervakning av
fiskeverksamhet. (i)
Lönsamhetsanalyser och bedömning av revisioner som
utförts av de behöriga myndigheterna och utgifter som dessa ådragit sig i
samband med kontroll, inspektion och övervakning. (j)
Initiativ som med hjälp av seminarier eller
medieverktyg avser att höja yrkesfiskares och andra aktörers (t.ex.
inspektörer, åklagare och domare) samt allmänhetens medvetenhet om behovet av
att motverka olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om tillämpningen av
den gemensamma fiskeripolitikens regler. 3. De åtgärder som förtecknas i
denna artikel punkt 2 h, i och j ska endast vara
stödberättigande om de avser kontrollverksamhet som utförs av en offentlig
myndighet. 4. När det gäller de åtgärder
som förtecknas i denna artikel punkt 2 d och h ska endast en av de
deltagande medlemsstaterna utses till utbetalande organ. Artikel 79
Datainsamling 1. EHFF ska stödja insamling och
förvaltning och användning av biologiska, tekniska, miljörelaterade och
socioekonomiska primärdata inom ramen för det fleråriga unionsprogram som avses
i artikel 37.5 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken]. 2. I synnerhet ska följande
typer av insatser vara stödberättigande: (a)
Förvaltning och användning av data för vetenskaplig
analys och genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken. (b)
Nationella fleråriga provtagningsprogram. (c)
Övervakning till havs av kommersiellt fiske och
fritidsfiske. (d)
Forskningsstudier till havs. (e)
Medlemsstaters företrädares deltagande i regionala
samordningsmöten enligt artikel 37.4 i [förordning om den gemensamma
fiskeripolitiken], möten i de regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där
EU är avtalsslutande part eller observatör eller möten i internationella organ
med ansvar för att utfärda vetenskapliga utlåtanden. AVDELNING VI
ÅTGÄRDER SOM FINANSIERAS INOM RAMEN FÖR DEN DELADE FÖRVALTNINGEN KAPITEL I
Integrerad havspolitik Artikel 80
Geografiskt
tillämpningsområde Genom undantag från artikel 2 i denna
förordning ska detta kapitel även tillämpas på insatser utanför Europeiska
unionens territorium. Artikel 81
Tillämpningsområde och mål Stöd enligt detta kapitel ska bidra till
utvecklingen och genomförandet av unionens integrerade havspolitik. Stödet ska: (a)
Främja och utveckling och genomförande av
integrerad förvaltning för havs- och kustrelaterade frågor på lokal, regional,
nationell, havsområdes-, EU- och internationell nivå, särskilt genom att i) främja insatser som uppmuntrar
medlemsstaterna och EU:s regioner att utveckla, införa eller genomföra
integrerad havsförvaltning, ii) främja dialog och samarbete i
havsrelaterade frågor med och mellan medlemsstater och aktörer, inbegripet
genom utveckling av havsområdesstrategier, iii) främja sektorsövergripande
samarbetsplattformar och nätverk, inbegripet samarbete mellan företrädare för
offentliga myndigheter, regionala och lokala myndigheter, näringslivet,
turistsektorn, forskningsintressenter, medborgare, det civila samhällets
organisationer och arbetsmarknadens parter, iv) främja utbyte av bästa praxis och dialog
på internationell nivå, inbegripet bilateral dialog med tredjeländer, utan att
det påverkar andra avtal eller arrangemang som kan vara i kraft mellan EU och
det berörda tredjelandet, v) öka synligheten för en integrerad
strategi för havsfrågor, samt höja offentliga myndigheters, den privata
sektorns och allmänhetens medvetenhet om en sådan strategi. (b)
Bidra till utvecklingen av sektorsövergripande
initiativ som samtidigt gynnar flera olika sektorer inom havsnäringen och/eller
olika sektorspolitiska mål, och som beaktar och bygger på redan existerande
verktyg och initiativ, till exempel i) integrerad havsövervakning för att
förbättra resultaten och effektiviteten genom informationsutbyte mellan
sektorer och över gränser, med vederbörligt beaktande av redan existerande och
framtida system, ii) fysisk planering i kust- och
havsområden och integrerad förvaltning av kustområden, iii) en progressiv uppbyggnad av en
heltäckande och offentligt tillgänglig högkvalitativ kunskapsbas i havsfrågor
som ska underlätta delning, vidareutnyttjande och spridning av data och kunskap
på området inom olika användargrupper. (c)
Stödja hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning,
innovation och ny teknik inom framväxande och framtida sektorer inom
havsnäringen i kustområdena, med en kompletterande roll i förhållande till
etablerade sektoriella och nationella verksamheter. (d)
Främja skyddet av den marina miljön, särskilt den
biologiska mångfalden och marina skyddsområden som t.ex. Natura 2000-områden,
främja ett hållbart utnyttjande av havs- och kustresurserna och fortsätta att
definiera hållbarhetsgränser för mänsklig verksamhet som påverkar den marina
miljön, särskilt inom ramen för ramdirektivet för en marin strategi. Artikel
82
Stödberättigande insatser 1. EHFF kan stödja insatser som
är förenliga med målen i artikel 81, t.ex. följande: (a)
Studier. (b)
Projekt, inbegripet testprojekt och
samarbetsprojekt. (c)
Information till allmänheten och utbyte av bästa
praxis, medvetandehöjande kampanjer och kommunikations- och
spridningsverksamhet i samband med dessa, som t.ex. reklamkampanjer, evenemang,
skapande och uppdatering av webbplatser, plattformar för aktörerna, inklusive
spridning av information om Europeiska unionens politiska prioriteringar i den
mån de berör de allmänna målen i den här förordningen. (d)
Konferenser, seminarier, workshoppar. (e)
Utbyte av bästa praxis, samordnande verksamhet som
t.ex. nätverk för informationsdelning och styrmekanismer för
havsområdesstrategier. (f)
Utveckling, drift och underhåll av IT-system och
-nät som gör det möjligt att samla in, administrera, validera, analysera och
utbyta samt utveckla provtagningsmetoder för data rörande fisket, inklusive
sammankoppling med sektorsövergripande system för datautbyte. 2. För att uppnå de särskilda
målet att utveckla sektorsövergripande initiativ enligt artikel 81 b får
EHFF stödja följande områden: (a)
Utveckling och införande av tekniska verktyg för
integrerad övervakning till havs, i synnerhet för att stödja utbyggnad, drift
och underhåll av ett decentraliserat system för informationsutbyte om
havsfrågor (Cise), särskilt genom sammankoppling av existerande och framtida system.
(b)
Samordning och samarbete mellan medlemsstater för
att utveckla fysisk planering i kust- och havsområden, inbegripet utgifter
knutna till system och rutiner för datadelning och dataövervakning,
utvärderingsverksamhet, etablering och drift av expertnät och inrättande av ett
program med målet att bygga upp medlemsstaternas kapacitet att genomföra fysisk
planering i kust- och havsområden. (c)
Tekniska verktyg för etablering och drift av ett
driftfärdigt europeiskt nätverk för havsobservation och datainsamling (Emodnet)
som ska underlätta insamling, sammanställning, kvalitetskontroll,
vidareutnyttjande och spridning av marina data genom samarbete mellan de
institutioner i medlemsstaterna som ingår i nätverket. KAPITEL
II
Kompletterande åtgärder för den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade
havspolitiken inom ramen för direktförvaltning Artikel 83
Geografiskt
tillämpningsområde Genom undantag från artikel 2 i denna
förordning ska detta kapitel även tillämpas på insatser utanför Europeiska
unionens territorium. Artikel 84
Särskilda mål Åtgärder enligt detta kapitel ska underlätta
genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade
havspolitiken, särskilt i följande avseenden: (a)
Vetenskapliga utlåtanden inom ramen för den
gemensamma fiskeripolitiken. (b)
Särskilda kontroll- och tillsynsåtgärder inom ramen
för den gemensamma fiskeripolitiken. (c)
Frivilliga bidrag till internationella
organisationer. (d)
Rådgivande nämnder. (e)
Marknadsinformation. (f)
Kommunikationsverksamhet som rör den gemensamma
fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken. Artikel 85
Vetenskapliga utlåtanden och
kunskaper 1. EHFF får stödja
tillhandahållande av vetenskapliga produkter, särskilt projekt för tillämpad
forskning direkt knutna till processen för vetenskaplig rådgivning och för
vetenskapliga yttranden och utlåtanden, med syftet att grunda den gemensamma
fiskeripolitiken på sunda och effektiva fiskeriförvaltningsbeslut. 2. I synnerhet ska följande
typer av insatser vara stödberättigande: (a)
Studier och pilotprojekt som behövs för den
gemensamma fiskeripolitikens genomförande och utveckling, däribland om
alternativ teknik för hållbar fiskeriförvaltning. (b)
De vetenskapliga organens (hit räknas även de
internationella rådgivande organ som ansvarar för beståndsbedömningen),
oberoende experters och forskningsinstituts utarbetande och tillhandahållande
av vetenskapliga yttranden och utlåtanden. (c)
Experters deltagande i möten om vetenskapliga och
tekniska frågor på fiskeriområdet och i expertgrupper samt i möten i de
internationella rådgivande organen och i möten där det krävs bidrag från
fiskeriexperter. (d)
Kommissionens utgifter för tjänster som rör
insamling, förvaltning och användning av data, organisation och förvaltning av
expertmöten om fiskerifrågor och förvaltning av årliga arbetsprogram knutna
till vetenskaplig och teknisk expertis i fiskerifrågor, till behandling av
datasamtal och dataset samt till det förberedande arbetet i samband med
vetenskapliga yttranden och utlåtanden. (e)
Samarbetsverksamhet mellan medlemsstaterna på
området datainsamling, inbegripet upprättande och drift av regionaliserade
databaser för lagring, förvaltning och användning av data som befrämjar
regionalt samarbete och förbättrar datainsamlings- och
dataförvaltningsverksamhet såväl som vetenskapliga expertutlåtanden till stöd
för fiskeriförvaltningen. Artikel 86
Kontroll och tillsyn 1. EHFF kan stödja genomförandet
av unionens system för kontroll, inspektion och tillsyn som föreskrivs i
artikel 46 i [förordning om den gemensamma fiskeripolitiken] och fastställs i rådets
förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett
kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den
gemensamma fiskeripolitiken efterlevs. 2. I synnerhet ska följande
typer av insatser vara stödberättigande: (a)
Gemensamma inköp av patrullfartyg, patrullflygplan
och patrullhelikoptrar under förutsättning att dessa under minst 60 % av tiden
används för fiskerikontroll och att inköpen görs av flera medlemsstater i samma
geografiska område. (b)
Utgifter för bedömning och utveckling av ny
kontrollteknik. (c)
Alla driftsrelaterade utgifter för inspektioner som
utförs av kommissionens inspektörer för att kontrollera medlemsstaternas
tillämpning av fiskeripolitikens regler, särskilt utgifter för inspektörernas
tjänsteresor, säkerhetsutrustning och fortbildning, för organisation av eller
deltagande i möten och för kommissionens inköp eller hyra av utrustning för
inspektioner som anges i avdelning X i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av
den 20 november 2009. 3. När det gäller de åtgärder
som förtecknas i punkt 2 a ska endast en av de deltagande medlemsstaterna
utses till stödmottagare. Artikel 87
Frivilliga bidrag till
internationella organisationer EHFF får stödja följande typer av insatser på
området internationella relationer: (a)
Frivilliga bidrag till Förenta nationernas
organisationer och frivilliga bidrag till varje organisation som är aktiv på
havsrättens område. (b)
Frivilliga finansiella bidrag till förberedandet av
nya internationella organisationer eller utarbetandet av internationella
fördrag som är av intresse för Europeiska unionen. (c)
Frivilliga finansiella bidrag till arbete eller
program som genomförs av internationella organisationer och som är av särskilt
intresse för Europeiska unionen. (d)
Finansiella bidrag till all sådan verksamhet (t.ex.
arbetsmöten och informella och extraordinarie möten mellan de fördragsslutande
parterna) som tillvaratar Europeiska unionens intressen i internationella
organisationer och som stärker samarbetet med unionens partner i sådana
organisationer. När Europeiska unionens intressen kräver närvaro av företrädare
från tredjeländer i förhandlingar och möten i internationella forum eller
organisationer, ska EHFF täcka kostnaderna för deras deltagande. Artikel 88
Rådgivande nämnder 1. EHFF får stödja driftskostnaderna
för de rådgivande nämnderna inrättade i enlighet med artikel 52 i [förordning
om den gemensamma fiskeripolitiken]. 2. En rådgivande nämnd med
status som juridisk person får i egenskap av organisation som arbetar för mål
av allmänt europeiskt intresse ansöka om ekonomiskt bistånd från unionen. Artikel 89
Marknadsinformation EHFF kan bevilja stöd för utarbetande och
spridning av marknadsinformation om fiskeri- och vattenbruksprodukter i
enlighet med artikel 49 i [förordning (EU) nr om den gemensamma
marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter]. Artikel 90
Kommunikationsverksamhet som
rör den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken. EHFF får stödja (a)
kostnader för informations- och
kommunikationsverksamhet knuten till den gemensamma fiskeripolitiken och den
integrerade havspolitiken, däribland (b)
kostnader för produktion, översättning och
spridning av skrivet, audiovisuellt och elektroniskt material som skräddarsytts
för de olika målgruppernas behov, (c)
kostnader för förberedande och organisation av
evenemang och möten för att informera de olika parter som berörs av den
gemensamma fiskeripolitiken eller den integrerade havspolitiken eller inhämta
deras åsikter, (d)
rese- och inkvarteringskostnader för experter och
företrädare för intressenter som kommissionen bjudit in till möten, (e)
kostnader för spridning av information om Europeiska unionens politiska
prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen i den här förordningen. KAPITEL III
Tekniskt stöd Artikel 91
Tekniskt stöd på
kommissionens initiativ EHFF får på kommissionens initiativ och upp
till ett tak på 1,1% av fonden stödja (a)
åtgärder för tekniskt stöd enligt artikel 51.1 i
[förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] avseende genomförandet av
denna förordning, (b)
genomförandet av hållbara fiskeriavtal och unionens
deltagande i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, (c)
inrättandet av ett europeiskt nätverk för lokala
aktionsgrupper för fiske för att främja kapacitetsuppbyggnad,
informationsspridning, utbyte av erfarenheter och bästa praxis samt för att
stödja samarbete mellan lokala partnerskap. Nätverket ska samarbeta med de
nätverksbildande organ och tekniska stödorgan för lokal utveckling som
inrättats av Eruf, ESF och EUGFJ för deras verksamhet för lokal utveckling och
gränsöverskridande samarbete. Artikel 92
Tekniskt stöd på
medlemsstaternas initiativ 1. EHFF får på medlemsstaternas
initiativ och upp till ett tak på 5 % av stödprogrammets totala belopp
stödja a) åtgärder för tekniskt stöd enligt artikel
52.1 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser], b) inrättandet av nationella nätverk som ska
arbeta för spridning av information, kapacitetsuppbyggnad och utbyte av bästa
praxis samt stödja samarbetet mellan de lokala aktionsgrupperna för fiske i deras
geografiska område. 2. I undantagsfall och under
vederbörligen motiverade omständigheter får det tak som avses i punkt 1
överskridas. 3. Kostnader för det
attesterande organet ska inte vara stödberättigande inom ramen för punkt 1. 4. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på definitionen av den
verksamhet som ska utföras av nationella nätverk enligt punkt 1. AVDELNING VII
GENOMFÖRANDE INOM RAMEN FÖR DELAD FÖRVALTNING KAPITEL I
Allmänna bestämmelser Artikel 93
Tillämpningsområde Denna avdelning ska tillämpas på åtgärder som
finansieras inom ramen för delad förvaltning enligt avdelning V. KAPITEL II
Genomförandemekanism avsnitt 1
Stöd från EHFF Artikel 94
Fastställande av
samfinansieringssatser 1. Det högsta bidraget från EHFF
till det operativa programmet ska fastställas i kommissionens beslut om
godkännande av det operativa programmet. 2. Bidraget från EHFF ska
beräknas på grundval av de stödberättigande offentliga utgifterna. I det operativa programmet ska den EHFF-bidragssats
fastställas, vilken ska tillämpas för vart och ett av de mål som anges inom
unionens EHFF-prioriteringar i enlighet med artikel 6. Den högsta
EHFF-bidragssatsen ska vara 75 % av de stödberättigande offentliga
utgifterna. Den lägsta EHFF-bidragssatsen ska vara 20 %. 3. Genom undantag från
punkt 2 ska EHFF-bidraget vara följande: (a)
100 % av de stödberättigande offentliga
utgifterna för stöd enligt lagringsstödet som avses i artikel 70. (b)
100 % av de stödberättigande offentliga
utgifterna för det ersättningssystem som avses i artikel 73. (c)
50 % av de stödberättigande offentliga utgifterna
för det stöd som avses i artikel 78.2 e. (d)
80 % av de stödberättigande offentliga utgifterna
för det stöd som avses i artikel 78.2 a–d och f–j. (e)
65 % av de stödberättigande utgifterna för det
stöd som avses i artikel 79. Artikel 95
Stödnivå för offentligt stöd 1. Medlemsstaterna ska tillämpa
en högsta stödnivå för offentligt stöd på 50 % av de totala
stödberättigande utgifterna för insatsen. 2. Genom undantag från punkt 1 ska
medlemsstaterna tillämpa en stödnivå för offentligt stöd på 100 % av de
stödberättigande offentliga utgifterna för insatsen när följande villkor är
uppfyllda: (a)
Stödmottagaren är ett offentligrättsligt organ. (b)
Insatsen är förknippad med det lagringsstöd som
avses i artikel 70. (c)
Insatsen är knuten till det kompensationssystem
avses i artikel 73. (d)
Insatsen är knuten till den datainsamling som avses
i artikel 79. 3. Genom undantag från punkt 1
får medlemsstaterna tillämpa en stödnivå för offentligt stöd mellan 50 %
och 100 % av de totala stödberättigande utgifterna när insatsen genomförs
inom ramen för avdelning V kapitel III och uppfyller följande kriterier: (a)
Insatsen är av kollektivt intresse. (b)
Det rör sig om en kollektiv stödmottagare. (c)
Allmänheten får tillgång till resultaten av
insatsen. (d)
Projektet har innovativa inslag på lokal nivå. 4. Genom undantag från punkt 1
ska ytterligare procentenheter i enlighet med bilaga I tillämpas på stödnivån. 5. Den lägsta stödnivån för det
offentliga stödet ska vara 20 % av de totala stödberättigande utgifterna
för insatsen. 6. Kommissionen ska genom
genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses
i artikel 151.3 fastställa hur de olika procentenheterna ska tillämpas på
stödnivån för det offentliga stödet när flera villkor i bilaga I är uppfyllda. avsnitt 2
Finansiell förvaltning och användning av euro Artikel 96
Förhandsfinansiering 1. Som
komplement till de allmänna reglerna i artikel 72 i [förordning (EU) nr [...]
