[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 7.6.2007 KOM(2007) 303 slutlig 2007/0113 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om konsumentskydd vid vissa aspekter av tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter, återförsäljning och byte (framlagt av kommissionen) {SEK(2007) 743}{SEK(2007) 744} MOTIVERING BAKGRUND | 110 | Motiv och syfte Detta förslag är resultatet av en översyn av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/47/EG av den 26 oktober 1994 om skydd för köparna vad avser vissa aspekter i avtal om nyttjanderätten till fast egendom på tidsdelningsbasis. Sedan direktiv 94/47/EG antogs har det skett stora förändringar på marknaden, främst genom utbudet av nya produkter som marknadsförs på samma sätt som tidsdelat boende och uppvisar ekonomiska likheter med det så till vida att ett stort belopp betalas genast, följt av betalningar som är kopplade till senare faktisk användning av semesterboendet (som självständig produkt eller i kombination med transport). Dessa produkter omfattas inte av direktiv 94/47/EG. Att produkterna inte är reglerade har skapat stora problem för konsumenter och seriösa företag, vilket framgår av antalet klagomål till de europeiska informationscentrumen för konsumenter (ECC), konsumentorganisationer och andra myndigheter. Befintliga uppgifter tyder på att antalet klagomål om tidsdelat boende minskar. Det är en tydlig indikation på att många av de problem som konsumenterna hade innan direktivet antogs har fått en lösning. Många konsumentklagomål kvarstår dock, och de flesta gäller nya produkter som rese- och poängklubbar och avtal om återförsäljning. | 120 | Allmän bakgrund Rådet antog den 13 april 2000 slutsatser om genomförandet av direktiv 94/47/EG. För att kunna vara till hjälp för kommissionen i arbetet med att utarbeta ett förslag om ändring av direktivet innehöll slutsatserna ett antal komponenter som kunde vara till nytta då det var dags att se över direktivet. Europaparlamentet rekommenderade i en resolution den 4 juli 2002 att kommissionen skulle vidta åtgärder för att lösa konsumenternas problem med tidsdelat boende och samtidigt garantera dem högsta möjliga skyddsnivå. I det här förslaget har det tagits hänsyn till slutsatserna och resolutionen. I meddelandet ”Strategi för konsumentpolitik 2002–2006” aviserade kommissionen en översyn av direktiv 94/47/EG. Förslaget ingår i kommissionens löpande program för uppdatering och förenkling av gemenskapens regelverk och i dess arbets- och lagstiftningsprogram (KOM(2006) 629 slutlig) med referensnummer 2006/SANCO/038. | 130 | Gällande bestämmelser Europaparlamentets och rådets direktiv 94/47/EG av den 26 oktober 1994 om skydd för köparna vad avser vissa aspekter i avtal om nyttjanderätten till fast egendom på tidsdelningsbasis. Förslaget kompletterar befintlig EU-lagstiftning, särskilt direktivet om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG) som börjar gälla den 12 december 2007. De problem som uppstår till följd av aggressiv och vilseledande marknadsföring förväntas minska till följd av direktivet om otillbörliga affärsmetoder. Men det direktivet innehåller inga bestämmelser om ångerrätt eller förbud mot handpenning, som är centrala delar av det skydd som direktiv 94/47/EG ger. Sådana avtalsenliga rättigheter kan konsumenterna bara få genom en utvidgning av tillämpningsområdet för direktiv 94/47/EG. | 140 | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Kommissionen har inlett en omfattande översyn av konsumentregelverket, som omfattar åtta direktiv, däribland direktiv 94/47/EG. Den 8 februari 2007 antogs en grönbok. Den innehåller flera förslag till en reform av konsumentregelverket. Bland alternativen finns ett blandat tillvägagångssätt som bygger på dels ett horisontellt instrument för att systematiskt uppdatera gemensamma aspekter av regelverket (t.ex. definitioner), dels en vertikal översyn av vissa sektorsspecifika aspekter av direktiven. I fråga om tidsdelat boende innebär den vertikala översynen huvudsakligen en ändring av definitionerna i direktiv 94/47/EG och av direktivets tillämpningsområde så att det också omfattar nya semesterprodukter. Dessutom klargörs och uppdateras bestämmelserna om vad konsumentinformationen och avtalet skall innehålla och vilket språk de skall vara avfattade på. Med tanke på att det brådskar med en lösning av konsumenternas problem, särskilt när det gäller återförsäljning och de nya produkterna, har en översyn av direktiv 94/47/EG blivit en prioriterad fråga som resulterat i detta förslag. | SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS | Samråd med berörda parter | 211 | Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil De viktigaste berörda parterna rådfrågades vid möten under 2004–2006 och vid tre skriftliga samråd 2006. I februari 2006 skickades ett omfattande frågeformulär om juridiska och datarelaterade frågor ut till medlemsstaterna och parterna. De frågor som var föremål för samråd diskuterades också vid det möte som den permanenta arbetsgruppen bestående av sakkunniga från medlemsstaterna hade i mars 2006 om översynen av regelverket. Kommissionen offentliggjorde ett samrådsdokument på sin webbplats den 1 juni 2006 och uppmanade berörda parter att inkomma med bidrag senast den 15 augusti 2006. Kommissionen fick mer än 100 bidrag från alla berörda parter, inklusive 14 medlemsstater, en EES/Efta-stat, bransch- och konsumentorganisationer, tillsynsmyndigheter och jurister. Svaren finns på följande webbplats: http://ec.europa.eu/consumers/cons_int/safe_shop/timeshare/index_en.htm Den 19 juli 2006 ordnade kommissionen ett seminarium med brett deltagande av de berörda parterna och medlemsstaterna. I juli 2006 offentliggjordes ett nytt frågeformulär på Sancos webbplats för att få in synpunkter på konsekvenserna av en eventuell vertikal översyn och uppgifter om den administrativa bördan. Kommissionens miniminormer för samråd med berörda parter iakttogs under hela samrådet. | 212 | Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats Samrådet bekräftade att konsumenterna har allvarliga problem med långfristiga semesterprodukter och återförsäljning genom förmedling, medan problemen är mindre när det gäller tidsdelat boende och byte. Åsikterna går dock isär om hur omfattande problemen är och hur de skall lösas. De flesta medlemsstater, konsumenter och andra parter vill ha en översyn. Däremot motsätter sig de flesta av näringsidkarnas branschorganisationer i EU en översyn av direktiv 94/47/EG, med motiveringen att direktivet inte är rätt forum för att reglera nya produkter och att problemen i stället bör lösas genom bättre kontroll av