[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 9.4.2008 KOM(2008) 180 slutlig 2008/0070 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION om inrättandet av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen [SEC(2008) 442 SEC(2008) 443] (framlagt av kommissionen) MOTIVERING 1. Bakgrund Motiv och syfte Behovet att ständigt förnya medborgarnas kunskaper, färdigheter och kompetens är avgörande för EU:s konkurrenskraft och sociala sammanhållning, och yrkesutbildningen har en mycket viktig roll på detta område. Dess inverkan försvagas dock av två faktorer: den komplexa strukturen på yrkesutbildningsområdet och det bristande samarbetet mellan olika utbildningsanordnare eller myndigheter och mellan olika nationella system. De enskilda medborgarna hindras från att få tillgång till utbildning och att kombinera och ackumulera läranderesultat som förvärvats i olika lärandesammanhang. Detta gör det svårt för medborgarna att flytta inom det europeiska yrkesutbildningsområdet och den europeiska arbetsmarknaden och förhindrar verkligt livslångt lärande över gränserna. Vid Europeiska rådets möte i Lissabon år 2000 fastställdes att mer tydlighet inom kvalifikationer och livslångt lärande bör vara två av de viktigaste inslagen i insatserna för att anpassa Europas utbildningssystem både till kunskapssamhällets krav och till behovet av högre nivå och kvalitet inom sysselsättningen. I rådets resolution från 2002 om främjande av ett stärkt europeiskt samarbete inom yrkesutbildning (”Köpenhamnprocessen”) underströk man att en prioritering av ett system med meritöverföring för yrkesutbildningar är en av de gemensamma åtgärder som krävs för att främja tydlighet, jämförbarhet, överföringsmöjligheter och erkännande av kompetens och/eller kvalifikationer mellan olika länder och på olika nivåer. I Maastrichtkommunikén från 2004 enades ministrarna med ansvar för yrkesutbildning, kommissionen och de europeiska arbetsmarknadsparterna om att prioritera utarbetandet och genomförandet av ett europeiskt meritöverföringssystem för yrkesutbildning (ECVET). Detta bekräftades av samma grupp i Helsingforskommunikén från 2006, där man efterlyser ytterligare utveckling av gemensamma europeiska redskap, särskilt ECVET[1]. Förslaget om ECVET överensstämmer med det politiska mandat som beskrivs ovan. Allmän bakgrund Ett av de viktigaste hindren för att skapa större intresse för gränsöverskridande rörlighet som en del av yrkesinriktad grund- och vidareutbildning ligger i problemet med fastställande av innehållet i samt validering och erkännande av läranderesultat som förvärvats under en vistelse i ett annat land. Dessutom äger livslångt lärande i allt högre grad rum i olika länder och i många olika sammanhang, i form av formellt, icke-formellt och informellt lärande. Det behövs därför en metod som ger människor möjlighet att följa lärovägar där de kan bygga vidare på tidigare läranderesultat när de byter från ett lärandesammanhang till ett annat eller flyttar från ett land till ett annat. En av de viktigaste utmaningarna vi står inför är den mångfald eller till och med uppsplittring av utbildnings-, yrkesutbildnings- och kvalifikationssystemen i Europa. Det kan röra sig om många olika kvalifikationer och många olika behöriga institutioner och aktörer kan vara inblandade. Deras verksamhet kan bestå i att exempelvis fastställa kvalifikationer, bedömningsmetoder och validering av lärande, fastställande av utbildningsmål, fastställande av innehållet i lärandemålen och genomförande av utbildningsprogram. Många olika utbildningsanordnare kan vara involverade: ministerier, organ, yrkessektorer, företag, arbetsmarknadens parter, handelskamrar, icke-statliga organisationer med flera. I några fall kan en nationell myndighet godkänna eller bemyndiga utbildningsanordnare eller andra aktörer att ta fram och utfärda utbildningsbevis, poäng och liknande. I andra fall kan dessa funktioner föras över på regional nivå eller till utbildningsanordnarna. Länderna har en nationell ram där kvalifikationsnivåer definieras eller en klassifikation för dessa nivåer. Dessa ramar kan, men behöver inte, vara inriktade på hur utbildningarna organiseras. Beroende på system kan man uppnå kvalifikationer antingen inom ett enskilt formellt utbildningsprogram eller genom att man går igenom flera olika typer av lärandeprocesser. Kvalifikationer erhålls i några system genom ackumulering av ett antal utbildningsmoduler, antingen knutna till meritpoäng (Förenade kungariket, Finland, Sverige m.fl.) eller inte (Frankrike, Spanien m.fl.). Meritsystem utarbetas ibland inom en bredare ram för kvalifikationer (de skotska och walesiska systemen med en merit- och kvalifikationsram) eller utformas på grundval av specifika kvalifikationer (IFTS-systemet i Italien). Det finns vidare, beroende på land, många sätt att använda moduler och poäng för läranderesultat, och i vissa länder kan det, sida vid sida, finnas olika praxis för tilldelning av poäng för läranderesultat. Med tanke på den mångfald som beskrivs ovan krävs det gemensamma avtal och tekniska principer för att garantera ett ömsesidigt förtroende mellan olika parter och för att se till att läranderesultat kan överföras och erkännas i samband med gränsöverskridande rörlighet. Gällande bestämmelser inom området på europeisk nivå Detta förslag om ett europeiskt meritöverföringssystem för yrkesutbildning (ECVET) ingår i en rad europeiska initiativ som också omfattar det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS), Europass[2], den europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet (EQCM), de europeiska principerna för identifikation och validering av icke-formellt och informellt lärande samt den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF) [3]. - ECTS främjades genom Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare[4], som används inom högre utbildning. ECVET bör vara kompatibelt med ECTS, så att man kan skapa en förbindelse mellan yrkesutbildningarna och den högre utbildningen. - Europass inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass). - De