[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 13.5.2008

KOM(2008) 241 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Hur informations- och kommunikationstekniken kan bidra till ökad energieffektivitet

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Hur informations- och kommunikationstekniken kan bidra till ökad energieffektivitet (Text av betydelse för EES)

Vid Europeiska rådets vårmöte 2007 betonade stats- och regeringscheferna att utvecklingen av en hållbar, integrerad klimat- och energipolitik för Europa har högsta prioritet och de antog ett energi- och klimatpaket som ska leda EU mot en konkurrenskraftig och säker energiekonomi samtidigt som energibesparingar och klimatvänliga energikällor främjas[1]. Europa står inför tre stora utmaningar på detta område — att ta itu med klimatförändringarna, att garantera säker, hållbar och konkurrenskraftig energi samt att göra den europeiska ekonomin till modell för hållbar utveckling i det tjugoförsta århundradet.

Europeiska rådets föresats att omvandla Europa till en ekonomi med hög energieffektivitet och låga koldioxidutsläpp innebär att den fortsatta tillväxten av den europeiska ekonomin, vilken är nödvändig för att uppnå full sysselsättning och integration, måste frikopplas från energiförbrukningen. Den nuvarande trenden är ohållbar. Om ingen ändring sker förväntas den slutliga energiförbrukningen i EU öka med upp till 25 % till 2012, vilket får till följd att utsläppen av växthusgaser ökar avsevärt.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT)[2] har en viktig roll att spela när det gäller att minska energiintensiteten[3] och öka energieffektiviteten i ekonomin[4], dvs. när det gäller att minska utsläppen och bidra till en hållbar tillväxt. För att nå de ambitiösa mål som fastställts och uppfylla de kommande utmaningarna måste Europa se till att IKT-baserade lösningar är tillgängliga och fullt utbyggda.

Men de kommande förändringarna gör det möjligt att modernisera den europeiska ekonomin för en framtid då teknik och samhälle kommer att vara anpassade till nya behov och där innovation kommer att skapa nya möjligheter. IKT kommer inte endast att förbättra energieffektiviteten och bekämpa klimatförändringen, utan den kommer också att stimulera utvecklingen av en stor och avancerad marknad för IKT-baserad energieffektiv teknik som kommer att främja det europeiska näringslivets konkurrenskraft och skapa nya affärsmöjligheter.

Mot denna bakgrund syftar detta meddelande till att öka medvetenheten om IKT:s nuvarande och potentiella inverkan vilket kan leda till ökad energieffektivitet och stimulera till en öppen debatt bland de berörda intressenterna på ett antal utvalda områden. Att ta itu med den utmaning som ”energieffektivitet genom informations- och kommunikationsteknik” utgör kommer att ske genom att intressenter inom IKT- och energisektorerna samlas för att skapa synergieffekter. Näringslivet, myndigheterna och det civila samhället kommer sedan att uppmanas att gå in i ett nytt slags samarbete och innovativt ledarskap.

BAKGRUND

Under 2007 utkristalliserades ett samförstånd om behovet av att sätta den kombinerade klimat- och energipolitiken i centrum för EU:s politiska program, Lissabonstrategin, strategin för hållbar utveckling och ge den högsta geopolitiska vikt med hänsyn till oljereserver och-priser. Europeiska rådet fastställer exakta och rättsligt bindande mål som en symbol för Europas beslutsamhet.

Senare, den 23 januari 2008, antog Europeiska kommissionen ett omfattande paket med konkreta åtgärder[5] som visar att de överenskomna klimatförändringsmålen är tekniskt och ekonomiskt genomförbara och att de innebär en unik affärsmöjlighet för tusentals europeiska företag.

Detta meddelande är baserat på och stöder den europeiska strategiska planen för energiteknik och många andra åtgärder som lanserats av Europeiska kommissionen inom olika områden. Alla dessa åtgärder syftar till att ta itu med de utmaningar som klimatförändringen utgör.

Mot denna bakgrund är det tydligt att om Europa ska lyckas och uppnå sina ambitiösa mål måste vi undersöka och använda oss av IKT:s roll som ett verktyg för att öka energieffektiviteten i hela ekonomin, inbegripet att främja förändringar av medborgarnas beteende, samt att förbättra effektiviteten vad gäller användningen av naturresurserna, samtidigt som föroreningar och farligt avfall minskas.