efterlevnaden, självreglering och konsumentinformation. Kommissionen anser att samrådet rent allmänt har bekräftat behovet av att lösa problemen och att direktivets tillämpningsområde bör utvidgas. En majoritet av parterna var positiv till en uppdatering av kraven på information i broschyrer och avtal och till att det införs bestämmelser om att konsumenterna skall göras uppmärksamma på ångerrätten. Förslaget innehåller sådana bestämmelser. I artikel 6 i direktivet fastställs ett förbud mot handpenning under ångerfristen. Medlemsstaterna har införlivat bestämmelsen, men överträdelse av den behandlas olika från land till land och några medlemsstater tillåter i viss utsträckning att handpenning lämnas till en tredje part. Vidare har olika tolkningar av bestämmelsen i direktivet lett till skillnader i de nationella lagstiftningarna vid en förlängning av ångerfristen. I några medlemsstater gäller förbudet bara under den normala ångerfristen. Branschen vill häva förbudet eftersom man anser att det skadar affärerna, avskräcker kända internationella hotellkedjor från att investera i tidsdelat boende och leder till att det skapas och säljs nya produkter som inte omfattas av direktivet. Branschen anser att konsumenterna skulle känna sig mer bundna av avtalet om de betalade handpenning (de skulle med andra ord bli mindre benägna att utöva sin ångerrätt). Företagen som säljer tidsdelat boende skulle kunna organisera verksamheten bättre om färre konsumenter utövade sin ångerrätt. I stället för förbud har branschen föreslagit arrangemang med en tredje part för att skydda konsumenternas pengar, t.ex. deponeringskonton, förvaltning, tredjepartsgarantier och remburser. Andra parter anser att lättnader i förbudet mot handpenning i praktiken skulle undergräva ångerrätten. Det kan bli svårt att få tillbaka pengarna dels p.g.a. administrativa svårigheter eftersom konsumenten inte känner till de olika arrangemangen med en tredje part i medlemsstaterna, dels därför att konsumenten är i en främmande miljö när avtalet undertecknas. När man har att göra med oseriösa näringsidkare är det nästintill omöjligt att få tillbaka handpenningen. Dessutom har samma parter anfört att det är mycket svårt att säkerställa att den tredje parten verkligen är oberoende av företaget som säljer tidsdelat boende och att likadana åtgärder för tredjepartsarrangemang införs i hela EU (några länder kanske inför arrangemang för betalning via notarier, andra via finansinstitut osv.). Konsumentorganisationerna har hela tiden hävdat att förbudet mot handpenning gör det möjligt för konsumenten att utöva sin ångerrätt. De anser att det skulle bli svårare för konsumenterna att frånträda avtalet om de har lagt handpenning. Konsumenterna kan, trots att de är missnöjda med avtalet, avstå från att utöva sin ångerrätt p.g.a. det pappersarbete och de förfaranden som krävs för att de skall få tillbaka pengarna. Ett förbud mot handpenning är en tydlig och lättbegriplig regel för konsumenterna, medan det vid alternativ som tillåter handpenning till en tredje part är svårt för konsumenterna att avgöra om denna tredje part är pålitlig och oberoende av säljaren. Av dessa skäl behålls förbudet mot alla typer av handpenning under ångerfristen. Förbudet behålls eftersom det är uppenbart att konsumenterna behöver tid att tänka igenom om de vill hålla fast vid ett avtal som de i de allra flesta fall inte hade en tanke på att ingå. Själva konceptet bakom dessa produkter, som ofta säljs under hård press, motiverar ett konsumentskydd som är anpassat till situationen. Förbudet är tydligare i det nya förslaget, så att det klart framgår att all slags ersättning till näringsidkaren eller en tredje part är förbjuden och att förbudet inte bara gäller den normala ångerfristen utan också när fristen förlängs därför att inte all information som krävs har lämnats i avtalet. Konsumentföreträdarna var positiva till möjligheten att införa straffrättsliga påföljder. Medlemsstaterna och branschen var i allmänhet negativt inställda, med motiveringen att det är medlemsstaterna som bör fatta beslut om arten av påföljder. Det nätverk av offentliga tillsynsmyndigheter för att skydda konsumenterna som upprättades genom förordning (EG) nr 2006/2004 har fungerat sedan den 31 december 2006. Kommissionen förväntar sig att förordningen kommer att leda till fler gränsöverskridande åtgärder mot överträdelser av konsumentskyddsbestämmelserna. Det nya verktygets effektivitet bör utvärderas innan det införs bestämmelser på EU-nivå som ålägger medlemsstaterna att införa straffrättsliga påföljder. | 213 | Ett öppet samråd genomfördes på Internet mellan den 1 juni och den 15 augusti 2006. Kommissionen fick in 100 svar. Resultatet finns på följande webbadress: http://ec.europa.eu/consumers/cons_int/safe_shop/timeshare/index_en.htm. | Extern experthjälp | 229 | Någon extern experthjälp har inte behövts eftersom det har kommit in omfattande uppgifter från medlemsstaterna, berörda parter och de europeiska informationscentrumen för konsumenter (ECC) via frågeformulär och offentligt samråd. Informationen har analyserats och tilläggsinformation har inhämtats vid behov. | 230 | Konsekvensanalys I konsekvensanalysen presenteras de tre mest sannolika politiska handlingsalternativen mot bakgrund av resultatet av samrådet om specifika frågor. Resultatet av analysen visar att status quo-alternativet (alternativ 1) skulle få negativa konsekvenser för de flesta parter, och att bara ett fåtal av dem skulle ha nytta av behålla direktiv 94/47/EG i dess nuvarande form. Detsamma gäller för alternativet med andra åtgärder än lagstiftning (alternativ 3). Konsekvensanalysen av alternativet med en vertikal översyn av direktiv 94/47/EG (alternativ 2) visar däremot att detta alternativ skulle innebära en förbättring för de flesta berörda parter. De främsta fördelarna med alternativet är att konsumenternas skydd i fråga om tidsdelat boende utvidgas till att också omfatta andra långfristiga semesterprodukter, återförsäljning genom förmedling och byten. Dessutom får företagen konkurrera på mer likvärdiga villkor, och det skapas klarhet om rättsläget genom uppdaterade och flexibla produktdefinitioner och en helt harmoniserad ångerrätt på 14 dagar i hela EU. Därför föreslås alternativ 2 som den lämpligaste lösningen på problemen. | RÄTTSLIGA ASPEKTER | 305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Huvudsyftet med översynen av direktivet är att ge konsumenterna ett tillräckligt skydd när det gäller återförsäljning och de nya produkter som har tillkommit på marknaden, t.ex. rese- och poängklubbar. Förslaget ersätter direktiv 94/47/EG med ett modernt, förenklat och