MOTIVERING

1.           Inledning

Den 29 juni 2011 lade kommissionen fram ett antal förslag vars övergripande syfte var att ersätta det nuvarande systemet för finansiering av EU:s budget med ett nytt system som bättre skulle tillvarata de möjligheter som ges genom Lissabonfördraget[1].

Förslagen hade tre inbördes kompletterande mål: förenkling av medlemsstaternas bidrag, införande av nya kategorier egna medel samt reform av korrigeringsmekanismerna.

Kommissionen klargjorde samtidigt sin avsikt att lägga fram förslag till närmare bestämmelser, ändringar i befintliga rättsakter samt nödvändiga genomförandeförordningar enligt artikel 322.2 i EUF-fördraget senast i slutet av 2011.

Detta ändrade förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel utgör således en finjustering och komplettering av det förslag som lades fram den 29 juni[2].

Det syftar också till att göra bestämmelserna konsekventa i förhållande till det förslag till rådets direktiv om en skatt på finansiella transaktioner (nedan kallat direktivet om den finansiella transaktionsskatten)[3] som antogs den 28 september 2011, förslaget till rådets förordning om tillhandahållande av egna medel grundade på en skatt på finansiella transaktioner[4] och förslaget till förordning om tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt[5] samt det ändrade förslaget till rådets förordning om genomförandebestämmelser till beslutet om egna medel[6], vilka ska antas tillsammans med det här förslaget.

2.           Bakgrund till det ändrade förslaget

I de följande avsnitten redovisas de huvudsakliga förändringarna och föreslagna tilläggen till bestämmelserna om systemet för egna medel. Förslagen handlar enbart om de två nya kategorierna egna medel, alltså de som ska grundas på en skatt på finansiella transaktioner respektive på mervärdesskatt. Övriga frågor, t.ex. korrigeringar, berörs inte av ändringarna.

2.1.      Föreslagna rättsakter

Det är förslaget till direktiv om skatten på finansiella transaktioner som reglerar den rättsliga formen för denna skatt. Förslaget till direktiv innehåller också alla de praktiska bestämmelser som behövs för att införa och tillämpa skatten på finansiella transaktioner. Att skatten kan införas och tillämpas på ett framgångsrikt sätt är givetvis en förutsättning för att den ska kunna fungera som inkomstkälla för EU.

För att de inkomster som genereras av skatten på finansiella transaktioner ska kunna användas effektivt för att finansiera en del av EU-budgeten behöver det emellertid också införas regler för ändamålet i lagstiftningen om egna medel. I praktiken bör dessa regler ingå i tre olika rättsakter: i) beslutet om egna medel, som innehåller de centrala bestämmelserna om egna medel, t.ex. förteckningen över kategorier och när var och en av dem ska införas, ii) förordningen om genomförandebestämmelser till beslutet om egna medel, som bl.a. innehåller regler om kontroll och övervakning av uppbörden av egna medel, och iii) en särskild förordning om hur belopp i egna medel från skatten på finansiella transaktioner ska göras tillgängliga för EU-budgeten. Medan de två förstnämnda rättsakterna redan har föreslagits av kommissionen och nu främst håller på att finjusteras – framför allt för att se till att de är helt förenliga med direktivet om den finansiella transaktionsskatten – är förslaget till rådets förordning om hur egna medel från skatten ska tillhandahållas EU ett helt nytt förslag.

Samtidigt föreslår kommissionen också bestämmelser om en ny typ av egna medel grundade på mervärdesskatt. Dessa bestämmelser rättsakter kompletterar dem som ingår i förslagen till beslut om egna medel och till förordningen om genomförande av det beslutet. Dessutom har de sistnämnda förslagen har justerats på några punkter för att stämma överens med de förslag som specifikt gäller egna medel från den finansiella transaktionsskatten.

2.2.      Föreslagna ändringar i beslutet om egna medel

Det förslag som lades fram den 29 juni 2011 innehåller en förteckning över de nya kategorierna egna medel samt uppgifter om när var och en av dessa ska införas samt om hur deras tillämpning ska avgränsas. Det anges särskilt vilken som är den högsta tillåtna procentsatsen för de nya egna medlen, medan de specifika satser som ska tillämpas regleras genom den förordning som antas enligt artikel 311 fjärde stycket i fördraget.