För att IKT ska fungera som kärnan i energieffektivitetsansträngningen, och för att det ska bli möjligt för den att nå sin fulla potential, måste följande ske:

- För det första är det nödvändigt att främja forskning i nya IKT-baserade lösningar och stärka deras utnyttjande — så att ekonomins energiintensitet ytterligare kan minskas genom att komponenter, utrustning och tjänster får intelligent utformning.

- För det andra bör ansträngningar göras så att IKT kan fungera som ett gott exempel och minska den energi IKT-sektorn använder — IKT-industrin står för ca 2 % av de globala koldioxidutsläppen[6], men den finns överallt i alla ekonomiska och sociala verksamheter, och en ökad användning av denna sektor kommer att leda till energibesparingar i de andra näringarna.

- För det tredje, och viktigast av allt, är det av avgörande betydelse att uppmuntra till strukturella ändringar som syftar till att förverkliga IKT:s potential i syfte att öka energieffektiviteten i hela ekonomin, t.ex. i affärsprocesser genom användning av IKT t.ex. genom att fysiska produkter ersätts med nättjänster (”dematerialisering”), att företag flyttas till nätet (t.ex. banktjänster, fastighetstjänster) och att nya sätt att arbeta på (video- och telekonferenser) införs.

I följande avsnitt i detta meddelande presenteras de huvudprinciper som ska övervägas under ovannämnda prioriterade områden.

ATT ANTA UTMANINGEN: POLITISKA RIKTLINJER FÖR FRAMTIDA ÅTGÄRDER

Genom omfattande samråd med berörda parter[7] som genomförts inför detta meddelande har det visat sig att ett begränsat antal åtgärder som föreslagits inom områden som har en hög potentiell inverkan kan vara den lämpligaste metoden för att ta itu med energieffektivitet genom IKT.

I detta meddelande fokuseras på två viktiga områden:

- IKT i sig , som är en liten men mycket synlig energiförbrukare, genom FoTU och utnyttjande som syftar till att förbättra energieffektiviteten på komponent-, system- och tillämpningsnivå och genom att anta grön upphandling och ersättningsteknik.

- IKT som ett verktyg för att göra det möjligt att förbättra energieffektiviteten i hela ekonomin , genom att möjliggöra nya affärsmodeller och förbättrad övervakning och genom en mer noggrann kontroll av alla sorters processer och aktiviteter. Alla sektorer i ekonomin, som i allt högre grad är beroende av IKT, kommer att dra nytta i varierande omfattning, även om det ursprungliga fokus kommer att ligga på kraftförsörjningsnätet , på energismarta hem och belysning samt på smart belysning .

För att validera och testa idéer för dessa två områden, anses samarbete med och insatser från tätortsområden vara prioriterade. Nästan hälften av världens befolkning bor i städer och de förbrukar över 75 % av världens energi samt producerar 80 % av utsläppen av växthusgaser. Flera initiativ som fokuserar på städerna har redan dragits igång i Europa[8],[9] och i världen[10], och avsikten är att utveckla samarbetet med dessa befintliga nät och, om så är möjligt, utveckla IKT-baserade initiativ med och i städer.

För att informera och strukturera dialogen i dessa två områden, kommer ett samråds- och partnerskapsförfarande[11] om IKT för energieffektivitet att dras igång. Syftet med denna övergripande verksamhet kommer att vara att främja samarbete och förståelse bland alla berörda aktörer i energi- och IKT-områdena, inbegripet regioner, städer och myndigheter.

Att minska IKT:s klimatavtryck

En organisations ”klimatavtryck” är den volym växthusgasutsläpp som den ger upphov till. Klimatavtrycket beräknas genom att man utvärderar energianvändningen, affärsresorna och alla komponenter av en organisations aktiviteter som förbrukar energi eller som genererar avfall och biprodukter. En organisation är ”koldioxidneutral” om det råder balans mellan den mängd koldioxid som den släpper ut och den mängd koldioxid som binds (till exempel genom att man planterar träd).

