52010DC0464

[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 9.9.2010

KOM(2010) 464 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2009

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 4

2. Verksamhetsöversikt för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 2009 4

3. Uppföljning av årsrapporten om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 2008 5

Förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 5

4. Analys av verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 2009 5

4.1. Inkomna ansökningar 5

Tabell 1 — Inkomna ansökningar 2009 6

4.1.1. Inkomna ansökningar per medlemsstat och sektor 6

4.1.2. Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp 6

4.1.3. Inkomna ansökningar 2008 med avseende på antal arbetstagare som stödet avser 7

4.1.4. Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp per arbetstagare 7

4.1.5. Inkomna ansökningar med avseende på interventionskriterium 7

4.2. Enklare beslutsprocess för ansökningar: nytt förfarande för att lämna in ansökningar till rådet och Europaparlamentet 7

4.3. Beviljade bidrag 8

Tabell 2 — Närmare uppgifter om bidrag som beviljades 2009 8

4.3.1. De stödmottagande arbetstagarnas profil 8

Tabell 3 — Bidrag som beviljades 2009: Arbetstagarnas profil 8

4.3.2. Insatser som finansierats med stöd från fonden 9

Tabell 4 — Finansierade åtgärder 2009 enligt Eurostats klassificering 10

4.3.3. Komplementaritet med åtgärder som finansieras av strukturfonderna, framförallt Europeiska socialfonden 11

4.4 Resultat: resultat som redovisats i slutrapporter som mottagits under 2009 12

4.4.1. Slutrapporter som mottagits från medlemsstaterna 12

4.4.2. Sammanfattning av rapporterade resultat 12

4.4.3. God praxis och erfarenheter som presenterades i slutrapporterna 12

Tabell 5 — Resultat som redovisats i slutrapporter som mottagits under 2009 15

4.5. Ekonomisk rapport 15

4.5.1. Stödanslag från Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter 16

4.5.2. Utgifter för tekniskt stöd 17

Tabell 6 — Utgifter för tekniskt stöd 2009 17

4.5.3. Rapporterade oegentligheter och avslutade ärenden 17

4.5.4. Avslutande av ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter 18

Tabell 7 — Avslutade ärenden 2009 18

4.5.5. Andra återbetalningar 18

4.6. Kommissionens tekniska stödåtgärder 19

4.6.1. Information och publicitet 19

4.6.2. Möten med nationella myndigheter och arbetsmarknadens parter 20

5. Trender 21

1. INLEDNING

Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter inrättades genom förordning (EG) nr 1927/2006[1] för att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln. Syftet med fonden var att balansera de långsiktiga fördelarna av en öppen handel i form av tillväxt och sysselsättning med de kortsiktiga negativa effekter som globaliseringen kan ha, särskilt för sysselsättningen för de mest utsatta och minst kvalificerade arbetstagarna.

Reglerna ändrades genom förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 för att bättre reagera på den globala finansiella och ekonomiska krisen (se avsnitt 3).

Enligt artikel 16 i förordningen ska kommissionen före den 1 juli varje år lägga fram en kvantitativ och kvalitativ rapport för Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som har bedrivits inom Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter under det föregående året. Rapporten ska huvudsakligen inriktas på de resultat som fonden har bidragit till och ska särskilt innehålla uppgifter om inlämnade ansökningar, antagna beslut, finansierade åtgärder, inbegripet hur dessa kompletterat åtgärder som finansierats genom strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, och avslutade ärenden avseende ekonomiskt stöd. Ansökningar som avslagits för att det saknats tillräckliga anslag eller för att de inte varit stödberättigande ska också dokumenteras i rapporten.

2. VERKSAMHETSÖVERSIKT FÖR EUROPEISKA FONDEN FÖR JUSTERING FÖR GLOBALISERINGSEFFEKTER 2009

Under 2009 mottog kommissionen 30 ansökningar om bidrag ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, vilket var sex gånger fler än under 2008. Närmare uppgifter om ansökningarna finns i avsnitt 4 och i tabell 1.