europeiska principerna för identifikation och validering av icke-formellt och informellt lärande godkändes i form av rådets slutsatser 2004[5]. Vid genomförandet av ECVET kommer hänsyn att tas till dessa principer. - EQCM godkändes genom Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om gränsöverskridande rörlighet inom gemenskapen i utbildningssyfte (Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet)[6]. Enligt punkt 8 i rekommendationens bilaga bör deltagarna ”få hjälp med att underlätta erkännande och certifiering” av läranderesultaten vid en utbildnings- eller praktikperiod utomlands. ECVET ska för deltagarna fungera som ett stöd för kvaliteten i en sådan utbildnings- eller praktikperiod utomlands enligt ovannämnda rekommendation. - EQF inrättades genom Europaparlamentets och rådets rekommendation från 2008 om den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF)[7] som ett referensredskap för jämförelse av kvalifikationsnivåer i nationella kvalifikationssystem och även i kvalifikationssystem som har utarbetats av internationella sektorsorganisationer. ECVET kommer att komplettera EQF och bygga på begrepp och principer som är gemensamma för båda. Faktum är att ECVET använder EQF som referensnivå för kvalifikationer. Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden ECVET ska inte tillämpas på det ömsesidiga erkännandet av kvalifikationer inom reglerade yrken, då detta fastställs i direktiv 2005/36/EG[8] av den 7 september 2005, eftersom ECVET inte är ett redskap för att ge migranter rättigheter i fråga om erkännande av kvalifikationer som förvärvats i en medlemsstat för utövande av ett reglerat yrke i en annan medlemsstat. I sådana fall är det endast genom direktivet som medlemsstaternas myndigheter åläggs rättsligt bindande skyldigheter. 2. Samråd med berörda parter och konsekvensanalys Samråd med experter Cedefoprapporten (2005) European approaches to credit (transfer) systems in VET – An assessment of the applicability of existing credit systems to a European credit transfer system for vocational education and training (ECVET) bygger i stor utsträckning på relevanta internationella fall och praxis inom meritsystemen. Under 2005 finansierade kommissionen två undersökningar för att utreda hur ECVET skulle fungera i samband med europeisk rörlighet inom grundläggande yrkesutbildningar[9]. I dessa två undersökningar dras slutsatsen att de aktörer som intervjuats bedömer principerna i ECVET positivt. ECVET ses också som ett viktigt redskap för att förbättra yrkesutbildningssystemen så att de anpassas bättre till den enskildes behov och arbetsmarknadens krav. Det understryks dock i undersökningarna att ECVET endast kan införas och användas om det anpassas kulturellt och tekniskt till nationella, regionala eller sektorsmässiga förhållanden. Undersökningarna bekräftar att ECVET kan användas utan att man ifrågasätter det befintliga systemet för allmän och yrkesinriktad grundutbildning och de grundläggande principerna för certifiering och kvalifikationer. Slutligen har kommissionen kunnat dra nyttiga slutsatser av resultaten från projekt som tidigare har fått stöd genom Leonardo då Vinci-programmet, och som visade att insatser som baseras på utbildningsmoduler är det rätta svaret på frågan om överföring och ackumulering av läranderesultat för enskilda personer som flyttar från ett lärandesammanhang till ett annat. Samråd med berörda parter (2006–2007) Under tidsperioden november 2006-mars 2007 genomförde Europeiska kommissionen en samrådsprocess i hela Europa om ett utkast till ECVET på grundval av ett arbetsdokument från kommissionen: European Credit system for Vocational Education and Training (ECVET) – A system for the transfer, accumulation and recognition of learning outcomes in Europe , SEK(2006) 1431. Det dokumentet byggde på arbetet i en expertgrupp som startade 2003 och bestod av företrädare för alla viktiga utbildningsområden (allmän utbildning, vuxenutbildning, yrkesutbildning och högre utbildning) samt företrädare för offentliga myndigheter, sektorer, arbetsmarknadsparter och Cedefop. Som ett led i detta samråd presenterades och diskuterades projektet till ECVET även vid ett antal möten som under samrådsperioden anordnades av bl.a. nationella myndigheter, arbetsmarknadens parter, branschorganisationer. Ett öppet samråd på Internet genomfördes under samma period. Resultatet[10] av samrådet diskuterades vid en konferens i München i juni 2007. Samrådsprocessen bekräftade att det fanns en bred uppslutning bakom ECVET. Merparten av de svarande instämde i att det behövs ett gemensamt europeiskt system för överföring av meriter inom yrkesutbildning. Det ställdes dock ett antal krav och rekommendationer som villkor för stödet, och de har beaktats i detta förslag. Expertbistånd Berörda kunskapsområden/experter Efter samrådsprocessen inrättades en expertgrupp 2007, som skulle anta ett antal nya tekniska specifikationer och ett antal centrala definitioner som skulle utgöra grundvalen för denna rekommendation. Cedefop och Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF) bidrog aktivt till arbetet genom ett nära samarbete med kommissionen, de externa experterna och expertgrupperna. Sammanfattning av inhämtade och använda råd Se ovan Offentliggörande av experternas råd De tekniska specifikationer som expertgruppen enades om fick slutligen ingå i ett dokument som överlämnades till rådgivande kommittén för yrkesutbildning, och denna yttrade sig positivt om huvudlinjerna i förslaget vid sitt möte den 13 december 2007. Konsekvensanalys I konsekvensanalysen understryks det mervärde ECVET skulle ge genom att främja livslångt lärande och genom att minska hindren för rörlighet i Europa. Konsekvensanalysen lägger också fram olika möjligheter som kommissionen har övervägt för att försöka finna lösningar på dessa frågor och säkerställa genomförandet av ECVET. Om EU inte genomför några insatser innebär det en fortsatt otillfredsställande situation, vilket skulle vara oacceptabelt för många aktörer mot bakgrund