[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 11.6.2007

KOM(2007) 306 slutlig

2007/0104 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om installation, drift och ledning av en kommunikationsinfrastruktur för SIS-sammanhang (Schengens informationssystem)

(framlagt av kommissionen) {KOM(2007) 311 final}{SEK(2007) 809}{SEK(2007) 810}

MOTIVERING

BAKGRUND |

Motiv och syfte Syftet med det föreliggande förslaget, tillsammans med ett förslag till en rådsförordning i samma ämne är att skapa en rättslig grund för installation, drift och ledning av en särskild kommunikationsinfrastruktur som tillhandahåller nät- och säkerhetstjänster för utbyte av data via Schengens informationssystem (SIS) och för utbyte av information kopplad till det utbyte av SIS-data som sker mellan Sirenekontoren. Kommissionen lägger fram föreliggande förslag för att säkra kontinuiteten för ovan nämnda tjänster som för närvarande tillhandahålls genom kommunikationsinfrastrukturen för Schengensammanhang (Sisnet) och som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av ett område utan inre gränskontroller. Förslaget att inrätta en ny kommunikationsinfrastruktur bör dock endast förverkligas om det offentliga upphandlingsförfarande gällande ett nytt Sisnet-avtal som på medlemsstaternas vägnar utlysts av rådets ställföreträdande generalsekreterare skulle misslyckas. Kommissionen anser att rådet, som är ansvarigt för ledning av SIS, i princip fortsatt bör ansvara för alla dess komponenter, inklusive kommunikationsinfrastrukturen. Kommissionen föreslår att denna nya kommunikationsinfrastruktur skall inrättas med hjälp av de horisontella åtgärder som tillhandahålls genom IDABC-programmet (beslut 2004/387/EG), i synnerhet med hjälp av s-TESTA (en säkrad alleuropeisk kommunikationsplattform). Plattformen s-TESTA används också för närvarande för att utveckla kommunikationsinfrastrukturen för den andra generationen av SIS (SIS II). När det gäller SIS II är kommissionen fortsatt engagerad i utvecklingen och i att snarast få detta system driftsklart med tanke på att det fortsatt har högsta prioritet för rådet. Det är fortsatt en prioritering att uppnå det gemensamma målet med ett nytt SIS med nya och förbättrade funktioner och bättre prestanda som ger en högre säkerhetsnivå, samtidigt som skyddet av personuppgifter säkras, i ett europeiskt område av frihet, säkerhet och rättvisa. Varaktigheten för den föreslagna kommunikationsinfrastrukturen skall av detta skäl begränsas beroende på när SIS II tas i drift. |

Allmän bakgrund I december 2001 gav rådet kommissionen mandatet att ta fram SIS II. Ett av målen för SIS II var att göra det möjligt för de medlemsstater som anslöt sig till EU 2004 att uppfylla ett av nyckelvillkoren för slopandet av de inre gränskontrollerna. Utvecklingen av SIS II har dock försenats, och i december 2006 förlängde rådet kommissionens mandat fram till utgången av 2008. För att se till att det politiska målet om att slopa de inre gränskontrollerna till de medlemsstater som anslöts till EU 2004 ännu skall kunna uppfyllas 2007 beslöt rådet i december 2006 att genomföra ett projekt som föreslagits av Portugal och som innebär att dessa medlemsstater kopplas till den nuvarande versionen av SIS, dvs. SIS I+. Som en följd av detta projekt har genomförandet av SIS II försenats ytterligare, och det skall nu enligt planerna vara driftsklart i mitten av december 2008. Sisnet-avtalet, som undertecknats för tillhandahållande av nättjänster och tillhörande säkerhetstjänster för SIS 1+, löper ut i november 2008. Med tanke på att SIS II då eventuellt inte är driftsklart för alla medlemsstater som deltar i SIS 1+ är det nödvändigt att fylla ut luckan mellan november 2008 och den dag SIS II tas i drift. Rådets möte med ministrarna för rättsliga och inrikes frågor den 15 februari 2007 godkände en överenskommelse om åtgärder avseende den framtida kommunikationsinfrastrukturen för SIS 1+ parallellt med det anbudsförfarande som utlysts av rådets ställföreträdande generalsekreterare för ett nytt Sisnet-avtal. I samband med detta föreslår rådet för kommissionen att en särskild kommunikationsinfrastruktur skall inrättas som finansieras genom EU-budgeten. Erinras bör att Sisnet inte belastar EU-budgeten och avtalet för tillhandahållande av de erforderliga kommunikationstjänsterna sköts av rådets ställföreträdande generalsekreterare på medlemsstaternas vägnar. En ny kommunikationsinfrastruktur som leds av kommissionen utgör en viktig förändring av dagens SIS som leds genom en mellanstatlig struktur. Föreliggande förslag måste därför innehålla en tydlig avgränsning av kommissionens, rådets och medlemsstaternas olika uppgifter och ansvarsområden. Det utvidgade SIS 1+ och den nya kommunikationsinfrastrukturen måste under alla omständigheter vara tillfälliga lösningar eftersom det yttersta målet är att ta SIS II i drift. Rådet och Europaparlamentet har nått en överenskommelse om SIS II:s rättsliga ram, som gör det möjligt att använda avancerad teknik och förbättrade funktioner som finns i det nya systemet. Detta kommer att kompletteras med högre skyddsnormer för privatpersoner och en förbättrad ansvarsskyldighet vad gäller ledningen av systemet. Den nya kommunikationsinfrastrukturen kommer inte helt och hållet att ersätta Sisnet, eftersom Sisnet också tillhandahåller kommunikationstjänster för Vision, ett nät som stödjer samrådsförfaranden i viseringsfrågor mellan medlemsstaternas centrala myndigheter, i enlighet med artikel 17.2 i Schengenavtalet. Kommissionen har dock inte inkluderat Vision i föreliggande förslag eftersom rådet har förbehållit sig själv genomförandebefogenheterna på viseringspolitikens område. De tekniska funktionerna hos Visions samrådsmekanism kommer att ersättas av Informationssystemet för viseringar (VIS), när alla de medlemsstater som använder Vision kan använda VIS för detta ändamål. |