enhetligt regelverk för tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter, byte och återförsäljning. | 310 | Rättslig grund Artikel 95 i EG-fördraget | 320 | Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet. | Förslagets mål kan inte uppnås av medlemsstaterna i tillräckligt hög grad av följande skäl. | 321 | Syftet med förslaget är att stärka konsumentskyddet och hjälpa konsumenter och näringsidkare att utnyttja fördelarna med den inre marknaden inom en sektor där avtalen ofta sträcker sig över gränserna. Det målet kan inte uppnås på ett godtagbart sätt av medlemsstaterna eftersom deras nationella lagstiftning skiljer sig åt, vilket skapar hinder för en fungerande inre marknad, snedvridning av konkurrensen och oklarhet om rättsläget. | Åtgärder på gemenskapsnivå kommer att göra det lättare att uppnå målen för förslaget av följande skäl: | 324 | En gemenskapsrättsakt gäller i alla medlemsstater, omfattar aspekter som inte täcks av nationell lag och ger ett gott konsumentskydd för gränsöverskridande avtal. | 325 | Den flesta klagomålen från konsumenterna gäller gränsöverskridande ärenden. | 327 | Genom förslaget regleras en fråga som redan är reglerad på gemenskapsnivå. Det ersätter direktiv 94/47/EG. Eftersom transaktionerna oftast är gränsöverskridande krävs det normer som gäller över gränserna, dvs. rättsakten bör vara tillämplig i hela gemenskapen. Nationell lagstiftning bör användas för att ta hand om interna aspekter som redan omfattas av fast förankrade regler och traditioner i medlemsstaterna. I förslaget föreskrivs det t.ex. inte att nyttjanderätten till tidsdelat boende skall ha en gemensam rättslig karaktär. Tvärtom respekteras till fullo medlemsstaterna synpunkter på den rättsliga karaktären, t.ex. när det gäller förvaltning och underhåll av egendomen. Förslaget behandlar bara de aspekter som bör regleras på gemenskapsnivå. | Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. | Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: | 331 | I likhet med direktiv 94/47/EG omfattar förslaget inte alla aspekter av tidsdelat boende, utan bara sådana som har visat sig vara de mest problematiska och där det därför behövs åtgärder på gemenskapsnivå. De övriga aspekterna täcks av nationell lagstiftning. Exempelvis kommer allmän nationell avtalsrätt och nationella bestämmelser om auktorisation och registrering att tillämpas. Därför är ett direktiv den lämpligaste regleringsformen, och förslaget är därmed förenligt med proportionalitetsprincipen. | 332 | Val av regleringsform | 341 | Föreslagen regleringsform: direktiv. | 342 | Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: De problem som förslaget vill åtgärda kan endast lösas på gemenskapsnivå. Vidare anser kommissionen att nationell lagstiftning bör behandla sådana interna aspekter som omfattas av fast förankrade regler och traditioner i medlemsstaterna. Den lämpliga regleringsformen är följaktligen ett direktiv. En förordning skulle bli för oflexibel eftersom den inte ger medlemsstaterna den nödvändiga friheten att reglera området på lämpligt sätt och fastställa den rättsliga karaktären för de rättigheter som berörs av de avtal som omfattas av detta direktiv. Ett beslut skulle inte omfatta alla medlemsstater och en rekommendation har inte den bindande karaktär som krävs för en effektiv reglering av frågan. | BUDGETKONSEKVENSER | 409 | Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. | YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR | 510 | Förenklingar | 511 | Förslaget innebär att lagstiftningen förenklas av följande skäl: | 512 | Det juridiska språket i förslaget är tydligare och överskådligare; definitionerna och tillämpningsområdet för direktivet är tydligare, vilket i sin tur ger berörda parter klarhet om rättsläget. Informationskraven uppdateras och förenklas så att effektiviteten ökar och de administrativa kostnaderna minskar. Förslaget innehåller en bestämmelse om översyn så att direktivet inte blir föråldrat och behöver ändras längre fram. Förslaget ingår i kommissionens löpande program för uppdatering och förenkling av gemenskapens regelverk och i dess arbets- och lagstiftningsprogram enligt referensdokument 2006/SANCO/038. | 515 | 520 | Upphävande av gällande lagstiftning Om förslaget antas kommer nuvarande lagstiftning att upphöra att gälla. | Översyn/ändring/tidsbegränsning | 531 | Förslaget innehåller en bestämmelse om översyn. | 550 | Jämförelsetabell Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de nationella bestämmelser genom vilka direktivet införlivas tillsammans med en jämförelsetabell mellan dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv. | 560 | Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Förslaget berör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och bör därför omfatta detta. | 570 | Närmare redogörelse för förslaget Artikel 1 ”Tillämpningsområde” Förslaget ersätter direktiv 94/47/EG med ett modernt, förenklat och tydligt regelverk för tidsdelat boende och långfristiga semesterprodukter samt byte och återförsäljning genom förmedling. Direktivet kommer att vara tillämpligt på alla dessa produkter, såsom de definieras i artikel 2, om inte annat anges. Förteckningen över punkter som skall ingå i informationshandlingen och avtalet är anpassad till de olika produkterna. Horisontella frågor kommer att behandlas i den övergripande översynen av gemenskapens regelverk. Därför innehåller artikel 1.2 ett undantag från den fullständiga harmoniseringen i dessa frågor. Bestämmelsen klargör dessutom att direktivet inte påverkar nationell lagstiftning om rätten att häva avtalet. Detta innebär t.ex. medlemsstaterna kan behålla nationella bestämmelser om ångerrätt eller rätten att häva ett avtal om konsumenten har vilseletts. Artikel 2 ”Definitioner” I artikel 2.1 a definieras begreppet ”tidsdelat boende”. Utöver de produkter som omfattas av direktiv 94/47/EG omfattar förslaget produkter som är likvärdiga med tidsdelat boende, men där ett eller flera kriterier i den nuvarande definitionen (avtal på minst tre år och att det gäller fast egendom) inte uppfylls. Eftersom definitionen inte längre bara gäller fast egendom kommer också avtal om boende på kanalbåtar, husvagnar eller kryssningsfartyg att omfattas. Avtal som inte gäller boende, t.ex. uthyrning av platser på campingplatser och förvaring för fritidsbåtar, omfattas inte. Inte heller arrangemang som förbokade platser vid idrottsevenemang omfattas, eftersom begreppet ”boende” omfattar övernattning. Definitionen omfattar avtal på mer än ett år, vilket inkluderar ”pröva på-paket” för boende på 35 månader. Förbetalt boende på hotell för två vistelser inom ett