av de hinder för överföring och erkännande av läranderesultat som nämns ovan; dessutom skulle det klara mandat som kommissionen fått inte kunna uppfyllas. Medlemsstaterna och Europaparlamentet skulle inte vara involverade i antagandet av ett meddelande från kommissionen, och det skulle därför inte generera det politiska engagemang som krävs om man ska kunna skapa och effektivt genomföra ett funktionsdugligt ECVET. Inte heller en rekommendation från kommissionen enligt artikel 150 i fördraget skulle få en starkare verkan än den föregående möjligheten, då medlemsstaterna och Europaparlamentet inte skulle vara involverade i det formella antagandet av en sådan. Därmed skulle man inte kunna framkalla den grad av politiskt engagemang som krävs om man effektivt ska kunna genomföra ECVET. Genom ett beslut av Europaparlamentet och rådet enligt artiklarna 149 och 150 i fördraget skulle man kunna anta principer och förpliktelser för de medlemsstater som knyter sina nationella system till ECVET. De flesta berörda parter (medlemsstater, arbetsmarknadens parter, sektorer och andra) är dock överens om att ECVET bör vara helt frivilligt. En rekommendation från Europaparlamentet och rådet enligt artiklarna 149 och 150 i fördraget skulle förplikta medlemsstaterna att använda ECVET frivilligt som ett medel för att främja tydlighet, jämförbarhet, överföring och ackumulering av läranderesultat mellan olika lärandesammanhang och olika länder, för att på så sätt skapa möjligheter till livslångt lärande i ett område utan gränser. Kommissionen anser att denna möjlighet är den lämpligaste. Det är den lösning som bäst motsvarar både medlemsstaternas och de berörda parternas förväntningar, och den skulle ge den bästa grundvalen för att framgångsrikt genomföra ett funktionsdugligt ECVET och uppnå det verkliga mervärde som den europeiska dimensionen kan ge. Kommissionens konsekvensanalysrapport finns på kommissionens webbplats. 3. Rättsliga aspekter Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Förslaget till rekommendation kommer att ge medlemsstaterna möjlighet att använda ECVET på frivillig grundval. Genom rekommendationen etableras ECVET som en metodisk ram som kan användas för beskrivning av kvalifikationer i form av utbildningsmoduler med tillhörande poäng, för att överföra och ackumulera läranderesultat. ECVET bygger på att man utarbetar sammanhängande och meningsfulla utbildningsmoduler, inte på att man splittrar upp kvalifikationer. ECVET har varken som mål eller krav att kvalifikationer och yrkesutbildningssystem ska harmoniseras; däremot är målet bättre jämförbarhet och förenlighet. Förslaget till rekommendation omfattar dessutom två bilagor med definitioner och centrala beståndsdelar i ECVET. Medlemsstaterna rekommenderas att ha genomfört ECVET senast 2012. Det rekommenderas även att medlemsstaterna utvecklar partnerskap och nätverk på europeisk, nationell, regional och lokal nivå samt sektorsnivå där så är lämpligt, och att de främjar och tillämpar principerna för kvalitetssäkring inom yrkesutbildningar vid genomförandet av ECVET. Medlemsstaterna bör ge aktörer och enskilda personer tillgång till information om ECVET och vägledning samt se till att alla relevanta kvalifikationer och tillhörande Europassdokument som utfärdas av behöriga myndigheter omfattar tydlig information om användningen av ECVET. Slutligen rekommenderas medlemsstaterna att se till att det finns fungerande mekanismer för samordning, övervakning och översyn, där hänsyn tas till befintliga instrument för att säkerställa överensstämmelse med initiativ inom de enskilda länderna och mellan länderna. De nationella översynerna kommer att bidra till en europeisk översyn som kommissionen ska genomföra. I förslaget uppmanas kommissionen att stödja medlemsstaterna vid deras genomförande av ovanstående uppgifter, utarbeta en användarhandledning och användarredskap för ECVET, inrätta en pilotgrupp för ECVET-användare och utveckla ett europeiskt ECVET-nätverk för att säkerställa kvaliteten och den överordnade strategin i samarbetet för att genomföra ECVET. Dessutom kommer kommissionen att övervaka de insatser som genomförs på grundval av rekommendationen, för att eventuellt genomföra en översyn fyra år efter dess antagande. Rättslig grund Artiklarna 149 och 150 i fördraget. Subsidiaritetsprincipen Åtgärder på EU-nivå är att föredra om man vill uppnå målen i förslaget. Skälen till detta är flera: - Förslaget tillhandahåller ett gemensamt redskap, en gemensam terminologi, gemensamma referenser och gemensamma angreppssätt och avtal om samarbete mellan de berörda parterna. Dessa funktioner kan inte tillhandahållas genom insatser på nationell nivå. - Frågor som rör ömsesidigt förtroende, tydlighet, validering och överföring av läranderesultat inom yrkesutbildning är gemensamma för alla medlemsstater och kan inte lösas enbart på nationell nivå eller sektorsnivå. - Om berörda parter på yrkesutbildningsområdet från alla 27 medlemsstater skulle förhandla separat med alla andra medlemsstater om bilaterala avtal i den fråga som denna rekommendation rör, på ett sätt som inte är samordnat, skulle det leda till en mycket komplicerad och otydlig övergripande struktur på europeisk nivå. Proportionalitetsprincipen Rekommendationen är förenlig med proportionalitetsprincipen eftersom den inte ersätter eller fastställer nationella kvalifikationssystem eller kvalifikationer. Dessutom harmoniserar den inte yrkesutbildningarna eller kvalifikationssystemen och överlåter genomförandet av rekommendationen till medlemsstaterna. Befintliga rapporteringssystem kommer att användas, vilket begränsar den administrativa bördan till ett minimum. Val av regleringsform Europaparlamentets och rådets rekommendation. 4. Budgetkonsekvenser Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. 5. Ytterligare information Översyn/ändring/tidsbegränsning Förslaget innehåller en bestämmelse om översyn. