EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52013DC0002

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärderingar av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation

/* COM/2013/02 final */

52013DC0002

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärderingar av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation /* COM/2013/02 final */


RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Utvärderingar av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation

1.           Inledning

I den här rapporten redovisas resultat och rekommendationer från utvärderingarna av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation 2007–2013 (nedan kallat ramprogrammet) och de särskilda programmen i det. Dessutom innehåller rapporten uppföljningsåtgärder och kommissionens svar på utvärderarnas rekommendationer.

Kommissionen fullgör härmed sin skyldighet enligt artikel 8.5 i beslutet om upprättande av ramprogrammet[1] att informera Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om resultaten av halvtids- och slututvärderingarna av ramprogrammet och de särskilda programmen.

2.           BAKGRUND

2.1.        Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation

Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation[2] är ett viktigt program för att ta itu med de utmaningar som EU:s näringsliv står inför. Dess mål överensstämmer med flaggskeppsinitiativen i strategin Europa 2020, nämligen att smart och hållbar tillväxt för alla ska prioriteras i alla EU:s insatser för att stärka EU:s ekonomi.

Ramprogrammets mål är att bidra till den konkurrenskraft och innovationskapacitet som EU har i sin egenskap av avancerat kunskapssamhälle, där en hållbar utveckling baseras på såväl en kraftig ekonomisk tillväxt som en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft och med en hög skyddsnivå och förbättrad miljökvalitet.

Ramprogrammet ger stöd till innovationsverksamhet (inklusive miljöinnovation), underlättar tillgång till finansiering och tillhandahåller företagsstödtjänster i regionerna. Det uppmuntrar även bättre spridning och användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT), bidrar till informationssamhällets utveckling och främjar ökad användning av förnybar energi och energieffektivitet.

· Ramprogrammet är uppdelat i tre särskilda program som vart och ett har mål avsedda att bidra till företagens konkurrenskraft och innovationsförmåga inom olika områden såsom IKT eller hållbar energi. De är programmet för entreprenörskap och innovation[3], stödprogrammet för informations- och kommunikationsteknik[4] samt programmet ”Intelligent energi – Europa”[5].

2.2.        Utvärderingar av ramprogrammet och de särskilda programmen

I beslutet om ramprogrammet finns bestämmelser om utvärdering av ramprogrammet och de särskilda programmen. Bland annat anges att ramprogrammet och de särskilda programmen ska bli föremål för halvtids- och slututvärderingar för att mäta ramprogrammets och de särskilda programmens genomslag i förhållande till målen, särskilt i fråga om konkurrenskraft, innovation, entreprenörskap, produktivitetsökning, sysselsättning och miljö. Enligt beslutet ska halvtidsutvärderingen av ramprogrammet vara färdig senast den 31 december 2009 och slututvärderingen senast den 31 december 2011, medan halvtids- och slututvärderingarna av de särskilda programmen ska göras på ett sådant sätt att resultaten kan användas i halvtids- och slututvärderingarna av ramprogrammet.

Halvtids- och slututvärderingarna hade följande mål:

– Mäta ramprogrammets och de särskilda programmens genomslag i förhållande till målen.

– Bedöma i vilken omfattning ramprogrammet och de särskilda programmen har bidragit till de mål som anges i början av detta avsnitt.

– Bedöma i vilken omfattning ramprogrammens och de särskilda programmens mål var relevanta för de behov, problem och frågor de utformades för att åtgärda.

– Bedöma ramprogrammets och de särskilda programmens effektivitet och utpeka deras effektivaste och ineffektivaste delar.

Halvtidsutvärderingen av programmet för entreprenörskap och innovation utfördes av GHK Consulting Ltd och Technopolis, och slutrapporten lades fram den 30 april 2009.

Halvtidsutvärderingen av stödprogrammet för informations- och kommunikationsteknik utfördes av en panel med fem experter[6], och slutrapporten lades fram i maj 2009.

Halvtidsutvärderingen av programmet Intelligent energi – Europa II utfördes av Deloitte Consulting, och slutrapporten lades fram den 27 april 2009.

Halvtidsutvärderingen av ramprogrammet utfördes av GHK Consulting Ltd och Technopolis, och slutrapporten lades fram den 9 mars 2010.

