[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 11.3.2010

KOM(2010)84 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Rapport om framstegen i arbetet med att upprätta den inre el- och gasmarknaden

SEK(2010)251

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Rapport om framstegen i arbetet med att upprätta den inre el- och gasmarknaden

A. BAKGRUND

I slutet av 2008 och 2009 drabbades världen av den finansiella och ekonomiska krisen. Krisen påverkade efterfrågan på energi, vilket ledde till oväntade oljeprisfall på de internationella marknaderna, vilket i sin tur påverkade el- och gaspriserna.

En dispyt mellan två företag utanför EU (Gazprom i Ryssland och Naftogaz i Ukraina) ledde till en unik kris i EU:s gasförsörjning. Mellan den 6 och 20 januari 2009 avbröts gasleveranserna från Ryssland till EU via Ukraina, vilket påverkade många medlemsstater.

2009 var också ett viktigt år, eftersom det tredje paketet för den inre energimarknaden[1] antogs den 13 juli 2009. Genom det tredje paketet stärks det regelverk som är nödvändigt för att energimarknaden ska öppnas fullt ut i syfte att uppnå lägsta möjliga energipriser samt bättre energitrygghet och hållbarhet.

I den här rapporten[2] diskuteras hur ovanstående utveckling påverkat EU:s el- och gasmarknader under det senaste året och hur de förmodligen kommer att påverka marknadsutvecklingen.

B. UTVECKLINGEN PÅ HUVUDOMRÅDEN, KVARSTÅENDE BRISTER

1. Genomförande av lagstiftning

För att den inre el och gasmarknaden ska bli fullständig och för att förbereda genomförandet av det tredje paketet, är det viktigt att reglerna i dagens direktiv tillämpas korrekt[3]. I juni 2009 inledde Europeiska kommissionen överträdelseförfaranden mot 25 medlemsstater när det gällde el och mot 21 medlemsstater när det gällde gas. De allvarligaste överträdelserna rörde bristande insyn, bristfälliga samordningsåtgärder från de ansvariga för överföringssystem för att maximera tillgänglig sammanlänkningskapacitet, avsaknad av regionalt samarbete, avsaknad av kontroller av hur väl reglerna följs från medlemsstaternas behöriga myndigheter och avsaknad av adekvata tvistlösningsförfaranden[4]. I oktober 2009 inledde kommissionen ytterligare överträdelseförfaranden mot två medlemsstater. Förfarandena rörde gastransitering och –lagring[5].

Kommissionens överträdelseförfaranden ledde till att EG-domstolen kritiserade Sverige och Belgien för att de tillämpar bestämmelserna om de nationella tillsynsmyndigheternas behörighet om nättariffer felaktigt[6]. I ett annat mål kritiserades Belgien för att de inte utsett en systemansvarig för överföringssystemet för gas[7].

Samtidigt hjälper kommissionen medlemsstaterna att införliva de nya direktiven om tredje paketet på korrekt sätt och i rätt tid (dvs. före den 3 mars 2011). Kommissionen har offentliggjort förklarande anmärkningar om åtskillnad, nationella tillsynsmyndigheter, kundfrågor och gaslagring[8].

2. Marknadsintegration

Bild 1 – Månatlig bruttoförbrukning av el i EU-27

[pic]

Källa: Energistatistik från Eurostat

Den tydligaste effekten av den ekonomiska krisen var den kraftiga nedgången i gas- och elförbrukning. Under flera år låg elförbrukningen relativt stilla, men föll med 12 % respektive 7 % i april och maj. Förbrukningen återhämtade sig kort därefter, men låg betydligt under tidigare års.

Nedgången i gasförbrukning var till och med ännu mer slående. Mellan januari och mars 2009 föll gasförbrukningen i EU-27 med omkring en fjärdedel. Fallet beror delvis på avbrottet i gasleveranser från Ryssland via Ukraina, men även efter krisen i mars 2009 låg gasförbrukningen i EU-27 fortfarande mer än 16 % lägre jämfört med nivån i mars 2008.