Gällande bestämmelser – Konventionen om tillämpning av Schengenavtalet (artiklarna 92–119). – Rådets förordning (EG) nr 871/2004 av den 29 april 2004 om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem bland annat i kampen mot terrorism. – Rådets beslut 2005/211/RIF av den 24 februari 2005 om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism. – Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1160/2005 av den 6 juli 2005 om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvist avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna vad gäller tillgången till Schengens informationssystem för de organ som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon i medlemsstaterna. Konventionen och de tre rättsakterna som nämns ovan utgör den nuvarande rättsliga ramen för SIS, som kommer att ersättas av det framtida SIS II. SIS II:s rättsliga ram består av: - Rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). - Rådets beslut 2001/886/RIF av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). - Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). - Utkast till rådets beslut 2007/…/RIF av den …[1] om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). - Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1986/2006 av den 20 december 2006 om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon. |

Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Förslaget behövs för att hålla SIS i drift. SIS utgör en integrerad del av de kompenserande åtgärder som behövs för att säkra människors fria rörlighet och stämmer också överens med målen i IDABC-programmet genom att det utnyttjar de infrastrukturtjänster som ingår bland de horisontella åtgärder som fastställts genom detta program. IDABC-programmets mål är att kartlägga, stödja och främja utvecklingen och inrättandet av alleuropeiska e-förvaltningstjänster samt bakomliggande driftskompatibla telematiknät, som hjälper medlemsstaterna och gemenskapen att inom sina respektive kompetensområden genomföra gemenskapens politikområden och verksamheter och på så sätt uppnå betydande fördelar för offentliga myndigheter, företag och medborgare. |

SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNING |

Samråd med berörda parter |

Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil Den huvudsakliga samrådsmetoden har bestått av insamling av information från följande parter: (1) Rådets generalsekretariat. Ämnen för samråd: - Sisnet-avtal - Sisnet-utgifter - Ansvarsområden inom SIS (2) Leverantören av s-TESTA-nätet Ämnen för samråd: - Prislistor för nätinstallation - Prislistor för nätdrift |

Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats Den information som samlats in har använts för analys av kostnaden och av de olika rollerna och ansvarsområdena i vart och ett av alternativen. De åsikter som framfördes av medlemsstaternas delegationer i rådets och kommissionens olika arbetsgrupper har också beaktats. |

Extern experthjälp |

Fackområden och sakkunskap Informations- och kommunikationsteknik, offentlig upphandling och finansiell expertis |

Metod Personliga sammanträffanden och insamling av skriftlig information |

De viktigaste organisationer och experter som rådfrågats Kommissionens egen sakkunskap (GD Rättvisa, frihet och säkerhet och GD Informationsteknik) samt extern sakkunskap som insamlats från teknisk SIS-dokumentation. |

Sammanfattning av avgivna och utnyttjade rekommendationer Det råder brett samförstånd om att det finns allvarliga risker som skulle kunna få betydande politiska konsekvenser. |

Riskerna med vart och ett av alternativen har bedömts, och de är mycket olika till sin natur: ett misslyckat offentligt upphandlingsförfarande, förseningar i antagandet av erforderliga rättsliga instrument för inrättandet av en ny kommunikationsinfrastruktur, brist på medel, oklarheter i styrningen eller beslutsfattandet, negativ interferens i förhållande till SIS II-projektet samt förseningar eller misslyckanden i det tekniska genomförandet. |

Tillvägagångssätt för att göra rekommendationerna allmänt tillgängliga Ej tillämpligt. |

Konsekvensbedömning Följande politiska alternativ har diskuterats: Alternativ 1: Status quo – Kommissionen lägger inte fram något lagstiftningsförslag. En sådan lösning skulle vara en fortsättning på dagens lösning där rådet och medlemsstaterna ensamma ansvarar för SIS. För att ingå ett Sisnet-avtal som säkrar åtkomst till Sisnet efter den 13 november 2008 förbereder och utlyser rådets ställföreträdande generalsekreterare ett anbudsförfarande, i form av ett öppet, selektivt eller förhandlat förfarande. Kommissionen innehar inte någon roll och inte något ansvar i detta alternativ. Alternativ 2: Rådet installerar, driver och leder en ny kommunikationsinfrastruktur för SIS 1+ via ett särskilt avtal med s-TESTA-leverantören, som skall finansieras av medlemsstaterna. I detta alternativ sluter rådet ett särskilt avtal inom ramen för s-TESTA-ramavtalet för SIS 1+, varvid medlemsstaterna finansierar detta särskilda avtal. Alternativ 3: Kommissionen installerar, driver och leder en ny kommunikationsinfrastruktur för SIS 1+ via ett särskilt avtal med s-TESTA-leverantören, vilket finansieras genom EU:s allmänna budget. Kommissionen undertecknar ett särskilt s-TESTA-avtal för att installera en ny kommunikationsinfrastruktur för SIS 1+. Kommissionen ansvarar därför för installationen, driften och ledningen av kommunikationsinfrastrukturen och finansieringen sker genom EU:s allmänna budget. Denna nya s-TESTA-kommunikationsinfrastruktur för SIS 1+ inkräktar inte på s-TESTA-kommunikationsinfrastrukturen för SIS II. Slutsatsen i konsekvensbedömningen är att även om status quo-alternativet är det absolut bästa alternativet och inte medför några större svårigheter är alla anbudsförfaranden förenade med risker. Kommissionen är enig med rådet om att det måste finnas en reservlösning. Det skulle helt klart vara mycket svårt att upprätthålla Schengenområdet utan inre gränskontroller någon längre tid om SIS och det relaterade Sirene-utbytet inte fungerar. Om det anbudsförfarande som utlysts av rådets ställföreträdande generalsekreterare inte utmynnar i något avtal eller kontrakt om de tjänster som krävs för SIS-sammanhanget blir därför det enda kvarvarande alternativet det sista eftersom det andra alternativet har uteslutits av rådets rättstjänst och därför skulle vara mycket svårt att genomdriva. Konsekvensbedömningens rekommendation är sålunda att kommissionen skall förbereda det sista alternativet, även om konsekvensbedömningen inte är positiv. Denna lösning bör dock endast sättas i verket om något nytt Sisnet-avtal inte kommer stånd. Den skall därför bara förverkligas sedan alla övriga möjligheter att förlänga Sisnet-tjänsten har uttömts. |

