[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 1.7.2009

KOM(2009) 290 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Generaldirektoratet för humanitärt bistånd (Echo) Årsrapport 2008

{SEC(2009)825)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

2. Allmänpolitiska aspekter 4

3. Allmän översikt över Echos humanitära insatser under 2008 5

3.1. Allmänt 5

3.2. De viktigaste insatserna under 2008 per region och fördelningen av medel 7

3.3. Jämförande analys 8

3.4. Katastrofriskreducering, inbegripet insatser för katastrofberedskap 9

3.5. Sammankoppling av katastrof-, återuppbyggnads- och utvecklingsbistånd 9

3.6. De viktigaste partnerna vid de humanitära insatserna 9

4. Relationer med intressenter 10

5. Annan verksamhet 10

6. Slutsats 11

Bilaga :

Bilagan innehåller närmare uppgifter om följande:

- En översikt över humanitära insatser i enskilda länder.

- Relationer med intressenter.

- Resultat av utvärderingar.

- Ekonomiska tabeller.

1. INLEDNING

De grundläggande principerna för Europeiska unionen, dvs. solidaritet, tolerans och respekten för människans värdighet, ligger även till grund för dess politik på området humanitärt bistånd. Även om humanitärt bistånd inte är ett verktyg för krishantering så utgör det en av hörnstenarna i gemenskapens insatser till förmån för länder som drabbats av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan eller befinner sig i komplexa nödsituationer[1]. Tack vare sina insatser i katastrofområden och sitt aktiva stöd för åtgärder som syftar till att stärka respekten för den internationella humanitära rätten[2] har Europeiska kommissionen etablerat sig som en ledande aktör när det gäller humanitärt bistånd. Kommissionen är i dag den största enskilda givaren av bistånd, hjälp och skydd till befolkningar i tredje världen som drabbats av en humanitär kris.

Generaldirektoratet för humanitärt bistånd (Echo)[3] är den del inom Europeiska kommissionen som ansvarar för tillhandahållandet av humanitärt bistånd till människor i tredjeländer som drabbats av konflikter eller katastrofer, såväl naturkatastrofer som katastrofer orsakade av människan . Detta allmänna mål bidrar till att uppfylla kommissionens strategiska mål att Europa ska bli en global partner, vilket ingår bland de allmänna målen på området yttre förbindelser[4] enligt fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).

Echo försvarar det handlingsutrymme som den humanitära rätten ger och de humanitära principerna, vilka är alltmer hotade, genom att även fortsättningsvis noga respektera de principer som fastställts genom initiativet för gott humanitärt givarskap[5], upprätthålla en hög kvalitet i biståndet och föra en öppen dialog med andra viktiga aktörer.

Echo genomför inga biståndsprogram i egen regi. Det är en givare som genomför sitt uppdrag genom att finansiera gemenskapens humanitära insatser via partner som har undertecknat antingen ramavtalet om partnerskap, däribland icke-statliga organisationer i Europa och internationella organisationer (rödakorsorganisationerna), eller det ekonomiska och administrativa ramavtalet för FN-organ.

Echos uppgift är att sörja för att varor och tjänster snabbt når krisdrabbade områden via dessa partner. Ett snabbt tillhandahållande av bistånd underlättas genom särskilda bestämmelser i budgetförordningen och genomförandebestämmelserna till dem. Dessa strukturer gör det även möjligt för Echo att använda tekniska assistenter (Echo-experter) på fältet som kan identifiera utsatta samhällsgrupper, göra en korrekt bedömning av behoven och snabbt identifiera lämpliga partner och projekt som kan tillgodose dessa behov. Därefter sker en uppföljning på plats av parternas resultat och projektresultaten för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning i enlighet med revisionsförklaringen om att medlen använts för avsett ändamål.

Mot bakgrund av sina erfarenheter av katastrofhantering arbetar Echo med för att främja katastrofberedskap i syfte att minska människors utsatthet och exponering för risker och katastrofer och för att minska de ekonomiska kostnaderna för sådana katastrofer. För att fullgöra sitt uppdrag på ett effektivt sätt får Echo, där så är lämpligt och nödvändigt, stödja åtgärder för att bygga upp kapaciteten hos sina genomförandepartner.