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Förslaget rör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och bör därför omfatta det. Närmare redogörelse för förslaget Målet med ECVET är att stödja och främja gränsöverskridande rörlighet och ge tillgång till livslångt lärande inom yrkesutbildning. Den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) tillhandahåller en gemensam referensram som kan användas för konvertering mellan olika kvalifikationssystem och deras olika nivåer, medan ECVET tillhandahåller en gemensam metodisk ram som ska underlätta meritöverföring av läranderesultat från ett kvalifikationssystem till ett annat eller från en läroväg till en annan (se exemplen i bilagan till motiveringen, diagram 1). ECVET bidrar till möjligheterna att byta mellan olika utbildningssystem, främjar förenligheten mellan självständig utbildning och yrkesutbildningssystem och stödjer därmed de lärandes möjligheter att bygga upp individuella lärovägar som leder till kvalifikationer. Genomförandet av ECVET bygger på principen om frivilligt deltagande av medlemsstaterna och de berörda parterna. Den metodiska ramen för ECVET omfattar principer och viktiga tekniska specifikationer som ger möjlighet att beskriva kvalifikationer i form av utbildningsmoduler med tillhörande ECVET-poäng (se diagram 2 i bilagan) för överföring och ackumulering av meriter och för att stödja partnerskap. ECVET-principerna och de tekniska specifikationerna har utarbetats så att de kan användas flexibelt men samtidigt på ett strukturerat sätt. Mer information om detta ges i användarhandledningen för ECVET. Som ett modulbaserat meritöverföringssystem bidrar ECVET till utveckling och utvidgning av det europeiska samarbetet kring allmän och yrkesinriktad utbildning. Då systemet bygger på läranderesultat är det föreslagna modulbaserade meritöverföringssystemet kompatibelt med alla kvalifikationssystem, lärandesammanhang och lärandemetoder. Ett modulbaserat angreppssätt stödjer flexibla individuella lärovägar, där de lärande gradvis kan ackumulera de utbildningsmoduler som de behöver för att förvärva en kvalifikation i olika länder och med olika lärandemetoder. Systemets flexibilitet främjar processen för att organisera erfarenheter av rörlighet för dem som deltar i yrkesutbildning. Dess uppbyggnad bevarar samtidigt den överordnade enhetligheten och fullständigheten hos varje kvalifikation och förebygger att de läranderesultat som ska valideras och erkännas blir alltför uppsplittrade. Slutligen ger ett modulbaserat meritöverföringssystem möjlighet att utveckla gemensamma referenser för yrkesutbildningskvalifikationer genom att tillhandahålla en gemensam struktur och gemensamma avtal. ECVET-partnerskap och ECVET–nätverk, där behöriga institutioner, myndigheter, arbetsmarknadsparter, sektorer och utbildningsanordnare ingår, har stor betydelse för utprovningen och utvecklingen av ECVET samt för ett brett förankrat genomförande av systemet. Partnerskapen ger ett stort antal yrkesutbildningsinstitutioner möjlighet att arbeta tillsammans. De skapar en miljö där parterna kan utveckla ömsesidigt förtroende, och ger en ram för meritöverföring inom ECVET. Dessa partnerskap bör formaliseras genom ECVET- samförståndsavtal. Utbildningsavtal tillhandahåller enkla, lämpliga och systematiska riktlinjer för hur det praktiska genomförandet av meritöverföringssystemen och meritöverföringsförfarandena ska tillämpas när det gäller en enskild lärande. ECVET-poäng är knutna till kvalifikationer och utbildningsmoduler som en nödvändig och kompletterande informationskälla. De fastställs på grundval av gemensamma europeiska avtal och gör de uppnådda läranderesultaten lättare att läsa. Därmed bidrar de till att underlätta överföring och ackumulering av de läranderesultat en lärande har uppnått. Läranderesultaten blir mer handgripliga, eftersom ECVET-poängen både knyts till en kvalifikation och till de moduler som ingår i den. ECVET-poäng ger på så vis information om den samlade vikten av de läranderesultat som man måste uppnå för en kvalifikation, och ger möjlighet att skaffa fram information om den relativa vikten av kvalifikationsmodulens enskilda komponenter. Poängen avspeglar de genomförda modulerna för läranderesultat och ackumuleringen av moduler. Det bör påpekas att ECVET-poäng endast har betydelse i förhållande till läranderesultaten inom den speciella kvalifikationen, om inte de nationella, regionala eller sektorsspecifika bestämmelserna ger möjlighet att använda ECVET-poäng på något annat sätt. Som en utgångspunkt kommer 60 poäng att tilldelas för de läranderesultat som man kan förväntas ha uppnått efter ett års formell yrkesutbildning på heltid. I ECVET uttrycks varje merit som en lärande har uppnått värdet av de läranderesultat som den lärande uppnått, och som används vid överföring och ackumulering i syfte att förvärva en kvalifikation. Dessa läranderesultat bedöms och valideras, så att meriter (utbildningsmoduler) kan överföras från ett kvalifikationssystem inom yrkesutbildning till ett annat eller från ett lärandesammanhang till ett annat. ECVET kan används oavsett om dessa kvalifikationssystem har sina egna meritsystem eller inte. ECVET kan genomföras inom varje yrkesutbildningskvalifikation på varje EQF-referensnivå. Det kan tillämpas på läranderesultat som uppnåtts i alla sorters sammanhang (se exempel i bilagan, diagram 3). Slutanvändarna av ECVET är de lärande. ECVET kommer att fungera effektivt först när de relevanta behöriga institutionerna på nationell, regional eller lokal nivå eller på sektorsnivå har gjort det operativt. Dessa institutioner bör fastställa tillämpningsområdet för genomförandet och formalisera besluten på en lämplig nivå. Dessa institutioner spelar också en roll när det gäller att säkerställa att kvalitetskriterier tillämpas vid genomförandet och användningen av ECVET. För att skapa förutsättningar för effektiva processer vid erkännande och överföring av meriter, och därmed skapa ömsesidigt förtroende mellan de olika aktörerna, kräver ECVET att alla aktörer som är inblandade på alla systemnivåer förpliktar sig att följa kriterier och förfaranden för kvalitetssäkring. Genomförandet av ECVET