[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 25.11.2010

KOM(2010) 692 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 3/2008 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland

{SEK(2010) 1434 slutlig}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 3/2008 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland 1

I. Inledning 3

II. Genomförandet av politikområdet säljfrämjande åtgärder 2006–2010 3

II.A Samfinansierade säljfrämjande program 3

II.A.1 Förändringar sedan 2006 års rapport 3

II.A.2 Budgetmässiga aspekter och användning av tillgängliga medel 4

II.A.3 Analys av säljfrämjande program 5

II.B Säljfrämjande verksamheter som förvaltas direkt av GD Jordbruk 6

II.B.1 Delegationsresor på hög nivå 6

II.B.2 Reklamkampanj för ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk 6

II.B.3 Övriga utgifter under direkt förvaltning 6

III. Utvärdering 6

III.A Internrevision av GD Jordbruk och landsbygdsutveckling samt Revisionsrättens rapporter 6

III.B Positiva och negativa aspekter på systemet för säljfrämjande åtgärder enligt Revisionsrättens rapporter 6

III.C Utvärdering på lands-/områdesnivå eller efter produktsektorer 6

III.D Utvärdering av samfinansierade program 6

III.D.1 Bedömningsfaktorer som införts efter 2006 6

III.D.2 Första konsekvensbedömning av programmen 6

III.E. Utvärdering av verksamheterna under kommissionens direkta förvaltning 6

III.E.1 Delegationsresor på hög nivå: en utvärdering av deras effekter 6

III.E.2 Bedömning av den säljfrämjande kampanjen för ekologiskt jordbruk 2006–2009 6

IV. Övergripande slutsatser 6

I. Inledning

Det säljfrämjande systemet har sedan det inrättades i början av 2000-talet övervakats regelbundet genom rapporter från kommissionen till rådet och Europaparlamentet. Två rapporter har redan lagts fram, 2004 och 2006. Enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 3/2008 ska kommissionen överlämna en tredje rapport före utgången av 2010[1].

Denna rapport gäller det säljfrämjande systemet mellan 2006[2] och första halvåret 2010. Den tar framför allt upp förbättringar i förvaltningen och i konsekvensbedömningen, samt förenklingsaspekter (de två separata förordningarna om tredjeländer samt inre marknader slogs samman till en). Rapporten handlar om samtliga beslut som kommissionen har antagit sedan den senaste rapporten och innehåller en analys av tillgängliga uppgifter om säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter.

II. Genomförandet av politikområdet säljfrämjande åtgärder 2006–2010

EU:s system för säljfrämjande åtgärder är en horisontell politik som omfattar nästan alla jordbrukssektorer och som lyfter fram den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) övergripande egenskaper och mervärden: kvalitet, säkerhet, hälsa, märkning, särskilda produktionsmetoder, respekt för miljön, djurskydd osv. Systemet kompletterar nationella initiativ för att stödja eller stimulera privata och offentliga säljfrämjande insatser på medlemsstatsnivå.

II.A Samfinansierade säljfrämjande program

II.A.1 Förändringar sedan 2006 års rapport

Systemet för säljfrämjande åtgärder har förbättrats med utgångspunkt i rekommendationerna i den förra rapporten: den begärda konsolideringen av lagstiftningen har genomförts genom att rådets två befintliga förordningar har slagits ihop till en (rådets förordning (EG) nr 3/2008) och kommissionens två förordningar har slagits ihop till en annan (kommissionens förordning (EG) nr 501/2008)[3]. Medlemsstaternas system för utgiftsdeklaration har också förbättrats, så att genomförandet av budgeten kan övervakas regelbundet. Rekommendationen om genomförandeorgan har följts och sist men inte minst har det utarbetats och antagits tydliga och handfasta riktlinjer för framtagning av program för säljfrämjande åtgärder. Kommissionen tog initiativ till många andra förbättringar under rapporteringsperioden, i enlighet med Revisionsrättens rekommendationer, se punkt III.B nedan. Alla dessa anpassningar redovisas i bilaga 1 till kommissionens arbetsdokument som bifogas den här rapporten.

