52012SC0278


Titel och referens

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till utkast till förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 273/2004 om narkotikaprekursorer

/* SWD/2012/0278 final */

Text

BG ES CS DA DE ET EL EN FR GA IT LV LT HU MT NL PL PT RO SK SL FI SV
html html html html html html html html html html html html html html html html html html html html html html html
pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf pdf
doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc doc

Datum

Ämnesrubriker

Allmänna upplysningar

Förfarande

Förhållande mellan dokument

Text

Visa två språkversioner samtidigt: BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR GA HU IT LT LV MT NL PL PT RO SK SL SV

Ansvarsfriskrivning: Denna sammanfattning är endast bindande för de av kommissionens avdelningar som medverkat i utarbetandet och avgör inte den slutliga formen på de eventuella beslut som kommissionen kommer att fatta.

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN

Följedokument till

utkast till förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 273/2004 om narkotikaprekursorer

1.           Problemformulering

1.1.        Varför är ineffektivt förebyggande av olaglig handel med ättiksyraanhydrid ett problem?

Narkotikaprekursorer är kemikalier med många lagliga användningsområden, men de kan också missbrukas för olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen. För att hindra att sådana ämnen leds om från den lagliga handeln till olaglig framställning av narkotika har särskilda rättsliga ramar inrättats (både på internationell nivå[1] och inom EU[2]) i syfte att identifiera misstänkta transaktioner.

Det största problemet under de senaste åren enligt tillämplig lagstiftning för den inre marknaden i fråga om narkotikaprekursorer[3] har varit att man haft föga framgång med att hindra avledningen av ättiksyraanhydrid, narkotikaprekursorn för heroinframställning, för illegal handel. Ättiksyraanhydrid som leds bort från den lagliga handeln i Europa säljs illegalt till Afghanistan, som är den största heroinkällan i världen. EU konsumerar ensamt nästan 20 % av detta heroin.

Problemets underliggande orsaker och dess följder illustreras nedan:

DRIVKRAFT || PROBLEM || DIREKTA KONSEKVENSER || INDIREKTA KONSEKVENSER

Under 2008, beslagtogs eller stoppades 241 ton ättiksyraanhydrid i EU, vilket skulle ha varit tillräckligt för att framställa ca 150–223 ton heroin, eller ungefär 50 % av Afghanistans årliga heroinproduktion. Även om statistiken under 2009–2010 har visat en kraftig minskning av mängden ättiksyraanhydrid som stoppats eller beslagtagits i EU[4] är många medlemsstater, liksom även Internationella narkotikakontrollstyrelsen (INCB) oroade över att mekanismerna i förordning (EG) nr 273/2004 för bekämpning av ättiksyraanhydrid inte är tillräckliga.

1.2.        Vem påverkas?

Medlemsstater påverkas när de genomför verkställighetsåtgärder samt av hälso- och sjukvårdskostnader som orsakas av heroinanvändning. Dessutom uppstår betydande kostnader för allmänheten genom narkotikarelaterad brottslighet.

EU:s allmänhet påverkas genom det heroin som produceras med den avledda ättiksyraanhydriden, men också genom narkotikarelaterad brottslighet.

Företag som framställer eller handlar med ättiksyraanhydrid kan utsättas för (försök till) avledning i alla skeden av hanteringen av ämnet. Förutom att säkra sina lokaler och processer mot stöld måste de registrera sina lokaler hos myndigheterna och kritiskt bedöma huruvida deras kunder endast använder ämnet för det påstådda lagliga ändamålet[5]. Misstänkta transaktioner måste anmälas till myndigheterna. Slutanvändare (som endast köper ättiksyraanhydrid för produktionsändamål) har mer begränsade skyldigheter: De behöver inte registrera sig men måste tillhandahålla en kundförsäkran när de gör sinat beställningar.

2.           Subsidiaritetsanalys

Förordning (EG) nr 273/2004 om narkotikaprekursorer grundar sig på artikel 114 i EUF-fördraget (f.d. artikel 95 i EG-fördraget). I förordningen fastställdes gemensamma krav för övervakning och kontroll av handeln med narkotikaprekursorer, för att garantera den fria legala handeln med dessa kemikalier inom EU. Även om artikel 10 i förordningen föreskriver att medlemsstaterna ska anta nationella åtgärder för att ge de behöriga myndigheterna möjlighet att utföra sina åligganden i fråga om kontroll och övervakning, skulle en allmän översyn av kontroll- och övervakningsmekanismerna behöva antas på EU-nivå för att inte i onödan hindra den legala handeln med narkotikaprekursorer inom EU.

