[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 23.1.2008

KOM(2008) 18 slutlig

2008/0015 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, 96/61/EG, direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och förordning (EG) nr 1013/2006

(framlagt av kommissionen){COM(2008) 30 slutlig}{SEC(2008) 54}{SEC(2008) 55}

MOTIVERING

1. FÖRSLAGETS BAKGRUND |

110 | 110 Förslagets motiv och syften Energieffektivitet och förnybar energi är på lång sikt de bästa lösningarna för såväl en tryggad energiförsörjning som klimatet. Det går dock inte att minska EU:s eller världens koldioxidutsläpp med 50 procent fram till 2050 utan att använda möjligheten att avskilja koldioxid från industrianläggningar och lagra den i lämpliga geologiska formationer (CCS, av engelska carbon dioxide capture and storage). Under de kommande tio åren kommer omkring en tredjedel av den nuvarande kolgenererade kraftkapaciteten i Europa att bytas ut. Internationellt sett kommer efterfrågan på energi att öka kraftigt globalt, särskilt i Kina, Indien, Brasilien, Sydafrika och Mexiko, vilken troligen kommer att mötas till stor del med fossila bränslen. Denna rättsliga ram är utformad för att se till att lagring och avskiljning av koldioxid blir en tillgänglig möjlighet att minska utsläppen, och att detta sker på ett säkert och ansvarstagande sätt. 120 Allmän bakgrund I meddelandet från kommissionen om att begränsa den globala klimatförändringen till 2 °C klargörs att det för en global minskning av koldioxidutsläppen med 50 procent fram till 2050 krävs en utsläppsminskning på 30 procent i utvecklingsländerna fram till 2020 och en minskning med 60–80 procent fram till 2050. Denna minskning är tekniskt genomförbar och fördelarna uppväger med råge kostnaderna, men för att åstadkomma den måste alla alternativ för minskning av utsläppen tas i bruk, bland annat avskiljning och lagring av koldioxid. Under det andra europeiska handlingsprogrammet för klimatförändringar (ECCP II) inrättades en arbetsgrupp om avskiljning av koldioxid och geologisk lagring. Arbetsgruppen framhöll behovet av att vidareutveckla såväl politiska riktlinjer som regelverk för CCS. I meddelandet från kommissionen från januari 2007 om hållbar kraftproduktion med fossila bränslen fastställdes en handlingsplan för kommissionen under 2007, som också kräver att det utvecklas en sund ram för hantering av CCS. Efter detta har Europeiska rådet vid sitt möte i Bryssel i mars 2007 också uppmanat medlemsstaterna och kommissionen att utveckla den tekniska, ekonomiska och rättsliga ram som krävs för att utveckla miljömässigt säker avskiljning och lagring av koldioxid. 130 Gällande bestämmelser I möjligaste mån har befintliga bestämmelser använts för att hantera riskerna med CCS. Direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet) används för att reglera riskerna med avskiljning av koldioxid. Direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt används för att bedöma vilken inverkan avskiljning, transport i pipeline och lagring har på miljön. Direktiv 2004/35/EG om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador används för att reglera ansvaret för lokala miljöskador som orsakas av CCS. Direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen används för att reglera ansvaret för klimatskador genom att kräva utsläppsrätter för koldioxidläckage. 140 Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Förslaget överensstämmer med strategin för en hållbar utveckling, eftersom det förenar försörjningstrygghet med klimatförändringsmålen. Det stämmer överens med strategin för tillväxt och sysselsättning eftersom möjliggörandet av CCS kommer att främja innovation och har potential att placera EU på en ny teknikmarknad. 2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS Samråd med berörda parter 211 Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil Samråd har skett huvudsakligen genom möten med intressenter. Europeiska klimatförändringspanelens arbetsgrupp III om CCS sammanträdde fyra gånger under första halvåret 2006. Ett samråd på Internet med rubriken ”Capturing and storing CO2 underground - should we be concerned?” har genomförts och gav 787 svar. Ett möte i stor skala med berörda intressenter hölls den 8 maj 2007. Kommissionen presenterade där ramen för den tänkta rättsliga ramen och gav intressenterna möjlighet att kommentera. Flera ad hoc-möten med mindre grupper har hållits för att behandla särskilda aspekter av förslaget. 212 Sammanfattning av svaren och hur de har beaktats Internetsamrådet visade att det finns ett starkt stöd för de huvudmål som fastställs i meddelandet om hållbar kraftproduktion med fossila bränslen, KOM(2006) 843 slutlig. Intressenternas huvudsakliga frågor gällde risken för att satsningen skulle avleda resurser från energieffektivitet och förnybara energikällor, och hur man skulle se till att den lagrade koldioxiden förblir under jorden. Målen 20 procent ökad energieffektivitet fram till 2020 och 20 procent andel av förnybara energikällor i den slutliga energiefterfrågan är garantin för att dessa initiativ fortsätter att stå i centrum för klimat- och energipolitiken. Den rättsliga ramen för möjliggörande av CCS fokuserar främst på säker lagring, vilket är den största säkerhetsfrågan för intressenterna. Kommissionens sammanfattning av den föreslagna rättsliga ramen välkomnades allmänt. En del frågor togs dock upp om subsidiaritet och proportionalitet, i samband med kommissionens föreslagna befogenheter att godkänna eller avvisa förslag till beslut om tillstånd som utfärdas av nationella behöriga myndigheter. Detta har åtgärdats genom att inrätta en granskning på EU-nivå, medan de nationella behöriga myndigheterna fattar de avgörande besluten. Ett krav på obligatorisk CCS från och med ett bestämt datum välkomnades av en del respondenter (huvudsakligen icke-statliga organisationer) och ifrågasattes av andra. De som ifrågasatte detta gjorde det på grundval av att tekniken ännu inte är tillräckligt mogen för att kunna göras obligatorisk och att det inte gick att förutsäga vilka effekter detta skulle få för energimixen. Kommissionen tog upp de ekonomiska, sociala och miljömässiga implikationerna av obligatorisk CCS i konsekvensbeskrivningen och sammanfattade att det vid denna tidpunkt inte var lämpligt att göra tekniken obligatorisk. 213 Ett öppet samråd genomfördes på Internet mellan den 19 februari 2007 och den 30 april 2007. Kommissionen fick in 787 svar. Resultatet finns tillgängligt på http://ec.europa.eu/environment/climat/ccs/index_en.htm. Extern experthjälp 221 Berörda fackområden/berörd sakkunskap De huvudsakliga områden där vetenskaplig sakkunskap behövdes var följande: energimodellering för att förutsäga resultatet av olika alternativ för CCS-utveckling; bedömning av tillgången på lagringskapacitet i Europa och hur denna troligast skulle komma att utnyttjas, på grundval av dessa scenarier; bedömning av miljökonsekvenserna för denna utveckling; samt utvecklingen av ett ramverk för riskbedömning för att minimera skadliga effekter. 222 Använd metod Energimodelleringen av de olika scenarierna gjordes med hjälp av PRIMES-modellen vid det nationella tekniska universitetet i Aten (NTUA). Resultaten användes sedan för att utveckla modeller över nät för avskiljning, transport och lagring inom EU med användning av det verktyg för att matcha koldioxidkällor och koldioxidsänkor som utvecklats under FP6-projektet CASTOR samt databasen över lagringskapacitet från FP6-projektet GEOCAPACITY. Scenariernas miljökonsekvenser bedömdes med hjälp av IIASA:s POLES-modell för luftkvalitet och med hjälp av en metod som utvecklats av Environmental Resources Management (ERM) för alla andra miljöeffekter. Tekniska uppgifter om lämpliga strategier för riskhantering extrapolerades från strategier som utvecklats av ERM och ECN (Energy research Centre of the Netherlands), från överläggningar inom OSPAR-kommissionen och det därav resulterande ramverket för riskhantering (FRAM) som antogs vid OSPAR-kommissionens möte 2007, samt från FP6-projektet CO2ReMoVe. 223 Konsulterade organisationer och sakkunniga Energimodellering: Atens nationella tekniska universitet; miljöriskbedömningar och riskhantering: TNO, British Geological Survey, GEUS och SINTEF samt FP6-projekten CASTOR och GEOCAPACITY; FP6-projektet CO2ReMoVe; ECN, ERM och IIASA. Särskilt givande diskussioner har förts med European Technology Platform for Zero Emission Fossil Fuel Power Plant (ETP-ZEP), ett intressentinitiativ som stöds av kommissionen. Andra viktiga inlägg har varit handlingar från FN:s klimatpanel (IPCC) och från det internationella energisamarbetet IEA, särskilt dess FoU-program Greenhouse Gas. 2241 Sammanfattning av mottagna och utnyttjade rekommendationer Frågan om det kan finnas potentiellt allvarliga risker med irreversibla konsekvenser har tagits upp. Det råder ingen konsensus om att det skulle finnas några sådana risker. 225 Det innebär dock inte att det inte finns några risker med CCS. De specifika farhågor som togs upp i detta fall (av Krakows universitet för vetenskap och teknik, i ett brev till kommissionen) delas dock inte av majoriteten. Faktum är att det råder en bred vetenskaplig konsensus, som bäst uttrycks i IPCC:s specialrapport om CCS, om att risken för läckage från lagringsplatser som väljs ut, sköts och stängs på ett korrekt sätt i själva verket är låg, och att risken för irreversibla konsekvenser är ännu lägre. Tanken med detta förslag är just att se till att lämpliga förfaranden för detta inrättas. 226 Medel som använts för att göra sakkunskapen allmänt tillgänglig De handlingar från IEA och IPCC som använts är redan offentliga. När det gäller konsekvensbedömningarna kommer PRIMES-scenarierna att läggas ut på Internet, liksom rapporterna från IIASA, TNO och ECN/ERM-projekten. 230 Konsekvensanalys Konsekvensanalysen bedömde det bästa sättet att reglera avskiljning, transport och lagring och det bästa alternativet för att skapa incitament för användningen av CCS. De följande två styckena handlar om reglering och det tredje om incitament. När det gäller regleringen av avskiljning och transport har ett mycket konservativt tillvägagångssätt använts. Eftersom det inte finns någon riskskillnad som berättigar ett annat tillvägagångssätt för avskiljning och transport av koldioxid än för liknande verksamhet som redan är reglerad (t.ex. pipelines för naturgas), kommer de befintliga regelverken att användas för dessa delar. När det gäller lagring var alternativen för riskreglering i) direktivet om handel med utsläppsrätter, ii) att använda sig av IPPC-direktivet, iii) att använda avfallslagstiftningen eller iv) att utveckla en ny ram. Direktivet om handel med utsläppsrätter är inte utformat för en fullständig reglering av de miljömässiga riskerna med CCS, och IPPC-direktivet och avfallslagstiftningen är inte väl anpassade till de specifika kraven för reglering av koldioxidlagring. Det skulle krävas avsevärda ändringar för anpassa dem. Det beslutades därför om att utarbeta en ny rättslig ram. När det gäller att skapa incitament var alternativen i) att möjliggöra CCS under systemet för handel med utsläppsrätter och låta koldioxidmarknaden avgöra utvecklingen och ii) att, utöver i), göra utvecklingen av CCS obligatorisk (liksom anpassning av äldre teknik till CCS-teknik) efter ett angivet datum. Obligatorisk CCS-teknik stimulerar en tidigare utveckling men till betydligt högre kostnader. På koldioxidmarknaden kommer CCS att utvecklas om och när det är kostnadseffektivt. Det beslutades att inte göra CCS-tekniken obligatorisk på detta stadium. 231 Kommissionen genomförde en konsekvensbedömning enligt arbetsprogrammet, vars rapport finns tillgänglig på http://ec.europa.eu/environment/climat/ccs/index_en.htm. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER 305 Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Förslaget säkerställer att avskiljning av koldioxid regleras genom direktiv 96/61/EG och att både avskiljning och pipelinetransporter av koldioxid regleras genom direktiv 85/337/EEG. Men huvudsakligen gäller förslaget regleringen av lagring av koldioxid och undanröjandet av hinder i den nuvarande lagstiftningen mot lagring av koldioxid. 310 Rättslig grund Artikel 175.1 320 Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån förslaget inte omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet. Förslagets mål kan inte i tillräckligt hög grad tillgodoses av medlemsstaterna, av följande skäl. 321 Enbart medlemsstaternas insatser skulle inte räcka till för att säkerställa en jämförbart övergripande hög nivå av miljöskydd vid koldioxidlagring i hela Europa. Insatser på medlemsstatsnivå skulle inte räcka till för att medge gränsöverskridande lagringsplatser, eller för att garantera lika tillgång till transport- och lagringsnäten runt omkring i Europa. Att på medlemsstatsnivå fastställa villkor för tillstånd och villkor för överföring av ansvaret för lagringsplatsen till staten skulle också kunna leda till snedvridning av konkurrensen. 323 Avskild och lagrad koldioxid kommer att krediteras som inte utsläppt koldioxid under systemet för handel med utsläppsrätter. Om man inte kan åstadkomma jämförbart säkra lagringsförhållanden runt omkring i Europa uppstår en snedvridning på koldioxidmarknaden och medlemsstaternas klimatmål blir svårare att uppnå på ett effektivt sätt. Gemenskapsåtgärder är bättre lämpade för att uppnå förslagets mål av följande skäl. 324 EU-åtgärder kan säkerställa att ovanstående frågor hanteras konsekvent, genom att det inrättas gemensamma villkor för tillståndsgivning, gemensamma villkor för ansvarsöverföring till staten, bestämmelser om lika tillgång till transport och lagring och bestämmelser om tillstånd för gränsöverskridande platser. En konsekvent hög nivå av skydd för miljön och människors hälsa i hela Europa kan uppnås och snedvridning av koldioxidmarknaden kan undvikas. 325 Tillvägagångssättet stämmer överens med tidigare insatser på andra områden, eftersom verksamheter med motsvarande miljörisker och konkurrenseffekter (exempelvis deponier) regleras på EU-nivå av liknande skäl. 327 Kraven beträffande tillståndsgivning, drift, övervakning och stängning är begränsade till de som behövs för att garantera en jämförbar nivå av miljöskydd i hela EU. Andra åtgärder är begränsade till områden där enbart medlemsstatsåtgärder skulle kunna leda till snedvridning av konkurrensen: ansvarsöverföring till staten, finansiella bestämmelser om skyldigheter och tillgång till transport- och lagringsnäten. Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. Proportionalitetsprincipen Förslaget uppfyller proportionalitetsprincipen av följande skäl. 331 Det valda rättsliga instrumentet är ett direktiv, eftersom det fastställer mål och allmänna krav för lagring av koldioxid men överlåter åt medlemsstaterna att utarbeta detaljerna för genomförande. 332 Kraven för tillstånd till lagringsplatser och kraven för beskrivning, övervakning och stängning är viktiga bestämmelser för att garantera miljösäkerheten och undvika risken för snedvridning av konkurrensen. Särskilt kraven på val av plats och övervakning måste vara tillräckligt detaljerade för att redan från början garantera högsta nivå av miljöskydd och vinna allmänhetens förtroende. Kommissionens granskning av tillstånd motiveras av det ytterligare förtroende detta kan ge för säkerheten hos den första generationens lagringsplatser och av de erfarenheter detta kommer att ge beträffande platsbeskrivning och övervakning. Erfarenheterna kommer att göra det möjligt för kommissionen att fastställa ytterligare implementeringsregler eller riktlinjer i sinom tid. Kommissionen kommer 2015 att utvärdera det fortsatta behovet av tillståndsgranskning och kan komma att föreslå lämpliga åtgärder. Val av instrument 341 Föreslagna instrument: direktiv. 342 Av följande skäl vore ingen annan form av rättsakt lämplig. Tillståndsordningen måste vara rättsligt bindande för att garantera den nödvändiga nivån av miljöskydd. En förordning vore inte lämplig eftersom kraven är specificerade på ett sätt som ger medlemsstaterna utrymme för genomförande. 4. BUDGETKONSEKVENSER 401 Kommissionens granskning av tillståndsbeslut kommer att medföra budgetkonsekvenser med omkring 0,76 miljoner euro per år. 5. YTTERLIGARE INFORMATION 510 Förenkling 511 Förslaget innebär en förenkling av lagstiftningen och en förenkling av de administrativa förfarandena för offentliga myndigheter (på EU-nivå eller nationell nivå). 512 Om inga åtgärder vidtas finns det flera delar i den befintliga lagstiftningen om avfall, vatten och industriutsläpp som skulle kunna tillämpas på CCS, och situationen skulle bli rättsligt osäker. I detta förslag fastställs klart vilka bestämmelser i den befintliga lagstiftningen som ska tillämpas på vilka aspekter av avskiljning och lagring av koldioxid. 513 Hellre än att behöva anpassa den införlivande lagstiftningen för vatten, avfall och industriutsläpp för att reglera lagringen av koldioxid kommer en enda rättslig ram att vara tillräcklig. 517 Förslaget ingår i kommissionens arbets- och lagstiftningsprogram under referensen 2007/ENV/004. 550 Jämförelsetabell Medlemsstaterna ska överlämna texterna till nationella bestämmelser genom vilka direktivet införlivas till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv. 560 Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Detta förslag är av betydelse för EES och bör därför gälla i hela EES. 570 Närmare redogörelse för förslaget Kapitel 1 behandlar syfte, tillämpningsområde och definitioner. I synnerhet specificeras i dessa artiklar att syftet med geologisk lagring är permanent inneslutning och att lagring i öppet vatten inte är tillåtet. Kapitel 2 behandlar val av plats och undersökningstillstånd och klargör att medlemsstaterna bestämmer vilka områden som kan göras tillgängliga för lagring och vilka villkor som ska gälla för platsens användning, samt innehåller bestämmelser om undersökningar. Kapitel 3 behandlar lagringstillstånd. I artikel 10 föreskrivs att kommissionen ska granska förslag till tillstånd. Kommissionen kan komma att lämna ett yttrande som den behöriga myndigheten ska ta hänsyn till när den fattar beslut om tillstånd. En annan relevant bestämmelse i detta sammanhang är hänvisningen till direktivet om miljökonsekvensbedömningar (85/337/EEG, ändrat genom 97/11/EG) om lagringsplatser för koldioxid i artikel 29.1 b, vilket säkerställer konsekvensbeskrivning och offentligt samråd. Kapitel 4 behandlar skyldigheter vid drift och stängning och efter stängning, bland annat kriterier för mottagande av koldioxid, skyldigheter i fråga om övervakning och rapportering, inspektioner, åtgärder i händelse av oegentligheter och/eller läckage, skyldigheter vid stängning och efter stängning samt bestämmelser om finansiell säkerhet. I kapitel 5 fastställs bestämmelser om tillträde till transport och lagring. Kapitel 6 behandlar allmänna bestämmelser om behöriga myndigheter, gränsöverskridande samarbete, sanktioner, rapportering, ändringar och de relevanta kommittéförfarandena. Kapitel 7 omfattar de ändringar som måste göras i annan lagstiftning, bland annat de nödvändiga anpassningarna av lagstiftningen om vatten och avfall, och i kapitel 8 finns de slutliga bestämmelserna. I bilaga I fastställs detaljerade kriterier för kraven på beskrivning av lagringsplatser och riskbedömning enligt artikel 4. I bilaga II fastställs detaljerade kriterier för övervakningskraven enligt artikel 13. |

