MOTIVERING

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

· Motiv och syfte

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades 2006 genom förordning (EG) nr 1927/2006[1] för att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som påverkats av arbetslöshet till följd av förändringar inom världshandeln. Fonden skulle genom att medfinansiera aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder hjälpa arbetstagare att komma tillbaka in på arbetsmarknaden i områden, sektorer, territorier eller arbetsmarknadsregioner som drabbats av en allvarlig ekonomisk störning. För att få stöd från fonden krävdes minst 1 000 uppsägningar antingen under en fyramånadersperiod i ett företag och dess leverantörer och producenter i efterföljande led, eller under en niomånadersperiod i en ekonomisk sektor definierad som en huvudgrupp i NACE Rev. 2 i en region eller två intilliggande regioner på NUTS II-nivå. Största tillåtna bidrag från fonden sattes till 50 % av de totala kostnaderna för aktiva arbetsmarknadsåtgärder, och åtgärder med stöd från fonden fick inte drivas i mer än tolv månader från dagen för ansökan.

Med tanke på den ekonomiska krisens omfattning och hastighet 2008 aviserade kommissionen i sitt meddelande En ekonomisk återhämtningsplan för Europa[2] att förordning (EG) nr 1927/2006 skulle ses över. Tanken med denna översyn, som genomfördes i form av förordning (EG) nr 546/2009[3], var att man skulle utvidga fondens verksamhet som en del av Europas krishantering och förvandla den till ett mer verkningsfullt instrument för tidiga insatser i linje med de grundläggande principerna om solidaritet och social rättvisa. Nyheterna omfattade bl.a. permanenta ändringar av förordning (EG) nr 1927/2006, t.ex. minskningen från 1 000 till 500 uppsägningar för att berättiga till stöd från fonden och en förlängning från tolv till 24 månader av den tid då åtgärder med stöd från fonden fick drivas. Ett tillfälligt undantag infördes för att dels utvidga fondens räckvidd till stöd till arbetstagare som sagts upp som en direkt följd av krisen (artikel 1.1a i förordning (EG) nr 1927/2006), dels för att öka fondens medfinansieringssats från 50 % till 65 % (artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1927/2006). Det tillfälliga undantaget löper ut den 30 december 2011 och enligt artikel 20 andra stycket i förordning (EG) nr 1927/2006 får det ses över.

Från den 1 januari 2007 till den 30 april 2009 (dvs. innan krisundantaget infördes) tog kommissionen emot 15 ansökningar om stöd från fonden till 18 430 arbetstagare på sammanlagt 78 776 367 euro.

Sedan förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 trädde i kraft den 1 maj 2009 har antalet ansökningar ökat avsevärt, vilket visas nedan.

Ansökningar om stöd från fonden enligt det tillfälliga krisundantaget

År || Antal ansökningar || Antal arbetstagare i målgruppen || Summa begärt stöd från fonden (euro)

2009 || 22 || 19 381 || 99 396 898

2010 || 24 || 25 083 || 115 353 865

Summa || 46 || 44 464 || 214 750 763

Ansökningar om stöd från fonden enligt det handelsrelaterade kriteriet

År || Antal ansökningar || Antal arbetstagare i målgruppen || Summa begärt stöd från fonden (euro)

2009 || 4 || 6 569 || 25 990 290

2010 || 6 || 3 074 || 17 126 749

Summa || 10 || 9 643 || 43 117 039

I ett samråd som kommissionen inledde har medlemsstaterna uppgett att det utan det tillfälliga undantaget hade varit omöjligt att lämna in merparten av de krisrelaterade ansökningarna, vilket hade inneburit att omkring 45 000 arbetstagare som drabbades av krisens följder hade stått utan stöd från fonden. Dessutom lindrade den ökade medfinansieringssatsen på 65 % belastningen från fondfinansierade åtgärder för medlemsstaterna på sammanlagt omkring 60 miljoner euro för alla ansökningar som lämnades 1 maj 2009–31 december 2010[4].