Under 2009 fattade budgetmyndigheten tio beslut om att bevilja medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Åtta avsåg ansökningar som lämnats in under 2009 och två var ansökningar som mottagits i slutet av 2008. Uppgifter om de bidrag som beviljades finns i avsnitt 4 och i tabellerna 2, 3 och 4.

Kommissionen mottog under 2009 nio slutrapporter om de resultat som fonden bidragit till. Uppgifter om uppnådda resultat finns i avsnitt 4 och i tabell 5.

Dessutom avslutades fyra ekonomiska stöd från fonden som beviljats under tidigare år. Tekniska stödåtgärder på kommissionens initiativ (artikel 8.1 i förordningen) genomfördes. Närmare uppgifter ges i avsnitt 4.5 och 4.6 och i tabellerna 6 och 7.

3. UPPFÖLJNING AV ÅRSRAPPORTEN OM EUROPEISKA FONDEN FÖR JUSTERING FÖR GLOBALISERINGSEFFEKTER 2008

Förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter [2]

Kommissionen förklarade i sin ekonomiska återhämtningsplan för Europa, som offentliggjordes den 26 november 2008 [3], att man skulle se över reglerna för att EU ska kunna hjälpa arbetstagare som drabbas av den globala finanskrisen och vidta åtgärder för att förbättra deras sysselsättningsmöjligheter på lång sikt. Tre veckor senare, efter en analys av förväntningar och behov hos de berörda parterna (representanter för medlemsstaterna och arbetsmarknadsorganisationer på nationell och europeisk nivå), antogs ett förslag till förordning om ändring av förordningen[4], vilket framför allt innehöll följande ändringar:

- Gränsen i urvalskriterierna sänks från 1 000 uppsagda arbetstagare till 500.

- Genomförandeperioden förlängs från 12 till 24 månader.

- Samfinansieringen höjs från 50 till 75 %[5].

- Ett tillfälligt undantag införs som ger arbetstagare som blivit uppsagda till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen rätt till stöd, förutsatt att de ansökningar som bygger på detta kriterium inlämnas före utgången av 20105.

Den ändrade förordningen (EG) nr 546/2009 antogs utifrån kommissionens förslag den 18 juni 2009.

4. ANALYS AV VERKSAMHETEN INOM EUROPEISKA FONDEN FÖR JUSTERING FÖR GLOBALISERINGSEFFEKTER 2009

4.1. Inkomna ansökningar

De 30 ansökningar som kommissionen mottog under 2009 (se tabell 1) innebär en stor ökning jämfört med föregående två år, med 28 ansökningar på bara åtta månader (från maj till december 2009, dvs. från det att förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ändrades och fram till årets slut), jämfört med 14 mottagna ansökningar på 24 månader under 2007 och 2008[6].

Ansökningarna kom från 13 medlemsstater och gällde 29 021 uppsagda arbetstagare och de begärda bidragen uppgick till 166 581 220 euro från fonden. För de 28 ansökningar som lämnades in från maj 2009 gällde de nya reglerna (dvs. 65 % samfinansiering, 24 månaders genomförande, osv.).

Inga ansökningar avslogs under 2009. En ansökan drogs tillbaka och ingår därmed inte i statistiken.

Tabell 1 — Inkomna ansökningar 2009

[pic]

4.1.1. Inkomna ansökningar per medlemsstat och sektor

De 30 ansökningar som mottogs kom från 13 medlemsstater och berörde 17 sektorer[7]:

Österrike (en ansökan, fordonsindustri), Belgien (två ansökningar, textilsektorn), Bulgarien (en ansökning, stål- och metall), Danmark (två ansökningar, mekanik/elektronik), Frankrike (en ansökning, fordonsindustri), Tyskland (två ansökningar, mobiltelefoner, fordonsindustri), Irland (tre ansökningar, datorer, kristallglas, flygplansunderhåll), Italien (en ansökning, hushållsapparater), Litauen (fyra ansökningar, hushållsapparater, möbler, byggnad, beklädnad), Nederländerna (åtta ansökningar, byggnad, tryckeri, förlag), Portugal (två ansökningar, textil, elektronisk utrustning), Spanien (två ansökningar, keramik, byggnads- och inredningssnickeri), Sverige (en ansökan, fordonsindustri).