II.A.2 Budgetmässiga aspekter och användning av tillgängliga medel

Tabell 1: Budgetanslag för säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter

euro |

Budgetrubrik | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |

Säljfrämjande åtgärder: |

05 02 10 01 Gemensam förvaltning | 42 000 000 | 38 000 000 | 45 000 000 | 56 000 000 | 56 000 000 |

Säljfrämjande åtgärder: |

05 02 10 02 Direkt förvaltning | 10 000 000 | 7 295 000 | 5 371 000 | 2 119 000 | 1 210 000 |

Sammanlagt säljfrämjande åtgärder | 52 000 000 | 45 295 000 | 50 371 000 | 58 119 000 | 57 210 000 |

Från 2007 och framåt har det skett en stor ökning av budgetmyndighetens anslag till program för information om och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter. Budgetanslaget 2009, som var ovanligt stort, beviljades för att ta hänsyn till de större ackumulerade utgifterna för de fleråriga program för säljfrämjande åtgärder som godkändes 2007 och 2008 (fler gamla åtaganden med hänsyn till den större budgeten för godkända program under de åren). Detsamma gäller för 2010. Detta står i kontrast till den kraftiga minskningen av budgetmässiga resurser som står under direkt förvaltning. De viktigaste orsakerna till minskningen är att det saknas ett frivilligt bidrag till IOC[4] och att programmet European Authentic Tastes (genuina europeiska smaker, EAT), som främjar kvalitetsmärken från EU i Nordamerika och i Kina, samt den säljfrämjande kampanjen för ekologiskt jordbruk har avslutats.

Tabell 2: Budgetutgifter för säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter

euro |

Budgetrubrik | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |

Säljfrämjande åtgärder: |

05 02 10 01 Gemensam förvaltning | 34 163 896 | 47 873 132 | 49 431 246 | 46 514 165 | Ej tillämpligt |

Säljfrämjande åtgärder: |

05 02 10 02 Direkt förvaltning | 4 733 973 | 2 723 506 | 3 753 884 | 911 554 | Ej tillämpligt |

Sammanlagt säljfrämjande åtgärder | 38 897 869 | 50 596 638 | 53 185 130 | 47 425 719 | Ej tillämpligt |

Genomförandegrad (utgifter uttryckta i procent av anslagen)[5] | 75 % | 112 % | 106 % | 82 % | Ej tillämpligt |

Utvecklingen av genomförandegraden är värd att betona: en sund förvaltning av sektorn för säljfrämjande åtgärder bidrog till att sätta stopp för det underutnyttjande som präglade sektorn fram till 2006. Budgetåret 2009 påverkades dock av exceptionella och oförutsedda händelser: tre program för säljfrämjande åtgärder som kommissionen godkände redan 2008 undertecknades inte och en sektorsöverskridande organisation som deltog i samfinansieringen av flera pågående program för säljfrämjande åtgärder tvingades upphöra med sin verksamhet 2009, till följd av ett beslut i den nationella högsta domstolen i det landet. Dessa händelser ledde till en oförutsedd minskning av utgifterna för det året och även av genomförandegraden.

II.A.3 Analys av säljfrämjande program

– Program som har godkänts respektive avvisats

Under den period som omfattas av denna rapport deltog samtliga medlemsstater i säljfrämjande insatser, vilket visar att det finns ett stort intresse för systemet. Sammantaget fick kommissionen in 430 programförslag med en budget på sammanlagt 505,6 miljoner euro, efter ett första urval av de nationella myndigheterna. Av de inkomna förslagen godkändes 183 för samfinansiering från gemenskapen på totalt 248,6 miljoner euro. Av de godkända programmen gällde 134 den inre marknaden och 49 var inriktade på marknader i tredjeländer.

Tabell 3: Program som godkänts respektive avvisats från juli 2006 till och med juli 2010

[pic]

När det gäller längden på de godkända programmen pågår 150 (82 %) av dem i tre år (se diagram 1). Som framgår av diagram 2 har 20 % av programmen en budget på mindre än 1 miljon euro, 25 % har en budget på 1–2 miljoner euro, 36 % har en budget på 2–4 miljoner euro och 19 % har en budget på mer än 4 miljoner euro.