Denna rapport har utarbetats i enlighet med följande krav i artikel 19 i förordningen om humanitärt bistånd:

”Efter varje budgetår ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en årsrapport med en sammanfattning av de insatser som finansierats under budgetåret. Sammanfattningen ska särskilt innehålla upplysningar om de aktörer som medverkat vid genomförandet av de humanitära insatserna. Rapporten ska också innehålla en sammanställning av de externa utvärderingar som i förekommande fall utförts för specifika insatser.”.

I denna rapport ges en sammanfattning av Echos huvudsakliga verksamhet under 2008. Bilagan innehåller en utförlig sammanställning av de insatser som finansierats i olika länder och regioner som Echo ger bistånd till via sina partner samt statistik som hämtats från den ekonomiska rapporten för 2008[6].

2. ALLMÄNPOLITISKA ASPEKTER

Även om situationen i världen på det humanitära området inte förändrar sig drastiskt från ett år till ett annat är de humanitära behoven fortfarande stora och de humanitära insatserna ökar i antal.

Under det senaste årtiondet har antalet naturkatastrofer ökat markant, framförallt till följd av klimatförändringen. Nio av tio katastrofer är numera klimatrelaterade[7] och under de senaste två årtiondena har antalet katastrofer fördubblats. Naturfenomen visar sig ofta utvecklas till katastrofer, eftersom många befolkningsgrupper i framför allt utvecklingsländerna är mycket sårbara och saknar förmåga att hantera situationen.

Katastroferna, som delvis har orsakats av människan, har alltså ökat under det att antalet konflikter inte förändrats nämnvärt. Konflikterna har dock tendens att vara längre och har blivit alltmer destruktiva. Detta har lett till ett växande behov av humanitärt bistånd världen över. Utmaningen som humanitära givare som Echo står inför är att upprätthålla jämvikten mellan finansieringen till åtgärder för att förhindra humanitära katastrofer och akuta krisinsatser , både i samband med naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan.

EU tog ett stort steg framåt på det politiska planet när ordförandena för rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen undertecknade det europeiska samförståndet[8] för humanitärt bistånd i december 2007, vilket följdes av antagandet av den därmed sammanhängande handlingsplanen[9] . På detta sätt fick EU en gemensam uppsättning värderingar, principer och mål som syftar till att skapa mer enhetlighet i dess humanitära insats totalt sett. I samförståndet betonas att det är viktigt med en mångfald av genomförandepartner, vilket är ett erkännande av att olika organ har olika komparativa fördelar när det gäller att hantera olika situationer och omständigheter.

En konferens om internationell humanitär rätt hölls i Europaparlamentet den 16 september 2008 som ett led i genomförandet av handlingsplanen. Denna konferens hade till syfte att öka medvetenheten om brott mot den internationella humanitära rätten och att, inom ramen för det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd, undersöka vilka möjligheter det finns till främja respekten för den internationella humanitära rätten på EU-nivå.

I mars antog kommissionen meddelandet om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer i syfte att möta de allt större utmaningarna på detta område, både till följd av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, och att förbättra unionens förmåga att tillhandahålla civilskydd och humanitärt bistånd både på dess egna territorium och i tredje land.

3. ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER ECHOS HUMANITÄRA INSATSER UNDER 2008

3.1. Allmänt

Genom sitt generaldirektorat för humanitärt bistånd (Echo) tillhandahåller kommissionen humanitärt bistånd till offer för naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan i tredje land. Detta bistånd grundar sig enbart på humanitära behov. I år har kommissionen gett bistånd till humanitära kriser i över 60 länder, vilket tillhandahölls via 90 finansieringsbeslut på sammanlagt 937 miljoner euro . Den ursprungliga budgeten på 751 miljoner euro ökades vid flera tillfällen till följd av nya kriser och naturkatastrofer under året och, framför allt, på grund av den kraftiga ökningen av livsmedelspriserna.