Genom det ändrade förslaget införs en enklare procedur för att fastställa nivån på egna medel från skatten på finansiella transaktioner genom att helt enkelt hänvisa till det direktiv genom vilket skatten införs. Alla justeringar av skattenivåerna kommer också att ske inom ramen för själva direktivet. På så sätt förebyggs varje risk för motsägelser mellan direktivet och reglerna för egna medel.

I linje med bestämmelserna i direktivet föreslås det nu också att skatten på finansiella transaktioner ska börja användas som egna medel för EU-budgeten från den 1 januari 2014. Detta betyder att en andel av den finansiella transaktionsskatten kommer att utgöra en källa till egna medel redan från det att skatten börjar tillämpas.

Kommissionen har också infört vissa mindre ändringar i bestämmelserna om den nya kategorin egna medel från mervärdesskatt, för att garantera att dessa bestämmelser är helt förenliga med det ändrade förslaget till förordning om genomförandebestämmelser till beslutet om egna medel samt med det nya förslaget till förordning om förfarandena för att tillhandahålla de nya egna medlen från mervärdesskatt. För konsekvensens skull har datumet för införandet av de egna medlen från mervärdesskatt anpassats till motsvarande datum för den finansiella transaktionsskatten.

Slutligen har det införts vissa ändringar som gäller förvaltningen och uppbörden av dessa egna medel, i syfte att anpassa bestämmelserna till den övriga lagstiftningen

2.3.      Föreslagna ändringar i förordningen om genomförandebestämmelser till beslutet om egna medel

Den förordning som föreslås på grundval av artikel 311 fjärde stycket i EUF-fördraget innehåller alla de praktiska bestämmelser för unionens egna medel som bör omfattas av ett mindre tungrott lagstiftningsförfarande, med tanke på behovet av en tillräcklig flexibilitet inom de ramar och gränser som fastställs i beslutet om egna medel. Förordningen innehåller dock inte de närmare bestämmelserna för hur egna medel ska tillhandahållas och hur likviditetsbehov ska täckas.

Bestämmelser av allmän natur som gäller alla typer av egna medel och där det är särskilt viktigt med en adekvat parlamentarisk kontroll ingår också i denna förordning. Detta gäller särskilt vissa aspekter på kontroll och övervakning av inkomsterna.

Det ändrade förslaget innehåller i huvudsak tre nyheter:

De uttryckliga hänvisningarna till olika typer av finansiella transaktioner som skattesatserna skulle tillämpas på har blivit överflödiga, eftersom sådana bestämmelser redan ingår i direktivet om den finansiella transaktionsskatten och i det ändrade förslaget till beslutet om egna medel. Det föreslås nu i stället att precisera vilken andel av direktivets minimiskattesatser som ska avdelas för EU:s egna medel från den finansiella transaktionsskatten. Denna andel av inkomsterna som uppstår genom tillämpningen av minimiskattesatserna enligt direktivet ska således och tillfalla EU-budgeten, medan återstoden går till medlemsstaternas budgetar.

I det ursprungliga förslaget ingick vidare möjligheten att skatten på finansiella transaktioner skulle kunna uppbäras av andra ekonomiska aktörer än medlemsstaterna själva Enligt direktivet är det dock medlemsstaternas myndigheter som ska bära ansvaret för att skatten uppbärs, och det bedöms därför inte längre vara nödvändigt att hänvisa till ekonomiska aktörer i förordningstexten.

När det slutligen gäller den nya typen av egna medel från mervärdesskatt, innehåller bestämmelserna nu en uttrycklig hänvisning till beräkningsmetoden (se förslaget om tillhandahållande av egna medel från mervärdesskatt), vilket således lägger en grund för hur uttagssatsen för dessa medel ska tillämpas.

2.4.      Metoder och förfaranden för att göra de nya egna medlen från mervärdesskatt och från den finansiella transaktionsskatten tillgängliga för EU

Som ett komplement till beslutet om egna medel och den förordning som ska antas enligt artikel 311 fjärde stycket i EUF-fördraget framläggs också ett nytt förslag till rådets förordning på grundval av artikel 322.2 i samma fördrag. Förslaget reglerar metoderna och förfarandena för tillhandahållande av de egna medlen från den finansiella transaktionsskatten.

Samtidigt lägger kommissionen fram ett förslag till rådets förordning om metoder och förfaranden för tillhandahållande av de nya egna medlen från mervärdesskatt.