2008/0015 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, 96/61/EG, direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och förordning (EG) nr 1013/2006

( Text av betydelse för EES )

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[1],

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén[2],

med beaktande av yttrandet från Regionkommittén[3],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[4], och

av följande skäl:

1. Ändamålet med Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring, som godkändes genom rådets beslut 94/69/EG av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring[5], är att uppnå en stabilisering av växthusgaser i atmosfären på en nivå som kan förhindra farliga antropogena inverkningar på klimatsystemet.

2. I gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, som fastställts genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram[6], identifieras klimatförändring som en miljöprioritering. I programmet bekräftas att gemenskapen åtagit sig att utsläppen av växthusgaser från gemenskapen fram till 2008–2012 ska minskas med 8 procent jämfört med 1990 års nivåer och att det på längre sikt blir nödvändigt att minska de globala utsläppen med omkring 70 procent jämfört med 1990 års nivåer.

3. I kommissionens meddelande av den 10 januari 2007 ”Att begränsa den globala klimatförändringen till 2 grader Celsius – Vägen framåt mot 2020 och därefter”[7] klargörs att om man ska kunna minska de globala utsläppen av växthusgaser med 50 procent till 2050 krävs att utvecklingsländerna minskar sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent fram till 2020, och med 60–80 procent fram till 2050. Denna minskning är tekniskt genomförbar och fördelarna uppväger kraftigt kostnaderna, men för att åstadkomma detta måste alla möjligheter till minskning tas i bruk.

4. Avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS) är ett sätt att mildra klimatförändringen. Det går ut på att avskilja koldioxid (CO2) från industrianläggningar, transportera den till en lagringsplats och där injektera den i en lämplig geologisk formation för permanent förvaring.

5. Under den andra etappen i det europeiska programmet för klimatförändring (ECCP II), som inleddes genom kommissionens meddelande ”Seger i kampen mot den globala klimatförändringen” av den 9 februari 2005[8] för att förbereda och granska gemenskapens framtida klimatpolitik, inrättades en arbetsgrupp om avskiljning och geologisk lagring av koldioxid. Arbetsgruppens uppdrag var att granska CCS som metod för minskning av klimatförändringar. Arbetsgruppen publicerade en detaljerad rapport om reglering, vilken antogs i juni 2006. I denna framhölls behovet av utveckling av såväl politiska riktlinjer som regelverk för CCS och uppmanade kommissionen att forska ytterligare i ämnet.

6. I kommissionens meddelande ”Hållbar kraftproduktion med fossila bränslen: med sikte på nära nollutsläpp från kol efter 2020” av den 10 januari 2007[9] framhålls åter behovet av ett regelverk grundat på en integrerad riskbedömning av koldioxidläckage, som även innefattar krav på platsval som kan minimera risken för läckage, övervaknings- och rapporteringssystem för att kontrollera lagringen och adekvat avhjälpande av eventuella skador som kan uppstå. I meddelandet fastställdes en handlingsplan för kommissionen på detta område under 2007, som krävde inrättade av en sund förvaltningsram för CCS, inklusive arbete med den befintliga rättsliga ramen, ramar för incitament, stödprogram och externa komponenter (tekniksamarbete med olika centrala länder i fråga om CCS).

7. Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte den 8 och 9 mars 2007 också medlemsstaterna och kommissionen att verka för att stärka forskning och utveckling och utarbeta den tekniska, ekonomiska och rättsliga ram som krävs för att undanröja befintliga rättsliga hinder och få ut miljösäker CCS-teknik till användning i nya kraftverk för fossila bränslen, om möjligt före 2020.[10]

8. På internationell nivå har de rättsliga hindren för geologisk lagring av koldioxid i geologiska formationer i havet undanröjts genom antagandet av regelverk för riskhantering enligt Konventionen om förhindrande av förorening genom dumpning av avfall i vatten m.m. (1972 års Londonkonvention) och enligt Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (OSPAR-konventionen).