om gemensamma bestämmelser] och efter kommissionens beslut om godkännande av
det operativa programmet ska ett inledande förhandsfinansieringsbelopp för hela
programperioden betalas ut av kommissionen. Beloppet ska utgöra 4 % av
bidraget från unionens budget till det berörda operativa programmet. Det får
delas upp i två delbetalningar beroende på budgetsituationen. 2. Den
ränta som förhandsfinansieringen ger upphov till ska gottskrivas det operativa
programmet och avräknas från beloppet för offentliga utgifter i den slutliga
utgiftsdeklarationen. Artikel 97
Räkenskapsår Räkenskapsåret ska omfatta utgifter för vilka
utbetalning gjorts samt inkomster som mottagits av det utbetalande organet och
förts upp av detta i EHFF-budgeten för år ”N” som inleds den 16 oktober år
”N-1” och avslutas den 15 oktober år ”N”. Artikel 98
Mellanliggande betalningar 1. Mellanliggande betalningar ska göras för
varje operativt program. De ska beräknas genom att den samfinansieringsnivå som
gäller för varje unionsprioritiering tillämpas på de offentliga utgifter som
hänför sig till denna. 2. Kommissionen
ska i mån av budgetmedel göra mellanliggande betalningar för utgifter som
betalats av de godkända utbetalande organen för genomförande av programmen. 3. Kommissionen ska göra en
mellanliggande betalning endast om följande skyldigheter har fullgjorts: a) En utgiftsdeklaration undertecknad av det
godkända utbetalande organet enligt artikel 124.1 c har kommit in till
kommissionen. b) Det totalbelopp för bidrag från EHFF som
tilldelats varje unionsprioritering för den ifrågavarande programperioden har
respekterats. (c) Den senaste årsrapporten om genomförandet
av det operativa programmet har lämnats in till kommissionen. 4. Om något av kriterierna i punkt 3 inte uppfylls ska kommissionen
omedelbart informera det ackrediterade utbetalande organet. Om ett av kraven
enligt punkt 3 a och 3 c inte uppfylls ska utgiftsdeklarationen vara ogiltig. 5. Kommissionen ska göra en
mellanliggande betalning senast 45 dagar efter det att en utgiftsdeklaration
som uppfyller villkoren i punkt 3 har diarieförts, utan att det påverkar
tillämpningen av artiklarna 123 och 127. 6. Ackrediterade utbetalande organ ska upprätta och vidarebefordra
mellanliggande utgiftsdeklarationer för de operativa programmen till
kommissionen inom de perioder som fastställs av kommissionen genom
genomförandeakter som antagits i enlighet med det rådgivande förfarande som
avses i artikel 151.2. De mellanliggande
utgiftsdeklarationerna för utgifter som verkställts från och med den 16 oktober
ska belasta budgeten för det påföljande året. Artikel 99
Slutbetalning och avslutande
av program 1. Efter det att den sista årsrapporten för genomförande av ett operativt
program har kommit in och på villkor att det finns medel i budgeten, ska
slutbetalning göras av kommissionen på grundval av den gällande
finansieringsplanen, årsräkenskaperna för det senaste budgetår då det berörda
operativa programmet genomfördes och det motsvarande beslutet om avslutande av
räkenskaperna. Dessa räkenskaper ska ha inkommit till kommissionen senast sex
månader efter fastställda sista dag för utgifternas stödberättigande och ska
omfatta de utbetalningar det utbetalande organet har gjort fram till och med
sista dag för utgifternas stödberättigande. 2. Slutbetalningen ska göras
senast sex månader efter det att kommissionen mottagit den information och de
handlingar som avses i punkt 1 och de sista årsräkenskaperna har avslutats. De
återstående belopp som det fortfarande finns åtaganden för efter
slutbetalningen ska kommissionen automatiskt återta inom sex månader, utan att
det påverkar tillämpningen av artikel 100. 3. Om
den sista årsrapporten och de handlingar som är nödvändiga för avslutande av
räkenskaperna för programmets sista genomförandeår inte har kommit in till
kommissionen senast den dag som anges i punkt 1 ska slutbetalningsbeloppet
återtas i enlighet med artikel 100. Artikel 100
Återtaganden Den del av ett budgetåtagande för ett
operativt program som inte har använts för utbetalning av förhandsfinansiering
eller för mellanliggande betalningar eller för vilken ingen utgiftsdeklaration
som uppfyller villkoren i artikel 98.3 har kommit in till kommissionen senast
den 31 december det andra året efter det år då budgetåtagandet gjordes, ska
återtas av kommissionen. Artikel 101
Användning av euro 1. Belopp
som anges i det operativa program som medlemsstaten lämnat in, i attesterade
utgiftsdeklarationer och i ansökningar om utbetalning samt utgifter som nämns i
års- och slutrapporterna om genomförandet ska uttryckas i euro. 2. De
medlemsstater som inte har infört euron som sin valuta på dagen för ansökan om
utbetalning ska omvandla utgiftsbeloppen i den nationella valutan till euro. Beloppen ska räknas om till euro med hjälp av
kommissionens månatliga bokföringskurs den månad under vilken utgifterna
bokfördes hos det utbetalande organet för det berörda operativa programmet. Denna bokföringskurs ska offentliggöras
elektroniskt av kommissionen varje månad. 3. De
belopp som drivs in i nationell valuta av medlemsstater som inte har antagit
euron som sin valuta på dagen för indrivningen ska räknas om till euro med
hjälp av den växelkurs som avses i punkt 2. 4. När
euron blir valuta i en medlemsstat ska det omräkningsförfarande som anges
i punkt 3 fortsätta att gälla för alla utgifter som det utbetalande
organet bokförde i räkenskaperna före den dag då den fasta omräkningskursen
mellan den nationella valutan och euron trädde i kraft. avsnitt 3
Stödberättigande för utgifter och varaktighet Artikel 102
Stödberättigande utgifter 1. Utöver vad som gäller enligt
de allmänna reglerna i artikel 55.1 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma
bestämmelser] ska stödmottagarnas utbetalningar styrkas genom fakturor och
handlingar som styrker utbetalning. 2. Endast indirekta kostnader
enligt avdelning V kapitel III ska kunna berättiga till stöd genom EHFF. 3. Genom undantag från artikel
55.7 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] ska utgifter som
blir stödberättigande på grund av en ändring av programmet enligt artikel 22.2
vara stödberättigande först från och med den 1 januari det år som följer på
begäran om ändring. Artikel 103
Beräkning av förenklade
kostnader, extrakostnader och inkomstbortfall När stöd beviljas på grundval av förenklade
kostnader, extrakostnader eller inkomstbortfall ska medlemsstaterna se till att
de underliggande beräkningarna är adekvata, korrekta och upprättade i förväg på
grundval av en rättvis och kontrollerbar beräkningsmetod. Artikel 104
Förskott 1. Förskottsutbetalningar får
göras under förutsättning att det ställs en bankgaranti eller likvärdig garanti
som motsvarar 100 % av förskottsbeloppet. 2. När det gäller offentliga
stödmottagare ska förskott betalas ut till kommuner, regionala myndigheter och
deras sammanslutningar samt även till offentligrättsliga organ. 3. Ett instrument som en
offentlig myndighet ställer som garanti ska anses vara likvärdigt med den
garanti som avses i punkt 1 om myndigheten åtar sig att betala det belopp som
täcks av garantin i det fall berättigandet till det utbetalade föreskottet inte
kan fastställas. 4. Garantin får frisläppas när
det behöriga utbetalande organet fastställer att de faktiska utgifterna i
samband med det offentliga stödet för insatsen överskrider förskottet. Artikel 105
Varaktigt uppfyllande av
godkännandekraven 1. Stödmottagarna ska fortsätta
att uppfylla kraven enligt artikel 12.1 efter det att stödansökan lämnats in
och under insatsens hela genomförandeperiod och, för vissa typer av insatser,
även för en angiven tidsperiod efter den sista utbetalningen. 2. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på identifiering (a)
av typer av insatser för vilka godkännandekraven
bör uppfyllas även efter den sista utbetalningen, och (b)
av den tidsperiod som avses i punkt 1. Kommissionen ska utöva bemyndigandet att anta
delegerade akter under fullt iakttagande av proportionalitetsprincipen och med
beaktande av risken för att bristande efterlevnad av den gemensamma
fiskeripolitikens regler på respektive områden utgör ett allvarligt hot mot ett
sådant hållbart utnyttjande av levande marina biologiska resurser som kan
återställa och bevara populationer av skördade arter över de nivåer som leder
till ett maximalt hållbart utnyttjande, mot hållbara villkor för de berörda
bestånden eller mot bevarandet av havsmiljön. KAPITEL III
Förvaltnings- och kontrollsystem Artikel 106
Medlemsstaternas skyldigheter Medlemsstaten ska se till att det har
inrättats ett förvaltnings- och kontrollsystem för det operativa programmet,
som ska säkerställa tydlig fördelning och tydligt åtskiljande av uppgifterna
mellan förvaltningsmyndigheten, det utbetalande organet och det attesterande
organet. Medlemsstaterna ska ansvara för att systemen fungerar effektivt under
hela programperioden. Artikel 107
Behöriga myndigheter 1. Medlemsstaterna ska för varje
operativt program utse följande myndigheter: (a)
En förvaltningsmyndighet, som antingen kan vara ett
offentligt eller offentligrättsligt organ som är verksamt på nationell eller
regional nivå, eller medlemsstaten själv när denna utför den uppgiften, som ska
ha ansvaret för förvaltningen av programmet i fråga. (b)
Ett godkänt utbetalande organ i den mening som
avses i artikel 109. (c)
Ett attesterande organ i den mening som avses i
artikel 112. 2. Medlemsstaterna ska tydligt
definiera vilka uppgifter som åligger förvaltningsmyndigheten, det utbetalande
organet och, inom ramen för hållbar lokal utveckling, de lokala aktionsgrupper
som avses i artikel 62, när det gäller tillämpning av behörighets- och
urvalskriterier och förfarandet för urval av projekt. Artikel 108
Förvaltningsmyndighet 1. Förvaltningsmyndigheten ska
ansvara för att programmet förvaltas och genomförs på ett effektivt,
ändamålsenligt och korrekt sätt, vilket i synnerhet innebär att myndigheten (a)
ska se till att det finns ett lämpligt och säkert
elektroniskt system för att registrera, bevara, hantera och rapportera sådana
statistiska uppgifter om programmet och dess genomförande som krävs för
övervakning och utvärdering och, i synnerhet, sådana uppgifter som krävs för
att övervaka framstegen mot de uppsatta målen och unionens prioriteringar, (b)
på kvartalsbasis ska förse kommissionen med
relevanta uppgifter om de insatser som valts ut för finansiering, inbegripet
grundläggande uppgifter om såväl stödmottagaren som projektet, (c)
ska se till att stödmottagarna och andra som deltar
i genomförandet av insatsen i) är informerade om de skyldigheter som
det beviljade stödet medför och antingen använder ett separat bokföringssystem
eller en adekvat redovisningskod för alla transaktioner som avser insatsen, ii) känner till kraven i fråga om att
skicka in data till förvaltningsmyndigheten och registrera utfall och resultat, (d)
ska säkerställa att den förhandsutvärdering som
avses i artikel 48 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]
överensstämmer med utvärderings- och övervakningssystemet enligt artikel 131
samt godkänna och överlämna denna utvärdering till kommissionen, (e)
ska säkerställa att den utvärderingsplan som avses
i artikel 49 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] har
utarbetats, att den utvärdering i efterhand av programmet som avses i artikel
140 görs inom de tidsramar som fastställs i den artikeln och att sådana
utvärderingar är i överensstämmelse med det övervaknings- och
utvärderingssystemet som avses i artikel 131 och överlämna dem till den övervakningskommitté
som avses i artikel 136 och till kommissionen, (f)
ska förse övervakningskommittén enligt artikel 136
med de uppgifter och handlingar som behövs för att övervaka programmets
genomförande i förhållande till de specifika målen och prioriteringarna, (g)
ska utarbeta en årlig genomföranderapport enligt
artikel 138, som inbegriper sammanfattande övervakningstabeller, och som efter
den övervakningskommittés godkännande, vilken avses i artikel 136, ska skickas
in till kommissionen, (h)
ska se till att det utbetalande organet får all
nödvändig information, särskilt om förfaranden och eventuella kontroller i
samband med de insatser som valts ut för finansiering, innan det godkänner en
utbetalning. (i)
ska se till att programmet offentliggörs genom att
informera potentiella stödmottagare, yrkesorganisationer, ekonomiska parter och
arbetsmarknadens parter, organ som arbetar för att främja jämställdhet mellan
kvinnor och män samt berörda icke-statliga organisationer, inbegripet
miljöorganisationer, om de möjligheter som programmet ger och om reglerna för
att få finansieringsstöd via programmet, samt även informera stödmottagare om
unionsbidraget och allmänheten om den roll som unionen spelar i programmet. 2. Medlemsstaten eller
förvaltningsmyndigheten får utse en eller flera förmedlande organ, som kan vara
lokala myndigheter, regionala utvecklingsorgan eller icke-statliga
organisationer, till att ansvara för förvaltningen och genomförandet av
insatser inom ramen för det operativa programmet. 3. Om delar av förvaltningsmyndighetens
uppgifter delegeras till ett annat organ ska förvaltningsmyndigheten
fortfarande ha det fulla ansvaret för att de förvaltas och genomförs på ett
effektivt och korrekt sätt. Förvaltningsmyndigheten ska se till att lämpliga
bestämmelser har införts för att det andra organet ska kunna få tillgång till
alla de data och den information som krävs för att utföra dessa uppgifter. Artikel 109
Ackreditering och
återkallande av ackreditering för utbetalande organ och samordningsorgan 1. Utbetalande organ ska vara
särskilda myndigheter eller organ i medlemsstaterna med ansvar för att förvalta
och kontrollera utgifter. Med undantag för utbetalning kan verkställandet av
dessa uppgifter delegeras. 2. Medlemsstaterna ska
ackreditera myndigheter eller organ som utbetalande organ om de uppfyller de
kriterier för ackreditering som ska fastställas av kommissionen i enlighet med
artikel 111.2. 3. Ansvarig person vid det
ackrediterade utbetalande organet ska upprätta den information som anges i
artikel 75.1 a, b och c i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma
bestämmelser]. 4. Om ett eller flera av de kriterier för ackreditering som föreskrivs i
punkt 2 inte eller inte längre uppfylls av ett ackrediterat utbetalande organ,
ska medlemsstaten återkalla ackrediteringen, såvida inte det utbetalande
organet genomför nödvändiga anpassningar inom en tid som bestäms med hänsyn
till hur allvarligt problemet är. 5. De utbetalande organen ska
förvalta och säkerställa kontroll av de transaktioner som är kopplade till den
offentliga intervention för vilken de ansvarar och de ska behålla det
övergripande ansvaret inom detta område. Artikel 110
Oavkortat stöd till
stödmottagare Om inte annat uttryckligen anges i
unionslagstiftningen ska stöd som faller inom ramen för finansiering enligt denna
förordning oavkortat betalas ut till stödmottagarna. Artikel 111
Kommissionens befogenheter För att säkerställa att det system som
fastställs i artikel 106 fungerar väl, ska kommissionen anta delegerade akter i
enlighet med artikel 150 med avseende på följande: (a) Minimivillkor för ackreditering av
utbetalande organ, som ska omfatta interna förhållanden, kontroller,
information och kommunikation samt övervakning. Dessutom ska kommissionen
fastställa regler för förfarandet för att bevilja eller återkalla en
ackreditering. (b) Regler för övervakning och
förfarandet för att granska ackrediteringen av utbetalande organ. (c) De utbetalande organens skyldigheter
när det gäller offentlig intervention samt om innehållet i deras förvaltnings-
och kontrollansvar. Artikel 112
Attesterande organ 1. Det attesterande
organet ska vara ett offentligt eller privat revisionsorgan som utses av
medlemsstaten och som ska lämna ett utlåtande om den förvaltningsförklaring som
intygar att det utbetalande organets årsräkenskaper är fullständiga, korrekta
och sanningsenliga, att de interna kontrollsystemen fungerar korrekt samt att
de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Dess verksamhet ska
bedrivas skiljd från både det berörda utbetalande organet och den myndighet som
har godkänt detta utbetalande organ. 2. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på fastställande av
närmare bestämmelser för de attesterande organens status, de särskilda
uppgifter, inbegripet kontroller, som organen ska genomföra samt även de
certifikat och rapporter, tillsammans med åtföljande handlingar, som dessa
organ ska upprätta. Artikel 113
Ersättning för utbetalningar
som görs av utbetalande organ De utgifter inom ramen för delad förvaltning
som avses i avdelning V och inom ramen för tekniskt stöd som avses i artikel 92
får finansieras med unionsmedel endast om utbetalningen har gjorts av
ackrediterade utbetalande organ KAPITEL IV
Medlemsstaternas kontroller Artikel 114
Medlemsstaternas ansvar 1. Medlemsstaterna ska inom
ramen för EHFF anta de lagar och andra författningar och vidta alla andra
åtgärder som behövs för att säkerställa ett effektivt skydd för unionens
finansiella intressen och särskilt för att (a)
kontrollera att de insatser som finansieras verkligen
är lagliga och genomförs korrekt, dvs. att samfinansierade varor och tjänster
har levererats och att de utgifter som deklarerats av stödmottagarna verkligen
har betalats av dem och överensstämmer med tillämpliga bestämmelser på
unionsnivå och nationell nivå, samt med det operativa programmet och villkoren
för stöd till verksamheten, (b)
se till att stödmottagare som deltar i
genomförandet av de verksamheter som får stöd på grundval av de
stödberättigande kostnader som stödmottagaren faktiskt ådragit sig antingen har
ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla
transaktioner som har samband med en verksamhet, (c)
införa rutiner i syfte att säkerställa att alla
handlingar som rör utgifter och revision som krävs för att säkerställa att en
tillfredsställande verifieringskedja sparas i enlighet med kraven i artikel
62 g i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser], (d)
erbjuda effektivt skydd mot bedrägeri, i synnerhet
när det gäller områden med högre risknivå, som fungerar avskräckande, mätt i
förhållande till åtgärdernas kostnader och fördelar och till deras
proportionalitet, (e)
förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och
bedrägerier, (f)
tillämpa effektiva, avskräckande och proportionella
finansiella korrigeringar i enlighet med unionens eller nationell lagstiftning, (g)
driva in felaktigt utbetalda belopp och ränta samt
väcka talan om så behövs. 2. Medlemsstaterna ska inrätta
effektiva förvaltnings- och kontrollsystem för att försäkra sig om att denna
förordning efterlevs. 3. För att uppfylla de
skyldigheter som avses i punkt 1 a och b ska de system som inrättas av
medlemsstaterna omfatta följande: (a)
Administrativa kontroller av varje ansökan om
återbetalning som lämnas in av stödmottagarna. (b)
Kontroller på plats av enskilda verksamheter. När det gäller kontrollerna på plats ska den
ansvariga myndigheten ta kontrollurvalet från hela underlaget av sökanden;
urvalet ska i tillämpliga fall utgöras av ett slumpmässigt urval och ett
riskbaserat urval så att man erhåller en representativ felfrekvens samtidigt
som man inriktar sig på att hitta de allvarligaste felen. 4. Kontroller på plats av
enskilda verksamheter enligt punkt 3 b får genomföras på urvalsbasis. 5. Om även
förvaltningsmyndigheten får stöd inom ramen för det operativa programmet ska rutinerna
för de kontroller som avses i punkt 1 a vara sådana att de garanterar
tillräcklig åtskillnad av funktioner. 6. Medlemsstaterna ska informera
kommissionen om de bestämmelser som antagits och vilka åtgärder som vidtagits i
enlighet med punkterna 1, 2, 3 och 5. Alla villkor som medlemsstaterna
fastställer för att komplettera de villkor som föreskrivs i denna förordning
ska kunna verifieras. 7. Kommissionen får genom
genomförandeakter anta regler som syftar till att nå en enhetlig tillämpning av
punkterna 1, 2, 3 och 4. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det
granskningsförfarande som avses i artikel 151.3. 8. Kommissionen ska, i enlighet
med artikel 150, anta delegerade akter med avseende på bestämmelser om
verifikationskedjan i punkt 1 c. Artikel 115
Indrivning av felaktigt
utbetalda belopp 1. Vid tillämpning av artikel
114.1 g ska medlemsstaterna driva in felaktigt utbetalda belopp
tillsammans med eventuell ränta på försenade betalningar. De ska informera
kommissionen om dessa fall och hålla kommissionen underrättad om hur relaterade
administrativa och rättsliga förfaranden fortskrider. 2. Kommissionen ska anta
delegerade akter, i enlighet med artikel 150, med avseende på närmare
bestämmelser om medlemsstaternas skyldigheter enligt punkt 1. Artikel 116
Oriktigheter 1. För
alla felaktiga utbetalningar som gjorts till följd av en oriktighet eller till
följd av annan bristande efterlevnad, ska medlemsstaterna kräva återbetalning
från stödmottagarna inom ett år från det första tecknet på att en sådan
oriktighet har skett; medlemsstaterna ska också registrera de motsvarande
beloppen i det utbetalande organets liggare över fordringar. 2. Om beloppet inte betalats tillbaka inom fyra år från den dag då begäran
framfördes, eller inom åtta år från det att indrivningsärendet förts vidare
till de nationella domstolarna, ska den berörda medlemsstaten stå för de
ekonomiska följderna för denna uteblivna indrivning, utan att detta påverkar
kravet på att den berörda medlemsstaten måste fortsätta indrivningsförfarandena
i enlighet med artikel 115. Om det i samband med indrivningsförfarandet i en
avslutande administrativ eller rättslig handling konstateras att ingen
oriktighet har förekommit, ska den berörda medlemsstaten ta upp de ekonomiska
följder den fått bära enligt första stycket som utgift inom ramen för denna
fond. 3. På vederbörligen motiverade
grunder får medlemsstaterna besluta att inte fortsätta indrivningsförfarandet.