år omfattas däremot inte, eftersom avtalets löptid är kortare än ett år. Fleråriga bokningar av hotellrum omfattas inte heller, under förutsättning att det inte är fråga om avtal utan om bokningar som inte är bindande för konsumenten. Eftersom boendet måste gälla mer än en tidsperiod omfattas inte vanliga hyresavtal även om de sträcker sig över ett år. Enligt definitionen skall rätten fås mot ersättning, vilket kan innebära kontant betalning, kortbetalning eller byte med ett tidsdelat boende. Det finns inget krav på att hela ersättningen skall lämnas i avtalets inledningsskede för att avtalet skall omfattas av definitionen. Även sådana avtal omfattas där konsumenten gör en första betalning för att få rättigheten och därefter betalar för varje användning av boendet. Definitionen av långfristig semesterprodukt i artikel 2.1 b täcker också produkter som rese- och poängklubbar. Produkten innebär huvudsakligen att konsumenten får ”rätt till boenderabatter eller liknande förmåner, antingen fristående från eller i samband med resor eller andra tjänster”. Begreppet omfattar endast sådana avtal där rätten fås mot ersättning. Därför omfattas inte vanliga lojalitetssystem som ger rabatter vid framtida vistelser på ett hotell i en kedja. Rabatter som ges över en kortare tidsperiod eller engångsrabatter omfattas inte. Detta kan t.ex. handla om att en hotellkedja säljer ett ”sommarrabattkort” till konsumenten för 100 euro som ger denne rätt till 10 % rabatt vid vistelser på kedjans hotell under en sommarsäsong. Avtal som huvudsakligen har ett annat syfte än att erbjuda rabatter eller förmåner omfattas inte. Detta betyder t.ex. att ett kreditkort inte är en långfristig semesterprodukt, även om kortföretaget erbjuder rabatter på hotell och konsumenten måste betala en avgift för att få kortet och en årsavgift, eftersom det huvudsakliga syftet med avtalet inte är att erbjuda rabatt. ”Återförsäljning” definieras i artikel 2.1 c och omfattar avtal om återförsäljning mellan en konsument som vill sälja eller köpa ett tidsdelat boende eller en långfristig semesterprodukt och en återförsäljare. Det införs inga bestämmelser om köpeavtal mellan två konsumenter, eftersom förslaget endast innehåller bestämmelser om förhållandet mellan näringsidkare och konsumenter. Men om en näringsidkare inte fungerar som förmedlare utan köper ett tidsdelat boende och därefter återförsäljer det till en konsument, är avtalet ett avtal om försäljning av tidsdelat boende enligt led a och omfattas därmed, eftersom tillämpningsområdet inte är begränsat till förstahandsförsäljning. Definitionen av ”byte” i artikel 2.1 d omfattar avtal om medlemskap i ett bytessystem. Den avser inte enskilda byten under avtalstiden. Ett avtal bör anses täckas av definitionen även när en kostnadsfri introduktionsperiod erbjuds eller när avgiften för den första perioden betalas av en tredje part, t.ex. den näringsidkare som säljer det tidsdelade boende som bytessystemet är knutet till. Definitionerna av ”näringsidkare” och ”konsument” i artikel 2.1 e och f ersätter definitionerna av ”säljare” och ”köpare” i direktivet. Termen ”köpare” är inte lämplig för en konsument som säljer sitt tidsdelade boende (i händelse av återförsäljning). De nya definitionerna överensstämmer med definitionerna i direktivet om otillbörliga affärsmetoder. Definitionen av ”anknytande avtal” i artikel 2.1 g är ett avtal som är underordnat ett annat avtal, t.ex. ett bytesavtal i samband med ett avtal om tidsdelat boende. Artiklarna 3 och 4 ”Förhandsinformation och reklam” respektive ”Avtalet” återger i stort sett motsvarande artiklar i direktiv 94/47/EG. Genom artikel 3 säkerställs det att konsumenten får den information som behövs för att fatta ett välgrundat beslut. Liksom i det nuvarande direktivet är näringsidkaren skyldig att lämna informationen om konsumenten är intresserad av produkten och frågar efter information. Dessutom innehåller artikel 4 en bestämmelse om att kunden skall göras uppmärksam på ångerrätten, och reglerna om språk är enklare. Den möjlighet för medlemsstaterna att kräva ytterligare språk, som finns i direktiv 94/47/EG, behålls inte. Artikel 5 ”Ångerrätt” motsvarar i stort bestämmelsen i direktiv 94/47/EG, men ångerfristen förlängs till 14 dagar i hela EU. Dessutom förtydligas bestämmelsen i artikel 5.2 om förlängning av ångerfristen om villkoren i artikel 4 inte har uppfyllts. Den kompletterande informationen måste ges skriftligen för att ångerfristen skall börja löpa. Artikel 6 ”Handpenning” Förslaget i artikel 6.1 i förslaget återger i stora drag förbudet mot handpenning i artikel 6 i direktiv 94/47/EG. Dessutom avser den att klargöra vad förbudet innebär. Det omfattar inte bara betalningar utan alla typer av ersättningar från konsumenten, inte bara till näringsidkaren utan till vilken annan mottagare som helst. Förbudet gäller tills ångerfristen har löpt ut. Om ångerfristen förlängs p.g.a. att informationskraven inte har uppfyllts skall också förbudet förlängas. Även detta klargörs i förslaget. Artikel 6.2 innehåller ett förbud mot handpenning vid återförsäljning. Detta förbud sträcker sig utöver ångerfristen tills försäljningen har ägt rum eller avtalet om återförsäljning på annat sätt har upphört att gälla. Artikel 7: ”Hävning av anknytande avtal” I artikel 7.1 föreskrivs det att det anknytande avtalet skall hävas om konsumenten frånträder huvudavtalet. Som tidigare nämnts är ett anknytande avtal ett avtal som är underordnat ett annat avtal, t.ex. ett bytesavtal i samband med ett avtal om tidsdelat boende. Artikel 7.2 är tillämplig på vissa anknytande kreditavtal. Den ångerrätt för bytesavtal som följer av artikel 5 har självständig giltighet om ångerrätten för huvudavtalet har upphört att gälla. I artikel 7.2 återges bestämmelsen i direktiv 94/47/EG om hävning av vissa anknytande kreditavtal om konsumenten utövar sin ångerrätt för huvudavtalet. Medlemsstaternas skyldighet att i enlighet med artikel 7.3 fastställa regler för hävning av kreditavtal har en motsvarighet i direktiv 94/47/EG, men utvidgas till att också gälla anknytande avtal. Artikel 8 återger i stora drag motsvarande bestämmelse i direktiv 94/47/EG. Artiklarna 9–11 innehåller liknande bestämmelser om påföljder, kontroll av efterlevnaden, konsumentinformation och rätt till prövning som de senaste konsumentskyddsdirektiven. De europeiska informationscentrumen för konsumenter (ECC) hjälper till att förmedla gränsöverskridande klagomål till relevanta organ för alternativ tvistlösning, om sådana finns. Ett av syftena med bestämmelsen i artikel 10 är att uppmuntra inrättandet av sådana organ. Artiklarna 12–16 innehåller tekniska ändringar eller standardiserade bestämmelser och formuleringar och behöver inte kommenteras särskilt. | E-10179 | 1. 