10.10.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 371/17


Talan väckt den 3 augusti 2016 – Pometon mot kommissionen

(Mål T-433/16)

(2016/C 371/20)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Pometon SpA (Martellago, Italien) (ombud: advokaterna E. Fabrizi, V. Veneziano och A. Molinaro)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

i första hand ogiltigförklara det angripna beslutet,

i andra hand, ogiltigförklara eller mildra den sanktionsåtgärd som vidtagits med avseende på Pometon;

förplikta svaranden att återbetala de belopp som sökanden eventuellt har erlagt i väntan på beslutet om verkställighet av det angripna beslutet, och att ersätta övriga kostnader som sökanden haft som en följd av verkställigheten av det angripna beslutet,

under alla omständigheter förplikta svaranden att ersätta svarandens rättegångskostnader samt de övriga kostnader som sökanden haft i samband med förevarande förfarande.

Grunder och huvudargument

Förevarande talan har väckts mot kommissionens beslut C(2016) 3121 final av den 25 maj 2016 (ärende AT.39792 – Steel Abrasives), om ett förfarande enligt artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) och artikel 53 i EES-avtalet (det angripna beslutet).

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.

Första grunden: Åsidosättande av principen om förfarandets opartiskhet, av principen om oskuldspresumtion och rätten till försvar genom att svaranden har tillskrivit Pometon vissa angivna beteenden i samband med beslut C(2014) 2074 final av den 2 april 2014 (transaktionsbeslutet) som antogs med avseende på Ervin Industries Inc. och Ervin Amasteel, Winoa SA och WHA Holding SAS, Metalltechnik Schmidt GmbH & Co. KG och Eisenwerk Würth GmbH (nedan kallade parterna), och för att således ha antagit det angripna beslutet utan att under lugna omständigheter och utan att några särskilda villkor föreligger ta ställning till Pometons grunder och argument.

I transaktionsbeslutet – således innan Pometon hade getts möjlighet att försvara sig – tillskrev kommissionen uttryckligen sökanden samma beteende som tillskrivits övriga parter. Nämnda övriga parter bedömdes i samma transaktionsbeslut ha gjort sig skyldiga till ett särskilt åsidosättande av artikel 10 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet. Detta innebar oundvikligen att kommissionens möjligheter att göra en verkligt opartisk bedömning med avseende på sökanden minskade.

2.

Andra grunden: Åsidosättande och felaktig tillämpning av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet, bristfällig och motstridig motivering, åsidosättande av rätten till försvar och principen om bevisbördan, genom att svaranden i avsaknad av bevisning tillskrivit sökanden delaktighet i en påstådd konkurrensbegränsande samverkan i vilken sökanden i själva verket inte deltagit i.

Till stöd för sitt synsätt angav kommissionen oprecisa, motstridiga och tvivelaktigt tolkade faktiska omständigheter som inte var tillräckliga för att utgöra bevis för att Pometon deltagit i den påstådda överträdelsen.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande och felaktig tolkning av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet, felaktig bedömning, bristfällig utredning och uppenbart ologiskt innehåll, genom att svaranden anser att det beteende som tillskrivits Pometon avser konkurrensbegränsning.

4.

Fjärde grunden: Åsidosättande och felaktig tolkning av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet, bristfällig motivering, bristfällig utredning, åsidosättande av bevisbördan med avseende på varaktigheten av sökandens påstådda deltagande i den påstådda överträdelsen och således åsidosättande av artiklarna 23.2, 25.1 och 25.5 i förordning nr 1/2003 (1), och åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen, genom att kommissionen påförde sökanden böter trots att det förelåg preskription.

Den tidpunkt då Pometons påstådda deltagande i den påstådda överträdelsen upphörde enligt det angripna beslutet kan enligt sökanden inte sammanfalla med den tidpunkt som kommissionen har angett utan i så fall med en tidpunkt som ligger mycket längre tillbaka i tiden, vilket innebär att kommissionens rätt att påföra böter är preskriberad.

5.

Femte grunden: Avsaknad av motivering, åsidosättande av proportionalitetsprincipen och likabehandlingsprincipen vid fastställelsen av bötesbeloppet såvitt avser ändringen av grundbeloppet i den mening som avses i punkt 37 i riktlinjerna för beräkning av böter som påförs med stöd av artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003.

Kommissionen har tillämpat artikel 37 i riktlinjerna för beräkning av böter på ett uppenbart diskriminerande sätt, genom att sökandens böter sattes ned i betydligt mindre mån än övriga parters böter.


(1)  Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (Text av betydelse för EES) (EGT L 1, 2003, s. 1).