[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 9.11.2007

KOM(2007) 701 slutlig

2007/0242 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare när det gäller bomullsstödet

(framlagt av kommissionen) {SEC(2007) 1481}{SEC(2007) 1482}

MOTIVERING

1 ) BAKGRUND

- Motiv och syfte

Den 7 september 2006 annullerade EG-domstolen 2004 års bomullsreform med motiveringen att brott mot proportionalitetsprincipen förekommit eftersom

- EG inte genomfört någon konsekvensanalys,

- EG inte tagit med direkta personalkostnader i utvärderingen och i sina beslutsprocesser,

- EG inte tagit hänsyn till den nya stödordningens inverkan på rensningsföretagen, något som direkt hänger samman med bomullsnäringen, även om det inte ingår i protokollet.

Därför har särskild uppmärksamhet ägnats dessa frågor i alla olika steg i den konsekvensanalys som nu genomförts av kommissionen.

Detta förslag inför en ny bomullsordning som syftar till att främja en konkurrenskraftig, hållbar och marknadsdriven bomullssektor, samtidigt som protokollåtagandena respekteras.

- Allmän bakgrund

Även om bomullssektorn är av begränsad betydelse för EU i dess helhet, med endast 0,15 % av den totala jordbruksproduktionen har den stor regional betydelse i de två viktigaste bomullsproducerande medlemsstaterna. Cirka 76 % av EU:s sammanlagda bomullsproduktion (ungefär 1,45 miljoner ton råbomull) odlas i Grekland. 2005 utgjordes 9,0 % av Greklands sammanlagda jordbruksproduktion av bomull, medan bomullen endast stod för 1,3 % av jordbruksproduktionen i Spanien, EU:s andra stora bomullsproducent. Dessutom odlas en liten mängd bomull i Bulgarien. Portugal har slutat med bomullsodling.

I Grekland ligger den största delen av de 380 000 ha som utnyttjas för bomullsodling i tre regioner: Thessalien, Makedonien-Trakien och Grekiska fastlandet. I Spanien är produktionen koncentrerad till Andalusien, främst i provinserna Sevilla och Córdoba. 2007 var den sammanlagda bomullsarealen i Spanien 65 000 ha.

I EU är det främst små jordbruk som odlar bomull (genomsnittet i Grekland ligger på 4.5 ha och i Spanien på 11,0 ha). I gengäld är de många (79 700 i Grekland och 9 500 i Spanien). I Grekland är bomullsodlingarna mer specialiserade: Thessalien är nästan helt dominerat av bomullsodling.

På senare år har bomullens miljöaspekter uppmärksammats. Bomull är beroende av bevattning och gödsling och förknippas ofta med låg biologisk mångfald och markförstörelse. Den intensiva användningen av växtskyddsmedel, särskilt insekticider, och avlövningsmedel som hjälp vid skörden har också givit anledning till oro.

Bearbetningen görs av en blandning av privata företag och kooperativ, som förädlar råbomull till färdig bomull genom rensning, då bomullsfibrerna skiljs från fröna. Spaniens 20 rensningsföretag, av vilka över hälften är kooperativ, har en kapacitet som vida överstiger landets produktion. I Grekland är rensningskapaciteten bättre anpassad till produktionen, och ett lägre antal rensningsföretag är kooperativa (20 av 73).

Internationellt sett är EU en mycket liten aktör som endast bidrar med cirka 2 % till världens sammanlagda bomullsproduktion. De viktigaste producenterna är Kina (24 %), USA (20 %) och Indien (14 %).

EU är en nettoimportör av bomull. Världens bomullsexporter domineras av USA, som i dag står för cirka 2,75 miljoner ton eller 36,5 % av världshandeln.

De största bomullskonsumenterna är de länder som har egen konfektionsindustri. Kina använder 32 % av väldens bomull, följt av USA (14 %) och Indien (7 %). EU:s konsumtion av ca 0,6 miljoner ton rensad bomull (2,7 % av världskonsumtionen) är främst koncentrerad i Italien, Portugal och Tyskland.

Det faktum att EU är en marginell bomullsproducent innebär att effekterna av EU:s produktion på utvecklingen av världsmarknadspriserna har varit försumbara. Detta stärks ytterligare av det faktum att EU inte tillämpar exportstöd för denna sektor och ger tullfritt tillträde. Världsmarknadspriset på bomull har visserligen påverkats kraftigt av andra industri- och utvecklingsländer, men den viktigaste faktorn för prisminskningen är den ökande konkurrensen från syntetmaterial.