RÄTTSLIGA ASPEKTER |

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Syftet med det föreliggande förslaget, tillsammans med förslaget till rådets förordning i samma ämne, är att skapa en rättslig ram för installation, drift och ledning av en särskild kommunikationsinfrastruktur som skall tillhandahålla nät- och säkerhetstjänster för utbyt av data via SIS samt för det utbyte av information kopplad till SIS-data som sker mellan Sirenekontoren, i enlighet med vad som fastställts i Schengenkonventionen. |

Rättslig grund Beslutet har sin rättsliga grund i artikel 30.1 a–b, artikel 31.1 a–b och artikel 34.2 c i EU-fördraget. |

Subsidiaritetsprincipen |

Medlemsstaterna kan inte i tillräcklig utsträckning själva uppnå målen för förslaget av följande skäl: |

Syftet med den föreslagna åtgärden, nämligen att skapa en kommunikationsinfrastruktur som kopplar samman nationella SIS-system med SIS centrala databas för att dela information, kan uppnås mer effektivt av Europeiska unionen med hjälp av gemenskapens redan befintliga infrastruktur (s-TESTA) för utbyte av data mellan förvaltningar. |

Förslagets syften kan av följande skäl lättare uppnås genom åtgärder på EU-nivå: |

Alla medlemsstater som deltar i Schengensamarbetet behöver utbyta information vid genomförandet av de gemensamma politikområdena. Gemenskapen kan tillhandahålla de alleuropeiska nät- och säkerhetstjänster som de aktuella medlemsstaterna behöver mycket mer effektivt än om varje medlemsstat gör det var för sig. |

Det faktum att en gemensam plattform som s-TESTA redan har skapats för sådana ändamål på grundval av de erfarenheter som vunnits från tidigare projekt och generiska tjänster som tillhandahålls inom ramen för IDA (föregångaren till IDABC) visar att gemenskapen är kapabel att tillgodose behovet av sådana tjänster. |

EU-åtgärden begränsar sig till den gemensamma kommunikationsinfrastrukturen, medan medlemsstaterna fortsatt ansvarar för sina egna nationella informationssystem. |

Därför är förslaget förenligt med subsidiaritetsprincipen. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget är av följande skäl förenligt med proportionalitetsprincipen. |

I förslaget fastställs kommissionens skyldighet att skapa en gemensam kommunikationsinfrastruktur. Medlemsstaterna kommer dock att vara ansvariga för de tester som skall säkerställa att deras nationella applikationer (SIS och Sirene) fungerar tillsammans med den nya infrastrukturen. |

Förslaget och de ekonomiska konsekvenserna kommer att vara begränsade i tiden eftersom SIS II skall ersätta det nuvarande SIS, som därmed blir överflödigt. Syftet är att tillhandahålla en grundläggande tjänst som en tillfällig lösning för det nuvarande systemet fram till dess att SIS II är driftsklart. |

Val av regleringsform |

Föreslagen regleringsform: förordning och beslut. |

En förordning som bygger på avdelning IV i EG-fördraget och ett beslut som bygger på avdelning VI i EU-fördraget krävs till följd av SIS dubbla rättsliga natur. En eventuell ändring eller vidareutveckling av SIS-regelverket måste bygga på en rättslig grund i första och tredje pelaren. |

BUDGETKONSEKVENSER |

Den finansieringsram som begärs för 2008 för att inrätta och driva den nya kommunikationsinfrastrukturen ligger på 7,6 miljoner euro. Detta inbegriper följande huvudsakliga åtgärder: - Installation och testning av s-TESTA-nätet för SIS 1+. - Migrering av användarna av SIS 1+ till det nya nätet på s-TESTA. – Drift av SIS 1+-nätet inom s-TESTA-nätet. Därtill kommer de ekonomiska konsekvenserna för de mellanstatliga budgetar som fastställs i Schengenregelverket för inrättandet och ledning av Sisnet och den tekniska stödfunktionen (C.SIS – Central SIS) under testerna och migreringen. |

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR |

Upphävande av gällande lagstiftning Om förslaget antas kommer nu gällande lagstiftning att upphävas. |

