[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 16.7.2007

KOM(2007) 411 slutlig

2007/0141 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG i fråga om tillämpningen av vissa bestämmelser i Estland

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Genom anslutningsakten beviljades Estland en övergångsperiod till och med den 31 december 2008 för tillämpningen av artikel 19.2 i direktiv 96/92/EG avseende ett gradvis öppnande av marknaden. Efter ett informationsutbyte antog rådet den 28 juni 2004 direktiv 2004/85/EG om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG vad gäller tillämpningen av vissa bestämmelser i Estland och i det direktivet beviljas den förlängning av undantaget till och med den 31 december 2012 som hade begärts.

I en dom av den 26 november 2006 ogiltigförklarade EG-domstolen vissa delar av direktiv 2004/85/EG. Ogiltigförklarandet av vissa delar motiverades inte av innehållet i direktiv 2004/85/EG utan av den rättsliga grund som rådet hade valt för direktivet (artikel 57 i anslutningsfördraget istället för artikel 95 i EG-fördraget). Då Estlands skäl för att begära undantag från tillämpningen av artikel 21.1 b och c i direktiv 2003/54/EG (öppnande av marknaden) efter den 31 december 2008 fortfarande är giltiga bör direktivet ändras i enlighet med detta och ges en lämplig rättslig grund och ordalydelsen bör vara densamma som i direktiv 2004/85/EG.

2007/0141 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG i fråga om tillämpningen av vissa bestämmelser i Estland

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2, artikel 55 och artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag[1],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2],

efter att ha hört Regionkommittén[3],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[4], och

av följande skäl:

1. Vid anslutningsförhandlingarna åberopade Estland särdragen i landets elsektor för att begära en övergångsperiod för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el[5].

2. I bilaga VI till anslutningsakten beviljades Estland en övergångsperiod till och med den 31 december 2008 för tillämpningen av artikel 19.2 i direktiv 96/92/EG avseende ett gradvis öppnande av marknaden.

3. I förklaring 8, som bifogas anslutningsfördraget, erkänns dessutom att den specifika situation som råder beträffande omstruktureringen av Estlands oljeskiffersektor kommer att kräva särskilda ansträngningar fram till slutet av 2012

4. Direktiv 96/92/EG har ersatts av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG[6], som skulle vara genomfört senast den 1 juli 2004 och vars syfte var att påskynda öppnandet av elmarknaden.

5. Genom en skrivelse av den 17 september 2003 framförde Estland en begäran om undantag från tillämpningen av artikel 21.1 b i direktiv 2003/54/EG, avseende öppnandet av marknaden för icke-hushållskunder, fram till och med den 31 december 2012. Genom en kompletterande skrivelse av den 5 december 2003 meddelade Estland att man räknar med att ett fullständigt öppnande av marknaden enligt artikel 21.1 c i direktivet kommer att vara genomfört senast den 31 december 2015.

6. Estlands begäran bygger på en trovärdig omstruktureringsplan för oljeskiffersektorn som löper fram till och med den 31 december 2012.

7. Oljeskiffer utgör Estlands enda riktiga egna energikälla, och den inhemska produktionen utgör nästan 84 % av världsproduktionen. 90 % av den el som produceras i Estland kommer från detta fasta bränsle. Det rör sig således om ett område av strategisk betydelse för Estlands försörjningstrygghet.

8. Beviljandet av ett ytterligare undantag för perioden 2009–2012 föreföll nödvändigt för att garantera säkerheten för investeringar i produktionsanläggningar i Estland samt Estlands försörjningstrygghet, samtidigt som undantaget möjliggör en lösning av de allvarliga miljöproblem som skapas av dessa anläggningar.

9. Rådet antog den 28 juni 2004 direktiv 2004/85/EG och genom detta beviljades det begärda undantaget.

10. Genom sin dom av den 28 november 2006 i mål C-413/04, Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd[7] , ogiltigförklarade domstolen direktiv 2004/85/EG i den del Estland däri beviljas en avvikelse från tillämpningen av artikel 21.1 b och c i direktiv 2003/54, som sträcker sig längre än till den 31 december 2008 och i den del det föreskrivs en påföljande skyldighet att säkerställa endast ett partiellt öppnande av marknaden som den 1 januari 2009 skall motsvara 35 procent av förbrukningen och en skyldighet för Estland att varje år meddela kommissionen vilka förbrukningströsklar som krävs för att en slutförbrukare skall räknas som en berättigad kund.

11. Ogiltigförklaringen av vissa delar motiverades inte av innehållet i direktiv 2004/85/EG utan av den rättsliga grund som hade valts för direktivet.

12. Då Estlands skäl för att begära undantag från tillämpningen av artikel 21.1 b och c i direktiv 2003/54/EG efter den 31 december 2008 fortfarande är giltiga bör direktivet ändras i enlighet med detta och ges en lämplig rättslig grund och ordalydelsen bör vara densamma som i direktiv 2004/85/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 26.3 i direktiv 2003/54/EG skall ersättas med följande:

”3. Estland skall beviljas ett tillfälligt undantag från tillämpningen av artikel 21.1 b och c fram till och med den 31 december 2012. Estland skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa öppnandet av sin elmarknad. Detta skall genomföras gradvis under referensperioden med sikte på att marknaden skall vara helt öppnad den 1 januari 2013. Den 1 januari 2009 skall marknaden vara öppnad minst motsvarande 35 % av förbrukningen. Estland skall varje år meddela kommissionen vilka förbrukningströsklar som krävs för att en slutförbrukare skall räknas som en berättigad kund.”

Artikel 2

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast 1 juli 2007. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

[1] …

[2] …

[3] …

[4] …

5 EUT L 27, 30.1.1997, s. 20.

6 EUT L 176, 15.7.2003, s. 37. Direktivet ändrat genom direktiv 2004/85/EG (EUT L 236, 7.7.2004, s. 10).

7 REG [2006] I-11221.