De sistnämnda förslagen innehåller närmare regler för de två nya typerna av egna medel, närmare bestämt för fastställande, finansiell handläggning, räkenskapsförfaranden, bokföring och korrigering av belopp, rapportering samt bevarande av styrkande handlingar. När det gäller de nya egna medlen från mervärdesskatt ingår också detaljerade bestämmelser om beräkningsmetoden.

Båda förslagen bygger i hög grad på erfarenheterna från förvaltningen av traditionella egna medel (tullar och liknande avgifter) och de nuvarande egna medlen från mervärdesskatt. Målet är att skapa enkla och tydliga bestämmelser och därigenom göra systemen så förutsebara som möjligt för medlemsstaterna.

2011/0183 (CNS)

Ändrat förslag

RÅDETS BESLUT

om systemet för Europeiska unionens egna medel

(//EG, Euratom)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 311 tredje stycket, jämfört med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[7],

med beaktande av revisionsrättens yttrande[8],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[9],

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1) Systemet för unionens egna medel måste garantera att det finns tillräckliga medel för att unionens politik ska kunna utvecklas i god ordning och med hänsyn till behovet av strikt budgetdisciplin. Utvecklingen av systemet för egna medel kan och bör också bidra till medlemsstaternas omfattande ansträngningar för att konsolidera de offentliga finanserna samt, i möjligaste mån, till utvecklingen av unionens politik och åtgärder.

(2) Under det offentliga samråd som anordnades som förberedelse för översynen av unionens budget gjordes det många inlägg som gällde finansieringen av EU-budgeten. Det kom in många positiva synpunkter på de traditionella egna medlen och på det faktum att det finns en kompletterade resurs som garanterar stabilitet och jämvikt i budgeten. Många av dem som lämnade sina synpunkter ansåg däremot att alla korrigeringsmekanismer borde avskaffas, liksom de egna medel som grundar sig på mervärdesskatt. Dessutom väcktes många olika förslag till hur nya kategorier av egna medel skulle kunna införas.

(3) I meddelandet av den 19 oktober 2010 om översynen av EU:s budget[10] diskuterade kommissionen hur en ny etapp i utvecklingen av EU-budgetens finansiering skulle kunna bygga på tre grundidéer, som står i nära samband med varandra: förenkling av medlemsstaternas bidrag, införande av en eller flera nya kategorier av egna medel samt stegvis avskaffande av alla korrigeringsmekanismer. Samtidigt som dessa nya element successivt införs skulle huvudegenskaperna i EU:s finansieringssystem bibehållas: en stabil och tillräcklig finansiering, respekt för budgetdisciplinen och mekanismer för att garantera balans i budgeten.

(4) Systemet bör så långt som möjligt bygga på självständiga egna medel i fördragets anda, och man bör således i lägre grad förlita sig på finansiella bidrag från medlemsstaterna, vilka ofta uppfattas som nationella utgifter.

(5) Genom Lissabonfördraget infördes ändringar i bestämmelserna om systemet för egna medel, vilket ger utrymme för att minska antalet befintliga egna medel och för att införa nya kategorier.

(6) Beslutet om egna medel kan inte träda i kraft förrän det godkänts av alla medlemsstater enligt deras konstitutionella bestämmelser. På så sätt respekteras varje medlemsstats nationella suveränitet.

(7) Jämfört med de BNI-baserade medlen tillför de nuvarande mervärdesskattebaserade medlen inte något väsentligt mervärde. De bygger på komplicerade matematiska beräkningar som bidrar till asymmetrin i medlemsstaternas bidrag. Beräkningen av ett harmoniserat mervärdeskatteunderlag gör, i kombination med utjämningsmekanismen, att det inte finns någon koppling mellan en medlemsstats faktiska mervärdesskatteunderlag och dess bidrag till unionens årliga budget. Systemet för bidrag till budgeten skulle förenklas om de mervärdesskattebaserade egna medlen i sin nuvarande form skulle avskaffas från den 1 januari 2014.

(8) Med tanke på målen att bättre anpassa instrumenten för unionens finansiering till dess politiska prioriteringar, att minska medlemsstaternas bidrag till unionens årliga budget och att delta i deras ansträngningar för att konsolidera de offentliga finanserna bör det genom detta beslut införas nya kategorier av egna medel: en kategori egna medel som grundas på en skatt på finansiella transaktioner och nya mervärdesskattebaserade egna medel en ny typ av egna medel grundad på mervärdesskatt.