[pic] | [pic] |

Som framgår av tabell 4 har de säljfrämjande insatserna omfattat nästan alla produkter som anges i bilaga 1 till förordning (EG) nr 501/2008. Mjölkprodukter var de största mottagarna i termer av godkända program (36), därefter kom kvalitetsprodukter, dvs. produkter med skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar, ekologiska produkter och produkter från yttersta randområden (32), frukt och grönsaker, färska och bearbetade (30), köttprodukter, inklusive fjäderfä (23), vin och sprit (20), olivolja (8) osv.

Tabell 4:

Godkända program (inre marknaden och tredjeländer) per sektor och budget

Produkter | Sammanlagd budget (miljoner euro) | Samfinansiering från EU (miljoner euro) | % | Antal godkända program |

Nöt- och griskött (bearbetat eller ej) | 9,3 | 4,6 | 1,86 % | 5 |

Spånadslin | 3,3 | 1,7 | 0,67 % | 1 |

Färsk frukt och färska grönsaker | 89,0 | 44,6 | 17,93 % | 24 |

Honung och biodlingsprodukter | 4,3 | 2,1 | 0,86 % | 8 |

Märkning av ägg | 1,0 | 0,5 | 0,20 % | 1 |

Mjölk och mjölkprodukter | 116,4 | 56,6 | 22,76 % | 36 |

Flera produkter | 34,3 | 17,2 | 6,90 % | 14 |

Olivolja och bordsoliver | 34,2 | 15,5 | 6,22 % | 8 |

Ekologiskt jordbruk och ekologiska produkter | 35,7 | 17,9 | 7,18 % | 15 |

Prydnadsväxter | 14,9 | 7,4 | 2,99 % | 9 |

Yttersta randområden | 16,1 | 7,5 | 3,03 % | 2 |

SUB, SGB och GTS | 39,4 | 19,7 | 7,93 % | 15 |

Fjäderfäkött | 13,3 | 6,6 | 2,67 % | 6 |

Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker | 16,9 | 8,4 | 3,39 % | 6 |

Kvalitetskött | 30,2 | 15,1 | 6,08 % | 11 |

Kvalitetskött av fjäderfä | 1,7 | 0,8 | 0,34 % | 1 |

Raps- och rybsfröolja | 1,3 | 0,6 | 0,26 % | 1 |

Spritdrycker | 4,2 | 2,1 | 0,84 % | 2 |

Vin | 39,1 | 19,6 | 7,87 % | 18 |

Summa | 504,6 | 248,6 | 100,00 % | 183 |

De främsta anledningarna till att program avvisades under referensperioden var att åtgärderna inte var tillräckligt detaljerat beskrivna för att ge kommissionen en tydlig bild av programmet, att budgeten inte var tillräckligt detaljerad för att det skulle gå att beräkna programmets värde för pengarna, vilket krävs enligt artikel 7.2 i rådets förordning (EG) nr 3/2008, att det inte angavs några skäl till att programmet föreslogs eller att det saknades belägg för att genomförandeorganet hade valts på ett bra sätt. På senare år har ett antal program avvisats av ett annat vanligt skäl, nämligen att det inte har angivits några s.k. smarta mål[6], eller för att det inte har angivits vilka metoder som ska användas för utvärdering och konsekvensbedömning.

– Program för tredjeländer

Trots kommissionens uttalade åtagande att intensifiera de säljfrämjande åtgärderna i tredjeländer, stod den typen av program endast för 27 % av alla föreslagna program under referensperioden (49/183). Dessa program fick 23 % av de EU-medel som anslagits till godkända säljfrämjande program (57,6 miljoner euro/250,5 miljoner euro).

Färsk och bearbetad frukt och färska och bearbetade grönsaker, vin, kvalitets- och mjölkprodukter var de sektorer som fick mest stöd. Nordamerika (21), Ryssland (20), Kina (13) och Japan (11) var de viktigaste målområdena i fråga om antal godkända program.