I Europa infördes den första stödordningen för bomull när Grekland gick med i EU 1980. Denna utvidgades till Spanien och Portugal när dessa gick med 1986. I protokoll i bilaga till anslutningsfördraget fastställs det att gemenskapen ska garantera stöd för bomullsproduktionen i de regioner där denna spelar en viktig roll för jordbruksekonomin. Stödordningen ska ge de berörda odlarna möjlighet till rättvisa inkomster och även omfatta ett produktionsstöd.

Ursprungligen utgjordes ordningen av kompensationsbetalningar till bearbetningsföretagen, som i sin tur betalade ett minimipris till de odlare som försåg dem med orensad bomull. Stödet och minimipriset grundades på skillnaden mellan ett internt målpris och världsmarknadspriset. Denna stödordning ledde till en kraftig expansion av EU:s bomullssektor.

På senare år har den gemensamma jordbrukspolitiken genomgått en grundläggande reform för att uppnå ökad konkurrenskraft, bättre livsmedelssäkerhet och kvalitet, stabilare jordbruksinkomster, integration av miljöaspekter i jordbrukspolitiken, utveckling av landsbygdens livskraft och förenkling och ökad decentralisering. Den grundläggande principen för 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken är att man överger pris- och produktionsstöd till förmån för frikopplade inkomststöd.

I syfte att bättre anpassa bomullssektorn till övriga jordbrukssektorer antog rådet i april 2004 en ny stödordning för bomull, grundad på frikopplat inkomststöd och ett grödspecifikt (areal-) stöd, som båda betalas direkt till bomullsodlarna. Den trädde i kraft i januari 2006.

- Gällande bestämmelser

I kapitel 10a i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare fastställs bestämmelser för bomullsstödet. Bestämmelserna i det kapitlet har upphävts till följd av EG-domstolens dom av den 7 september 2006 i målet C-310/04. Följderna av detta upphävande har uppskjutits fram till dess att en ny förordning antas, förutsatt att detta sker inom en rimlig tidsfrist.

- Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Ej tillämpligt.

2 ) SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

- Samråd med berörda parter

Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil

I syfte att bidra till utvecklingen av detta förslag och dess konsekvensbedömning har två oberoende underökningar beställts för att analysera bomullsodlingens socioekonomiska aspekter respektive bomullsordningens miljökonsekvenser. De båda undersökningarna grundade sin datainsamling och konsekvensbedömning på enkäter till berörda parter och intervjuer med sakkunniga.

Kommissionen organiserade även workshops och seminarier för berörda parter. Dessa samråd kompletterade de reguljära mötena med yrkespersoner inom ramen för den rådgivande kommittén för bomull och förvaltningskommittén för naturfibrer. Det anordnades även möten med fackföreningsrepresentanter och icke-statliga organisationer inom utvecklingspolitik och miljöskydd, samt med akademiker med sakkunskap inom bomullssektorn och myndigheterna i de regioner där bomullsodlingen spelar en viktig roll.

Ett öppet samråd på Internet genomfördes mellan den 8 maj 2007 och den 22 juni 2007. kommissionen fick 320 svar. Därmed fick man ytterligare gensvar från en bredare allmänhet.

- Extern experthjälp

Berörda fackområden/sakkunskaper

Jordbrukets ekonomi samt statistik

Metoder

Oberoende undersökningar och samråd med berörda parter.

De viktigaste organisationer och experter som rådfrågats

Se ovan

Tillvägagångssätt för att göra experternas rekommendationer allmänt tillgängliga

Resultaten av samrådet kommer att tillhandahållas påhttp://ec.europa.eu/agriculture/consultations/cotton/index_en.htm.

- Konsekvensanalys

Kommissionen har genomfört en konsekvensanalys som finns med i förteckningen i kommissionens arbets- och lagstiftningsprogram för 2007, som finns på webbplatsen Europa.