9. Parterna till 1996 års Londonprotokoll till 1972 års Londonkonvention antog 2006 ändringar av protokollet. Dessa ändringar medger och reglerar lagring av koldioxid från avskiljningsprocesser i geologiska formationer under havsbotten.

10. Parterna till OSPAR-konventionen antog 2007 ändringar av bilagorna till konventionen för att medge lagring av koldioxid i geologiska formationer under havsbotten, ett beslut som ska garantera miljösäker lagring av koldioxid i geologiska formationer, samt OSPAR:s riktlinjer för riskbedömning och hantering av denna aktivitet. De antog också ett beslut om att förbjuda lagring av koldioxid i havsvatten och i bottensediment, på grund av risken för negativa effekter.

11. På gemenskapsnivå finns redan ett antal rättsliga instrument för att hantera en del av miljöriskerna med CCS, särskilt vad gäller avskiljning och transport av koldioxid, och dessa bör användas när så är möjligt.

12. Rådets direktiv 96/61/EC av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar[11] för viss industriverksamhet lämpar sig bra för reglering av riskerna med avskiljning av koldioxid och bör därför göras tillämpligt på avskiljning av koldioxid för geologisk lagring från sådana anläggningar som omfattas av direktivet.

13. Rådets direktiv 85/337/EEC av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt[12] bör tillämpas på avskiljning och transport av koldioxid för geologisk lagring. Det ska också tillämpas på lagringsplatser enligt det här direktivet.

14. Det här direktivet bör tillämpas på geologisk lagring av koldioxid inom medlemsstaternas territorier, deras exklusiva ekonomiska zoner och deras kontinentalsocklar. Direktivet bör inte vara tillämpligt på forskningsprojekt. Det bör dock vara tillämpligt på demonstrationsprojekt med en sammanlagd planerad lagring på 100 kiloton eller mer. Denna tröskel verkar också vara lämplig för övrig relevant gemenskapslagstiftning. Lagring av koldioxid i geologiska formationer som sträcker sig utanför detta direktivs geografiska räckvidd och lagring av koldioxid i öppet vatten bör inte tillåtas.

15. Medlemsstaterna bör behålla rätten att avgöra inom vilka områden inom deras territorier som lagringsplatser kan förläggas. Urvalet av lämpliga lagringsplatser är mycket viktigt för att kunna se till att den lagrade koldioxiden förvaras helt innesluten under en obegränsad framtid. Lagringsplatserna bör därför väljas så att det inte finns någon betydande risk för läckage och så att det, oavsett om läckage inträffar eller ej, inte är sannolikt att några allvarliga effekter på miljön eller människors hälsa uppstår. Detta bör fastställas genom beskrivning och bedömning av ett potentiellt lagringskomplex enligt specifika krav.

16. Medlemsstaterna bör bestämma i vilka fall förundersökningar ska krävas för att få tillräckligt med information för att välja plats. Tillstånd bör krävas för sådana undersökningar. Medlemsstaterna ska se till att förfarandena för beviljande av undersökningstillstånd är öppna för alla som förfogar över den kapacitet som krävs och att tillstånd beviljas på grundval av objektiva och offentliga kriterier. För att skydda och uppmuntra till investeringar i förundersökningar bör undersökningstillstånd beviljas för en begränsad areavolym och för begränsad tid, under vilken tillståndsinnehavaren bör ha ensamrätt att undersöka den potentiella lagringsplatsen för koldioxid. Medlemsstaterna bör se till att komplexet under denna tid inte används på ett sätt som är oförenligt med undersökningsverksamheten.

17. Lagringsplatser bör inte drivas utan lagringstillstånd. Lagringstillståndet bör vara huvudinstrumentet för att se till att direktivets väsentliga krav uppfylls och att geologisk lagring följaktligen sker på ett miljösäkert sätt.

18. Alla förslag till lagringstillstånd bör lämnas till kommissionen, så att denna kan yttra sig om förslagen inom sex månader efter inlämnandet. De nationella myndigheterna bör ta yttrandet i beaktande när de fattar beslut om ett tillstånd och motivera alla avvikelser från kommissionens yttrande. Granskningen på gemenskapsnivå bör bidra till att säkerställa konsekvens i genomförandet av direktivets krav i hela gemenskapen och dessutom stärka allmänhetens förtroende för CCS, särskilt i de tidiga faserna av direktivets genomförande.

19. Den behöriga myndigheten bör granska och vid behov uppdatera eller återkalla lagringstillståndet, bland annat om den fått kännedom om allvarliga oegentligheter eller läckage, om de rapporter som lämnas av operatörerna eller de inspektioner som görs visar att tillståndsvillkoren inte följs eller om myndigheten fått kännedom om att operatören på annat sätt underlåtit att uppfylla villkoren för tillståndet. Efter återkallande av ett tillstånd ska den behöriga myndigheten antingen utfärda ett nytt tillstånd eller stänga lagringsplatsen. Under tiden ska den behöriga myndigheten överta ansvaret för lagringsplatsen, inbegripet alla därmed sammanhängande rättsliga skyldigheter. I möjligaste mån ska de kostnader som uppstår drivas in från den tidigare operatören.

20. Det är nödvändigt att fastställa krav på CO2-strömmens sammansättning som är förenliga med det primära syftet med geologisk lagring, som är att isolera koldioxidutsläpp från atmosfären. Kraven ska grundas på de risker som kontaminering kan innebära för säkerheten och tryggheten i transport- och lagringsnäten. CO2-strömmens sammansättning ska därför kontrolleras före injektion och lagring.

21. Övervakning krävs för att man ska kunna bedöma om den injekterade koldioxiden beter sig som förväntat, om det uppstår migration eller läckage, och om konstaterade läckage kan skada miljön eller människors hälsa. Därför bör medlemsstaterna se till att operatören under driftfasen övervakar lagringskomplexet och injektionsanläggningen enligt en övervakningsplan som utformats enligt specifika övervakningskrav. Planen bör lämnas in till och godkännas av den behöriga myndigheten.

22. Operatören bör rapportera om bland annat resultatet av övervakningen till den behöriga myndigheten åtminstone en gång om året. Medlemsstaterna bör dessutom inrätta en inspektionsordning för att se till att lagringsplatsen drivs i överensstämmelse med kraven i detta direktiv.

23. Det behövs bestämmelser för att täcka ansvaret för skador på den lokala miljön och klimatskador som kan bli följden av att den permanenta inneslutningen inte fungerar. Ansvaret för skador på miljön (skador på skyddade arter och naturliga livsmiljöer, vatten och land) regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador[13], som bör tillämpas på driften av lagringsplatser enligt det här direktivet. Ansvaret för klimatskador till följd av läckage täcks genom att lagringsplatserna ska omfattas av Europaparlamentets och rådets 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG[14], som innebär att utsläppsrätter ska överlämnas vid varje läckage och utsläpp. Dessutom bör i detta direktiv fastställas en skyldighet för operatören att vidta avhjälpande åtgärder vid betydande oegentligheter eller läckage enligt en plan för avhjälpande åtgärder som lämnats in till och godkänts av den behöriga nationella myndigheten. Om operatören underlåter att vidta de nödvändiga avhjälpande åtgärderna bör åtgärderna vidtas av den behöriga myndigheten, som bör driva in kostnaderna hos operatören.

24. En lagringsplats bör stängas om de relevanta förhållanden som angivits i tillståndet har uppfyllts, på operatörens begäran efter tillstånd från den behöriga myndigheten, eller om den behöriga myndigheten beslutar om detta efter att ha återkallat ett lagringstillstånd.

25. När en lagringsplats har stängts ska operatören fortsätta att ansvara för underhåll, övervakning och kontroll, rapportering och avhjälpande åtgärder enligt kraven i detta direktiv enligt en plan för underhåll m.m. efter stängning som lämnats in till och granskats av den behöriga myndigheten och i enlighet med alla de skyldigheter som följer av relevant gemenskapslagstiftning, fram till dess att ansvaret för lagringsplatsen överförs till den behöriga myndigheten.

26. Ansvaret för lagringsplatsen, inbegripet alla därav följande rättsliga skyldigheter, bör överföras till den behöriga myndigheten om och när alla tillgängliga uppgifter tyder på att den lagrade koldioxiden är och kommer att förbli fullständigt innesluten för obegränsad framtid. I detta syfte ska operatören lägga fram en rapport som styrker att detta kriterium är uppfyllt och lämna den till den behöriga myndigheten för godkännande av överföringen. Alla förslag till sådant godkännande bör lämnas till kommissionen, så att denna kan yttra sig om förslagen inom sex månader efter inlämnandet. De nationella myndigheterna bör ta yttrandet i beaktande när de fattar beslut om ett godkännande och motivera alla avvikelser från kommissionens yttrande. Liksom granskningen av föreslagna lagringstillstånd bör granskningen av förslag till godkännande på gemenskapsnivå bidra till konsekvens i genomförandet av direktivets krav i hela gemenskapen och dessutom stärka allmänhetens förtroende för CCS, särskilt i de tidiga faserna av direktivets genomförande.

27. Efter överföringen av ansvaret bör övervakningen få upphöra, men den bör återupptas om läckage eller betydande oegentligheter upptäcks. Efter ansvarsöverföringen bör den behöriga myndigheten inte driva in eventuella kostnader hos den förre operatören.

28. Finansiella bestämmelser bör antas för att öka säkerheten för att alla skyldigheter vid stängning och efter stängning, skyldigheter enligt direktiv 2003/87/EG samt skyldigheter enligt detta direktiv att vidta avhjälpande åtgärder kan uppfyllas i händelse av betydande oegentligheter eller läckage. Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder, i form av en ekonomisk säkerhet eller motsvarande, vidtas av den sökande innan ansökan om tillstånd lämnas in.

29. Tillträde till transportnät och lagringsplatser för koldioxid kan bli ett villkor för att komma in på eller kunna konkurrera på den inre marknaden för elektricitet och värme, beroende på de relativa priserna på kol och CCS. Det är därför lämpligt att ordna så att potentiella användare får tillträde till dessa. Detta bör göras på ett sätt som varje medlemsstat bestämmer, med målet att tillträdet ska vara rättvist och öppet, och med beaktande bland annat av den transport- och lagringskapacitet som är tillgänglig eller rimligen kan göras tillgänglig, liksom hur stor andel av sina skyldigheter att minska koldioxidutsläppen enligt internationella rättsakter och gemenskapslagstiftning som medlemsstaten har för avsikt att uppfylla genom avskiljning och geologisk lagring av koldioxid. Medlemsstaterna bör också inrätta tvistlösningsmekanismer för att möjliggöra snabba lösningar av tvister angående tillträde till transportnätverk och lagringsplatser för koldioxid.

30. Det krävs bestämmelser för att se till att de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna vid gränsöverskridande transporter av koldioxid, gränsöverskridande lagringsplatser eller gränsöverskridande lagringskomplex gemensamt uppfyller kraven i detta direktiv och i all annan gemenskapslagstiftning.

31. Den behöriga myndigheten bör inrätta och upprätthålla ett register över alla stängda lagringsplatser och kringliggande lagringskomplex, med bland annat kartor över deras spatiala utsträckning, som bör tas i beaktande av de behöriga nationella myndigheterna vid relevanta planerings- och tillståndsförfaranden. Registret bör också rapporteras till kommissionen.