Beslutet om att låta det tillfälliga krisundantaget löpa ut fattades 2009. Vid den tidpunkten tydde kommissionens senaste ekonomiska prognoser[5] (hösten 2008) för EU som helhet på en successiv återhämtning från mitten av 2009 med en förväntad tillväxt av bruttonationalprodukten (BNP) på 0,2 % under 2009 och 1,1 % under 2010. Sysselsättningen förväntades minska med 0,5 % under 2009 och öka med 0,1 % under 2010. Arbetslösheten som andel av arbetskraften förväntades nå 7,8 % under 2009 och 8,1 % under 2010. Verkligheten 2009 visade sig bli betydligt värre än dessa prognoser. EU:s BNP minskade med 4,2 %, medan sysselsättningen minskade med 1,9 % och arbetslösheten nådde 8,9 %. Trots att BNP-tillväxten 2010 förutspås bli högre än väntat med omkring 1,8 %, har sysselsättningen minskat ytterligare med 0,6 % medan arbetslösheten nådde rekordhöga 9,6 %.

Kommissionens senaste ekonomiska prognos (våren 2011) tyder dessutom på att utsikterna för ekonomisk återhämtning i allmänhet och återhämtning på arbetsmarknaden i synnerhet till 2011 och 2012 är sämre än vad som förväntades hösten 2008. Detta gäller särskilt skapandet av nya arbetstillfällen och arbetslösheten. Till 2011 förutspås i vårprognosen en liten ökning av sysselsättningen med 0,4 % och en konstant arbetslöshet på 9,5 %. Till 2012 spås i samma prognos att sysselsättningsökningen förblir måttlig med 0,7 % och att arbetslösheten kommer att uppgå till 9,1 %. Det beror på att sysselsättningen normalt återhämtar sig med en viss eftersläpning jämfört med BNP. Att förhållandena på arbetsmarknaden[6] förblir relativt svaga trots att BNP-tillväxten förbättrats visar på följderna av minskade krisåtgärder för arbetslösheten men även att strukturjusteringarna fortsätter att påverka sektorer och företag. Alltså är fler uppsägningar på grund av företagsnedläggningar att vänta. En mer påtaglig återhämtning på arbetsmarknaden förväntas därför inte förrän 2013 och senare.

Kommissionen bekräftar de här utsikterna för en jobblös återhämtning i sitt meddelande Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen[7]. För att undvika risken för jobblös tillväxt anses det särskilt viktigt att ta itu med arbetslösheten och förebygga långvarig utestängning från arbetsmarknaden. Att återställa de viktigaste drivkrafterna för tillväxt kräver omfördelning av arbetskraft och kapital mellan sektorer och företag och bättre ekonomiska incitament att gå från arbetslöshet till arbete.

Som kommissionen sagt har krisen lett till omfattande förluster av näringsverksamhet, väsentligt ökad arbetslöshet, drastiskt minskad produktivitet och hårt ansträngda offentliga finanser. Detta är en särskilt allvarlig bakgrund för medlemsstaterna som vill ge individanpassat stöd till ett stort antal arbetstagare som sagts upp samtidigt på grund av krisen. En förlängning av fondens ökade medfinansieringssats på 65 % skulle göra det möjligt att i viss mån avlasta medlemsstaternas offentliga finanser.

Krisens förväntade fortsatta verkningar i form av nedlagda företag och budgetåtstramningar i medlemsstaterna motiverar att krisundantaget i förordning (EG) nr 1927/2006 förlängs.

Därför föreslår kommissionen att det tillfälliga krisundantaget, som löper ut den 30 december 2011, förlängs till och med den 31 december 2013, dvs. till slutet av genomförandetiden för förordning (EG) nr 1927/2006. Då kan medlemsstaterna fortsätta att lämna ansökningar om stöd från fonden till arbetstagare som sagts upp på grund av krisen under åtnjutande av en medfinansieringssats på 65 % för åtgärder som stöds av fonden.