4.1.2. Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp

Medlemsstater som ansöker om stöd ur fonden måste utforma ett samordnat åtgärdspaket som är anpassat efter de berörda arbetstagarnas profil och bestämma sig för hur stort stödbelopp de ska ansöka om. Förordningen innehåller inga rekommendationer om eller begränsningar av det begärda beloppet. När kommissionen bedömer ansökningarna kan den dock ifrågasätta vissa punkter som leder till att den ansökande medlemsstaten får ändra det föreslagna paketet av individanpassade tjänster, vilket i sin tur påverkar det begärda beloppet.

De begärda bidragen ur fonden 2009 varierade från 258 164 euro till 56 385 144 euro (i genomsnitt 5 552 707 euro).

4.1.3. Inkomna ansökningar 2008 med avseende på antal arbetstagare som stödet avser

Antalet arbetstagare som tagit emot stöd som samfinansierades av fonden 2009 uppgick till 29 021 (30 ansökningar). Antalet varierade från 111 till 3 582 arbetstagare (i genomsnitt 967 arbetstagare). Tre ansökningar gällde fler än 2 000 arbetstagare, sju mellan 1 000 och 2 000, och tjugo gällde färre än 1 000 arbetstagare.

Det kan ibland skilja mellan antalet uppsagda arbetstagare och antalet som fick stöd från fonden om den ansökande medlemsstaten valt att bara stödja vissa av dem, exempelvis dem som har särskilt svårt att hålla sig kvar på arbetsmarknaden och/eller dem som mest behöver stöd.

4.1.4. Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp per arbetstagare

De begärda beloppen per arbetstagare 2009 varierade från strax över 500 euro till över 15 700 euro (i genomsnitt 5 740 euro per arbetstagare).

De ansökande medlemsstaterna väljer själva, inom ramen för villkoren i förordningen, vilka individanpassade tjänster som ska ingå i åtgärdspaketet för de uppsagda arbetstagarna. Det begärda beloppet per arbetstagare kan därför variera beroende på hur omfattande uppsägningarna är, hur situationen på den drabbade arbetsmarknaden ser ut, hur de individuella berörda arbetstagarnas omständigheter ser ut, vilka åtgärder medlemsstaten redan har vidtagit och kostnaderna för att erbjuda tjänsterna i den berörda medlemsstaten eller regionen.

4.1.5. Inkomna ansökningar med avseende på interventionskriterium

Av de inkomna ansökningarna var 24 (80 %) avsedda att stödja arbetstagare som blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen (artikel 1.a i den ändrade förordningen) medan övriga sex ansökningar (20 %) grundades på genomgripande strukturförändringar inom världshandeln .

Elva ansökningar grundades på artikel 2 a i förordningen och tretton på artikel 2 b. Av de sex ansökningar som hänvisade till artikel 2 c (alla av dessa angav ”särskilda omständigheter”), angav hälften att villkoren i artikel 2 a inte uppfylldes helt, medan den andra hälften angav att villkoren i artikel 2 b inte uppfylldes helt.

4.2. Enklare beslutsprocess för ansökningar: nytt förfarande för att lämna in ansökningar till rådet och Europaparlamentet

Beslutsfattandeprocessen inom Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter förenklades under slutet av 2009. Kommission avskaffade då ett av de obligatoriska stegen genom att slå ihop två förfaranden till ett, som kommissionärerna för GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter och GD Budget delar ansvaret för. Till följd därav omfattar ansökningar till budgetmyndigheten även kommissionens bedömning av ansökan i form av en motivering. I genomsnitt sparar detta 22 dagar och förhoppningen är att diskussionerna i Europaparlamentet och rådet ska bli smidigare och öppnare.