Översyn/ändring/tidsbegränsning |

Förslaget innehåller en bestämmelse om tidsbegränsning. |

Närmare redogörelse för förslaget 1. Installation, drift och ledning av kommunikationsinfrastrukturen Den aktuella kommunikationsinfrastrukturen beskrivs dels genom en uppräkning av de tjänster som den kommer att tillhandahålla och dels genom angivelse av de system eller entiteter enligt Schengenkonventionen som kommer att vara sammankopplade via denna kommunikationsinfrastruktur. Denna nya infrastruktur kommer inte att täcka det nationella flödet av data, däribland Sirene-information, mellan behöriga nationella myndigheter och mellan dessa myndigheter och det nationella Sirenekontoret, som förblir ett nationellt ansvar. Kommissionen måste, innan den ingår några avtalsfästa överenskommelser med kommunikationsinfrastrukturens tjänsteleverantör, upprätta de tekniska specifikationerna som återger de specifika kraven för SIS 1+ och Sirene. Kommissionen kommer att ta hänsyn till krav och upphandlingsspecifikationer som rådets ställföreträdande generalsekreterare utarbetat för förlängningen av Sisnet. Medlemsstaterna har visserligen en generell skyldighet enligt artikel 10 i fördraget att underlätta fullgörandet av kommissionens uppgifter, men förslaget nämner ändå vissa särskilda åtgärder som medlemsstaterna måste vidta för att kommissionen verkligen skall kunna installera och driva kommunikationsinfrastrukturen. Kommissionen kommer också att informera medlemsstaterna när installationen har slutförts sedan de nödvändiga tester gjorts som säkrar åtkomsten till kommunikationsinfrastrukturen. Det ansågs nödvändigt att utnyttja Europeiska unionens allmänna budget för finansieringen av denna del av SIS eftersom installationen och driften av den andra gemensamma delen av SIS, den tekniska stödfunktionen (C.SIS) finansieras genom en mellanstatlig budget som fastställts i Schengenregelverket (beslut av verkställande kommittén av den 15 december 1997 om ändring av de finansiella bestämmelserna om C.SIS). 2. IDABC-programmet IDABC tillhandahåller en rad infrastrukturtjänster, exempelvis s-TESTA, för utbyte av data mellan medlemsstaternas och EU:s administration. Plattformen för s-TESTA används också för framtagningen av SIS II och VIS. Andra storskaliga IT-system inom det europeiska området för frihet, säkerhet och rättvisa som präglas av höga krav på tillgänglighet och säkerhet, t.ex. Eurodac, använder också de tjänster som tillhandhålls av IDABC. 3. Driftstester De driftstester som skall se till att SIS- och Sirene-utbytet fungerar på den nya kommunikationsinfrastrukturen är mycket viktiga och kan bara göras av medlemsstaterna under samordning av rådet. Detta avspeglar det status quo som nu råder gällande ledningen av SIS och dess beslutsprocess. Frankrike besitter, med sitt ansvar för ledningen av C.SIS, den sakkunskap som krävs för att beskriva testfallen och föreslå den lämpligaste kontrollen för att verifiera att SIS och Sirene fungerar som de skall via den nya infrastrukturen. Rådets arbetsgrupper för SIS och Sirene, i vilka det ingår nationella experter, skall sköta alla förberedelser för att sätta igång, samordna och validera testerna. Kommissionen kommer att säkra åtkomsten till kommunikationsinfrastrukturen inom ramen för s-TESTA. Medlemsstaterna skall via rådet ge kommissionen information och feedback om testerna. 4. Migrering Migreringen av SIS och Sirene till den nya kommunikationsinfrastrukturen kan äga rum först när all testning har slutförts och validerats. Det datum som rådet så småningom skall fastställa måste under alla omständigheter infalla före den 13 november 2008 när Sisnet-avtalet upphör att gälla. 5. Specifika driftsledningsuppgifter som sköts av nationella offentliga organ Tanken bakom att lägga ut specifika driftsledningsuppgifter som gäller kommunikationsinfrastrukturen på nationella offentliga organ är att man vill åstadkomma effektivitet och synergier med de driftsledningsuppgifter som redan utförs av det centrala C.SIS. 6. Kontroll och utvärdering Kommissionen kommer att hålla ett vakande öga på utgifterna med hjälp av alla till buds stående medel som ingår i det avtal som skall undertecknas med s-TESTA-leverantören och som kommer att innehålla mål och resultatindikatorer. En särskild utvärdering av de tjänster som tillhandahålls av kommunikationsinfrastrukturen för SIS och Sirene kommer att göras i samband med totalutvärderingen av sektorshorisontella åtgärder, däribland infrastrukturtjänster som utförts enligt artikel 13 i IDABC-beslutet. 7. Upphävande av den rättsliga ramen som avser Sisnet och ändring av Schengenkonventionen. Sedan Sisnet väl tagits ur drift blir de bestämmelser där det omnämns föråldrade och bör upphävas. Överlåtelsen till kommissionen av äganderättigheter som härrör från Sisnet-avtalet om tillhandahållande av WAN-tjänster och tillhörande säkerhetstjänster för SIS av den 14 november 2000 (the SISNET Agreement on the Provision of Wide Area Networking and Associated Security Services for the SIS), särskilt när det gäller nätkomponenterna, skulle kunna påskynda installationen av den nya kommunikationsinfrastrukturen och minska de ekonomiska konsekvenserna för EU:s allmänna budget. 8. Villkorad tillämpning och begränsad giltighetsperiod Den villkorade tillämpningen av det rättsliga instrumentet avspeglar rådets ståndpunkt i slutsatserna från i februari 2007 där man medger de risker som anbudsförfarandet för en förlängning av Sisnet-avtalet kan medföra och att en alternativ lösning som bygger på s-TESTA måste tas fram. Konsekvensbedömningen i samband med föreliggande förslag visar att en förlängning av Sisnet-avtalet under alla förhållanden skulle vara det bästa alternativet. Den villkorade tillämpningen av det rättsliga instrumentet avser att säkerställa att föreliggande förslag innehåller en reservlösning. Att föreliggande förslag har en begränsad giltighetsperiod sammanhänger med att SIS 1+ i sin SISone4all-version liksom dess kommunikationsinfrastruktur skall ersättas när SIS II tas i drift. |

1. 2007/0104 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om installation, drift och ledning av en kommunikationsinfrastruktur för SIS-sammanhang (Schengens informationssystem)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 30.1 a och b, artikel 31.1 a och b och artikel 34.2 c,

med beaktande av kommissionens förslag[2],

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[3], och

av följande skäl:

2. Schengens informationssystem (SIS) inrättades på grundval av bestämmelserna i avdelning IV i konventionen av den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvist avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna[4] (nedan kallat "Schengenkonventionen"). Vidareutvecklingen av detta system, SIS 1+, är ett grundläggande verktyg för tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket, såsom det införlivats inom Europeiska unionens ramar.

3. I rådets förordning (EG) nr 2424/2001[5] och rådets beslut 2001/886/RIF[6] föreskrivs att SIS II skall tas fram. SIS II kommer att ersätta SIS som inrättats i kraft av Schengenkonventionen.

4. Rådets beslut 2007/…/RIF av den …[7] om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) utgör den rättsliga grund som krävs för driften av SIS II avseende aspekter som omfattas av fördraget om Europeiska unionen ("EU-fördraget").

5. SIS tillhandahåller för närvarande tjänster till 15 stater, varibland Island och Norge som är som är associerade till genomförandet, tillämpningen och vidareutvecklingen av Schengenregelverket. I december 2006 godkände rådet att nio av de medlemsstater som anslöts till Europeiska unionen den 1 maj 2004 kopplades till det befintliga SIS för att de till fullo skall kunna genomföra Schengenregelverket innan SIS II blir driftsklart.