· Allmän bakgrund

Sedan det tillfälliga krisundantaget infördes har antalet ansökningar om stöd från fonden ökat markant, och antalet medlemsstater som ansöker om stöd har också ökat. Detta är ett tecken på att fonden verkligen har accepterats som krismekanism vid massuppsägningar på grund av krisen.

Europaparlamentet efterlyste en förlängning av krisundantaget i sin resolution av den 7 september 2010[8] om finansieringen av och verksamheten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Europaparlamentet ansåg att man ”utöver att förbättra förfarandet, fram till utgången av den nuvarande fleråriga budgetramen måste förlänga det undantag som infördes i juni 2009 för att hjälpa de arbetstagare som förlorar sitt arbete på grund av den ekonomiska och finansiella krisen samt därför också bibehålla medfinansieringssatsen på 65 %, eftersom orsakerna till att de antogs långt ifrån har åtgärdats”.

· Gällande bestämmelser

Europeiska socialfonden[9] (ESF) inrättades för att bidra till gemenskapens prioriteringar när det gäller att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att förbättra sysselsättningsmöjligheterna, främja en hög sysselsättningsnivå samt fler och bättre arbeten. ESF stöder den europeiska sysselsättningsstrategin samt medlemsstaternas strategier som syftar till att uppnå full sysselsättning och kvalitet och produktivitet i arbetet, främja den sociala integrationen, inklusive mindre gynnade gruppers tillträde till arbetsmarknaden och minska de nationella, regionala och lokala skillnaderna i sysselsättningen.

Den huvudsakliga skillnaden jämfört med fonden för justering för globaliseringseffekter är att ESF består av fleråriga program till stöd för strategiska, långsiktiga mål – särskilt förutseende och hantering av förändringar och omstrukturering, med aktiviteter som livslångt lärande. Fonden för justering för globaliseringseffekter ger däremot tidsbegränsat, individanpassat stöd vid ett engångstillfälle, direkt till arbetstagare som påverkats av uppsägningar till följd av handelns globalisering eller den ekonomiska krisen. För att främja ett effektivt stöd till uppsagda arbetstagare utan att hämma arbetskraftens omfördelning bygger globaliseringsstödets längd och valet av instrument på en bedömning av huruvida uppsägningarna beror på en tillfällig nedgång i företagets, branschens och leverantörernas verksamhet eller på permanenta strukturfaktorer.

· Förenlighet med EU:s politik och mål på andra områden

Fonden bidrar till målen i Europa 2020-strategin, nämligen att EU ska kunna gå stärkt ur krisen och ställa om ekonomin i riktning mot en smart och hållbar tillväxt för alla, som ska leda till hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. I meddelandet Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla[10] ser kommissionen en tydlig uppgift för fonden inom flaggskeppsinitiativet Industripolitik för en globaliserad tid, särskilt när det gäller snabba omfördelningar av kompetens till sektorer och marknader med hög tillväxt.

Genom att stödja snabb återkomst till arbetsmarknaden för arbetstagare som sagts upp på grund av globaliseringen eller krisen bidrar fonden till följande riktlinjer[11] i medlemsstaternas sysselsättningspolitik:

– Riktlinje 7: Öka kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden, minska den strukturella arbetslösheten och främja kvalitet i arbetet.

– Riktlinje 8: Utveckla en kvalificerad arbetskraft som motsvarar arbetsmarknadens behov och främja livslångt lärande.

– Riktlinje 10: Främja social delaktighet och bekämpa fattigdom.

Slutligen betonade kommissionen i sitt meddelande Ny kompetens för nya arbetstillfällen – Att förutse och matcha kompetensbehoven på arbetsmarknaden[12] att EU för att bereda vägen mot återhämtningen måste satsa på humankapital och anställbarhet genom att öka kompetensen och skapa bättre matchning mellan tillgången på kompetens och arbetsmarknadens behov. Aktivering, omskolning och kompetenshöjande åtgärder framhölls som sätt att öka sysselsättningen och stärka återintegrationen på arbetsmarknaden. Medfinansiering av kompetenshöjande åtgärder är ett av fondens viktigaste mål.