32. Medlemsstaterna bör lämna rapporter om genomförandet av detta direktiv på grundval av de frågeformulär som upprättas av kommissionen enligt rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 om att standardisera och rationalisera rapporteringen om genomförandet av vissa direktiv om miljön[15].

33. Medlemsstaterna bör fastställa regler om sanktioner mot överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt detta direktiv. Dessa sanktioner bör vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

34. De gemenskapsåtgärder som krävs för genomförandet av detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[16].

35. Direktiv 85/337/EEG bör ändras så att det omfattar avskiljning och transport av koldioxid för geologisk lagring samt lagringsplatser enligt detta direktiv. Direktiv 96/61/EG bör ändras så att det omfattar avskiljning av koldioxid för geologisk lagring från sådana anläggningar som omfattas av det direktivet. Direktiv 2004/35/EG bör ändras så att det omfattar driften av lagringsplatser enligt detta direktiv.

36. Antagandet av detta direktiv bör säkerställa en hög nivå av skydd för miljön och människors hälsa mot de risker som geologisk lagring av koldioxid kan medföra. Därför bör Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall[17] och Europaparlamentets och rådets förordning av den 14 juni 2006 (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall[18] ändras så att koldioxid som avskiljs och transporteras för geologisk lagring undantas från dessa rättsakters räckvidd. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område[19] bör också ändras för att medge injektion av koldioxid i saltvattensakviferer för geologisk lagring.

37. Övergången till en koldioxidsnål kraftproduktion kräver att nya investeringar i kraftproduktion med fossila bränslen görs på ett sätt som kan underlätta avsevärda utsläppsminskningar. För detta ändamål bör Europaparlametets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar[20] ändras så att alla förbränningsanläggningar, för vilka det ursprungliga tillståndet till uppförande eller det ursprungliga drifttillståndet har beviljats efter det att det här direktivet har trätt i kraft, måste ha tillräckligt med utrymme vid anläggningen för den utrustning som krävs för att avskilja och komprimera koldioxid och att man har försäkrat sig om tillgång till lämpliga lagringsplatser och transportnät, liksom möjligheten att teknikanpassa för koldioxidavskiljning.

38. Eftersom målet med den föreslagna åtgärden, dvs. att inrätta en rättslig ram för att reglera miljöriskerna med CCS, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås genom medlemsstaternas enskilda handlingar, och därför, med tanke på den aktuella åtgärdens omfattning och effekter bättre kan åstadkommas på gemenskapsnivå, får gemenskapen, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, anta åtgärder enligt vad som anges i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen som fastställs i den artikeln går inte detta direktiv utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

39. Genomförandet av detta direktiv påverkar inte artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel 1 Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1 Syfte

1. I detta direktiv inrättas en rättslig ram för geologisk lagring av koldioxid (nedan även betecknat CO 2 ).

2. Syftet med geologisk lagring är permanent inneslutning av koldioxid på ett sätt som kan förhindra eller i möjligaste mån minska möjliga negativa effekter på miljön och därav följande risker för människors hälsa.

Artikel 2Räckvidd och förbud

1. Detta direktiv ska tillämpas på geologisk lagring av koldioxid på medlemsstaternas territorium, deras exklusiva ekonomiska zoner och deras kontinentalsocklar enligt vad som avses i Förenta nationernas havsrättskonvention (UNCLOS).

2. Direktivet ska inte tillämpas på geologisk lagring av koldioxid som görs för forskning, utveckling eller provning av nya produkter och processer.

3. Lagring av koldioxid i geologiska formationer som sträcker sig utöver de områden som anges i punkt 1 ska inte tillåtas.

4. Lagring av koldioxid i öppet vatten ska inte tillåtas.

Artikel 3Definitioner

I detta direktiv avses med

1) geologisk lagring av koldioxid : injektion och lagring av CO2-strömmar i underjordiska geologiska formationer,

2) öppet vatten : den vertikala vattenmassan från ytan till bottensedimentet i en vattenförekomst,

3) lagringsplats : en specifik geologisk formation som används för geologisk lagring av koldioxid,

4) geologisk formation : en litostratigrafisk enhet inom vilken distinkta berglager kan hittas och kartläggas,

5) läckage : utsläpp av koldioxid från lagringskomplexet,

6) lagringskomplex : lagringsplatsen och kringliggande geologiska områden som kan påverka lagringsintegriteten och -säkerheten (dvs. sekundära lagringsformationer),

7) undersökning : att utvärdera potentiella lagringskomplex genom ett specifikt förfarande som innefattar åtgärder som geologiska undersökningar med fysikaliska eller kemiska metoder och borrning för att få geologisk information om de olika lagren i det potentiella lagringskomplexet,

8) undersökningstillstånd : ett skriftligt och motiverat beslut som medger undersökning och som utfärdats av den behöriga myndigheten enligt kraven i detta direktiv,

9) operatör : en enskild eller juridisk, privat eller offentlig person som driver eller kontrollerar lagringsplatsen eller till vilken de avgörande ekonomiska befogenheterna över lagringsplatsens tekniska drift har delegerats enligt nationell lagstiftning; denna person måste inte vara densamma från lagringsförberedelserna till fasen efter stängning,

10) lagringstillstånd : ett skriftligt och motiverat beslut som medger geologisk lagring av koldioxid i en lagringsplats och som utfärdats av den behöriga myndigheten enligt kraven i detta direktiv,

11) betydande förändring : en förändring som kan få betydande miljöeffekter,

12) CO 2 -ström : flöde av substanser som är resultatet av processer för koldioxidavskiljning,

13) avfall : substanser som definieras som avfall i artikel 1.1 a i direktiv 2006/12/EG,

14) CO 2 -plym : den volym koldioxid som sprids i den geologiska formationen,

15) migration : koldioxidens rörelser inom lagringskomplexet,

16) betydande oegentlighet : varje oegentlighet vid injektion eller lagring eller i fråga om själva platsens beskaffenhet, som kan innebära risk för läckage,

17) avhjälpande åtgärder : alla åtgärder som vidtas för att avhjälpa betydande oegentligheter eller för att försluta läckor för att förhindra eller minimera utsläpp av koldioxid från lagringskomplexet,

18) stängning : definitivt upphörande av injektion av koldioxid vid en lagringsplats för koldioxid,

19) efter stängning : perioden efter det att en lagringsplats stängts, inbegripet perioden efter att ansvaret överförts till den behöriga myndigheten,

20) transportnät : det nät av pipelines, inbegripet tryckstegringsstationer, som används för att transportera koldioxid till lagringsplatsen.

KAPITEL 2 Val av plats och undersökningstillstånd

Artikel 4 Val av lagringsplatser

1. Medlemsstaterna har rätt att själva bestämma vilka områden som kan komma i fråga för val av lagringsplatser enligt kraven i detta direktiv.

2. En geologisk formation får väljas som lagringsplats endast under förutsättning att det med det användningssätt som föreslås inte finns någon betydande risk för läckage, och om det inte är troligt att några betydande effekter som är skadliga för miljön eller människors hälsa kan uppstå.

3. En geologisk formations lämplighet som lagringsplats ska avgöras genom en beskrivning och bedömning av det potentiella lagringskomplexet och det omgivande området enligt de kriterier som anges i bilaga I.

Artikel 5Undersökningstillstånd

1. Om medlemsstaterna beslutar att det krävs en undersökning för att få fram den information som krävs för val av lagringsplats enligt artikel 4, ska de se till att ingen sådan undersökning sker utan undersökningstillstånd.

2. Medlemsstaterna ska se till att förfarandena för beviljande av undersökningstillstånd är öppna för alla som förfogar över den kapacitet som krävs och att tillstånd beviljas på grundval av objektiva och offentliga kriterier.

3. Undersökningstillstånd ska beviljas för en begränsad volymarea och för högst två år och kan förlängas en gång med högst två år.

4. Innehavaren av ett undersökningstillstånd ska ha ensamrätt att undersöka det potentiella lagringskomplexet för koldioxid. Medlemsstaterna ska se till att komplexet inte används på ett sätt som är oförenligt med undersökningsverksamheten under tillståndets giltighetstid.

KAPITEL 3 Lagringstillstånd

Artikel 6 Lagringstillstånd

1. Medlemsstaterna ska se till att inga lagringsplatser drivs utan lagringstillstånd.

2. Medlemsstaterna ska se till att förfarandena för beviljande av lagringstillstånd är öppna för alla som förfogar över den kapacitet som krävs och att tillstånd beviljas på grundval av objektiva och offentliga kriterier.

Artikel 7Ansökningar om lagringstillstånd

Ansökningar till den behöriga myndigheten om lagringstillstånd ska innehålla följande information:

1) Den sökandes namn och adress samt, om det inte är samma person, den potentiella operatörens namn och adress.

2) Bevis på den sökandes eller den potentiella operatörens tekniska kompetens.

3) Beskrivning av lagringsplatsen och lagringskomplexet och en bedömning av den förväntade lagringssäkerheten enligt artikel 4.2 och 4.3.

4) Den totala mängd koldioxid som ska injekteras och lagras samt eventuella källor, CO2-strömmarnas sammansättning och injektionstakt.

5) Förslag till övervakningsplan enligt artikel 13.2.

6) Förslag till plan för avhjälpande åtgärder enligt artikel 16.2.

7) Förslag till preliminär plan för underhåll m.m. efter stängning enligt artikel 17.3.

8) Information enligt artikel 5 i direktiv 85/337/EEG.

9) Bevis på åtgärder i form av ekonomisk säkerhet eller motsvarande enligt kravet i artikel 19.

Artikel 8Villkor för lagringstillstånd

Den behöriga myndigheten ska bara utfärda lagringstillstånd om följande villkor är uppfyllda:

1) Den behöriga myndigheten har försäkrat sig om att

a) alla relevanta krav i direktivet har uppfyllts,

b) förvaltningen av lagringsplatsen kommer att ligga i händerna på en fysisk person som är tekniskt kompetent och tillförlitlig att förvalta platsen och denna person och all personal kommer att få yrkesmässig och teknisk utbildning.

2) Kommissionen har yttrat sig om förslaget till tillstånd enligt artikel 10.1.

3) Den behöriga myndigheten har tagit detta yttrande i beaktande enligt artikel 10.2.

Artikel 9Lagringstillståndets innehåll

Tillståndet ska innehålla följande:

1) Operatörens namn och adress.

2) Lagringsplatsens och lagringskomplexets exakta lokalisering och avgränsning.

3) Uppgift om den totala mängd koldioxid som får lagras geologiskt och högsta tillåtna injektionstakt.

4) Krav på CO2-strömmens sammansättning och förfarande för godtagande av koldioxid enligt artikel 12, och vid behov ytterligare krav för injektion och lagring.

5) Den godkända övervakningsplanen, skyldighet att genomföra planen och krav på uppdatering av den enligt artikel 13 liksom rapportkrav enligt artikel 14.

6) Krav på anmälan till den behöriga myndigheten i händelse av betydande oegentligheter eller läckage, den godkända planen för avhjälpande åtgärder och krav på att genomföra planen för avhjälpande åtgärder i händelse av betydande oegentligheter eller läckage enligt artikel 16.

7) Villkor för stängning och den godkända preliminära planen för underhåll m.m. efter stängning enligt artikel 17.

8) Bestämmelser om ändringar, översyn, uppdatering och återkallande av lagringstillstånd enligt artikel 11.

9) Krav på hållande av ekonomisk säkerhet eller motsvarande enligt artikel 19.