IKT-industrin har en unik position för att visa ledarskap genom att minska dess avtryck genom strukturförändringar och innovation samt genom att den visar ledarskap när det gäller att identifiera och skapa effektiva lösningar som andra sektorer i samhället kan följa.

Att ge IKT -sektorn en ledande roll i strukturförändringarna

Problemställningen:

”Strukturförändringar” innebär att det sker en omstrukturering på det sätt som en organisation fungerar på. Detta kan exempelvis ske genom att produkter ersätts med nättjänster (t.ex. företagsbrev), genom att företag flyttas till nätet (t.ex. företagens kundtjänster), genom att nya arbetssätt (distansarbete och flextidsarbete som förstärks genom videokonferenser och verktyg för virtuell närvaro) antas och genom att möjligheten att använda miljövänliga leverantörer och energi från förnybara källor undersöks.

Vägen framåt:

- Genom ett pilotprojekt, tillsammans med IKT-sektorn, undersöka möjligheten av att inleda frivilliga avtal om:

- miljövänlig upphandling inom IKT-sektorns ekosystem för att göra näringslivet koldioxidneutralt

- Främja utbyte av bästa praxis för att öka förståelsen av den berörda processen och orsakerna till att speciallösningar lyckas eller misslyckas.

Exempel på bästa praxis:

I Dow Jones Sustainability Index[12] anges det att British Telecom för sjunde året i rad är världens ledande telekommunikationsföretag och företaget har minskat sina koldioxidutsläpp i Storbritannien med 60 % jämfört med utgångsläget 1996. Företaget har satt upp ytterligare ett mål om att minska sina utsläpp med 80 % från utgångsläget 1996 till 2016.

Att IKT måste spela en ledande roll inom innovation

Problemställningen:

Stora forskningsansträngningar har genomförts för att minska IKT-komponenternas,-delsystemens och -slutsystemens energiintensitet. Framstegen i mikro- och nanoelektronik styrs fortfarande av Moores lag[13], men med framtida teknik, t.ex. kvantum- eller fotonik-baserad teknik, utlovas betydande datorkraft till en bråkdel av dagens elförbrukning.

Det har gjorts enorma investeringar inom området skärmar . Att ersätta gamla CRT-skärmar (katodstrålerör) med LCD-skärmar (flytkristallskärmar) innebär betydande energieffektivitetsvinster[14] och OLED-skärmar med lång livslängd (organiska lysdioder) kommer att möjliggöra ytterligare förbättringar.

Datacentralernas kraftbehov ökar: för närvarande går 15–20 % av de pengar som används för att driva datacentralerna till kraft och kylning. Tillgängligheten av servrar på 60W (som förbrukar ungefär lika mycket som en genomsnittlig glödlampa), kombinerade med andra datortekniker, gör det möjligt att spara 20–70 % av det totala energibehovet, beroende på tillämpning[15]. Eftersom all IKT-utrustning och alla konsumentelektronikvaror kräver effektomvandling, är effektelektronik en viktig fråga.

Vägen framåt:[16]

- Att stärka forskning och teknisk utveckling (FoTU) i ny IKT-teknik och nya IKT-tillämpningar med hög potential för energieffektivitet. IKT-temat i EU:s sjunde ramprogram kommer att bidra till detta, tillsammans med följande nationella och regionala forskningsprogram:

- FoTU om teknik och komponenter för att förbättra energieffektivitet, inbegripet datorer, skärmar och effektelektronik

- FoTU om energieffektiva tillämpningar och tjänster

- Att stödja utnyttjandet av energieffektiva forskningsresultat om IKT genom nationella och regionala program samt genom EU:s program för konkurrenskraft och innovation och relevanta verksamhetsprogram som får stöd av sammanhållningspolitiken:

- Storskaliga pilotprojekt för att spåra IKT-sektorns koldioxidavtryck

Exempel på bästa praxis:

Tidigare har ökningar i datorprestanda uppnåtts genom att man bygger snabbare processenheter som kräver mer och mer energi. HiPEAC och andra forskningsprojekt i sjätte ramprogrammet har visat att prestanda kan förbättras genom att man bygger flera ”långsamma” processenheter parallellt i ett enda datorchip, vilket innebär att prestanda kan frikopplas från energiförbrukningen.