Under 2008 drabbades Echo av effekterna av de kraftigt ökande livsmedelspriserna . Till följd av de ökande priserna på baslivsmedel och olja ökade kostnaderna för det humanitära biståndet för 2008 markant. De fattiga befolkningsgruppernas sårbarhet inför kriser ökade dessutom, eftersom de nu blev tvungna att anslå en större andel av sina begränsade resurser till livsmedelsinköp. För att avhjälpa de kortsiktiga effekterna av de stigande livsmedelspriserna nästan fördubblades anslaget till Echos budget för akut livsmedelsbistånd under 2008, varvid medel hämtades från reserven för katastrofhjälp. I slutet av året uppgick budgeten för livsmedelsbistånd till 363 miljoner euro, vilket gjorde det möjligt att hjälpa mer än 25 miljoner människor.

Förutom livsmedelskrisen fortsatte även naturkatastroferna att öka både till antal och till svårighetsgrad. De förvärrades dessutom genom klimatförändringen och drabbade redan utsatta befolkningsgrupper både oftare och mer allvarligt.

Följande geografiska områden drabbades av allvarliga skadeverkningar till följd av naturkatastrofer under 2008: cykloner/orkaner i Västindien som slog mot Haiti, Bahamas, Kuba, Madagaskar och Burma/Myanmar, torka på Afrikas horn, Sahel, Moldavien, Paraguay, Honduras och de palestinska territorierna, jordbävning i Kina, epidemier i Benin, Latinamerika och Västindien, översvämningar i Bangladesh, Bolivia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Nepal, Namibia, Indien och Jemen, extrema köldperioder i Peru och Bolivia och tyfoner i Laos och Vietnam. Kommissionen var tvungen att reagera snabbt för att hjälpa tusentals nödlidande människor, varav vissa redan var drabbade av andra kriser.

När det gäller kriser orsakade av människan ledde konflikten mellan Georgien och Ryssland i Syd-Ossetien i augusti till katastrofinsatser för att hjälpa de befolkningsgrupper som drabbades av denna nya konflikt. I Kenya rådde en situation av utbredd politisk oro till följd av det omtvistade presidentvalet. Våldsamheterna efter valet ledde till att mer än 500 000 personer fördrevs. Under 2008 eskalerade den interna konflikten i norra delen av Jemen . I augusti ledde misslyckandet med att ingå ett fredsavtal mellan Moros islamiska befrielsefront och Filippinernas regering till att nya stridigheter blossade upp på ön Mindanao i söder, varvid mer än 550 000 personer fördrevs. Vid årets slut var ca 320 000 personer fördrivna utan att det fanns någon lösning i sikte på denna situation. I Sri Lanka bröt regeringen avtalet om eldupphör från 2002 och intensifierade sin offensiv i de norra delarna av landet.

Förutom dessa nya kriser var kommissionen tvungen att hantera försämrade humanitära situationer , ofta i form av flera år gamla långdragna och komplexa krissituationer. De två främsta exemplen är Sudan och Demokratiska republiken Kongo .

Genom sin budget för humanitärt bistånd, inbegripet livsmedelsbistånd, tillhandahöll EU bistånd till uppskattningsvis 143 miljoner mottagare i tredjeland[10]. Dessutom fick 18,5 miljoner personer stöd till katastrofberedskap i form av en förstärkning av återhämtnings- och reaktionsförmågan på lokal nivå.

Kommissionen anslog totalt 552 miljoner euro (dvs. 58,9 % av sin totala slutliga budget) till AVS-länderna (som är de största mottagarna av medel från Echo), Asien och Latinamerika (192 miljoner euro, dvs. 20,5 %) och Östeuropa, de nya oberoende staterna, Mellanöstern och Medelhavsländerna (156 miljoner euro, dvs. 16,3 %).

