[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 13.9.2007

KOM(2007)519 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2006 {SEC(2007)1153}

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2006(text av betydelse för EES)

INLEDNING

Den här årsrapporten omfattar utvecklingen och verksamheten under 2006. Den har utarbetats i enlighet med artikel 173 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen[1] och artikel 4 i beslutet om sjätte ramprogrammet[2].

Den åtföljs av kommissionens arbetsdokument, som innehåller mer detaljerad rapportering och statistik. Huvudkapitlen behandlar verksamheten och de resultat som uppnåddes under 2006 samt utvecklingen inom forskning och teknisk utveckling i EU:s medlemsstater.

GEMENSKAPENS VERKSAMHET INOM FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING

Politiska resultat

Forskning, och i en vidare bemärkelse hela kunskapstriangeln (forskning, utbildning och innovation), är en förutsättning för att Lissabonstrategin ska kunna återupplivas. Inom ramen för den nya strävan efter välfärd, hållbar utveckling och ökad konkurrenskraft, stabilitet och säkerhet har den europeiska forskningspolitiken allmänt sett lyckats uppnå sina mål för 2006, dvs. att starta sjunde ramprogrammet och avsluta sjätte ramprogrammet, samt att driva på policyinitiativet för ett europeiskt område för forskningsverksamhet.

I kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2006 betonas behovet av att dra konkret nytta av EU:s potential genom att omsätta strategierna i praktiken och respektera bättre regleringsprinciper. Under 2006 fortsatte genomförandet av den integrerade handlingsplanen för innovation och forskning. I denna handlingsplan, som antogs 2005, efterlyses en omfattande förbättring av villkoren för forskning och innovation i EU. Detta ska uppnås genom initiativ som omledning av statligt stöd, effektivare skydd av immaterialrätten, mobilisering av extra medel för forskning, inrättandet av innovationspoler och förbättrat samarbete mellan universiteten och näringslivet. En viktig förutsättning för att kunna uppnå Barcelonamålet att 3 % av BNP ska anslås för forskning är att villkoren för den privata sektorns FoU-investeringar förbättras.

EU:s omfattande innovationsstrategi för att omvandla investeringar i kunskap till innovativa produkter och tjänster antogs av kommissionen i november 2006 och innehåller tio prioriterade insatser, av vilka sex är direkt kopplade till forskning. En prioriterad insats har att göra med upprättandet av det europeiska teknikinstitutet (EIT). Detta ska bidra till utvecklingen av innovationskapacitet i gemenskapen och i de enskilda medlemsstaterna. Det ska komplettera befintliga strategier och initiativ på EU-nivå och i medlemsstaterna genom att främja integration av kunskapstriangeln över hela EU. Vid sitt möte i juni 2006 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att utarbeta ett formellt förslag till inrättandet av EIT. Kommissionen lade fram sitt förslag till EIT den 18 oktober 2006. Vid Europeiska rådets möte den 14-15 december 2006 gavs ett entydigt mandat för grundliga diskussioner i rådet om EIT-förslaget, som skulle slutföras före 2007 års utgång. Dessutom omfattar de prioriterade insatserna utvecklingen av en strategi för innovationsvänliga pilotmarknader, så som föreslagits i den rapport som expertgruppen under den f.d. finska premiärministern Esko Aho lagt fram, Att skapa ett innovativt Europa . Ahogruppen, som inrättades efter toppmötet i Hampton Court i oktober 2005, lade fram sin rapport i januari 2006.