3 ) RÄTTSLIGA ASPEKTER

- Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Den nya bomullsordningen bör ha följande målsättningar:

o Fortsatt jordbruksverksamhet som del av en hållbar utveckling av de bomullsodlande regionerna.

o Stödmöjligheterna för bomullsodlarna ska vara förenliga med principerna för den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken.

o Stödmöjligheterna för bomullsodlare ska vara förenliga med EU:s åtaganden inom Världshandelsorganisationen (WTO) och med begränsningen av eventuella negativa effekter i utvecklingsländerna.

o EU-budgetens stabilitet och övervakning.

o EU:s bomullssektor ska vara konkurrenskraftig och marknadsinriktad.

o Minskning av bomullsodlingens miljöpåverkan.

o Förenklad förvaltning av stödordningen för bomullsodlare.

För att uppnå dessa mål föreslås det i detta förslag att 65 % av de resurser som gick till stöd för bomullssektorn före 2004 års reform framöver integreras i gårdsstödsystemet. Som andra jordbrukare som drar nytta av frikopplade stöd kommer bomullsodlarna att ha en viss inkomststabilitet och samtidigt kunna anpassa sig fritt efter marknadsutvecklingen.

De återstående 35 % skulle även framöver kopplas till bomullsproduktionen, i form av arealstöd. Dessa kopplade stöd ska garantera bomullsodlingens överlevnad på tillräcklig nivå för att bevara rensningsindustrin i de regioner där denna utgör en viktig ekonomisk verksamhet.

EG-domstolen tog framför allt upp frågan om motiveringen för den frikopplade andel man valt. Frågan är hur bomullsordningen ska integreras i reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken samtidigt som man respekterar målen i bomullsprotokollet i Greklands respektive Spaniens och Portugals anslutningsakter.

Analyser och kompletterande enkäter som genomförts inom ramen för konsekvensbedömningen visade de olika produktionsstrukturerna och de faktorer som påverkar jordbrukarnas beslutsprocesser. Förhållandet mellan tillgång och kopplade stöd låter sig inte med säkerhet fastställas med kvantitativa modellverktyg. De olika simulationer som genomförts tyder emellertid alla på att en andel kopplat stöd på 35 % skulle främja en fortsatt bomullsproduktion på medellång sikt – vilket skulle vara i linje med protokollen – samtidigt som principerna för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken skulle respekteras.

År 2004 beslöt rådet att fastställa en andel kopplat stöd på 35 %, medan kommissionen hade föreslagit 40 %. Om man skulle gå tillbaka till en högre kopplingsandel skulle det medföra mycket merarbete för medlemsstaternas förvaltningar, och samtidigt minska det gårdsstöd som bomullsodlarna erhåller.

Ur administrativt hänseende skulle en höjning av kopplingsandelen medföra en minskning av den frikopplade andelen och därigenom en omräkning av alla stöd som tilldelats 2006 till de historiska bomullsodlarna i de berörda medlemsstaterna. Om man däremot bibehåller kopplingsandelen 35 % uppstår inga ytterligare administrativa bördor.

En högre frikopplad andel än 65 % skulle medföra risk för omfattande störningar inombomullssektorn. Därför har kommissionen, efter att ha analyserat olika tänkbara scenarier enligt konsekvensbedömningen, kommit till slutsatsen att den nuvarande jämvikten mellan kopplade och frikopplade stöd bör bibehållas med smärre ändringar av ordningen, om man vill uppnå de fastställda målen.

Det föreslås att den maximala arealen bibehålls oförändrad på 450 597 ha (370 000 ha i Grekland, 70 000 ha i Spanien, 360 ha i Portugal och 10 237 ha i Bulgarien). Nivån på arealbidraget skulle också bibehållas oförändrad och kommer att minskas proportionerligt om stödansökningarna överstiger en medlemsstats maximala areal.

Både de frikopplade stöden och de grödspecifika arealstöden kommer även fortsättningsvis att omfattas av tvärvillkor som ska garantera en miljövänligare bomullsproduktion utan att påverka inkomsterna.

De grödspecifika stöden skulle betalas per stödberättigande hektar bomull, på villkor att arealen bibehålls åtminstone fram till skörd, utan krav på att bomullen levereras eller säljs. Bomullen skulle behöva uppfylla vissa minimikrav: Sund och god marknadsmässig kvalitet.

Det föreslås att branschorganisationer skulle få stöd för att hjälpa till att samordna bomullsmarknaden, utarbeta avtalen mellan odlare och bearbetningsindustrin och främja kvaliteten.

