52007PC0439

Förslag till Rådets förordning om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr [...] till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser /* KOM/2007/0439 slutlig - CNS 2007/0152 */


[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 23.7.2007

KOM(2007) 439 slutlig

2007/0152 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr [...] till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

BAKGRUND |

110 | Motiv och syfte Denna förordning skall ersätta förordning (EG) nr 859/2003 och syftar till att utvidga bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 och dess tillämpningsförordning till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser. I syfte att modernisera och förenkla lagstiftningen är det lämpligt och nödvändigt att införa de befintliga bestämmelserna för dessa tredjelandsmedborgare i en ny rättsakt som ersätter förordning (EG) nr 859/2003. |

120 | Allmän bakgrund Genom förordning (EG) nr 859/2003 utvidgades bestämmelserna i förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 till att även gälla tredjelandsmedborgare. Förordning (EEG) nr 1408/71 har emellertid förenklats och moderniserats genom förordning (EG) nr 883/2004, som kommer att börja tillämpas när tillämpningsförordningen till den senare förordningen träder i kraft. Detta förslag till förordning skall garantera att tredjelandsmedborgare och EU-medborgare omfattas av samma regler för samordning av de sociala trygghetssystemen från och med den dag då förordning (EG) nr 883/2004 och dess tillämpningsförordning börjar tillämpas. |

130 | Gällande bestämmelser Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003. Detta förslag till förordning har samma syfte som förordning (EG) nr 859/2003, dvs. att utvidga tillämpningsområdet för gällande EU-bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen till att även omfatta tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser. |

141 | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Detta förslag är förenligt med Europeiska unionens politik för invandring och integration av tredjelandsmedborgare. |

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS |

Samråd med berörda parter |

219 | Något samråd med berörda parter har inte behövts eftersom förslaget i huvudsak är en omarbetning av förordning (EG) nr 859/2003. |

Extern experthjälp |

229 | Någon extern experthjälp har inte behövts. |

230 | Konsekvensanalys I redaktionellt hänseende är detta förslag i stort sett en kopia av nuvarande förordning (EG) nr 859/2003. Det är dock nödvändigt att skapa en juridisk koppling mellan tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i EU och som befinner sig i en situation där flera länder berörs och de nya reglerna för samordning av de sociala trygghetssystemen enligt förordning (EG) nr 883/2004 och dess tillämpningsförordning, vilka gäller för EU-medborgarna. När det gäller förordning (EEG) nr 1408/71 och dess tillämpningsförordning (EEG) nr 574/72 finns denna koppling redan i form av förordning (EG) nr 859/2003. Detta förslag utgör därmed en viktig utvidgning av samordningen av de sociala trygghetssystemen, såväl i fråga om likabehandling och icke-diskriminering av tredjelandsmedborgare som i fråga om administrativ förenkling, minskade administrativa kostnader och juridisk klarhet för alla berörda parter (nationella förvaltningar, socialförsäkringsinstitutioner och försäkrade). Om de nya samordningsreglerna inte utvidgas till att omfatta tredjelandsmedborgare skulle detta leda till ökad komplexitet och administrativa merkostnader, vilket skulle vara svårt att hantera. Det skulle innebära att socialförsäkringsinstitutionerna i medlemsstaterna skulle tillämpa de gamla samordningsreglerna i förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 bara på tredjelandsmedborgare. Med hänsyn till framstegen i arbetet med den kommande tillämpningsförordningen till förordning (EG) nr 883/2004 är det viktigt att hålla takten så att arbetet med den lagstiftning som behövs för att de nya och förenklade samordningsreglerna skall kunna börja tillämpas i början av 2009 kan slutföras i tid och förslagen läggas fram för Europaparlamentet och rådet. När förordning (EG) nr 883/2004 börjar tillämpas är det därför viktigt att medlemsstaterna och deras socialförsäkringsinstitutioner inte ställs i den situationen att de måste fortsätta att tillämpa förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 enbart på tredjelandsmedborgare samtidigt som förordning (EG) nr 883/2004 tillämpas på EU-medborgare. Det faktum att förordning (EG) nr 883/2004 också omfattar personer som inte förvärvsarbetar kommer inte att innebära någon större börda för medlemsstaterna av följande skäl: – Få personer kommer att beröras i förhållande till den nuvarande situationen. – Samordningen av dessa personers rättigheter grundas på principen om att det är bosättningsmedlemsstaten som är behörig. Det finns inga uppgifter som gör det möjligt att beräkna hur många som berörs av denna utvidgning av bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004. |