[pic]

– Säljfrämjande program för den inre marknaden

Från 2006 till 2010 skedde en avsevärd minskning av antalet program som godkändes för den inre marknaden inom det årliga flödet (oräknat de krisprogram för mjölkprodukter som godkändes 2009) (se tabell 3). Detta beror på att kommissionen har tillämpat strängare kriterier under sin urvalsbedömning. Men som framgår av tabell 3 ökade EU:s bidrag, framför allt mellan 2006 och 2009, då det ökade med 50,1 %, från 30,4 miljoner euro till 45,8 miljoner euro. Siffrorna omfattar program för säljfrämjande åtgärder för fjäderfäkött (1 program) och mjölkprodukter (13 program) som antogs genom två ad hoc-beslut av kommissionen för att hantera kriseffekter inom dessa sektorer. Tendensen med ökade EU-bidrag trots färre godkända program hänger främst samman med att mer övergripande program för säljfrämjande åtgärder för mer än en produkt godkändes samt att organisationer från en eller flera medlemsstater gick samman och föreslog ett enda program.

[pic]

De största stödmottagarna för de godkända programmen kom från Italien (17), Frankrike (11), Nederländerna (10) och Tyskland (9). När det gäller produkter har de största stöden gått till mjölkprodukter (48,3 miljoner euro), färsk och bearbetad frukt och färska och bearbetade grönsaker (45 miljoner euro), kvalitetsprodukter, inbegripet logotyper för ekologiska produkter och yttersta randområden (35,8 miljoner euro).

II.B Säljfrämjande verksamheter som förvaltas direkt av GD Jordbruk

II.B.1 Delegationsresor på hög nivå

Delegationsresor eller säljfrämjande evenemang på hög nivå anordnades enligt följande inom ramen för artikel 2.3 i rådets förordning (EG) nr 3/2008 under 2007–2010:

- Handelsdelegationsresa på hög nivå till Indien (6–10 mars 2007).

- Säljfrämjande evenemang i Kina (14–16 maj 2008).

- Säljfrämjande evenemang i Kapstaden, Sydafrika (8–10 september 2008).

- Affärsdelegationsresa på hög nivå till Kina (18–22 maj 2009).

- Säljfrämjande evenemang i Hong Kong (4–6 maj 2009).

Vid dessa besök genomfördes en fulltecknad agenda med seminarier, pressträffar, deltagande i handelsmässor, möten mellan företag samt möten och evenemang vid de lokala handelskamrarna. Varje insats backades upp av systematiska PR-insatser både under och efter resorna. Under rapporteringsperioden uppgick budgetanslaget för delegationsresor på hög nivå till 1 miljon euro/år. För 2010 planeras ett säljfrämjande evenemang på hög nivå i Moskva under livsmedelsmässan World Food Fair (14–17 september 2010).

II.B.2 Reklamkampanj för ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk

Arbetet med den här kampanjen påbörjades 2006, inom ramen för rådets förordning (EG) nr 2826/2000 (senare upphävd genom rådets förordning (EG) nr 3/2008), för att följa upp åtgärd 1 i den europeiska handlingsplanen för ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk. Kampanjen har en budget på högst 3 miljoner euro under tre år och omfattar alla 27 medlemsstater och ska fungera som komplement till de nationella säljfrämjande verksamheterna. Kampanjen inleddes den 25 juli 2008.

II.B.3 Övriga utgifter under direkt förvaltning

– Externa experter för att välja säljfrämjande program

– Utvärderingar

En detaljerad beskrivning av samtliga verksamheter under direkt förvaltning av GD Jordbruk finns i bilaga 2 till kommissionens arbetsdokument som bifogas den här rapporten.

III. Utvärdering

III.A Internrevision av GD Jordbruk och landsbygdsutveckling samt Revisionsrättens rapporter

År 2009 blev systemet för säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter föremål för två revisionsrapporter, en från Revisionsrätten och en från GD Jordbruks internrevisionsenhet.

I rapporten från GD Jordbruks internrevisionsenhet av den 13 maj 2009 konstaterades bland annat att ”de system som används ... uppfyller tillämpliga regler och förfaranden på ett tillfredsställande sätt” och att ”kvaliteten i urvalsförfarandet ständigt har förbättrats sedan 2005”.