2.2. IKT som ett verktyg för att förbättra energieffektiviteten i hela ekonomin

IKT:s potential för att minska energiförbrukningen kommer att spela en viktig roll för att förbättra energieffektiviteten inom alla sektorer av ekonomin. Genom nätverksintegrerade komponenter kommer intelligensen i olika system (t.ex. fordon, produktionsanläggningar) att öka, vilket gör det möjligt att optimera driften i olika miljöer.

Det föreslås ursprungligen att man ska fokusera på kraftnätet , energismarta hem och byggnader och smart belysning (på grund av dessa områdens relativa betydelse och potential för förbättringar) . Andra sektorer med betydande potential för energibesparing är tillverkningsindustrin och transportnäringen[17] (som uppskattas till ca 25 % och 26 % av deras totala primärenergiförbrukning år 2020).

2.2.1. Att förbättra kraftnätet: från produktion till distribution

Problemställningen:

Behovet att förbättra kraftnätet är väldokumenterat i åtgärdsplanen för energieffektivitet. Energiomvandlingssektorn, som domineras av elproduktion, använder cirka en tredjedel av all primärenergi. Med tanke på potentialen för förbättring av elproduktionen (beräknad till 30–40 %) och de avsevärda transport- och distributionsförlusterna (2 %, 8 %), är det av yttersta vikt att man förbättrar omvandlingseffektiviteten, angriper förlusterna samt identifierar alla potentiella problem innan dessa äventyrar tillgången[18].

IKT har en viktig roll att spela, inte bara för att minska förlusterna och öka effektiviteten, utan också när det gäller att förvalta och kontrollera det alltmer distribuerade kraftnätet för att säkerställa stabilitet och förstärka säkerheten samt när det gäller att stödja inrättandet av en välfungerande återförsäljningsmarknad för el . Kraftnätet befinner sig i en radikal förändringsfas. Liberaliseringen av den europeiska energimarknaden, mångfaldigandet av lokala energinät, integreringen av förnybara energiresurser (RES), spridningen av kraftvärmegenerering och småskalig energiproduktion (mikronät, virtuella kraftverk) samt nya användarkrav kräver att den mest avancerade tekniken används för övervakning och kontroll samt för elektronisk handel med el.

Vägen framåt:

- Stödja medvetandehöjande åtgärder och främja informationsutbyte och bästa praxis i nya IKT-baserade affärsmodeller för distribuerad produktion

- Stärka sektorsövergripande FoTU för kraftnät, med stöd av forskare från både IKT- och energisektorerna. EU:s sjunde ramprogram kommer att kraftigt bidra, tillsammans med nationella och regionala forskningsprogram:

- Stödja FoTu-åtgärder som är tvärvetenskapliga och teman som avser energieffektivitet. Följande ämnen är möjliga: Hårdvarukomponenter, Övervakning och kontroll, Förvaltning av komplexa kraftsystem, Intelligent mätning och Distribuerad produktion.

- Främja användningen av nationella och regionala program, de relevanta verksamhetsprogrammen som stöds genom sammanhållningspolitiken samt EU:s program för konkurrenskraft och innovation för att utnyttja IKT-baserad övervakning och kontroll av forskningsresultat för distribuerad elproduktion:

- Storskaliga pilotprojekt om IKT-baserade distribuerade produktionssystem som integrerar strategin med kraftvärmegenerering/virtuella kraftverk.

Exempel på bästa praxis:

Danmark genererar nu hälften av sin el genom decentraliserade nät, och kraftvärme står för 80 % av den lokala uppvärmningen och vindkraft för ca 20 % av all el. Till följd av detta har landets koldioxidutsläpp fallit från 937 gram per kilowattimme 1990 till 517 gram per kilowattimme 2005.

2.2.2. Mot energismartare hem och byggnader

Problemställningen:

Över 40 % av energiförbrukningen i Europa är byggnadsrelaterad (bostadsbyggnader, offentliga byggnader, kommersiella byggnader och industribyggnader)[19]. I handlingsplanen för energieffektivitet uppskattas det att den största potentialen för kostnadseffektiva energibesparingar finns i bostadsbyggnader (ca 27 %) och kommersiella byggnader (ca 30 %)[20].