Slututvärderingen av programmet för entreprenörskap och innovation utfördes av Centre for Strategy & Evaluation Services (CSES), och slutrapporten lades fram i april 2011.

Slututvärderingen av programmet Intelligent energi – Europa II utfördes av Deloitte, och slutrapporten lades fram den 8 juni 2011.

Slututvärderingen (den andra halvtidsutvärderingen) av stödprogrammet för informations- och kommunikationsteknik utfördes av en expertpanel och slutfördes den 20 juli 2011[7].

Slututvärderingen av ramprogrammet med beaktande av de tidigare utvärderingarna blev slutförd i december 2011 av Centre for Strategy & Evaluation Services (CSES).

Alla utvärderingsrapporterna finns på nätet[8].

3.           Huvudsakliga konstateranden i utvärderingarna

I allmänhet bekräftar utvärderingarna att ramprogrammet och de tre särskilda programmen är relevanta, verkningsfulla och resurseffektiva.

3.1.        Halvtidsutvärdering av ramprogrammet

I halvtidsutvärderingen av ramprogrammet[9] konstateras att ramprogrammets begränsade budget innebär att det inte är ett utgiftsorienterat program som sammanhållningsfonderna eller det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, utan ett program där de vittsyftade, brett upplagda målen eftersträvas genom att dess idéer, produkter och partnerskap får genomsyra andra politikområden och program.

Enligt rapporten var stödet överväldigande från både interna och externa intressenter för att EU skulle ingripa inom innovation och konkurrenskraft med ett flaggskeppsinitiativ i stil med ramprogrammet, och det föreslås att ramprogrammet behöver inriktas på områden med det största europeiska mervärdet och genomslaget.

Utvärderarna finner att intressenterna tenderar att peka på delar av programmet, inte ramprogrammet som helhet, och de konstaterar att ramprogrammet inte är känt som sådant, bland annat eftersom det är ett nytt ramprogram med begränsad budget som stöder ett brett utbud av instrument inriktade på flera olika målgrupper. Utvärderarna anser dock att de befintliga informationsmekanismerna, dvs. nationella kontaktpunkter och nätverket Enterprise Europe, har stor betydelse för att förbättra information och kommunikation med avseende på ramprogrammet.

I utvärderingen konstateras vidare att många planerade effektiviseringar framträdde i underlaget vad gäller förvaltningen och driften av ramprogrammet. Särskilt betraktas ramprogrammets finansieringsinstrument som intrinsiskt mycket effektiva för att understödja små och medelstora företag. Finansförmedlarna klagade dock på betungande rapporteringskrav som fördyrar medverkan och tyckte att den administrativa bördan kunde lättas.

Slutligen konstateras att samverkansfördelar i driften uppstår genom att genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation och nätverket Enterprise Europe medverkar. Särskilt inom programmet för entreprenörskap och innovation anses det betydelsefullt att ha ett enda nätverk som samtalspartner för små och medelstora företag över hela Europa. Genomförandeorganets verksamhet anses ha framgångsrikt effektiviserat driften genom att förvaltningen skildes från det politiska beslutsfattandet.

3.2.        Slututvärdering av programmet för entreprenörskap och innovation

I utvärderingen av programmet för entreprenörskap och innovation[10] dras fem slutsatser: För det första fungerade programmet väl och var på väg att nå förväntat genomslag. För det andra ökade programmet mestadels farten eftersom det byggde på befintliga resultat. För det tredje visar underlag från enkäter att programmet gjort nytta genom att det direkt tillgodoser de små och medelstora företagens behov. För det fjärde finner utvärderarna att intervjuer och annat underlag tyder på ett klart europeiskt mervärde. För det femte konstateras att det övervakningssystem som vuxit fram är värdefullt för att löpande bedöma programmets resultat, men att systemet fortfarande höll på att utvecklas på några områden och att uppgifterna om indikatorer borde presenteras mer enhetligt.

Programmets mål befinns mycket relevanta för näringslivets behov. Vidare konstateras att programmet effektivt gynnar slutanvändarna, särskilt de små och medelstora företagen. Programmets starka sida är att det inriktas på viktiga frågor för små och medelstora företag på ett direkt och praktiskt sätt. Åtgärderna inom programmet, särskilt finansieringsinstrumenten och miljöinnovationen, har skapat förutsättningar för verklig marknadsintroduktion.