RÄTTSLIGA ASPEKTER |

305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Syftet med detta förslag är att bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen skall utvidgas till att även gälla de tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i en medlemsstat och som enbart på grund av sitt medborgarskap nu inte omfattas av dessa bestämmelser. Förslaget till förordning skall ersätta förordning (EG) nr 859/2003. |

310 | Rättslig grund Artikel 63.4 i EG-fördraget. |

320 | Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig, eftersom förslaget inte avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. |

Medlemsstaterna kan av nedanstående skäl inte själva uppnå målen i förslaget i tillräcklig utsträckning. |

321 | I artikel 63.4 i EG-fördraget föreskrivs att rådet skall besluta om åtgärder ”som fastställer de rättigheter och villkor enligt vilka medborgare i tredje land som är lagligen bosatta i en medlemsstat får bosätta sig i andra medlemsstater”. Samordningen av medlemsstaternas sociala trygghetssystem är utan tvekan en viktig del i detta avseende. Den är också nödvändig för att garantera likabehandling och icke-diskriminering av tredjelandsmedborgare som är lagligt bosatta inom Europeiska unionen. Detta förslag gäller situationer där flera länder berörs och där ingen medlemsstat kan agera ensam. |

323 | Målen i förslaget kan uppnås lättare med en gemenskapsåtgärd av följande skäl: En utvidgning av tillämpningsområdet för reglerna om samordning av de sociala trygghetssystemen är endast meningsfull på EU-nivå. Syftet är att se till att de tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i EU och som befinner sig i en situation där flera länder berörs omfattas av bestämmelserna om samordning av de sociala trygghetssystemen i medlemsstaterna. Denna åtgärd på EU-nivå innebär att alla tredjelandsmedborgare som är lagligt bosatta i EU behandlas på samma sätt. Eftersom förslaget föreskriver att samma samordningsregler skall gälla för tredjelandsmedborgare som för EU-medborgare förenklas samordningen av de sociala trygghetssystemen för medlemsstaterna. |

Målen i förslaget kan uppnås lättare med en gemenskapsåtgärd av följande skäl: |

324 | En utvidgning av tillämpningsområdet för EU-bestämmelserna om samordning av de sociala trygghetssystemen till att omfatta även tredjelandsmedborgare som är lagligt bosatta i EU är endast meningsfull på EU-nivå. Syftet är att se till att bestämmelserna tillämpas på tredjelandsmedborgare i alla medlemsstater. |

325 | Det finns ingen kvantitativ indikator som gör det möjligt att exakt beräkna hur många som berörs av detta förslag. |

327 | Förslaget är en ren samordningsåtgärd som bara kan vidtas på EU-nivå. Medlemsstaterna kommer även fortsättningsvis att ha ansvaret för att utforma och finansiera sina egna sociala trygghetssystem. Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. |

Proportionalitetsprincipen |

331 | Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: Förslaget garanterar likabehandling av EU-medborgare och tredjelandsmedborgare med avseende på samordningen av medlemsstaternas sociala trygghetssystem. Det syftar till att förenkla och klargöra gällande lagstiftning på detta område i fråga om tredjelandsmedborgare i EU. En förordning har ansetts vara det lämpligaste instrumentet för att uppnå detta mål. |

332 | Förslaget syftar bara till att anpassa gällande EU-bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i EU till de bestämmelser som gäller för EU-medborgare. Den ekonomiska och administrativa börda som följer av detta kommer att stå i proportion till de mål som anges ovan. Om däremot en sådan anpassning inte görs kommer medlemsstaternas socialförsäkringsinstitutioner att ställas inför en komplex administrativ situation med ökade administrativa kostnader som följd. |