2007/0113 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om konsumentskydd vid vissa aspekter av tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter, återförsäljning och byte (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95, med beaktande av kommissionens förslag[1], med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2], i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[3], och av följande skäl: 2. Sedan Europaparlamentets och rådets direktiv 94/47/EG av den 26 oktober 1994 om skydd för köparna vad avser vissa aspekter i avtal om nyttjanderätten till fast egendom på tidsdelningsbasis[4] antogs har marknaden utvecklats och det har tillkommit nya semesterprodukter som påminner om tidsdelat boende. Dessa nya semesterprodukter och vissa transaktioner kopplade till tidsdelat boende, som återförsäljning och byte, omfattas inte av direktiv 94/47/EG. Dessutom har det vid tillämpningen av direktiv 94/47/EG visat sig att vissa frågor som omfattas behöver uppdateras eller klargöras. 3. De befintliga luckorna i lagstiftningen leder till en betydande snedvridning av konkurrensen och orsakar allvarliga problem för konsumenterna, och hindrar därmed den inre marknaden från att fungera väl. Direktiv 94/47/EEG bör därför ersättas med ett nytt uppdaterat direktiv. 4. Den tillämpliga lagstiftningen i medlemsstaterna bör harmoniseras ytterligare så att rättsläget blir klarare och konsumenter och företag fullt ut kan utnyttja fördelarna med den inre marknaden. Medlemsstaterna bör dock få fortsätta att tillämpa strängare regler i vissa fall. 5. Detta direktiv bör inte påverka nationella regler om registrering av fast och lös egendom, villkoren för etablering, auktorisation eller registrering eller fastställandet av den rättsliga karaktären hos de rättigheter som berörs av de avtal som omfattas av direktivet. 6. De olika produkter som omfattas av direktivet bör vara klart definierade och bestämmelserna om förhandsinformation och om avtalet bör klargöras och uppdateras. 7. Konsumenten bör ha rätt att välja vilket språk förhandsinformationen och avtalet skall vara avfattade på. 8. För att konsumenterna skall få möjlighet att fullt ut förstå vilka skyldigheter och rättigheter de har enligt avtalet bör de få en tidsfrist under vilken de kan frånträda avtalet utan att ange något skäl. Denna ångerfrist är olika lång i olika medlemsstater, och det har visat sig att den tid som föreskrivs i direktiv 94/47/EG inte är tillräckligt lång. Ångerfristen bör därför förlängas och harmoniseras. 9. Förbudet mot handpenning till näringsidkaren eller till en tredje part under ångerfristen bör klargöras, så att konsumentskyddet blir bättre. I fråga om återförsäljning bör förbudet mot handpenning gälla tills försäljningen har ägt rum eller avtalet om återförsäljning har upphört att gälla. 10. Om konsumenten frånträder ett avtal där priset helt eller delvis täcks av en kredit som näringsidkaren eller en tredje part beviljat konsumenten på grund av en överenskommelse mellan den tredje parten och näringsidkaren, bör kreditavtalet upphöra att gälla utan påföljd. Detsamma bör gälla för anknytande avtal, t.ex. avtal om medlemskap i bytessystem. 11. Konsumenten bör inte berövas det skydd som följer av detta direktiv. Detta bör också vara fallet när den lagstiftning som är tillämplig på avtalet är lagstiftningen i ett land utanför gemenskapen. 12. Medlemsstaterna måste fastställa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder vid överträdelse av detta direktiv. 13. Det måste säkerställas att personer eller organisationer som enligt nationell lagstiftning har ett berättigat intresse i frågan har laglig möjlighet att inleda förfaranden mot överträdelse av detta direktiv. 14. Det är nödvändigt att utveckla lämpliga och effektiva förfaranden för tvistlösning mellan konsumenter och näringsidkare. Därför bör medlemsstaterna uppmuntra de offentliga och privata organ som har inrättats för att reglera tvister utanför domstol. 15. Medlemsstaterna bör se till att konsumenterna får tillräcklig information om de nationella bestämmer genom vilka detta direktiv införlivas, och de bör uppmuntra näringsidkarna att informera om sin praxis på området. 16. Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att undanröja hindren på den inre marknaden och uppnå en hög konsumentskyddsnivå. 17. Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Tillämpningsområde 1. Detta direktiv omfattar skydd av konsumenterna i samband med vissa aspekter av marknadsföring och försäljning av tidsdelat boende och långfristiga semesterprodukter. Det omfattar också återförsäljning av tidsdelat boende och långfristiga semesterprodukter samt byte av tidsdelat boende. Detta direktiv skall tillämpas på transaktioner mellan näringsidkare och konsumenter. Detta direktiv påverkar inte nationell lagstiftning om allmänna avtalsrättsliga åtgärder som gör det möjligt för konsumenten att häva avtalet. 2. Medlemsstaterna får fortsätta att tillämpa strängare nationella bestämmelser inom det område som harmoniseras genom detta direktiv för att säkerställa en högre skyddsnivå för konsumenten, om dessa bestämmelser har samband med a) tidpunkten för när ångerfristen börjar löpa, b) förfarandet för att utöva ångerrätten, c) verkan av att konsumenten utövar sin ångerrätt. Artikel 2 Definitioner 1. I detta direktiv avses med a) tidsdelat boende : ett avtal som löper på mer än ett år och mot ersättning ger konsumenten nyttjanderätt till ett eller flera boenden under mer än en tidsperiod. b) långfristig semesterprodukt : ett avtal som löper på mer än ett år och mot ersättning ger konsumenten rätt till boenderabatter eller liknande förmåner, antingen fristående från eller i samband med resor eller andra tjänster. c) återförsäljning : ett avtal genom vilket en näringsidkare mot ersättning hjälper en konsument att sälja eller köpa ett tidsdelat boende eller en långfristig semesterprodukt. d) byte : ett avtal genom vilket en konsument mot ersättning ansluter sig till ett system som ger konsumenten möjlighet att ändra plats och/eller tidsperiod för sitt tidsdelade boende genom ett byte. e) näringsidkare : en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med dennes näringsverksamhet, affärsverksamhet eller yrke samt den som handlar i näringsidkarens namn eller för dennes räkning. f) konsument : en fysisk person som handlar för ändamål som faller utanför hans eller hennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. g) anknytande avtal : ett avtal som är underordnat ett annat avtal. 