En annan prioritering i den omfattande innovationsstrategin rör skapandet av en enda, öppen och konkurrensutsatt arbetsmarknad för forskare. En årlig genomföranderapport visar framstegen i fråga om inomeuropeisk, internationell och sektorövergripande rörlighet, men också forskarnas karriärutveckling i alla skeden i deras karriär, i linje med rörlighetsstrategin för det europeiska området för forskningsverksamhet, meddelandet Ett yrke med många karriärmöjligheter och de rekommendationer som lagts fram om en europeisk stadga för forskare och en uppförandekod för deras rekrytering. Andra prioriteringar genom vilka forskningen aktivt stöder Lissabonprocessen är främjandet av kunskapsöverföring mellan offentliga forskningsorganisationer och näringslivet (riktlinjer och rekommendationer för detta har utarbetats), nya ramar för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation och effektivare användning av skatteincitament för FoU, samt en handbok om kommersiell offentlig upphandling för att främja FoU och innovation. Ett viktigt resultat för Lissabonagendan under 2006 var medlemsstaternas överenskommelse att fastställa nationella mål för FoU-utgifter och lägga med dem i slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte i mars 2006.

Ett meddelande med titeln Att förverkliga moderniseringsagendan för universiteten - Utbildning, forskning och innovation har publicerats, och man har utvecklat en EU-strategi för forskningsinfrastruktur.

Ett av de viktigaste forskningspolitiska initiativen är den internationella experimentella fusionsreaktorn ITER ( International Thermonucelar Experimental Reactor ). ITER och de tillhörande överenskommelserna om privilegier och immunitet samt om provisorisk tillämpning undertecknades av parterna (EU, USA, Kina, Indien, Ryssland, Japan och Sydkorea) i Paris i november 2006. Undertecknandeprocessen inleddes i maj och rådets beslut om undertecknande antogs i september. EU och Japan har vidareutvecklat sitt privilegierade partnerskap för ITER och fusionskraft, bland annat i fråga om sina respektive bidrag till den kompletterande verksamhet på bredare front som ska genomföras i Japan. En politisk överenskommelse om det Europeiska gemensamma företagets stadgar uppnåddes också i december 2006.

Vidare antog EU i början av 2007 en strategisk energiöversyn, som del av ett samordnat energi- och klimatförändringspaket som syftar till att minska utsläppen under detta århundrade. I denna översyn spelar forskningen en viktig roll.

Andra framsteg i fråga om internationellt samarbete är att rekommendationerna i ett rådsbeslut antagits, som bemyndigar kommissionen att förhandla om ett forsknings- och teknikavtal som associerar Israel och Schweiz till sjunde ramprogrammet, vidare ett förslag till ett rådsbeslut som ger kommissionen rätt att underteckna ett forsknings- och teknikavtal mellan EU och Korea och att underteckna och sluta ett samarbetsavtal mellan Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och Korea på området fusionsenergiforskning. För avancerade kärnenergisystem har kommissionen undertecknat Euratoms instrument för anslutning till ramavtalet om Generation IV International Forum (GIF), vilket ledde till en formell anslutning i maj 2006. Inom området intelligenta tillverkningssystem har kommissionen antagit ett förslag till ett rådsbeslut som möjliggör slutandet av ett förnyat och ändrat avtal om FoU-verksamhet mellan EU och Australien, Kanada, Norge, Schweiz, Korea, Japan och USA.

Mot det sjunde ramprogrammet

Ett viktigt steg för EU-forskningen var antagandet av EG:s sjunde ramprogram för FoTU och Euratoms sjunde ramprogram för kärnforskning och utbildning. Efter flera års föreberedelser och intensiva förhandlingar antogs kommissionens viktigaste finansiella och rättsliga instrument för att bidra till skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet under perioden 2007–2013. Den 18 och 19 december 2006 antog rådet, eller rådet och Europaparlamentet, i sin egenskap av lagstiftare, rättsakterna som ligger till grund för ramprogrammen, de särskilda program genom vilka ramprogrammen ska genomföras, samt reglerna för företags, forskningscentras och universitets deltagande i sjunde ramprogrammets verksamhet samt för spridning av forskningsresultat.