Val av regleringsform |

341 | Föreslagen regleringsform: förordning. |

342 | Andra regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Förslaget skall ersätta förordning (EG) 859/2003. En samordningsförordning för att tillvarata socialförsäkringsrättigheter för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i EU och som befinner sig i en situation där flera länder berörs står i proportion till det mål som anges i artikel 63.4 i EG-fördraget. |

BUDGETKONSEKVENSER |

409 | Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. |

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR |

510 | Förenkling |

511 | Förslaget innebär en förenkling av tillämpliga administrativa förfaranden för (nationella eller europeiska) myndigheter. |

513 | Genom förslaget förenklas de administrativa förfarandena för såväl myndigheter som för privata organ och enskilda personer. Förslaget gör det möjligt att tillämpa samma bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen på tredjelandsmedborgare som på EU-medborgare. |

520 | Upphävande av gällande lagstiftning Om förslaget antas kommer viss lagstiftning att upphöra att gälla. |

Översyn/ändring/tidsbegränsning |

533 | Förslaget innehåller en bestämmelse om tidsbegränsning för hela eller en del av rättsakten om de på förhand fastställda villkoren uppfylls. |

570 | Närmare redogörelse för förslaget Artikel 1 I denna artikel anges att bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 och dess tillämpningsförordning skall tillämpas på tredjelandsmedborgare som, enligt artikel 2, med anledning av sitt medborgarskap inte omfattas av denna förordning. I själva verket omfattas redan vissa kategorier tredjelandsmedborgare av förordningen. Det gäller statslösa och flyktingar och deras familjemedlemmar samt gemenskapsmedborgares efterlevande enligt definitionerna i förordningen. De tredjelandsmedborgare som omfattas av detta förslag skall vara lagligt bosatta inom en medlemsstats territorium och där ha tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. För att kunna omfattas av förordningen i en annan medlemsstat behöver en tredjelandsmedborgare dock inte alltid uppfylla bosättningsvillkoret, utan även bara vistas tillfälligt, i enlighet med den nationella lagstiftningen om inresa och vistelse i den staten. Hänvisningen till bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 är dynamisk för att gällande bestämmelser vid en viss tidpunkt skall kunna tillämpas på berörda personer, vilket också omfattar eventuella senare ändringar av bestämmelserna. Artikel 2 I denna artikel finns övergångsbestämmelser för att skydda de personer som omfattas av den gällande förordningen och för att undvika att de går miste om rättigheter på grund av att förordningen träder i kraft. |

1. 2007/0152 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr [...] till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.4,

med beaktande av kommissionens förslag[1],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[2],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[3],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[4], och

av följande skäl:

2. Efter Europeiska rådets extra möte i Tammerfors 1999 har Europaparlamentet[5], rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén[6] förespråkat en bättre integration av tredjelandsmedborgare som lagligen vistas på medlemsstaternas territorium genom att ge dem enhetliga rättigheter som ligger så nära EU-medborgarnas rättigheter som möjligt.

3. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) underströk senast den 1 december 2005 att Europeiska unionen måste säkerställa en rättvis behandling av tredjelandsmedborgare som lagligen vistas på medlemsstaternas territorium och att en mer kraftfull integrationspolitik bör syfta till att ge dem rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med EU-medborgarnas.

4. Genom rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 utvidgades bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 när det gäller samordning av medlemsstaternas lagstadgade system för social trygghet till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser[7].

5. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen[8] ersätter förordning (EEG) nr 1408/71. Förordning (EG) nr […][9] ersätter förordning (EEG) nr 574/72. Förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 kommer att upphöra att gälla den dag då förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr […] börjar tillämpas.

6. Genom förordning (EG) nr 883/2004 och dess tillämpningsförordning moderniseras och förenklas samordningsreglerna betydligt såväl för de försäkrade som för socialförsäkringsinstitutionerna. För socialförsäkringsinstitutionerna syftar den moderniserade samordningen till att påskynda och underlätta behandlingen av uppgifter om rätt till förmåner för de försäkrade och till att minska motsvarande administrativa kostnader.

7. För att undvika handläggning av komplexa juridiska och administrativa situationer för en begränsad grupp av personer för såväl deras arbetsgivare som för de nationella socialförsäkringsinstitutionerna är det av betydelse att en enda rättsakt om samordning tillämpas och att full nytta samtidigt dras av moderniseringen och förenklingen i fråga om social trygghet genom förordning (EG) nr 883/2004 och dess tillämpningsförordning.