Överföringen av medel för omstrukturering i de bomullsodlande områdena, som föreskrivs i artikel 143d i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 (22 miljoner euro per år från och med budgetåret 2007) har genom kommissionens beslut 2006/410/EG och 2006/636/EG redan ställts till EJFLU:s förfogande och tagits med i den årliga fördelningen av gemenskapens stöd till landsbygdsutveckling mellan medlemsstaterna. För perioden 2007–2013 kommer ytterligare 154 miljoner euro att tillhandahållas som extrastöd från gemenskapen till åtgärder i de bomullsproducerande regionerna. Därigenom skulle medlemsstaterna exempelvis kunna ge extra stöd till omstruktureringen av bomullsodlingsjordbruk och rensningsindustrin.

I syfte att främja EU-bomull rekommenderas införandet av ursprungsmärkning. Detta efterlystes uttryckligen av berörda parter under samrådsförfarandet.

I mars 2006 åtog sig kommissionen att genomföra en strategiöversyn av genomförandet av förordning (EG) nr 510/2006 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel. I detta sammanhang kommer kommissionen att undersöka om det är möjligt att ta med bomull i förordningen.

För att utveckla gemenskapsbomullens renommé och främja dess användning kommer kommissionen att undersöka om det är lämpligt och effektivt att ta med vissa bomullsprodukter som helt producerats och framställts i EU i förteckningen över produkter som är berättigade till informstiona- och PR-insatser.

- Rättslig grund

Artikel 37.2 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och protokoll nr 4 om bomull (bilaga till 1979 års anslutningsakt).

- Subsidiaritetsprincipen

Förslaget innebär att de viktigaste frågorna förblir medlemsstaternas ansvar:

- Godkännande av arealer för bomullsodling.

- Godkännande av sorter.

- Godkännande av branschorganisationer

- Fördelning av betalningsrätter.

- Fastställande av miljöregler.

- Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom det är i linje med den gemensamma jordbrukspolitikens allmänna mål och samtidigt respekterar de skyldigheter som föreskrivs genom protokoll nr 4.

- Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: Rådsförordning som inför en ny stödordning för bomull som ersätter den ordning som upphävdes av domstolen genom dess dom av den 7 september 2006 i mål C-310/04.

4) BUDGETKONSEKVENSER

Den nationella basarealen och det stöd som betalas per stödberättigande hektar förblir oförändrade, jämfört med den nuvarande situationen. Genom minskning av det kopplade stödet för jordbrukare som är med i en godkänd branschorganisation, från 10 euro/ha till 3 euro/ha, minskas det belopp som betalas till sådana jordbrukare från 4,4 miljoner euro till 1,4 miljoner euro, vilket uppväger eventuella extrakostnader för information och PR.

2007/0242 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare när det gäller bomullsstödet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37.2 tredje stycket i detta,

med beaktande av Anslutningsakten för Grekland, särskilt punkt 6 i dess protokoll nr 4 om bomull[1],

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[2],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[3],

av följande skäl:

(1) I kapitel 10a i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003[4], införd genom artikel 1.20 i rådets förordning (EG) nr 864/2004[5] fastställs regler för särskilt stöd för bomull.

(2) Genom EG-domstolens dom av den 7 september 2006 i mål C-310/04[6] upphävdes kapitel 10a i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003 på grund av brott mot proportionalitetsprincipen, särskild med tanke på att ”rådet, som antagit förordning nr 864/2004, inte har visat inför domstolen att det nya stödsystem för bomull som inrättas genom denna förordning har antagits genom ett faktiskt utövande av dess utrymme för skönsmässig bedömning, vilket omfattade beaktande av alla relevanta uppgifter och omständigheter i det aktuella fallet, däribland samtliga lönekostnader som har ett samband med bomullsodlingen och rensningsföretagens lönsamhet, vilka är nödvändiga att ta hänsyn till vid bedömningen av bomullsodlingens lönsamhet”, och att domstolen inte kunnat ”kontrollera huruvida gemenskapslagstiftaren, utan att överskrida gränserna för det stora utrymme för skönsmässig bedömning som den har på området, har kunnat komma fram till slutsatsen att fastställandet av beloppet för det särskilda stödet för bomull till 35 procent av det totala stödet enligt det tidigare stödsystemet är tillräckligt för att uppnå det mål som anges i skäl 5 i förordning nr 864/2004, nämligen att säkerställa bomullsodlingens lönsamhet och därmed dess fortsatta existens. Detta mål återspeglar det som anges i punkt 2 i protokoll nr 4”. Domstolen föreskrev också att följderna av detta upphävande skulle skjutas upp fram till dess att en ny förordning antas, förutsatt att detta sker inom en rimlig tidsfrist.