De särskilda programmen Samarbete, Idéer, Människor, Kapacitet och Euratom och de två särskilda program som GFC ska genomföra, antogs den 19 december. Forskningssamarbete är fortfarande en kärnverksamhet, och de flesta tematiska prioriteringarna bygger på de erfarenheter som gjorts i tidigare ramprogram. De teman som identifierats återspeglar de kärnområden i fråga om kunskap och teknik där spetsforskning är särskilt viktig för EU:s förmåga att lösa sina sociala, ekonomiska, folkhälso- och miljörelaterade och industriella framtidsproblem. Dessa teman är Hälsa och livsmedel; Jordbruk och fiske; Bioteknik; Informations- och kommunikationsteknik; Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik; Energi; Miljö; Transport; Samhällsvetenskap och humaniora; Rymden samt Säkerhet. Nya koncept som Europeiska forskningsrådet (ERC), de gemensamma teknikinitiativen och stora infrastrukturinvesteringar är särskilt intressanta, liksom de löpande insatserna för att stoppa hjärnflykten och bidra till kompetensinflöde i EU. Andra viktiga och nya element är forskningspotentialsystemet för utnyttjande av spetsforskning i konvergensregioner, och den riskdelningsfacilitet som införts för att öka tillgången till lån från Europeiska investeringsbanken (EIB).

Upprättandet av Europeiska forskningsrådet (ERC), det EU-organ som ska driva på spetsforskning, har gått framåt. ERC, med sin stora budget och sitt oberoende vetenskapliga styre utgör en dynamisk ny faktor i forskningspolitiken. Organet kommer att bestå av det vetenskapliga rådet och dess särskilda genomförandestruktur. Den vetenskapliga strategin utvecklas i enlighet med riktlinjer som fastställs av ERC:s vetenskapliga råd. Den första ansökningsomgången för genomförandet av programmet Idéer har inletts, och man håller nu på att upprätta driftsmekanismer för ERC.

Sjunde ramprogrammet väntas spela en avgörande roll för att främja välfärd och tillväxt i EU. En viktig förutsättning för att öka det ömsesidiga förtroendet i samarbetet för ett gemensamt mål är att garantera rättvis och välavvägd tillgång till sjunde ramprogrammet. Det har också visat sig att förenkling är en avgörande faktor för framgång, och alla berörda parter har uppmanats att komma med idéer och kommentarer i ett öppet samråd. Reglerna för deltagande, det mest synliga instrumentet för förenkling, har utarbetats för att vara så effektiva och användarvänliga som möjligt.

CORDIS tjänster har fullständigt flyttats över till den nya EUROPA-webbplatsen (http://cordis.europa.eu). De har aktualiserats för att få med sjunde ramprogrammet och de särskilda programmens första årliga arbetsprogram, som kommissionen antog den 21 december 2006, men också de första 42 ansökningsomgångar som offentliggjordes dagen därpå. För sjunde ramprogrammet är CORDIS nu den enda tillförlitliga källan för ansökningsomgångar, eftersom endast referenserna till sjunde ramprogrammets ansökningsomgångar numera offentliggörs i EUT.

Sjätte ramprogrammets genomförande

Under 2006 gjordes stora framsteg. Det är sista året för åtaganden under sjätte ramprogrammet (2002-2006), inom alla områden och horisontella teman i de reviderade arbetsprogrammen. De flesta ansökningsomgångarna har offentliggjorts planenligt, och utvärderingen av ansökningarna ledde till förhandlingar om de sista projektavtalen under sjätte ramprogrammet. Ansträngningarna med att dra till sig de bästa forskarna och de mest innovativa företagen, organisationerna och institutionerna, de ledande figurerna i utformningen av det europeiska området för forskningsverksamhet fortsatte. Till de framgångsrikaste programmen hörde Marie Curie-stipendierna och ERA-NET. Tusentals grupper från 99 INCO-partnerländer har mobiliserats i verksamheter över hela sjätte ramprogrammet, inte minst särskilt internationellt samarbete kring internationella åtaganden som millennieutvecklingsmålen och konventionerna om biologisk mångfald och ökenspridning.