I sin särskilda rapport nr 10/09, som offentliggjordes den 8 juli 2009, utvärderade Revisionsrätten effekterna av olika program och konstaterade att uppgifterna i redogörelserna för avtalets genomförande i de flesta fall var tillräckligt detaljerade för att man skulle kunna förvissa sig om att de pengar som använts och de åtgärder som vidtagits överensstämde med målet för de säljfrämjande åtgärderna. När det gäller övervakningen av utgifterna konstaterade domstolen också att kommissionen under de två föregående åren hade infört eller förstärkt förfaranden och verktyg för att övervaka medlemsstaternas program och ansökningar om utbetalning.

I båda rapporterna påpekades dock att effektiviteten och miljöeffekterna fortfarande kunde förbättras. Det betonades också att kommissionen måste göra ytterligare förbättringar av flera aspekter av systemet för säljfrämjande åtgärder.

Revisionsrätten uppmanade också medlemsstaterna att fortsätta att bidra till att förbättra urvalsförfarandet genom att kontrollera förslagens relevans och vara mer selektiva. Den uppmanade också medlemsstaterna att informera kommissionen om befintliga nationella och regionala säljfrämjande åtgärder. Dessutom uppmuntrades medlemsstaterna att förbättra de offentliga upphandlingsförfaranden som används för att välja genomförandeorgan, att framför allt undvika snäva tidsfrister och att tillämpa formella förfaranden på ett mer systematiskt sätt, samt att se till att de organisationer som lämnar förslag uppfyller urvalskriterierna.

III.B Positiva och negativa aspekter på systemet för säljfrämjande åtgärder enligt Revisionsrättens rapporter

I sin rapport avger Revisionsrätten följande slutsatser och rekommendationer för att lyfta fram de viktigaste styrkorna och svagheterna i systemet för säljfrämjande åtgärder, åtminstone så som det har fungerat under den period som rapporten omfattar:

- Kommissionen har sedan några år tillbaka arbetat med att förbättra systemet för förvaltning och kontroll av utgifterna för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter. Detta arbete behöver stärkas och fördjupas ytterligare.

- Åtgärdernas inverkan går inte att mäta med det nuvarande systemet. Politiken har troligen en positiv inverkan, men den är svår att mäta. Målen för politiken bör klargöras och relevanta resultatindikatorer bör fastställas, samtidigt som man ser till att den uttalade ambitionsnivån är förenlig med den budget som anslagits.

- Ett formellt samråd med alla berörda aktörer bör införas för att fastställa en övergripande strategi och garantera att åtgärderna kompletterar befintliga säljfrämjande åtgärder. Efter denna rekommendation bildades en särskild arbetsgrupp inom rådgivande kommittén för säljfrämjande åtgärder den 28 september 2009.

- Kommissionen har blivit mer selektiv när det gäller att godkänna program som ska samfinansieras. Detta förbättringsarbete bör fortsätta, särskilt när det gäller kravet på information om programmets förväntade effekter och hur dessa ska mätas. Medlemsstaterna bör också i fortsättningen vara mer selektiva.

- När det gäller genomförandet av programmen och utgifternas korrekthet bör insatser göras främst i form av bättre kontroll av valet av genomförandeorgan, vilka spelar en avgörande roll. Den uppföljning av utgifterna som kommissionen sedan gör har förbättrats betydligt, men det finns fortfarande stora brister i kontrollerna i vissa medlemsstater. Dessa svagheter bör följas upp för att se till att det sker en snabb förbättring.

III.C Utvärdering på lands-/områdesnivå eller efter produktsektorer

Utvärderingarna av de EU-samfinansierade informationsprogram och program för säljfrämjande åtgärder som anges under II.B.3 genomfördes mellan 2006 och 2008 av externa konsulter med ramavtal.

Fyra av dem gällde den inre marknaden :

- Ekologiska sektorn (november 2006).

- Vinsektorn (april 2007).

- Frukt och grönsaker (november 2007).

- Mjölkprodukter (september 2008).