2. Vid beräkning av avtalets löptid så som den definieras i 1 a och b skall all sådan förlängning av tiden ingå som är en följd av automatisk förnyelse eller förlängning. Artikel 3 Förhandsinformation och reklam 1. Medlemsstaterna skall se till att all reklam innehåller en upplysning om möjligheten att få den skriftliga information som avses i punkt 2 och var den informationen kan fås. 2. Näringsidkaren skall på begäran ge konsumenten skriftlig information, som utöver en allmän produktbeskrivning åtminstone skall innehålla kortfattad och korrekt information om följande, beroende på vad som är tillämpligt: a) När det gäller tidsdelat boende, den information som anges i bilaga I och, om avtalet gäller boenden under uppförande, den information som anges i bilaga II. b) När det gäller en långfristig semesterprodukt, den information som anges i bilaga III. c) När det gäller återförsäljning, den information som anges i bilaga IV. d) När det gäller byte, den information som anges i bilaga V. 3. Vid återförsäljning skall näringsidkarens skyldighet att lämna information i enlighet med punkt 2 avse den konsument som kan komma att ingå återförsäljningsavtalet. 4. Den information som avses i punkt 2 skall vara avfattad på ett av gemenskapens officiella språk, enligt konsumentens val. Artikel 4 Avtalet 1. Medlemsstaterna skall se till att avtalet är skriftligt och avfattat på ett av gemenskapens officiella språk, enligt konsumentens val. 2. Den skriftliga information som avses i artikel 3.2 skall utgöra en integrerad del av avtalet och får inte ändras, om inte parterna uttryckligen kommer överens om något annat eller om ändringarna är en följd av omständigheter utanför näringsidkarens kontroll. Innan avtalet ingås skall konsumenten underrättas om ändringar som är en följd av omständigheter utanför näringsidkarens kontroll. Ändringarna skall uttryckligen anges i avtalet. 3. Innan avtalet undertecknas skall näringsidkaren uttryckligen göra konsumenten uppmärksam på den ångerrätt och längden på den ångerfrist som avses i artikel 5 och på det förbud mot handpenning under ångerfristen som avses i artikel 6. Avtalsbestämmelserna om detta skall undertecknas separat av konsumenten. Artikel 5 Ångerrätt 1. Medlemsstaterna skall se till att konsumenten efter avtalets ingående har rätt att frånträda avtalet (ångerrätt) utan att ange några skäl inom fjorton dagar från det att båda parterna har undertecknat avtalet eller ett bindande preliminärt avtal (ångerfrist). Om den fjortonde dagen är en allmän helgdag skall ångerfristen utsträckas till närmast följande arbetsdag. 2. Om avtalet inte omfattar all den information som avses i punkterna a–p i bilaga I och punkterna a och b i bilaga II, men informationen ges skriftligen senast tre månader efter avtalets undertecknande, skall ångerfristen börja löpa den dag som konsumenten får informationen. 3. Om den information som avses i punkterna a–p i bilaga I och punkterna a och b i bilaga II inte har lämnats skriftligen senast tre månader efter avtalets undertecknande, skall ångerrätten upphöra att gälla tre månader och fjorton dagar efter avtalets undertecknande. 4. Om konsumenten har för avsikt att utöva sin ångerrätt skall han eller hon innan ångerfristen löper ut meddela den person vars namn och adress har angivits i avtalet för detta ändamål i enlighet med punkt p i bilaga I. Ångerfristen skall anses ha iakttagits om meddelandet, om det är skriftligt, har avsänts innan fristen löper ut. 5. Den konsument som utövar sin ångerrätt skall endast betala de kostnader som i enlighet med nationell lagstiftning har uppkommit till följd av att avtalet ingåtts och frånträtts för sådana juridiska formaliteter som skall fullgöras före utgången av den ångerfrist som avses i punkt 1. Sådana kostnader skall uttryckligen anges i avtalet. 6. Om konsumenten utövar sin ångerrätt enligt punkt 3 är han eller hon inte skyldig att betala någon ersättning. Artikel 6 Handpenning 1. Medlemsstaterna skall se till att det är förbjudet för näringsidkaren eller en tredje part att ta emot handpenning eller säkerhet, reservera ett belopp från kreditkort eller ta emot skuldförbindelser eller annan ersättning från konsumenten under ångerfristen, då konsumenten får utöva sin ångerrätt i enlighet med artikel 5.1–5.3. 2. Det skall vara förbjudet för näringsidkaren eller en tredje part att ta emot betalning eller säkerhet, reservera ett belopp från kreditkort eller ta emot skuldförbindelser eller annan ersättning från konsumenten för återförsäljning innan försäljningen har ägt rum eller avtalet om återförsäljning på annat sätt har upphört att gälla. Artikel 7 Hävning av anknytande avtal 1. Om konsumenten utövar sin rätt att frånträda avtalet om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt skall medlemsstaterna se till att eventuella anknytande avtal, även bytesavtal, automatiskt upphör att gälla utan påföljd. 2. Om en kredit täcker priset helt eller delvis och krediten beviljats konsumenten av näringsidkaren eller av en tredje part på grund av en överenskommelse mellan den tredje parten och näringsidkaren, skall kreditavtalet hävas utan påföljd, om konsumenten utövar sin rätt att frånträda huvudavtalet i enlighet med artikel 5. 3. Medlemsstaterna skall meddela närmare föreskrifter om hävning av sådana avtal. Artikel 8 Direktivets tvingande karaktär 1. Om en medlemsstats lagstiftning är tillämplig på avtalet skall medlemsstaterna se till att sådana avtalsbestämmelser där konsumenten avstår från sina rättigheter enligt detta direktiv inte är bindande. 2. Oavsett vilken lagstiftning som är tillämplig får konsumenten inte berövas det skydd som följer av detta direktiv, om den berörda fasta egendomen är belägen i en medlemsstat eller om avtalet har ingåtts i en medlemsstat. Artikel 9 Rättslig och administrativ prövning 1. Medlemsstaterna skall se till att det finns lämpliga och effektiva medel för att säkerställa efterlevnaden av detta direktiv i konsumentens intresse. 2. De medel som avses i punkt 1 skall omfatta bestämmelser varigenom ett eller flera av följande organ, som bestäms i nationell lagstiftning, får väcka talan enligt nationell lagstiftning vid domstolar eller behöriga administrativa organ för att säkerställa att de nationella bestämmelserna för genomförandet av detta direktiv tillämpas: a) Offentliga organ eller deras företrädare. b) Konsumentorganisationer som har ett berättigat intresse av att skydda konsumenterna. c) Branschorganisationer som har ett berättigat intresse av att få saken prövad. Artikel 10 Konsumentinformation och prövning utanför domstol 1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att informera konsumenterna om den nationella lag genom vilken detta direktiv införlivas och skall när så är lämpligt uppmuntra näringsidkare att informera konsumenterna om sina uppförandekoder. 