Ett sådant beslut får fattas endast i något av följande fall: (a)
Om redan åsamkade kostnader eller förväntade
kostnader för indrivningen sammanlagt överstiger den summa som ska drivas in. (b)
Om det visar sig
omöjligt att genomföra indrivning därför att gäldenären eller de personer som
är juridiskt ansvariga för oriktigheten är oförmögna att betala, vilket har
fastställts enligt den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning. Om det beslut som
avses i denna punkt första stycket fattas innan det utestående beloppet har
omfattats av det regelförfarande som avses i punkt 2 ska unionsbudgeten stå för
de ekonomiska följderna av den uteblivna återvinningen. 4. De
ekonomiska följder som belastar medlemsstaten som en följd punkt 2 ska av den
berörda medlemsstaten föras upp i de årsräkenskaper som ska lämnas in till
kommissionen enligt artikel 125 c iii. Kommissionen
ska kontrollera årsräkenskaperna och vid behov besluta att ändra dessa genom en
genomförandeakt. 5. Kommissionen får, genom
genomförandeakter, i följande fall besluta att undanta de belopp som belastar
unionsbudgeten från unionsfinansiering: (a)
Om medlemsstaten inte har iakttagit de tidsfrister
som avses i punkt 1. (b)
Om den anser att medlemsstatens beslut att inte
fortsätta indrivningen enligt punkt 3 inte är motiverat. (c)
Om den anser att oriktigheten eller den uteblivna
indrivningen beror på oriktigheter eller försummelser som begåtts av den
berörda medlemsstatens förvaltningsmyndigheter eller andra av medlemsstatens
offentliga organ. 6. Innan
beslut antas genom genomförandeakter enligt denna artikel ska det förfarande
som fastställs i artikel 129.6 tillämpas. Artikel 117
Medlemsstaternas finansiella
korrigeringar 1. Medlemsstaterna ska ha det
huvudsakliga ansvaret för att utreda oriktigheter eller andra fall av bristande
efterlevnad för att göra de nödvändiga finansiella korrigeringarna och genomföra
indrivningarna. Om det rör sig om en
systembetingad oriktighet, ska medlemsstaten utvidga sina utredningar till att
omfatta samtliga insatser som kan vara berörda. 2. Medlemsstaten ska göra de
finansiella korrigeringar som krävs i samband med att enskilda eller
systembetingade oriktigheter eller andra fall av bristande efterlevnad upptäcks
i insatser eller operativa program. De korrigeringar som görs av medlemsstaten
ska innebära att det offentliga stödet till en insats eller det operativa
programmet helt eller delvis dras in. Medlemsstaten ska ta hänsyn till
oriktigheternas art och allvar och till den ekonomiska förlusten för EHFF och
göra en proportionell korrigering. Finansiella korrigeringar ska föras upp i
årsredovisningen av det utbetalande organet för det räkenskapsår då
inställandet beslutades. 3. När det gäller finansiella
korrigeringar som ska tillämpas på utgifter direkt knutna till bristande
efterlevnad av artikel 105 ska medlemsstaterna fastställa korrigeringsbeloppet
med beaktande av allvaret av stödmottagarens bristande efterlevnad av Den
gemensamma fiskeripolitikens regler, den ekonomiska fördel som uppstått genom
den bristande efterlevnaden av Den gemensamma fiskeripolitikens regler och
omfattningen av EHFF:s bidrag till stödmottagarens ekonomiska verksamhet. 4. Det bidrag från EHFF som
ställs in i enlighet med punkt 1 får återanvändas inom det operativa
programmet, med förbehåll för punkt 5. 5. Det bidrag som ställs in
enligt punkt 2 får inte återanvändas för den eller de insatser som omfattats av
korrigeringen och inte heller, i det fall en finansiell korrigering genomförs
för en systembetingad oriktighet eller för andra fall av bristande efterlevnad,
för insatser som påverkas av den systembetingade oriktigheten eller av andra
fall av bristande efterlevnad. KAPITEL V
Kommissionens kontroll avsnitt 1
Avbrott och tillfälligt inställande Artikel 118
Avbrott i betalningsfristen Vid sidan av de skäl till avbrytande som anges
i artikel 74.1 a–c i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser]
får den delegerade utanordnaren i den mening som avses i [budgetförordningen]
avbryta betalningsfristen för en ansökan om mellanliggande utbetalning under
högst nio månader om kommissionen genom en genomförandeakt har antagit ett
beslut som bekräftar att det finns bevis som tyder på att en medlemsstat har
underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt den gemensamma
fiskeripolitiken, vilket kommer att påverka de utgifter som ingår i en
attesterad utgiftsdeklaration för vilken det begärts en mellanliggande
utbetalning. Artikel 119
Tillfälligt inställande av
utbetalningar 1. Kommissionen får genom en
genomförandeakt helt eller delvis tillfälligt ställa in de mellanliggande
utbetalningarna för det operativa programmet i följande fall: (a)
Det operativa programmets förvaltnings- och
kontrollsystem uppvisar allvarliga brister, men inga korrigerande åtgärder har
vidtagits. (b)
Utgifterna i en attesterad utgiftsdeklaration har
samband med en allvarlig oriktighet eller annat fall av bristande efterlevnad
som inte har korrigerats. (c)
Medlemsstaten har inte vidtagit nödvändiga åtgärder
för att åtgärda den situation som har föranlett ett avbrott i enlighet med
artikel 118. (d)
Övervakningssystemet har allvarliga brister vad
gäller kvalitet och tillförlitlighet. (e)
Kommissionen har antagit ett beslut genom en
genomförandeakt som bekräftar att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla
sina skyldigheter enligt den gemensamma fiskeripolitiken. Sådan bristande
efterlevnad ska kunna påverka de utgifter som ingår i en attesterad utgiftsdeklaration
för vilken det begärts en mellanliggande utbetalning. (f)
De villkor som avses i artiklarna 17.5 och 20.3 i
[förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] är uppfyllda. 2. Kommissionen får, genom en
genomförandeakt, besluta att helt eller delvis ställa in de mellanliggande
utbetalningarna, efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att inom två månader
framföra sina synpunkter. Kommissionen får, genom genomförandeakter antagna i
enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3, anta närmare
bestämmelser för den del av utbetalningarna som kan komma att ställas in
tillfälligt. Beloppen ska vara proportionella i förhållande till vilken typ av
brist, oriktighet eller bristande efterlevnad från medlemsstatens sida som det
rör sig om samt till dess omfattning. 3. Kommissionen ska genom
genomförandeakter besluta att häva inställandet av hela eller delar av de
mellanliggande betalningarna om medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som
krävdes för detta. När sådana åtgärder inte vidtas av medlemsstaten får
kommissionen genom en genomförandeakt anta ett beslut om att tillämpa
finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis ställa in unionens bidrag
till det operativa programmet i enlighet med artikel 128 och i enlighet med det
förfarande som beskrivs i artikel 129. Artikel 120
Kommissionens befogenheter 1. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 där de fall av bristande
efterlevnad som avses i artikel 118 och 119.1 definieras och som inbegriper en
förteckning över de av den gemensamma fiskeripolitikens regler som är relevanta
och av central betydelse för bevarandet av de marina biologiska resurserna. 2. Kommissionen får, genom
genomförandeakter, fastställa närmare bestämmelser för förfarandet för avbrott
och tillfälligt inställande. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med
det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3. avsnitt 2
Räkenskapsavslutning och finansiella korrigeringar Artikel 121
Kommissionens kontroller på
plats 1. Utan att det påverkar tillämpningen
av de kontroller som medlemsstaterna gör enligt nationella lagar och andra
författningar eller enligt artikel 287 i fördraget eller de kontroller som görs
med stöd av artikel 322 i fördraget, får kommissionen anordna kontroller på
plats i medlemsstaterna i syfte att särskilt kontrollera följande: (a) Att de administrativa rutinerna är
förenliga med unionens regler. (b) Att de erforderliga verifikationerna
finns och att de överensstämmer med den verksamhet som finansieras av EHFF. (c) De villkor under vilka den verksamhet som
finansieras av EHFF genomförs och kontrolleras. 2. De personer som kommissionen
bemyndigar att genomföra kontroller på plats eller kommissionens tjänstemän som
verkar inom ramen för sina befogenheter ska ha tillgång till bokföring och alla
andra handlingar, inbegripet de handlingar och motsvarande metadata, som har
anknytning till utgifter som finansieras av EHFF, som upprättas eller tas emot
och bevaras på elektroniskt medium. 3. Befogenheterna att utföra
kontroller på plats ska inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser
som reserverar vissa åtgärder för ombud som utses särskilt enligt nationell
lagstiftning. Personer som bemyndigats av kommissionen ska bland annat inte
medverka vid hembesök hos eller formella förhör med personer inom ramen för den
berörda medlemsstatens lagstiftning. De ska emellertid ha tillgång till den
information som erhålls på detta sätt. 4. Kommissionen ska i god tid
före kontrollen på plats underrätta den berörda medlemsstaten eller den
medlemsstat på vars territorium kontrollen ska äga rum. Tjänstemän från den
berörda medlemsstaten får delta i sådana kontroller. 5. På begäran av kommissionen
och med den berörda medlemsstatens samtycke ska kompletterande kontroller eller
utredningar beträffande den verksamhet som avses i denna förordning utföras av
medlemsstatens behöriga myndigheter. Tjänstemän från kommissionen eller
personer som bemyndigats av kommissionen får delta i sådana kontroller. 6. För att förbättra
kontrollerna får kommissionen, med de berörda medlemsstaternas samtycke, be
myndigheter i dessa medlemsstater om hjälp för vissa kontroller eller
utredningar. 7. Kommissionen får, genom
genomförandeakter som antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses
i artikel 151.2, fastställa regler rörande de förfaranden som ska iakttas vid
kontroller i enlighet med punkterna 5 och 6. Artikel 122
Tillgång till information 1. Medlemsstaterna ska låta kommissionen ta
del av alla uppgifter som behövs för att EHFF ska fungera smidigt och vidta
alla lämpliga åtgärder för att underlätta de kontroller som kommissionen anser
bör genomföras inom ramen för förvaltningen av unionens medel, inbegripet
kontroller på plats. 2. Medlemsstaterna
ska på kommissionens begäran underrätta kommissionen om alla lagar och andra
författningar som de har antagit för att genomföra de unionsakter som avser den
gemensamma fiskeripolitiken, i den mån dessa akter får ekonomiska följder för
EHFF. 3. Medlemsstaterna ska låta
kommissionen ta del av alla uppgifter om oriktigheter och fall av misstänkt
bedrägeri som konstateras och om de åtgärder som i enlighet med artikel 116 har
vidtagits för att driva in felaktigt utbetalda belopp i samband sådana
oriktigheter och bedrägerier. Artikel 123
Tillgång till handlingar De godkända utbetalande organen ska bevara de
handlingar som styrker utbetalningar som har gjorts och de handlingar som hör
till de administrativa och fysiska kontroller som föreskrivs i
unionslagstiftningen, och ställa dessa handlingar och uppgifter till
kommissionens förfogande. Om handlingarna förvaras hos en myndighet som
agerar i ett utbetalande organs ställe och som har till uppgift att utanordna
medlen, ska denna myndighet till det godkända utbetalande organet lämna
rapporter om antalet genomförda kontroller, kontrollernas innehåll och de
åtgärder som har vidtagits mot bakgrund av resultaten. Artikel 124
Avlutande av räkenskaper 1. Före
den 30 april det år som följer på det berörda budgetåret och på grundval av de
uppgifter som överlämnats i enlighet med artikel 125 c ska kommissionen, genom
genomförandeakter, besluta om avslutande av räkenskaperna för de godkända
utbetalande organen. 2. I det beslut om avslutande av
räkenskaperna som avses i punkt 1 ska det fastslås att de överlämnade
årsräkenskaperna är fullständiga, exakta och sanningsenliga. Beslutet ska antas
utan att det påverkar beslut som antas senare enligt artikel 128. Artikel 125
Överföring av information Medlemsstaterna ska lämna följande
information, deklarationer och handlingar till kommissionen: (a)
För det godkända utbetalningsstället: i) Ackrediteringshandlingen. ii) Uppgift om dess funktion. iii) I förekommande fall, återkallandet av
ackrediteringen. (b)
För det attesterande organet: i) Namnuppgift. ii) Adressuppgifter. (c)
För åtgärder som rör de finansierade insatserna: i) Utgiftsdeklarationer, som även gäller
som begäran om utbetalning, undertecknade av det godkända utbetalande organet
och åtföljda av den information som begärs. ii) En uppdatering av de uppskattade
finansieringsbehoven, det vill säga av de utgiftsdeklarationer som beräknas
lämnas in under året och de utgiftsdeklarationer som beräknas lämnas in för det
kommande räkenskapsåret. iii) De godkända utbetalande organens
förvaltningsförklaringar och årsräkenskaper. iv) En sammanfattning av resultaten av alla
tillgängliga revisioner och kontroller som utförts. Artikel 126
Konfidentialitet Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta
alla åtgärder som behövs för att säkerställa konfidentialitet för de uppgifter
som överlämnas eller erhålls under kontroller på platsen eller inom ramen för
avslutande av räkenskaperna som verkställs enligt denna förordning. De principer som avses i artikel 8 i rådets
förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller
och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska
gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oriktigheter[36] ska tillämpas på dessa
uppgifter. Artikel 127
Kommissionens befogenheter Kommissionen får, genom genomförandeakter,
anta regler om följande: (a)
Form, innehåll, periodicitet och tidsfrister
beträffande följande, samt regler för hur detta ska överföras till kommissionen
eller ställas till dess förfogande: i) Utgiftsdeklarationer samt uppskattningar
av utgifter och uppdatering av dessa, inklusive inkomster avsatta för detta. ii) De utbetalande organens
förvaltningsförklaringar och årliga räkenskaper, samt resultaten av alla
tillgängliga revisioner och kontroller som utförts. iii) Rapporter om attestering av
räkenskaperna. iv) Identitets- och adressuppgifter för de
godkända utbetalande organen och de attesterande organen. v) Närmare bestämmelser om upptagande i
budgeten och utbetalning av utgifter som finansieras av EHFF. vi) Underrättelser om vilka finansiella
justeringar medlemsstaterna företagit i samband med insatser eller operativa
program, och översiktsrapporter om medlemsstaternas indrivningsförfaranden till
följd av oriktigheter. vii) Information om de åtgärder som vidtagits
för att skydda kommissionens finansiella intressen. (b)
Arrangemangen kring utbytet av uppgifter och
handlingar mellan kommissionen och medlemsstaterna och genomförandet av
informationssystem, inbegripet typ, form och innehåll för de uppgifter som ska
behandlas i systemen samt regler för hur de ska lagras. (c)
Medlemsstaternas anmälan till kommissionen av
information, handlingar, statistik och rapporter, samt tidsfrister och metoder
för anmälan. (d)
Medlemsstaternas samarbetsskyldigheter i samband
med genomförandet av artikel 121 och artikel 122. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet
med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3. Artikel 128
Kommissionens finansiella
korrigeringar och kriterier för finansiella korrigeringar 1. Utöver i de fall som anges i
artiklarna 20.4 och 77 i förordning [om gemensamma bestämmelser] ska
kommissionen, genom genomförandeakter, göra finansiella korrigeringar genom att
helt eller delvis ställa in unionens stöd till ett operativt program när den,
efter att ha gjort den nödvändiga granskningen, drar följande slutsatser: (a)
Programmets förvaltnings- och kontrollsystem
uppvisar allvarliga brister, vilket har inneburit en risk för det stöd från
unionen som redan har betalats ut till det operativa programmet. (b)
Det finns utgifter i en attesterad
utgiftsdeklaration som är oriktiga eller påverkas av något annat fall av
bristande efterlevnad, och som inte har korrigerats av medlemsstaten innan
korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes. (c)
En medlemsstat har inte fullgjort sina skyldigheter
enligt artikel 117 innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt
inleddes. (d)
Utgifter som ingår i den attesterade
utgiftsdeklarationen påverkas av fall av bristande efterlevnad från
medlemsstatens sida av regler inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken
som är av grundläggande betydelse för bevarandet av marina biologiska resurser. 2. För de fall som avses i punkt
1 a, b och c ska kommissionen basera sina finansiella korrigeringar på
enskilda fall av oriktigheter eller enskilda fall av bristande efterlevnad som
har konstaterats och ska beakta huruvida en oriktighet eller ett fall av
bristande efterlevnad är systembetingade. Om det inte är möjligt att exakt
fastställa storleken på de oriktiga utgifter som belastat EHFF ska kommissionen
tillämpa en schablonsats eller göra en extrapolerad finansiell korrigering. 3. För fall enligt punkt
1 b i fråga om bristande efterlevnad med artikel 105 och enligt punkt
1 d ska kommissionen basera sina finansiella korrigeringar endast på
utgifter som är direkt kopplade till den bristande efterlevnaden av den
gemensamma jordbrukspolitikens regler. Vid fastställande av
korrigeringsbeloppet ska kommissionen ta hänsyn till allvaret av medlemsstatens
eller stödmottagarens bristande efterlevnad av Den gemensamma fiskeripolitikens
regler, den ekonomiska fördel som följer av underlåtelsen att följa Den
gemensamma fiskeripolitikens regler eller omfattningen av EHFF:s bidrag till
stödmottagarens ekonomiska verksamhet. 4. Om det inte är möjligt att
exakt fastställa storleken på de utgifter som är kopplade till den bristande
efterlevnaden av Den gemensamma fiskeripolitikens regler, ska kommissionen
tillämpa en schablonsats eller göra en extrapolerad finansiell korrigering i
enlighet med punkt 6 a. 5. Om kommissionen grundar sin
ståndpunkt på uppgifter från externa revisorer, ska den dra sina egna
slutsatser beträffande de finansiella följderna efter att ha granskat de
åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit enligt artikel 117, de
anmälningar som gjorts enligt artikel 125 c och de eventuella svaren från
medlemsstaten. 6. Kommissionen ska anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 i vilka följande fastställs: (a)
Kriterier för att avgöra nivån på den finansiella
korrigering som ska tillämpas vid finansiell korrigering med ett schablonbelopp
respektive vid extrapolerad finansiell korrigering. (b)
En förteckning de relevanta GFP-regler som avses i
punkt 1 d som är relevanta och av grundläggande betydelse för bevarandet
av marina biologiska resurser. Artikel 129
Förfarande 1. Innan kommissionen fattar
beslut om en finansiell korrigering genom genomförandeakter, ska den inleda
förfarandet genom att underrätta medlemsstaten om sina preliminära slutsatser
och begära att medlemsstaten lämnar synpunkter inom två månader. 2. Om kommissionen föreslår en
finansiell korrigering grundad på en extrapolering eller en schablonsats, ska
medlemsstaten ges möjlighet att genom en granskning av den berörda
dokumentationen visa att den faktiska omfattningen av oriktigheten eller av
något annat fall av bristande efterlevnad som saken gäller, inbegripet
bristande efterlevnad av Den gemensamma fiskeripolitikens regler, var mindre än
vad kommissionen bedömt. Efter överenskommelse med kommissionen får
medlemsstaten begränsa granskningen till att omfatta en lämplig andel eller ett
urval av berörd dokumentation. Utom i vederbörligen motiverade fall får