Bild 2 – Månatlig bruttoförbrukning av naturgas i EU-27

[pic]

Källa: Energistatistik från Eurostat

Volymer och likviditet på grossistmarknaden

I jämförelse med det kraftiga fallen i el- och gasförbrukning under första halvåret 2009 har de flesta grossistmarknader klarat sig relativt väl volymmässigt. Även om likviditeten rent allmänt har gått upp, har handeln på EU:s marknadsplatser för gas och gasbörser varit blygsam jämfört med elmarknaderna. På marknaderna för elderivat verkar finanskrisen har bidragit till trenden mot allt fler kontrollerade transaktioner som ett sätt för att minska motpartens risk. En god utveckling var utvecklingen av handel på marknadsplatser i Tyskland tack vare integrationen av zoner med flera in- och utgångspunkter (”entry-exit zones”).

En annan trend är konsolideringen av de europeiska elbörserna. European Energy Exchange och Powernet har gemensamt lanserat EPEX (European Power Exchange), som är en spotbörs i Frankrike, Tyskland och Schweiz, medan APX täcker Nederländerna, Belgien och Förenade kungariket. Dessutom har Nord Pool Spot, EPEX Spot och OMEL (Spanien) lanserat ett projekt för europatäckande priskoppling. Gasbörser inrättades i Danmark och Österrike, medan Italien planerar att starta en gasbörs i början av 2010.

Bild 3 – Likviditet på elgrossistspotmarknaderna

[pic]

Regelverket för grossisthandelsmarknaderna för el och gas röner allt större intresse. Med tanke på dagens europeiska regelverk på finans och energimarknaden, finns det farhågor för att det regelverket inte ger tillräcklig tillsyn eller är tillräckligt öppet. Kommissionen undersöker därför möjligheten för ny lagstiftning på det aktuella området under 2010. Kommissionen har dessutom inlett förfarandet för att anta ett beslut om att ändra riktlinjerna om insyn som bifogas förordning (EG) nr 1775/2005.

Investering i infrastruktur

I den andra strategiska energiöversynen som offentliggjordes i november 2008[9] anges EU:s prioriteringar på energiområdet för de kommande åren. När det gäller gas– och elinfrastruktur prioriteras utveckling av energinät och framförallt flaskhalsar vid gränserna, överbelastning och infrastrukturlänkar som saknas.

Det europeiska energiprogrammet för återhämtning ska bidra till snara investeringar i energisektorn som därmed direkt påverkar ekonomin och sysselsättningen i EU. Det ska också bidra till att förbättra försörjningstryggheten i de mest utsatta medlemsstaterna och ansluta ”energiöar” till resten av EU:s energimarknad. Genom den här planen, som godkänts av rådet och Europaparlamentet[10], ställs 2,365 miljarder euro till förfogande för sammanlänkningsprojekt för el och gas.

Åtgärder som vidtagits i regionala initiativ[11]

De regionala elinitiativen har varit inriktade på att förbättra hanteringen av överbelastningar, tilldelning och beräkningar, harmonisera insynen och öppenheten samt integrera marknadsbalanseringen. På regional nivå kommer de centralöstra, centralsödra och centralvästra regionerna snart att ha en enda uppsättning auktioneringsregler. I den centralvästra regionen arbetar nu det enda auktionskontoret på basis av harmoniserade auktionsregler. Nästa steg är att införa flödesbaserad marknadskoppling. Marknadskoppling har också införts vid sammanläkningarna mellan Danmark och Tyskland och införandet av marknadskoppling vid gränsen mellan Italien och Slovenien undersöks för närvarande. Ett konsortium av energibörser har inlett tester av ett priskopplingssystem som ska täcka hela Europa.

Florens-forumet godkände arbetet inom projektkoordinationsgruppen i fråga om utvecklingen av en modell för att harmonisera hanteringen av överbelastning mellan regioner, och i sinom tid inom EU. Forumet godkände även gruppens arbete om en färdplan, inklusive konkreta åtgärder. Framtida arbete kommer att inriktas på tre genomförandeprojekt under en ny tillfällig rådgivande grupp.