3.           Mål

Allmänna strategiska mål

· Att bidra till den globala kampen mot avledning för illegal handel med narkotika. Att förhindra avledning av narkotikaprekursorer för illegal handel är en viktig aspekt av uppfyllandet av EU:s åtaganden enligt artikel 12 i FN-konventionen från 1988.

· Att säkerställa en väl fungerande inre marknad för narkotikaprekursorer, genom att säkerställa att marknadsaktörerna omfattas av harmoniserade bestämmelser inom EU samtidigt som man undviker onödiga administrativa bördor för företag och behöriga myndigheter.

Särskilda strategiska mål

· Att förhindra försök att avleda narkotikaprekursorer på EU:s inre marknad och därmed minska användningen av ättiksyraanhydrid som avletts från EU för framställning av narkotika, särskilt heroin.

· Att undvika snedvridning av marknaden till följd av icke-harmoniserad kontroll av narkotikaprekursorer inom EU och därigenom begränsa kostnaderna för marknadsaktörer i värdekedjan för narkotikaprekursorer.

Operativa strategiska mål

· Att uppnå en minskning av avledningsförsök och beslagtaganden inom EU.

· Att införa enhetliga, effektiva och ändamålsenliga kontrollnormer för narkotikaprekursorer på hela EU:s inre marknad.

4.           Strategiska alternativ

Alternativ 1: Ingen åtgärd: EU-lagstiftningen förblir oförändrad (nollalternativ)

Förordning (EG) nr 273/2004 ändras inte. Kommissionen och medlemsstaterna kommer att fortsätta ansträngningarna för att förbättra genomförandet av gällande regler. Medlemsstaterna kan anta ytterligare nationell lagstiftning om det bedöms nödvändigt i enlighet med artikel 10 i förordningen, efter anmälan och kontroll i enlighet med direktiv 98/34/EG.

Alternativ 2: Skärpta rapporteringsskyldigheter

Rapporteringsskyldigheterna för marknadsaktörer skärps för att öka medlemsstaternas kunskap så att de bättre kan rikta sina inspektioner och andra tillämpningsåtgärder. Två delalternativ skulle kunna tillämpas enskilt eller i kombination: a) tätare rapportering och b) utvidgat tillämpningsområde för rapportering.

Alternativ 3: Skärpta skyldigheter för marknadsaktörer i fråga om kundförsäkringar från slutanvändare

Marknadsaktörerna skulle inte tillåtas leverera ämnen i kategori 2 om inte kundförsäkran som åtföljer beställningen är fullständigt ifylld och de har kontrollerat att slutanvändaren har ett giltigt motiv för beställningen. Vid behov skulle marknadsaktörer behöva involvera myndigheterna. Kontroll av uppgifterna måste dokumenteras. En kopia av kundförsäkran måste åtfölja de levererade ämnena. Detta alternativ skulle kunna stärkas genom att man minskar eller avskaffar tröskelvärdet för minimikvantiteter enligt artikel 6 i förordningen. Två delalternativ skulle kunna särskiljas: a) skyldigheterna gäller endast för ättiksyraanhydrid, eller b) skyldigheterna gäller för alla ämnen i kategori 2.

Alternativ 4: Ålägga verksamhetsutövarna att systematiskt anmäla nya slutanvändare till myndigheterna för kontroll

Marknadsaktörer som släpper ut ämnen i kategori 2 på marknaden skulle systematiskt behöva rapportera alla beställningar från slutanvändare som är förstagångskunder till myndigheterna, och skulle endast få leverera efter godkännande från myndigheterna. Myndigheterna skulle kontrollera att slutanvändarna har giltiga motiv, vid behov genom att samarbeta med myndigheterna i en annan medlemsstat. Detta alternativ skulle kunna stärkas genom att man minskar eller avskaffar tröskelvärdet för minimikvantiteter enligt artikel 6 i förordningen. Två delalternativ skulle kunna särskiljas: a) skyldigheterna gäller endast för ättiksyraanhydrid, eller b) skyldigheterna gäller för alla ämnen i kategori 2.