· Inverkan på grundläggande rättigheter

Förslaget påverkar inte de grundläggande rättigheterna.

2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER

· Samråd med berörda parter

Samrådsmetoder, huvudsakliga målsektorer och deltagarnas allmänna profil

Kommissionen samrådde två gånger med medlemsstaterna: först med hjälp av ett frågeformulär den 26 augusti 2010 och därefter vid ett möte i Oporto den 29–30 september 2010. Syftet med samråden var främst att inhämta synpunkter på verkan av de av krisen föranledda ändringarna 2009 i artikel 1.1a och artikel 10.1 av förordning (EG) nr 1927/2006, eftersom de löper ut den 30 december 2011, och om de bör förlängas till och med den 31 december 2013.

Sammanfattning av svaren och hur de har beaktats

Beträffande möjligheten att lämna ansökningar för uppsägningar som beror direkt på den globala krisen (artikel 1.1a i förordning (EG) nr 1927/2006) visade samrådet att den låtit medlemsstaterna ansöka om stöd från fonden till arbetstagare som förlorat sina arbeten på grund av krisen och hjälpa dem tillbaka till arbetsmarknaden. Flertalet medlemsstater uppgav att de arbetstagarna inte hade kunnat komma i fråga för stöd från fonden enligt kriteriet om handelns globalisering. Samrådet visade även att det allmänt ansågs lättare att samla in belägg på ett påvisbart samband mellan uppsägningarna och krisen än med förändrade världshandelsmönster på grund av globaliseringen.

Beträffande behovet att förlänga krisundantaget till slutet av 2013 ville flertalet medlemsstater att möjligheten att ansöka om stöd för uppsägningar på grund av krisen skulle kvarstå. Argumenten för den förlängningen var bl.a. de positiva erfarenheterna av fondens stöd till arbetstagarnas förmåga att återgå till arbetsmarknaden i ett läge där krisens efterverkningar skulle kännas även efter 2011, då krisen hade drabbat olika medlemsstater vid olika tidpunkter och dess effekter på sysselsättningen fortfarande skulle vara kännbara. Dessutom framhölls att en förlängning med två år inte kunde tas till intäkt för utvecklingen efter 2013.

Vad gällde möjligheten för sökande att få medfinansiering på upp till 65 % (artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1927/2006) visade samrådet att den ökade medfinansieringssatsen underlättat beslutet att ansöka om stöd från fonden av en rad anledningar. De extra 15 % hade gjort det möjligt att ge motsvarande medel i extra hjälp till de berörda arbetstagarna. Glappet mellan Europeiska socialfondens sats och globaliseringsfondens sats hade minskat för de medlemsstater som hade rätt till högre satser från ESF, och utan denna ökning skulle de inte ha lämnat några ansökningar om stöd från globaliseringsfonden. Nationell medfinansiering var dock fortfarande ett problem, men med 35 % i stället för 50 % var problemet mindre överhängande. En bred majoritet av medlemsstaterna fann satsen på 65 % lämplig under krisen och förordade att denna högre sats skulle gälla till slutet av 2013.

Samrådets resultat har tagits i beaktande vid förslagen till ändringar av förordningen.

· Extern experthjälp

Någon extern experthjälp har inte behövts.

· Konsekvensanalys

Ingen konsekvensanalys behövdes för detta förslag.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

· Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

För att förlänga det tillfälliga undantaget till stöd för arbetstagare som sagts upp på grund av den ekonomiska krisen ska datumet i artikel 1.1a andra stycket i förordning (EG) nr 1927/2006 ersättas med den 31 december 2013. Genom denna ändring förlängs samtidigt den ökade medfinansieringssatsen på 65 % till det datumet, i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1927/2006.