De regionala gasinitiativen har under 2009 varit inriktade på fem prioriterade områden: ny sammanlänkningskapacitet, åtkomst till pipeline-kapacitet, öppenhet, interoperabilitet och försörjningstrygghet. De bästa exemplen på framsteg inom dessa områden är följande: inledandet av ett ”öppet säsongs-förfarande” för bedömning av marknadsefterfrågan och kapacitetstilldelning till sammanläkningen mellan Frankrike och Spanien, sjösättningen av en plattform för sekundär kapacitet i Tyskland, Nederländerna och Danmark som erbjuder företag kapacitet en dag i förväg, offentliggörande av dagliga uppgifter om överföringskapacitet och flöden i den nordvästra regionen, undersökningar av hur man kan öka omvända flöden inom den syd-sydöstra regionen, ingåendet av avtalet om sammanlänkningspunkter och balanseringsavtal samt tillämpningen av de gemensamma affärsmetoderna från EASEE-gas. För att förbättra försörjningstryggheten koncentrerade man sig på att öka medlemsstaternas beredskap, förbättra tillgången till lager och inrätta omvända flöden.

Den ökade markandsintegrationen drivs utan tvivel på av att de regionala initiativen för gas och el har kommit olika långt. I vissa fall har stora framsteg gjorts, exempelvis i CWE-regionen. På andra områden, som balansering, verkar det vara svårare att uppnå faktiska framsteg, trots insatser från både tillsynsmyndigheter och aktörer. Dessutom har framstegen i de flesta regioner inte varit tillräckliga för att uppnå fullständig efterlevnad av dagens gas och elförordningar, vilket ledde till överträdelseförfarandena i juni 2009.

Morgondagens roll för de regionala initiativen

Hur lyckade de regionala initiativen ska bli beror på hur väl de lyckas anpassas till de frågor som ska lösas. Den första gäller hur man ska kunna sammanfoga ”bottom-up”-tillvägagångssättet i initiativen med tillvägagångssätten i det tredje paketet som är mer ”top-down”, framförallt i fråga om att utarbeta riktlinjer och nätverkskoder. För det andra finns risk för splittring om olika regioner använder olika lösningar på likartade problem. För att ta itu med dessa frågor avser kommissionen att anta ett meddelande om de regionala initiativens roll och utformning, som kan komma att ta upp bland annat utvecklingen av en gemensam marknadsmodell, bestämningen av i vilken grad tillsynsmyndigheterna ska involveras och behovet av politiskt stöd från medlemsstaterna när det gäller regional integration.

Ett gott tecken är att medlemsstaterna blir allt mer engagerade i frågan om regional integration. I juni 2009 undertecknade kommissionen och åtta medlemsstater (Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige) ett samförståndsavtal om planen för sammanlänkningen av Östersjöregionens energimarknad. I december 2009 undertecknades ett samförståndsavtal om Central- och östeuropeiska forumet för integrering av elmarknaden mellan Österrike, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Polen, Slovakien och Slovenien.

3. Koncentration och konsolidering

I fråga om kapacitet verkar det finnas en lätt tendens mot allt mindre koncentration på elgrossistmarknaden. Under rapporteringsperioden minskade Herfindahl-Hirschman-indexet i inte mindre än tio medlemsstater. Tendensen var tydligast i Belgien, Slovenien och Slovakien, även om marknaden fortsätter att vara starkt koncentrerad i Belgien och Slovakien. Framstegen på den slovenska marknaden ledde till lägre grad av marknadskoncentration. Framstegen är alltså tydligast i enskilda medlemsstater snarare än i regioner. Den höga graden av koncentration på elgrossistmarknaden bekräftas av att marknadskoncentrationen var låg i enbart sju medlemsstater[12].

På gasgrossistmarknaden fortsätter koncentrationen att vara hög. De tre största grossisterna har en marknadsandel på minst 90 % i tio medlemsstater[13]. Bara i fem medlemsstater (Belgien, Frankrike, Ungern, Italien och Spanien) minskade andelen för de tre största företagen. Betydande ökningar av de totala marknadsandelarna för de tre största leverantörerna skedde i Rumänien, och framförallt i Bulgarien med ett plus på 57 %[14].