Tillämpningen av behovsprincipen[11] ledde till följande geografiska fördelning[12] av de medel som anslagits till humanitärt bistånd 2008 (i tusen euro):

HUMANITÄRT BISTÅND 2008 |

ENHET/REGION | TOTALT | % |

A/1: AFRIKA, VÄSTINDIEN, STILLAHAVSOMRÅDET | 551 847 | 58,9 % |

SUDAN OCH TCHAD | 197 000 |

AFRIKAS HORN | 167 897 |

CENTRALA OCH SÖDRA AFRIKA, INDISKA OCEANEN | 126 200 |

VÄSTRA AFRIKA | 39 100 |

VÄSTINDIEN | 21 650 |

A/2: DE NYA OBEROENDE STATERNA, MELLANÖSTERN, MEDELHAVSOMRÅDET | 152 635 | 16,3 % |

MELLANÖSTERN, MEDELHAVSOMRÅDET | 124 860 |

EUROPA, KAUKASUS, CENTRALASIEN | 27 775 |

A/3: ASIEN OCH LATINAMERIKA | 192 327 | 20,5 % |

SÖDRA ASIEN | 94 257 |

SYDÖSTRA OCH ÖSTRA ASIEN | 64 000 |

LATINAMERIKA | 34 070 |

ICKE-GEOGRAFISKA INSTRUMENT | 39 833 |

KAPACITETSUPPBYGGNAD, BIDRAG OCH TJÄNSTER, DREF[13]-BESLUT OCH ÖVRIGA | 7 021 | 0,7 % |

TEKNISKT BISTÅND | 25 000 | 2,7 % |

STÖDUTGIFTER | 7 812 | 0,8 % |

TOTALT | 936 642 | 100 % |

.

För 2008 gäller att 41 av de länder som befann sig i kris i enlighet med definitionen i bedömningen kunde 15 anses vara extremt sårbara. Av dessa fanns 11 stycken i Afrika. De övriga var Afghanistan, Tjetjenien (Ryssland), Östtimor och Jemen.

I överensstämmelse med den tillämpade metoden gjorde Echo 2008 åtaganden motsvarande 85 % av sin ursprungliga budget under huvudrubriken humanitärt bistånd (23.02.01) avseende prioriterade områden med stora humanitära behov .

Echos biståndsstrategi inriktade sig liksom tidigare på glömda kriser (situationer där betydande humanitära behov i mycket ringa utsträckning uppmärksammas av givarna, vilket lett till en låg stödnivå, och av media. Den analys och metod som Echo använder sig av för att identifiera glömda kriser grundar sig både på kvantitativa faktorer (ingen mediebevakning eller lågt givarstöd i kombination med stora behov) och kvalitativa faktorer (bedömningar på plats genomförda av Echos experter och ansvariga handläggare). För närmare upplysningar om glömda kriser se del II i bilagan.

Resultatet av dessa bedömningar av de globala behoven och glömda kriser finns på Europa- webbplatsen http://ec.europa.eu/echo/policies/strategy_en.htm.

3.2. De viktigaste insatserna under 2008 per region och fördelningen av medel

Kommissionen fick hantera ett stort antal naturkatastrofer och kriser orsakade av människan, liksom försämrade humanitära situationer, i bland i form av flera år gamla långdragna och komplexa krissituationer. Demokratiska republiken Kongo har till exempel utgjort ett betydande problem för de humanitära organisationerna under ett antal år till följd av de ständigt återkommande stridigheterna i de östra delarna av landet som fått hundratusentals människor att fly sina hem. Krisen i Darfurområdet i Sudan anses vara den värsta humanitära krisen i världen och den internationella humanitära biståndsinsatsen i detta område är följaktligen enorm. Miljontals människor är helt beroende av externt bistånd för sin överlevnad.

De insatser som tas upp nedan beskrivs i detalj i avsnitt III i bilagan.

3.2.1. Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna)

Echos största anslag för 2008 gick till Sudan (totalt 167 miljoner euro) och till Demokratiska republiken Kongo (45,5 + 8 miljoner euro till Echo Flight (flygservice för humanitärt stöd). Andra viktiga mottagare i Afrika som fick anslag på mer än 20 miljoner euro var Somalia (44 miljoner euro), Tchad (30 miljoner euro), det regionala programmet för beredskap inför torrperioder (30 miljoner euro), Zimbabwe (25 miljoner euro) och Etiopien (40 miljoner euro).