(3) Ett nytt system för särskilt bomullsstöd måste antas i enlighet med domstolens dom i målet C-310/04.

(4) Det nya systemet bör uppfylla de mål som anges i punkt 2 i protokoll nr 4 om bomull i bilagan till Greklands anslutningsakt (”protokoll nr 4”), att främja bomullsproduktion i de regioner i gemenskapen där detta är av vikt för jordbruksekonomin, att ge de berörda producenterna möjlighet till en rättvis inkomst och att stabilisera marknaden genom strukturförbättringar på tillgångs- och marknadsföringsnivå.

(5) Alla relevanta faktorer och omständigheter i bomullssektorns särskilda situation bör beaktas, inbegripet alla faktorer som krävs för att denna grödas lönsamhet ska kunna bedömas. I detta syfte har ett utvärderings- och samrådsförfarande inletts: två undersökningar har genomförts avseende den framtida bomullsordningens socioekonomiska och miljömässiga inverkan på gemenskapens bomullssektor, och det har organiserats särskilda seminarier och ett Internet-samråd med berörda parter.

(6) En frikoppling av de direkta producentstöden och det nya samlade gårdsstödet är två centrala inslag i reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken, vars syfte är att lägga om politiken, från pris- och produktionsstöd till inkomststöd för jordbrukarna. Genom rådets förordning (EG) nr 1782/2003 införs detta för många jordbruksprodukter.

(7) I syfte att uppnå de mål som fastställs för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör bomullsstödet i stor utsträckning frikopplas och integreras i gårdsstödet.

(8) Om bomullsstödet integreras helt och hållet i det samlade gårdsstödet kommer detta troligtvis att innebära en avsevärd risk för ett avbrott i produktionen i de producerande områdena. En del av stödet bör därför även i fortsättningen vara kopplat till själva odlingen av bomull, genom ett grödspecifikt stöd per stödberättigande hektar. Stödbeloppet bör beräknas så att det uppfyller de krav som fastställs i punkt 2 i protokoll 4 och samtidigt anpassar bomullsordningen till den allmänna riktningen för den pågående reformen och förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken. För att detta mål skall kunna uppnås, och mot bakgrund av den undersökning som genomförts, bör det sammanlagda stödet per hektar och per medlemsstat uppgå till 35 % av den nationella andelen av det stöd som indirekt gick till producenterna. Denna andel innebär att bomullssektorn kan utvecklas mot långsiktig hållbarhet, samtidigt som en hållbar utveckling av bomullsregionerna främjas och jordbrukarna garanteras en rättvis inkomst.

(9) Resterande 65 % bör gå till det samlade gårdsstödet.

(10) Av miljöskäl bör det fastställas en basareal per medlemsstat för att därigenom begränsa de arealer där man sår bomull. De stödberättigande arealerna bör begränsas till vad medlemsstaterna ger tillstånd för.

(11) I syfte att tillfredsställa rensningsindustrins behov bör behörigheten för stödet kopplas till en minimimängd faktiskt skördad bomull.

(12) För att producenterna och rensningsföretagen skall kunna höja kvaliteten bör bildandet av branschorganisationer uppmuntras, och dessa skall godkännas av medlemsstaterna. Gemenskapen bör indirekt stödja de verksamheter som organisationerna bedriver, vilket bör ske via högre stöd till jordbrukare som är medlemmar i dem.

(13) För att den nya bomullsordningen ska kunna tillämpas från kalenderårets början bör denna förordning vara tillämplig från och med den 1 januari 2008.

(14) Förordning (EG) nr 1782/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1782/2003 skall ändras på följande sätt:

(1) I avdelning IV skall kapitel 10a ersättas med följande:

" KAPITEL 10A GRÖDSPECIFIKT STÖD FÖR BOMULL

Artikel 110a – Räckvidd

Stöd skall beviljas jordbrukare som producerar bomull med KN-nummer 5201 00 enligt de villkor som anges i det här kapitlet.