bör vara en löpande process som kräver ett effektivt och hållbart engagemang hos behöriga institutioner, myndigheter, arbetsmarknadsparter, sektorer och utbildningsanordnare, och det kommer att kräva en hög grad av synergi mellan initiativ på europeisk, nationell och sektorsnivå. Bilaga till motiveringen Diagram 1: Exempel på användning av EQF och ECVET för tydlighet och överförbarhet av läranderesultat [pic] I ovanstående exempel har individen fått sitt utbildningsbevis i Frankrike genom att ackumulera läranderesultat som överförts från Ungern och Irland. Diagram 2: Exempel på utbildningsmoduler och ECVET-poäng [pic] Diagram 3: Användningen av ECVET för överföring och ackumulering av läranderesultat Exempel 1: Överföring som organiserats av två parter (tillhandahållare av yrkesutbildning) i samband med formellt lärande för individer som deltar i ett program för rörlighet, t.ex. Leonardo da Vinci. [pic] Exempel 2: överföring och bedömning av läranderesultat från yrkeslivs- och levnadserfarenhet (icke-formellt och informellt lärande), för en individ som har yrkeslivserfarenhet och som skulle vilja ha ett utbildningsbevis. [pic] 2008/0070 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION om inrättandet av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 149.4 och 150.4, med beaktande av kommissionens förslag[11], med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[12], med beaktande av Regionkommitténs yttrande[13], i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[14], och av följande skäl: (1) Utvecklingen och erkännandet av medborgarnas kunskaper, färdigheter och kompetens är avgörande för individens utveckling, för konkurrenskraften, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen inom gemenskapen. De bör därför underlätta gränsöverskridande rörlighet för arbetstagare och inlärare och bidra till att anpassa utbud och efterfrågan på den europeiska arbetsmarknaden. Deltagande i gränsöverskridande livslångt lärande för alla samt överföring, erkännande och ackumulering av individers läranderesultat från formell, icke-formell och informell utbildning bör därför främjas och förbättras på nationell och europeisk nivå. (2) Vid Europeiska rådets möte i Lissabon 2000 fastställdes att tydligare utbildningsbevis bör bli ett av huvudinslagen för att anpassa gemenskapens utbildningssystem till kunskapssamhällets krav. Vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002 framhölls vikten av större tydlighet och bättre metoder för erkännande inom yrkesutbildningen. (3) I rådets resolution av den 19 december 2002 om främjande av ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning[15] (”Köpenhamnsprocessen”) och i rådets och kommissionens gemensamma rapport om genomförandet av handlingsprogrammet Utbildning 2010 som antogs 2004[16] framhålls vikten av att ha ett system för meritöverföring inom yrkesutbildningen. (4) I slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 15 november 2004[17], som rör de framtida prioriteringarna för det förstärkta europeiska samarbetet inom yrkesutbildning, prioriterades utvecklingen och genomförandet av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen för att göra det möjligt för inlärarna att bygga vidare på sina kunskaper när de rör sig mellan olika system för yrkesutbildning. (5) Syftet med denna rekommendation är att inrätta ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (nedan kallat ECVET ) som ska underlätta överföring, erkännande och ackumulering av läranderesultat för dem som vill erhålla ett utbildningsbevis. Detta kommer att göra medborgarnas läranderesultat tydligare och lättare att föra över mellan och inom medlemsstater, i ett gränslöst område för livslångt lärande. (6) ECVET bör bygga på de principer och tekniska specifikationer som anges i bilaga 2 till denna rekommendation. Vidare bör det bygga på de gemensamma principer för kvalitetssäkring som föreskrivs i rådets slutsatser om kvalitetssäkring inom yrkesutbildning från maj 2004[18] och i rekommendationen om inrättandet av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning[19]. (7) ECVET kan användas för alla läranderesultat som i princip kan förvärvas genom en mängd olika utbildnings- och inlärningsvägar och sedan överföras och erkännas. Denna rekommendation bidrar därför till de vidare målen att främja livslångt lärande och öka arbetstagares och inlärares anställbarhet, rörligheten och sociala integration, till att modernisera utbildningssystemen, till att utveckla flexibla och individanpassade utbildningsvägar inom yrkesutbildningen, till att länka samman utbildning, anställning och individernas behov, till att bygga broar mellan formellt, icke-formellt och informellt lärande samt till att erkänna läranderesultat som uppnåtts genom levnads- och yrkeslivserfarenhet. (8) Tydliga principer för kvalitetssäkring, informationsutbyte samt utveckling av partnerskap mellan institutioner som utfärdar utbildningsbevis, tillhandahållare av yrkesutbildning och andra berörda intressenter bör bidra till att skapa ett ömsesidigt förtroende och till att stödja genomförandet av denna rekommendation. (9) Denna rekommendation bör underlätta förenligheten och jämförbarheten mellan systemen för meritöverföring inom yrkesutbildningen och det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) som används inom den högre utbildningen. På så sätt bör den bidra till möjligheten att byta mellan olika utbildningsnivåer, enligt nationell lagstiftning och praxis. (10) Valideringen av icke-formella och informella läranderesultat bör främjas i enlighet med rådets slutsatser om gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande av den 28 maj 2004[20]. (11) Denna rekommendation kompletterar Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (nedan kallad EQF )[21], i vilken medlemsstaterna rekommenderas att främja ett nära samband mellan EQF och olika befintliga eller framtida europeiska system för överföring och ackumulering av meriter inom högre utbildning och yrkesutbildning. Huvudsyftet med EQF är att göra