3.2.2. Mellanöstern och de nya oberoende staterna

Kommissionen fortsatte sina insatser för att avhjälpa den allvarliga humanitära situationen på Västbanken och i Gaza som inte visade några tecken på att förbättras under 2008, trots att strukturstödet till den palestinska myndigheten återupptogs i december 2007. Förutom den politiska situationen drabbades de mest utsatta grupperna i den palestinska befolkningen på Västbanken av två klimathändelser, nämligen frost och torka. Finansiering till ett belopp av 82,8 miljoner euro tillhandahölls för att möta livsmedelsbehovet hos de mest sårbara befolkningsgrupperna på Västbanken och i Gaza och de palestinska flyktingarna i Libanon. Dessutom användes 30 miljoner euro till att täcka de humanitära behov och livsmedelsbehov som fanns hos mottagare i och utanför Irak till följd av krisen i Irak.

I norra Kaukasus fortsatte kommissionen att ge stöd till offren för konflikten i Tjetjenien och godkände totalt 11 miljoner euro till detta ändamål.

3.2.3. Asien

Det anslogs 39 miljoner för att hjälpa den del av befolkningen i Burma/Myanmar som drabbats av cyklonen Nargis och 36,3 miljoner euro anslogs till sårbara befolkningsgrupper som drabbats av konflikterna och naturkatastroferna i Afghanistan, Iran och Pakistan. Vidare anslogs 20,15 miljoner euro till de grupper som drabbats av naturkatastrofer i Bangladesh (gnagarangrepp i Chittagong Hill Tracts, kvarvarande behov efter cyklonen Sidr som drabbade landet i slutet av 2007 och häftiga monsunregn i slutet av september 2008, kombinerade med kraftiga översvämningar som ledde till vattendränkning i de sydvästra delarna av landet). Ytterligare 351 000 euro anslogs till stöd till de (burmesiska) Rohingya-flyktingarna i Bangladesh.

3.2.4. Latinamerika

Slutligen anslogs 34 miljoner euro till Latinamerika, varav 12,5 miljoner till offren för konflikten i Colombia. Resten avsåg flera olika naturkatastrofer, t.ex. La Niña-fenomenet i Bolivia och Ecuador, torkan i Paraguay och Honduras, köldvågorna i Bolivia och Peru och översvämningarna i Guatemala och Honduras.

3.3. Jämförande analys

Det framgår av den jämförande analysen av finansieringsbeslutens geografiska fördelning under perioden 2004–2008 (se tabellen nedan) att den relativa andelen stöd till AVS-länderna ökat konstant, utom under 2005 då denna trend vände och merparten av medlen gick till Asien till följd av de två stora kriserna i denna del av världen, nämligen tsunamin och jordbävningen i Kashmir. När det gäller hela femårsperioden uppvisade anslagen till olika regioner och områden i världen stora variationer över tiden, vilket är naturligt då Echos insatser rent definitionsmässigt är kortsiktiga till sin natur. Det är även att märka att mer än 96 % av budgeten för humanitärt bistånd avsåg humanitära insatser och endast mindre än 4 % stödutgifter och administrationsutgifter (information, revisioner, utvärderingar, stödpersonal osv.). Se avsnitt VIII i bilagan.

[pic]

3.4. Katastrofriskreducering, inbegripet insatser för katastrofberedskap

I Echos mandat ingår att finansiera åtgärder på områdena katastrofberedskap och katastrofriskreducering till förmån för de mest sårbara grupperna och de grupper som löper störst riks för att drabbas av naturkatastrofer.

Med hänsyn till den ökade medvetenheten om hur viktigt det är med katastrofberedskap, det faktum att antalet katastrofer ökat stort både till antal och i styrka under det senaste årtiondet och uppmaningen till alla regeringar och internationella organisationer i Hyogoramen för åtgärder 2005–2015 att prioritera och investera i katastrofriskreducering har Echo under de senaste åren ökat sina anslag till lokalt baserade katastrofberedskapsprojekt och kommer att ytterligare finslipa denna strategi. Inom ramen för sitt humanitära mandat kan Echo tack vare sina starka sidor ge stöd till många olika typer av åtgärder.