tidsfristen för denna granskning inte överskrida ytterligare en period av två
månader, efter den tvåmånadersperiod som avses i punkt 1. 3. Kommissionen ska beakta det
bevismaterial som medlemsstaterna tillhandahåller inom de tidsfrister som avses
i punkterna 1 och 2. 4. Om medlemsstaten inte godtar
kommissionens preliminära slutsatser ska den inbjudas till överläggningar hos
kommissionen, för att säkerställa att alla relevanta uppgifter och synpunkter
finns tillgängliga och beaktas när kommissionens ska dra sina slutsatser om att
göra en finansiell korrigering. 5. För att göra en finansiell
korrigering ska kommissionen genom genomförandeakter fatta beslut inom sex
månader efter överläggningarna eller efter att ha mottagit kompletterande
uppgifter, om medlemsstaten går med på att lämna in sådana kompletterande
uppgifter efter överläggningarna. Kommissionen
ska beakta alla uppgifter och synpunkter som framkommit under förfarandet. Om
det inte hålls några överläggningar ska sexmånadersperioden börja löpa två
månader efter dateringen av kommissionens inbjudan till överläggningar. 6. Om oriktigheter som påverkar
årsredovisningar som lämnats in till kommissionen konstateras av kommissionen
eller av revisionsrätten ska den resulterande finansiella korrigeringen leda
till att stödet från EHFF till det operativa programmet minskas. Artikel 130
Medlemsstaternas skyldigheter En finansiell korrigering som görs av
kommissionen ska inte påverka medlemsstatens skyldighet att driva in medel
enligt artikel 117.2 och att återkräva statligt stöd i den mening som
avses i artikel 107.1 i fördraget och enligt artikel 14 i rådets
förordning (EG) nr 659/1999[37]. KAPITEL VI
Övervakning, utvärdering, information och kommunikation avsnitt 1
INRÄTTANDET AV OCH MÅLEN FÖR ETT ÖVERVAKNINGS- OCH UTVÄRDERINGSSYSTEM Artikel 131
Övervaknings- och
utvärderingssystem 1. Det ska inrättas ett
gemensamt övervaknings- och utvärderingssystem för EHFF-insatser inom ramen för
delad förvaltning, med vars hjälp man kan mäta hur EHFF fungerar. För att
garantera en effektivt funktionsmätning ska kommissionen anta delegerade akter
i enlighet med artikel 150 med avseende på systemets innehåll och uppbyggnad. 2. EHFF:s verkan ska mätas i
förhållande till unionens prioriteringar enligt artikel 6. Kommissionen ska genom genomförandeakter
fastställa specifika indikatorer för dessa unionsprioriteringar. Dessa
genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses
i artikel 151.3. 3. Medlemsstaterna ska förse
kommissionen med all den information som behövs för att de aktuella åtgärderna
ska kunna övervakas och utvärderas. Kommissionen ska ta hänsyn till databehovet
och synergieffekterna mellan potentiella uppgiftskällor, i synnerhet deras
användning för statistiska ändamål när så är lämpligt. Kommissionen ska, genom
genomförandeakter, anta regler om de uppgifter som ska överlämnas av
medlemsstaterna samt om uppgiftsbehoven och synergieffekterna mellan olika
potentiella uppgiftskällor. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med
det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3. 4. Kommissionen ska lägga fram
en rapport om genomförandet av denna artikel för Europaparlamentet och rådet
vart fjärde år. Den första rapporten ska läggas fram senast den 31 december
2017. Artikel 132
Mål Målen för övervaknings- och
utvärderingssystemet ska vara följande: (a)
Att visa landvinningar och framsteg inom havs- och
fiskeripolitiken, samt utvärdera EHFF-insatsernas verkan, effektivitet,
ändamålsenlighet och relevans. (b)
Att bidra till att göra stödet till havs- och
fiskeripolitiken mer målinriktat. (c)
Att stödja en gemensam kunskapsprocess i samband
med övervakning och utvärdering. (d)
Att tillhandahålla robusta, bevisbaserade
utvärderingar av EHFF:s insatser som kan användas i beslutsprocessen. avsnitt 2
TEKNISKA BESTÄMMELSER Artikel 133
Gemensamma indikatorer 1. En förteckning med gemensamma
indikatorer som ska vara kopplade till programmets ursprungssituation samt till
dess finansiella genomförande, resultat och effekter och som ska vara tillämpliga
på varje program ska anges i det övervaknings- och utvärderingssystem som
föreskrivs i artikel 131, så att data kan sammanställas på unionsnivå. 2. De gemensamma indikatorerna
ska vara kopplade till de delmål och mål som fastställs i det operativa programmet
i enlighet med unionens prioriteringar i artikel 6. De gemensamma indikatorerna
ska användas med avseende på de resultatramar som avses i artikel 19.1 i
[förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] och ska möjliggöra
utvärdering av framsteg, effektivitet och ändamålsenlighet i genomförandet av
policymålen i förhållande till målsättningar och mål på unions-, nationell och
programnivå. Artikel 134
Elektroniskt
informationssystem 1. Den centrala information om
genomförandet av programmet (dvs. om varje insats som valts ut för finansiering
och om avslutade insatser) som behövs för övervakning och utvärdering,
inbegripet nyckeluppgifter om stödmottagaren och projektet, ska registreras och
uppdateras elektroniskt. 2. Kommissionen ska garantera
att det finns ett ändamålsenligt och säkert elektroniskt system för
registrering, uppdatering och förvaltning av central information och ska
rapportera om övervakning och utvärdering. Artikel 135
Tillhandahållande av
information Stödmottagare inom ramen för EHFF, inbegripet
lokala aktionsgrupper, ska till förvaltningsmyndigheten och/eller till utsedda
utvärderingsorgan eller andra organ som tilldelats befogenheter att utföra
uppgifter på dess vägnar, överlämna alla de data och uppgifter som behövs för
att övervaka och utvärdera programmet, särskilt när det gäller hur de särskilda
målen och prioriteringarna uppnås. avsnitt 3
Övervakning Artikel 136
Övervakningsförfaranden 1. Den förvaltningskommitté som
avses i artikel 108 och den övervakningskommitté som avses i artikel 41 i
[förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] ska övervaka
programgenomförandets kvalitet. 2. Förvaltningsmyndigheten och
övervakningskommittén ska övervaka alla operativa program på grundval av
ekonomiska indikatorer samt utfalls-, resultat-, och målindikatorer. Artikel 137
Övervakningskommitténs
ansvarsområden Utöver de ansvarsområden som anges i artikel
43 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska
övervakningskommittén kontrollera resultatnivån för det operativa programmet
och att genomförandet är effektivt. Kommittén ska (a)
inom fyra månader efter beslutet om godkännande av
programmet höras om urvalskriterierna för finansierade insatser och utfärda ett
yttrande om dessa; urvalskriterierna ska ses över på grundval av programplaneringsbehoven, (b)
granska den verksamhet och de resultat som är
kopplade till programmets utvärderingsplan, (c)
granska de åtgärder inom programmet som rör
uppfyllandet av förhandsvillkoren, (d)
granska och godkänna de årliga rapporterna om
genomförandet, innan de skickas till kommissionen, (e)
granska åtgärder för att främja jämställdhet mellan
män och kvinnor, lika möjligheter och icke-diskriminering, inklusive
tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, (f)
inte konsulteras om den årliga arbetsplan för
datainsamling som avses i artikel 23. Artikel 138
Årlig genomföranderapport 1. Senast den 31 maj 2016 och
den 31 maj varje år därefter till och med 2023 ska medlemsstaterna till
kommissionen lämna en årlig rapport om det operativa programmets genomförande
under det föregående kalenderåret. Den rapport som lämnas in 2016 ska avse
kalenderåren 2014 och 2015. 2. Utöver vad som föreskrivs i
artikel 44 i [förordning (EU) nr […] om gemensamma bestämmelser] ska de årliga
rapporterna om genomförandet innehålla följande: (a)
Information om ekonomiska åtaganden och utgifter
per åtgärd. (b)
En sammanfattning av den verksamhet som bedrivits i
samband med utvärderingsplanen. (c)
Information om bristande efterlevnad av de villkor
beträffande varaktighet som fastställs i artikel 105 och om de korrigerande
åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna, inbegripet nödvändiga finansiella
korrigeringar i enlighet med artikel 117.2. 3. Utöver vad som föreskrivs i
artikel 44 i [förordning (EU) nr [...] om gemensamma bestämmelser] ska de
årliga genomföranderapporter som lämnas in 2017 och 2019 även innehålla en
bedömning av de framsteg som gjorts för att säkerställa en integrerad strategi
för användning av EHFF och andra EU-instrument för att stödja den territoriella
utvecklingen, inklusive genom lokala utvecklingsstrategier, och inbegripa
iakttagelser vad avser uppnåendet av målen för varje prioritering som ingår i
det operativa programmet. 4. Kommissionen ska genom
genomförandeakter anta regler om formatet för och presentationen av de årliga
rapporterna om genomförandet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med
det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3. avsnitt 4
Utvärdering Artikel 139
Allmänna bestämmelser 1. Kommissionen ska genom
genomförandeakter föreskriva vad som ska ingå i de förhandsutvärderingar och
utvärderingar i efterhand som avses i artiklarna 48 och 50 i [förordning (EU)
nr […] om gemensamma bestämmelser] och fastställa minimikrav för den
utvärderingsplan som avses i artikel 49 i förordning (EU) nr [förordning (EU)
nr […] om gemensamma bestämmelser]. Dessa genomförandeakter ska antas i
enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 151.3. 2. Medlemsstaterna ska
säkerställa att utvärderingarna görs i enlighet med det gemensamma
utvärderingssystem som avtalats i enlighet med artikel 131, organisera
framtagning och insamling av de data som krävs och tillhandahålla
utvärderingsorganen de olika uppgifter som erhålls genom övervakningssystemet. 3. Medlemsstaterna och
kommissionen ska offentliggöra utvärderingsrapporterna på Internet respektive
på unionens webbplats. Artikel 140
Förhandsutvärdering Medlemsstaterna ska säkerställa att en
förhandsutvärderare redan tidigt är involverad i utarbetandet av
EHFF-programmet, bland annat när det gäller den analys som avses i artikel 20.1
b, utformningen av programmets insatslogik och fastställandet av programmets
mål. Artikel 141
Utvärdering i efterhand I enlighet med artikel 50 i [förordning (EU)
nr [...] om gemensamma bestämmelser] ska medlemsstaterna göra en utvärdering i
efterhand av det operativa programmet. Rapporten ska överlämnas till
kommissionen senast den 31 december 2023. Artikel 142
Utvärderingssammanfattningar Kommissionen ska ansvara för att det görs
sammanfattningar på unionsnivå av rapporterna från förhandsutvärderingen och
utvärderingen i efterhand. Sammanfattningarna av utvärderingsrapporterna ska
vara klara senast den 31 december året efter det att de ifrågavarande
utvärderingarna lämnades in. avsnitt 5
Information och kommunikation Artikel 143
Information och
offentlighetsåtgärder 1. Det utbetalande organet i
samarbete med förvaltningsmyndigheten ska, i enlighet med artikel 108.1 i,
ha ansvaret för följande: (a)
Att inrätta en särskild webbplats eller en särskild
webbportal med information om, och tillgång till, det operativa programmet i
medlemsstaten. (b)
Att informera potentiella stödmottagare om vilka
finansieringsmöjligheter som finns inom det operativa programmet. (c)
Att hålla allmänheten i unionen underrättad om den
roll som EHFF spelar samt om vilka resultat som uppnåtts, genom informations-
och kommunikationsåtgärder som belyser resultaten och effekterna av
partnerskapskontrakt, operativa program och verksamheter. 2. För att garantera insyn i
stödet från EHFF ska medlemsstaterna upprätthålla en förteckning över
verksamheterna i csv- eller xml-format, som ska finnas tillgänglig via den
särskilda webbsidan eller webbportalen, där det ska finnas en förteckning över
insatserna och en kort beskrivning av det operativa programmet. Förteckningen över insatserna ska uppdateras minst
var tredje månad. Vilka uppgifter som minst måste ingå i
förteckningen över insatser, inbegripet särskild information om insatser enligt
artiklarna 28, 37, 45, 54 och 56, fastställs i bilaga IV. 3. Närmare bestämmelser om
informations- och offentlighetsåtgärder som riktar sig till allmänheten samt
informationsåtgärder för sökande och stödmottagare fastställs i bilaga IV. 4. Tekniska krav för
informations- och offentlighetsåtgärderna vad avser verksamheterna samt
anvisningar för skapande av emblem och definition av standardfärger ska antas
av kommissionen genom genomförandeakter, i enlighet med granskningsförfarandet
i artikel 151.2. AVDELNING VIII
GENOMFÖRANDE INOM RAMEN FÖR DIREKTFÖRVALTNING KAPITEL I
Allmänna bestämmelser Artikel 144
Tillämpningsområde Denna avdelning ska tillämpas på åtgärder som
finansieras inom ramen för direktförvaltning enligt avdelning VI. KAPITEL II
Kontroll Artikel 145
Skydd av unionens finansiella
intressen 1. Kommissionen ska vidta
lämpliga åtgärder som, vid genomförandet av insatser som finansieras enligt
denna förordning, garanterar att unionens finansiella intressen skyddas genom
tillämpning av förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och all annan
olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller, genom indrivning av felaktigt
utbetalda belopp och, i tillämpliga fall, genom effektiva proportionella och
avskräckande påföljder. 2. Kommissionen eller dess
företrädare och revisionsrätten ska vara bemyndigade att göra revisioner på
grundval av dokument och kontroller på platsen, av alla stödmottagare,
entreprenörer och underleverantörer som har tagit emot unionsfinansiering. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)
får utföra kontroller på platsen och inspektioner av ekonomiska aktörer som är
direkt eller indirekt berörda av sådan finansiering, i enlighet med de
förfaranden som fastställs i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och i syfte
att fastställa om det förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig
verksamhet som påverkar Europeiska unionens finansiella intressen i samband med
ett stödavtal eller ett beslut eller ett avtal eller rörande unionens
finansiering. Utan att det påverkar tillämpningen av föregående
stycken, ska samarbetsavtal med tredjeländer och internationella
organisationer, stödavtal, beslut och avtal som följer av genomförandet av
denna förordning uttryckligen innebära bemyndigande av kommissionen,
revisionsrätten och Olaf att utföra ovannämnda revisioner, kontroller på
platsen och inspektioner. Artikel 146
Revision 1. Tjänstemän från kommissionen
och revisionsrätten, eller deras ombud får när som helst, men med minst tio
arbetsdagars varsel utom i brådskande fall, göra revisioner på plats av de
åtgärder som finansieras enligt denna förordning, upp till tre år efter
kommissionens slutliga utbetalning. 2. Tjänstemän från kommissionen
och revisionsrätten, eller deras ombud, som i vederbörlig ordning bemyndigats
att utföra revisioner på plats, ska få tillgång till böcker och alla andra
handlingar, inbegripet handlingar och metadata som sammanställts eller
mottagits och lagrats elektroniskt, när det gäller utgifter som finansieras
genom denna förordning. 3. De
revisionsbefogenheter som avses i punkt 2 ska inte påverka tillämpningen av
nationella bestämmelser som reserverar vissa åtgärder för tjänstemän som utses
särskilt enligt nationell lagstiftning. Tjänstemän från kommissionen och
revisionsrätten, eller deras ombud, får inte delta bland annat i hembesök eller
formella förhör med personer inom ramen för den nationella lagstiftningen i den
berörda medlemsstaten. De ska emellertid ha tillgång till den information som
erhålls på detta sätt. 4. Om finansiellt unionsstöd som
beviljats enligt denna förordning lämnas vidare till tredjepart som slutlig
förmånstagare, ska den ursprungliga förmånstagaren i egenskap av mottagare av
unionsstöd förse kommissionen med all relevant information om den slutliga
förmånstagarens identitet. 5. Förmånstagarna ska i detta
syfte hålla samtliga relevanta dokument tillgängliga under en period på upp
till tre år efter den slutliga utbetalningen. Artikel 147
Tillfälligt inställande av
utbetalning, minskning och indragning av det finansiella stödet 1. Om kommissionen anser att
unionsmedel inte har använts i enlighet med villkoren i denna förordning, eller
någon annan tillämplig unionsrättsakt, ska stödmottagarna informeras om detta
och ges en månad räknat från dagen för underrättelsen att inkomma med
synpunkter till kommissionen. 2. Om stödmottagarna inte svarar
inom utsatt tid eller om de synpunkter som de lämnar inte anses
tillfredsställande, ska kommissionen minska eller dra in det beviljade
finansiella stödet eller tillfälligt ställa in utbetalningarna. Alla felaktigt
utbetalda belopp ska återbetalas till kommissionen. Ränta ska läggas till
belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i [budgetförordningen]. KAPITEL III
Utvärdering och rapportering Artikel 148
Utvärdering 1. Insatser som finansieras
enligt denna förordning ska kontrolleras regelbundet som ett led i
övervakningen av deras genomförande. 2. Kommissionen ska sörja för en
regelbunden, oberoende och extern utvärdering av de finansierade insatserna. Artikel 149
Rapportering Kommissionen ska till Europaparlamentet och
till rådet överlämna följande: (a)
Senast den 31 mars 2017: en interimsrapport om
uppnådda resultat och om kvalitativa och kvantitativa aspekter av genomförandet
av de insatser som finansieras genom denna förordning. (b)
Senast den 30 augusti 2018: ett meddelande om det
fortsatta genomförandet av de åtgärder som finansieras enligt denna förordning. (c)
Senast den 31 december 2021: En utvärderingsrapport
efter det att programmet avslutats. AVDELNING IX
FÖRFARANDEBESTÄMMELSER Artikel 150
Utövande av delegering 1. Befogenheten
att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor
som anges i denna artikel. 2. Den befogenhet att anta
delegerade akter som avses i artiklarna 12, 33, 37, 38, 39, 46, 61, 64, 67, 75,
92, 105, 111, 112, 114, 115, 119, 127, 131 och 153 ska ges till kommissionen
tills vidare från och med den 1 januari 2014. 3. Den delegering av befogenhet
som avses i artiklarna 12, 33, 37, 38, 39, 46, 61, 64, 67, 75, 92, 105, 111,
112, 114, 115, 119, 127, 131 och 153 får när som helst återkallas av
Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen
av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. .Beslutet får verkan
dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella
tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte
giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. 4. Så snart kommissionen antar
en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 5. En delegerad akt som antas
enligt artiklarna 12, 33, 37, 38, 39, 46, 61, 64, 67, 75, 92, 105, 111, 112,
114, 115, 119, 127, 131 och 153 ska träda i kraft endast om varken
Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten
inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet
och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den
perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna
period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets
initiativ. Artikel 151
Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av
kommittén för havs- och fiskerifonden i genomförandet av den gemensamma
fiskeripolitikens regler. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som
avses i förordning (EU) nr 182/2011. 2. När det hänvisas till denna
punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. 3. När det hänvisas till denna
punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. AVDELNING X
SLUTBESTÄMMELSER Artikel 152
Upphävande 1. Förordningarna (EG) nr
1198/2006, (EG) nr 861/2006, (EG) [nr /2011 om inrättande av ett program för
att stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik], (EG) nr
791/2007, (EG) nr 2328/2003 och artikel 103 i förordning 1224/2009 ska upphöra