utbildningsbevisen tydligare, mer jämförbara och överförbara, men ECVET kommer också att underlätta överförande, erkännande och ackumulering av läranderesultat för individer som vill erhålla ett utbildningsbevis. (12) I denna rekommendation beaktas Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass)[22] samt Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om gränsöverskridande rörlighet inom gemenskapen i utbildningssyfte: Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet[23]. (13) Denna rekommendation bör inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer[24] där man fastställer rättigheter och skyldigheter både för den relevanta nationella myndigheten och för de personer som flyttar inom gemenskapen. Användningen av ECVET bör inte påverka tillträdet till arbetsmarknaden i de fall där yrkeskvalifikationer erkänts i enlighet med direktiv 2005/36/EG. (14) Eftersom syftet med denna rekommendation, nämligen att underlätta samarbetet och öka kommunikationen och tydligheten för att främja rörlighet och livslångt lärande, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och eftersom syftet på grund av åtgärdens omfattning bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, överensstämmer denna rekommendation med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna rekommendation inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, eftersom den inte ersätter eller fastställer varken utbildningsbevis eller nationella system för utbildningsbevis eller för meritöverföring. Den beskriver inte heller specifika läranderesultat eller individers kompetens och den syftar inte till eller förutsätter en uppdelning eller harmonisering av olika system för utbildningsbevis. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA 1. att främja det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (nedan kallat ECVET ) enligt bilagorna 1 och 2 för att underlätta gränsöverskridande rörlighet inom yrkesutbildningen och gränsöverskridande livslångt lärande, 2. att använda ECVET från 2012, särskilt genom att anta åtgärder för att gradvis börja tillämpa systemet på yrkesutbildningsbevis i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, i syfte att överföra, erkänna och ackumulera en individs läranderesultat från formell, icke-formell och informell utbildning, 3. att stödja utvecklingen av nationella och europeiska partnerskap och nätverk med deltagande av behöriga institutioner och myndigheter, arbetsmarknadens parter, sektorer och tillhandahållare av yrkesutbildning, som ska ägna sig att prova ut, genomföra och främja ECVET, 4. att säkra att intressenter och individer på yrkesutbildningsområdet har tillgång till information och vägledning för att använda ECVET; därvid ska medlemsstaterna också se till att användningen av ECVET för utbildningsbevis offentliggörs på lämpligt sätt av behöriga myndigheter och att tillhörande Europassdokument som utfärdats av de behöriga myndigheterna innehåller tydlig och relevant information, 5. att tillämpa principerna för kvalitetssäkring vid användning av ECVET, framför allt i samband med bedömning, validering och erkännande av läranderesultat, 6. att säkra att det finns fungerande samordnings- och övervakningsmekanismer på lämplig nivå som överensstämmer med varje medlemsstats lagstiftning, strukturer och behov, för att kunna garantera att initiativen för att genomföra ECVET är av god kvalitet, tydliga och samstämmiga. EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET STÖDER KOMMISSIONENS AVSIKT ATT 1. stödja medlemsstaterna när de fullgör uppgifterna under punkterna 1–6 och när de använder de principer och tekniska specifikationer för ECVET som anges i bilaga 2, framför allt genom att underlätta testning, samarbete, ömsesidigt lärande, främjande samt genomförande av informations- och samrådsåtgärder genom ett europeiskt ECVET-nätverk, 2. utarbeta en vägledning och verktyg i samband med nationella och europeiska sakkunniga och användare, bygga upp sakkunskap för att öka förenligheten mellan ECVET och det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter som används inom högre utbildning, samt regelbundet informera om utvecklingen inom ECVET, 3. inom ett år efter antagandet av denna rekommendation inrätta en grupp för ECVET-användare, med deltagande av berörda intressenter inom yrkesutbildningen och behöriga nationella institutioner, som ska delta i arbetet med att uppdatera användarhandledningen och se till att samarbetet kring att genomföra ECVET är av god kvalitet och enhetligt. 4. övervaka och följa upp genomförda åtgärder, särskilt genom att uppdatera material för vägledning, och, efter att ha bedömt och utvärderat åtgärderna tillsammans med medlemsstaterna, fyra år efter antagandet av denna rekommendation, rapportera till Europaparlamentet och rådet om sina erfarenheter och utsikter inför framtiden, inbegripet en eventuell översyn och anpassning av denna rekommendation. Utfärdat i Bryssel den […] På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA 1 I denna rekommendation gäller följande definitioner: a) utbildningsbevis : ett formellt resultat av en bedömnings- och valideringsprocess, som utfärdas när en behörig institution fastställt att en persons läranderesultat uppfyller en viss standard. b) läranderesultat : ett sätt att uttrycka vad en inlärare vet, förstår och kan göra efter att ha avslutat en lärandeprocess, och som definieras som kunskaper, färdigheter och kompetenser. c) utbildningsmodul : en modul som ingår i ett utbildningsbevis och som består av en sammanhängande uppsättning kunskaper, färdigheter och kompetenser som kan bedömas och valideras. d) lärandemerit : en individs läranderesultat som har bedömts och som kan ackumuleras för att ingå i ett utbildningsbevis eller överföras till andra utbildningar eller utbildningsbevis. e) behörig institution : en institution med ansvar för att utforma och utfärda utbildningsbevis eller erkänna utbildningsmoduler eller för att utföra andra ECVET-uppgifter, t.ex. att fastställa antal ECVET-poäng för utbildningsbevis och