8. Det är därför lämpligt att anta en rättsakt som ersätter förordning (EG) nr 859/2003 och som i huvudsak syftar till att ersätta tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 med tillämpningen av förordning (EG) nr 883/2004.

9. Tillämpningen av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr på tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser ger inte berörda personer rätt till vare sig inresa, vistelse eller bosättning eller tillträde till arbetsmarknaden i en medlemsstat.

10. Bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr […] är enligt den här förordningen tillämpliga endast om den berörda personen redan lagligen vistas på en medlemsstats territorium. Laglig vistelse är därför en nödvändig förutsättning för tillämpningen av dessa bestämmelser.

11. Bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr är inte tillämpliga i en situation som i alla avseenden är begränsad till en enda medlemsstat. Detta är fallet när situationen för en tredjelandsmedborgare har anknytning endast till ett tredjeland och en enda medlemsstat.

12. Villkoret för bibehållen rätt till arbetslöshetsförmåner enligt artikel 64 i förordning (EG) nr 883/2004 är att den berörda personen är registrerad som arbetssökande hos arbetsförmedlingen i var och en av de medlemsstater som han reser till. Dessa bestämmelser får således tillämpas på en tredjelandsmedborgare endast om han, eventuellt med hänsyn till sitt uppehållstillstånd eller sin långvariga bosättning, har rätt att registrera sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingen i den medlemsstat som han reser till och rätt att arbeta där lagligen.

13. Eftersom förordning (EG) nr 859/2003 upphör att gälla den dag då förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr börjar tillämpas bör övergångsbestämmelser antas för att skydda de personer som omfattas av den här förordningen och för att undvika att de går miste om rättigheter på grund av att förordningen träder i kraft.

14. Denna förordning påverkar inte rättigheter och skyldigheter enligt internationella avtal med tredjeland där gemenskapen är part och som innehåller bestämmelser om förmåner som rör social trygghet.

15. Eftersom målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av situationer där flera länder berörs och därför, på grund av den planerade åtgärdens gemenskapsdimension, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

16. I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som därför inte är bindande för eller tillämplig i Danmark.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bestämmelserna i förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr skall tillämpas på de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av de bestämmelserna samt deras familjemedlemmar och efterlevande, förutsatt att de lagligen vistas inom en medlemsstats territorium och inte befinner sig i en situation som i alla avseenden är begränsad till en enda medlemsstat.

Artikel 2

17. Ingen rätt skall förvärvas enligt denna förordning för tid före den 1 juni 2003.

18. Om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 1 skall alla försäkringsperioder och, i förekommande fall, alla anställningsperioder, perioder med verksamhet som egenföretagare eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt en medlemsstats lagstiftning före den dag då denna förordning börjar tillämpas beaktas vid fastställande av rätt till förmåner enligt bestämmelserna i denna förordning.

19. Om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 1 skall rätt till förmåner enligt denna förordning förvärvas även om försäkringsfallet inträffade före den dag då förordningen börjar tillämpas.

20. Varje förmån som inte har fastställts eller som har innehållits på grund av en persons medborgarskap eller bosättningsort skall på dennes begäran fastställas eller på nytt utges från och med den 1 juni 2003, under förutsättning att de rättigheter som tidigare har fastställts inte har medfört utbetalning av ett engångsbelopp.

21. Rättigheter för personer som beviljats pension före den 1 juni 2003 kan på deras begäran omprövas med beaktande av bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall börja tillämpas från och med den dag då tillämpningsförordningen till förordning (EG) nr 883/2004 träder i kraft.

Förordning (EG) nr 859/2003 skall upphöra att gälla samma dag.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

[1] EUT C […], […], s. […].

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EUT C […], […], s. […].

[4] EUT C […], […], s. […].

[5] EGT C 154, 5.6.2000, s. 63.

[6] EGT C 339, 31.11.1991, s. 82.

[7] EUT L 124, 20.5.2003, s. 1.

[8] EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.

[9] EUT L