6. I kraft av rådets beslut 1999/870/EG av den 17 december 1999 (om bemyndigande för Europeiska unionens råds ställföreträdande generalsekreterare att företräda vissa medlemsstater i syfte att ingå avtal om installation och drift av kommunikationsinfrastrukturen i Schengensammanhang, "Sisnet", samt att förvalta dessa avtal)[8] och i kraft av rådet beslut 2000/265/EG av den 27 mars 2000 (om upprättande av en budgetförordning för budgetaspekterna på rådets ställföreträdande generalsekreterares förvaltning av de avtal som ingås i dennes namn, på vissa medlemsstaters vägnar, om installation och drift av kommunikationsinfrastrukturen för Schengensammanhang (Sisnet)) ingick rådets ställföreträdande generalsekreterare och privata företag avtalet om tillhandahållande av WAN-tjänster och tillhörande säkerhetstjänster för Schengens informationssystem av den 14 november 2000 ("Sisnet-avtalet"). Genom Sisnet-avtalet tillhandahålls de tjänster som behövs för driften av SIS och detta avtal kommer att upphöra att gälla i november 2008.

7. Kontinuiteten hos den typ av tjänster som tillhandahålls genom Sisnet-avtalet måste garanteras för att ett effektivt utbyte av data skall kunna ske mellan den tekniska stödfunktionen och de nationella SIS-sektionerna liksom för utbytet av information mellan Sirenekontoren, såsom fastställs i artikel 92 i Schengenkonventionen. Detta är oumbärligt för tillämpningen av Schengenregelverket och därmed för upprätthållandet av Schengenområdet utan inre gränskontroller.

8. En förutsättning för tillämpningen av föreliggande rättsliga instrument bör vara att rådets ställföreträdande generalsekreterare anmäler att det offentliga upphandlingsförfarande, som utlysts i kraft av rådets beslut 2007/149/EG av den 5 mars 2007 (om bemyndigande för Europeiska unionens råds ställföreträdande generalsekreterare att företräda vissa medlemsstater i syfte att ingå och förvalta avtal om tillhandahållande av tjänster rörande en kommunikationsinfrastruktur för Schengensammanhang i avvaktan på att denna överförs till en kommunikationsinfrastruktur som sköts av Europeiska gemenskapen)[9] och i kraft av rådets beslut 2000/265/EG, inte har lett till att något avtal eller kontrakt om tillhandahållande av de tjänster som skall omfattas av föreliggande förslag.

9. I februari 2007 övervägde rådet riskerna med ett sådant anbudsförfarande och anmodade kommissionen att lägga fram förslag skapa en möjlighet att migrera SIS 1+ till ett annat nät.

10. Kommissionen behåller rättigheten i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget att ändra sitt förslag när som helst under de förfaranden som leder till antagandet av en gemenskapsrättsakt.

11. Den lämpligaste lösningen, som beaktar de säkerhets- och åtkomstkrav som är specifika för SIS-sammanhang, är att inrätta en ny kommunikationsinfrastruktur som ersätter Sisnet och att använda de infrastrukturtjänster som tillhandahålls enligt ramtjänsteavtalet för "Secured Trans-European Services for Telematics between Administrations – Delivery of a managed secured private communications infrastructure" ("s-Testa-ramavtalet") i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets beslut 2004/387/EG av den 21 april 2004 om interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare ("IDABC ")[10].

12. Kostnaderna för att inrätta, driva och leda denna kommunikationsinfrastruktur bör belasta Europeiska unionens allmänna budget. Kommissionen är ansvarig för att verkställa budgeten och att underteckna erforderliga avtal om nät- och säkerhetstjänster inom s-Testa-ramavtalet.

13. Detta beslut och kommissionens ansvar för att inrätta, driva och leda denna kommunikationsinfrastruktur bör inte inverka på rådets ansvar för ledningen av nuvarande SIS.

14. Rådet bör därför upprätta testplanen på grundval av ett initiativ som skall utarbetas av Frankrike, som är den medlemsstat som ansvarar för den tekniska stödfunktionen, som säkerställer att utbytet av data för SIS och Sirene i kommunikationsinfrastrukturen fungerar som det skall Rådet bör vidare samordna testerna och validera testresultaten innan datum fastställs för migreringen från Sisnet till den nya kommunikationsinfrastrukturen.

15. Om kommissionen anser det vara effektivare kan den på nationella offentliga organ lägga ut utförandet av specifika operativa ledningen avseende säkerhet och övervakning av kommunikationsinfrastrukturen.

16. Detta beslut utgör den nödvändiga rättsliga ram för att installera, driva och leda en kommunikationsinfrastruktur för SIS-sammanhang och för att i enlighet därmed ändra Schengenkonventionen med avseende på aspekter som omfattas av EU-fördraget. Rådets förordning 2007/…/RIF av den … om installation, drift och ledning av en kommunikationsinfrastruktur för SIS-sammanhang[11] utgör den nödvändiga rättsliga ramen avseende aspekter som omfattas av EG-fördraget.

17. Tillsammans med rådets förordning 2007/…/RIF utgör detta beslut den grundläggande rättsakt som i enlighet med artikel 49 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[12] gör det möjligt att i Europeiska unionens budget ta upp nödvändiga anslag för installation, drift och ledning av kommunikationsinfrastrukturen och för genomförandet av den delen av budgeten.

18. Den rättsliga ram som krävs för att installation, drift och ledning av kommunikationsinfrastrukturen för SIS-sammanhang skall kunna finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget består av två separata instrument, vilket dock inte förändrar det faktum att denna kommunikationsinfrastruktur är en enda infrastruktur och bör drivas som en sådan.

19. När det gäller Island och Norge innebär detta beslut, i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och vidareutvecklingen av Schengenregelverket[13], en vidareutveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1 G i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999[14] beträffande vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet.

20. När det gäller Schweiz utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en vidareutveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1G i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 4.1 i beslut 2004/849/EG[15] och 2004/860/EG.

21. Förenade kungariket deltar i detta beslut i enlighet med artikel 5 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar, som är fogat till EU-fördraget och EG-fördraget, och i enlighet med artikel 8.2 i rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[16].

22. Irland deltar i detta beslut i enlighet med artikel 5 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar, som är fogat till EU-fördraget och EG-fördraget, och i enlighet med artiklarna 5.1 och 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om en begäran från Irland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket[17].