På eldetaljmarknaden var marknadsandelen för de tre största företagen över 80 % i fjorton medlemsstater[15]. Jämfört med tidigare rapporteringsperiod minskade marknadsandelen kraftigt för de tre största företagen på eldetaljmarknaden i Ungern och Slovenien. I Slovakien ökade marknadsandelen för de tre största företagen med 25 %, även om den totala marknadsandelen för de tre största företagen var begränsad till 60 %. Eftersom det saknas uppgifter för elva medlemsstater, är det svårt att få en överblick över gasdetaljmarknaden.

4. Prisutveckling

Oljepriset på den internationella marknaden påverkades av den globala ekonomiska krisen. Priset på Brent-råolja nådde sin topp på cirka 92 euro/fat (147 US-dollar) i juli 2008, för att sedan sjunka så lågt som 27 euro/fat (37 US-dollar) i slutet av 2008, dvs. en minskning med 70 %. Under 2009 gick priset upp igen trots svag efterfrågan. Bakom den utvecklingen ligger både OPEC:s begränsningar av tillgången och förbättrat stämningsläge på marknaden. I mitten av 2009 handlades Brent-råolja till ungefär halva priset jämfört med juli 2008.

Bild 4 – Utvecklingen av Brent-råoljepriset i euro/fat[16]

[pic]

Källa: Platts

Om oljepriset ändras påverkar det direkt gasgrossistpriserna, eftersom det finns en koppling mellan olje- och gaspriser i många långsiktiga gasleveranskontrakt. Dessa gasgrossistpriser påverkar i sin tur elgrossistpriserna.

Priserna på gasmarknaderna var betydligt lägre än de priserna i långsiktiga avtal kopplade till oljepriser beroende på den ekonomiska krisen, ökad produktionskapacitet av LNG och okonventionell gas i USA. Detta satte visserligen press på prissättningsmekanismen i de långsiktiga gaskontrakten i kontinentaleuropa, men det skärpte samtidigt konkurrensen genom flexibla leveranser som handlades på börser för flytande gas, eftersom de var billigare än långsiktiga kontrakt.

Bild 5 – Priser på konkurrenskraftiga bränslen (vänstra axeln) gentemot gaspriser (högra axeln)[17]

[pic]

Källa: Platts och BAFA

I jämförelserapporten från 2008 angavs de höjda oljepriserna på den internationella marknaden under första halvåret 2008 som skäl till höjda gas- och oljepriser. När oljepriserna började falla som ett resultat av den ekonomiska krisen, kunde man vänta sig samma utveckling för el- och gaspriserna i början av 2009.

Under första halvåret 2009 sjönk gaspriserna för industrikunder i de flesta medlemsstaterna med i genomsnitt 7–12 %[18]. I Litauen, Sverige och Polen sjönk priserna med över 20 %. I de flesta medlemsstater kunde hushållen glädjas över att gaspriserna sjönk med cirka 8 %. I Bulgarien och Litauen däremot ökade priserna för hushållen med 11 % eller mer, vilket förmodligen beror på att man i dessa medlemsstater har reglerade priser och var tvungen att anpassa dem till marknadspriserna.

Mellan andra halvåret 2008 och första halvåret 2009 var elpriserna relativt stabila. Elkunderna i Frankrike, Litauen, Portugal, Slovenien och Slovakien (industrikunder) och Luxemburg, Slovenien och Portugal (hushållskunder) drabbades av högre priser. Medan däremot elpriserna i Cypern, Danmark, Irland, Rumänien och Sverige (industrikunder) och Belgien, Cypern, Polen, Rumänien och Sverige (hushållskunder) sjönk kraftigt[19].

I en majoritet av medlemsstaterna var dock priserna under första halvåret högre än under 2008, även om oljepristrenden skulle peka på att högre fall i slutkundspriser. Detta kan delvis förklaras med den tid det tar för oljeprisförändringar att slå igenom i slutkundspriserna. Det verkar dock som om energiprisfallet i grossistledet inte fullt ut slagit igenom i slutkundspriset.