Avancerade, flexibla och integrerade IKT-baserade energiförvaltningssystem för både nya och gamla byggnader, i kombination med omfattande kontroll av naturlig belysning och ventilation samt bättre isolering (av fönster, golv och tak), kommer inte bara att bidra till att minska energiförbrukningen utan också till att öka säkerheten, främja välfärden och underlätta möjligheterna för människor att bo kvar i sina hem med hemtjänst.

Sådana system — som inkluderar smart mätning och avancerad visualisering — kan fortlöpande samla in uppgifter om vad som händer i en byggnad och hur dess utrustning fungerar, samt lägga in detta i ett (kognitivt) kontrollsystem för att optimera energiprestanda. Samtidigt förväntas en ökad medvetenhet om energiförbrukningen stimulera till att både hushåll och företag förändrar sitt beteende.

Vägen framåt:

- Stärka sektorsövergripande FoTU som omfattar forskare både från IKT- och byggnadssektorerna. EU:s sjunde ramprogram kommer att ha avgörande betydelse i detta hänseende, tillsammans med nationella och regionala forskningsprogram:

- Stöd för FoTU-åtgärder som är sektors- och temaövergripande. Följande ämnen är möjliga: Energivisualisering, Energiförvaltningssystem för byggnader och stadsdelar

- Främja användningen av nationella och regionala program, de relevanta verksamhetsprogram som stöds genom sammanhållningspolitiken och EU:s program för konkurrenskraft och innovation och utnyttjandet av IKT-baserade forskningsresultat:

- Storskaliga pilotprojekt för energiförvaltningssystem för offentliga och kommersiella byggnader

- Stödja ökad medvetenhet och främja informationsutbyte och bästa praxis avseende e-mätning [21]

Exempel på god praxis:

Vinster på 7 % har uppnåtts i finska hushåll endast genom att konsumenterna får realtidsinformation om sin förbrukning. Tidiga försök visar att energibesparingarna i företag kan vara så höga som 10 %.

2.2.3. Mot smartare belysning — inomhus, utomhus och gatubelysning

Problemställningen:

Enligt handlingsplanen för energieffektivitet används cirka en femtedel av världens elförbrukning till belysning, vilket innebär att det finns en betydande potential för besparingar. Genom att använda teknik för högeffektiva lysdioder (LED) som redan är tillgänglig på marknaden kan man spara 30 % av dagens förbrukning till 2015 och upp till 50 % till 2025. Genom att lägga till avkännings- och aktiveringsmöjligheter till energieffektiva lampor så att de automatiskt anpassar sig till miljön (t.ex. naturligt ljus, människors närvaro) — intelligent belysning – är ytterligare förbättringar möjliga.

Organiska lysdioder (OLED-lampor) är en lovande teknik under utveckling. OLED-lampor har fördelen av att dess yta sprider ut ljuset på ett enhetligt sätt, samtidigt som de är mycket energieffektiva och miljövänliga. Dessutom är OLED-lampor oberoende av form och kan tillverkas i flexibla material vilket ger många möjligheter.

Vägen framåt:

- Tillsammans med belysningsindustrin och kommuner, främja frivilliga avtal som syftar till:

- att gradvis använda smartare energieffektiv belysning i alla offentliga miljöer utomhus och inomhus [22]

- Stärka forskningen och den tekniska utvecklingen (FoTU) avseende ny belysningsteknik och nya belysningstillämpningar. IKT-temat i EU:s sjunde ramprogram kommer att ha avgörande betydelse i detta hänseende, tillsammans med nationella och regionala forskningsprogram:

- FoTU om belysningsteknik och om intelligenta belysningstillämpningar (både för inomhus- och utomhussystem).

- Genom programmet för konkurrenskraft och innovation och genom de relevanta verksamhetsprogrammens förvaltningsmyndigheter uppmuntra till användning av intelligenta belysningssystem .

Exempel på god praxis:

I maj 2007 levererade sjätte ramprogrammets IST-projekt OLLA (Organic LED technology for Lighting Applications) OLED-lampor med en effektivitet på 25 lm/W, vilket innebär att de är dubbelt så effektiva som vanliga glödlampor.