Finansieringsinstrumenten konstateras nå sina mål att underlätta tillgång till finansiering för grundande och tillväxt av småföretag. Närmare bestämt anses GIF och SMEG relevanta för de europeiska små och medelstora företagens behov, eftersom de avser ett behov av finansiering som annars inte skulle ha tillgodosetts och bidrar till att småföretag grundas och växer. En av de mest märkbara effekterna i rapporten för de här instrumenten är hävstångseffekten.

Nätverket Enterprise Europe konstateras vara fokuserat på sina mål att främja innovation, företagssamarbete och handel över gränserna, och kunderna är mycket nöjda med nätverkets tjänster. Särskilt uppger utvärderarna att nätverket är en stor politisk tillgång för EU:s förhållande till näringslivet och har betydande potential för att få de små och medelstora företagen att bidra till programmets mål och verksamhet.

Upplägget för verksamhet inom programmet för miljöinnovation konstateras vara enhetligt i hela programmet vad gäller inkludering av lämpliga element och relevant för att råda bot på marknadsmisslyckanden som hämmar sektorn, eftersom både tillgångs- och efterfrågesidan beaktas och den operativa verksamheten stärks. Utvärderarna konstaterar också att systemet torde få avsevärt fler ansökningar än vad som kan tillgodoses.

3.3.        Slututvärdering av programmet Intelligent energi – Europa II

I utvärderingen av programmet Intelligent energi – Europa[11] konstateras att verksamheten nått sina särskilda och strategiska mål och bidragit till programmets genomslag och resultat överlag.

Programmet är enligt utvärderarna relevant och användbart eftersom det svarar mot framväxande behov, problem och hinder i fråga om förnybar energi som Europa står inför. Kombinationen av åtgärder över ett brett spektrum av prioriteringar, medverkan av olika slags aktörer som kan påverka spridningen av förnybar energi och kombinationen av marknadsinriktade projekt och politiskt upplagda projekt liksom inflytandet av åtgärder inom programmet i olika skeden av marknadscykeln bidrar till att ge programmet genomslag.

Icke-tekniska hinder kvarstår, och de hämmar spridningen av hållbar energiteknik. Programmet bidrar till att minska dem genom stöd till verksamhet inom politiskt underlag, kapacitetsuppbyggnad, spridning, främjande och projekt för marknadsintroduktion.

Positiva synpunkter har inkommit till utvärderarna rörande åtgärdernas verkan för att nå målen och bidra till programmets mål överlag. Den verksamhet som fick stöd anses också vara den lämpligaste för att nå de uppsatta målen.

När det gäller programmets resurseffektivitet föreslår utvärderarna att medlen ökas så att programmets övergripande mål kan nås lättare, särskilt med tanke på den begränsade tid som återstår för att nå dem före 2020 och förseningarna i fråga om vissa mål för förnybar energi.

Det har visats att programmet kunnat ta vara på samverkansfördelar med andra EU-program, däribland det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling och strukturfonderna.

3.4.        Slututvärdering av stödprogrammet för informations- och kommunikationsteknik

I slututvärderingen av stödprogrammet för informations- och kommunikationsteknik[12] betonades programmets unika och nyskapande karaktär i det att projekten inom programmet handlar om nya plattformar för innovativa gränsöverskridande tjänster på områden av allmänt intresse, särskilt områden där det finns bestående system- och organisationsrisker.

Några av programmets egenskaper anges som särskilt positiva: ett unikt, banbrytande innovationsinstrument, av direkt politisk betydelse, ett komplementärt spektrum av instrument och bred medverkan av de berörda parterna. Expertpanelen rekommenderar bl.a. att de berörda parterna medverkar mer och att man övervinner hindren för de små och medelstora företagens deltagande. Panelen vill också se bättre informationsflöde och kopplingar till andra EU-program, t.ex. de regionalpolitiska programmen.

Panelen föreslår att programmet fortsätter som ett politiskt instrument för ibruktagande av innovationer, att det ska inriktas på ibruktagande av IKT-innovationer och att inriktningen på system- och organisationsrisker bör kvarstå i en eventuell fortsättning.