5. Nätoperatörernas oberoende

Antalet medlemsstater som går längre än dagens krav på rättslig och funktionell åtskillnad av systemansvariga för överföringssystem var oförändrat.

Under 2009 skapades det första exemplet på gränsöverskridande systemansvariga för överföringssystem för el när E.ON sålde sitt högspänningsöverföringsnätverk till ett nederländskt statsägt företag som var systemansvarigt för överföringsnät (TenneT). På marknaden fanns redan företag som var systemansvariga för överföringsnät, nämligen Gasunie som ägde GTS i Nederländerna och Gasunie Deutschland i Tyskland. RWE meddelade att företaget skulle börja sälja sitt gasnät under första kvartalet 2010[20]. Kommissionens konkurrenspolitik drev på denna utveckling.

På distributionsnivå var åtskillnaden i stort sett oförändrad, även om antalet systemansvariga för distributionssystemet har ändrats i vissa medlemsstater. Medlemsstaterna fortsätter också att i stor omfattning tillämpa undantag från reglerna om åtskillnad i distributionsledet[21].

Förmodligen kommer flera medlemsstater att vara tvungna att anpassa sina regelverk efter kraven på åtskillnad i det tredje paketet.

6. Tillsynsmyndigheternas effektivitet

Tillsynsmyndigheterna bör ges de befogenheter som krävs för att se till att reglerna följs. Därför behandlade kommissionens överträdelseförfarande i juni också frånvaron av effektiva nationella straffsystem vid överträdelser av el- och gasförordningarna. Tack vare att det tredje paketet innehåller detaljerade regler för tillsynsmyndigheternas skyldigheter och behörighet finns det utsikter att ändra situationen. Tillsynsmyndigheterna ska främja en konkurrenskraftig, säker och miljömässigt hållbar el- och gasmarknad i unionen. Dessutom kommer Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter att se till att regelverket för gränsöverskridande frågor ses över.

Även de systemansvariga för överföringsnät förbereder sig för genomförandet av det tredje paketet. Det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystem inom el (ENTSOE) togs i drift fullt ut i juli 2009. Det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystem inom gas (ENTSOG) inrättades i december 2009. För bägge nätverken gäller att deras stadgar och arbetsordning måste godkännas när förordningarna träder i kraft i mars 2011.

Genom det tredje paketet får kommissionen en roll i fråga om att fastställa prioriteringarna för ramverksriktlinjer och nätverkskoder, efter samråd med byrån, de bägge nätverken och övriga intressenter. Vid Florensforumet (om reglering av elmarknaden) och Madridforumet (om reglering av gasmarknaden)[22] som gick av stapeln 2009 överenskoms att arbetet skulle inledas med pilotprojekt för att man skulle lära sig hur processen skulle kunna blir effektiv. I fråga om gas kommer det att finnas ramverksriktlinjer och en nätverkskod för hantering av överbelastning, och när det gäller el kommer det att finnas pilotramverksriktlinjer om nätanslutning. Kommissionen kommer också att inleda arbetet i fråga om andra ramverksriktlinjer och koder.

7. Kundperspektivet

Vid det andra ”Medborgarnas energiforum” som hölls i London i september 2009 behandlades flera frågor som ska förbättra grossistmarknaden för kunderna[23]. En åtgärd som diskuterades var framtagning av mallräkningar och rekommendationer för bästa faktureringsmetoder. Energiforumet godkände rekommendationer för bästa faktureringsmetoder som ska ge konsumenter i EU enkla, tydliga och informativa gas– och elräkningar. Rekommendationerna bygger på goda faktureringsmetoder i flera EU-länder. Energiforumet fokuserade vidare på hantering av klagomål, smarta mätmetoder och rollen för de systemansvariga för distributionssystemet.

