27.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 402/9

Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesverfassungsgericht (Tyskland) den 15 augusti 2017 – Heinrich Weiss m.fl.

(Mål C-493/17)

(2017/C 402/11)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesverfassungsgericht

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Heinrich Weiss, Jürgen Heraeus, Patrick Adenauer, Bernd Lucke, Hans-Olaf Henkel, Joachim Starbatty, Bernd Kölmel, Ulrike Trebesius, Peter Gauweiler, Johann Heinrich von Stein, Gunnar Heinsohn, Otto Michels, Reinhold von Eben-Worlée, Michael Göde, Dagmar Metzger, Karl-Heinz Hauptmann, Stefan Städter, Markus C. Kerber m.fl.

Motparter: Bundesregierung, Bundestag, Europeiska centralbanken, Deutsche Bundesbank

Tolkningsfrågor

1)

Strider Europeiska centralbankens beslut (EU) 2015/774 av den 4 mars 2015 om ett program för köp av den offentliga sektorns tillgångar på andrahandsmarknaderna (ECB/2015/10) (1), i dess lydelse enligt Europeiska centralbankens beslut (EU) 2015/2101 av den 5 november 2015 om ändring av beslut (EU) 2015/774 om ett program för köp av den offentliga sektorns tillgångar på andrahandsmarknaderna (ECB/2015/33) (2), Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/702 av den 18 april 2016 om ändring av beslut (EU) 2015/774 om ett program för köp av den offentliga sektorns tillgångar på andrahandsmarknaderna (ECB/2016/8) (3) och Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/1041 av den 22 juni 2016 om godtagande av omsättningsbara skuldinstrument som emitterats eller fullt ut garanteras av Republiken Grekland och om upphävande av beslut (EU) 2015/300 (ECB/2016/18) (4), eller sättet för dess genomförande mot artikel 123.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt?

Strider det i synnerhet mot artikel 123.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om, inom ramen för programmet för köp av den offentliga sektorns tillgångar på andrahandsmarknaderna (PSPP),

a)

detaljerade uppgifter om köpen meddelas på ett sätt som gör att marknaderna blir förvissade om att Eurosystemet kommer att förvärva en del av de obligationer som ska emitteras av medlemsstaterna?

b)

inga detaljerade uppgifter offentliggörs ens i efterhand angående iakttagandet av minimifristerna från utfärdandet av en obligation på förstahandsmarknaden till köpet på andrahandsmarknaderna, med resultatet att ingen domstolsprövning är möjlig i detta avseende?

c)

samtliga förvärvade obligationer inte säljs vidare, utan behålls fram till förfallodagen och därmed undanhålls från marknaden?

d)

Eurosystemet förvärvar omsättningsbara skuldinstrument till nominellt värde med negativ avkastning fram till förfallodagen?

2)

Strider beslutet som avses i punkt 1 ovan i vart fall mot artikel 123 FEUF om dess fortsatta genomförande på grund av förändrade omständigheter på de finansiella marknaderna, i synnerhet till följd av en minskning av de kvantiteter av obligationer som kan köpas, kräver att de uppköpsregler som från början gällde kontinuerligt lättas upp och innebär att de begränsningar som EU-domstolen har fastställt i sin rättspraxis för ett köpprogram som PSPP blir verkningslösa?

3)

Strider beslut (EU) 2015/774 av den 4 mars 2015 (ECB/2015/10) som avses i punkt 1, i dess senaste lydelse, mot artikel 119 och artikel 127.1 och 127.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt mot artiklarna 17–24 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, eftersom det går utöver Europeiska centralbankens mandat avseende den monetära politiken som regleras i nämnda bestämmelser och därför inkräktar på medlemsstaternas befogenheter?

Har Europeiska centralbankens mandat överskridits framför allt av den omständigheten att

a)

beslutet som avses i punkt 1 ovan på grund av PSPP:s volym, som den 12 maj 2017 uppgick till 1 534,8 miljarder euro, har en betydande inverkan på medlemsstaternas villkor för återfinansiering?

b)

beslutet som avses i punkt 1 ovan, med hänsyn till de i punkt a) omnämnda förbättrade villkoren för återfinansiering som medlemsstaterna kommer i åtnjutande av och dessas påverkan på affärsbankerna, inte bara har indirekta ekonomisk-politiska verkningar, utan beslutets objektivt konstaterbara verkningar antyder att det finns en ekonomisk-politisk målsättning som åtminstone ska jämställas med den penningpolitiska målsättningen?

c)

beslutet som avses i punkt 1 ovan på grund av dess omfattande ekonomisk-politiska följder strider mot proportionalitetsprincipen?

d)

ingen särskild motivering ges till beslutet som avses i punkt 1 ovan och det därför inte, under tiden för dess genomförande som är över två år, kan prövas med avseende på dess fortsatta nödvändighet och proportionalitet?

4)

Strider beslutet som avses i punkt 1 ovan i vart fall mot artikel 119 och artikel 127.1 och 127.2 FEUF samt mot artiklarna 17–24 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, eftersom dess volym, dess genomförandetid, som är över två år, och de ekonomisk-politiska verkningarna som följer av detta, föranleder en annan bedömning av PSPP:s nödvändighet och proportionalitet, och beslutet således innebär att Europeiska centralbankens penningpolitiska mandat, från och med en viss tidpunkt, överskrids?

5)

Strider den obegränsade riskfördelningen mellan de nationella centralbankerna i Eurosystemet vid utebliven betalning av obligationer som emitterats av stater och andra likställda emittenter, vilken eventuellt fastställts i beslutet som avses i punkt 1 ovan, mot artikel 123 och artikel 125 FEUF samt mot artikel 4.2 FEU, om den innebär att det kan bli nödvändigt att återkapitalisera nationella centralbanker med budgetmedel?

(1)  EUT L 121, s. 20.

(2)  EUT L 305, s. 106.

(3)  EUT L 121, s. 24.

(4)  EUT L 169, s. 14.