Panelen förordar att de storskaliga, politiskt ledda projekten enligt uppifrån-och-ned-modellen (Pilot A) fortsätter, eftersom det är en fungerande modell för hur nya innovativa tjänster kan sättas i bruk mer utbrett på EU-nivå. De fann också att efterfrågestyrda projekt enligt nedifrån-och-upp-modellen (Pilot B) kan resultera i nya, innovativa gränsöverskridande tjänster i den offentliga sektorn (e-innehåll, e-hälsa och åldrande, e-förvaltning, e-energi och e-transporter) och stärka driftskompatibilitet och framväxt av större marknader för innovativa offentliga tjänster.

3.5.        Slututvärdering av ramprogrammet

Slututvärderingen[13] av ramprogrammet visar att det har varit framgångsrikt.

Enligt utvärderingen visar underlaget från slututvärderingarna och andra källor att ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation som helhet och de särskilda programmen alla fungerar väl, i enlighet med vad som förväntades när programmet inleddes[14].

Dessutom konstateras att ramprogrammet som helhet har blivit ett viktigt redskap för innovationsfrämjande, särskilt om innovation betraktas som en förhållandevis öppen process som inte bara som tidigare anses omfatta teknisk utveckling, utan snarare betraktas i ett mer balanserat perspektiv som täcker utvecklingen i tjänstesektorn lika mycket som tillverkningsindustrin och rör processer och affärsmodeller lika mycket som produkter. Detta är i sig ett avgörande bidrag till den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

Ramprogrammets mål anses överensstämma med och vara relevanta för de behov, problem och frågor de är avsedda att angripa, och man lyckades kraftsamla på de områden där EU-insatser kan uträtta något. Panelen ser positivt på ramprogrammets flexibilitet och anser att det är enklare att få stöd inom ramprogrammet än inom andra jämförbara program.

Det konstateras vidare att de kunskaper om innovationsstöd som byggts upp i ramprogrammet nu utgör en avsevärd kunskapsbas som kan ge vägledning på andra politikområden.

Panelen framhäver också de förbättringar som blev följden genom att förvaltningen av ramprogrammet i mångt och mycket lades ut på genomförandeorganet och gjorde programförvaltningen effektivare, både vad gäller kommissionens kostnader och tjänsternas effektivitet, mätt i antalet undertecknade avtal, avtalens löptider och betalningsförseningar.

Den rådande ekonomiska krisen har visat på betydelsen av ramprogrammets huvudmål och relevansen i de frågor som ramprogrammet utformats för att lösa. Därför är det ännu viktigare att gå vidare med de idéer som visat sig framgångsrika och bevisat verkningsfulla, t.ex. finansieringsinstrumenten.

4.           Rekommendationer och uppföljning

I utvärderingen lämnas några rekommendationer om hur genomförandet av ramprogrammet kan förbättras och om hur ett eventuellt uppföljningsprogram kan utformas. Kommissionen har beaktat dem vid genomförandet av ramprogrammet och vid utformningen av sina förslag om uppföljningsprogram till ramprogrammet (programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag[15] och delar av Horisont 2020[16]).

I slututvärderingen av ramprogrammet står att mer samverkansfördelar mellan de tre särskilda programmen kan uppstå om man formulerar nya inställningar till centrala teman i ramprogrammet, t.ex. till innovationspolitik.

Ramprogrammets allmänt låga profil utpekas som en allvarlig brist. Det betonas dock att välkända namn som nätverket Enterprise Europe, Intelligent Energi – Europa och veckan för små och medelstora företag inte bör döpas om. Vidare rekommenderas bättre spridning av information om framgångsrik verksamhet som fått stöd av programmet. Kommissionen utnyttjar aktivt Enterprise Europe, som finansieras av ramprogrammet, för att sprida information om EU:s insatser och tjänster inom alla program såsom det sjunde ramprogrammet och strukturfonderna. Ett antal åtgärder har vidtagits för att nå bredast möjliga grupper av potentiella deltagare. När det gäller marknadsintroduktion inom miljöinnovation fungerar Enterprise Europe ofta som regional eller nationell kontaktpunkt, sprider information om ansökningsomgångar, anordnar särskilda matchningsträffar och organiserar klustermöten. Stödmottagarna får också stöd från IPR Helpdesk som inrättats inom ramprogrammet för att hjälpa dem med immaterialrättsliga frågor vid deltagande i andra EU-program såsom det sjunde ramprogrammet. När det gäller innovation har åtgärder vidtagits och fortsätter att vidtas av TAKE IT UP (Europe INNOVA) och INNO-partnerforumet (PRO INNO Europe®). Projektens utåtriktade verksamhet utöver själva deltagarna stärks genom webbplatser med sociala nätverksfunktioner inbyggda som organisationerna kan bidra aktivt till. Kommunikationen kommer att intensifieras inom uppföljarprogrammen.