(9) Detta beslut bör reglera huvudprinciperna, variablerna och datumen för anpassning av den rättsliga ramen i syfte att inrätta nya egna medel i form av från en skatt på finansiella transaktioner och nya mervärdesskattebaserade egna medel. Den rättsliga grunden för de skatter som nämnda kategorier egna medel är baserade på fastställs genom separata rättsakter.

(10) Europeiska rådet i Fontainebleu 1984 fastställde att problemet med obalanser i budgeten i huvudsak bör lösas genom utgiftspolitiken. Samtidigt medgav man dock att en medlemsstat som bär en orimlig börda i finansieringen av budgeten i förhållande till sitt relativa välstånd bör ha möjlighet till en korrigering vid lämplig tidpunkt. Dessa principer bör bekräftas och tillämpas konsekvent.

(11) Varje korrigeringsmekanism bör vara nära kopplad till utgiftspolitiken i den fleråriga budgetram som regleras genom artikel 312 i fördraget. Det faktum att en korrigeringsmekanism existerar idag eller har funnits tidigare bör inte i sig utgöra ett motiv till att den ska bibehållas i framtiden. En korrigering bör vara konstruerad på ett sätt som är begripligt och öppet för insyn, och bör i linje med principerna från Fontainebleu bara tillämpas så länge den fyller ett syfte. En korrigeringsmekanism bör inte skapa incitament för att misshushålla med unionens medel. Dessa mål uppfylls bäst genom att klumpsummor dras av från inbetalningarna av BNI-baserade egna medel där så är lämpligt.

(12) De objektiva villkor som motiverat korrigeringsmekanismerna har förändrats väsentligt över tiden. Trots detta bär ett litet antal medlemsstater fortfarande en börda i finansieringen av budgeten som kan bedömas vara orimlig i förhållande till deras relativa bistånd. Detta beslut bör därför innehålla bestämmelser om tillfälliga korrigeringar till förmån för Tyskland, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket. Dessa korrigeringar bör bland annat återspegla de viktiga förändringar i finansieringen av unionens budget som införs genom detta beslut, utgifternas utveckling i den föreslagna budgetramen och inte minst den fullbordade infasningen av stödet till de medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004 och 2007, och hänsyn bör också tas till den höga välståndsnivån i Tyskland, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket.

(13) För att garantera den parallellism som behövs mellan den fleråriga budgetramen och tillämpningen av korrigeringsmekanismerna bör det nya system som bygger på klumpsummor från och med den 1 januari 2011 ersätta alla tidigare korrigeringsmekanismer.

(14) Det faktum att medlemsstaterna får behålla 25 % av de belopp de uppbär i traditionella egna medel för att täcka uppbördskostnader utgör en dold korrigeringsmekanism. Mot bakgrund av förslaget att låta alla korrigeringar regleras genom klumpsummor bör denna procentsats reduceras till 10 %, såsom var fallet i det tidigare systemet fram till år 2000.

(15) För att garantera en strikt budgetdisciplin och för att ta hänsyn till kommissionens meddelande av den 16 april 2010 om anpassning av taket för egna medel och av taket avseende anslag för åtaganden efter beslutet att tillämpa Fisim i fråga om egna medel[11] bör taket för egna medel fastställas till 1,23 % av summan av medlemsstaternas BNI till marknadspriser och taket för anslag för åtaganden fastställas till 1,29 % av medlemsstaternas BNI. För att hålla unionens finansiella medel på en oförändrad nivå bör de tak som är uttryckta i procent av BNI anpassas i det fall det sker ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning av den […] om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen[12] som innebär en väsentlig ändring av nivån på GNI. En sådan anpassning bör ske enligt förfarandet i artikel 311 fjärde stycket i fördraget.

(16) Det bör antas särskilda genomförandebestämmelser för detta beslut. Således bör allmänna bestämmelser som är tillämpliga på alla typer av egna medel, och där det är viktigt med den adekvat parlamentarisk kontroll, införas i en separat genomförandeförordning. Detta gäller särskilt förfarandet för att beräkna och budgetera det årliga budgetsaldot, samt aspekter på kontroll och övervakning av inkomstförvaltningen. Där så är lämpligt bör den fFörordningen bör också reglera den exakta andel av vissa harmoniserade skatter som ska tas ut som egna medel, skatte- och uttagssatserna för varje kategori av andra kategorier egna medel som fastställs i detta beslut samt tekniska frågor kring BNI, för att därigenom möjliggöra en viss flexibilitet inom beslutets ramar.