Konsumenters gensvar – byte av leverantör

På grundval av tillgänglig information om bytesfrekvensen är det svårt att göra sig en övergripande bild av situationen i medlemsstaterna. När det gäller el visar det sig att i de medlemsstater som lämnat information är situationen för hela grossistmarknaden i stort sett likadan som under 2007, förutom i Tyskland där bytesfrekvensen ökade med 1,4 % och Sverige där ökningen var 11,3 %. Den årliga bytesfrekvensen för medelstora företag var ganska hög i Tjeckien med 45 %, vilket var 12 % fler än året tidigare. I Sverige, Nederländerna, Italien och Storbritannien noterades de högsta bytesfrekvenserna för små företag och hushåll[24]. För den årliga bytesfrekvensen sett till volymen rapporterades höga bytesfrekvenser för stora industriella användare i Österrike, Bulgarien, Luxemburg, Polen, Rumänien, Tyskland och Irland[25].

Inom gassektorn finns få enhetliga uppgifter över leverantörsbyte. Av de länder som rapporterade leverantörsbyten per mätare för hela grossistmarknaden uppvisade Nederländerna och Frankrike med 9,1 % respektive 9,8 % de högsta nivåerna. Förenade kungariket, Frankrike och Nederländerna är de marknader där småföretag och hushåll i störst utsträckning byter leverantör. Siffrorna ligger på 18,9 %, 9,8 % respektive 9,1%[26]. Bland de länder som rapporterade siffror per volym, minskade Danmarks bytesfrekvens på hela grossistmarknaden från 29 % till 16 % och Spanien uppvisade en liknande minskning till 6 %. Ungern, där 11,8 % bytte leverantör, är den marknad där småföretag och hushållskunder är aktivast[27].

Bytesfrekvenserna varierar avsevärt mellan medlemsstaterna, och några mogna marknader, t.ex. Förenade kungariket, noterar relativt höga nivåer medan ett antal andra medlemsstater uppvisar ingen eller blygsam aktivitet. I fråga om småföretag och hushåll tyder de rapporterade siffrorna på att elkunderna tenderar att byta leverantör oftare än gaskunderna.

Reglerade priser

Det är fortfarande ganska vanligt i medlemsstaterna att öppna energimarknader och reglerade energipriser finns parallellt. Mer än hälften av medlemsstaterna har reglerade priser. Följande har reglerade el- och gaspriser: Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien och Slovakien. I Lettland och på Cypern är elpriserna reglerade, men inte gaspriserna. När det gäller hushållskunder, motsvarar det antal hushåll som omfattas i vissa fall en betydande del av befolkningen, exempelvis i Frankrike och Italien. I flertalet medlemsstater är prisregleringen inte begränsad till hushåll[28].

Kommissionen har dessutom skickat formella underrättelser till Grekland, Litauen, Polen, Portugal och Rumänien eftersom de fortfarande har system med reglerade priser, vilket bryter mot EU:s el- och gasdirektiv[29]. Andra överträdelseförfaranden som rör reglerade priser pågår mot Estland, Irland, Italien och Frankrike.

Arbetsgrupp för införande av smarta nät på den inre elmarknaden

Införandet av aktivare och mer intelligent utformade överförings- och distributionssystem i form av smarta nät är av central betydelse för ytterligare utveckling av den inre energimarknaden. Arbetsgruppen, som inrättades i november 2009, ska på europeisk nivå ge råd om strategier och regelverk, samt samordna de första stegen mot införandet av smarta nät i enlighet med tredje energipaketet. Den kommer att ta hänsyn till teknikvisioner och utvecklingen från andra intressentgrupper. Slutrapporten från arbetsgruppen ska lämnas in under första halvåret 2011.

C. FÖRSÖRJNINGSTRYGGHET

Direktiv 2005/89/EG om åtgärder för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar är främst inriktat på övervaknings- och rapporteringsaspekterna på överföring och på tillräcklig produktion. Direktivet syftar till att sammanjämka medlemsstaternas politik så att man undviker att större skillnader dememellan inte leder till snedvriden konkurrens. 2009 hade alla medlemsstater anmält att de fullt ut hade införlivat bestämmelserna i direktivet i sin nationella lagstiftning.