att gälla med verkan den 1 januari 2014. 2. Hänvisningar till de upphävda
förordningarna ska betraktas som hänvisningar till denna förordning. Artikel 153
Övergångsbestämmelser 1. För att underlätta övergången
från de system som fastställs i förordningarna (EG) nr 1198/2006, (EG) nr
861/2006, (EG) [nr /2011 om inrättande av ett program för att stödja den
fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik] och (EG) nr 791/2007 till
det system som fastställs genom denna förordning ska kommissionen anta
delegerade akter i enlighet med artikel 150 med avseende på de villkor enligt
vilka det stöd som godkänts av kommissionen inom ramen för de förordningarna
får integreras i det stöd som föreskrivs i denna förordning, inbegripet
tekniskt stöd och stöd för efterhandsutvärderingarna. 2. Denna förordning ska inte
påverka vare sig fullföljande eller ändring, inklusive helt eller delvis
upphävande, av de projekt (fram till deras avslutande) eller det stöd som
godkänns av kommissionen på grundval av förordningarna (EG) nr 1198/2006, (EG)
nr 861/2006, (EG) [nr /2011 om inrättande av ett program för att stödja den
fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik] och (EG) nr 791/2007 och
artikel 103 i förordning 1224/2009 eller någon annan lagstiftning som är
tillämplig för sådant stöd den 31 december 2013. 3. Ansökningar i enlighet med
rådets förordning (EG) nr 1198/2006 ska förbli giltiga. Artikel 154
Ikraftträdande och
tillämpning Denna förordning träder i kraft dagen efter
det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar
bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den... På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA I Specifik
stödnivå Typ av insats || Procentenhet Stödet till insatser till förmån för det småskaliga kustfisket kan ökas med || 25 % Stödet till insatser på avlägset belägna grekiska öar kan ökas med || 35 % Stödet till insatser i de yttersta randområdena kan ökas med || 35 % Stödet till insatser som genomförs av yrkesfiskarorganisationer eller andra kollektiva stödmottagare som inte omfattas av avdelning V kapitel III kan ökas med || 10 % Stödet till insatser som genomförs av producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer kan ökas med || 20 % Stödet enligt artikel 78 om kontroll och tillsyn kan ökas med || 30 % Stödet enligt artikel 78 om kontroll och tillsyn med avseende på småskaligt kustfiske kan ökas med || 40 % Stödet till insatser som genomförs av företag som inte omfattas av definitionen för små och medelstora företag ska minskas med || 20 % BILAGA II [Årliga åtagandebemyndiganden för
perioden 2014–2020] BILAGA
III Allmänna förhandsvillkor Område || Förhandsvillkor || Godkännandekriterier 1. Anti-diskriminering || Att det finns en mekanism för verkningsfullt genomförande och tillämpning av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet[38] och rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung[39]. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av direktiv 2000/78/EG och direktiv 2000/43/EG garanteras genom – institutionella former för genomförande, tillämpning och övervakning av ovannämnda direktiv, – en strategi för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande, – åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa ovannämnda direktiv. 2. Jämställdhet || Att det finns en strategi för främjande av jämställdhet och en mekanism för verkningsfullt genomförande av den. || – En särskild strategi för jämställdhet genomförs och tillämpas genom – ett system för insamling och analys av uppgifter och indikatorer, uppdelat efter kön, så att en evidensbaserad jämställdhetspolitik kan utarbetas, – en plan och förhandskriterier för integration av jämställdhetsmålen genom jämställdhetskrav och riktlinjer, – former för genomförandet vilka bl.a. kan omfatta att en genusmyndighet involveras eller att experter tillfrågas för att utforma, övervaka och utvärdera insatserna. 3. Funktionshinder || Att det finns en mekanism som garanterar att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomförs och tillämpas verkningsfullt. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning garanteras genom – genomförande av åtgärder i enlighet med artikel 9 i FN-konventionen för att förebygga, kartlägga och undanröja hinder för tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, – institutionella former för genomförande och övervakning av FN-konventionen i enlighet med artikel 33 i konventionen, – en plan för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande, – åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa FN-konventionen, inklusive lämpliga former för övervakning och efterlevnad av tillgänglighetskraven. 4. Offentlig upphandling || Att det finns en mekanism för verkningsfullt genomförande och tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet)[40] och att de övervakas på ett adekvat sätt. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av direktiven 2004/18/EG och 2004/17/EG garanteras genom – fullständigt införlivande av direktiven 2004/18/EG och 2004/17/EG, – institutionella former för genomförande, tillämpning och övervakning av unionslagstiftningen om offentlig upphandling, – åtgärder för adekvat övervakning av öppna förfaranden för tilldelning av avtal och tillräcklig information om detta, – en strategi för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande, – åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa unionslagstiftningen om offentlig upphandling. 5. Statligt stöd || Att det finns en mekanism som garanterar att unionslagstiftningen om statligt stöd genomförs och tillämpas verkningsfullt. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av unionslagstiftningen om statligt stöd garanteras genom – institutionella former för genomförande, tillämpning och övervakning av unionslagstiftningen om statligt stöd, – en strategi för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande, – åtgärder för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa unionslagstiftningen om statligt stöd. 6. Lagstiftning om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar || Att det finns en mekanism som garanterar att unionens miljölagstiftning genomförs och tillämpas verkningsfullt när det gäller miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar i enlighet med direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt[41] och direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan[42]. || – Ett verkningsfullt genomförande och en verkningsfull tillämpning av unionslagstiftningen om miljö garanteras genom – fullständigt och korrekt genomförande av direktiven om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar, – institutionella former för genomförande, tillämpning och övervakning av direktiven om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar, – en strategi för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av genomförandet av direktiven om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar, – åtgärder för att säkra tillräcklig förvaltningskapacitet. 7. Statistiksystem och resultatindikatorer || Att det finns ett statistiksystem som räcker till för utvärderingar av programmens effektivitet och genomslag. Att det finns ett verkningsfullt system av resultatindikatorer för att mäta framstegen mot resultaten och för att bedöma genomslaget. || – Det finns en flerårig plan för insamling och sammanställning av data i rätt tid som innehåller följande: – Kartläggning av källor och mekanismer som garanterar statistisk validering. – Former för publicering och offentlighet. – Ett verkningsfullt system av resultatindikatorer, vilket omfattar – val av resultatindikatorer för varje enskilt program, vilka ger information om de aspekter på målgruppens välbefinnande och framåtskridande som motiverade de politiska åtgärder som finansieras inom programmet, – fastställandet av mål för dessa indikatorer, – uppfyllande av följande krav för var och en av indikatorerna: tillförlitlighet och statistisk validering, tydlighet vid normativ tolkning, anpassning till politiken, aktualitet och datas offentlighet, tillräckliga garantier för att man i all verksamhet som finansieras av programmet använder sig av ett verkningsfullt system av indikatorer. Specifika förhandsvillkor 1. Villkor kopplade till prioriteringar Unionsprioritering för EHFF/Tematiskt mål för GSR (TM) || Förhandsvillkor || Godkännandekriterier EHFF-prioritering 2. Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske 3. Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk TM 3. Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag || Start av företag: Att särskilda åtgärder har vidtagits för ett verkningsfullt genomförande av småföretagsakten och översynen av denna av den 23 februari 2011, inklusive principen om att tänka småskaligt först. || I de särskilda åtgärderna ingår – åtgärder för att minska tiden att starta ett företag till tre arbetsdagar och kostnaden till 100 euro, – åtgärder för att minska den tid det tar att få licenser och tillstånd att inleda och bedriva företagets verksamhet till tre månader, – en mekanism för systematisk bedömning av hur lagstiftningen påverkar små och medelstora företag genom ett ”småföretagstest”, i förekommande fall med hänsyn till företagens olika storlekar. EHFF-prioritering 3. Att främja ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk 5. Att främja ett hållbart och resurseffektivt vattenbruk TM 6. Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande. || Att en flerårig nationell strategisk plan för vattenbruket enligt artikel 143 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] har tagits fram senast 2014. || – En flerårig nationell strategisk plan för vattenbruket ska lämnas in till kommissionen senast samma dag som det operativa programmet lämnas in. – Det operativa programmet ska innehålla uppgifter om på vilket sätt det kompletterar den fleråriga nationella strategiska planen för vattenbruket. EHFF-prioritering 6. Att främja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken TM 6. Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande. || Att det finns tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att uppfylla de datakrav för fiskeriförvaltningen som anges i artikel 37 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] || – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra ett flerårigt program för datainsamling, vilket ska ses över av STECF och godkännas av kommissionen. – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra en årlig plan för datainsamling, vilken ska ses över av STECF och godkännas av kommissionen. – Tillräckliga anslag för personalresurser för att kunna ingå bilaterala och multilateral avtal med andra medlemsstater i de fall då arbetet med att fullgöra datainsamlingsuppgifterna delas. EHFF-prioritering 6. Att främja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken TM 6. Att skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande. || Att det finns tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för genomförandet av ett system för fiskerikontroll inom unionen enligt artikel 46 i [förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken] och enligt rådets förordning (EG) nr 1224/2009. || I de särskilda åtgärderna ingår följande: – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra det nationella kontrollprogram för 2014–2020 som avses i artikel 19.1. – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra det nationella kontrollprogrammet för fleråriga planer (artikel 46 i kontrollförordningen). – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra ett gemensamt kontrollprogram i samarbete med andra medlemsstater (artikel 94 i kontrollförordningen) – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att utarbeta och genomföra de särskilda kontroll- och inspektionsprogrammen (artikel 95 i kontrollförordningen). – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att tillämpa ett system för effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga sanktioner för allvarliga överträdelser (artikel 90 i kontrollförordningen). – Tillräcklig styrkt administrativ kapacitet för att tillämpa pricksystemet för allvarliga överträdelser (artikel 92 i kontrollförordningen) – Tillräckliga anslag för personalresurser för genomförandet av kontrollförordningen. BILAGA IV
Information och kommunikation om stöd från EHFF
1.
Förteckning över insatser
Den förteckning över insatser som avses i
artikel 143 ska på minst ett av medlemsstatens officiella språk innehålla
följande uppgifter: –
Stödmottagarens namn (endast juridiska personer,
inga fysiska personer får namnges). –
Fiskefartygens nummer i gemenskapens flottregister
i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 26/2004 av den 30 december 2003[43] (denna uppgift ska endast
anges om insatsen är kopplad till ett fiskefartyg). –
Insatsens namn. –
Sammanfattning av insatsen. –
Startdatum för insatsen. –
Slutdatum för insatsen (förväntat datum för fysisk
färdigställning eller fullständigt genomförande av insatsen). –
Totala stödberättigande kostnader. –
Belopp i unionsstöd. –
Insatsens postnummer. –
Land. –
Unionsprioriteringens namn. –
Datum då förteckningen över insatser senast
uppdaterades. Datafältens rubriker och insatsernas namn ska
också anges på minst ett annat av Europeiska unionens officiella språk.
2.
Information och kommunikation till allmänheten
2.1.
Medlemsstatens ansvar
1. Medlemsstaten ska se till att
informations- och kommunikationsåtgärderna är inriktade på största möjliga
medietäckning med hjälp av olika kommunikationskanaler och metoder på lämplig
nivå. 2. Medlemsstaten ska vara
ansvarig för att vidta åtminstone följande informations- och
kommunikationsåtgärder: (a)
En större informationsaktivitet ska andordnas för
att uppmärksamma starten på det operativa programmet. (b)
Minst två större informationsaktiviteter per
programperiod ska anordnas för att framhäva det operativa programmets
finansieringsmöjligheter, aktuella strategier och resultat som uppnåtts genom
det operativa programmet. (c)
Europeiska unionens flagga ska visas framför eller
i ett allmänt tillgängligt utrymme hos varje förvaltningsmyndighet. (d)
Den förteckning över verksamheter som nämns i
avsnitt 1 ska offentliggöras elektroniskt. (e)
Exempel på verksamheter ordnade efter operativt
program ska anges på den enhetliga webbplatsen eller på det operativa programmets
webbplats, som kan nås från den enhetliga webbportalen. Beskrivningen av
exemplen bör vara avfattad på ett annat stort officiellt EU-språk än det eller
de officiella språken i den aktuella medlemsstaten. (f)
En specifik del av den enhetliga webbplatsen ska
avsättas för en kort sammanfattning av insatser som rör innovation och
miljöinnovation. (g)
Information om det operativa programmets
genomförande ska uppdateras, inklusive dess viktigaste resultat, på den
enhetliga webbplatsen eller på det operativa programmets webbplats, som kan nås
från den enhetliga webbportalen. 3. Förvaltningsmyndigheten ska,
i enlighet med nationell lag och praxis, involvera följande organ i
informations- och kommunikationsåtgärderna: (a)
De partner som avses i artikel 5 i [förordning (EU)
nr […] om gemensamma bestämmelser]. (b)
De europeiska informationscentren samt
kommissionens representationskontor i medlemsstaterna. (c)
Utbildnings- och forskningsinstitutioner. Dessa organ ska ombesörja en vid spridning av den
information som avses i artikel 143.1 a och b.
3.
Informationsåtgärder för stödmottagare och potentiella stödmottagare
3.1.
Informationsåtgärder för potentiella stödmottagare
1. Förvaltningsmyndigheten ska
se till att det operativa programmets mål och de möjligheter till finansiering
som erbjuds via EHFF får bred spridning till potentiella stödmottagare och alla
berörda parter. 2. Förvaltningsmyndigheten ska
se till att potentiella stödmottagare åtminstone får följande: (a)
Information om de villkor som utgifter ska uppfylla
för att berättiga till stöd enligt ett operativt program. (b)
En beskrivning av ansökningsvillkoren och av
förfarandena för bedömning av ansökningarna och uppgift om hur lång tid det
tar. (c)
Information om kriterierna för val av insatser som
får stöd. (d)
Uppgifter om nationella, regionala eller lokala
kontaktpunkter som kan lämna mer information om de operativa programmen. (e)
Information om att stödmottagarna i sina
ansökningar bör föreslå kommunikationsverksamhet som står i rimlig proportion
till verksamhetens omfattning, med syftet att informera allmänheten om
verksamhetens mål och unionsstödet till verksamheten.
3.2.
Informationsåtgärder för stödmottagare
Förvaltningsmyndigheterna ska informera
stödmottagarna om att det faktum att de tar emot stöd innebär att de samtycker
till att tas upp på förteckningen över insatser som offentliggörs i enlighet
med artikel 143. FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR
RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET
ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning 1.2. Berörda
politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1.3. Typ
av förslag eller initiativ 1.4. Mål
1.5. Motivering
till förslaget eller initiativet 1.6. Tid
under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen 1.7. Planerad
metod för genomförandet 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser
om uppföljning och rapportering 2.2. Administrations-
och kontrollsystem 2.3. Åtgärder
för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda
rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens
utgiftsdel 3.2. Beräknad
inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på
utgifterna 3.2.2. Beräknad
inverkan på driftsanslagen 3.2.3. Beräknad
inverkan på de administrativa anslagen 3.2.4. Förenlighet
med den gällande fleråriga budgetramen 3.2.5. Bidrag
från tredje part 3.3. Beräknad
inverkan på inkomsterna FINANSIERINGSÖVERSIKT
FÖR RÄTTSAKT
4.
GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
4.1.
Förslagets eller initiativets beteckning
[Förslag
till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs- och
fiskerifonden [och om upphävande av förordning (EG) nr 1198/2006, rådets
förordning (EG) nr 861/2006 och rådets förordning (EG) nr XXX/2011 om en
integrerad havspolitik].
4.2.
Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade
förvaltningen och budgeteringen[44]
[Politikområde
Avdelning 11”Havsfrågor och fiske” enligt rubrik 2…] Ange
vilka budgetposter som sammanslagits till nya poster: Budgetposter
för perioden efter 2013:
4.3.
Typ av förslag eller initiativ
¨ Förslaget avser en ny åtgärd (om Europeiska
havs- och fiskerifonden [och om upphävande av rådets förordning (EG) nr
1198/2006, rådets förordning (EG) nr 861/2006 och rådets förordning (EG) nr
XXX/2011 om en integrerad havspolitik) avseende nästa finansieringsperiod
2014-2020. ¨ Ny åtgärd som bygger
på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[45] ¨ Befintlig åtgärd
vars genomförande förlängs i tiden ¨ Tidigare åtgärd som
omformas till eller ersätts av en ny
4.4.
Mål
4.4.1.
Fleråriga strategiska mål för kommissionen som
förslaget eller initiativet är avsett att bidra till
Det
nya finansieringsinstrumentet kommer att bidra till att målen för Europa 2020
uppnås, tack vare tre flaggskeppsinitiativ: 1) Ett resurseffektivt Europa, 2)
En innovationsunion och 3) En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen.
I linje med Europa 2020-strategin är de övergripande målen för
finansieringsinstrumentet följande: –
Att bidra till de mål som formulerats för den reformerade gemensamma
fiskeripolitiken genom att främja hållbart och lönsamt fiske och vattenbruk. –
Att stödja den vidare utvecklingen och genomförandet av den integrerade
havspolitiken. –
Att stödja balanserad territoriell utveckling i de fiskeberoende områdena.
4.4.2.