(17) För att garantera samordning, kontinuitet och rättslig förutsebarhet måste det också fastställas bestämmelser för övergången från det system som infördes genom beslut 2007/436/EG av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel[13] till det system som införs genom det här beslutet. Även efter det att de egna medlen från mervärdesskatt har avskaffats bör därför beslut 2007/436/EG – för de år det fortfarande är relevant – fortsätta att tillämpas på beräkningen och justeringen av inkomster från tillämpningen av en enhetlig procentsats på beräkningsunderlaget för mervärdesskatt, förfarandet för att göra dessa medel tillgängliga och reglerna för inspektioner och kontroll. Den beräkning av en korrigering av budgetobalanser som beviljats Förenade kungariket fram till 2012 bör också fortsätta att regleras genom beslut 2007/436/EG. Den korrigering som beviljas Förenade kungariket för 2013, och som normalt skulle föras in i budgeten 2014, bör i stället ske genom en bruttominskning av medlemsstatens bidrag för 2014 med en klumpsumma.

(18) Beslut 2007/436/EG bör upphöra att gälla.

(19) Vid tillämpningen av detta beslut bör alla belopp anges i euro, i löpande priser.

(20) För att garantera en smidig övergång till det nya systemet och för att skapa samstämmighet med övergången mellan budgetår bör detta beslut börja tillämpas den 1 januari 2014.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Detta beslut innehåller bestämmelser om fördelningen av egna medel till unionen i syfte att garantera finansieringen av dess årliga budget.

Artikel 2

Kategorier av egna medel

1. Följande inkomster ska utgöra egna medel som redovisas i unionens allmänna budget:

a) Traditionella egna medel, vilka utgörs av avgifter, bidrag, tilläggs- eller utjämningsbelopp, fyllnadsbelopp, tullar enligt gemensamma tulltaxan och andra avgifter som fastställts eller kommer att fastställas av unionens institutioner för handel med tredjeländer, tullar på produkter som omfattades av det tidigare fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen samt bidrag och avgifter som föreskrivs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

b) En skatt på finansiella transaktioner, som ska tas ut i enlighet med [lagstiftningsakten] rådets direktiv (EU) nr […/…][14], med skattesatser som inte överstiger … % till en andel som inte överstiger de miniminivåer som anges i artikel 8.3 i det direktivet.

c) Mervärdesskatt som ska tas ut En andel av mervärdesskatten på leverans av varor och tjänster, gemenskapsinterna förvärv och import av varor som omfattas av normalskattesats för alla medlemsstater enligt rådets direktiv 2006/112/EG[15], där den uttagssats som ska tillämpas i enlighet med förordning (EU) nr …/… inte ska överstiga två procentenheter av standarduttagssatsen och varav andelen inte får överstiga 2 % av nettovärdet på leverans av varor och tjänster, gemenskapsinterna förvärv och import av varor som omfattas av normalskattesats för alla medlemsstater enligt unionens regler.

d) En enhetlig procentsats, som ska fastställas enligt budgetförfarandet med hänsyn till summan av alla andra inkomster, som tillämpas på summan av alla medlemsstaters bruttonationalinkomst (BNI).

2. Inkomster från nya avgifter som införs inom ramen för en gemensam politik enligt fördraget, under förutsättning att förfarandet i artikel 311 i fördraget har följts, ska också utgöra egna medel som redovisas i Europeiska unionens budget.

3. Medlemsstaterna ska behålla 10 % av de belopp som avses i punkt 1 a för att täcka kostnaderna för uppbörden.

4. Om budgeten ännu inte har antagits när det berörda budgetåret börjar ska de föregående procentsatserna för uttag av BNI-baserade bidrag fortsätta att tillämpas till dess att nya satser trätt i kraft.

Artikel 3

Tak för egna medel

1. Det totala belopp i egna medel som tilldelas unionen för att täcka anslag för betalningar får inte överskrida 1,23 % av samtliga medlemsstaters sammanlagda BNI.

2. De totala anslag för åtaganden som tas upp i unionens budget får inte överskrida 1,29 % av samtliga medlemsstaters sammanlagda BNI.

Ett balanserat förhållande mellan anslag för åtaganden och anslag för betalningar ska upprätthållas för att säkerställa att de är inbördes förenliga och för att möjliggöra att det tak som avses i punkt 1 iakttas under de följande åren.