Inom biovetenskap, genomik och bioteknik fortsätts viktiga insatser i kampen mot aids, tuberkulos och malaria inom ramen för partnerskapet för kliniska försök mellan EU och utvecklingsländerna. Inom livsmedelskvalitet och –säkerhet handlar de flesta åtgärderna om grunderna för införandet av den kunskapsbaserade bioekonomin (KBBE). Som uppföljning av meddelandet Mot en europeisk strategi för nanoteknik har man fortsatt att genomföra handlingsplanen för en ansvarstagande utveckling av nanovetenskap och nanoteknik. Den industriella omvandlingen i Europa väntas påskyndas av plattformen för europeisk tillverkning baserad på forskning och innovation med högt förädlingsvärde. Handlingsplanen för miljöteknik fortsätter, med utveckling av strategiska insatser för bland annat hållbar tillverkning och konsumtion. Forskning om globala förändringar och ekosystem, hållbar energi och hållbara transportsystem har fortsatt att spela en viktig roll i strävan att blåsa nytt liv i EU:s strategi för hållbar utveckling och i en mängd andra EU-strategier som sjöfartsstrategin, det globala systemet för jordobservationer och handlingsplanen för miljö och hälsa.

Stora framsteg har också gjorts med de 31 europeiska teknikplattformarna (ETP) som täcker ett stort antal områden från stål till luftfart, vatten, väte och solenergi, och från nanoelektronik till ömsesidigt lärande och framåtblickande forskning. Dessa är alla av avgörande betydelse för att öka EU:s industriella konkurrenskraft med hjälp av strategiska forskningsagendor. Gemensamma teknikinitiativ har en särskild rättslig struktur för långsiktiga offentlig-privata partnerskap som ska garantera EU:s ledning på viktiga tekniska områden. För närvarande övervägs sex gemensamma teknikinitiativ (innovativa läkemedel, nanoelektronik, inbyggda datasystem, flygteknik och lufttransport, väte och bränsleceller samt global övervakning för miljö och säkerhet). Initiativen omfattar de viktigaste parterna inom näringslivet och genomförs enligt en tidsplan som lades fram i november 2006.

Kapaciteten att reagera på nya problem har bevisats i samband med den nöd-ansökningsomgång som utlystes för fågelinfluensakrisen och arbetena med influensapandemin. Den strategiska forskningen genomförs framgångsrikt med hjälp av direkta åtgärder i GFC och genom projekten i programmet Vetenskapligt stöd för politiken , som rör ett stort antal av EU:s politikområden, t.ex. miljö, hållbarhet, hälsa, jordbruk och fiske.

Genom slutförandet av ansökningsomgången Ny och framväxande vetenskap och teknik (NEST) har den tvärvetenskapliga agendans kvalitet och kapacitet för nyskapande rönt brett erkännande, bland annat för ämnesområden som syntetisk biologi och mätning av det omöjliga.

Genom pilotåtgärden "kunskapsregioner" och den nya åtgärden för gränsöverskridande samarbete mellan regionala kunskapskluster (Kunskapsregioner – 2) har den regionala dimensionen i det europeiska området för forskningsverksamhet vidareutvecklats.

Vad gäller forskningsinfrastruktur har stöd i olika former tillhandahållits till utvecklingen av en europeisk strategi för skapandet av nya anläggningar och drift och förbättring av befintlig infrastruktur, bland annat stöd till den strategiska verksamheten inom ESFRI ( European Strategy Forum on Research Infrastructures – europeiskt strategiforum för forskningsinfrastruktur). ESFRI deltog bland annat i utvecklingen av den första europeiska strategin för den forskningsinfrastruktur som behövs för de närmaste tio–tjugo åren. I detta dokument, som offentliggjordes i oktober 2006, identifieras 35 infrastrukturprojekt. Strategin är resultatet av en intensiv tvåårig process med samråd och fackgranskning.

De tekniska riktlinjerna för forskningsfonden för kol och stål (RFCS) kommer att få en första översyn till följd av det rådsbeslut som för närvarande förbereds med fleråriga tekniska riktlinjer för RFCS forskningsprogram.