23. Eftersom det är av avgörande betydelse att den typ av tjänster som tillhandahålls av Sisnet kan garanteras också efter november 2008 och kommissionen snarast kan ingå erforderliga avtal för detta ändamål, bör föreliggande beslut till följd av sakens brådskande karaktär, träda i kraft den dag den offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Installation, drift och ledning av kommunikationsinfrastrukturen

24. Kommissionen skall installera, driva och leda en kommunikationsinfrastruktur som tillhandahåller nät- och säkerhetstjänster för utbyte av data mellan den tekniska stödfunktionen och de nationella sektionerna av Schengens informationssystem (SIS) och mellan Sirenekontoren, såsom fastställs i artikel 92 i Schengenkonventionen (nedan kallad "kommunikationsinfrastrukturen").

25. Kommissionen skall upprätta de tekniska specifikationerna för kommunikationsinfrastrukturen under beaktande av de tekniska specifikationer som upprättats av rådets ställföreträdande generalsekreterare på medlemsstaternas vägnar för det offentliga upphandlingsförfarande som utlystes i kraft av rådets beslut 2007/149/EG och 2000/265/EG.

26. Medlemsstaterna och kommissionen skall samarbeta i fråga om de uppgifter som avses i punkt 1 och 2. Medlemsstaterna skall i synnerhet ställa lämpliga utrymmen till förfogande för kommunikationsinfrastrukturens nationella anslutningspunkter och ordna tillträde till dessa utrymmen när så begärs av kommissionen.

27. Kommissionen skall informera rådet om vilken dag installationen av kommunikationsinfrastrukturen är slutförd och tillgänglig för de tester som nämns i artikel 3.

28. Kostnaderna för installation, drift och ledning av kommunikationsinfrastrukturen skall belasta Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel 2Användning av IDABC-programmet

Kommissionen skall beakta beslut 2004/387/EG (IDABC-beslutet) och använda sig av s-TESTA-ramavtalet för installationen, driften och ledningen av kommunikationsinfrastrukturen.

Artikel 3SIS- och Sirene-tester i kommunikationsinfrastrukturen

1. Medlemsstaterna skall utföra de tester som behövs för att se till att det utbyte av data som avses i artikel 1.1 sker på korrekt sätt via kommunikationsinfrastrukturen.

2. Rådet skall vara ansvarigt för upprättandet av testplanen på grundval av ett initiativ som skall utarbetas av Frankrike, som är den medlemsstat som ansvarar för C.SIS.

3. Rådet skall samordna medlemsstaternas tester och validera testresultaten samt hålla kommissionen informerad.

Artikel 4Migrering till kommunikationsinfrastrukturen

1. När samtliga medlemsstater som deltar i SIS har anmält till rådet att de framgångsrikt slutfört de tester som avses i artikel 3, skall rådet fastställa datum för när utbyte av data som avses i artikel 1.1 skall börja göras via kommunikationsinfrastrukturen.

2. Medlemsstaterna skall vidta samtliga erforderliga åtgärder för migreringen från Sisnet till kommunikationsinfrastrukturen på det datum som fastställs i enlighet med punkt 1.

3. De åtgärder av medlemsstaterna som avses i punkt 2 skall samordnas av rådet.

Artikel 5 Driftsledningsuppgifter som utförs av medlemsstaternas nationella offentliga organ

1. Kommissionen kan från och med det datum som anges i artikel 1.4 på nationella offentliga organ lägga ut utförandet av specifika driftsledningsuppgifter som rör säkerhet och övervakning av kommunikationsinfrastrukturen.

2. De kostnader som uppstår för de organ som avses i punkt 1 vid utförandet av de uppgifter som avses i punkt 1 skall belasta Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel 6Kontroll och utvärdering

Kommissionen skall göra en samlad utvärdering av hur kommunikationsinfrastrukturen fungerat när den väl har tagits ur drift. Denna utvärdering skall utföras inom ramen för totalutvärderingen av IDABC:s horisontella åtgärder enligt IDABC-beslutet. Bland annat skall kommunikationsinfrastrukturens effektivitet och ändamålsenlighet bedömas när det gäller tillhandahållandet av de tjänster som avses i artikel 1.1.

Artikel 7Upphävande

1. Rådets beslut 1999/870/EG, 2000/265/EG och 2007/155/EG upphävs från och med ett datum som skall bestämmas av rådet och Sisnet-kommunikationsinfrastrukturen skall tas ur drift från och med det datum som fastställs i enlighet med artikel 4.1.

2. Återstoden av den budget som fastställts genom rådets beslut 2000/265/EG skall återbetalas till medlemsstaterna det datum som fastställs enligt artikel 4.1. Beloppen skall beräknas på grundval av bidragen från medlemsstaterna i enlighet med artikel 26 i rådets beslut 2000/265/EG.

3. Medlemsstaterna samtycker till att från och med det datum som avses i artikel 4.1 till kommissionen överlåta all äganderätt, däribland immateriella rättigheter, som härrör från av den överenskommelse som ingåtts i kraft av rådets beslut 1999/870/EG och rådets beslut 2000/265/EG och som rör tillhandahållande av WAN-tjänster och tillhörande säkerhetstjänster inom ramen för Sisnet.

Artikel 8Ändringar av Schengenkonventionen

Från och med det datum som fastställts enligt artikel 4.1 skall artikel 119.1 första meningen i Schengenkonventionen ersättas med följande:

"Kostnaden för installation och drift av den tekniska stödfunktion som avses i artikel 92.3, med undantag för kostnaden för ledningar som sammankopplar de nationella sektionerna i Schengens informationssystem till den tekniska stödfunktionen, skall bestridas av de avtalsslutande parterna gemensamt."

Artikel 9Ikraftträdande och tillämplighet

1. Detta beslut träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och upphör att gälla den 1 november 2009 eller det datum som fastställs av rådet i enlighet med artikel 71.2 i beslut 2007/…/RIF, beroende på vilket som infaller först.

2. Tillämpningen av detta beslut förutsätter att rådets ställföreträdande generalsekreterare till kommissionen anmäler att något avtal eller kontrakt inte har ingåtts för tillhandahållande av nät- och säkerhetstjänster för det utbyte av data som avses i artikel 1.1 i kraft av rådets beslut 2007/149/EG och rådets beslut 2000/265/EG.