utbildningsmoduler samt att bedöma, validera och erkänna läranderesultat enligt bestämmelser och praxis i deltagande länder. f) bedömning av läranderesultat : metoder och processer för att fastställa i vilken utsträckning en inlärare har uppnått vissa kunskaper, färdigheter och kompetenser. g) validering av läranderesultat : processen för att bekräfta att vissa bedömda läranderesultat som en inlärare uppnått motsvarar de resultat som krävs för en utbildningsmodul eller ett utbildningsbevis. h) erkännande av läranderesultat : processen för att officiellt intyga att vissa läranderesultat uppnåtts, genom att utfärda utbildningsmoduler eller utbildningsbevis. i) ECVET-poäng : ett sätt att uttrycka omfattningen av de läranderesultat som krävs för ett utbildningsbevis och varje utbildningsmoduls andel av utbildningsbeviset. BILAGA 2 ECVET – principer och tekniska specifikationer Syftet med det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen är att underlätta erkännandet av läranderesultat i samband med rörlighet, så att det kan leda till ett utbildningsbevis. Tillämpning för ett visst utbildningsbevis bygger på följande principer och tekniska specifikationer. 1. Utbildningsmoduler En utbildningsmodul är en modul som ingår i ett utbildningsbevis och som består av en del av de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för att erhålla ett visst utbildningsbevis. Ett utbildningsbevis omfattar i princip flera utbildningsmoduler och består alltså av en uppsättning moduler. En inlärare kan sålunda uppfylla kraven för ett utbildningsbevis genom att ackumulera de utbildningsmoduler som krävs. Dessa kan ha förvärvats i olika länder och genom olika typer av lärande (formellt, icke-formellt och informellt lärande). De moduler som ingår i ett utbildningsbevis ska - beskrivas på ett lättläst och lättbegripligt sätt genom att man hänvisar till de kunskaper, färdigheter och kompetenser som ingår, - vara uppbyggda och organiserade på ett passande sätt för det utbildningsbevis de ingår i, samt - vara utformade på så sätt att det är möjligt att göra en särskiljande bedömning och validering av de läranderesultat som ingår i modulen. En utbildningsmodul kan ingå i ett enda eller i flera utbildningsbevis. De förväntade läranderesultat som ingår i en modul är oberoende av var och hur de uppnåtts. I princip kan en utbildningsmodul därför inte förväxlas med ett moment eller en kurs som ingår i ett formellt utbildningsprogram eller annan utbildning. Regler och förfaranden för att definiera utbildningsmoduler och för hur man kombinerar och ackumulerar moduler för att erhålla ett visst utbildningsbevis fastställs av de behöriga institutionerna enligt nationella, regionala eller sektorsspecifika bestämmelser. I specifikationerna för en utbildningsmodul ska följande ingå: - Ett generellt namn på utbildningsmodulen. - Ett generellt namn på det utbildningsbevis i vilket utbildningsmodulen ingår. - EQF-nivå för utbildningsbeviset, och eventuell NQF-nivå, samt ECVET-poäng för utbildningen. - Läranderesultat som ingår i modulen. - Förfaranden och kriterier för att bedöma dessa läranderesultat. - ECVET-poäng för utbildningsmodulen. - Eventuell tidsbegränsning för utbildningsmodulens giltighet. 6. Överföring och ackumulering av läranderesultat, ECVET-partnerskap Inom ECVET bedöms utbildningsmoduler som fullgjorts i ett sammanhang, och förs därefter över till ett annat sammanhang. I detta nya sammanhang valideras och erkänns de av den behöriga institutionen, så att de kan ingå i det utbildningsbevis en personen vill erhålla. Utbildningsmodulerna kan därefter ackumuleras för att ingå i ett utbildningsbevis, enligt nationella, sektorspecifika eller regionala bestämmelser. Förfaranden och vägledningar för bedömning, validering, ackumulering och erkännande av utbildningsmoduler utformas av relevanta behöriga institutioner. Meritöverföring med hjälp av ECVET av läranderesultat från formellt lärande bör underlättas genom att man inrättar partnerskap och nätverk med behöriga institutioner, där var och en av dem har behörighet att utfärda utbildningsbevis eller moduler eller ge meriter för läranderesultat som kan överföras och valideras. Syftet med att inrätta partnerskap är att - tillhandahålla en ram för samarbete och arbete i nätverk mellan parterna, enligt samförståndsavtal som skapar ömsesidigt förtroende, - underlätta för parterna att införa särskilda arrangemang för meritöverföring för inlärare. I samförståndsavtalen ska parterna bekräfta att de - godtar varandras status som behöriga institutioner, - godtar varandras kriterier och förfaranden för kvalitetssäkring, bedömning, validering och erkännande i samband med meritöverföring, - är överens om villkoren för partnerskapet, t.ex. mål, varaktighet och översyn av samförståndsavtalet, - är överens om att berörda utbildningsbevis är jämförbara i samband med meritöverföring, sedan EQF använts för att fastställa referensnivåer, - identifiera andra aktörer och behöriga institutioner som kan komma att beröras av processen, och dessas uppgifter. För att använda ECVET för läranderesultat från icke-formellt och informellt lärande eller utanför samförståndsavtal bör den institution som har behörighet att utfärda utbildningsbevis eller utbildningsmoduler eller ge meriter, inrätta förfaranden och mekanismer för att identifiera, validera och erkänna sådana läranderesultat genom att utfärda motsvarande utbildningsmoduler och tillhörande ECVET-poäng. 