Specifika mål eller verksamheter inom den
verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs
Specifika
mål inom ramen för den delade förvaltningen || Fler arbetstillfällen och bättre territoriell sammanhållning || – Främjande av ekonomisk tillväxt, social delaktighet, skapande av nya arbetstillfällen och arbetskraftsrörlighet i de kust- och inlandssamhällen som är beroende av fisket och vattenbruket. – Diversifiering av fiskeverksamhet till andra näringar inom den marina ekonomin och tillväxt för den marina ekonomin, inbegripet åtgärder för att begränsa klimatförändringar. Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske || – Stöd till stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring. – Bättre konkurrenskraft och lönsamhet för fisket, särskilt för det småskaliga kustfisket och bättre säkerhets- och arbetsförhållanden inom fisket. – Utveckling av nya yrkeskunskaper och livslångt lärande. – En bättre marknadsordning för fiskeriprodukter. Främjande av ett innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk || – Stöd till stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring. – Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för vattenbruket, särskilt för små och medelstora företag. – Utveckling av nya yrkeskunskaper och livslångt lärande. – En bättre marknadsordning för vattenbruksprodukter. Främjande av ett hållbart och resurseffektivt fiske || – Minskning av fiskets påverkan på havsmiljön. – Skydd och återställande av den marina biologiska mångfalden och de marina ekosystemen, samt av de tjänster de tillhandahåller. Främjande av ett hållbart och resurseffektivt vattenbruk || – Främjande av de ekosystem som utnyttjas av vattenbruket samt av ett resurseffektivt vattenbruk. – Främjande av ett vattenbruk med höga nivåer av miljöskydd, djurskydd, skydd av djur- och folkhälsan och säkerhet. Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler || – Tillgång till vetenskapliga rön och uppgiftsinsamling. – Stöd till kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell kapacitet och mer effektiv offentlig förvaltning. Specifika mål inom ramen för
direktförvaltningen Dimensioner || Specifika mål Innovation och kunskapsbaserat fiske || – En bättre marknadsordning för fiskeriprodukter (observatör) Främjande av ett hållbart och resurseffektivt fiske || – Tillgång till vetenskapliga rön och uppgiftsinsamling för hållbar fiskeriförvaltning – Bättre efterlevnad genom kontroll. Utarbetande och genomförande av den integrerade havspolitiken || – Utveckling av sektorsövergripande instrument för bättre politiska åtgärder (fysisk planering i kust- och havsområden, integrerad havsövervakning och kunskap i havsfrågor) – Samordning av de olika politiska åtgärderna på ett sådant sätt att det är möjligt att åstadkomma en hållbar och övergripande/ekosystemsbaserad förvaltning av de europeiska havsområdena. Styrelseformer för den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken || – Främjande av integrerade styrelseformer för den gemensamma fiskeripolitiken och havs- och kustfrågor – Fortsatt främjande av aktörernas deltagande i förvaltningen av fisket och vattenbruket genom att de rådgivande nämnderna beviljas ekonomiskt unionsstöd. – Stöd för att täcka kostnader för informations- och kommunikationsåtgärder i samband med den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken och kostnader för experters och aktörernas företrädares deltagande i möten med kommissionen i frågor rörande den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken. Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och
budgeteringen 11 01 ADMINISTRATIVA UTGIFTER FÖR POLITIKOMRÅDET HAVSFRÅGOR OCH FISKE 11 02 MARKNADERNA FÖR FISKE 11 03 INTERNATIONELLT FISKE OCH HAVSRÄTT (delvis) 11 04 DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKENS STYRELSEFORMER 11 06 EUROPEISKA FISKERIFONDEN (EFF) 11 07 BEVARANDE, FÖRVALTNING OCH UTNYTTJANDE AV DE LEVANDE
AKVATISKA RESURSERNA 11 08 KONTROLL OCH GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKEN 11 09 HAVSPOLITIK
4.4.3.
Verkan eller resultat som förväntas inom ramen
för direktförvaltning respektive den delade förvaltningen
Beskriv den verkan som
förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av
befolkningen som berörs. Förslaget
för perioden efter 2013 avser ett större finansieringsinstrument för
genomförandet av den reformerade gemensamma fiskeripolitiken. Finansieringen
kommer att kunna genomföras genom att de dyra och ineffektiva stöden till
fiskeflottorna avslutas och genom att man fastställer ett begränsat antal
miljörelaterade, ekonomiska och sociala mål för den gemensamma fiskeripolitiken
i linje med Europa 2020-strategin och vars primära mål är att främja hållbart
fiske, miljövänliga innovationer, påskynda övergången till nya
fiskeriförvaltningsmetoder och att skapa tillväxt och arbetstillfällen i de
samhällen som är beroende av fisket och därmed påskynda övergången. De
resultat och den verkan som kan förväntas beror på vilka operativa program som
medlemsstaterna kommer att lämna in till kommissionen. Medlemsstaterna kommer
att uppmanas att fastställa mål för detta i sina program. Aktör || Beskrivning av aktören || Huvudintresse/verkningar Stödmottagare || Fångstsektor i EU || – Ägare av EU-fiskefartyg, operatörer och besättningar || – Lönsamhet för företagen. – Större motståndskraft vid ekonomiska svårigheter, långsiktig affärsplanering. – Ny yrkeskunskap, bättre marknadsföring och bättre säljfrämjande åtgärder. Hållbart fiske med färre utkast. EU:s vattenbrukssektor || – Ägare, operatörer och personal i vattenbruksföretag || – Företagens lönsamhet – Större marknadsincitament för hållbart/extensivt vattenbruk, även i Natura 2000-områden. – Möteskostnader i samband med miljökraven. – Ny yrkeskunskap, bättre marknadsförings- och säljfrämjande åtgärder. Samhällen som är beroende av fisket || – Samhällen som är beroende av fisket eller vattenbruket för sin överlevnad || – Lönsamhet för de kust- och inlandssamhällen som är beroende av fisket Beredningssektorn || – Företag som bereder råvaror som importerats eller som fångats i EU-vatten || – Ökad konkurrenskraft och större mervärde, samt stabil tillgång till kvalitetsprodukter. Forskningssektorn || – Vetenskapliga forskningsorgan och det vetenskapssamfund som tillhandahåller uppgifter om den gemensamma fiskeripolitiken och om haven. || – Tillhandahållande av aktuell, högkvalitativ, tillförlitlig och omfattande information om fisket, som kan ligga till grund för en kunskapsbaserad politik. Bättre kunskap om haven, integration av data. Förvaltningar och organ || – Nationella, regionala och lokala organ son är involverade i datainsamling, efterlevnadskontroll och kontroll i samband med den gemensamma fiskeripolitiken. – De rådgivande nämnderna, de regionala fiskeriförvaltnings-organisationerna || – Stöd till mer effektiva, ändamålsenliga och praktiska metoder för genomförandet av dessas uppgifter. – Nationella, regionala och lokala organ son är involverade i kustskyddet, övervakning av havsmiljön, gränskontroll och sjösäkerhet. || – Stöd till mer effektiva, ändamålsenliga och praktiska metoder för genomförandet av dessas uppgifter. – Större synlighet för kustregionernas problem och ekonomiska behov, samt bättre samordning av unionsmedlen och en mer strategisk användning av dessa. Andra || EU:s havsnäringssektorer || – Aktörer inom ekonomisk verksamhet i kustområden och till havs (kommersiell flotta, turism, hamnar, etc.). || – Bättre skydds- och säkerhetsåtgärder. – Mindre administration inom havsnäringen genom stabila och integrerade styrelsestrukturer (inbegripet fysisk planering). – Bättre kommunikation inom havsnäringen (kluster av havsnäringsföretag i havsområden) Konsumenter || – De som konsumerar fiskeri- och vattenbruksprodukter. || – Tillgång på fiskeri- och vattenbruksprodukter av hög kvalitet och med högt näringsvärde. Tredjeländer || – Fiskesektorer som konkurrerar med EU-flottorna – Producenter av vattenbruksprodukter, personer som exporterar till EU. – Administration. || – Tillträde till EU-marknaden. – Utveckling av sektorns kapacitet genom möjligheten att få unionsstöd. Icke-statliga organisationer, det civila samhället och EU-medborgarna || – Icke-statliga miljöorganisationer. – Personer ur allmänheten som intresserar sig för den integrerade havspolitiken och fiskerisektorn och havsmiljön. || – Hållbar förvaltning av haven och kustområdena, inbegripet bevarande av fiskbestånd, den marina biologiska mångfalden och oceanernas, flodernas och sjöarnas skönhets- eller rekreationsvärde. – Gemensamt ansvar för sektorsövergripande miljömässig hållbarhet.
4.4.4.
Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan inom
den delade förvaltningen
Ange vilka indikatorer
som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs. Genom
förslaget inrättas en gemensam ram för övervakning och utvärdering av hur den
gemensamma fiskeripolitiken fungerar. Ramen ska innehålla alla instrument som
behövs för övervakning och utvärdering. Följande
indikatorer (preliminära) ska användas för att mäta åtgärdernas verkan: –
Ökning av bruttomervärdet per anställd inom
fiskeflottan eller inom vattenbruket. –
Fiskets bränsleeffektivitet. –
Vattenbrukets energikostnader. –
Ökning av värde och volym för de produkter som
avsätts via producentorganisationer. –
Utkastnivåer för kommersiella arter. –
Grad av överensstämmelse med datasamtal –
Antal bedömda bestånd i förhållande till det totala
antalet fiskade bestånd. –
Antal upptäckta allvarliga överträdelser. –
Antal arbetstillfällen som skapats och
arbetstillfällen inom lokala partnerskap. Kommissionen
ska genom genomförandeakter fastställa specifika indikatorer för dessa mål.
4.5.
Motivering till förslaget eller initiativet
4.5.1.
Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt
Förslagets
syfte är att fastställa en rättslig ram för den gemensamma fiskeripolitiken för
perioden efter 2013 så att de fleråriga målen för den gemensamma fiskeripolitiken
kan uppfyllas och de relevanta kraven i fördraget efterlevas.
4.5.2.
EU-åtgärdernas mervärde
Enligt
EUF-fördraget ska unionen ha exklusiv befogenhet över bevarandet av havets
biologiska resurser och delad befogenhet när det gäller den övriga gemensamma
fiskeripolitiken. Genom den gemensamma fiskeripolitiken förvaltas de resurser
som medlemsstaterna delar och de marina ekosystemen som inte respekterar några
nationsgränser. EU:s
förmåga att röra sig mot ett hållbart fiske kommer mot bakgrund av de
begränsade framgångar som den gemensamma fiskeripolitiken har haft hittills och
den utveckling som EU:s partner har åstadkommit på området att vara en kritisk
punkt för EU:s trovärdighet som ledande aktör när det gäller hållbar utveckling
och för flaggskeppsinitiativet effektivt resursutnyttjande inom Europa 2020.
4.5.3.
Erfarenheterna från tidigare liknande åtgärder
En
omfattande konsekvensbedömning har genomförts, vilken har baserats på en
utvärdering av den nuvarande politiska ramen, omfattande samråd med aktörerna
och en analys av framtida utmaningar och behov. Närmare upplysningar om detta
finns i konsekvensbedömningen och i de motiveringar som åtföljer förslagen till
rättsakter.
4.5.4.
Samstämmighet och eventuella synergieffekter med
andra relevanta instrument inom ramen för den delade förvaltningen
De
förslag till rättsakter som omfattas av denna finansieringsöversikt hänger
samman med förslaget om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala
utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden
som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för
Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och
Sammanhållningsfonden. Ramförordningen kommer i stor utsträckning att bidra
till att minska administrationen, till att EU-medlen används ändamålsenligt och
till att förenklingssträvandena omsätts i praktiken. Härigenom understryks
också det nya konceptet med en gemensam strategisk ram för samtliga fonder och
de nya partnerskapsavtalen som också kommer att omfatta fonderna. Genom
den gemensamma strategiska ramen omvandlas målen och prioriteringarna i
Europa 2020-strategin till investeringsprioriteringar för EHFF, Eruf, ESF,
Sammanhållningsfonden och EJFLU, så att det kan säkras att medlen används på
ett integrerat sätt i strävan efter gemensamma mål. I
den gemensamma strategiska ramen kommer det också att fastställas
samordningsmekanismer med annan relevant unionspolitik och andra relevanta
unionsinstrument.
4.6.
Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive
påverka resursanvändningen
¨ Förslag eller initiativ som pågår under
begränsad tid –
¨ Förslaget eller initiativet ska gälla från 101.2014 till
31.12.2020. –
¨ Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2023. ¨ Förslag eller initiativ som pågår under
en obegränsad tid –
Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ, –
beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
4.7.
Planerad metod för genomförandet[46]
¨ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen ¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till –
¨ genomförandeorgan –
¨ byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[47] –
¨ nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts
uppgifter som faller inom offentlig förvaltning –
¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda
åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som
anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i
budgetförordningen ¨ Delad förvaltning
med medlemsstaterna ¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer ¨ Gemensam förvaltning
med internationella organisationer (ange vilka) Vid fler än en metod,
ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”. Anmärkningar Delad
förvaltning (tillsammans med medlemsstaterna): Avdelningarna III, IV och V Direktförvaltning:
Avdelningarna VI och VII
5.
FÖRVALTNING
5.1.
Övervaknings- och rapporteringsregler för den
delade förvaltningen
Ange intervall och
andra villkor för sådana åtgärder Europeiska
havs- och fiskerifonden är en av fonderna inom den gemensamma strategiska ramen.
Huvuddelen av utgifterna inom instrumentet kommer att förvaltas genom delad
förvaltning men en liten del av utgifterna kommer att direktförvaltas av
kommissionen. I. DELAD FÖRVALTNING Övervakningskommittéerna
för varje särskilt operativt program och de årliga genomföranderapporterna för
respektive operativt program kommer här att stå i centrum.
Övervakningskommittéerna kommer att träffas minst en gång per år. Systemet
kompletteras med årliga översynsmöten mellan kommissionen och medlemsstaterna. Utöver
de genomföranderapporter som ska utarbetas för vart och ett av de operativa
programmen ska de framstegsrapporter som medlemsstaterna ska lämna in 2017 och
2019 (om genomförandet av partnerskapsavtalen) sammanfattas i strategiska
rapporter som ska utarbetas av kommissionen och översändas till
EU-institutionerna. Åren 2018 och 2020 ska kommissionen i sin årliga
framstegsrapport till Europeiska rådets vårmöte lägga till ett avsnitt med en
sammanfattning av den strategiska rapporten, särskilt när det gäller de
framsteg som gjorts rörande unionens prioriteringar. Medlemsstaterna ska ta
fram en efterhandsrapport för sina EHFF-program. Rapporten ska överlämnas till
kommissionen senast den 31 december 2023. Övervaknings-
och rapporteringssystemet ska använda kvantitativ och kvalitativ information.
De kvantitativa metoderna ska omfatta både finansiell och fysisk information. I
den fysiska informationen ingår utfallsindikatorer och utveckling av
resultatindikatorer. Kommissionen har fastställt en rad utfallsindikatorer som
kommer att användas för att aggregera uppgifterna på EU-nivå. Vid viktiga
tidpunkter i genomförandeperioden (2017 och 2019) ingår kompletterande krav på
analys av framstegen med programmen i de årliga genomföranderapporterna. I
övervaknings- och rapporteringssystemet utnyttjas möjligheterna med elektronisk
överföring av uppgifter till fullo. Det
bör påpekas att vissa utgifter som tidigare omfattas av direktförvaltning nu
kommer att finansieras inom ramen för den delade förvaltningen, dvs. -
åtgärder avseende marknadsföring och beredning, åtgärder rörande
marknadsordningen för fiskeriprodukter och ersättning för extrakostnader
avseende fiskeriprodukter i de yttersta randområdena, och -
åtgärder för system för kontroll, inspektion och tillsyn, samt åtgärder för
datainsamling. II. DIREKTFÖRVALTNING Inom
ramen för direktförvaltningen ska EHFF finansiera följande utgifter: –
Åtgärder för att stödja utvecklingen och genomförandet av den integrerade
havspolitiken. –
Åtgärder avseende vetenskaplig rådgivning och vetande, rådgivande nämnder,
frivilliga bidrag till internationella organisationer, genomförande av vissa
åtgärder avseende systemet för kontroll, inspektion och tillsyn samt
kommunikationsåtgärder. –
Tekniskt stöd. När
det gäller de två första strecksatserna ska kommissionen anta årliga
arbetsprogram genom genomförandeakter. I lagstiftningen om EHFF anges vilken
information rörande bidrag och offentlig upphandling som programmen ska
innehålla. Det föreskrivs också regelbunden övervakning och periodisk
rapportering enligt följande, vilka ska översändas till Europaparlamentet och
rådet av kommissionen: –
Senast den 31 mars 2017: en interimsrapport om uppnådda resultat och om
kvalitativa och kvantitativa aspekter av genomförandet av de åtgärder som finansieras
genom den här förordningen. –
Senast den 30 augusti 2018: ett meddelande om det fortsatta genomförandet av de
åtgärder som finansieras enligt förordningen. Senast
den 31 december 2021: En utvärderingsrapport efter det att programmet
avslutats.
5.2.
Förvaltnings- och kontrollsystem för den delade
förvaltningen
5.2.1.
Risker som identifierats
Sedan
2008 har Europeiska revisionsrätten i sina årliga rapporter angett en beräknad
felfrekvens för politikområdet jordbruk och naturresurser som helhet för varje
budgetår (2007–2010) på grundval av ett oberoende, årligt stickprov av
transaktioner. Revisionsrätten beräknar den mest sannolika felfrekvensen till
mellan 2 % och 5 % för räkenskapsåren 2007 och 2009 och till mindre än 2 % för
räkenskapsåret 2008. För räkenskapsåret 2010 fastställdes felfrekvensen till
2,3 %. Revisionsrätten drar slutsatsen att övervaknings- och kontrollsystemen
till viss del fungerar effektivt när det gäller att säkra regelbundna
utbetalningar. Revisionsrättens
urval av transaktioner för den årliga revisionsförklaringen är som brukligt
litet (avseende räkenskapsåret 2010 testades 12 utbetalningar på områdena
miljö, havsfrågor och fiske och hälsa och konsumentskydd). Endast ett fåtal fel
har rapporterats avseende FFU och EFF. FFU ingick inte i revisionsrättens
stickprov för räkenskapsåren 2006 och 2007. Vad
gäller eventuella feltendenser kan konstateras att den vanligaste formen av
felaktigheter under de senaste tre åren gällde överträdelser av
offentlighetsreglerna (41 % - men i samtliga fall utan ekonomiska
konsekvenser), och finansiering av icke-stödberättigande utgiftskategorier
(30%), bland annat icke-stödberättigande entreprenadkostnader och ett projekt
som försenats så mycket att stödberättigandeperioden löpt ut. Resten är andra
icke-kvantifierbara förenlighetsfrågor. Samtliga
kvantifierbara fel rör stödberättigande. I. DELAD FÖRVALTNING 1. Programperioden 1994-1999 (avslutad) Den
övergripande felfrekvensen för den här programperioden har fastställts på
grundval av de kumulerade finansiella korrigeringar som gjordes i slutet av
2010 då samtliga program hade avslutats (99 miljoner euro eller 3, 88 % av
anslaget). 2. Programperioden 2000–2006 (FFU) Programmet
håller på att avslutas. Felfrekvensen för den här programperioden bör beräknas
utifrån de år då programmet var ordentligt igång, dvs. från och med 2005. Den
årliga felfrekvensen för FFU (beräknat på en sammanställning av de fel som
funnits vid detaljerade kontroller av projekt, systemrevisioner och potentiella
schablonkorrigeringar) har typiskt legat på cirka 1 % av utbetalningarna varje
år. Mot
bakgrund av ovanstående beräknas den övergripande felfrekvensen för
programperioden till cirka 2 %. 3. Programperioden 2007-2013 (EFF) Tillgängliga
revisionsunderlag visar på en felfrekvens på mindre än 2 %. När det gäller 2009
visar en analys av de årliga kontrollrapporterna, nationella rapporter och
generaldirektoratens rapporter om program enligt kategorierna 2b och 3 att ett
belopp på maximalt 1,18 % av det årets utbetalningar omfattades av en risk.
Motsvarande siffra för 2010 är 1,44 %. II. DIREKTFÖRVALTNING Felfrekvensen
bör också bedömas ur ett flerårigt perspektiv då GD MARE under ett och samma år
genomför revisioner av flera års deklarerade och gjorda utbetalningar. Om man
räknar med de felfrekvenser som konstaterats i samband med
efterhandskontrollerna för 2006, 2007, 2008 och 2009 är det möjligt att
fastställa den fleråriga felfrekvensen för de stickprover som gjorts för
datainsamling och för övervaknings- och kontrollprogrammen till 1,89 % respektive
4,33 % (de icke-stödberättigande belopp som konstaterats vid
efterhandskontroller jämfört med beloppen för de finansiella transaktioner som
faktiskt efterhandskontrollerats). När
det gäller marknadsåtgärder och programmet för de yttersta randområdena har
inga icke-stödberättigande kostnader identifierats för 2010 eller för
föregående år.