Som led i sin övervakning diskuterar kommittén för gränsöverskridande[30] el om den kortsiktiga elförsörjningen är tillräcklig. Diskussionerna visade att balansen mellan produktion och efterfrågan i de flesta länder rent allmänt anses tillräcklig för att under normala villkor säkra driften.

På gasområdet föreslog kommissionen en förordning den 16 juli 2009[31], som också ska upphäva direktiv 2004/67/EG. Förordningen är centrerad på både förebyggande åtgärder och förberedelser för krishantering så att man kan vidta effektiva och samordnade åtgärder inom EU vid krislägen och avbrott i leveranserna. Genom förordningen fastställs också en infrastrukturstandard (N-1-norm), normer för trygg försörjning och mekanismer för omvända flöden. Kommissionen är övertygad om att förordningen kommer att antas under 2010.

Med tanke på den ekonomiska krisen är en av de viktigaste uppgifterna att upprätthålla investeringarna i energiinfrastruktur. Den finansiella krisen ledde dock till att sådana investeringar försenades eller slopades, vilket gör att risken inom EU ökar för att infrastrukturbyggandet för att möta framtida behov blir försenat eller inte blir verklighet. Detta är särskilt oroande eftersom energisektorn måste stöpas om för att klara klimatförändringen och försörjningstryggheten. Som ett bidrag för att minska risken och driva på den ekonomiska återhämtningen, underlättar EU finansieringen av energiinfrastrukturprojekt via planen för ekonomisk återhämtning. Planen innehåller därför ett belopp på 2,365 miljarder euro som stöd till några viktiga sammanlänkningsprojekt för el och gas. Kommissionens beslutsamhet att uppmuntra infrastrukturinvesteringar kommer att fortsätta genom antagandet i slutet av 2010 av ett infrastrukturpaket.

D. SLUTSATSER

Under rapporteringsperioden påverkade den finansiella krisen den inre energimarknaden i mycket hög grad. Å ena sidan medförde krisen tryck på planerade investeringar beroende på eventuella finansieringsproblem och osäkerheter som påverkade utbudssidan, vilket har lett till minskad efterfrågan, framförallt i fråga om gas. Å andra sidan har krisen skapat nya konkurrensmöjligheter, eftersom mer gas finns tillgängligt till lägre priser på marknadsplatser för flytande gas. Dessutom kan situationen med gasöverskott bereda vägen för gaspriser för slutkonsumenter som baseras på tillgång och efterfrågan på gas snarare än oljepriset.

Även om den minskade el- och gasförbrukningen har påverkat slutanvändarpriserna, har energiprisfallet i grossistledet inte fått full genomslagskraft i slutanvändarpriset. Totalt sett var priserna under första halvåret 2009 fortfarande högre än under första halvåret 2008. Trenden i fråga om priserna i detaljledet var splittrad, vilket kanske kan tyda på dålig marknadsintegration i detaljledet.

De nationella tillsynsmyndigheterna verkar bli mer konsumentinriktade i sitt arbete, vilket bland annat avspeglas i införandet av smarta mätare som nyckeln till smarta nät på den inre energimarknaden. Det är en välkommen utveckling för ökat aktivt kunddeltagande i den inre energimarknaden, i fråga om ökad energieffektivitet, storskalig integration av förnybara energikällor, samt ytterligare energitjänster, ökad marknadsöppenhet och förenklade leverantörsbyten.

Dessutom är samarbete mellan europeiska elbörser, samt den ökade handeln, ett lovande tecken på att marknaderna fungerar. Men även om det finns ljusa tecken på detaljist- och grossistnivå, har marknadskoncentrationsnivån inte ändrats nämnvärt.

Det är mot ovanstående bakgrund som kommissionen uppmuntrar investeringar, vilket kommer att återspeglas i infrastrukturpaketet. Det tredje paketet som antogs under 2009 innehåller också klarare sektorsspecifika regler, vilket också gynnar investeringar. Tillsammans med ERGEG, ENTSO-E OCH ENTSO-G utvecklar nu kommissionen riktlinjer och koder för ett pilotramverk som förberedelse för tillämpningen av det tredje paketet. Om medlemsstaterna menar allvar med den inre energimarknaden, kan de visa det på bästa sätt genom att i rätt tid och på korrekt sätt införliva det tredje paketet i sin nationella lagstiftning. Kommissionen kommer att bistå medlemsstaterna vid genomförandet av det tredje paketet och kommer även fortsättningsvis att driva på fullständigt och korrekt genomförande av det andra paketet, till exempel genom formella överträdelseförfaranden.