2. Medlemsstaterna skall verka för införande och utveckling av lämpliga och effektiva klagomåls- och prövningsförfaranden utanför domstol för att lösa tvister i konsumentfrågor som omfattas av detta direktiv. Artikel 11 Påföljder 1. Medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga påföljder för näringsidkaren då denne inte följer de nationella bestämmelser som har antagits i enlighet med detta direktiv. 2. Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Artikel 12 Införlivande 1. Medlemsstaterna skall senast den […] anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv. De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den […]. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. 2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 13 Översyn Kommissionen skall se över detta direktiv senast fem år efter det datum då de nationella bestämmelser genom vilka direktivet införlivas har börjat gälla, och skall avlägga rapport till Europaparlamentet och rådet. Vid behov skall den lägga fram ytterligare förslag för att anpassa direktivet till utvecklingen på området. Kommissionen kan begära information från medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna. Artikel 14 Upphävande Direktiv 94/47/EG skall upphöra att gälla. Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VI. Artikel 15 Ikraftträdande Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . Artikel 16 Adressater Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den […] På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA I (tidsdelat boende) Uppgifter som avses i artikel 3.2 a) Parternas namn och adress, inklusive information om säljarens rättsliga status då avtalet ingicks, parternas underskrift samt datum och plats för avtalets ingående. b) Den exakta karaktären av den rättighet som avtalet avser och en bestämmelse som anger villkoren för utövandet av den rättigheten i den medlemsstat där den berörda egendomenär belägen och om dessa villkor har uppfyllts eller, om de inte har uppfyllts, vilka villkor som återstår att uppfylla. c) När avtalet avser en bestämd fast egendom, en utförlig beskrivning av egendomen och uppgift om var den är belägen. När avtalet avser flera egendomar, en korrekt beskrivning av egendomarna och uppgift om var de är belägna. När avtalet avser annat boende än fast egendom, en korrekt beskrivning av boendet och faciliteterna. d) Tjänster (t.ex. elektricitet, vatten, underhåll, sophämtning) som konsumenten har eller kommer att få tillgång till och villkoren för detta. e) Gemensamma anläggningar som simbassäng, bastu m.m. som konsumenten har eller kommer att få tillgång till, och i förekommande fall villkoren för detta. f) Principerna för underhåll och reparationer av boendet, administration och förvaltning samt om och hur konsumenterna kan påverka och delta i beslut rörande dessa frågor. g) En utförlig beskrivning av hur alla kostnader kommer att fördelas på konsumenterna och hur och när dessa kostnader kan komma att stiga. I förekommande fall information om eventuella avgifter, inteckningar, servitut eller andra belastningar på fastigheten. h) Närmare angivande av den period inom vilken den rätt som avtalet avser kan utövas och, vid behov, dess längd. Den dag då konsumenten kan börja utöva sin rätt enligt avtalet. i) Det pris som konsumenten skall betala och en uppskattning av det belopp som konsumenten skall betala för att använda gemensamma anläggningar och tjänster. Grunderna för beräkningen av avgifter för användandet av egendomen, de obligatoriska avgifterna (t.ex. skatter och avgifter) och de administrativa kostnaderna (t.ex. förvaltning, underhåll och reparationer). j) En bestämmelse om att konsumenten inte skall stå för andra kostnader eller ha andra skyldigheter än dem som anges i avtalet. k) Om det är möjligt att delta i ett bytes- eller återförsäljningssystem för de avtalade rättigheterna, information om de berörda systemen och uppgift om kostnaderna för byte och återförsäljning genom dessa system. l) Uppgift om vilket eller vilka språk kommunikation avseende avtalet skall ske på efter köpet, t.ex. angående beslut om förvaltning, kostnadsökningar och hantering av frågor och klagomål. m) Information om ångerrätten och verkan av att utöva ångerrätten, inklusive närmare angivande av kostnadernas karaktär och de belopp som konsumenterna enligt artikel 5.5 är skyldiga att betala om de utövar sin ångerrätt. I förekommande fall, uppgift om hur ett kreditavtal i anslutning till avtalet och ett anknytande avtal kan hävas om konsumenten utövar sin ångerrätt. Uppgift om verkan av att konsumenten utövar sin ångerrätt. n) Uppgift om förbudet mot att ta ut förskottsbetalning under den ångerfrist som konsumenten har enligt artikel 5.1–5.3. o) Uppgift om till vem och hur meddelandet om att avtalet frånträds skall sändas. p) Uppgift om eventuella uppförandekoder, vad de innehåller och hur de kontrolleras och följs. q) Uppgift om möjligheten till alternativ tvistlösning. BILAGA II (tidsdelat boende) Tilläggskrav för boenden under uppförande i enlighet med artikel 3 a) Hur långt arbetet kommit med boendet och de tjänster som skall göra boendet fullt användbart (gas, elektricitet, vatten och telefonledningar). b) En rimlig beräkning av när arbetet med boendet och de tjänster som skall göra det fullt användbart (gas, elektricitet, vatten och telefonledningar) kan vara slutfört. c) I fråga om bestämd fast egendom, numret på bygglovet eller byggnadstillståndet och den behöriga myndighetens namn och fullständiga adress. d) En garanti för färdigställandet av boendet eller en garanti för återbetalning av betalning som gjorts, om boendet inte blir färdigställt, och villkoren för dessa garantier. BILAGA III (långfristiga semesterprodukter)Information som avses i artikel 3.2 a) Parternas namn och adress, inklusive information om säljarens rättsliga status då avtalet ingicks, parternas underskrift samt datum och plats för avtalets ingående. b) Den exakta karaktär av rättighet som avtalet avser. c) Närmare angivande av den period inom vilken den rätt som avtalet avser kan utövas och, vid behov, dess längd. Den dag då konsumenten kan börja utnyttja sin avtalsenliga rätt. d) Det pris som konsumenten skall betala. e) En bestämmelse om att konsumenten inte skall stå för andra kostnader eller ha andra skyldigheter än dem som anges i avtalet. f) Uppgift om vilket eller vilka språk kommunikation avseende avtalet skall ske på efter köpet, t.ex. vid hantering av frågor och klagomål. g) Information