Artikel 10Kommissionens granskning av förslag till lagringstillstånd

1. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om alla förslag till lagringstillstånd, ansökningar om tillstånd och annat material som beaktats av den behöriga myndigheten vid antagandet av förslaget till beslut. Kommissionen kan yttra sig om förslag till tillstånd inom sex månader från överlämnandet.

2. Den behöriga myndigheten ska delge kommissionen det slutgiltiga beslutet och motivera eventuella avvikelser från kommissionens yttrande.

Artikel 11Ändringar, översyn, uppdatering och återkallande av lagringstillstånd

1. Operatören ska informera den behöriga myndigheten om varje planerad förändring av driften av lagringsplatsen. När så är lämpligt ska den behöriga myndigheten uppdatera lagringstillståndet eller villkoren för tillståndet.

2. Medlemsstaterna ska se till att inga väsentliga förändringar genomförs utan att ett nytt lagringstillstånd har utfärdats i enlighet med detta direktiv.

3. Den behöriga myndigheten ska granska och när så krävs uppdatera eller återkalla lagringstillståndet

a) om den har fått kännedom om betydande oegentligheter eller läckage enligt artikel 16.1,

b) om de rapporter som lämnats enligt artikel 14 eller de miljöinspektioner som gjorts enligt artikel 15 visar att tillståndsvillkoren inte följs eller att det finns risk för betydande oegentligheter eller läckage,

c) om myndigheten får kännedom om att operatören på något annat sätt underlåtit att uppfylla tillståndsvillkoren,

d) utan att det påverkar tillämpningen av punkterna a till c, vart femte år.

4. När ett tillstånd har återkallats enligt punkt 3 ska den behöriga myndigheten antingen utfärda ett nytt lagringstillstånd eller stänga lagringsplatsen enligt artikel 17.1 c. Fram till dess att ett nytt lagringstillstånd har utfärdats ska den behöriga myndigheten överta ansvaret för lagringsplatsen, inbegripet alla därav följande rättsliga skyldigheter. I möjligaste mån ska den behöriga myndigheten indriva alla kostnader för detta hos den tidigare operatören.

KAPITEL 4 Skyldigheter under drift, vid stängning och efter stängning

Artikel 12 Kriterier och förfarande för godtagande av CO 2 -strömmar

1. En CO2-ström ska till övervägande delen bestå av koldioxid. Därför får inget avfall eller andra substanser tillsättas i syfte att undanskaffa detta avfall eller denna substans. En CO2-ström får dock innehålla spår av substanser som härrör från källan, avskiljningen eller injektionsprocessen. Halterna av dessa substanser får inte överstiga nivåer som skulle kunna ha negativa effekter på lagringsplatsens eller den relevanta transportinfrastrukturens integritet eller utgöra en betydande miljörisk eller bryta mot kraven i tillämplig gemenskapslagstiftning.

2. Medlemsstaterna ska vid injektion och lagring av CO2-strömmar tillse följande:

a) Före eller vid leverans, eller vid den första av en serie leveranser, ska operatören med hjälp av lämplig dokumentation kunna styrka att den ifrågavarande CO2-strömmen kan godkännas vid lagringsplatsen enligt villkoren i tillståndet, och att den uppfyller de kriterier om sammansättning som anges i punkt 1.

b) Operatören ska hålla ett register över de levererade CO2-strömmarnas kvantitet och kännetecken med angivande av ursprung, sammansättning, samt uppgift om vem som producerat och transporterat CO2-strömmarna.

Artikel 13Övervakning

1. Medlemsstaterna ska se till att operatören övervakar injektionsanläggningen, lagringskomplexet (inbegripet CO2-plymen när så är möjligt), och i tillämpliga fall omgivningen för att

a) jämföra koldioxidens faktiska och modellerade beteende på lagringsplatsen,

b) upptäcka koldioxidmigration,

c) upptäcka koldioxidläckage,

d) upptäcka allvarliga negativa effekter på den omgivande miljön, människor eller användare av den kringliggande biosfären,

e) bedöma effektiviteten i de avhjälpande åtgärder som vidtas enligt artikel 16,

f) bedöma om den lagrade koldioxiden kommer att förbli helt innesluten under en obegränsad framtid.

2. Övervakningen ska ske enligt en övervakningsplan som utarbetas av operatören enligt de krav som fastställs i bilaga II, samt överlämnats till och godkänts av den behöriga myndigheten enligt artiklarna 7.5 och 9.5. Planen ska uppdateras enligt de krav som fastställs i bilaga II och i varje fall vart femte år för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen. Uppdaterade planer ska lämnas för godkännande till den behöriga myndigheten.

Artikel 14Rapportering

Med en frekvens som ska bestämmas av den behöriga myndigheten, och i varje fall minst en gång om året ska operatören lämna följande till den behöriga myndigheten:

1) Alla resultat av övervakningen enligt artikel 13 under rapporteringsperioden.

2) Uppgift om kvantitet och beskrivning av de CO2-strömmar som levererat under rapporteringsperioden, med angivande av ursprung, sammansättning och vem som har producerat och transporterat de CO2-strömmar som registrerats enligt artikel 12.2 b.

3) Bevis på att den ekonomiska säkerheten enligt artiklarna 19 och 9.9 har bibehållits.

4) All annan information som den behöriga myndigheten anser vara relevant för att kunna bedöma om villkoren för tillståndet uppfylls och för att öka kunskaperna om koldioxidens beteende på lagringsplatsen.

Artikel 15Inspektioner

1. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna inrättar ett system med rutininspektioner och andra inspektioner av alla lagringsplatser som omfattas av detta direktiv för att kontrollera och främja överensstämmelsen med direktivets krav och för att övervaka miljöpåverkan.

2. Inspektionerna kan innefatta besök på lagringskomplexet, däribland injektionsanläggningarna, bedömning av de injektions- och övervakningsförfaranden som genomförs av operatören och kontroll av alla relevanta register över lagringsplatsen som hålls av operatören.

3. Rutininspektioner ska genomföras minst en gång om året. De ska omfatta de relevanta anläggningarna för injektion och övervakning samt hela skalan av relevanta miljöeffekter som härrör från lagringskomplexet.

4. Andra inspektioner ska genomföras

a) om den behöriga myndigheten har fått kännedom om läckage eller betydande oegentligheter enligt artikel 16.1,

b) om rapporterna enligt artikel 14 visar att tillståndsvillkoren inte uppfylls i tillräckligt hög grad,

c) för att utreda allvarliga miljörelaterade klagomål,

d) i andra situationer om den behöriga myndigheten anser det lämpligt.

5. Efter varje inspektion ska den behöriga myndigheten utarbeta en rapport om inspektionens resultat. Rapporten ska utvärdera överensstämmelsen med direktivets krav och ange om ytterligare åtgärder krävs eller ej. Rapporten ska lämnas till den berörda operatören och göras tillgänglig för allmänheten senast två månader efter inspektionen.

Artikel 16Åtgärder i händelse av betydande oegentligheter eller läckage

1. Medlemsstaterna ska se till att operatören i händelse av betydande oegentligheter eller läckage genast meddelar den behöriga myndigheten och vidtar de avhjälpande åtgärder som krävs.

2. De avhjälpande åtgärder som avses i punkt 1 ska vidtas enligt den plan för avhjälpande åtgärder som lämnats in till och godkänts av den behöriga myndigheten enligt artiklarna 7.6 och 9.6.

3. Den behöriga myndigheten får när som helst uppmana operatören att vidta ytterligare eller andra avhjälpande åtgärder än de som anges i planen för avhjälpande åtgärder. Myndigheten kan också när som helst själv vidta avhjälpande åtgärder och ska då driva in kostnaderna från operatören.

4. Om operatören underlåter att vidta de åtgärder som krävs ska den behöriga myndigheten vidta de nödvändiga avhjälpande åtgärderna och driva in kostnaderna för detta hos operatören.

Artikel 17Skyldigheter vid stängning och efter stängning

1. En lagringsplats eller delar av den ska stängas

a) om de relevanta villkoren för detta enligt tillståndet har uppfyllts,

b) på operatörens begäran, efter godkännande av den behöriga myndigheten,

c) om den behöriga myndigheten beslutar om detta efter att ha återkallat ett lagringstillstånd enligt artikel 11.3.

2. Efter att en lagringsplats har stängts enligt punkt 1 a eller b ovan ska operatören fortsätta ansvara för underhåll, övervakning, kontroll, rapportering och avhjälpande åtgärder enligt de krav som fastställs i detta direktiv, liksom för alla andra skyldigheter som följer av annan relevant gemenskapslagstiftning, fram till dess att ansvaret för lagringsplatsen överförs till den behöriga myndigheten enligt artikel 18.1–4. Operatören ska också ansvara för att försluta lagringsplatsen och avlägsna injektionsanläggningarna.

3. De skyldigheter som anges i punkt 2 ska uppfyllas enligt en plan för underhåll m.m. efter stängning som utformats av operatören på grundval av bästa metoder och i enlighet med de krav som fastställs i bilaga II 2. En preliminär plan för underhåll m.m. efter stängning ska lämnas till och godkännas av den behöriga myndigheten enligt artiklarna 7.7 och 9.7. Innan en lagringsplats stängs enligt punkt 1 a och b ovan ska den preliminära planen för underhåll efter stängning m.m.

a) uppdateras efter behov, särskilt i fråga om bästa metoder,

b) lämnas till den behöriga myndigheten, och

c) godkännas av den behöriga myndigheten som slutlig plan för underhåll m.m. efter stängning.

4. Efter att en lagringsplats stängts enligt punkt 1 c ovan ska den behöriga myndigheten fortsätta ansvara för underhåll, övervakning, kontroll, rapportering och avhjälpande åtgärder enligt de krav som fastställs i detta direktiv, liksom för alla andra skyldigheter som följer av annan relevant gemenskapslagstiftning. Kraven på underhåll m.m. efter stängning enligt detta direktiv ska uppfyllas enligt den preliminära plan för underhåll m.m. efter stängning som lämnats in till och godkänts av den behöriga myndigheten enligt artiklarna 7.7 och 9.7, vilken ska uppdateras efter behov.

Artikel 18Överföring av ansvar

1. När en lagringsplats har stängts enligt artikel 17.1 a eller b ska ansvaret för den stängda anläggningen, inbegripet alla därav följande rättsliga förpliktelser, överföras till den behöriga myndigheten på dennas eget initiativ eller på operatörens begäran, om och när alla tillgängliga uppgifter visar att den lagrade koldioxiden kommer att förbli helt innesluten under en obegränsad framtid. I detta syfte ska operatören lägga fram en rapport som styrker att detta kriterium är uppfyllt och lämna den till den behöriga myndigheten för att denna ska godkänna överföringen av ansvaret.

2. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om alla förslag till beslut om godkännande som den behöriga myndigheten ska utarbeta enligt punkt 1, inklusive operatörens rapport och allt annat material som beaktats av den behöriga myndigheten vid utarbetandet av förslaget. Kommissionen kan yttra sig om förslaget till beslut om godkännande inom sex månader från överlämnandet till Kommissionen.

3. Den behöriga myndigheten ska delge kommissionen det slutgiltiga beslutet och motivera eventuella avvikelser från kommissionens yttrande.

4. Den behöriga myndigheten kan, tillsammans med beslutet om godkännande som hänvisas till i paragraf 3, delge operatören uppdaterade krav för förslutning av lagringsplatsen och avlägsnande av injektionsanläggningarna enligt artikel 17.2 och 17.3. Överföringen av ansvaret ska ske efter det att platsen har förslutits och injektionsanläggningarna avlägsnats.