· Rättslig grund

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket.

· Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen gäller utom där förslaget avser ett område där EU är ensam behörig.

Medlemsstaterna kan inte i tillräcklig utsträckning själva uppnå målen med förslaget. De kan bara uppnås genom en ändring av förordning (EG) nr 1927/2006.

Genom åtgärder på EU-nivå kommer förslagets solidaritetsmål att nås bättre av nedanstående skäl.

Anpassningen av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, ett finansieringsinstrument på EU-nivå, kan bara göras genom lagstiftning på EU-nivå.

Kommissionen har i sitt förslag utgått från behoven enligt den aktuella bedömningen av medlemsstaternas ekonomiska situation och de ekonomiska prognoserna för 2012–2013. Dessa är avsevärt annorlunda än de bedömningar och prognoser som var tillgängliga i slutet av 2008 och början av 2009, när de tillfälliga krisundantagen infördes i förordning (EG) nr 1927/2006.

Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

· Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

I enlighet med proportionalitetsprincipen går de föreslagna ändringarna av förordning (EG) nr 1927/2006 inte utöver vad som är nödvändigt för att anpassa fondens funktion till de aktuella prognoserna om den ekonomiska krisen och dess inverkan på sysselsättningen och medlemsstaternas underskott genom att dels bevara möjligheten att ansöka om stöd från fonden för arbetstagare som sagts upp på grund av krisen, dels föreskriva en medfinansieringssats på 65 % i stället för 50 %.

Enligt krisundantaget får medlemsstaterna ansöka om stöd från fonden för arbetstagare som sagts upp på grund av krisen, om ett tydligt, påvisbart samband mellan uppsägningarna och krisen föreligger. Naturligtvis kommer möjligheten inte att tas i anspråk om inga sådana ärenden förekommer.

Förslaget innebär inga ytterligare administrativa bördor på medlemsstaterna jämfört med de nuvarande bestämmelserna i förordning (EG) nr 1927/2006.

· Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: förordning.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl:

En förordning är det lämpliga rättsinstrumentet för att ändra en befintlig förordning.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Enligt artikel 28 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[13] får fonden inte överskrida ett högsta årligt belopp på 500 miljoner euro.

Med ledning av tidigare ansökningar om stöd från fonden[14] förväntas den föreslagna förlängningen av krisundantaget i förordning (EG) nr 1927/2006 inte överskrida det beloppet. Ansökningarna avsåg 51,8 miljoner euro 2007 och 20,6 miljoner euro 2008. Under 2009 ansöktes om stöd från fonden till ett belopp av sammanlagt 131,7 miljoner euro, varav 75 % krisstöd och 25 % handelsrelaterat stöd. Under 2010 ansöktes om stöd från fonden till ett belopp av sammanlagt 132,5 miljoner euro, varav 87 % krisstöd och 13 % handelsrelaterat stöd.

2011/0147 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[15],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[16],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006[17] har Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) upprättats för att göra det möjligt för unionen att ge stöd och visa solidaritet med arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globaliseringen.

(2) Som ett led i reaktionen på den ekonomiska krisen ändrades förordning (EG) nr 1927/2006 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009[18], bl.a. i form av ett tillfälligt undantag för att förordningens räckvidd även skulle omfatta krisrelaterade uppsägningar och en tillfällig ökning av fondens medfinansieringssats.

(3) Mot bakgrund av det rådande ekonomiska läget i unionen bör detta undantag förlängas innan det upphör att gälla den 30 december 2011.

(4) Förordning (EG) nr 1927/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 1.1a i förordning (EG) nr 1927/2006 ska det andra stycket ersättas med följande:

”Detta undantag ska tillämpas på alla ansökningar som inlämnas senast den 31 december 2013.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3. Typ av förslag eller initiativ

1.4. Mål

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7. Planerad metod för genomförandet

2. FÖRVALTNING

2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2. Administrations- och kontrollsystem

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ karaktär

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5. Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT FÖR FÖRSLAG

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[19]

Verksamhet i den verksamhetsbaserade budgeteringen: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, enligt förvaltningsplanen för GD Sysselsättning 2010.