om ångerrätten och verkan av att utöva ångerrätten, inklusive närmare angivande av kostnadernas karaktär och de belopp som konsumenterna enligt artikel 5.5 är skyldiga att betala om de utövar sin ångerrätt. I förekommande fall, uppgift om hur ett kreditavtal i anslutning till avtalet och ett anknytande avtal kan hävas om konsumenten utövar sin ångerrätt. Uppgift om verkan av att konsumenten utövar sin ångerrätt. h) Uppgift om förbudet mot att ta ut förskottsbetalning under den ångerfrist som konsumenten har enligt artikel 5.1–5.3. i) Uppgift om till vem och hur meddelandet om att avtalet frånträds skall sändas. j) Uppgift om eventuella uppförandekoder, vad de innehåller och hur de kontrolleras och följs. k) Uppgift om möjligheten till alternativ tvistlösning. BILAGA IV (återförsäljning)Information som avses i artikel 3.2 a) Parternas namn och adress, inklusive information om säljarens rättsliga status då avtalet ingicks, parternas underskrift samt datum och plats för avtalets ingående. b) Det pris som konsumenten skall betala för återförsäljningstjänsterna. c) En bestämmelse om att konsumenten inte skall stå för andra kostnader eller ha andra skyldigheter än dem som anges i avtalet. d) Uppgift om vilket eller vilka språk som kan användas vid kommunikation med näringsidkaren, t.ex. vid hantering av frågor och klagomål. e) Information om ångerrätten och verkan av att utöva ångerrätten, inklusive närmare angivande av kostnadernas karaktär och de belopp som konsumenterna enligt artikel 5.5 är skyldiga att betala om de utövar sin ångerrätt. f) Uppgift om förbudet mot att ta ut betalning innan försäljningen har ägt rum eller avtalet om återförsäljning på annat sätt har upphört att gälla. g) Uppgift om till vem och hur meddelandet om att avtalet frånträds skall sändas. h) Uppgift om eventuella uppförandekoder, vad de innehåller och hur de kontrolleras och följs. i) Uppgift om möjligheten till alternativ tvistlösning. BILAGA V (byte)Information som avses i artikel 3.2 a) Parternas namn och adress, inklusive information om säljarens rättsliga status då avtalet ingicks, parternas underskrift samt datum och plats för avtalets ingående. b) Den exakta karaktär av rättighet som avtalet avser. c) En korrekt beskrivning av egendomarna och uppgift om var de är belägna. När avtalet avser annat boende än fast egendom, en korrekt beskrivning av boendet och faciliteterna. d) Närmare angivande av den period inom vilken den rätt som avtalet avser kan utövas och, vid behov, dess längd. Den dag då konsumenten kan börja utnyttja sin avtalsenliga rätt. e) Det pris som konsumenten skall betala och en uppskattning av det belopp som konsumenten skall betala för att använda gemensamma anläggningar och tjänster. Grunderna för beräkningen av avgifter för användandet av egendomen, de obligatoriska avgifterna (t.ex. skatter och avgifter) och de administrativa kostnaderna (t.ex. förvaltning, underhåll och reparationer). f) En bestämmelse om att konsumenten inte skall stå för andra kostnader eller ha andra skyldigheter än dem som anges i avtalet. g) Uppgift om vilket eller vilka språk som kan användas vid kommunikation med näringsidkaren, t.ex. vid hantering av frågor och klagomål. h) Förklaring av hur bytessystemet fungerar. Möjlighet till byte och hur det går till, uppgift om antalet tillgängliga semesteranläggningar och antalet medlemmar i bytessystemet samt exempel på konkreta bytesmöjligheter. i) Information om ångerrätten och verkan av att utöva ångerrätten, inklusive närmare angivande av kostnadernas karaktär och de belopp som konsumenterna enligt artikel 5.5 är skyldiga att betala om de utövar sin ångerrätt. I förekommande fall, uppgift om hur ett kreditavtal i anslutning till avtalet och ett anknytande avtal kan hävas om konsumenten utövar sin ångerrätt. Uppgift om verkan av att konsumenten utövar sin ångerrätt. j) Uppgift om förbudet mot att ta ut förskottsbetalning under den ångerfrist som konsumenten har enligt artikel 5.1–5.3. k) Uppgift om till vem och hur meddelandet om att avtalet frånträds skall sändas. l) Uppgift om eventuella uppförandekoder, vad de innehåller och hur de kontrolleras och följs. m) Uppgift om möjligheten till alternativ tvistlösning. BILAGA VI JÄMFÖRELSETABELL Direktiv 94/47/EG | Detta direktiv | Artikel 1 första stycket | Artikel 1.1 första och andra stycket | Artikel 1 andra stycket | Artikel 1 tredje stycket | Artikel 1.1 tredje stycket Artikel 1.2 | Artikel 2 första strecksatsen | Artikel 2.1 a | - | Artikel 2.1 b (ny) | - | Artikel 2.1 c (ny) | - | Artikel 2.1 d (ny) | Artikel 2 andra strecksatsen | Artikel 2 tredje strecksatsen | Artikel 2.1 e | Artikel 2 fjärde strecksatsen | Artikel 2.1 f | - | Artikel 2.1 g (ny) | - | Artikel 2.2 | Artikel 3.1 | Artikel 3.2 | Artikel 3.2 | Artikel 4.2 | Artikel 3.3 | Artikel 3.1 | Artikel 4 första strecksatsen | Artikel 4.1, artikel 4.2 | Artikel 4 andra strecksatsen | Artikel 4.1 | - | Artikel 4.3 (ny) | Artikel 5.1 inledningen | Artikel 1.1 tredje stycket | Artikel 5.1 första strecksatsen | Artikel 5.1 | Artikel 5.1, andra strecksatsen | Artikel 5.2 | Artikel 5.1, tredje strecksatsen | Artikel 5.3 | Artikel 5.2 | Artikel 5.4 | Artikel 5.3 | Artikel 5.5 | Artikel 5.4 | Artikel 5.6 | Artikel 6 | Artikel 6.1 | - | Artikel 6.2 (ny) | - | Artikel 7.1 (ny) | Artikel 7 första stycket | Artikel 7.2 | Artikel 7 andra stycket | Artikel 7.3 | Artikel 8 | Artikel 8.1 | Artikel 9 | Artikel 8.2 | Artikel 10 | Artiklarna 9 och 11 | Artikel 11 | Artikel 1.2 | - | Artikel 10.1 (ny) | - | Artikel 10.2 (ny) | Artikel 12 | Artikel 12 | - | Artikel 13 (ny) | - | Artikel 14 (ny) | - | Artikel 15 (ny) | Artikel 13 | Artikel 16 | Bilaga | Bilagorna I och II | Bilaga, punkt a | Bilaga I, punkt a | Bilaga, punkt b | Bilaga I, punkt b | Bilaga, punkt c | Bilaga I, punkt c | Bilaga, punkt d 1 | Bilaga II, punkt a | Bilaga, punkt d 2 | Bilaga II, punkt b | Bilaga, punkt d 3 | Bilaga II, punkt c | Bilaga, punkt d 4 | Bilaga II, punkt a | Bilaga, punkt d 5 | Bilaga II, punkt d | Bilaga, punkt e | Bilaga I, punkt d | Bilaga, punkt f | Bilaga I, punkt e | Bilaga, punkt g | Bilaga I, punkt f | Bilaga, punkt h | Bilaga I, punkt h | - | Bilaga I, punkt g (ny) | Bilaga, punkt i | Bilaga I, punkt i | Bilaga, punkt j | Bilaga I, punkt j | Bilaga, punkt k | Bilaga I, punkt k | - | Bilaga I, punkt l (ny) | - | Bilaga, punkt l | Bilaga I, punkterna m och o | Bilaga, punkt m | Bilaga I, punkt a | - | Bilaga I, punkt o (ny) | - | Bilaga I, punkt p (ny) | - | Bilaga I, punkt q (ny) | - | Bilaga III–V (ny) | [1] EUT C […], […], s. […]. [2] EUT C […], […], s. […]. [3] EUT C […], […], s. […]. [4] EGT L 280, 29.10.1994, s. 83.