Alternativ 5: Kräva registrering av slutanvändare och skärpa kraven för registrering

Slutanvändare av ämnen i kategori 2 skulle vara tvungna att låta registrera sig. Registreringsnummer skulle behöva tas med i varje kundförsäkran så att alla marknadsaktörer kan kontrollera att beställningarna är legitima. Myndigheterna skulle behöva kontrollera slutanvändarnas affärsverksamhet före registrering för att legitimera registreringsnumret. EU- lagstiftningen skulle omfatta mer detaljerade krav och villkor för beviljande, vägran och återkallande av registrering av slutanvändare (och marknadsaktörer i allmänhet). Detta alternativ skulle kunna stärkas genom att man minskar eller avskaffar tröskelvärdet för minimikvantiteter enligt artikel 6 i förordningen, och/eller föreskriver undantag för vissa kategorier av slutanvändare, såsom universitet eller forskningsinstitut. Två delalternativ skulle kunna särskiljas: a) skyldigheterna gäller endast för ättiksyraanhydrid, eller b) skyldigheterna gäller för alla ämnen i kategori 2.

Alternativ 6: Flytta ättiksyraanhydrid från kategori 2 till kategori 1

Ättiksyraanhydrid skulle flyttas från kategori 2 till kategori 1, vilket skulle innebära att alla som deltar i handeln med och användningen av ättiksyraanhydrid behöver tillstånd innan de får inneha ättiksyraanhydrid eller släppa ut ättiksyraanhydrid på marknaden, och skulle behöva uppfylla alla andra krav som gäller för marknadsaktörer med tillstånd.

5.           Konsekvensbedömning

Kostnaderna från ökade administrativa bördor enligt de olika alternativen har kvantifierats och sammanfattas i den jämförande tabellen i avsnitt 6. Fördelarna beskrivs kvalitativt.

5.1.        Alternativ 1: Ingen åtgärd

Ingen ytterligare administrativ börda skulle införas på europeisk nivå, vare sig för företag eller för behöriga myndigheter, men en ökning av de administrativa bördorna på nationell nivå kan väntas om medlemsstaterna inför kompletterande nationella åtgärder.

I fråga om effektivitet för att förhindra avledning för illegal handel visar färsk statistik om beslagtaganden och stoppade leveranser en tydlig minskning, vilket tyder på att de ansträngningar som görs för att förbättra genomförandet redan påtagligt har förbättrat den nuvarande lagstiftningen för att förhindra avledning för illegal handel.

De fastställda svagheterna i förordning (EG) nr 273/2004 skulle å andra sidan bestå – även om de skulle kunna minskas genom bättre genomförande. Medlemsstaterna skulle fortfarande behöva anta ytterligare nationella åtgärder för att skärpa kontrollen av handeln med narkotikaprekursorer[6]. Detta skulle motverka målet att bevara den inre marknaden. Slutligen skulle den internationella kritiken av EU kvarstå (den delas även av vissa medlemsstater). EU anses vara overksamt trots upprepade uppmaningar att öka kontrollerna på den inre marknaden.

5.2.        Alternativ 2: Skärpta rapporteringsskyldigheter

I fråga om effektivare förhindrande av avledning för illegal handel kunde de behöriga myndigheterna förvänta sig att få bättre kunskap om de lagliga handelsflödena. Detta skulle kunna göra att man lättare kan upptäcka ovanliga handelsmönster som tyder på avledning. För att kunna jämföra kommersiella uppgifter från alla marknadsaktörer inom EU skulle man emellertid behöva samla in en mycket stor mängd uppgifter, som sedan skulle behöva jämföras över EU:s inre gränser. Även en sådan EU-omfattande dubbelkontroll kan visa sig vara otillräcklig, eftersom endast 0,2 % av den totala produktionen av ättiksyraanhydrid avleds, vilket innebär att en allmän kontroll av alla transaktioner är mindre lovande än målinriktade, riskbaserade åtgärder.

Medlemsstaterna kan fortfarande anse det vara nödvändigt att vidta ytterligare nationella åtgärder för att skärpa kontrollen av handeln med narkotikaprekursorer. Detta skulle vara kontraproduktivt för målet att undvika fragmentering av den inre marknaden.

