29.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 168/23

1)

Ska, med beaktande av de befogenheter som fördelats mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna på jordbruksområdet, bestämmelserna i förordning nr 1257/1999, (1) mot bakgrund av ett av dess mål – att jordbrukarna deltar i förtidspensionering från jordbruk – tolkas på så sätt att dessa bestämmelser utgör hinder för att en medlemsstat, i samband med åtgärder för tillämpningen av förordningen, antar en lagstiftning enligt vilken det är tillåtet att ärva stöd till förtidspensionering från jordbruk?

2)

För det fall den första tolkningsfrågan – det vill säga huruvida bestämmelserna i förordning nr 1257/1999 utesluter att stöd till förtidspensionering från jordbruk kan ärvas – besvaras jakande, är det då möjligt, i en situation där Europeiska kommissionen i ett vederbörligt förfarande har ansett en medlemsstats föreskrifter vara förenliga med bestämmelserna i förordning nr 1257/1999, och jordbrukarna har kommit i åtnjutande av den åtgärd som avser förtidspensionering från jordbruk enligt nationell praxis, att enskilda personer har förvärvat en rätt att ärva det stöd som beviljats i samband med nämnda åtgärd.

3)

För det fall den andra tolkningsfrågan – det vill säga huruvida enskilda personer kan ha förvärvat en sådan rätt – besvaras jakande, ska då den slutsats som drogs vid det möte som Europeiska kommissionens landsbygdsutvecklingskommitté höll den 19 oktober 2011, nämligen att stöd till förtidspensionering från jordbruk inte kan överföras till arvingarna till den som överlåtit jordbruksföretaget, anses utgöra grund för att i förtid upphäva den rätt som enskilda personer har förvärvat enligt ovan.