4.3. Beviljade bidrag

Under 2009 fattade budgetmyndigheten tio beslut att använda bidrag från fonden för att samfinansiera aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder (se tabellerna 2, 3 och 4). Åtta av dem gällde ansökningar som lämnades 2009 och två gällde ansökningar som mottogs i slutet av december 2008.

Bidragen som beviljades gällde 10 938 uppsagda arbetstagare i åtta medlemsstater, totalt 52 349 047 euro från fonden (10,5 % av det högsta årsbeloppet som är tillgängligt för fonden). Det genomsnittliga beloppet per arbetstagare var 4 786 euro. Sex av tio godkända ansökningar lämnades in den 1 maj 2009 eller senare, dvs. enligt de nya reglerna.

Budgetmyndigheten avslog inga av de förslag till finansiering ur fonden som kommissionen lade fram för myndigheten.

Tabell 2 — Närmare uppgifter om bidrag som beviljades 2009

[pic]

4.3.1. De stödmottagande arbetstagarnas profil

De stödmottagande arbetstagarnas profil (kön, EU-medborgare/icke EU-medborgare, åldersgrupp, hälsa/arbetsförmåga) anges i tabell 3:

Tabell 3 — Bidrag som beviljades 2009: Arbetstagarnas profil

[pic]

4.3.2. Insatser som finansierats med stöd från fonden

Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1927/2006 får medel ur fonden endast användas för att samfinansiera aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att återintegrera de uppsagda arbetstagarna på arbetsmarknaden. Dessutom får fonden användas för att finansiera medlemsstatens förberedande åtgärder och förvaltnings-, informations-, marknadsförings- och kontrollåtgärder för genomförandet av fonden (tekniskt stöd).

De åtgärder som godkändes i de tio bidrag som beviljades 2009 för att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden utgjordes huvudsakligen av utbildning och omskolning, traktamente under utbildning eller andra aktiva arbetsmarknadsåtgärder, utbildningsunderstöd och hjälp att söka arbete samt ärendehantering.

I tabell 4 ges en sammanställning av beräknade kostnader för de föreslagna åtgärderna tillsammans med tekniskt stöd.

Tabell 4 — Finansierade åtgärder 2009 enligt Eurostats klassificering[8]

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder enligt Eurostats klassificering | Belopp ur fonden + från medlemsstat (euro) | % av totalbeloppet |

Arbetsmarknadspolitiska tjänster | 12 954 880 |

1 | Individuell hjälp att söka arbete & ärendehantering och allmänna informationstjänster (yrkesvägledning, kompetenscertifiering, individanpassade åtgärdsplaner osv., öppna informationstjänster för arbetssökande) | 9 406 680 | 10,91 % |

Bidrag till arbetssökande | 174 600 | 0,20 % |

Resebidrag | 2 528 400 | 2,93 % |

Andra bidrag (t.ex. lärlingsprogram) | 845 200 | 0,98 % |

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder | 69 664 315 |

2 | Utbildning och omskolning | 35 806 540 | 41,51 % |

Utbildningsbidrag | 12 579 650 | 14,58 % |

Traktamente vid utbildning eller andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder | 13 077 200 | 15,16 % |

3 | Arbetsrotation och arbetsdelning | – | – |

4 | Stimulansåtgärder för sysselsättning och rekrytering | 2 577 500 | 2,99 % |

5 | Anställning med stöd och rehabilitering | 281 600 | 0,33 % |

6 | Åtgärder för att skapa direkta arbetstillfällen | 594 000 | 0,69 % |

7 | Stimulansåtgärder för nyetablering | 4 747 825 | 5,50 % |

Tekniskt stöd (artikel 3 i förordning (EG) nr 1927/2006) | 3 635 200 | 4,21 % |

Totalt | 86 254 395 | 100 % |

4.3.3. Komplementaritet med åtgärder som finansieras av strukturfonderna, framförallt Europeiska socialfonden

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är avsedd att öka anställbarheten och garantera en snabb återintegrering på arbetsmarknaden med hjälp av aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, och kompletterar därmed Europeiska socialfonden som är det främsta EU-instrumentet på detta område. Komplementariteten ligger i att de används för att hantera dessa frågor utifrån två olika tidsperspektiv. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att ge skräddarsytt stöd till uppsagda arbetstagare vid specifika Europaomfattande massuppsägningar, medan Europeiska socialfonden används för att genom fleråriga program stödja strategiska, långsiktiga mål (t.ex. för att öka humankapitalet och kunna hantera förändringar). Mot bakgrund av den aktuella finansiella och ekonomiska krisens sociala konsekvenser och efter ett förslag från kommissionen ändrades 2009 de båda fondernas funktionssätt, för att bli mer flexibla under krisen.