3. Den anmälan som anges i punkt 2 kan ske från och med dagen för ikraftträdandet av detta beslut och skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den […]

På rådets vägnar

M. Verwilghen

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BENÄMNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om installation, drift och ledning av en kommunikationsinfrastruktur för SIS-sammanhang (Schengens informationssystem)

Förslag till RÅDETS BESLUT om installation, drift och ledning av en kommunikationsinfrastruktur för SIS-sammanhang (Schengens informationssystem)

2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN

Politikområde/verksamhet som berörs:

Rubrik 18: Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

Kapitel 18 02: Solidaritet — Yttre gränser, viseringspolitik och fri rörlighet för personer

3. BERÖRDA BUDGETPOSTER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd [före detta B/A-poster]) – nummer och benämning:

Punkt 18 02 04 02: Schengens informationssystem SIS 1+ *

*En budgetpost kommer att inrättas i det preliminära budgetförslaget för 2008

3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och inverka på budgeten

2008-2009

Förslagen förväntas bli antagna i december 2007 som en reservlösning om det nuvarande avtalet för SIS-kommunikationsinfrastrukturen (Sisnet) inte kan förlängas. Denna reservlösning blir endast tillfällig. Åtgärden kommer att avslutas när migreringen till SIS II är slutförd.

Enligt SIS II-planeringen kommer migreringen till SIS II att vara slutförd i slutet av december 2008. Ett faktiskt genomförande av denna lösning skulle medföra förseningar på minst sex månader i migreringen till SIS II. Dessutom måste tjänsterna enligt villkoren i s-TESTA-avtalet avtalas för minst ett år. Denna lösning bör därför planeras för en driftsperiod på omkring ett år, med start i november 2008 varefter driften upphör år 2009.

Förslagen kommer att upphöra den 1 november 2009 eller det datum som fastställts av rådet för ikraftträdandet av tillämpningen av SIS II, beroende på vilket som infaller först.

Åtgärden kommer som längst att vara i 1 år och 10 månader. Åtaganden kommer att göras 2008 och betalningsperioden kommer att löpa 2008–2010.

3.3. Budgettekniska uppgifter

Budgetrubrik | Typ av utgifter | Nya | Bidrag från Eftaländer | Bidrag från ansökande länder | Rubrik i budgetplanen |

18 02 04 02 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | NEJ | 3a |

4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | År 2008 | År 2009 | År 2010 | Totalt |

Driftsutgifter[18] |

Åtagandebemyndiganden | 8.1. | A | 7.620 | 0 | 7.620 |

Betalningsbemyndiganden | B | 2.500 | 3.750 | 1.370 | 7.620 |

Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[19] |

Tekniskt och administrativt stöd | 8.2.4. | C | - | - | - | - |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | 7.620 | 0 | 7.620 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | 2.500 | 3.750 | 1.370 | 7.620 |

Personalutgifter och därtill hörande utgifter | 8.2.5. | D | 0.585 | 0.234 | 0.819 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet | 8.2.6. | E | 0.233 | 0.233 |

TOTALA ÅTAGANDE-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 8.438 | 0.234 | 8.672 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 3.318 | 3.984 | 1.370 | 8.672 |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

X Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[20] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

( Förslaget påverkar inte inkomsterna.

X Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärd [år n-1] | Situation efter åtgärden |

Personal totalt (antal) | 5 | 2 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som skall tillgodoses på kort eller lång sikt

SIS 1+- och Sirene-systemen drivs för närvarande på kommunikationsnätet Sisnet. Det nuvarande avtalet för dessa Sisnet-tjänster sköts av rådets ställföreträdande generalsekreterare på medlemsstaternas vägnar och finansieras gemensamt av medlemsstaterna. Detta Sisnet-avtal kommer att upphöra att gälla den 13 november 2008.

SIS II å andra sidan, som tagits fram som en ersättning för SIS 1+, kommer inte att vara driftsklart för medlemsstater som använder SIS 1+ förrän den 17 december 2008.

Åtgärder måste därför vidtas för att garantera nätdrift för SIS 1+ mellan den 13 november 2008 och den dag SIS II blir driftsklart.

5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

Upprätthållandet av Schengenområdet för fri rörlighet utan gränskontroller är beroende av att man kan garantera en kontinuerlig och säker drift av ett kommunikationsnät för system som ingår i Schengensammanhanget.

Det skulle vara mycket svårt att upprätthålla Schengenområdet utan inre gränskontroller någon längre tid om inte Schengens informationssystemet är i drift. I februari 2007 drog rådet slutsatsen att rådets ställföreträdande generalsekreterare åter borde agera på de berörda medlemsstaternas vägnar och utlysa ett anbudsförfarande i syfte att förlänga Sisnet-avtalet för att se till att tjänsten kommer att vara tillgänglig efter november 2008. Mot bakgrund av rådets analys av de risker som är förknippade med alla upphandlingsprocesser har dock rådet beslutat att det måste ha en alternativ nätlösning tillgänglig för Schengensystemen.

Rådet har därför uppmanat kommissionen att snarast lägga fram förslag som gör det möjligt att migrera SIS 1+ till s-TESTA-nätet, ett säkert kommunikationsnät som tillhandahålls enligt ett ramavtal som ingåtts av kommissionen.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

Det övergripande målet är att skapa möjligheten för kommissionen att finansiera och leda kommunikationsinfrastrukturen för SIS 1+ som en tillfällig reservlösning, om Sisnet-avtalet inte kan förlängas.

Denna reservlösning som skall finansieras genom EU:s allmänna budget måste genomföras och vara driftsklart senast den 13 november 2008, dvs. den dag det nuvarande Sisnet-avtalet löper ut.

Åtgärd 1: Installation och testning av s-TESTA-nätet för SIS 1+

Ett särskilt avtal kommer att undertecknas inom ramavtalet för s-TESTA. Det nya nätet kommer att inrättas som ett separat virtuellt privat nät, men kommer att använda delar av SIS II:s fysiska nätinfrastruktur när så är möjligt. Vidare behövs extern expertis, främst för säkerhets- och nätfrågor, liksom extern hjälp av hög kvalitet för uppföljning, testning och samordning med medlemsstaterna.