Artikel 4

Korrigeringsmekanismer

1. Den enhetliga procentsats som avses i punkt 2.1 d ska tillämpas på varje medlemsstats BNI.

2. Under perioden 2014–2020 ska bruttominskningar av de årliga BNI-baserade bidragen beviljas följande medlemsstater:

– 2 500 miljoner euro för Tyskland

– 1 050 miljoner euro för Nederländerna

– 350 miljoner euro för Sverige

– 3 600 miljoner euro för Förenade kungariket.

Artikel 5

Finansiering av korrigeringsmekanismer

Kostnaderna för de korrigeringar som anges i artikel 4 ska bäras av medlemsstaterna i proportion till varje medlemsstats andel av de betalningar som anges i artikel 2.1 d.

Artikel 6

Universalitetsprincipen

De inkomster som avses i artikel 2 ska användas utan åtskillnad för finansiering av alla utgifter som införts i unionens årliga budget.

Artikel 7

Överföring av överskott till påföljande budgetår

Om unionens inkomster överskrider de totala faktiska utgifterna under ett budgetår ska överskottet överföras till närmast följande budgetår.

Artikel 8

Uppbörd av egna medel samt tillhandahållande eller inbetalning av dem till kommissionen

1. Unionens egna medel enligt artikel 2.1 a, b och, senast från och med den 1 januari 2018, de egna medel som avses i punkt 2.1 c EU-mervärdesskatt ska uppbäras av medlemsstaterna enligt deras respektive nationella lagar och andra författningar, vilka vid behov ska anpassas för att uppfylla unionsbestämmelsernas krav.

Kommissionen ska granska de berörda nationella bestämmelser som den underrättats om av medlemsstaterna, meddela medlemsstaterna de justeringar som den anser nödvändiga för att de nationella bestämmelserna ska följa unionens bestämmelser samt där så krävs rapportera till budgetmyndigheten.

2. Unionens egna medel enligt artikel 2.1 b ska börja uppbäras senast från och med den 1 januari 2018 enligt berörd unionslagstiftning, vid behov kompletterad med nationella bestämmelser i lagar och andra författningar. Dessa nationella bestämmelser ska vid behov anpassas för att uppfylla kraven i unionens bestämmelser.

Kommissionen ska granska de berörda nationella bestämmelser som den underrättats om av medlemsstaterna, meddela medlemsstaterna de justeringar som den anser nödvändiga för att de nationella bestämmelserna ska följa unionens bestämmelser samt där så krävs rapportera till budgetmyndigheten.

3.2. Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen de medel som anges i artikel 2.1 a, b, c och d enligt den förordning som antas enligt artikel 322.2 i fördraget.

De medel som anges i artikel 2.1 b ska tillhandahållas eller betalas in till kommissionen enligt den förordning som antas enligt artikel 322.2 i fördraget.

Artikel 9

Genomförandebestämmelser

Rådet ska anta genomförandebestämmelser för följande delar av systemet för egna medel i enlighet med artikel 311 fjärde stycket i fördraget:

A) Skattesatser för de egna medel som anges Andelarna av de skatter som avses i artikel 2.1 b och c, och uttagssats för de egna medel som avses i artikel 2.1 d.

b) För tillämpning av artiklarna 2.1 d och 3: referens-BNI, bestämmelser för justering av BNI och bestämmelser för att räkna om taken för betalningar och åtaganden om BNI väsentligt förändras.

c) Förfarande för beräkning och budgetering av budgetsaldo enligt artikel 7.

d) Bestämmelser och arrangemang som behövs för att kontrollera och övervaka de inkomster som anges i artikel 2, inklusive alla ytterligare rapporteringskrav.

Artikel 10

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

1. Med de undantag som anges i punkt 2 ska beslut 2007/436/EG, Euratom upphöra att gälla. Hänvisningar till rådets beslut av den 21 april 1970 om att ersätta medlemsstaternas finansiella bidrag med gemenskapernas egna medel[16], till rådets beslut 85/257/EEG, Euratom av den 7 maj 1985 om systemet för gemenskapernas egna medel[17], till rådets beslut 88/376/EEG, Euratom av den 24 juni 1988 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel[18], till rådets beslut 94/728/EG, Euratom av den 31 oktober 1994 om systemet för gemenskapernas egna medel[19], rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för gemenskapernas egna medel[20] och rådets beslut 2007/436/EG, Euratom ska tolkas som hänvisningar till det här beslutet enligt jämförelsetabellen i bilagan till detta beslut.