5.3.        Alternativ 3: Skärpta skyldigheter för marknadsaktörer i fråga om kundförsäkringar från slutanvändare

I kostnadsberäkningen för detta alternativ skiljer man mellan två olika scenarier (se översiktstabellen i avsnitt 6). Enligt scenario 1 gör marknadsaktörerna redan i dag bara affärer med kunder som de känner och som de har kontrollerat. Därför skulle den främsta skyldigheten enligt alternativ 3, dvs. kontrollen av kundförsäkran, till 100 % anses vara rutin. De enda ytterligare administrativa kostnaderna skulle uppstå när man skickar en kopia av kundförsäkran. Marknadsaktörerna kan själva kontrollera sina kunder, så att inga ytterligare kostnader uppstår för myndigheterna.

Enligt scenario 2 har 30 % av marknadsaktörerna ännu inte infört optimala metoder och måste öka sina ansträngningar. Dessutom utgår man från att omkring 10 % av alla kundförsäkringar skulle kräva myndigheternas kontroll, eftersom marknadsaktörerna inte själva kan genomföra en fullständig kontroll.

När det gäller att effektivt förhindra avledning skulle alternativ 3 öka marknadsaktörernas ansvar för valet av kunder. Även om noggranna marknadsaktörer redan utför de nödvändiga kontrollerna skulle ett förtydligande av lagtexten göra dem vaksammare och samtidigt bidra till att de oftare kontaktade sina myndigheter.

Fördelarna för den inre marknaden skulle sannolikt vara liknande som i alternativ 1: Medlemsstaterna skulle fortfarande kunna anse det vara nödvändigt att vidta ytterligare nationella åtgärder för att stärka kontrollen av handeln med narkotikaprekursorer, vilket skulle kunna vara till förfång för den inre marknaden.

5.4.        Alternativ 4: Ålägga verksamhetsutövarna att systematiskt anmäla nya slutanvändare till myndigheterna för kontroll

När det gäller ett effektivt förhindrande av avledning skulle alternativ 4 styra marknadsaktörernas insatser mot nya kunder, särskilt sådana som säger sig vara slutanvändare utan registreringsnummer, för vilka det är svårare att kontrollera att de har giltiga motiv för sin beställning. Systematisk anmälan av alla nya kunder till myndigheterna gör det möjligt för dessa att genomföra alla kontroller som behövs. Vid behov kan de förhindra och/eller övervaka leveranserna. Däremot skulle det kunna vara till hinder för marknadsaktörernas egen vaksamhet om ansvaret flyttades till myndigheterna så att dessa i slutändan beslutar om nya affärskontakter.

Eftersom alternativ 4 skulle öka myndigheternas kunskap om en del av slutanvändarna skulle det troligtvis minska sannolikheten för att medlemsstaterna skulle anta ytterligare nationella åtgärder. Några medlemsstater skulle emellertid fortfarande kunna anse att alternativ 4 är otillräckligt och anta ytterligare kontrollåtgärder, vilket skulle kunna vara till förfång för den inre marknaden.

5.5.        Alternativ 5: Kräva registrering av slutanvändare och skärpa kraven för registrering

När det gäller att effektivt förhindra avledning skulle registrering ge medlemsstaterna möjlighet att kontrollera slutanvändarnas giltiga motiv före en första beställning. Detta skulle innebära att marknadsaktörerna lättare skulle kunna kontrollera sina kunder, eftersom kundförsäkran skulle omfatta ett officiellt registreringsnummer.

Alternativ 5 skulle i hög grad öka myndigheternas kunskap om alla slutanvändare, och detta skulle kraftigt minska sannolikheten för att medlemsstaterna anser det nödvändigt att anta ytterligare nationella åtgärder. Alternativ 5 skulle därför vara mycket effektivt när det gäller att bevara den inre marknaden.

5.6.        Alternativ 6: Flytta ättiksyraanhydrid från kategori 2 till kategori 1

När det gäller att effektivt förhindra avledning förväntas fördelarna bli desamma eller större än i alternativ 5, eftersom alla slutanvändare och marknadsaktörer av ättiksyraanhydrid skulle omfattas av strikta tillståndssystem under myndigheternas direkta kontroll. Detta skulle också kraftigt minska sannolikheten för att medlemsstaterna antar ytterligare nationella åtgärder, så att alternativ 6 skulle vara mycket effektivt för att bevara den inre marknaden.

