Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 174 , 08/06/1998 s. 0028
SKRIFTLIG FRÅGA E-3249/97 från Freddy Blak (PSE) till kommissionen (20 oktober 1997) Ämne: Kosmetiska produkter och arbetsmiljö Frisörbranschen har påpekat att den omfattande användningen av kosmetiska produkter ger upphov till men för frisörernas hälsa. Kan kommissionen uppge om den har undersökt detta problem eller ämnar göra det? Anser kommissionen att rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter utgör ett tillräckligt grundval för att personer som i sitt arbete använder kosmetiska produkter skall få tillräcklig information och skyddas mot hälsorisker? Svar från Martin Bangemann på kommissionens vägnar (2 december 1997) Personer som yrkesmässigt arbetar med kosmetiska produkter omfattas av bestämmelserna i gemenskapens lagstiftning om säkerhet och hälsa i arbetet, som t.ex. rådets direktiv 80/1107/EEG, 89/391/EEG och 90/394/EEG ((EGT L 327, 3.12.1980. Svensk text i specialutgåva 1994, område 5, volym 2, s. 126. EGT L 183, 29.6.1989. Svensk text i specialutgåva 1994, område 5, volym 4, s. 146. EGT L 196, 26.7.1990. Svensk text i specialutgåva 1994, område 5, volym 4, s. 208. )). I dessa direktiv fastställs minimikrav som skall tillämpas på arbetsplatsen. Att kosmetiska produkter som saluförs i gemenskapen är säkra garanteras genom bestämmelserna i rådets direktiv 76/768/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter ((EGT L 262, 27.9.1976. Svensk text i specialutgåva 1994, område 13, volym 5, s. 198. )), det så kallade kosmetikadirektivet. I artikel 2 i detta stadgas att ¨[k]osmetiska produkter som släpps ut på marknaden inom gemenskapen får inte kunna skada människors hälsa vid normal eller rimligen förutsebar användning...¨ Om det är troligt att produkten kommer att användas i yrkesmässig skönhetsvård är tillverkaren eller agenten därför juridiskt skyldig att se till att produkten är säker för sådant bruk. Produkter som t.ex. hårfärgningsmedel genomgår f.n. en bedömning av vetenskapliga kosmetologikommittén avseende deras säkerhet. Denna expertgrupp, som ger råd till kommissionen rörande säkerhet vad gäller kosmetiska produkter, beaktar produkternas alla förutsebara användningsområden. Detta innebär att även yrkesmässig användning av dessa produkter omfattas och detta kan resultera i att särskilda varningstexter införs med säkerhetsföreskrifter eller bruksanvisningar. I artikel 6.1.g i kosmetikadirektivet stadgas att alla ingredienser i ett kosmetiskt preparat skall anges. Det gör att konsumenten kan kontrollera om en produkt innehåller någon ingrediens som han eller hon är allergisk eller särskilt känslig mot. I rådets direktiv 93/35/EEG av den 14 juni 1993 om ändring för sjätte gången av direktiv 76/768/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter ((EGT L 151, 23.6.1993. Svensk text i specialutgåva 1994, område 13, volym 24, s. 74. )) infördes dessutom begreppet tillgänglig produktinformation som måste finnas att tillgå på en adress som anges på den kosmetiska produktens etikett och förpackning. Sådan information skall finnas tillgänglig för myndigheterna i en medlemsstat för kontrolländamål. I artikel 7a.1 f stadgas att en kosmetisk produkts tillverkare eller importör skall kunna förse myndigheterna med ¨tillgängliga uppgifter om icke önskvärda verkningar på människors hälsa som orsakas av användning av den kosmetiska produkten¨. Detta krav möjliggör marknadsövervakning av skadliga verkningar vilket banar väg för en kontinuerlig kontroll av produktsäkerheten på marknaden. Kommissionen anser därför att säkerheten hos kosmetiska yrkesmässigt brukade produkter är tillgodosedd och kraven i kosmetikdirektivet borgar för att tillräcklig information finns tillgänglig för användarna av sådan kosmetika för att skydda dem från hälsoproblem.