1.3. Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[20]

X Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Förslaget omfattas av flaggskeppsinitiativet Industripolitik för en globaliserad tid inom kommissionens strategi Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla.

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1: Se till att arbetstagare som sagts upp på grund av ändrade världshandelsmönster eller den ekonomiska krisen stannar kvar på arbetsmarknaden.

Specifikt mål nr 2: Öka allmänhetens medvetenhet om fonden som ett uttryck för solidaritet.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget ska göra det möjligt för EU att fortsätta med sitt stöd via fonden med en medfinansieringssats på 65 % för aktiva arbetsmarknadsåtgärder för arbetstagare som sagts upp på grund av den globala ekonomiska krisen. Denna medfinansieringssats gynnar också arbetstagare som sagts upp på grund av handelns globalisering.

1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

- Antal inkomna ansökningar om stöd från fonden.

- Antal uppsagda arbetstagare som kommer i fråga för stöd från fonden.

- Antal uppsagda arbetstagare som får nytt arbete efter åtgärder som stötts av fonden.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Mot bakgrund av den ekonomiska krisen ändrades 2009 förordning (EG) nr 1927/2006 genom att ett tillfälligt krisundantag infördes. Undantaget löper ut den 30 december 2011. Enligt de senaste ekonomiska prognoserna torde dock krisens verkningar, särskilt dess inverkan på omstruktureringen, sysselsättningsskapandet och arbetslösheten, fortsätta åtminstone till slutet av 2012. Förslaget ska göra det möjligt för fonden att ingripa till förmån för arbetstagare som sagts upp på grund av krisen fram till den 31 december 2013 med en finansieringssats på 65 %.

1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

EU:s insatser genom fonden gör det möjligt att komplettera nationella insatser för återintegration av arbetstagare som sagts upp på grund av handelns globalisering eller krisen. Erfarenheterna av fonden hittills tyder på att EU:s insatser gör det möjligt att lämna mer individanpassat stöd under längre tid, ofta genom åtgärder som inte hade vidtagits utan EU:s medverkan.

1.5.3. Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Se erfarenheterna sedan översynen av förordning (EG) nr 1927/2006 i motiveringen.

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Fonden är förenlig med och erbjuder samverkansfördelar med Europeiska socialfonden.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

– X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– X Förslaget eller initiativet ska gälla från den 31 december 2011 till den 31 december 2013.

– ¨ Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7. Planerad metod för genomförandet[21]

¨ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨ genomförandeorgan

– ¨ byråer/organ som inrättats av unionen[22]

– ¨ nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

X Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 1927/2006 ska kommissionen varje år till Europaparlamentet och rådet lämna en kvantitativ och kvalitativ rapport om verksamheten enligt förordningen under föregående år. Rapporten innehåller bl.a. kommissionens synpunkter på uppföljningen under året.

I enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1927/2006 ska kommissionen före slutet av 2011 i samarbete med medlemsstaterna göra en utvärdering efter halva tiden av genomslaget och långsiktigheten i de resultat som uppnåtts genom fonden. Senast den 31 december 2014 ska kommissionen med hjälp av externa experter genomföra en slututvärdering för att mäta fondens inverkan och mervärde.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

Riskerna är de som är knutna till delad förvaltning av unionens fonder.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

Kraven på förvaltning och kontroller anges i artikel 18 i förordning (EG) nr 1927/2006.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Åtgärder för att förebygga, påvisa och rätta oriktigheter finns i artikel 18.1 d och artikel 18.2 i förordning (EG) nr 1927/2006.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………...……….] || Diff./Icke-diff. ([23]) || från Efta-länder[24] || från kandidat-länder[25] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