Echos bidrag på området katastrofriskreducering tillhandahålls genom Dipecho-programmet, insatser för beredskap inför torrperioder, integration av katastrofberedskapsåtgärder i katastrofbistånds- och informationsinsatser.

Echos strategi för katastrofberedskap grundar sig på två huvudidéer, nämligen att göra olika grupper mer medvetna om vilka risker som finns och förbättra deras återhämtningsförmåga. Samtidigt har man inlett åtgärder som syftar till att stärka kapaciteten hos de lokala offentliga institutioner som ansvarar för skyddet av befolkningen. Insatser på området katastrofberedskap genomförs av ett stort antal partner som har ett nära samarbete med lokala organisationer, eftersom detta gör det enklare att få kontakt med de mest utsatta och marginaliserade grupperna.

Tack vare sin nya handlingsplan för sydöstra Afrika är Echo numera verksamt i sju regioner i världen som löper särskilt hög risk för att drabbas av naturkatastrofer.

3.5. Sammankoppling av katastrof-, återuppbyggnads- och utvecklingsbistånd

Syftet med Echos bistånd är också att det, tillsammans med andra biståndsinstrument, ska underlätta för drabbade befolkningar att så snart, och så långt som möjligt, bli självförsörjande och att Echos finansiering ska kunna avvecklas under ordnade former. Av denna anledning är Echo aktivt engagerat i att genomföra en strategi för att sammankoppla katastrof-, återuppbyggnads- och utvecklingsbistånd och verkar för att stärka samarbetet med andra avdelningar inom kommissionen liksom andra givare.

3.6. De viktigaste partnerna vid de humanitära insatserna

Echos humanitära bistånd genomförs av dess partner. Echo samarbetar med ca 200 icke-statliga organisationer, FN:s organ och internationella organisationer som t.ex. Internationella rödakorskommittén och Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen.

Echo måste ha tillgång till ett stort antal olika partner för att kunna garantera ett effektivt stöd till de ökande behoven världen över. Echo har utvecklat nära kontakter med sina partner, både på det politiska planet och när det gäller det praktiska genomförandet av humanitära insatser.

Under 2008 genomförde Echo sina humanitära insatser via icke-statliga organisationer (44 %), FN-organ (46 %) och internationella organisationer (10 %).

Under året genomförde Echo även en översyn, omprövning och finslipning av de partnerskapsavtal som reglerar förbindelserna med dess partner. Detta innebar att förfarandena förenklades utan att det gavs avkall på kontrollen och övervakningen av biståndet. På detta sätt bibehölls effektiviteten i biståndet. Närmare uppgifter om den årliga fördelningen mellan olika partnerkategorierna finns i avsnitt VIII.5 i bilagan.

4. RELATIONER MED INTRESSENTER

Precis som tidigare år hade Echo ett aktivt utbyte med andra EU-institutioner, medlemsstaterna och internationella organisationer samt fortsatte att främja respekten för den internationella humanitära rätten och de humanitära principerna (humanitet, opartiskhet, icke-diskriminering och neutralitet).

Echo såg dessutom till att man både i den europeiska och den internationella debatten beaktade skyldigheten att respektera det humanitära handlingsutrymmet vid krissituationer. Echo hade ett välfungerande samarbete med Europaparlamentets föredragande i humanitära frågor.

Dessutom hölls det täta kontakter med det franska och det efterföljande tjeckiska ordförandeskapet. Inrättandet av rådets nya arbetsgrupp för humanitärt bistånd och livsmedelsbistånd utgjorde ett viktigt inslag i detta arbete.

Echos förbindelser med givare utanför EU omfattade kontakter såväl med Förenta staterna, bland annat rörande anordnandet av möten inom ramen för det strategiska partnerskapet och andra möten, som med andra viktiga givare.

Echo fortsatte även att se till att det humanitära perspektivet lyftes fram och belystes i FN:s olika forum och att ta ansvaret för att de ståndpunkter, resolutioner och förklaringar som samordnades av EU i FN-organen verkligen återspeglade EU:s politik.

Närmare uppgifter om intressenterna finns i avsnitt V i bilagan.