Det rekommenderas att en stabil uppsättning utfalls-, resultat- och genomslagsindikatorer utformas så att programmets genomslag och måluppfyllelse kan mätas. Kommissionens förslag till uppföljarprogram till ramprogrammet (programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag[17] och delar av Horisont 2020[18]) följer de flesta av de här rekommendationerna, särskilt genom att programmen blir mer praktiskt inriktade (inom Horisont 2020 föreslås integration mellan forskning och innovation med beaktande av samhällsutmaningar som energi och naturresurser och central teknik som informations- och kommunikationsteknik) och knyts till EU:s strategiska prioriteringar. I rättsakterna anges allmänna och särskilda mål med tillhörande resultat- och genomslagsindikatorer.

Vad beträffar rekommendationen om en aktiv policy för att främja synergier i driften genom en systematisk inställning till att förbättra förvaltningen av kopplingar mellan programmets olika områden använder kommissionen aktivt Enterprise Europe för att sprida information. Ett antal åtgärder har vidtagits för att nå bredast möjliga grupper av potentiella deltagare. Inom miljöinnovation fungerar Enterprise Europe ofta som regional eller nationell kontaktpunkt och sprider information om ansökningsomgångar och anordnar särskilda matchningsträffar eller klustermöten. Stödmottagarna får också hjälp med immaterialrättsliga frågor av IPR Helpdesk. När det gäller innovation har seminarier ägt rum med nätverkets medlemmar i ämnet offentlig upphandling för innovation för att sprida erfarenheterna av de berörda åtgärderna. Ett annat exempel är samverkan mellan Enterprise Europe och IMP3rove[19] när partnerna i Enterprise Europe anordnar utbildning i innovationsförvaltning.

Det rekommenderas i slututvärderingen av programmet för entreprenörskap och innovation att man vid vidareutvecklingen av programmet för entreprenörskap och innovation bör se till att bygga vidare på de uppnådda resultaten, inte tappa det tempo som redan uppnåtts i en rad verksamheter och i möjligaste mån undvika riskerna för störning som följer med eventuella nya upplägg. I det årliga arbetsprogrammet för programmet för entreprenörskap och innovation kommer kommissionen att i stor utsträckning föreslå att tidigare års framgångsrika åtgärder fortsätter och nya åtgärder vidtas som bygger på gamla erfarenheter. Samtidigt måste detta naturligtvis vara förenligt med politiska prioriteringar och den ekonomiska utvecklingen.

Beträffande rekommendationen om kontroll av hur stort europeiskt mervärde som finansieringsinstrumenten tillför har kommissionen beaktat den vid utarbetandet av nästa omgång finansieringsinstrument. Det europeiska mervärdet blir en central del av de nya formerna för lån och eget kapital som kommer att bli principiellt vägledande för alla finansieringsinstrument i den fleråriga budgetplanen 2014–2020. Särskilt motiveras finansieringsinstrumenten av fördelarna med en starkare inre marknad, högriskutlåning som täcks med EU-medel och bättre kreditmarknader samt åtgärder mot en splittrad riskkapitalmarknad. Tanken med finansieringsinstrumenten i kommissionens förslag till program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag är att förbättra småföretagens tillgång till finansiering inom marknadssegment som inte omfattas av medlemsstaternas åtgärder, eftersom dessa är begränsade till investeringar och stöd inom de enskilda länderna. Tonvikten kommer att ligga på att finansiera expansion hos företag som siktar på internationell tillväxt och utveckla en gränsöverskridande finansmarknad för små och medelstora företag. Bara ett program på EU-nivå kan nå det målet. I kommissionens förslag till Horisont 2020 ska egetkapitalinstrumentet för forskning och innovation komplettera nationella system som inte kan finansiera gränsöverskridande investeringar i forskning och innovation. Stöd i tidiga skeden får också en demonstrationsverkan som kan gynna offentliga och privata investerare i hela Europa. Låneinstrumentet ska råda bot på marknadsmisslyckanden som avhåller den privata sektorn från att i optimal omfattning investera i forskning och innovation. Instrumentet möjliggör en kritisk massa av resurser från unionsbudgeten och genom riskdelning från de finansinstitutioner som ska förvalta instrumentet. Det ska uppmuntra företagen att investera mer av sina egna medel i forskning och innovation än vad de annars skulle ha gjort. Dessutom ska det hjälpa både privata och offentliga organisationer att minska riskerna vid förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa varor och tjänster.