Det avgörande kriteriet är de tillgängliga instrumentens och åtgärdernas potential att effektivt hjälpa arbetstagare. Innehållet i det ”samordnade paketet med anpassade tjänster” som ska samfinansieras av fonden ska balanseras mot andra åtgärder och komplettera dem. Det innebär att åtgärder via fonden måste täcka mycket mer än de standardinsatser som arbetstagarna under alla omständigheter skulle ha tillgång till. Å andra sidan har medlemsstaterna ingen skyldighet att hitta på helt nya åtgärder och de tjänster som föreslås som samfinansiering med fonden kanske redan finns. Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter har som praxis att föreslå en blandning av tjänster som inbegriper åtgärder som är helt nya, som är nya för de berörda arbetstagarna eller erbjuds i nya kombinationer, och åtgärder som de normalt inte skulle ha tillgång till (t.ex. utbildning på högre nivåer).

Ett bra exempel på komplementariteten mellan Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är Nokia-fallet (EGF/2009/002) som Tyskland ansökte om stöd för. I ansökan gjordes åtskillnad mellan paketet som finansierades ur fonden och ett inledande paket med aktiva arbetsmarknadsåtgärder som finansierades av Europeiska socialfonden och genom nationell offentlig och privat samfinansiering. Det inledande paketet som samfinansierades av Europeiska socialfonden innebar att ett övergångsföretag ( Transfergesellschaft ) skapades och det omfattade åtgärder som profilering, yrkesvägledning, individuell rådgivning, coachning för arbetssökande och korttidskvalificering enligt riktlinjerna från ESF-programmet för den federala arbetsförmedlingen. Paketet med aktiva arbetsmarknadsåtgärder från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter var utformat som ett komplement till Europeiska socialfondens paket som beskrevs ovan och på så sätt garanterades komplementaritet med andra åtgärder på nationell, regional och lokal nivå.

Ett annat exempel på framgångsrik komplementaritet är Volvo-fallet (EGF/2009/007) som Sverige ansökte om: Arbetstagare som i stället för att bli friställda omskolades till andra uppgifter inom företaget fick stöd som samfinansierades av Europeiska socialfonden, medan de som blev friställda fick stöd via samordnade paket med anpassade tjänster via Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

Medlemsstaterna har varit noga med att undvika dubbelfinansiering från finansieringsinstrument som antagits av gemenskapen i enlighet med artikel 6.5 i förordningen om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

4.4 Resultat: resultat som redovisats i slutrapporter som mottagits under 2009

Uppgifter om vilka resultat som uppnåtts med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter återfinns i den slutrapport som medlemsstaterna ska lägga fram enligt artikel 15 i förordningen.

4.4.1. Slutrapporter som mottagits från medlemsstaterna

Under 2009 mottog kommissionen nio slutrapporter, varav sex för ansökningar som lämnades in 2007 och tre för ansökningar som lämnades in under 2008 (se tabell 5).

4.4.2. Sammanfattning av rapporterade resultat

Av slutrapporterna framgick att vid slutet av genomförandeperioden hade 3 717 arbetstagare (40,1 %) fått nya jobb. De övriga var antingen arbetslösa (2 219 personer/24 %) eller icke-verksamma (893 personer/9,6 %), eller också hade deras anställningsstatus inte rapporterats av medlemsstaterna (2 439 personer/26,3 %).