Den vetenskapliga, tekniska, rättsliga och finansiella övervakningen av många av de åtgärder som inleddes under tidigare ramprogram, särskilt det femte, har fortsatt, och många projekt har slutförts. För att man ska kunna utnyttja de vetenskapliga och tekniska projektresultaten maximalt i innovations- och beslutsfattningskedjan granskas de för närvarande, även avseende deras socioekonomiska inverkan, i ett löpande flerårigt utvärderingsprogram. Planerna för teknikgenomförande förväntas gå framåt från kunskapsstadiet till kunnandestadiet, och därmed främja innovation och kapitaltillväxt.

UTVECKLING I MEDLEMSSTATERNA OCH TILLÄMPNING AV DEN ÖPPNA SAMORDNINGSMETODEN

Forskning och den reviderade Lissabonstrategin

När Lissabonstrategin återupplivades år 2005 engagerade sig alla berörda parter på nytt för att aktivt driva på en positiv agenda för ekonomisk reform. 2006 var det första året för genomförandet av medlemsstaternas nationella reformprogram. De nationella målen för FoU-investering som medlemsstaterna själva satt visar vilka satsningar de tänker göra för att uppnå de allmänna Lissabon- och Barcelonamålen. De har använts som redskap för att rikta den politiska uppmärksamheten på de strukturreformer som behövs för att dra största möjliga nytta av satsningarna inom FoU och innovation.

Under 2006 visade de flesta medlemsstaterna ett starkt engagemang för genomförandet av sina nationella reformprogram, och de flesta har nu utvecklat samstämmiga FoU-strategier, men några medlemsstater kommer att behöva ta ytterligare strategiska initiativ. Genom att Lissanbonstrategin fått ny fart finns det en verklig chans för genombrott, men det förutsätter starkare engagemang och snabbare utveckling och genomförande av politiska strategier.

En annan viktig uppgift är fortfarande att öka de privata investeringarna i FoU genom att förstärka den offentliga politikens hävstångseffekt. I detta sammanhang är det fortfarande viktigt att förstärka spetsforskningscentra, främja hållbara offentlig-privata partnerskap och förbättra samarbetet och kunskapsutbytet mellan den offentliga forskningen och företagen. Likaså är det viktigt att reformera den offentliga forskningen för att öka den vetenskapliga kvaliteten och få den att bättre reagera på den privata sektorns behov. Dessutom ska en mer systematisk hantering av FoU och innovation främjas för att utveckla synergi med annan politik och skapa en FoU- och innovationsvänlig företagsmiljö.

Framsteg på väg mot 3 %-målet

De ekonomiska resurser som investeras i FoU är en indikation på hur engagerat ett land är i produktionen och utnyttjandet av ny kunskap, och det visar också landets innovativa prestanda. I figur 3.1 visas det sammanfattande innovationsindexet (SII), som är värdet på ett lands sammanlagda innovationsresultat. Det hänger nära samman med FoU-intensiteten, vilket visar att FoU-intensitet inte bara är ett mätvärde, utan eventuellt kan vara en av de viktigaste faktorerna i ett lands innovationsresultat.

Under 2005 uppgick EU:s FoU-intensitet till 1,84 % av BNP, och visade inga tecken på återhämtning efter stagnationen 2001-2002. Det bör emellertid noteras att de aktuellaste tillgängliga uppgifterna fortfarande är från tiden före medlemsstaternas nya åtaganden i samband med att Lissabonstrategin togs upp på nytt.

I fråga om FoU-intensitet kan man skilja mellan tre grupper av länder. En första grupp omfattar länder med en FoU-intensitet över 2,4 % av BNP (Sverige, Finland, Danmark, Tyskland och Österrike), som redan gjort stora framsteg mot att bli kunskapsbaserade ekonomier. En andra grupp består av länder vars FoU-intensitet ligger kring EU-genomsnittet, dvs. mellan 1,5 och 2,1 % av BNP (Frankrike, Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Luxemburg), vars ekonomier är i ett övergångsstadium men där utvecklingen bör påskyndas. En tredje, och större grupp består av länderna med en FoU-intensitet under 1,5 % av BNP (även om skillnaderna i denna grupp är stora). Dessa länder måste försöka komma i kapp övergången till kunskapsintensifiering.