Investeringar, tillsammans med införandet av aktivare överförings- och distributionssystem i form av smarta mätare och smarta nät, utgör grunden för utvecklingen av den inre marknaden för energi.

Om det är nödvändigt kommer kommissionen inte att bara att använda sig av regleringar på energiområdet och kommer inte heller att tveka att använda sina befogenheter enligt konkurrenslagstiftningen.

EU:s strategi för hållbar, konkurrenskraftig och säker energipolitik står inför stora utmaningar. Det krävs en välfungerande inre energimarknad om man vill kunna skicka de rätta signalerna till investerarna och reagera på den allmänna ekonomiska nedgången. Kommissionen vidtar åtgärder för att se till att energimarknaden skapar tydliga fördelar för el- och gaskunder i hela EU.

[1] Paketet består av fem nya rättsakter: Direktiv 2009/72/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG. Direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/55/EG. Förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, förordning (EG) nr 714/2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003, förordning (EG) nr 715/2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005.

[2] Underlagen för den här rapporten kommer från två källor: nationella rapporter från nationella tillsynsmyndigheter och uppgifter från Eurostat om slutkundspriser. De nationella rapporterna lämnades till kommissionen under andra halvåret 2009 och täcker i huvdsak 2008. Uppgifterna från Eurostat togs fram den 26 januari 2010 och gäller första halvåret 2009.

[3] Direktiv 2003/54/EG och direktiv 2003/55/EG.

[4] IP/09/1035, se http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/09/1035&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en

[5] IP/09/1490, se: http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/09/1490&language=en

[6] Mål C-274/08 (Sverige) och mål C-474/08 (Belgien).

[7] Mål C-475/08.

[8] http://ec.europa.eu/energy/gas_electricity/interpretative_notes/interpretative_note_en.htm

[9] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén - Andra strategiska energiöversynen: en handlingsplan för energitrygghet och energisolidaritet, (KOM(2008) 0781 slutlig.

[10] Förordning (EG) nr 663/2009 – EUT L 200, s. 52, 31.7.2009.

[11] Se även rapporten ”Safeguarding the move to a single EU energy market” från november 2009 om regionala initiativ från ERGEG.

[12] Se tabellerna 3.1 och 3.2 i den tekniska bilagan.

[13] Se tabell 4.2 i den tekniska bilagan.

[14] Se tabell 4.1 i den tekniska bilagan.

[15] Se tabell 3.4 i den tekniska bilagan.

[16] Se även 2009 års rapport från observationsgruppen för energimarknaden TREN/69693/2009, figur 30 på sidan 27.

[17] Se även 2009 års rapport från observationsgruppen för energimarknaden TREN/69693/2009, figur 52 på sidan 48.

[18] Jämfört med priserna under andra halvåret 2008. Se tabell 5.13 i den tekniska bilagan.

[19] Se tabellerna 5.7 och 5.9 i den tekniska bilagan.

[20] IP/09/410, se http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/09/410&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en

[21] Se figur 7.4 i den tekniska bilagan.

[22] www.ec.europa.eu/energy/gas_electricity/index_en.html

[23] Se kommissionens MEMO/09/429 av den 30 september 2009.

[24] Se tabell 2.2 i den tekniska bilagan.

[25] Se tabell 2.1 i den tekniska bilagan.

[26] Se tabell 2.4 i den tekniska bilagan.

[27] Se tabell 2.3 i den tekniska bilagan.

[28] Se tabellerna 2.5 och 2.6 i den tekniska bilagan.

[29] Se IP/09/1035 http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/09/1035&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en

[30] Se http://ec.europa.eu/energy/gas_electricity/cross-border_committee_en.htm

[31] Se KOM(2009) 363 slutlig.