1.1 || 04.0501 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 04.010414 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – Administrativa utgifter. 40.0243 Reserv för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter || Icke-diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………...……….] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

e.t. || e.t. || […] || JA/ NEJ || JA/ NEJ || JA/ NEJ || JA/NEJ

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer ||

GD EMPL || || || År 2012[26] || År 2013 || TOTALT

Driftsanslag p.m. || || ||

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1) || || ||

Betalningar || (2) || || ||

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1a) || || ||

Betalningar || (2a) || || ||

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[27] || || ||

Budgetrubrik (nr) || || (3) || || ||

TOTALA anslag för GD EMPL || Åtaganden || =1+1a +3 || || ||

Betalningar || =2+2a +3 || || ||

TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || ||

Betalningar || (5) || || ||

TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK EMPL i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || ||

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || ||

Betalningar || (5) || || ||

TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2012 || År 2013 || TOTALT

GD EMPL ||

Personalresurser || Ingen inverkan || Ingen inverkan ||

Övriga administrativa utgifter || || ||

GD EMPL TOTALT || Anslag || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || || ||

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År N[28] || År N+1 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || ||

Betalningar || || ||

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

– X Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– ¨ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || År 2012 || År 2013 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT ||

Typ av resultat[29] || Gen. kostnader || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totaltantal || Total kostnad ||

SPECIFIKT MÅL nr 1[30]… || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma specifikt mål 1 || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL nr 2 || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma specifikt mål 2 || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || ||

3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning

– X Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– ¨ Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2012[31] || År 2013 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || ||

Personalresurser || || || ||

Övriga administrativa utgifter || || || ||

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || ||

Belopp utanför RUBRIK 5[32] i den fleråriga budgetramen || || || ||

Personalresurser || || ||

Övriga administrativa utgifter || || ||

Delsumma utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || ||

TOTALT || || || || || ||

3.2.3.2. Beräknat personalbehov

– ¨ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2012 || År 2013 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || || ||

XX 01 01 02 (vid delegationer) || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || ||

XX 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || ||

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || ||

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || ||

XX 01 04 yy [33] || - vid huvudkontoret[34] || ||

- vid delegationer || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || ||

TOTALT || || || || ||

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– X Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

Ej tillämpligt.

– ¨ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[35].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

Ej tillämpligt.

3.2.5. Bidrag från tredje part

– X Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2012 || År 2013 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || ||

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

– X Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨ Påverkan på egna medel

– ¨ Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || ||

År 2012 || År 2013 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) ||

Artikel …………. || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ej tillämpligt.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

Ej tillämpligt.

[1] EUT L 48, 22.2.2008, s. 82.

[2] KOM(2008) 800, 26.11.2008.

[3] EUT L 167, 29.6.2009, s. 26.

[4] Exklusive tillbakadragna och avslagna ansökningar.

[5] http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/european_economy/forecasts_en.htm

[6] A.a.

[7] KOM(2011) 11, 12.1.2011.

[8] Europaparlamentets resolution 2010/2072/INI.

[9] Förordning (EG) nr 1081/2006, EUT L 210, 31.7.2006, s. 12.

[10] KOM(2010) 2020, 3.3.2010.

[11] Rådets beslut av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. EUT L 308, 24.11.2010, s. 46.

[12] KOM(2008) 868, 16.12.2008.

[13] EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[14] Exklusive tillbakadragna och avslagna ansökningar.

[15] EUT C , , s. .

[16] EUT C , , s. .

[17] EUT L 48, 22.2.2008, s. 82.

[18] EUT L 167, 29.6.2009, s. 26.

[19] Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[20] I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[21] Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[22] Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[23] Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[24] Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[25] Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[26] Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[27] Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[28] Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[29] Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[30] Mål som redovisats under punkt 1.4.2, ”Specifikt mål nr ...”

[31] Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[32] Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[33] Under taket för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[34] Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[35] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

Allmänna upplysningar

Förfarande

Förhållande mellan dokument

Text

52011PC0336

Titel och referens

Text

Datum

Ämnesrubriker