5. ANNAN VERKSAMHET

Som ett led i sin verksamhet arbetar Echo även med andra uppgifter i syfte att förbättra tillhandahållandet av och kvaliteten på det humanitära biståndet. Detta inbegriper följande:

1. Utveckling av Echos politik för säkerhet och trygghet för personal som arbetar med tillhandahållande av humanitärt bistånd.

2. Stöd till förstärkning av parternas institutionella kapacitet på vissa områden i form av kapacitetsuppbyggnadsprogram i syfte att förbättra deras förmåga att hantera krissituationer snabbt och effektivt.

3. Förstärkning av Echos snabbinsatsförmåga på fältet genom att sätta samman sektorsövergripande insatsgrupper.

4. Kommunikationsstrategi och information .

5. När det gäller utbildningsinitiativ gav Echo stöd till Nätverket för humanitärt bistånd (Noha), som erbjuder en tvärvetenskaplig eftergymnasial utbildning.

Närmare uppgifter om dessa verksamheter finns i avsnitt VI i bilagan.

6. SLUTSATS

Även under detta år visade sig Echo vara i stånd att snabbt reagera på oförutsedda händelser och kunde därmed hjälpa tusentals människor. En del av dessa var dessutom redan drabbade av en långvarig kris. Dessa långdragna och alltmer destruktiva konflikter har dramatiska konsekvenser inte bara för dagens människor som blivit permanent beroende av humanitärt bistånd, utan även för framtida generationer.

Klimatförändringen är den viktigaste orsaken till att de humanitära behoven ökat, även om den globala livsmedelskrisen utgör det akuta problemet just i dagsläget. Med tanke på att vi nyligen även drabbats av en globala finanskris och ekonomisk kris finns det således anledning att anta att fattigdomen i många utvecklingsländer kommer att nå en kritisk nivå. En minskning av de internationella investeringarna och det internationella biståndet till följd av den globala krisen skulle slå hårdast mot de mest utsatta regionerna.

Echo har alltsedan sin tillkomst kontinuerligt anpassat sin strategi så att dess bistånd når fram till de mest behövande. Den nuvarande geopolitiska situationen innebär nya utmaningar. För det första måste man se till att det hotade humanitära handlingsutrymmet skyddas och att alla som deltar i en väpnad konflikt respekterar den internationella humanitära rätten. För det andra måste man se till att förbättra samordningen mellan de allt fler aktörerna så att man lyckas tillhandahålla ett effektivt och ändamålsenligt bistånd.

På det politiska planet antogs det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd, och den därmed sammanhängande handlingsplanen, som syftar till en förbättring av samordningen. Genom detta initiativ visar Echo sin vilja att aktivt bidra till utarbetandet av en humanitär politik och till en lösning på den strategiska utmaningen att tillhandahålla ett ändamålsenligt och effektivt bistånd till nödlidande grupper.

[1] KOM(2008) 130 om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer.

[2] http://www.icrc.org/Web/Eng/siteeng0.nsf/htmlall/section_ihl_in_brief?OpenDocument

[3] Se rådets förordning (EG) nr 1257/96.

[4] Artikel 21.2 g i EU-fördraget.

[5] http://www.goodhumanitariandonorship.org/

[6] Finns tillgänglig på http://ec.europa.eu/echo/funding/key_figures/echo_en.htm.

[7] Artikel av John Holmes i The Economist ”The Year in 2009”: More help now, please (s. 110).

[8] EUT C 25, 30.1.2008.

[9] SEK(2008) 1991 från maj 2008.

[10] I denna siffra ingår Echos bistånd till 13,5 miljoner internflyktingar (det totala rapporterade antalet uppgick till 26 miljoner) – www.internal-displacement.org (IDMC, Internal Displacement Monitoring Centre, Global overview of Trends and Developments in 2007).

[11] Echo tillhandahåller sitt bistånd på grundval av bedömningar av de humanitära behoven, vilka bygger på två kompletterande index, nämligen krisindex och sårbarhetsindex (se del II i bilagan).

[12] Fördelning per budgetrubrik av de sammanslagna anslagen för 2008 anges i del VIII.

[13] Nödfallsfond för katastrofbistånd.