5.2.2.
Planerade kontrollmetoder
I. DELAD FÖRVALTNING Efter
2013 kommer kontrollmekanismerna avseende EHFF att förändras. Medlemsstaterna
kommer särskilt att behöva utse följande tre organ: 1. Förvaltningsmyndigheten Förvaltningsmyndigheten
kommer att ha det övergripande ansvaret för övervaknig av programgenomförandet.
Det är medlemsstaten som avgör huruvida det är möjligt att göra besparingar
genom att man använder samma organ som för närvarande utför uppgifterna ifråga
för EFF eller om det är lämpligt att överlåta uppdraget på en annan fonds
förvaltningsmyndighet. Oavsett vilka typer av kontroller som
förvaltningsmyndigheten utför och vilken omfattning kontrollerna har (det är
upp till varje medlemsstat att besluta om detta) är förvaltningsmyndighetens
viktigaste kontrolluppgift att se till att de utbetalande organen (som har det
slutliga ansvaret för utbetalningarna) får all nödvändig information, särskilt
om de förfaranden som tillämpats och om de eventuella kontroller som har gjorts
avseende de insatser som valts ut för finansiering, som de utbetalande organen
behöver ha innan en utbetalning kan godkännas. 2. Det utbetalande organet Det
utbetalande organet måste uppfylla vissa ackrediteringskriterier (i bilaga I
till kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 beskrivs ett effektivt
förvaltnings- och kontrollsystem). Om det utbetalande organet inte uppfyller
kriterierna kan medlemsstaten återkalla ackrediteringen, varvid organet inte
längre kan begära EU-medel från kommissionen. Det utbetalande organets
uppgifter kan delegeras, med undantag för utbetalningarna, men det förblir
organets ansvar att se till att uppgifterna utförs korrekt. Det
utbetalande organet ansvarar för att sammanställa de årliga räkenskaperna för
avslutandet av räkenskaperna. Häri ingår att utarbeta det utbetalande organets
revisionsförklaring om att räkenskaperna är fullständiga, korrekta och
sanningsenliga, att de interna kontrollsystemen fungerar korrekt samt att de
underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta, samt att principen om
sund ekonomisk förvaltning har iakttagits. Dessutom ska det tas fram en
sammanfattning av alla tillgängliga revisions- och kontrollresultat, inklusive
en analys av systemrelaterade eller återkommande brister samt en redogörelse
för vilka korrigerande åtgärder som vidtagits eller planeras. 3. Det attesterande organet Det
attesterande organet ska bedriva sin verksamhet oberoende av det utbetalande
organet och ackrediteringsmyndigheten och ska ha teknisk behörighet (eftersom
det förväntas följa internationella redovisningsstandarder). I likhet med vad
som gäller för den gemensamma jordbrukspolitiken ansvarar det attesterande
organet för den årliga revisionen av de utbetalande organens räkenskaper. Det
åligger det attesterande organet att sammanställa en rapport med de slutsatser
som har dragits och det attesterande organet ska (i form av ett intyg) utfärda
ett revisionsuttalande som intygar att det utbetalande organets räkenskaper är
fullständiga, exakta och sanningsenliga samt ett yttrande om den förklaring som
förvaltningen avger angående de områden som avses i förra stycket. Genom
att det införs ett system för årligt avslutande av räkenskaperna torde de
nationella och regionala myndigheterna stimuleras till att göra
kvalitetskontroller i god tid före kommissionens årliga granskning av
räkenskaperna. Detta innebär en förstärkning av de nuvarande reglerna för
ekonomisk förvaltning och ger bättre garantier för att oriktiga utgifter
utesluts ur räkenskaperna varje år istället för i slutet av programperioden. Uppskattningen
är dock avhängig av kommissionens och medlemsstaternas möjlighet att hantera de
huvudsakliga risker som beskrivits ovan. II. KOMMISSIONENS KONTROLLMETODER VID DELAD FÖRVALTNING Betalningsavbrott och tillfälligt inställande av utbetalningar Den
delegerade utanordnaren har möjlighet att förlänga tidsfristen för en
mellanliggande utbetalning med högst nio månader om medlemsstaten inte iakttar
EU-reglerna. Allvarliga underlåtelser från medlemsstaternas sida bestraffas med
tillfälligt inställda utbetalningar. utbetalningarna görs inte förrän
medlemsstaten ifråga kan bevisa att lämpliga åtgärder har vidtagits. I
extremfall kan unionens bidrag till programmet strykas. Finansiella korrigeringar Det
är medlemsstaterna som i första hand har ansvar för att identifiera och
återkräva felaktigt utbetalda belopp och för eventuella finansiella
korrigeringar, men kommissionen har också befogenhet att göra korrigeringar,
både i form av exakta belopp eller schablonbelopp. Vid sådan korrigeringar
förväntas kommissionen ta hänsyn till vilken typ av oriktighet det är fråga om,
hur allvarlig oriktigheten är samt till vilka finansiella följder den får. III. KOMMISSIONENS KONTROLLMETODER VID DIREKTFÖRVALTNING Alla
program kontrolleras innan de godkänns för att säkra att de är förenliga med
gällande lagstiftning och att de föreslagna utgifterna är stödberättigande. De
operativa avdelningarna kontrollerar alla utgiftsdeklarationer mot
kommissionens finansieringsbeslut och relevant program så att det kan
säkerställas att utgifterna är stödberättigande och konsekventa. Innan
åtaganden och utbetalningar godkänns görs en förhandskontroll av transaktionen
vilken jämförs med de kontroller som har gjorts av inskickade uppgifter och
kvitton så att det kan säkras att ansökan om ersättning är korrekt. För
att motverka oriktigheter genomför kommissionen kontrollbesök på plats varvid
man kontrollerar att programmen faktiskt genomförs och att kostnaderna
verkligen är stödberättigande innan utbetalning görs. Utöver
förhandskontrollerna avseende finansiella transaktioner gör generaldirektoratet
hundraprocentiga förhandskontroller av handlingar och förfaranden i samband med
offentliga upphandlingar och bidrag. Förvaltningen
av upphandling och bidrag har decentraliserats till generaldirektoratets
operativa avdelningar som ansvarar för den operativa kontrollen. Ytterligare
oberoende kontroller görs centralt av budgetenheten som genomför kontroller
under ett förfarandes hela livslängd, dvs. den kontrollerar utkast till
specifikationer för anbudsinfordringar/förslagsinfordringar,
anbudsinfordringar/uppmaningar att inkomma med förslag, meddelanden om
upphandling, rapporter om utvärdering och tilldelning, beslut om tilldelning av
kontrakt och kontrakt/avtal. Det finns också en oberoende rådgivande kommitté
(Procurement Examination Group) som granskar alla upphandlingsförfaranden över
offentliggörandetröskeln och som biträder de delegerade utanordnarna när det gäller
att säkra att förfarandena är lagliga och korrekta. IV. KOMMISISONENS KONTROLLMETODER AVSEENDE ALLA EHFF-UTGIFTER Generaldirektoratets
samtliga finansiella transaktioner omfattas av operativa och finansiella
förhandskontroller. Kommissionens revision Under
hela genomförandeperioden utför GD MARE:s sektor för efterhandsrevision
systemrevision med substansgranskning för att säkra att systemen fungerar
effektivt. Man uppmanar även medlemsstaterna att åtgärda eventuella svagheter i
systemen och eventuella otillåtna utgifter som identifierats. Kommissionen
använder både sina egna revisionsresultat och de revisionsresultat som
erhållits av de nationella revisionsmyndigheterna. Revisionerna väljs ut på
grundval av en riskanalys. V. KOSTNADER FÖR KONTROLLER OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET GD
MARE har begärt in direkta och aktuella uppgifter om detta från femton
medlemsstater som tillsammans står för 93 % av EFF-utgifterna. Medlemsstaterna
uppmanades att göra en uppskattning av sina kostnader för kontroll av de åtgärder
som finansierats av EFF under 2010. Bland annat uppmanas medlemsstaterna
att visa hur långtgående kontrollerna är, vilket bygger på ett förslag från GD
BUDG. I
nuläget är de upplysningar som inkommit fortfarande föremål för analys och
vissa medlemsstater har ännu inte svarat. Det är därför för tidigt att avgöra
om medlemsstaternas kostnader för EFF-kontroller överensstämmer med de resultat
som rapporterats av GD REGIO: Kostnaderna för kontrollverksamheten (på
nationell och regional nivå, förutom kommissionens kostnader) uppskattas till
ca 2 % av de samlade medel som förvaltas under perioden 2007–2013[48]." Det
är sannolikt att de generella felfrekvenserna och kontrollkostnaderna under
nästa programperiod kommer att förbli i stort sett desamma som för EFF. Följande
kan leda till ökade kontrollkostnader: – Avslutande av stödet till fartygsskrotning och stödet till
tillfälligt upphörande med fiskeverksamheten
Stöden har varit förhållandevis lättadministrerade och har inte gett upphov
till några större administrativa problem för stödmottagarna. Ingen motsvarighet
till dessa stöd planeras för nästa programperiod. Kontrollkostnaderna och
felfrekvensen för de nya åtgärderna kan inledningsvis bli högre, då
medlemsstaterna och stödmottagarna måste vänja sig vid de nya reglerna. Följande kan leda till minskade kontrollkostnader:: Klumpsummor/förenklade kostnader: det
kommer inte att krävas några verifikationer för att styrka utgifter, vilket
innebär följande: • Färre
kontroller. • Problemen
med bevis för stödberättigande försvinner, varför felfrekvensen sjunker. • Stödmottagarna
behöver inte längre spara underlagen under längre tid, vilket minskar
administrationen (och eventuellt ger färre revisioner). – Förenkling av reglerna för samfinansiering och stödnivå: Dessa blir lättare att tillämpa och att kontrollera. • En
enhetlig samfinansieringsnivå på 75 % för alla regioner[49]. För närvarande tillämpas tre
olika. • En
enhetlig stödnivå på 50 % av de samlade stödberättigande utgifterna[50]. För närvarande tillämpas 24
olika. Om
medlemsstaterna skulle välja att använda sig av utbetalande organ som redan har
ackrediterats för utbetalning av EGFJ- och EJFLU-medel inom den gemensamma
jordbrukspolitiken, och av befintliga attesterande organ är det rimligt att
förvänta sig lägre administrationskostnader eftersom det blir ett gemensamt
system.
5.3.
Åtgärder för att förebygga bedrägeri och
oriktigheter inom den delade förvaltningen
Beskriv förebyggande
åtgärder (befintliga eller planerade) De
avdelningar som ansvarar för strukturfonderna har tillsammans med Olaf
upprättat en gemensam bedrägeriförebyggande strategi med en rad åtgärder som
kommissionen och medlemsstaterna ska vidta för att förebygga bedrägerier vid
strukturåtgärder inom ramen för delad förvaltning. I
meddelandet från kommissionen om kommissionens strategi mot bedrägerier
(KOM(2011) 376 slutlig av den 24 juni 2011) framhålls den gällande
strategin som bästa praxis och kompletterande åtgärder planeras, varav den
viktigaste är att det i kommissionens förslag till förordningarna för perioden
2014–2020 krävs att medlemsstaterna inför bedrägeriförebyggande åtgärder som är
effektiva och står i proportion till den fastställda risken för bedrägeri. I
detta förslag från kommissionen anges i artikel 86.4 c ett tydligt krav på att
medlemsstaterna ska införa sådana bedrägeriförebyggande åtgärder. Härigenom
torde man öka bedrägerimedvetenheten hos medlemsstaternas samtliga organ som
deltar i förvaltningen och kontrollen av fonderna och därmed minska risken för
bedrägeri. Genom förslaget till förordning åläggs medlemsstaterna att införa
effektiva och proportionella bestämmelser om bedrägeribekämpning med beaktande
av konstaterade risker.
6.
BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
6.1.
Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker
i den årliga budgetens utgiftsdel
· - Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”) Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i
nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den
årliga budgeten i nummerföljd Inom ramen för den delade förvaltningen Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag Nummer [Beteckning…...….] || Diff./Icke-diff. ([51]) || från Efta-länder[52] || från kandidat-länder[53] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen RUBRIK 2 Hållbar tillväxt - naturresurser || 11.02: Marknaderna för fiske 11.06: Europeiska fiskerifonden (EFF) 11.07 01: Bevarande, förvaltning och utnyttjande av vattenlevande resurser 11.08: Kontroll och genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken || Diff. anslag || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ Inom ramen för direktförvaltningen Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag Nummer [Beteckning…...….] || Diff./Icke-diff. ([54]) || från Efta-länder[55] || från kandidat-länder[56] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen RUBRIK 2 Hållbar tillväxt - naturresurser || 11.01: Administrativa utgifter för politikområdet havsfrågor och fiske 11.02: Marknaderna för fiske 11.03 03: Förberedande åtgärder för nya internationella fiskeorganisationer och andra icke-obligatoriska bidrag till internationella organisationer 11.04: Den gemensamma fiskeripolitikens styrelseformer 11.06 11: Europeiska fiskerifonden (EFF) – Tekniskt driftsstöd 11.07 02: Bevarande, förvaltning och utnyttjande av vattenlevande resurser 11.08: Kontroll och genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken 11.09: Havspolitik || Diff. anslag || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ
6.2.
Beräknad inverkan på utgifterna
6.2.1.
Sammanfattning av den beräknade inverkan på
utgifterna
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer 2 || Hållbar tillväxt – naturresurser GD MARE || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 || 2022 || 2023 och därefter || TOTALT Driftsanslag || || || || || || || || || || || Budgetrubrik (nr) Delad förvaltning || Åtaganden || (1) || 732 || 748 || 768 || 787 || 812 || 828 || 845 || || || || 5 520 Utbetalningar (preliminärt) || (2) || 220,8 || 441,6 || 662,4 || 662,4 || 662,4 || 662,4 || 662,4 || 662,4 || 607,2 || 276 || 5 520 Budgetrubrik (nr) Direktförvaltning || Åtaganden || (1a) || 115 || 129 || 140 || 142 || 145 || 149 || 155 || || || || 975 Utbetalningar (preliminärt) || (2a) || 28,75 || 89,75 || 128,25 || 137,75 || 142,25 || 145,25 || 149,5 || 114,75 || 38,75 || || 975 Anslag av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[57] TEKNISKT STÖD || || || || || || || || || || || Budgetrubrik (nr) 11 01 04 01 - 11 01 04 02 – 11 01 04 03 - 11 01 04 04 - 11 01 04 05 - 11 01 04 06 – 11 01 04 07 - 11 01 04 08 - 11 06 11 || || (3) || 10 || 10 || 10 || 10 || 10 || 11 || 11 || || || || 72 TOTALA anslag || Åtaganden || =1+1a +3 || 857 || 887 || 918 || 939 || 967 || 988 || 1 011 || || || || 6567 Utbetalningar (preliminärt) || =2+2a +3 || 259,55 || 541,35 || 800,65 || 810,15 || 814,65 || 818,65 || 822,9 || 777,15 || 645,95 || 276 || 6 567 TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 847 || 877 || 908 || 929 || 957 || 977 || 1000 || || || || 6 495 Utbetalningar (preliminärt) || (5) || 249,55 || 531,35 || 790,65 || 800,15 || 804,65 || 807,65 || 811,9 || 777,15 || 645,95 || 276 || 6 495 TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 10 || 10 || 10 || 10 || 10 || 11 || 11 || || || || 72 TOTALA anslag för EHFF || Åtaganden || =4+ 6 || 857 || 887 || 918 || 939 || 967 || 988 || 1011 || || || || 6 567* Utbetalningar (preliminärt) || =5+ 6 || 259,99 || 541,35 || 800,65 || 810,15 || 814,65 || 818,65 || 822,9 || 777,15 || 645,95 || 276 || 6 567* * Utöver det planerade anslaget för EHFF
planeras ett anslag för att täcka avtalen om hållbart fiske och EU:S medlemskap
i internationella organisationer och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer,
vilka bygger på egna grundförordningar. Anslaget för dessa uppgår till 968
miljoner euro som fördelas enligt följande: 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 146 || 141 || 136 || 136 || 136 || 137 || 136 || 968 Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021 || År 2022 || 2023 och därefter || TOTALT GD MARE || Personalresurser || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || || || || 80.024 Övriga administrativa utgifter || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || || || || 22.820 TOTALT GD MARE || Anslag || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || || || || 102.844 TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Summa åtaganden = summa utbetalningar) || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || || || || 102.844 Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || År 2021 || År 2022 || 2023 och därefter || TOTALT TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 871,692 || 901,692 || 932,692 || 953,692 || 981,692 || 1 002,692 || 1 025,692 || || || || 6 669,844 Utbetalningar || 274,242 || 556,042 || 815,342 || 824,842 || 829,342 || 833,342 || 837,592 || 777,15 || 645,95 || 276 || 6 669,844
6.2.2.
