13.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 382/35


Överklagande ingett den 19 juli 2017 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 28 september 2017 i mål T- 752/14, Combaro SA mot Europeiska kommissionen

(Mål C-574/17 P)

(2017/C 382/43)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Caeiros och B.-R. Killmann)

Övrig part i målet: Combaro SA

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelat den 19 juli 2017 i mål T-752/14, Combaro SA mot Europeiska kommissionen,

ogilla Combaro SA:s talan,

förplikta Combaro SA att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan har klaganden anfört följande:

1.

Tribunalen har gjort en felaktig rättslig kvalificering av omständigheterna avseende förekomsten av ett särskilt fall i enlighet med artikel 239 i tullkodexen (1).

Tribunalen har anklagat kommissionen för att ha agerat felaktigt genom att tribunalen å ena sidan tillskrev kommissionen befogenheter som kommissionen inte har och å andra sidan krävde att kommissionen utövar befogenheter som inte bidrar till att klargöra omständigheterna. Kommissionen har emellertid inte begått något fel varför det inte föreligger någon särskild situation i den mening som avses i artikel 239 i tullkodexen.

2.

Tribunalen har förfalskat bevis för att det föreligger en särskild situation enligt artikel 239 i tullkodexen.

Tribunalen har tvärt emot handlingarna i målet slagit fast att underskriften på de ifrågavarande varucertifikaten tillhörde R och att Lettland inte hade överlämnat de stämpelavtryck i original som använts av tullkontoren i Jelgava och Bauska. Om tribunalen hade värderat bevis korrekt, skulle den kommit till slutsatsen att kommissionen gjort en tillräcklig kontroll av de faktiska omständigheterna avseende importen av linne och med rätta kunnat utgå från att det inte föreligger någon särskild situation i den mening som avses i artikel 239 i tullkodexen.

3.

Tribunalen har tolkat artikel 239 i tullkodexen felaktigt vad gäller en särskild situation.

Tribunalen har underlåtit att faktiskt bedöma kommissionens påstådda felaktiga agerande mot bakgrund av intresset hos importören som använt de förfalskade varucertifikaten. Tribunalen har därför tillämpat artikel 239 i tullkodexen felaktigt, eftersom unionens intresse av att tullbestämmelserna efterlevs i förevarande fall överväger importörens intresse.

4.

Tribunalen har gjort en felaktig tolkning av artikel 239 i tullkodexen vad gäller Combaro SA:s uppenbara försumlighet.

Tribunalen har felaktigt begärt att kommissionen ska bevisa att importören medveten har åsidosatt ursprungsreglerna. Om den hade tillämpat bevisreglerna på rätt sätt skulle tribunalen ha insett att redan de tvivel som rimligtvis hade förelegat är tillräckliga för att en importör skulle ha varit skyldig att åtminstone från sina exportörer inhämta lämplig information avseende den aktuella tullklareringen.


(1)  Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, EGT L 302, 1992, s. 1.