Figur 3.1: Sammanfattande innovationsindex jämfört med FoU-intensitet

[pic]

Källa för FoU-intensitet: GD Forskning – Data: Eurostat, OECD

Anmärkning: FoU-intensitetsdata för IT, NL, RO, UK, HR, TR, IS, CH, US, JP avser 2004, data för AT, FI avser 2006.

Källa SII: Europeiska resultattavlan för innovation 2006

Om man för varje medlemsstat jämför den årliga tillväxten i FoU-intensitet som krävs för att uppnå det nationella målet med tillväxttakten sedan 2000 (2000-2005) kan man se hur ambitiösa målen är (figur 3.2). Endast ett fåtal länder (Österrike, Danmark, Irland, Tyskland, Finland) har på senare tid haft en tillräcklig tillväxttakt för att de skulle kunna närma sig sina mål i någon större omfattning. Alla andra länder måste öka på sina insatser kraftigt för att kunna uppnå de mål de satt sig. Den grupp av länder som nyligen upplevt en negativ genomsnittlig tillväxt måste först vända denna nedåttrend. Det innebär att deras mål är väldigt ambitiösa, och att det kommer att krävas stora reformpaket för FoU-politiken.

Figur 3.2: FoU-intensitet: genomsnittlig årlig tillväxt (%) 2000–2005 och genomsnittlig årlig tillväxt (%) som krävs för att uppnå 2010 års mål

[pic]

Den öppna samordningsmetoden

Om man ser på den senaste tidens utveckling av medlemsstaternas FoU-strategier visar det sig att medlemsstaterna har en rad gemensamma mål och problem, och att de uttryckligen eller underförstått inspireras av diskussioner på EU-nivå (som inom ramen för den öppna samordningsmetoden eller som uppföljning av kommissionens meddelanden) eller genom identifiering och överföring av bästa praxis från andra medlemsstater.

I juli 2006 antog CREST (den vetenskapliga och tekniska kommittén) sin slutrapport om den andra cykeln av genomförandet av den öppna samordningsmetoden. Där bekräftades det att tillämpningen av den öppna samordningsmetoden även framöver kan spela en viktig roll för att främja och harmonisera medlemsstaternas strategier för att uppnå Lissabon- och Barcelonamålen. Dessutom uppmanar CREST medlemsstaterna att tillämpa en helhetssyn på forsknings- och innovationspolitiken, bland annat genom att samtidigt beakta de bakomliggande styrelseformerna och själva genomförandet. Resultaten av arbete i CREST:s arbetsgrupp om skatteåtgärder för FoU har senare använts som informationskälla för kommissionens meddelande om hur man bättre kan utnyttja skatteincitament för att stimulera FoU-verksamhet.

CREST beslutade att vidareutveckla den öppna samordningsmodellen i en tredje cykel, och inledde därför en diskussion om lämpliga ämnen för detta. Man valde ut de ämnen (strategiblandningar för FoU, samordning av strukturfonderna med ramprogrammet, FoU i tjänster, internationalisering av FoU) för vilka en stor majoritet av CREST-delegationerna visat intresse och för vilka medlemsstaterna uttryckligen var beredda att ta ansvar och ge den ledning som behövs för att diskussionerna skulle få konkreta resultat.