Fyra andra gällde olika produktsektorer inom tredjeländer/områden :

- Förenta staterna och Kanada (november 2006).

- Schweiz och Norge (maj 2007).

- Ryssland och Japan (november 2007).

- Indien, Kina och Sydostasien (december 2008).

Utvärderingarna var inriktade på att bedöma samstämmighet, effektivitet, inverkan och komplementaritet hos EU-samfinansierade informationsprogram och program för säljfrämjande åtgärder som genomförts sedan 2002.

Dessutom byggde varje utvärdering på ett urval program som hämtades från olika medlemsstater och som i varje enskilt fall representerade mer än hälften av de anslagna medlen för den sektorn. Information hämtades från olika källor, främst tillgänglig dokumentation och statistik, intervjuer och seminarier med intressenter och omfattande undersökningar som utfördes av teamet.

De främsta rekommendationerna för den inre marknaden var följande:

- Programmen bör baseras på analyser av både de övergripande marknaderna och målmarknaderna, med hänsyn tagen till deras storlek liksom till en tydligt definierad hierarki av kvantifierade mål för den föreslagna informationskampanjen och/eller säljfrämjande kampanjen.

- Det bör fastställas vilken inverkan på efterfrågan man vill åstadkomma, både globalt och per konsumentgrupp, enligt särskilda marknadsegenskaper och tillgängliga resurser. Det bör också fastställas en metod för hur detta ska bedömas under och efter genomförandet i enlighet med de senaste riktlinjerna.

- Kommissionens och medlemsstaternas respektive roller bör klargöras ytterligare. Kommissionens förfaranden för att slutgiltigt godkänna eller avvisa programmen bör förklaras bättre för medlemsstaternas behöriga myndigheter och för de organisationer som skulle kunna lägga fram förslag.

- Man bör fortsätta att använda sig av anbudsförfaranden (förslagsinfordringar) för att få fram så bra kostnads-nyttokvoter som möjligt utifrån nationella marknadsstandarder.

- Det bör bli obligatoriskt med efterhandsutvärderingar, halvtidsutvärderingar eller kontinuerliga utvärderingar för stora program och kampanjer, och dessa utvärderingar bör ingå i budgetarna för de programmen.

- Det bör finnas fler incitament för synergieffekter och komplementaritet mellan samfinansierade program i olika medlemsstater och mellan program som samfinansieras av EU och program som finansieras av privat sektor.

De främsta rekommendationerna för tredjeländer är följande:

- De övergripande målen för EU:s säljfrämjande åtgärder bör inriktas på att göra det möjligt för europeiska producenter och branschorganisationer att exportera till tredjeländer.

- EU:s åtgärder måste bidra i högre grad till synergieffekter mellan producenter och program.

- Det bör införas särskilda bestämmelser till stöd för nykomlingar.

- Utformningen av program och säljfrämjande verksamheter bör ske med större hänsyn till de särskilda egenskaperna hos framväxande marknader och/eller marknader som ligger långt bort.

- Den övergripande ramen för EU:s åtgärder bör förbättras för att undanröja tvetydigheter i fråga om benämning av geografiskt ursprung och varumärken.

- De administrativa kraven bör anpassas efter programmens begränsningar.

III.D Utvärdering av samfinansierade program

III.D.1 Bedömningsfaktorer som införts efter 2006

Under de första åren med detta system betraktades samfinansierade säljfrämjande program som lyckade bara de genomfördes som planerat i det ursprungliga förslaget: det krävdes ingen formell bedömning och därför var bedömningskostnaderna (om det gjordes någon utvärdering) inte stödberättigande.

Flera steg har tagits för att lösa detta:

– Ett dokument med riktlinjer för utvärdering av program skickades ut till de nationella myndigheterna i oktober 2007, för kännedom till de organisationer som lägger fram förslag. I detta dokument hade man tagit hänsyn till alla rekommendationer från granskningen av sektorn och från konsulterna. Det omarbetades senare och den del som gällde bedömningsbestämmelserna ingår nu i det följebrev om säljfrämjande program som delfinansieras av EU som bifogas ansökningsblanketten. Den andra delen, som gäller bedömningen i sig, har bifogats handboken för förfarandena för att granska och anta föreslagna säljfrämjande program för jordbruksprodukter.