5. Efter överföringen av ansvaret enligt punkterna 1–4 ovan kan övervakningen upphöra. Om läckage eller betydande oegentligheter upptäcks ska dock övervakningen återupptas i den utsträckning som krävs för att avgöra problemets omfattning och de avhjälpande åtgärdernas effektivitet.

6. Kostnaderna för detta ska inte indrivas hos den tidigare operatören efter det att ansvaret har överförts till den behöriga myndigheten enligt punkterna 1–4.

7. När en lagringsplats har stängts i enlighet med artikel 17.1 c ska överföring av ansvaret anses ha ägt rum om och när alla tillgängliga uppgifter tyder på att den lagrade koldioxiden kommer att förbli helt innesluten under en obegränsad framtid, och platsen har förslutits och injektionsanläggningarna avlägsnats.

Artikel 19Ekonomisk säkerhet

1. Medlemsstaterna ska se till att adekvata åtgärder, i form av ekonomisk säkerhet eller motsvarande, vidtas av den sökande på grundval av metoder som ska beslutas av medlemsstaterna innan ansökan om lagringstillstånd lämnas in för att garantera att alla skyldigheter enligt det tillstånd som utfärdas enligt detta direktiv, däribland stängningsförfaranden och bestämmelser om underhåll m.m. efter stängning och de skyldigheter som följer av direktiv 2003/87/EG, kan uppfyllas.

2. Den ekonomiska säkerheten eller motsvarande som avses i punkt 1 ska bibehållas

a) efter det att en lagringsplats har stängts enligt artikel 17.1 a eller b, fram till dess att ansvaret för lagringsplatsen överförs till den behöriga myndigheten enligt artikel 18.1 till 18.4,

b) efter att ett lagringstillstånd har återkallats enligt artikel 11.3

i) fram till dess att ett nytt lagringstillstånd har utfärdats,

ii) om anläggningen har stängts i enlighet med artikel 17.1 c, fram till dess att överföring av ansvaret kan anses ha skett enligt artikel 18.7.

KAPITEL 5 Tillträde för tredje part

Artikel 20 Tillträde till transportnät och lagringsplatser

1. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att potentiella användare får tillträde till transportnät för koldioxid och lagringsplatser för geologisk lagring av processad och avskild koldioxid enligt punkterna 2 till 4.

2. Medlemsstaten ska besluta på vilket sätt det tillträde som avses i punkt 1 ska ges. Medlemsstaten ska ha som mål att tillträdet är rättvist och öppet och ta följande i beaktande:

a) Den lagringskapacitet som är eller rimligen kan göras tillgänglig inom de områden som fastställs enligt artikel 4 och den transportkapacitet som är eller rimligen kan göras tillgänglig.

b) Hur stor andel av den skyldighet medlemsstaten enligt internationella rättsakter och gemenskapslagstiftning har att minska koldioxidutsläppen som den avser att uppfylla genom avskiljning och geologisk lagring av koldioxid.

c) Behovet av att vägra tillträde där inkompatibiliteten mellan tekniska specifikationer inte på ett rimligt sätt kan övervinnas.

d) Behovet av att ta hänsyn till väl motiverade rimliga behov som ägaren till eller operatören av lagringsplatsen eller transportnätet för koldioxid har, och till intressena hos alla andra användare av lagringsplatsen och transportnätet eller relevanta förädlings- eller hanteringsanläggningar som kan påverkas.

e) Behovet av att i enlighet med gemenskapsrätten tillämpa relevanta nationella lagar och administrativa förfaranden för beviljande av tillstånd till produktion eller utveckling i tidigare led.

3. Operatörer som driver transportnät och lagringsplatser för koldioxid får vägra tillträde på grundval av bristande kapacitet. All sådan vägran ska vederbörligen motiveras.

4. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att ett företag som vägrar tredje part tillträde på grund av bristande kapacitet eller anslutningsmöjlighet gör de förbättringar som krävs i den mån detta är ekonomiskt rimligt, eller när en potentiell kund är villig att betala för dem, under förutsättning att detta inte inverkar negativt på miljösäkerheten för transport och geologisk lagring av koldioxid.

Artikel 21Tvistlösning

1. Medlemsstaterna ska se till att det finns tvistlösningsförfaranden, däribland en myndighet som är oberoende av alla parter och har tillgång till all relevant information, så att tvister som rör tillträde till transportnät och lagringsplatser för koldioxid kan lösas snabbt med beaktande av kriterierna i artikel 20.2 och antalet parter som kan bli inblandade i en förhandlingsprocess om sådant tillträde.

2. Vid gränsöverskridande tvister ska de tvistlösningsförfaranden tillämpas som gäller i den medlemsstat som har jurisdiktion över transportnätet eller lagringsplatsen till vilka tillträde vägras. Vid gränsöverskridande tvister där flera medlemsstaters jurisdiktion täcker det transportnät eller den lagringsplats som tvisten gäller, ska de berörda medlemsstaterna samråda för att se till att bestämmelserna i detta direktiv tillämpas konsekvent.

KAPITEL 6 Allmänna bestämmelser

Artikel 22 Behöriga myndigheter

Medlemsstaterna ska inrätta eller utse en eller flera behöriga myndigheter som ska ansvara för att uppfylla de skyldigheter som fastställs i detta direktiv. Om fler än en behörig myndighet utses ska dessa myndigheters arbete enligt detta direktiv samordnas.

Artikel 23Gränsöverskridande samarbete

Vid gränsöverskridande transporter av koldioxid, gränsöverskridande lagringsplatser eller gränsöverskridande lagringskomplex ska de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter gemensamt uppfylla kraven i detta direktiv och i all annan gemenskapslagstiftning.

Artikel 24Register över stängda lagringsplatser

1. Den behöriga myndigheten ska inrätta och upprätthålla ett register över alla stängda lagringsplatser och kringliggande lagringskomplex, inbegripet kartor över deras rumsliga utsträckning.

2. Den behöriga nationella myndigheten ska ta hänsyn till registret vid relevanta planeringsförfaranden och när den tillåter verksamhet som skulle kunna påverka den geologiska lagringen av koldioxid i de stängda lagringsplatserna eller påverkas av den.

3. Registret ska rapporteras till kommissionen efter upprättandet och vid varje uppdatering.

Artikel 25Medlemsstaternas rapportering

1. Medlemsstaterna ska vart tredje år lämna en rapport till kommissionen om tillämpningen av detta direktiv. Den första rapporten ska skickas till kommissionen senast den 30 juni 2011. Rapporten ska upprättas på grundval av ett frågeformulär eller en mall som utarbetas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 6 i direktiv 91/692/EEG. Frågeformuläret eller mallen ska skickas till medlemsstaterna åtminstone sex månader innan sista dag för inlämnande av rapporten.

2. Kommissionen ska på grundval av de rapporter som avses i punkt 1 offentliggöra en rapport om tillämpningen av detta direktiv.

3. Kommissionen ska organisera ett utbyte av information mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter angående tillämpningen av detta direktiv.

Artikel 26Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner vid överträdelse av de nationella bestämmelser som antas enligt detta direktiv och de ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att dessa regler tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast det datum som anges i artikel 36 och utan dröjsmål meddela eventuella ändringar som berör dessa.

Artikel 27Ändring av bilagorna

Kommissionen får göra ändringar i bilagorna. Dessa åtgärder, som är avsedda att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas enligt det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 28.2.

Artikel 28Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av klimatförändringskommittén.

2. När hänvisning görs till denna punkt ska artikel 5a.1–4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG gälla, med avseende på artikel 8 i detta.

KAPITEL 7 Ändringar

Artikel 29 Ändring av direktiv 85/337/EEG

Direktiv 85/337/EEG ändras på följande sätt:

(1) Bilaga I ändras enligt följande:

a) Punkt 16 ska ersättas av följande:

”16. Rörledningar för transport av gas, olja eller kemikalier och rörledningar för transport av koldioxid för geologisk lagring, med en diameter över 800 mm och en längd över 40 km, inklusive därtill hörande tryckstegringsstationer.”

b) Följande ska läggas till som punkt 23 och 24:

”23. Lagringsplatser enligt Europaparlamentets och rådets direktiv XX/XX/EG.(*)

24. Anläggningar för avskiljning av CO2-strömmar för geologisk lagring enligt Europaparlamentets och rådets direktiv XX/XX/EG(*) från anläggningar som omfattas av denna bilaga, eller från vilka den årliga avskiljningen av koldioxid är minst 1,5 megaton.

________

(*) EUT L…, …, s. ..”

(2) I bilaga II ska följande läggas till som punkt 3 j:

”j) Anläggningar för avskiljning av koldioxid för geologisk lagring enligt Europaparlamentets och rådets direktiv XX/XX/EG(*) från anläggningar som inte omfattas av bilaga I till detta direktiv.

________

(*) EUT L…, …, s. ..”

Artikel 30 Ändring av direktiv 96/61/EG

I bilaga I till direktiv 96/61/EG ska följande läggas till som punkt 6.9:

”6.9 Avskiljning av CO2-strömmar från anläggningar som omfattas av detta direktiv för geologisk lagring enligt Europaparlamentets och rådets direktiv XX/XX/EG.(*)

________

(*) EUT L…, …, s. ..”

Artikel 31 Ändring av direktiv 2000/60/EG

I artikel 11.3 j i direktiv 2000/60/EC ska följande strecksats införas efter den tredje strecksatsen:

”– injektion av koldioxidströmmar för lagringsändamål i geologiska formationer som av naturliga skäl är permanent olämpliga för andra ändamål, under förutsättning att sådan injektion är tillåten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv XX/XX/EG.(*),

________

(*) EUT L…, …, s. ..”

Artikel 32 Ändring av direktiv 2001/80/EG

I direktiv 2001/80/EG ska följande artikel 9a införas:

”Artikel 9a

Medlemsstaterna ska se till att alla förbränningsanläggningar med en kapacitet på 300 megawatt eller mer för vilka det ursprungliga tillståndet till uppförande eller, om inget sådant förfarande finns, det ursprungliga drifttillståndet har beviljats efter det att Europaparlamentets och rådets direktiv XX/XX/EG(*) har trätt i kraft, har tillräckligt med utrymme vid anläggningen för den utrustning som krävs för att avskilja och komprimera koldioxid och att man gjort en bedömning av tillgången till lämpliga lagringsplatser och lämpliga transportnät samt av möjligheten att teknikanpassa för koldioxidavskiljning.

________

(*) EUT L…, …, s. ..”

Artikel 33 Ändring av direktiv 2004/35/EG

I bilaga III till direktiv 2004/35/EG ska följande läggas till som punkt 14:

”14. Drift av lagringsplatser enligt Europaparlamentets och rådets direktiv XX/XX/EG(*).

________

(*) EUT L…, …, s. ..”

Artikel 34 Ändring av direktiv 2006/12/EG

I artikel 2.1 i direktiv 2006/12/EG ska punkt a ersättas med följande:

”a) gasformiga utsläpp till luften och koldioxid som avskilts och transporterats för geologisk lagring och som lagrats geologiskt enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv XX/XX/EG(*).

________

(*) EUT L…, …, s. ..”

Artikel 35Ändring av förordning (EG) nr 1013/2006

I artikel 1.3 i förordning (EG) nr 1013/2006 ska följande läggas till som punkt h:

”h) transport av koldioxid för geologisk lagring enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv XX/XX/EG(*).

________

(*) EUT L…, …, s. ..”

KAPITEL 8 Slutbestämmelser

Artikel 36 Införlivande

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast [ett år efter offentliggörandet]. De ska genast överlämna alla texter till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell mellan dessa bestämmelser och direktivet.