Utöver arbetet med specifika FoU-strategiska frågor åtog sig CREST i november 2006 att delta i ett riktat ömsesidigt inlärningsevenemang på grundval av de nationella reformprogrammen och 2006 års genomföranderapporter. I sin rapport om detta fastställer CREST att Lissabonstrategins nystart har fått positiva effekter, och uppmanar beslutsfattarna att upprätthålla sitt engagemang i denna reformprocess. Inom FoU-politiken fastställer CREST att medlemsstaterna borde införa en löpande cykel för anpassning av sin politik, sina prioriteringar och strategier i ljuset av nya situationer. Detta omfattar också samordning med andra medlemsstater eller på EU-nivå. Slutligen fastställde CREST att mycket fortfarande återstår att göra för att överbrygga de kulturella skillnaderna mellan vetenskap och näringsliv. Man erkände också att den akademiska världen behöver bli mer konkurrensutsatt.

FRAMTIDSUTSIKTER

Alla dessa resultat har banat vägen för sjunde ramprogrammets första år, 2007, som är ett år med viktiga förändringar för det europeiska området för forskningsverksamhet (ERA).

Under andra hälften av 2006 inleddes förberedelserna för en debatt om de nya problem och framtidsutsikter som ERA står inför. Detta ledde till antagandet av grönboken Europeiska området för forskningsverksamhet: Nya utsikter (KOM(2007)161) den 4 april 2007. Denna ligger till grund för en omfattande debatt och ett offentligt samråd som för närvarande pågår i hela EU. Utgående från denna debatt och detta samråd förväntas nya initiativ under 2008.

YTTERLIGARE INFORMATIONSKÄLLOR

Mer detaljerade uppgifter finns i kommissionens arbetsdokument som åtföljer rapporten. Allmänheten kan hitta ytterligare information i följande dokument:

- Årliga övervakningsrapporter om ramprogrammet och de särskilda programmen. I rapporterna finns en kortfattad och oberoende sammanfattning av framsteg och kvalitet när det gäller åtgärder för att genomföra programmen.

- Femåriga utvärderingsrapporter som tar upp gemenskapsforskningens genomförande och resultat under de fem föregående åren.

- Rapporter med centrala siffror som offentliggörs varje år och som innehåller indikatorer för att bedöma Europas ställning inom vetenskap, teknik och innovation.

- Statistik om forskning och teknik i EU (Eurostat): statistik om FoU-budgetar, FoU-utgifter, FoU-personal och patent i medlemsstaterna, uppdelat på regioner.

- Undersökningar och analyser som offentliggjorts inom ramen för gemenskapens FoTU-program och som rör frågor som är specifika för de FoTU-områden som omfattas av programmen.

De flesta av dokumenten kan hämtas eller beställas via kommissionens Internetsidor:

- EU:s webbportal, Europa-webbplatsen: http://europa.eu/index_en.htm

- Cordis, en informationswebbplats för FoTU-ramprogrammen: http://cordis.europa.eu

- Webbplatsen för GD Forskning:

- http://ec.europa.eu/dgs/research/index_en.html

- Webbplatsen för GD Informationssamhället:

- http://ec.europa.eu/dgs/information_society/index_en.htm

- Webbplatsen för GD Näringsliv:

- http://ec.europa.eu/ /dgs/enterprise/index_en.htm

- Webbplatsen för GD Energi och transport:

- http://ec.europa.eu/dgs/energy_transport/index_en.html

- Gemensamma forskningscentrets (GFC) webbplats: http://www.jrc.ec.europa.eu

- Eurostats webbplats: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page

[1] ”I början av varje år skall kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten skall särskilt avse dels verksamheterna inom området för forskning och teknisk utveckling och spridningen av resultaten av dessa verksamheter under det föregående året, dels arbetsprogrammet för det innevarande året.”

[2] I artikel 4 i beslut nr 1513/2002/EG av den 27 juni 2002 fastställs följande. ”I den årliga rapport som kommissionen skall lägga fram i enlighet med artikel 173 i fördraget skall den i detalj redogöra för framstegen med att genomföra sjätte ramprogrammet, särskilt med att uppnå målen och uppfylla prioriteringarna (…). Rapporten skall även innehålla information om finansiella aspekter och om instrumenten har använts.”