Vad miljöinnovation anbelangar sägs i utvärderingen att eftersom miljöinnovationen hade liten omfattning torde dess inverkan bli begränsad, trots de lovande resultat som kan anas och det faktum att fler ansökningar kommer in än vad som kan tillgodoses. Man bör därför besluta den framtida finansieringen därefter. Kommissionen föreslår i nästa omgång program att miljöinnovation ska ingå som ett prioriterat område i Horisont 2020 och att EU:s insatser ska ökas både i fråga om budget och utbud av insatsformer.

Kommissionen drar lärdom av utvärderingarna för att löpande förbättra genomförandet av det innevarande ramprogrammet och de särskilda programmen. Utvärderingarna har också tjänat som viktiga hållpunkter i förberedelserna inför nästa omgång program (programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag samt Horisont 2020). Kommissionen uppmanar därför rådet och Europaparlamentet att fullt ut beakta dessa rekommendationer när de bereder kommissionens förslag och slutgiltigt beslutar om antagande av programmen.

[1]               Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006 av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation 2007–2013 (EUT L 310, 9.11.2006. s. 15).

[2]               http://ec.europa.eu/cip/

[3]               http://ec.europa.eu/cip/eip/index_en.htm

[4]               http://ec.europa.eu/cip/ict-psp/index_en.htm

[5]               http://ec.europa.eu/cip/iee/index_en.htm

[6]               Prof. Gerard Pogorel (ordförande), Professor i ekonomi och företagsledning, Ecole Nationale Supérieure des Télécommunications, (ENST-Telecom ParisTech), Frankrike. Dana Berova, Gartner, Tjeckien. Prof. Slavo Radosevic, Professor i industri- och innovationsforskning, University College London. Eppie Eloranta, verksamhetsledare vid Utvecklingscentralen för informationssamhället (Tieke), Finland. Jeremy Harrison (föredragande), chef för abdi Ltd, brittiska partner i ROI Institute.

[7]               Graham Vickery, Terttu Luukkonen, Slavo Radosevic, Robbert Fisher (föredragande).

[8]               http://ec.europa.eu/cip/documents/implementation-reports/index_en.htm

[9]               http://ec.europa.eu/cip/files/docs/interim_evaluation_report_march2010_en.pdf

[10]             http://ec.europa.eu/cip/files/docs/final-evaluation-of-eip_en.pdf

[11]             http://ec.europa.eu/cip/files/docs/2011_iee2_programme_en.pdf

[12]             http://ec.europa.eu/cip/files/cip/docs/cip_ict_psp_interim_evaluation_report_2011_en.pdf

[13]             http://ec.europa.eu/cip/files/cip/cip_final_evaluation_final_report_en.pdf

[14]             CSES, Executive Report - Final Evaluation of the Competitiveness and Innovation Programme, december 2011, s. 8: http://ec.europa.eu/cip/files/cip/executive_summary_cip_final_report_en.pdf

[15]             KOM(2011) 834 slutlig.

[16]             KOM(2011) 808 slutlig, KOM(2011) 809 slutlig, KOM(2011) 810 slutlig, KOM(2011) 811 slutlig, KOM(2011) 812 slutlig.

[17]             KOM(2011) 834 slutlig.

[18]             KOM(2011) 808 slutlig, KOM(2011) 809 slutlig, KOM(2011) 810 slutlig, KOM(2011) 811 slutlig, KOM(2011) 812 slutlig.

[19]             Genom IMP³rove får små och medelstora företag möjlighet att jämföra sin egen innovationsförvaltning mot andra företag i samma bransch, i samma land, av samma storlek eller av samma ålder. Sådana jämförelser är en solid grund för innovationsförvaltningskonsulters verksamhet.

Top