Artikel 110b - Behörighet

1. Stödet skall beviljas per stödberättigande hektar bomull. För att stödet skall kunna beviljas måste arealen ligga på jordbruksmark som medlemsstaten godkänt för bomullsproduktion, som besåtts med godkända sorter som faktiskt skördas.

Det stöd som avses i artikel 110a ska betalas för bomull av sund och god marknadsmässig kvalitet.

2. Medlemsstaterna skall ge tillstånd för den mark och de sorter som avses i punkt 1 i enlighet med regler och villkor som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

Artikel 110c – Basarealer och belopp

1. Härmed fastställs följande nationella basarealer:

- Bulgarien: 10 237 ha,

- Grekland: 370 000 ha,

- Spanien: 70 000 ha,

- Portugal: 360 ha.

2. Stödet per stödberättigande hektar skall uppgå till följande belopp i respektive länder:

- Bulgarien: 263 euro.

- Grekland: 594 euro för 300000 ha och 342,85 euro för resterande 70000 ha.

- Spanien: 1 039 euro.

- Portugal: 556 euro.

3. Om den stödberättigande bomullsarealen i en viss medlemsstat och under ett visst år överskrider den basareal som fastställs i punkt 2, skall det stöd som avses i punkt 1 för den medlemsstaten minskas i proportion till överskridandet.

För Grekland skall dock den proportionella minskningen tillämpas på det stödbelopp som fastställts för den del av den nationella basarealen som består av 70.000 hektar för att respektera det totala beloppet på 202,2 miljoner euro.

4. Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna artikel skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2.

Artikel 110d – Godkända branschorganisationer

1. För de syften som avses i denna förordning ska ”godkänd branschorganisation” innebära en juridisk person som består av jordbrukare som producerar bomull, samt åtminstone ett rensningsföretag, vars syfte i första hand är att

- bidra till bättre samordning av utsläppandet på marknaden av bomullen, bland annat med hjälp av studier och marknadsundersökningar,

- utarbeta standardavtal som är förenliga med gemenskapens regler,

- styra produktionen mot produkter som är bättre anpassade till marknadsbehoven och konsumenternas krav, bland annat i fråga om kvalitet och konsumentskydd,

- uppdatera metoder och tekniker för att öka produktkvaliteten,

- utveckla marknadsföringsstrategier till förmån för bomull med hjälp av system för kvalitetscertifiering.

2. Den medlemsstat där rensningsföretagen ligger skall godkänna branschorganisationer som uppfyller kriterier som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

Artikel 110e – Betalning av stödet

1. Jordbrukarna skall beviljas stöd per stödberättigande hektar enligt artikel 110c.

2. Jordbrukare som är medlemmar i en godkänd branschorganisation skall beviljas ett stöd per hektar inom den basareal som anges i artikel 110c.1, plus 3 euro.”

(2) I artikel 156.2 skall led g ersättas med följande:

"g) Avdelning IV kapitel 10a skall gälla från och med den 1 januari 2008 för bomull som sås från och med det datumet.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den […]

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT |

1. | BUDGETRUBRIK: (nomenklatur 2007) 05 03 01 02 05 03 02 40 | ANSLAG: Budget 2007 2 111 miljoner euro 261 miljoner euro |

2. | ÅTGÄRDENS BENÄMNING: Rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare när det gäller bomullsstödet |

3. | RÄTTSLIG GRUND: Artikel 37.2 i Fördraget |

4. | SYFTE: Till följd av reformen av bomullssektorn genom rådets förordning (EG) nr 864/2004 och EG-domstolens dom av den 7 september 2006 i mål C-310/04 om upphävande av kapitel 10a i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 syftar detta förslag till att införa nya bestämmelser om särskilt stöd för bomull. |

5. | BUDGETKONSEKVENSER | 12 MÅNADERS PERIOD (miljoner euro) | BUDGETÅR 2007 (miljoner euro) | BUDGETÅR 2008 (miljoner euro) |

5.0 | UTGIFTER – SOM BELASTAR GEMENSKAPENS BUDGET (ERSÄTTNING FÖR INTERVENTIONSUPPKÖP) – NATIONELLA MYNDIGHETER – ÖVRIGA | – | – | 277,1 |

