30.5.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 191/9

Överklagande ingett den 26 februari 2016 av British Airways plc av den dom som tribunalen (första avdelningen) meddelade den 16 december 2015 i mål T-48/11, British Airways plc mot Europeiska kommissionen

(Mål C-122/16 P)

(2016/C 191/11)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: British Airways plc (ombud: J. Turner QC och R. O'Donoghue, båda barristers, A. Lyle-Smythe, solicitor)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—

upphäva tribunalens dom i den del tribunalen däri har begränsat ogiltigförklaringen av det omtvistade beslutet av Europeiska kommissionen i enlighet med British Airways yrkande härom i den ursprungliga ansökan om ogiltigförklaring,

—

upphäva punkt 1 i domslutet i tribunalens dom,

—

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut i dess helhet, och

—

tillerkänna British Airways ersättning för sina rättegångskostnader i målet om överklagande.

Grunder och huvudargument

British Airways plc vill genom detta överklagande att den dom som tribunalen meddelade den 16 december 2015 i mål T-48/11, British Airways plc mot Europeiska kommissionen delvis ska upphävas. Tribunalen ogiltigförklarade genom den domen delvis kommissionens beslut K(2010) 7694 slutlig av den 9 november 2010 (ärende COMP/39258 – Luftfrakt), i den del beslutet rörde sökanden.

British Airways plc åberopar till stöd för överklagandet två grunder:

1)

Första grunden: Tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att tillämpa principen att rätten inte får döma utöver vad parterna har yrkat (ultra petita) för att begränsa sin rättskipning, trots att tribunalen på eget initiativ hade kommit fram till att det fanns grundläggande brister i förhållande till de offentliga målen, vilka gjorde sig gällande i fråga om beslutet i dess helhet. Tribunalen dömer inte utöver vad parterna har yrkat genom att på eget initiativ ta upp en fråga rörande offentliga mål och avgöra målet grundval därav. Tribunalen gjorde därför en felaktig rättstillämpning när den ansåg sig vara begränsad genom denna princip då den skulle bestämma konsekvenserna av domskälen i domslutet.

2)

Andra grunden: Klaganden gör alternativt gällande, för det fall att principen om att rätten inte får döma utöver vad parterna har yrkat skulle anses tillämplig, att tribunalen borde ha slagit fast att den likväl hade möjlighet, och till och med skyldighet, att ogiltigförklaras det omtvistade beslutet i dess helhet för att ge verkan åt den slutsats som den dragit om att beslutet stred mot överordnade rättsnormer, nämligen legalitetsprincipen och principen om ett effektivt domstolsskydd enligt artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.