Indikator: nätet klart för drift senast i oktober 2008

Åtgärd 2: Migrering av SIS 1+-användarna till det nya nätet i s-TESTA.

Om medlemsstaterna inte i tid klarar av att migrera till SIS II och inte kan fortsätta på det befintliga Sisnet, behövs en migrering från Sisnet-nätet till det tillfälliga s-TESTA-nätet. Datum för migreringen kommer att fastställas av rådet.

Denna åtgärd kommer att medföra migreringskostnader. På grund av begränsade interna resurser kommer högkvalitativ extern assistans att anlitas för uppföljning och samordning med medlemsstaterna.

Indikator: Alla SIS 1+-användare har migrerat

Åtgärd 3: Drift av SIS 1+-nätet inom s-TESTA-nätet

Om den alternativa provisoriska nätlösningen måste tas i bruk förväntas detta leda till driftskostnader.

Indikator: nätet driftsklart med deltagande av alla SIS 1+-medlemsstater senast i november 2008

5.4. Metod för genomförande (preliminär).

X Centraliserad förvaltning

X Direkt av kommissionen

( Indirekt genom delegering till

( genomförandeorgan

( organ som inrättats av gemenskapen enligt artikel 185 i budgetförordningen

( nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

( Delad eller decentraliserad förvaltning

( Tillsammans med medlemsstaterna

( Tillsammans med tredjeländer

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Anmärkningar:

En del av budgeten kan tillerkännas nationella offentliga organ via ett tjänsteavtal för att finansiera driften av nätet.

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Framstegen kommer att bedömas regelbundet och resultaten kommer att bedömas enligt nödvändiga normer och på förhand bestämda kriterier. Bedömningen bör visa att investeringen ger önskat resultat.

Övervakningen kommer att ske via en extern uppdragstagare som står för kvalitetssäkringen.

Kommissionen kommer att rapportera övervakningsresultaten i sin årliga verksamhetsrapport.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

Förhandsutvärderingen ingår i konsekvensbedömningen.

6.2.2. Åtgärder som har vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdom som dragits av erfarenheter från liknande åtgärder)

Ej tillämpligt

6.2.3. Villkor och tidsintervall för framtida utvärderingar

När kommunikationsinfrastrukturen har tagits ur drift skall kommissionen göra en samlad utvärdering av hur den har fungerat. Denna utvärdering skall göras inom ramen för totalutvärderingen av IDABC:s horisontella åtgärder. Bland annat skall den nya kommunikationsinfrastrukturens effektivitet och ändamålsenlighet bedömas när det gäller att tillhandahålla SIS 1+-nättjänster.

7. Bestämmelser om bedrägeribekämpning

Upphandlingen kommer att ske enligt kommissionens bestämmelser, vilket garanterar att gemenskapslagstiftningen om offentlig upphandling följs.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOV

8.1. Kostnader för förslaget fördelade på mål

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning | Typ av resultat | Genomsnittliga kostnader | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 och följande budgetår | TOTALT |

2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda[22] (XX 01 01) | A*/AD | 5 | 2 |

B*, C*/AST |

Personal som finansieras[23] genom art. XX 01 02 |

Övrig personal[24] som finansieras genom art. XX 01 04/05 |

TOTALT | 5 | 2 |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärden för med sig

Projektledning

Teknisk förvaltning

Utvärdering och rapportering

Offentlig upphandling, avtal och ekonomisk förvaltning.

8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

( Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som skall ersättas eller förlängas.

( Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

( Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

X Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom den förvaltande avdelningen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Ej tillämpligt

8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 0.585 | 0.234 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda etc.) (ange budgetrubrik) |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0.585 | 0.234 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda

117,000 (personer/år)

Beräkning – Personal som finansieras inom ramen för artikel XX 01 02

Ej tillämpligt

8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) |

År 2008 | År 2009 | År 2010 | År n + 3 | År n + 4 | År n + 5 och följande budgetår | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0.081 |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten | 0.120 |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten[25] |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 – Informationssystem |

2 Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) |

3 Andra utgifter av administrativ karaktär Specialutbildning i s-TESTA-nätet Budgetpost XX 01 02 11 06 | 0.032 |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0.233 | 0.233 |

Bland tjänsteresorna ingår besök av 2 personer i alla 27 medlemsstater som ingår i SIS 1+ (0,081 miljoner euro).

Mötena omfattar alla möten med medlemsstater och övriga experter som regelbundet kommer att arrangeras av enheten under installations- och testfasen av s-Testa-nätet för SIS 1+ (12 möten planeras). Lägg märke till att kostnaderna kommer att bli högre om resekostnaderna för medlemsstaternas experter måste ersättas.

Specialutbildning i s-TESTA-nätet för SIS1+ kommer att ges till fyra kommissionsanställda av s-TESTA-leverantören (0,032 miljoner euro).

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet.

[1] Rådet har ännu inte formellt antagit detta beslut.

[2] EUT C […], […], s. […].

[3] EUT C […], […], s. […].

[4] EGT L 239, 22.9.2000, s. 19. Konventionen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1160/2005 (EUT L 191, 22.7.2005, s. 18).

[5] EGT L 328, 13.12.2001 ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1988/2006 av den 21 december 2006 (EUT L 411, 30.12.2006).

[6] EGT L 328, 13.12.2001 ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1988/1007 av den 21 december 2006 (EUT L 411, 30.12.2006).

[7] Rådet har ännu inte formellt antagit detta beslut.

[8] EGT L 337, 30.12.1999.

[9] EUT L 66, 6.3.2007.

[10] EGT L 181, 7.3.2002.

[11] EUT C […], […], s. […].

[12] EGT L 248, 16.09.2002.

[13] EGT L 176, 10.7.1999.

[14] EGT L 176, 10.7.1999.

[15] Rådets beslut 2004/849/EG av den 25 oktober 2004 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och provisorisk tillämpning av vissa bestämmelser av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 368, 15.12.2004, s. 26).

[16] EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

[17] EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

[18] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[19] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[20] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[21] Ytterligare kolumner kan läggas till vid behov, dvs. om åtgärdens löptid är längre än sex år.

[22] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[23] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[24] Kostnaderna för dessa ingår i referensbeloppet.

[25] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.