5.1 | INTÄKTER – GEMENSKAPENS EGNA MEDEL (AVGIFTER/TULLAR) – NATIONELLA | – | – | – |

2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

5.0.1 | BERÄKNADE UTGIFTER | 277,3 | 277,4 | 277,5 | 277,8 | 278,1 |

5.1.1 | BERÄKNADE INTÄKTER | – | – | – | – | – |

2014 | 2015 | 2016 | 2017 och framåt |

5.0.2 | BERÄKNADE UTGIFTER | 278,3 | 278,6 | 278,9 | 279,1 |

5.1.2 | BERÄKNADE INTÄKTER | – | – | – | – |

5.2 | BERÄKNINGSMETOD: Se bilagan |

6.0 | KAN PROJEKTET FINANSIERAS MED DE MEDEL SOM ANSLAGITS UNDER DET BERÖRDA KAPITLET I BUDGETEN FÖR INNEVARANDE ÅR? | JA NEJ |

6.1 | KAN PROJEKTET FINANSIERAS GENOM ÖVERFÖRING MELLAN KAPITEL I BUDGETEN FÖR INNEVARANDE ÅR? | JA NEJ |

6.2 | KOMMER DET ATT BEHÖVAS EN TILLÄGGSBUDGET? | JA NEJ |

6.3 | KOMMER DET ATT BEHÖVAS ANSLAG I KOMMANDE BUDGETAR? | JA NEJ |

ANMÄRKNINGAR: Förslaget ändrar inte det nuvarande förhållandet mellan kopplade och frikopplade stöd och inte heller villkoren för frikopplat stöd. Vad beträffar det kopplade stödet medför detta förslag inga extra utgifter jämfört med den nuvarande ordningen, och basarealen och stödnivån förblir oförändrade. Minskningen av kopplat stöd till jordbrukare som är medlemmar i en godkänd branschorganisation kommer emellertid att medföra besparingar på 3 miljoner euro. |

BILAGA

1 – Grödspecifika stöd för bomull (Grekland, Portugal, Spanien) – budgetpost 05 03 02 40 |

Grekland | Spanien | Portugal |

Basareal | 300 000 ha | 70.000 ha | 360 ha |

Stödnivå | 594 euro/ha | 1 039 euro/ha | 556 euro/ha |

och |

Basareal | 70 000 ha |

Stödnivå | 342,85 euro/ha |

Delsumma 1 | 202 199 500 euro | 72 730 000 euro | 200 160 euro |

Ökad stödnivå för producenter som är medlemmar i en godkänd branschorganisation |

Basareal | 370 000 ha | 70.000 ha | 360 ha |

Stödnivå | 3 euro/ha | 3 euro/ha | 3 euro/ha |

Delsumma 2 | 1 110 000 euro | 210 000 euro | 1 080 euro |

Totalt | 203 309 500 euro | 72 940 000 euro | 201 240 euro |

Sammanlagt för EU15 för varje budgetår | 276 450 740 euro |

2 – Bulgarien: integration i systemet för enhetlig arealersättning – budgetpost 05 03 01 02 |

Basareal | 10 237 ha |

Stödnivå | 263 euro/ha |

Totalt | 2 692 331 euro |

Budgetår | Infasningssats för Bulgarien |

2008 | 673 083 euro | 25 % |

2009 | 807 699 euro | 30 % |

2010 | 942 316 euro | 35 % |

2011 | 1 076 932 euro | 40 % |

2012 | 1 346 166 euro | 50 % |

2013 | 1 615 399 euro | 60 % |

2014 | 1 884 632 euro | 70 % |

2015 | 2 153 865 euro | 80 % |

2016 | 2 423 098 euro | 90 % |

2017 och framåt | 2 692 331 euro | 100 % |

Sammanlagda utgifter: 1 + 2 |

Budgetår | Totalt |

2008 | 277 123 823 euro |

2009 | 277 258 439 euro |

2010 | 277 393 056 euro |

2011 | 277 527 672 euro |

2012 | 277 796 906 euro |

2013 | 278 066 139 euro |

2014 | 278 335 372 euro |

2015 | 278 604 605 euro |

2016 | 278 873 838 euro |

2017 och framåt | 279 143 071 euro |

[1] EGT L 291, 19.11.1979, s. 174. Protokollet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1050/2001 (EGT L 148, 1.6.2001, s. 1).

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EUT C […], […], s. […].

[4] EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 552/2007 (EUT L 131, 23.5.2007, s, 10).

[5] EUT L 161, 30.4.2004, s. 48.

[6] REG. 2006, s. I-7285.