6.           Jämförelse av alternativen

I tabell 1[7] sammanfattas uppgifterna om de förväntade fördelarna (i fråga om effektivt uppnående av de operationella målen) och kostnaderna för varje (del-)alternativ.

Alternativen 4a och 5a har det mest gynnsamma kostnads-/intäktsförhållandet. Alternativ 4a är mest förmånligt på grundval av de sammanlagda kostnaderna för myndigheter och företag tillsammans. Om man emellertid bortser från engångskostnader för registrering av alla befintliga slutanvändare i alternativ 5a blir skillnaderna i de löpande årliga kostnaderna mindre påtagliga: Alternativ 5a är mindre betungande för företag, medan alternativ 4a är mindre betungande för myndigheterna.

Alternativ 5a är inte bara billigare för företagen, utan fick dessutom stöd hos en majoritet av medlemsstaterna under samråden med berörda parter. Alternativ 5a skulle också bättre kunna bemöta den kritik som uttryckts på internationell nivå att EU saknar systematisk kontroll av slutanvändare av ättiksyraanhydrid.

Med hänsyn till de relativt låga kostnaderna för båda alternativen i förhållande till det totala marknadsvärdet för den europeiska produktionen av ättiksyraanhydrid är kännbara effekter för den europeiska industrins konkurrenskraft osannolika[8].

Tabell 1: Jämförande tabell för kostnader och fördelar

Alternativ || Nytta/effektivitet || Kostnader för företagen || Kostnader för myndigheterna || Sammanlagda kostnader

Förebygga avledning || Bevara den inre marknaden

1 || 0 || 0 || 0 euro Risk för splittring av marknaden || € 0 || € 0

2 || 2a || 0 || 0 || 5,6 milj. euro/år || 1 milj. euro/år || 6,6 milj. euro/år

|| 2b || 0 || 0 || 1,5 milj. euro/år || 0,3 milj. euro/år || 1,8 milj. euro/år

|| 2a+2b || 0 || 0 || 11,4 milj. euro/år || 2,1 milj. euro/år || 12,5 milj. euro/år

3 || 3a (endast ättiksyraanhydrid) || + || 0 || Scen. 1 (100 %) Ingen förändring Scen. 2: (70 %) Ingen förändring || 0,2 milj. euro/år 4,7 milj. euro/år || Scen. 1: (ingen myndighetsinblandning) Scen. 2: (myndigheter involverade i 10 % av fallen) || 0 euro 0,2 milj. euro/år || Scen. 1: Scen. 2: || 0,2 milj. euro/år 4,9 milj. euro/år

|| 3b || + || 0 || Scen. 1: Scen. 2: || 1 milj. euro/år 26,3 milj. euro/år || Scen. 1: Scen. 2: || € 0 1,2 milj. euro/år || Scen. 1: Scen. 2: || 1 milj. euro/år 27,5 milj. euro/år

4 || 4a (endast ättiksyraanhydrid) || +[+] || ++ || 0,04 milj. euro/år || 0,005 milj. euro/år || 0,05 milj. euro/år

|| 4b || +[+] || ++ || 0,5 milj. euro/år || 0,03 milj. euro/år || 0,53 milj. euro/år

5 || 5a (endast ättiksyraanhydrid) || ++ || +++ || Alternativscenario: (företagens registreringsavgifter) || 0,16 milj. euro + 0,01 milj. euro/år 0,55 milj. euro + 0,06 milj. euro/år || Alternativscenario: || 0,39 milj. euro + 0,05 milj. euro/år € 0 || Alternativscenario: || 0,55 milj. euro + 0,06 milj. euro/år 0,55 milj. euro + 0,06 milj. euro/år

|| 5b || ++ || +++ || Alternativscenario: (företagens registreringsavgifter) || 0,5 milj. euro + 0,07 miljoner euro/år 2,3 milj. euro + 0,3 milj. euro/år || Alternativscenario: || 1,8 milj. euro + 0,2 milj. euro/år € 0 || Alternativscenario: || 2,3 milj. euro + 0,3 milj. euro/år 2,3 milj. euro + 0,3 milj. euro/år