När en medlemsstat antar sådana bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Medlemsstaterna ska besluta hur denna hänvisning ska ske.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 37Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 38Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den […]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

KRITERIER FÖR BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV LAGRINGSPLATSER ENLIGT ARTIKEL 4

Den beskrivning och bedömning av lagringsplatser som föreskrivs i artikel 4 ska göras i fyra steg enligt de kriterier som anges nedan. Det är tillåtet att avvika från ett eller fler av dessa kriterier så länge detta inte påverkar beskrivningens och bedömningens ändamålsenlighet för att fatta beslut enligt artikel 4.

Steg 1: Insamling av uppgifter

Tillräckliga uppgifter ska samlas in för att upprätta en volymetrisk och dynamisk tredimensionell (3-D) geologisk modell över lagringsplatsen och lagringskomplexet inklusive takbergarter och hydrologiskt sammanlänkade områden. Dessa uppgifter ska omfatta åtminstone följande egenskaper hos komplexet:

a) Reservoarens geologiska och geofysiska egenskaper.

b) Hydrogeologi (särskilt förekomsten av drickbart grundvatten).

c) Reservoarteknik (inbegripet volymetriska beräkningar av porvolymen för injektion av koldioxid och slutlig lagringskapacitet, tryck- och temperaturförhållanden, tryck-volymbeteende som en funktion av formationens injektivitet, kumulativ injektionstakt och tid).

d) Geokemi (upplösningshastighet, mineraliseringstakt).

e) Geomekanik (permeabilitet, sprickbildningstryck).

f) Seismicitet (bedömning av potentialen för inducerad seismisk aktivitet).

g) Förekomst av naturliga och tillverkade sprickor och kanaler som kan utgöra läckagevägar, och vilket skick dessa befinner sig i.

Följande egenskaper hos komplexets omgivningar ska dokumenteras:

h) Områden kring lagringskomplexet som kan påverkas av lagringen av koldioxid på lagringsplatsen.

i) Befolkningsfördelning i regionen som ligger över lagringsplatsen.

j) Närhet till värdefulla naturresurser (i synnerhet Natura 2000-områden enligt direktiv 79/409/EEG och 92/43/EEG, drickbart grundvatten och kolväten).

k) Möjlig interaktion med annan verksamhet (t.ex. undersökning, produktion och lagring av kolväten, geotermiskt utnyttjande av akviferer).

l) Närhet till de potentiella koldioxidkällorna (inbegripet uppskattning av den totala potentiella mängden koldioxid som ekonomiskt kan bli tillgänglig för lagring).

Steg 2: Datorsimulering av lagringskomplexet

Med hjälp av de uppgifter som samlats in i steg 1 ska en tredimensionell statisk geologisk modell – eller en serie sådana modeller – av det föreslagna lagringskomplexet, inklusive takbergarter och hydrologiskt sammanlänkande områden, byggas med användande av datoriserade reservoarsimulatorer. De statiska geologiska modellerna ska beskriva komplexet i fråga om följande:

a) Den fysiska fällans geologiska struktur.

b) Reservoarens geomekaniska och geokemiska egenskaper.

c) Eventuell förekomst av förkastningar eller sprickor samt försegling av förkastningar och sprickor.

d) Täckande lager (takbergarter, förseglingar, porösa och permeabla horisonter).

e) Lagringsformationens area och djup.

f) Porvolymen (inbegripet porstorleksfördelning).

g) Alla andra relevanta kännetecken.

Osäkerheten för varje parameter som används för att bygga modellen ska bedömas genom utveckling av en serie scenarier för varje parameter och beräkning av ett lämpligt sannolikhetsintervall. Varje osäkerhet i själva modellen ska också bedömas.

Steg 3: Beskrivning av säkerhet, känslighet och risker

Steg 3.1 Beskrivning av säkerhet

Säkerhetsbeskrivningen ska grundas på en dynamisk modellering som innefattar simuleringar med flera olika tidssteg av injektion av koldioxid i lagringsplatsen. Modelleringen ska göras med hjälp av de tredimensionella statiska geologiska modellerna i den datoriserade lagringskomplexsimulator som byggts upp enligt steg 2. Följande faktorer ska beaktas:

a) Möjlig injektionstakt och koldioxidens egenskaper.

b) Hur effektiv den kopplade processmodelleringen är (dvs. hur de olika enskilda effekterna i simulatorn samverkar).

c) Reaktiva processer (dvs. hur den injekterade koldioxidens reaktioner med mineraler in situ återkopplas i modellen).

d) Vilka reservoarsimulatorer som använts (det kan krävas flera simulatorer för att validera vissa rön).

e) Kort- och långsiktiga simuleringar (för att fastställa vad som händer med koldioxiden och hur den beter sig under årtionden och årtusenden, bland annat i fråga om lösningshastigheten för koldioxid i vatten).

Den dynamiska modelleringen ska ge kunskap om:

f) Lagringsformationens tryck-volymbeteende över tid.

g) Koldioxidens rumsliga och vertikala spridning över tid.

h) Egenskaper hos CO2-flödet i reservoaren, inbegripet fasbeteende.

i) Mekanismer och omfattning av koldioxidinfångning (inbegripet bräddnivåer och laterala och vertikala förseglingar).

j) Sekundära inneslutningssystem i lagringskomplexet som helhet.

k) Lagringskapacitet och tryckgradienter på lagringsplatsen.

l) Risken för sprickbildning i lagringsformationer och takbergarter.

m) Risken för att koldioxid ska tränga in i takbergarterna (t.ex. genom för högt kapillärtryck i takbergarterna eller degradering av takbergarterna).

n) Risken för läckage genom övergivna eller otillräckligt tätade brunnar.

o) Migrationstakt (från öppna reservoarer).

p) Sprickförseglingstakt.

q) Förändringar av formationernas vätskekemi och därmed sammanhängande reaktioner (t.ex. förändrat pH-värde eller mineralbildning) och reaktiv modellering ska inbegripas för att bedöma effekterna.

r) Undanträngning av vätskor i formationen.

Steg 3.2 Beskrivning av känslighet

Flera simuleringar ska göras för att kartlägga bedömningens känslighet för antaganden som görs i fråga om särskilda parametrar. Simuleringarna ska grundas på ändring av parametrarna i de statiska geologiska modellerna, och olika sannolikhetsberäkningar och antaganden i den dynamiska modelleringen. All signifikant känslighet ska tas i beaktande vid riskbedömningen.

Steg 3.3 Riskbeskrivning

Riskbeskrivningen ska göras genom en beskrivning av potentialen för läckage från lagringskomplexet, enligt vad som kunnat fastställas genom dynamisk modellering och säkerhetsbeskrivningen ovan. Bland annat ska följande beaktas:

a) Potentiella läckagevägar.

b) Potentiell omfattning av läckage från identifierade läckagevägar (flöden).

c) Kritiska parametrar som kan påverka potentiella läckage (t.ex. maximalt reservoartryck, maximal injektionstakt, känslighet för olika antaganden i de statiska geologiska modellerna, osv.).

d) Sekundära effekter av koldioxidlagring, bland annat undanträngning av vätskor i formationen och nya substanser som bildas på grund av koldioxidlagringen.

e) Andra faktorer som skulle kunna innebära en fara för människors hälsa eller miljön (t.ex. konstruktioner i samband med projektet).

Riskbeskrivningen ska omfatta en rad möjliga scenarier, bland annat scenarier där lagringskomplexets säkerhet prövas till det yttersta.

Steg 4: Riskbedömning

Riskbedömningen ska täcka de scenarier som utvecklats under riskbeskrivningen i steg 3 och omfatta följande:

a) Exponeringsbedömning – Grundad på beskrivningen av omgivningen och befolkningsfördelningen ovanför lagringskomplexet och vad som händer med koldioxiden och hur den beter sig vid eventuella läckage från de potentiella läckagevägar som identifierats under steg 3.

b) Effektbedömning – Bedömningen görs på grundval av känsligheten hos specifika arter, samhällen eller livsmiljöer som kan kopplas till potentiella läckagehändelser som identifierats under steg 3. När så är relevant ska den innefatta effekter av exponering för höga halter av koldioxid i biosfären (inklusive mark, bottensediment och den bentiska zonen – kvävning, koldioxidförgiftning) och minskade pH-värden i omgivningarna till följd av koldioxidläckage. Den ska också innefatta en bedömning av effekterna av andra substanser som kan finnas i läckande CO2-strömmar (antingen orenheter i injektionsströmmarna eller nya substanser som bildats genom lagringen av koldioxid). Dessa effekter ska beaktas på en tids- och rumsskala, och kopplas till en serie potentiella läckagehändelser av olika omfattning.

c) Riskbeskrivning – Denna ska omfatta en bedömning av platsens säkerhet och integritet på kort och lång sikt, inbegripet en bedömning av risken för läckage under de föreslagna användningsvillkoren och av effekterna på miljö och människors hälsa i värsta fall. Riskbeskrivningen ska göras på grundval av risk-, exponerings- och effektbedömningarna. Den ska omfatta en bedömning av osäkerhetskällorna.

BILAGA II

KRITERIER FÖR UPPRÄTTANDE OCH UPPDATERING AV DEN ÖVERVAKNINGSPLAN SOM AVSES I ARTIKEL 13.2 OCH FÖR ÖVERVAKNING EFTER STÄNGNING

1. Upprättande och uppdatering av övervakningsplanen

Den övervakningsplan som föreskrivs i artikel 13.2 ska upprättas och uppdateras i syfte att uppfylla de övervakningskrav som fastställs i artikel 13.1 enligt följande kriterier:

1.1 Upprättade av planen

Övervakningsplanen ska innehålla detaljer om den övervakning som ska ske under projektets huvudfaser, däribland baslinjeövervakning, driftövervakning och övervakning efter stängning. Följande ska specificeras för varje fas:

a) Övervakade parametrar.

b) Vilken teknik som används för övervakning och motivering till teknikval.

c) Motivering till övervakningsplatser och spatial stickprovstagning.

d) Motivering till tillämpningsfrekvens och temporal stickprovstagning.

De parametrar som ska övervakas ska identifieras för att uppfylla syftet med övervakningen. Planerna ska i varje fall innefatta kontinuerlig eller intermittent övervakning av följande:

e) Läckage av koldioxid vid injektionsanläggningen.

f) Volymetriskt flöde av koldioxid vid injektionsbrunnstopparna.

g) Koldioxidens tryck och temperatur vid injektionsbrunnstopparna (för att bestämma massaflödet).

h) Kemisk analys av det injekterade materialet.

i) Reservoarens temperatur och tryck (för att avgöra koldioxidfasens beteende och status).

Valet av övervakningsteknik ska grundas på bästa metoder som finns tillgängliga vid tidpunkten för utformandet. Följande alternativ ska beaktas och användas när så är lämpligt:

j) Teknik som kan detektera koldioxidens närvaro, lokalisering och migrationsvägar under ytan.

k) Teknik som ger information om tryck-volymbeteende och CO2-plymens areala/vertikala mättnadsdistribution genom tillämpning av den digitala 3-D-simuleringen i de tredimensionella geologiska modellerna av lagringsformationen som upprättats enligt artikel 4 och bilaga I.

l) Teknik som kan ge en vid arealspridning för att kunna samla in information om tidigare oupptäckta potentiella läckagevägar över hela lagringskomplexets areal och utanför detta i händelse av betydande oegentligheter eller i händelse av koldioxidmigration ut från lagringskomplexet.