2. Artiklarna 2, 4, 5 och 8.2 i besluten 94/728/EG, Euratom och 2000/597/EG, Euratom ska även i fortsättningen tillämpas på beräkningen och justeringen av inkomster från tillämpningen av en för alla medlemsstater enhetlig procentsats på beräkningsunderlaget för mervärdesskatt, som begränsats till mellan 50 % och 55 % av varje medlemsstats BNI, på förfarandena för tillhandahållandena av egna medel och för kontroll beroende på året i fråga, samt på beräkningen av den korrigering av obalanser i budgeten som beviljats Förenade kungariket fram till 2012.

3. Medlemsstaterna ska även fortsättningsvis behålla 10 % av de belopp som avses i artikel 2.1 a, som medlemsstaterna skulle ha gjort tillgängliga före den 28 februari 2001 i enlighet med tillämpliga unionsbestämmelser.

Medlemsstaterna ska även fortsättningsvis behålla 25 % av de belopp som avses i artikel 2.1 a, som medlemsstaterna skulle ha gjort tillgängliga mellan den 1 mars 2001 och den 28 februari 2014 i enlighet med tillämpliga unionsbestämmelser.

4. Vid tillämpningen av detta beslut ska alla belopp anges i euro, i löpande priser.

Artikel 11

Ikraftträdande

Rådets generalsekreterare ska meddela medlemsstaterna detta beslut.

Medlemsstaterna ska utan dröjsmål anmäla till rådets generalsekreterare när de fullföljt förfarandena för antagandet av detta beslut enligt sina konstitutionella bestämmelser.

Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter mottagandet av den sista av de anmälningar som avses i andra stycket.

Beslutet ska tillämpas från den 1 januari 2014.

Artikel 12

Offentliggörande

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den…

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

BILAGA

Jämförelsetabell

Beslut 2007/436/EG || Detta beslut

Artikel 1 || Artikel 1

Artikel 2.1 a || Artikel 2.1 a

Artikel 2.1 b || -

Artikel 2.1 c || Artikel 2.1 c

Artikel 2.2 || Artikel 2.2

Artikel 2.3 || Artikel 2.3

Artikel 2.4 || -

Artikel 2.5 || Artikel 4.1

Artikel 2.6 || Artikel 2.4

Artikel 2.7 ||

Artikel 3.1 || Artikel 3.1

Artikel 3.2 || Artikel 3.2

Artikel 3.3 || -

Artikel 4 || -

Artikel 5.1 || Artikel 5.1

Artikel 5.2 || -

Artikel 5.3 || -

Artikel 5.4 || -

Artikel 6 || Artikel 6

Artikel 7 || Artikel 7

Artikel 8 || Artikel 8

Artikel 9 || -

Artikel 10.1 || Artikel 10.1

Artikel 10.2 || Artikel 10.2

Artikel 10.3 || Artikel 10.3

Artikel 11 || Artikel 11

Artikel 12 || Artikel 12

[1]               Se KOM(2011) 510, KOM(2011) 511, KOM(2011) 512 och SEK(2011) 876 av den 29 juni 2011.

[2]               Tillägg till det ursprungliga förslaget markeras med fetstil och understrykning. Passager som lyfts ut är överstrukna.

[3]               Förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner och ändring av direktiv 2008/7/EG, KOM(2011) 594, 28.9.2011.

[4]               Förslag till rådets förordning om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på en skatt på finansiella transaktioner, KOM(2011) 738, 9.11.2011.

[5]               Förslag till rådets förordning om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt, KOM(2011) 737, 9.11.2011.

[6]               Ändrat förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser till beslutet om Europeiska unionens egna medel, KOM(2011) 740, 9.11.2011.

[7]               Yttrandet avgivet den XX juni 2011.

[8]               EUT C

[9]               EUT C

[10]             KOM(2010) 700,19.10.2010.

[11]             KOM(2010) 162 slutlig.

[12]             EUT…

[13]             EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.

[14]             EUT L […], […], s. 1.

[15]             EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

[16]             EGT L 94, 28.4.1970, s. 19.

[17]             EGT L 128, 14.5.1985, s. 15.

[18]             EGT L 185, 15.7.1988, s. 24.

[19]             EGT L 293, 12.11.1994, s. 9.

[20]             EGT L 253, 7.10.2000, s. 42.