2.3. Att öka synligheten och förbättra förståelsen för IKT för energieffektivitet

Problemställningen:

För att öka synligheten och förbättra förståelsen för IKT:s nuvarande och potentiella inverkan på energieffektiviteten måste de olika intressentgrupperna (näringslivet, universitetsvärlden och forskningsinstitut, konsumenter, myndigheter, etc.) engagera sig och arbeta tillsammans. I detta syfte måste samarbetet mellan alla intresserade aktörer på lokal, regional, nationell och europeisk nivå främjas. I detta särskilda fall är det en utmaning att föra samman sektorer som är så olikartade som IKT och energi, eftersom strategierna, och även tidpunkterna för investeringarna, skiljer sig ganska mycket mellan varandra (kortsiktiga för IKT men mycket långsiktiga för energi).

Vägen framåt:

- Inleda ett samråds- och partnerskapsförfarande avseende IKT för energieffektivitet i syfte att skapa drivkraft och inleda gemensamma ansträngningar mot att utveckla och utnyttja IKT-baserade lösningar för att stödja andra politikområden som är inriktade på energiproblem. Berörda och aktiva affärspartners (från små till stora företag) samt intressenter från universitetsvärlden, nationella, regionala och lokala myndigheter samt särskilda konsumentgrupper kommer att vara engagerade i detta förfarande. Förfarandet kommer att fokusera på följande:

- Att främja driftskompatibilitet bland lösningar och standardiseringsarbete

- Att samordna åtgärderna för att öka medvetenheten och utbyte av bästa praxis

- Att ge råd om verksamhetsfrågor, om effekterna av reglering och den inverkan som liberaliseringen har på energimarknaden

- Att uppmuntra till utarbetandet av FoTU-strategier och fastställa FoTU-prioriteringar

- Att säkerställa synergieffekter med berörda strategier och initiativ som URBACT och Amsterdam-forumet[23]

- Att rekommendera åtgärder som ska vidtas som uppföljning till detta meddelande

- Att dra igång en informationsinsamling och ett analysprogram om IKT:s inverkan på energieffektivitet.

3. SLUTSATSER

Den kombinerade klimat- och energistrategin är central för EU:s politiska program. Tack vare denna strategi kommer vi att utveckla alternativa sätt att sköta våra dagliga liv på så att Europa kan fortsätta på vägen för tillväxt och sysselsättning samtidigt som vi leder den globala ansträngningen för att ta itu med klimatförändringen och energieffektiviteten.

Genom detta meddelande betonas IKT:s potential för att förbättra energieffektiviteten (dvs. att öka energiproduktiviteten) och inleds en debatt om prioriterade områden. I meddelandet föreslås att man ska fokusera på de mest lovande områdena — nämligen kraftnätet, smarta byggnader, smart belysning och IKT självt — för att öka medvetenheten och öka utbytet av bästa praxis, förstärka IKT, främja utnyttjandet och främja behovsstyrd innovation. Särskilt uppmärksamhet bör ägnas stadsområden, som är en särskild utmaning i detta sammanhang, och som kan tillhandahålla den rätta miljön för testning, godkännande och spridning av IKT-baserade lösningar.

Genom detta meddelande inleds ett samråds- och partnerskapsförfarande tillsammans med informationsinsamling och ett analysprogram som kommer att tillhandahålla grunden för utarbetandet av ett andra meddelande i vilket de viktigaste områdena för åtgärder bör fastställas.

Meddelandet syftar till att underlätta det allt närmare samarbetet bland alla intressenter i syfte att öppna upp IKT:s potential för att förbättra energieffektiviteten och därigenom främja den europeiska industrins konkurrenskraft, skapa ett stort antal möjligheter, arbetstillfällen och tjänster och skapa en drivkraft för näringslivet, användarna och samhället i stort som alla vinner på.