– Den kontraktsmall som har skickats ut till de nationella myndigheterna har ändrats så att det ska gå att utvärdera programmens resultat med hjälp av ett externt organ. Dessutom har budgeten för programutvärdering höjts från 3 till 5 % (för den slutliga utvärderingen) och eventuellt outnyttjat budgetutrymme för omkostnader kan också läggas till som extra finansiering för denna utvärdering.

III.D.2 Första konsekvensbedömning av programmen

Sedan 2008 görs en konsekvensbedömning av programmen när de avslutas och bedömningen lämnas med i de slutrapporter som granskas av de programansvariga. I konsekvensbedömningen använder man indikatorer som budgetutnyttjandegraden och det genomförda programmets överensstämmelse med det föreslagna programmet. De åtgärder som ingår i programmen blir allt mer framgångsrika. Hittills har de organisationer som lämnar förslag själva utarbetat rapporterna. Från och med 2010 kommer utvärderingarna att göras av oberoende bedömningsorgan.

En bra indikator på kvaliteten i och de positiva effekterna av de säljfrämjande verktyg som utvecklas inom de säljfrämjande programmen, är att det är mycket vanligt att den organisation som har lagt fram programförslaget begär att få fortsätta att framställa dessa verktyg för att använda dem på egen bekostnad när programmet har avslutats.

III.E. Utvärdering av verksamheterna under kommissionens direkta förvaltning

III.E.1 Delegationsresor på hög nivå: en utvärdering av deras effekter

Handelsdelegationsresa på hög nivå till Indien (mars 2007)

Delegationsresan uppfyllde sitt ”pionjärsuppdrag” genom att öppna dörrarna till den förhållandevis nya indiska marknaden för europeiska exportföretag och samtidigt förmedla budskapet om kvaliteten och mångfalden i de europeiska produkterna. Besöket uppmärksammades mycket positivt i indiska medier (medieexponeringen värderas till ungefär 1,25 miljoner euro). Den europeiska dimensionen uppmärksammades särskilt. Besöket spelade en avgörande roll för Indiens sänkning av sina enorma importtullar på alkohol.

Säljfrämjande evenemang i Kina (maj 2008)

Den medieexponering som besöket genererade beräknas till motsvarande 450 000 euro för en täckning på 25 000 000 personer. EU:s monter, som låg i mitten av de andra europeiska paviljongerna, hade flera tusen besökare: 967 besökare lämnade sina visitkort och 1 127 frågeformulär fylldes i.

Säljfrämjande evenemang i Kapstaden, Sydafrika (september 2008)

Evenemanget bestod främst i en PR-insats som riktade sig till både sydafrikanska tjänstemän och europeiska exportföretag för att visa EU:s stöd till deras insatser för att erövra nya exportmarknader.

Affärsdelegationsresa på hög nivå till Kina (maj 2009)

Den europeiska delegationens besök togs väl emot av medierna och skapade en medieexponering som värderas till motsvarande 1 500 000 euro för en täckning på 49 600 000 person. Flera tusen personer besökte EU:s monter, som precis som föregående år låg i mitten av de andra europeiska paviljongerna.

Säljfrämjande evenemang i Hong Kong (maj 2009)

Seminariet hade 50 deltagare och 200 personer deltog i festivalen. Ungefär 8 000 personer besökte montern. Evenemanget ledde till sju tidningsartiklar till ett beräknat värde av 6 656 euro och en upplaga på 260 000.

III.E.2 Bedömning av den säljfrämjande kampanjen för ekologiskt jordbruk 2006–2009

Den säljfrämjande kampanjen för ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk har gett mycket goda resultat. Med en begränsad budget, särskilt jämfört med en del större nationella eller privata kampanjer, kunde man erbjuda enkla och effektiva marknadsförings- och informationsverktyg till ett antal olika målgrupper. Dessutom framställdes och översattes över 150 sidor text med information om och marknadsföring av denna sektor med inriktning på olika målgrupper.