1.2 Uppdatering av planen

De uppgifter som samlas in vid övervakningen ska kollationeras. De observerade resultaten ska jämföras med det beteende som förutsagts i de dynamiska simuleringar av det tredimensionella tryck-volymbeteendet och mättnadsbeteendet som gjorts i samband med säkerhetsbeskrivningen enligt artikel 4 och bilaga I steg 3.

Om det föreligger en väsentlig skillnad mellan det observerade och det förutsagda beteendet ska 3-D-modellen kalibreras om för att återspegla det observerade beteendet. Omkalibreringen ska grundas på dataobservationer från övervakningsplanen och när så krävs för att skapa större säkerhet i kalibreringsantaganden ska ytterligare data inhämtas.

Steg 2 och 3 i bilaga I ska upprepas med användande av de omkalibrerade 3-D modellerna för att generera nya riskscenarier och flöden. De nya scenarierna ska användas för att revidera och uppdatera den riskbedömning som utarbetats enligt bilaga I steg 4.

När nya koldioxidkällor, läckagevägar och flöden identifieras till följd av historisk matchning och omkalibrering av modeller ska övervakningsplanen uppdateras i enlighet med detta.

2. Övervakning efter stängning

Övervakningen efter stängning ska grundas på den information som samlats in och modellerats under genomförandet av den övervakningsplan som avses i artikel 13.2 och punkt 1.2 ovan. Den ska i synnerhet tjäna till att ge den information som behövs för att fatta beslut enligt artikel 18.1.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BENÄMNING:

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, 96/61/EG, direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och förordning (EG) nr 1013/2006

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Miljö (kod för verksamhetsbaserad budgetering 0703: Genomförande av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning).

3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd [före detta B/A-poster]) – nummer och benämning:

Finansiellt instrument för miljön (Life+ för perioden 2007–2013) (07.03.07)

3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och inverka på budgeten:

Kommissionens verksamhet att granska förslag till beslut om tillstånd för lagringsplatser för koldioxid är inte tidsbegränsad. Giltighetstiden för finansieringsbestämmelserna för betalning av ersättning till experter avgörs av giltighetstiden för det finansiella instrumentet för miljön (LIFE+) Genomförande och styre:1.1.2007–31.12.2013.

3.3. Budgettekniska uppgifter:

Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya | Bidrag från Eftaländer | Bidrag från ansökande länder | Rubrik i budgetplanen/budgetramen |

070307 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | JA | NEJ | NEJ | nr 2 |

4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till 3 decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 och följande budgetår | Totalt |

Driftsutgifter[21] |

Åtagandebemyndiganden | 8.1. | a | 0 | 0 | 0 | 0,6068 | 0,6068 | 0,6068 | 3,6228 |

Betalningsbemyndiganden | b | 0 | 0 | 0 | 0,6068 | 0,6068 | 0,6068 | 3,6228 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[22] |

Tekniskt och administrativt stöd | 8.2.4. | c | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | 0 | 0 | 0 | 0,6068 | 0,6068 | 0,6068 | 3,6228 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | 0 | 0 | 0 | 0,6068 | 0,6068 | 0,6068 | 3,6228 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[23] |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter | 8.2.5. | d | 0 | 0 | 0 | 0,0648 | 0,0648 | 0,0648 | 0,1944 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet | 8.2.6. | e | 0 | 0 | 0,027 | 0,096 | 0,046 | 0,096 | 0,265 |

Totala beräknade utgifter för åtgärden |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 0 | 0 | 0,027 | 0,7676 | 0,7176 | 0,7676 | 2,2798 |

TOTALA BETALNINGSBEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 0 | 0 | 0,027 | 0,7676 | 0,7176 | 0,7676 | 2,2798 |

Uppgifter om samfinansiering

Om förslaget innefattar samfinansiering från medlemsstaterna eller andra parter (ange vilka), ska en beräkning av nivån på samfinansieringen anges i nedanstående tabell (ytterligare rader kan läggas till om det gäller flera parter):

Miljoner euro (avrundat till 3 decimaler)

Samfinansierande part | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 och följande budgetår | Totalt |

…………………… | f | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f | 0 | 0 | 0,027 | 0,7676 | 0,7176 | 0,7676 | 2,2798 |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

X Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[24] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

X Förslaget påverkar inte inkomsterna.

( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden [år n-1] | Situation efter åtgärden |

Personal totalt (antal) | 0 | 0 | 0 | 0,6 | 0,6 | 0,6 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Geologisk lagring av koldioxid är en ny teknik och i förslaget fastställs krav på tillståndsgivning för lagringsplatser. Att ge tillstånd till en lagringsplats är ett mycket viktigt beslut, eftersom risken för framtida läckage och därmed sammanhängande negativa effekter kan minimeras om platsen väljs på rätt sätt. I de tidiga faserna av genomförandet är åtgärder för att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt för tillståndsgivning i hela EU högst önskvärda.

5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter.

Den föreslagna mekanismen för att säkerställa konsekvens i tillståndsgivandet är att förslagen till tillstånd granskas på gemenskapsnivå, så att kommissionen kan yttra sig om förslagen. Vid granskningen ska i) tillämpningen av direktivets krav för den ifrågavarande platsen kontrolleras, ii) en bedömning göras av huruvida analysen är tillräcklig för att alla relevanta beslut enligt direktivet ska kunna fattas, särskilt i fråga om potentiella läckage och effekter på miljö och människors hälsa, iii) tillförlitligheten i de uppgifter, verktyg och metoder som använts vid analysen bedömas och iv) en ståndpunkt intas om huruvida besluten i förslaget till tillstånd rättfärdigas av bevisen.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen.

Syftet med granskningen av tillståndsbeslut är att försäkra sig om ett jämförbart genomförande av förslagets regler som är utformade för att garantera en säker utveckling av koldioxidlagring. Granskningarna och de erfarenheter som görs kommer också att lägga grunden till allmänna riktlinjer för genomförande av reglerna.

5.4. Metod för genomförande (preliminär)

X Centraliserad förvaltning

X Direkt av kommissionen

( Indirekt genom delegering till:

( genomförandeorgan

( organ som inrättats av gemenskapen enligt artikel 185 i budgetförordningen

( nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

( Delad eller decentraliserad förvaltning

( Tillsammans med medlemsstaterna

( Tillsammans med tredjeländer

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Anmärkningar:

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Kommissionen kommer att anordna ett informationsutbyte mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter angående tillämpningen av det föreslagna direktivet, inbegripet rapporter om granskningen av förslag till beslut om tillstånd.

Avtal som kommissionen undertecknar i syfte att genomföra direktivet ska innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll utförd av kommissionen (eller en företrädare godkänd av kommissionen) och revisioner genomförda av revisionsrätten, vid behov på plats.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

I konsekvensanalysen av förslaget gjordes en analys av vilka alternativ som stod till buds för att försäkra sig om en konsekvent tillämpning av direktivet i inledningsfasen. Slutsatsen blev att en granskning utförd av kommissionen var det lämpligaste alternativet.

6.2.2. Åtgärder som har vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdom som dragits av erfarenheter från liknande åtgärder)

Ej tillämpligt

6.2.3. Villkor och tidsintervall för framtida utvärderingar

Som en del av den rapportering om direktivets tillämpning som ska göras vart tredje år kommer kommissionen att rapportera om granskningen av förslagen till beslut om tillstånd, inbegripet framstegen i fråga om en konsekvent tillämpning i hela EU och en bedömning av de lärdomar som dragits.

7. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Full tillämpning av interna kontrollstandarder nr 14, 15, 16, 18, 19, 20 och 21 samt av principerna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Kommissionen ska se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt detta program, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOV

8.1. Kostnader för förslaget fördelade på mål

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler )

2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda[26] (XX 01 01) | A*/AD | 0 | 0 | 0 | 0,4 | 0,4 | 0,4 |

B*, C*/AST | 0 | 0 | 0 | 0,2 | 0,2 | 0,2 |

Personal som finansieras[27] genom art. XX 01 02 |

Övrig personal[28] som finansieras genom art. XX 01 04/05 |

TOTALT | 0 | 0 | 0 | 0,6 | 0,6 | 0,6 |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärden för med sig

A*/AD-tjänstemän ska sköta sekretariatet för den vetenskapliga panelen, ansvara för att tillhandahålla administrativt stöd och ansvara för att följa de interna förfarandena efter antagandet av ett yttrande från kommissionen efter panelens bedömning. AST-tjänstemannen ska tillhandahålla administrativt stöd.

8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

( Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas.

( Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

( Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

X Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom den förvaltande avdelningen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till 3 decimaler )

Budgetrubrik (nummer och benämning) | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 och följande budgetår | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd |

- internt |

- externt |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till 3 decimaler )

Typ av personal | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 och följande budgetår |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 0 | 0 | 0 | 0,0648 | 0,0648 | 0,0648 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda etc.) (ange budgetrubrik) |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0 | 0 | 0 | 0,0648 | 0,0648 | 0,0648 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda |

Standardlönen för 1A*/AD enligt punkt 8.2.1 är 0,108 miljoner euro |

Beräkning – Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 |

8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till 3 decimaler) |

2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 och följande budgetår | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0 | 0 | 0 | 0,019 | 0,019 | 0,019 | 0,057 |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten | 0 | 0 | 0 | 0,05 | 0 | 0,05 | 0,1 |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten[30] | 0 | 0 | 0,027 | 0,027 | 0,027 | 0,027 | 0,108 |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 - Informationssystem |

2 Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) |

3 Övriga utgifter av administrativ karaktär (specificera genom att ange budgetrubrik) |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,027 | 0,096 | 0,046 | 0,096 | 0,266 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet |

10 tjänsteresor för varje möte i den vetenskapliga panelen (2 per år) à 950 euro per enhet = 0,019 miljoner euro Konferens vartannat år till en kostnad på 0,05 miljoner euro från och med 2011 Från och med 2010 planeras kommittémöten varje år (kostnad per enhet 27 000 euro) för informationsutbyte i syfte att anta lämpliga riktlinjer och rekommendationer för att åstadkomma en bättre harmonisering mellan medlemsstaterna. |

Behoven av personella och administrativa resurser ska täckas med de anslag som beviljats för det ansvariga generaldirektoratet inom ramen för den årliga fördelningen av anslagen.[pic][pic][pic][pic]

[1] EUT C , , s. .

[2] EUT C , , s. .

[3] EUT C , , s. .

[4] EUT C , , s. .

[5] EGT L 33, 7.2.1994, s. 11.

[6] EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

[7] KOM(2007) 2 slutlig.

[8] KOM(2005) 35 slutlig.

[9] KOM(2006) 843 slutlig.

[10] Rådets dokument 7224/07.

[11] EGT L 257, 10.10.1996, s. 26. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).

[12] EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).

[13] EUT L 143, 30.4.2004, s. 56.

[14] EUT L 275, 25.10.2003, s. 32. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/101/EG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 18).

[15] EGT L 377, 31.12.1991, s. 48. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

[16] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

[17] EUT L 114, 27.4.2006, s. 9.

[18] EUT L 190, 12.7.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1379/2007 (EUT L 309, 27.11.2007, s. 7).

[19] EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EUT L 331, 15.12.2001, s. 1).

[20] EGT L 309, 27.11.2001, s. 1. Direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 368).

[21] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[22] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[23] Utgifter som omfattas av andra artiklar inom kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 eller xx 01 05.

[24] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[25] Ytterligare kolumner kan läggas till vid behov, dvs. om åtgärdens löptid är längre än 6 år.

[26] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[27] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[28] Kostnaderna för dessa ingår i referensbeloppet.

[29] Det ska göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för det eller de berörda genomförandeorganen.

[30] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.