Medlemsstaterna uppmanas att bidra med initiativ samt ge sitt aktiva stöd och, där så är möjligt, samordna kompletterande nationella och regionala initiativ, inbegripet dem som stöds inom ramen för sammanhållningspolitiken. Europaparlamentet uppmanas att inkomma med synpunkter om IKT som en nyckelaktör för energieffektivitet och om de mer omfattande konsekvenserna av att säkerställa överkomlig och hållbar energi för Europa. Även från Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén förväntas ett starkt samarbete.

[1] http://register.consilium.europa.eu/pdf/su/07/st07/st07224-re01.sv07.pdf. Målen för 2020 är följande: en minskning på 20 % av utsläppen jämfört med nivåerna 1990; 20 % andel förnybar energi av all energikonsumtion i EU; och besparingsmålet på 20 % av EU:s energikonsumtionen jämfört med beräkningarna.

[2] Med IKT avses inte bara komponenter och system för mikro- och nanoelektronik, utan även framtida teknik som fotonik som både lovar mycket större datorkraft till en bråkdel av dagens elförbrukning samt enkelt kontrollerbara och el-effektiva belysningstillämpningar med hög klarhet.

[3] Den andel energi som krävs för att tillverka en enhet av bruttonationalprodukten (BNP).

[4] För att bedöma en produkts energieffektivitet ska den energi som förbrukas för dess tillverkning, distribution, användning och hantering vid uttjäning beaktas.

[5] http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2008:0030:FIN:EN:PDF

[6] Gartners undersökning från april 2007: http://www.gartner.com/it/page.jsp?id=503867

[7] Rapporter finns på http://cordis.europa.eu/ist/environment/workshop-210306.htm, http://ec.europa.eu/information_society/activities/sustainable_growth/docs/ee_report_draft.pdf. och på http://cordis.europa.eu/fp7/ict/sustainable-growth/event-20080131-eusew_en.html .

[8] T.ex. The Covenant of Mayors (http://europa.eu/rapid/pressReleaseAction.do?reference=IP/08/103) och URBACT network (se http://urbact.eu)

[9] T.ex. undersökningen ”Megacity Challenges” som Siemens beställde av GlobeScan och MRC McLean Hazel.

[10] T.ex. Clinton Foundations klimatinitiativ, känt som C40-Cities Climate Leadership Group, www.c40cities.org.

[11] I enlighet med rådets slutsatser om en förnyad strategi för hållbar utveckling (DOK 10917/06 Europeiska rådet 26 juni 2006) och i sammanhanget för högnivågruppen för i2010: http://ec.europa.eu/information_society/eeurope/i2010/high_level_group/index_en.htm

[12] http://www.sustainability-index.com/.

[13] Enligt Moores lag fördubblas datakraften vartannat år. Effektkraven/effektbehovet/strömförbrukningen för ett chip med en given kapacitet halveras ungefär var artonde månad.

[14] En LCD-skärm förbrukar ca 1/3 av den energi som en CRT-skärm förbrukar.

[15] Projektet Efficient Servers (http://efficient-servers.eu/), initiativet Green Grid (http://www.thegreengrid.org), initiativet Climate-Savers Computing (http://www.climatesaverscomputing.org) och The European Code of Conduct for Data Centres.

[16] Dessa verksamheter utgör ett komplement till gemenskapens strategier om produkteffektivitet, särskilt ekodesign (direktiv 2005/32/EG), energimärkning (direktiv 92/75/EEG), Energy Star (Förordning (EG) nr 106/2008).

[17] På transportområdet finns redan flera initiativ: a) Mobilitet för människor och produkter http://ec.europa.eu/information_society/activities/esafety/index_en.htm, b) Grönboken om rörlighet i städer http://ec.europa.eu/transport/clean/green_paper_urban_transport/followup_en.htm, c) CIVITAS-initiativet http://www.civitas-initiative.org/

[18] Se även SmartGrids European Technology Platform www.smartgrids.eu, för teknik som HVDC (High-Voltage, Direct Current) och FACTS (Flexible Alternating Current Transmission).

[19] Skäl 6) i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG.

[20] Se även The European Construction Technology Platform - www.ectp.org.

[21] Enligt direktiv 2006/32/EG.

[22] För att komplettera de åtgärder som vidtagits inom ramen för gemenskapens politik för ekodesign.

[23] http://www.senternovem.nl/amsterdamforum/index.asp