Utvärderingen visar att målgrupperna har accepterat verktygen och använder dem, särskilt i länder där sektorn är mindre utvecklad och det finns färre initiativ på nationell nivå. Samfinansierade program för att marknadsföra ekologiska produkter använder det nya material som utvecklats under kampanjen. På så sätt går det att genomföra dessa program med en mindre budget, eftersom de inte behöver finansiera utvecklingen av nytt säljfrämjande material.

Statistiken över trafik på webbplatsen är också mycket uppmuntrande. Webbplatsen är redan den mest välbesökta av alla underavdelningar på GD Jordbruks webbplats på Europa, med i genomsnitt 70–80 000 besök per månad och 15 000–30 000 nedladdningar av material. Under kampanjens första fem månader 2008 registrerades 186 991 besök på webbplatsen, vilket betraktades som en succé. Under hela 2009 besöktes webbplatsen 1 070 000 gånger (denna siffra motsvarar 63 % av samtliga besök på hela GD Jordbruks webbplats). Genom att få höga poäng i stora sökmotorer har webbplatsen blivit en referenspunkt för dem som söker information om ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk.

IV. Övergripande slutsatser

Under perioden 2006–2010 genomfördes flera ändringar i systemet med EU-samfinansierade program för säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter:

– Förenkling: rådets två förordningar slogs ihop till en förordning och kommissionens två förordningar slogs ihop till en annan förordning.

– Kommissionens urvalsförfarande för nya program förbättrades genom att det infördes riktlinjer och kvantitativa utvärderingsmetoder (schema för utvärdering) och referenskostnader för de olika åtgärderna infördes i programmen.

– Konsekvensbedömningen av programmen under och efter genomförandet förbättrades.

– Sund förvaltning: programförvaltningen förbättrades. Sektorns genomförandegrad (utgifter/anslag) ökade kraftigt, till nästan 100 %.

– Sist men inte minst användes systemet för säljfrämjande åtgärder också för att motverka kriser i två fall: fågelinfluensan (2007) och krisen i mejerisektorn (2008).

Granskningar som har utförts nyligen av Revisionsrätten och av internrevisionsenheten vid GD Jordbruk och landsbygdsutveckling har bekräftat dessa förbättringar. Det krävs dock ytterligare förbättringar:

– Kvaliteten i de programförslag som skickas till kommissionen behöver förbättras ytterligare. De riktlinjer som redan har antagits och uppdaterats kommer säkert att bidra till detta.

– Även medlemsstaternas behöriga myndigheter behöver förbättra sitt urval, sin övervakning och sin granskning av programmen. De anbudsförfaranden som används för att välja ut genomförandeorganen behöver uppmärksammas ytterligare. Här kan påpekas att det i både artikel 9.2 e och artikel 12.2 betonas vilken teknisk och finansiell kapacitet dessa organ måste ha för att kunna garantera att de säljfrämjande åtgärderna genomförs så effektivt som möjligt.

– Det nuvarande förfarandet för att godkänna samfinansierade program är ganska tungrott. Programmen utvärderas två gånger: först av medlemsstaterna och sedan på EU-nivå. Hela urvalsförfarandet tar sju månader. Trots detta avvisas över 50 % av de inlämnade programmen, vilket framgår av tabell 3 på sidan 6 i den här rapporten.

Den nuvarande politiken för information och säljfrämjande åtgärder kommer att ses över samtidigt med diskussionerna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. De säljfrämjande instrumenten bör ge EU:s producenter ett effektivt verktyg samtidigt som man strävar efter att minska de administrativa bördorna.

[1] Rådets förordning (EG) nr 3/2008 av den 13 december 2007, EUT L 3, 5.1.2008, s. 1.

[2] Hela år 2006 omfattas av den här rapporten.

[3] Kommissionens förordning (EG) nr 501/2008 av den 5 juni 2008, EUT L 147, 6.6.2008, s. 3.

[4] Internationella olivoljerådet.

[5] Överutnyttjandet under 2007 och 2008 täcktes genom överföringar.

[6] SMART Specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt, tidssatt.