6 || (endast ättiksyraanhydrid) || +++ || +++ || [eller: Inkl. utrikeshandel Alt. scen: (företagens tillståndsavgifter) || 0,3 milj. euro + 0,2 milj. euro/år + 0,5 miljoner euro/år] 2,0 milj. euro + 0,3 (eller + 0,9) milj. euro/år || [eller: Inkl. utrikeshandel Alternativscenario: || 1,7 milj. euro + 0,1 milj. euro/år + 0,4 miljoner euro/år] € 0 || [eller inkl. utr. hand. Alternativscenario: || 2,0 milj. euro + 0,3 milj. euro/år + 0,9 miljoner euro/år] 2,0 milj. euro + 0,3 (eller + 0,9) milj. euro/år

De lämpligaste alternativen skulle ha betydelse för små och medelstora företag, som i första hand har att göra med ättiksyraanhydrid som slutanvändare. Under samrådet var alternativ 5 det näst populäraste alternativet (efter lösningen att inte vidta några åtgärder). Detta motsvarar den föreliggande analysen att alternativ 5 skulle vara mindre betungande för företagen.

Inget av de lämpligaste alternativen omfattar ett generellt undantag av mikroföretag, eftersom detta skulle göra det enkelt att kringgå lagstiftningskontrollerna. Däremot kan mikroföretag utnyttja de befintliga tröskelvärdena i lagstiftningen[9]. Slutligen ska ett särskilt skydd av mikroföretag ges i alternativ 5a, för att hindra medlemsstaterna från att införa registreringskostnader för mikroföretag[10] i syfte att täcka sina egna kostnader.

7.           Övervakning och utvärdering

Kommissionen:

· Insamling, analys och rapportering av medlemsstaternas årliga statistik om beslagtaganden och stoppade transporter.

· Övervakning av medlemsstaternas ytterligare nationella lagstiftning.

· Stöd till genomförandet av den ändrade förordningen (uppdatering av befintliga riktlinjer, verktyg för e-lärande, dokument med vanliga frågor osv.).

· Införande av en databas som för närvarande sammanställs för att underlätta insamling och analys av statistik.

· Fem år efter genomförandet av ändringarna av lagstiftningen: En utvärdering av den ändrade lagstiftningen kommer att genomföras i samråd med medlemsstaterna och berörda parter.

Medlemsstaterna:

· Löpande övervakning av att lagstiftningen tillämpas korrekt.

[1]               Förenta nationernas konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen, som finns på: http://www.incb.org/pdf/e/conv/1988_convention_en.pdf

[2]               Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 och artikel 32 i rådets förordning (EG) nr 111/2005 om regler för övervakning av handeln med narkotikaprekursorer mellan gemenskapen och tredjeländer.

[3]               Kommissionens rapport vad gäller genomförandet av gemenskapens lagstiftning om övervakning och kontroll av handeln med narkotikaprekursorer och hur denna lagstiftning fungerar (KOM (2009) 709 slutlig), tillgänglig på: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2009:0709:FIN:en:PDF

[4]               33 ton under 2009 och 21 ton år 2010.

[5]               Ättiksyraanhydrid används legalt för acetylering i den kemiska och fotografiska industrin och läkemedelsindustrin. Det används vid framställningen av plast, textil, färgämnen, fotokemiska medel, parfymer, sprängämnen och aspirin.

[6]               Till exempel: Belgien, Ungern och Italien kräver att deras marknadsaktörer anmäler varje ättiksyraanhydrid-transaktion till myndigheterna innan en beställning levereras.

[7]               De totala kostnaderna i denna tabell bygger på summan av de exakta enskilda komponenterna. De kan därför inte helt motsvara summan av de (avrundade) siffrorna i denna tabell.

[8]               De sammanlagda kostnaderna av vart och ett av alternativen (0,05 miljoner euro för alternativ 4a och 0,06 miljoner euro för alternativ 5a är mycket begränsade i jämförelse med det sammanlagda marknadsvärdet för ättiksyraanhydrid (> 257 miljoner euro/år). Även engångskostnaderna för företagen (0,16 miljoner euro) och myndigheterna (0,29 miljoner euro) är låga i jämförelse.

[9]               I artikel 6 i förordning (EG) nr 273/2004 anges att företag som säljer/köper ättiksyraanhydrid under en årlig kvantitet på 100 l ska undantas från de flesta skyldigheterna enligt lagstiftningen.

[10]             Effekterna av en potentiell övervältring av myndigheternas kostnader på företagen har beräknats som alternativt scenario i alternativ 5.

Upp

Administreras av publikationsbyrån