7. Inlärningsavtal och betygsdokumentation För att göra en meritöverföring mellan två parter för en viss inlärare ingår de två behöriga parterna och inläraren ett inlärningsavtal, inom ramen för samförståndsavtalet. Inlärningsavtalet bör - göra skillnad mellan ”heminstitution” och ”mottagande institution”[25], - ange särskilda villkor för en viss rörlighetsperiod, t.ex. inlärarens identitet, rörlighetsperiodens längd, förväntade läranderesultat och ECVET-poäng för dessa. I inlärningsavtalet ska det fastställas att om inläraren har uppnått de förväntade läranderesultaten och dessa har bedömts positivt av den mottagande institutionen kan heminstitutionen validera och erkänna dem så att de kan ingå i ett utbildningsbevis, enligt de regler och förfaranden som fastställts av den behöriga institutionen. Överföring mellan parter kan gälla läranderesultat från formellt eller icke-formellt lärande. Överföring av lärandemeriter sker i tre steg: - Den mottagande institutionen bedömer läranderesultaten och ger meriter till inläraren. Läranderesultaten och motsvarande ECVET-poäng förs in i inlärarens betygsdokumentation[26]. - Heminstitutionen validerar meriten som en passande dokumentation av vad inläraren uppnått. - Heminstitutionen erkänner därefter läranderesultatet. Erkännandet gör att utbildningsmoduler och motsvarande ECVET-poäng kan tilldelas, enligt bestämmelserna i heminstitutionens system. Validering och erkännande av behörig heminstitution är beroende av behörig mottagande institutions bedömning av läranderesultatet, enligt fastställda förfaranden och kvalitetssäkringskriterier. 8. ECVET-poäng ECVET-poäng ger kompletterande information om utbildningsbevis och utbildningsmoduler, uttryckt i siffror. De fyller en funktion endast i samband med de läranderesultat de är kopplade till, och de visar vilka moduler som klarats av och ackumulerats. För att ECVET-poäng ska användas på ett enhetligt sätt har man kommit överens om att tilldela 60 poäng för läranderesultat som man kan förväntas uppnå på ett år i formell yrkesutbildning på heltid. Inom ECVET sker tilldelningen av poäng vanligen i två steg: ECVET-poäng tilldelas först en hel utbildning och därefter de moduler som ingår. För ett visst utbildningsbevis används en formell utbildning som referens, och med utgångspunkt i överenskommelsen fastställs en viss poängsumma för utbildningsbeviset. Denna summa delas därefter upp på de olika utbildningsmodulerna, beroende på hur stor andel av utbildningsbeviset de utgör. För de utbildningsbevis där det inte finns en formell utbildning som kan användas som referens tilldelas ECVET-poäng efter en uppskattning som bygger på en jämförelse med utbildningsvägar där det finns en formell utbildning. För att fastställa om två utbildningsvägar är jämförbara bör den behöriga institutionen se till motsvarande EQF-nivå, till NQF-nivå om det finns en sådan eller till likheter i kompetens, yrkesområde eller läranderesultat. Utbildningsmodulernas relativa vikt i förhållande till utbildningsbeviset ska fastställas enligt ett eller flera av följande kriterier: - Den relativa betydelsen av modulens läranderesultat för deltagande på arbetsmarknaden, för att gå vidare till andra utbildningsnivåer eller för social integration. - Komplexitet, räckvidd och omfattning av de läranderesultat som ingår i modulen. - Den ansträngning inläraren måste göra för att tillägna sig de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för modulen. Den relativa vikten för en viss modul som ingår i flera utbildningsbevis, uttryckt i ECVET-poäng, kan variera mellan de olika utbildningsbevisen. Att fastställa antal ECVET-poäng ingår vanligen i utformningen av utbildningsbevis och moduler. Det görs av den behöriga institution som utformar och uppdaterar innehållet i ett visst utbildningsbevis, eller som särskilt tilldelats denna uppgift. I länder där det redan finns ett nationellt poängsystem fastställer de relevanta behöriga institutionerna hur nationella meritpoäng ska räknas om till ECVET-poäng. En person som klarat av ett utbildningsbevis eller en utbildningsmodul tilldelas motsvarande ECVET-poäng, oberoende av hur mycket tid som krävts för utbildningen. Överföringen av en modul leder vanligen till en överföring av motsvarande ECVET-poäng så att de ingår när de överförda läranderesultaten erkänns. Det ankommer på den behöriga institutionen att avgöra om ECVET-poängen ska beaktas, på villkor att det finns bestämmelser och metoder för detta som är tydliga och bygger på kvalitetssäkringsprinciper. För utbildningsbevis och moduler som erhållits efter icke-formellt eller informellt lärande och där det går att hitta en formell utbildning som referens ges samma antal ECVET-poäng som referensutbildningen eftersom samma läranderesultat uppnåtts. [1] Maastricht Communiqué on the future priorities of enhanced European cooperation in vocational training and education , av den 14 december 2004 (http://ec.europa.eu/education/news/ip/docs/maastricht_com_en.pdf); Helsinki Communiqué of enhanced European cooperation in vocational education and training , av den 5 december 2006 (http://ec.europa.eu/education/policies /2010/doc/helsinkicom_en.pdf). [2] En enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass). [3] Förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, KOM(2006) 479 slutlig. Bryssel den 5 september 2006. [4] EUT L 215, 9.8.2001. [5] 9600/04 EDUC 118, SOC 253 av den 28 maj 2004. [6] EUT L 394, 30.12.2006, s. 5. [7] EUT […] [8] EUT L 255, 30.9.2005, s. 22. [9] ECVET Reflector (http://www.ecvet.net/c.php/ecvet/index.rsys); ECVET Connexion (http://www.ecvetconnexion.com/). [10] http://ec.europa.eu/education/ecvt/results_en.html [11] EUT C [...], [...], s. [...]. [12] EUT C [...], [...], s. [...]. [13] EUT C [...], [...], s. [...]. [14] EUT C 145, 30.6.2007, s. 5. [15] EGT C 13, 18.1.2003, s. 2. [16] Dok. 6905/04 EDUC 43, mars 2004. [17] Dok. 13832/04 EDUC 204 SOC 499, november 2004. [18] Dok. 9599/04 EDUC 117 SOC 252, maj 2004. [19] EUT […], […], s. […]. [20] Dok. 9600/04 EDUC 118 SOC 253, 28 maj 2004. [21] EUT […], […], s. […]. [22] EUT L 390, 31.12.2004, s. 6. [23] EUT L 394, 30.12.2006, s. 5. [24] EUT L 255, 30.9.2005, s. 22. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 2006/100/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 141). [25] ”Heminstitution” är den institution som validerar och erkänner inlärarens läranderesultat. ”Mottagande institution” är den institution som tillhandahåller utbildning för det aktuella läranderesultatet och som bedömer det läranderesultat som uppnåtts. [26] Ett betygsdokument innehåller inlärarens läranderesultat, moduler och ECVET-poäng.