Beräknad inverkan på driftsanslagen
–
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i
anspråk –
¨ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk
enligt följande: De strategiska prioriteringarna fastställs på
EU-nivå medan de gemensamma utfallsindikatorerna kommer att fastställas i
samarbete med medlemsstaterna. De kvantifierade mål som kopplas till
indikatorerna kommer först att bli kända när de operativa program som
medlemsstaterna lämnar in kommer att antas av kommissionen. Det är därför inte
möjligt att ange resultatmål före 2013/2014. Specifika mål inom ramen för den delade förvaltningen Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till
tre decimaler) Mål-, åtgärds- och resultatbeteck-ning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RESULTAT Typ av resultat[58] || Genomsnittliga kostnader för resultatet || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totalt kostnader SPECIFIKT MÅL[59] • Stöd för innovation och kunskapsöverföring • Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för fisket, särskilt för de småskaliga kustflottorna • Utveckling av ny yrkeskunskap • En bättre marknadsordning för fiskeriprodukter • Stöd för innovation och kunskapsöverföring • Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för vattenbruket, särskilt för små och medelstora företag • Utveckling av ny yrkeskunskap • En bättre marknadsordning för vattenbruksprodukter • Minskning av fiskets påverkan på havsmiljön • Skydd och återställande av den marina biologiska mångfalden och av ekosystemen inom ramen för hållbart fiske • Tillgång till vetenskapliga rön och uppgiftsinsamling för hållbar fiskeriförvaltning • Bättre efterlevnad genom kontroll • Främjande av de ekosystem som utnyttjas av vattenbruket samt av ett resurseffektivt vattenbruk. • Minskning av vattenbrukets påverkan på havsmiljön. • Främjande av ekonomisk tillväxt, social delaktighet, skapande av nya arbetstillfällen i de kust- och inlandssamhällen som är beroende av fisket och vattenbruket. • Diversifiering av fisket mot andra sektorer av havsekonomin och tillväxt för havsekonomin. - Resultat Ska fastställas senare || || || || 731 || || 746 || || 766 || || 785 || || 809 || || 826 || || 843 || || 5 506 Delsumma för de specifika målen || || 731 || || 746 || || 766 || || 785 || || 809 || || 826 || || 843 || || 5 506 TOTALA KOSTNADER || || 731 || || 746 || || 766 || || 785 || || 809 || || 826 || || 843 || || 5 506 Specifika mål inom ramen för direktförvaltningen Kontroll Mål-, åtgärds- och resultatbeteck-ning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RESULTAT Typ av resultat[60] || Genomsnittliga kostnader för resultatet || Totalt antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala kostnader SPECIFIKT MÅL[61] || Bättre efterlevnad genom kontroll. Främjande av gemensamma (dvs. multinationella) kontrollfartyg i ett geografiskt område || Antal fartyg som köps gemensamt av medlemsstater || 6,25 (80 % av det totala priset på 7,812) || 4 || 25 || 2 || 12,5 || 4 || 25 || 2 || 12,5 || 2 || 12,5 || 2 || 12,5 || 2 || 12,5 || 18 || 112.5 Främjande av gemensamma (dvs. multinationella) kontrollfartyg i ett geografiskt område || Antal helikoptrar som köps gemensamt av medlemsstater || 12,5 (80 % av det totala priset på 15,625) || || || 1 || 12,5 || || || 1 || 12,5 || 1 || 12,5 || || || || || 3 || 37.5 Främjande av gemensamma (dvs. multinationella) kontrollfartyg i ett geografiskt område || Antal flygplan som köps gemensamt av medlemsstater || 13,5 (80 % av det totala priset 16,875) || || || || || || || || || || || 1 || 13,5 || 1 || 13,5 || 2 || 27 - Resultat || Antal inspektioner som genomförts gemensamt av medlemsstater || Ej tillämpligt. || || || || || || || || || || || || || || || || Tjänsteresor för att kontrollera efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitikens regler || Antal inspektioner, revisioner och kontroller som gjorts av kommissionens inspektörer || 6,667 || 150 || 1 || 150 || 1 || 150 || 1 || 150 || 1 || 150 || 1 || 150 || 1 || 150 || 1 || 1050 || 7 Möten i expertgruppen för kontroll av fisket för att säkra genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens regler || Antal möten i expertgruppen för kontroll av fisket || 0,017 || 30 || 0,5 || 30 || 0,5 || 30 || 0,5 || 30 || 0,5 || 30 || 0,5 || 30 || 0,5 || 30 || 0,5 || 210 || 3,5 - Resultat || Utveckling av it-verktyg till stöd för inspektions-och kontrollverksamheten || Ej tillämpligt. || || 1,5 || || 1,5 || || 1,5 || || 1,5 || || 15 || || 1,5 || || 1,5 || || 10,5 Delsumma för de specifika målen || || 28 || || 28 || || 28 || || 28 || || 28 || || 29 || || 29 || || 198 Marknaden
för fiske Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till
tre decimaler) Mål-, åtgärds- och resultatbeteck-ning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RESULTAT Typ av resultat[62] || Genom-snittliga kostna-der för resultaten || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala kostnader SEPCIFIKT MÅL: Att bistå aktörerna inom industrin med att utveckla mer adekvata produktionsplanerings- och saluföringsorgan samt offentliga organ i syfte förbättra kunskapen om marknadssituationen och att utarbeta relevanta politiska åtgärder genom att det finns kontinuerlig, tillförlitlig och lättillgänglig information om marknaderna[63]. - Resultat || Information till beslutsfattare || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 35 Delsumma för de specifika målen || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 35 TOTALA KOSTNADER || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 5 || || 35 Vetenskaplig rådgivning Mål-, åtgärds- och resultatbeteck-ning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt RESULTAT Typ av resultat[64] || Genom-snittliga kostna-der för resultaten || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || || Totala kostnader SEPCIFIKT MÅL: Att ta fram vetenskaplig och ekonomisk rådgivning som kan ligga till grund för förslag till förordningar på den gemensamma fiskeripolitikens område och anknytande åtgärder som vidtas av medlemsstaterna || || || || || || || || || || || || || || || || Undersökningar avseende den gemensamma fiskeripolitiken || Forskning och rådgivning || || * || 1,688 || * || 1,739 || * || 1,791 || * || 1,845 || * || 1,9 || * || 1,957 || * || 2,016 || * || 12.936 Stöd till STECF-möten vid JRC || Logistikstöd || || 27 || 1,126 || 27 || 1,159 || 27 || 1,194 || 27 || 1,23 || 27 || 1,267 || 27 || 1,305 || 27 || 1,344 || 189 || 8.625 STECF-åtgärd || Ersättning till experter || || * || 1,013 || * || 1,043 || * || 1,075 || * || 1,107 || * || 1,14 || * || 1,174 || * || 1,21 || * || 7.762 Rådgivning om fiskbestånd och ekosystem || Databaser och expertis || || * || 1,688 || * || 1,739 || * || 1,791 || * || 1,845 || * || 1,9 || * || 1,957 || * || 2,016 || * || 12.936 Vetenskapliga partnerskap || Studieprojekt || || * || 2,251 || * || 2,319 || * || 2,388 || * || 2,46 || * || 2,534 || * || 2,61 || * || 2,688 || * || 17.25 Rådgivning om ekosystem och ekonomi || Rådgivningsrapporter || || * || 1,234 || * || 5,001 || * || 4,761 || * || 6,513 || * || 6,259 || * || 5,997 || * || 6,726 || * || 36.491 Delsumma för de specifika målen || || 9 || || 13 || || 13 || || 15 || || 15 || || 15 || || 16 || || 96 TOTALA KOSTNADER || || 9 || || 13 || || 13 || || 15 || || 15 || || 15 || || 16 || || 96 Regional datainsamling, undersökningar och
vetenskaplig rådgivning Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RESULTAT Typ av resultat[65] || Genom-snittliga kostnader för resultaten || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala kostnader SPECIFIKT MÅL [66] Datainsamling - regionalt samarbete || || || || || || || || || || || || || || || || - Resultat || Regionala databaser || 0.5 || 2 || 1 || 2 || 1 || 2 || 1 || 2 || 1 || 2 || 1 || 2 || 1 || 2 || 1 || 14 || 7 - Resultat || Regionala samordningsprojekt || 0.5 || 2 || 1 || 6 || 3 || 6 || 3 || 6 || 3 || 4 || 2 || 4 || 2 || 8 || 4 || 36 || 18 Delsumma för de specifika målen || 4 || 2 || 8 || 4 || 8 || 4 || 8 || 4 || 6 || 3 || 6 || 3 || 10 || 5 || 50 || 25 SEPCIFIKT MÅL: Undersökningar || || || || || || || || || || || || || || || || - Resultat || Undersökningar || 0.5 || 10 || 5 || 10 || 5 || 10 || 5 || 10 || 5 || 12 || 6 || 12 || 6 || 14 || 7 || 78 || 39 Delsumma för de specifika målen || 10 || 5 || 10 || 5 || 10 || 5 || 10 || 5 || 12 || 6 || 12 || 6 || 14 || 7 || 78 || 39 || || || || || || || || || || || || || || || || TOTALA KOSTNADER || || 7 || || 9 || || 9 || || 9 || || 9 || || 9 || || 12 || || 64 Styrelseformer Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT RESULTAT Typ av resultat[67] || Genomsnittliga kostnader för resultaten || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala kostnader SPACIFIKT MÅL[68] Styrelseformer för den gemensamma fiskeripolitiken || || || || || || || || || || || || || || || || - Resultat Rådgivande nämnder || Tjänster || 0.33 || 9 || 3 || 9 || 3 || 9 || 3 || 9 || 3 || 9 || 3 || 9 || 3 || 9 || 3 || 9 || 21 - Resultat: information, kommunikation och möten mellan kommissionen och exporter/aktörer || Produkter || 0.1 || 40 || 4 || 40 || 4 || 50 || 5 || 50 || 5 || 50 || 5 || 60 || 6 || 60 || 6 || 350 || 35 || || || || || || || || || || || || || || || || || || Delsumma för de specifika målen || 49 || 7 || 49 || 7 || 59 || 8 || 59 || 8 || 59 || 8 || 69 || 9 || 69 || 9 || 359 || 56 TOTALA KOSTNADER || 49 || 7 || 49 || 7 || 59 || 8 || 59 || 8 || 59 || 8 || 69 || 9 || 69 || 9 || 359 || 56 Integrerad havspolitik Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning || || || År || År || År || År || År || År || År || TOTALT || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || RESULTAT || Typ av resultat[1] || Genom-snittliga kostna-der || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Antal || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala || resultat || resultat || resultat || resultat || resultat || resultat || resultat || kostnader SPECIFIKT MÅL nr 1: Att främja integrerad havsstyrning på lokal, regional och nationell nivå, samt havsbottensnivå, EU-nivå och internationell nivå || || || || || || || || || || || || || || || || Resultat: Åtgärder till stöd för integrerade strategier inom havspolitiken i medlemsstaterna och på Europas havsbottnar || || 3,01 || || 3,33 || || 3,93 || || 3,93 || || 4,06 || || 4,06 || || 4,25 || || 26,57 Resultat: Bilaterala och regionala ramar och möten med viktiga partner och förbättrat internationellt samarbete kring havsfrågor. || || 0,16 || || 0,17 || || 0,21 || || 0,21 || || 0,21 || || 0,21 || || 0,22 || || 1,39 Delsumma mål 1 || || 3,17 || || 3,50 || || 4,14 || || 4,14 || || 4,27 || || 4,27 || || 4,47 || || 27,96 SPECIFIKT MÅL nr 2: Att ta fram sektorsövergripande åtgärder som samtidigt gynnar flera havssektorer och/eller sektorspolitiska åtgärder || || || || || || || || || || || || || || || || Resultat: Åtgärder till stöd för genomförandet av fysisk planering i kust- och havsområden i medlemsstaterna och i de europeiska havsområdena || || 1,76 || || 2,50 || || 3,99 || || 3,99 || || 4,28 || || 4,28 || || 4,73 || || 25,53 Resultat: Antal övervakningsdata som utbytts mellan sektorer || || 11,34 || || 12,50 || || 14,81 || || 14,81 || || 15,28 || || 15,28 || || 15,98 || || 100,00 Resultat: Antalet nedladdningar av data som samlats in genom Europeiska nätverket för havsobservation och datainsamling || || 23,82 || || 26,25 || || 31,11 || || 31,11 || || 32,09 || || 32,09 || || 33,54 || || 210,01 Delsumma mål 2 || || 36,92 || || 41,25 || || 49,91 || || 49,91 || || 51,65 || || 51,65 || || 54,25 || || 335,54 SPECIFIKT MÅL nr 3: Att stödja hållbar utveckling, sysselsättning och innovation inom havssektorerna || || || || || || || || || || || || || || || || Resultat: Antal utvalda projekt med direkt innovationsstöd || || 2,27 || || 2,51 || || 2,96 || || 2,96 || || 3,05 || || 3,05 || || 3,20 || || 20,00 Resultat: Antal medvetandehöjande och informationsspridande åtgärder på EU-nivå och nationell och regional nivå. || || 1,13 || || 1,25 || || 1,48 || || 1,48 || || 1,53 || || 1,53 || || 1,60 || || 10,00 Delsumma mål 3 || || 3,40 || || 3,76 || || 4,44 || || 4,44 || || 4,58 || || 4,58 || || 4,80 || || 30,00 SPECIFIKT MÅL nr 4: Att skydda havsmiljön och att sörja för hållbart utnyttjande av de marina resurserna och kustresurserna || || || || || || || || || || || || || Resultat: Att vidta åtgärder till stöd för genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi || || || 5,50 || || 5,50 || || 5,50 || || 5,50 || || 5,50 || || 5,50 || || 5,50 || || 38,50 TOTALA KOSTNADER || || 49 || || 54 || || 64 || || 64 || || 66 || || 66 || || 69 || || 432 Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer
(RFMO) – frivilliga åtgärder Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RESULTAT Typ av resultat[69] || Genomsnittliga kostna-der för resultaten || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala kostnader SPECIFIKT MÅL[70] || || || || || || || || || || || || || || || || - Resultat || Förberedande arbete med nya internationella fiskeriorganisationer och andra icke-obligatoriska bidrag till internationella organisationer || || 18 || 10 || 18 || 13 || 18 || 13 || 18 || 13 || 18 || 14 || 18 || 16 || 18 || 15 || 126 || 94 TOTALA KOSTNADER || 18 || 10 || 18 || 13 || 18 || 13 || 18 || 13 || 18 || 14 || 18 || 16 || 18 || 15 || 126 || 94
6.2.3.
Beräknad inverkan på de administrativa anslagen
6.2.3.1.
Sammanfattning
–
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas
i anspråk –
¨ Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i
anspråk enligt följande: Miljoner euro
(avrundat till tre decimaler) || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || Personalresurser || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 11,432 || 80,024 Övriga administrativa utgifter || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 3,260 || 22,820 Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 14,692 || 102,844 Belopp utanför RUBRIK 5[71] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || Personalresurser || 1,724 || 1,724 || 1,724 || 1,724 || 1,724 || 1,724 || 1,724 || 12,068 Övriga Administrativa utgifter || 8,276 || 8,276 || 8,276 || 8,276 || 8,276 || 9,276 || 9,276 || 59,932 Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 10 || 10 || 10 || 10 || 10 || 11 || 11 || 72 TOTALT || 24,692 || 24,692 || 24,692 || 24,692 || 24,692 || 25,692 || 25,692 || 174,844 Beräknat personalbehov –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i
anspråk –
¨ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk
enligt följande: Uppgifterna ska anges i heltal (eller med
högst en decimal) || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) || || 11 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 82 || 82 || 82 || 82 || 82 || 82 || 82 || XX 01 01 02 (vid delegationer) || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || 1 || XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || || XX 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || || Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter) FTE)[72] || || 11 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || 12 || 12 || 12 || 12 || 12 || 12 || 12 || XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || || || || || || || || 11 01 04 || - vid huvudkontoret[73] || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || - vid delegationer || 7 || 7 || 7 || 7 || 7 || 7 || 7 || XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || || 10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || || Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || || || TOTALT || 118 || 118 || 118 || 118 || 118 || 118 || 118 XX motsvarar det
politikområde eller den avdelning i budgeten som avses. Personalbehoven ska
täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att
förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom
generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan
tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga
förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande
begränsningar i fråga om budgetmedel. Beskrivning av
arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda || Extern personal ||
6.2.4.
Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
–
¨ Förslaget/initiativet är förenligt med nästa fleråriga
budgetram. –
¨ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda
rubriken i den fleråriga budgetramen Förklara i förekommande fall vilka ändringar i
planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp. –
¨ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen
utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[74]. Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda
rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.
6.2.5.
Bidrag från tredje part inom den delade
förvaltningen
–
Det ingår inga bidrag från tredje part i det
aktuella förslaget eller initiativet –
¨ Förslaget innehåller bestämmelser om samfinansiering från
medlemsstaternas sida. Det exakta beloppet kan inte beräknas förrän de
operativa programmen har antagits. Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || || TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering || || || || || || || ||
6.3.
Beräknad inverkan
på inkomsterna
–
¨ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida. –
¨ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: ·
¨ Påverkan på egna medel ·
¨ Påverkan på ”diverse inkomster” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budgetrubrik i den årliga budgetens || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[75] År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) Artikel …………. || || || || || || || || Ange vilka budgetrubriker
i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att
avsättas för särskilda ändamål. Ange med vilken metod
inverkan på inkomsterna har beräknats. [1] EUT
C […] , […] , s. […] . [2] EUT
C […] , […] , s. […] . [3] EUT L 233,
15.8.2006, s. 1. [4] EUT L 160,
14.6.2006, s. 1. [5] EUT L 209,
11.8.2005, s. 1. [6] EUT L 176,
6.7.2007, s. 1. [7] KOM(2010)
2020 slutlig, 3.3.2010. [8] EUT L 164, 25.6.2008, s. 19. [9] EUT L 286,
29.10.2008, s. 1. [10] EUT L 343,
22.12.2009, s. 1. [11] KOM(2011)
615 slutlig. [12] KOM(2002) 511, slutlig. [13] EUT L […],
[…], s. . [14] EUT L 176,
6.7.2007, s. 1. [15] KOM(2007)
575 slutlig, 10.10.2007. [16] Slutsatser
från rådets möte (allmänna frågor) den 14 juni 2010, Europaparlamentets
resolution av den 21 oktober 2010 om en integrerad havspolitik – utvärdering av
gjorda framsteg och nya utmaningar, regionkommitténs yttrande angående
”Utvecklingen av en integrerad havspolitik och kunskap i havsfrågor 2020” . [17] EUT
L […], […], s. […]. [18] KOM(2009)163
slutlig av den 22 april 2009. [19] Domstolens
dom av den 9 november 2010 i de förenade målen C-92/09 och C-93/09, Schecke. [20] EUT
L 55, 28.2.2011, s. 13. [21] KOM(2011)
425 slutlig. [22] KOM(2011)
615 slutlig. [23] EGT
L 148, 6.6.2002. [24] EUT
L 134, 30.4.2004, s. 114. [25] EUT
L 5, 9.1.2004, s. 25. [26] EUT
L […], […], s. […]. [27] EUT
L […], […], s. […]. [28] EGT
L 206 , 22.7.1992 s.7. [29] EUT
L 20, 26.1.2010, s. 7. [30] EUT L 189,
20.7.2007, s. 1. [31] EUT L 204,
6.8.2009, s. 15. [32] EGT
L 114, 24.4.2001, s. 1. [33] EUT
L 154, 21.6.2003, s. 1. [34] EUT L 93,
31.3.2006, s. 12. EUT L 20, 13.12.2008,
s. 213 (MT). [35] EUT
L 343, 22.12.2009, s. 1. [36] EGT
L 292, 15.11.1996, s. 2. [37] EGT
L 83, 27.3.1999, s. 1. [38] EGT L 303, 2.12.2000, s. 16. [39] EGT L 180 , 19.7.2000, s. 22. [40] EUT L 134, 30.4.2004, s. 1. [41] EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. [42] EGT L 197, 21.7.2001, s. 30. [43] EUT
L 5, 9.1.2004, s. 25. [44] Verksamhetsbaserad
förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna
förkortningarna ABM respektive ABB. [45] I
den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen. [46] Närmare
förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till
respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html [47] Organ
som avses i artikel 185 i budgetförordningen. [48] Undersökningen
Regional governance in the context of globalisation: reviewing
governance mechanisms & administrative costs. Administrative
workload and costs for Member State public authorities of the implementation of
ERDF and Cohesion Fund, 2010. [49] Med
undantag av datainsamling och kontrollåtgärder. [50] Det
finns vissa tydligt angivna och politiskt motiverade undantag (småskaligt
fiske, kollektiva åtgärder, avlägset belägna grekiska öar, de yttersta
randområdena). [51] Differentierade
respektive icke-differentierade anslag. [52] Efta:
Europeiska frihandelssammanslutningen. [53] Kandidatländer
och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan. [54] Differentierade
respektive icke-differentierade anslag. [55] Efta:
Europeiska frihandelssammanslutningen. [56] Kandidatländer
och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan. [57] Detta
avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av
Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt
indirekta och direkta forskningsåtgärder. [58] Resultat
är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade
studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.). [59] Mål
som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”. [60] Resultat
är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade
studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.). [61] Mål
som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”. [62] Resultat
är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade
studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.). [63] Mål
som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”. [64] Resultat
är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade
studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.). [65] Resultat
är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade
studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.). [66] Mål
som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”. [67] Resultat
är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade
studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.). [68] Mål
som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”. [69] Resultat
är de produkter och tjänster som tillhandahålls (t.ex. antal finansierade
studentutbyten, antal km anlagda vägar osv.). [70] Mål
som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”. [71] Detta
avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av
Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt
indirekta och direkta forskningsåtgärder. [72] KA
= kontraktsanställda, INT = vikarier (interimspersonal), JED = ”Jeune Expert en
Délégation” (unga delegerade experter), LA = lokalanställd, SNE =
utstationerade nationella experter. [73] Inom
förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF). [74] Se
punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. [75] När
det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter ) ska
nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för
uppbördskostnader.