4.4.3. God praxis och erfarenheter som redovisades i slutrapporterna

Förutom de framgångar som rapporterades i fråga om återintegrering på arbetsmarknaden rapporterade medlemsstaterna också att bidragen från fonden hade gjort det möjligt för dem att intensifiera sitt stöd till arbetstagarna som blivit friställda och utöka tidsperioden för stödet längre än vad som varit möjligt utan fondens bidrag. Många medlemsstater (Finland, Malta och Portugal) ansåg att genomförandeperioden, tolv månader i alla dessa fall, inte var tillräckligt lång, framför allt inte när det gällde åtgärder som skulle främja nyföretagande.

I detta skede kan de detaljerade resultaten inte delas upp efter kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, medborgarskap, osv. Detta kommer i fortsättningen att göras i varje enskilt fall och även i samband med halvtidsutvärderingen av fonden.

EGF/2007/004 Perlos/Finland

Av de 921 arbetstagarna som deltog i åtgärder som samfinansierades ur fonden, hade 56,9 % arbete igen efter genomförandeperioden. Utbildning till nya arbeten med goda framtidsutsikter var en stor fördel, inte bara för arbetstagarna utan för hela regionen som är avsides belägen och hotas av avfolkning. Utveckling och underhåll av ett stort nätverk av intressenter, gav de friställda arbetstagarna stöd och fick dem snabbare tillbaka i arbete. Att samarbetet med kommissionen inleddes tidigt innebar att ett ambitiösare åtgärdspaket kunde utformas för arbetstagarna än vad annars varit möjligt. Slutrapporten innehöll en SWOT-analys, dvs. en strategisk analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot, som kan vara användbar vid planering av framtida ärenden. Med hjälp av åtgärderna som samfinansierades av fonden kunde myndigheterna i Norra Karelen lägga upp beredskapsplaner för framtida storskaliga uppsägningar.

EGF/2007/006 Piemonte/Italien

Av de 1 298 arbetstagarna som deltog i åtgärder som samfinansierades ur fonden, hade 48,9 % arbete igen efter genomförandeperioden (däribland fem som hade startat egna företag). Anställningsstatus för övriga 51,1 % rapporterades inte. Satsningen lade särskild vikt vid stimulansåtgärder för kvinnor och för arbetstagare över 55 år för att dessa skulle kunna vara kvar på arbetsmarknaden. En hög procentandel arbetstagare över 40 år lyckades hitta nytt jobb och andelen återanställda bland äldre arbetstagare tack vare åtgärderna var särskilt hög i området. Med hjälp av omskolning övergick arbetstagarna från textilsektorn till andra konkurrenskraftigare tillverkningssektorer.

EGF/2007/005 Sardinien/Italien

Av de 1 044 arbetstagarna som deltog i åtgärderna som samfinansierades ur fonden hade, enligt rapporten från de italienska myndigheterna, 6,2 % fått arbete igen efter genomförandeperiodens slut (däribland en som startade eget företag). Anställningsstatus för övriga 93,8 % rapporterades inte.

EGF/2007/007Lombardiet/Italien

Av de 1 215 arbetstagarna som fick stöd som samfinansierades ur fonden, hade 45,8 % arbete igen efter genomförandeperioden. Anställningsstatus för övriga 54,2 % rapporterades inte.

EGF/2008/001Toscana/Italien

Av de 1 352 arbetstagarna som deltog i åtgärderna som samfinansierades ur fonden, hade 65,6 % arbete igen efter genomförandeperioden (däribland två som hade startat egna företag) och 26 % var arbetslösa eller inte yrkesverksamma. Anställningsstatus för övriga 8 % rapporterades inte.

De italienska myndigheterna ska lämna mer information om ovanstående tre fall för att kommissionen ska kunna dra slutsatser om hur åtgärderna via Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter har lyckats.

EGF/2007/008 Textil/Malta

Av de 672 arbetstagarna som deltog i åtgärder som samfinansierades ur fonden, hade 65,5 % arbete igen efter genomförandeperioden (däribland 24 som hade startat egna företag). Åtgärden innebar att arbetstagarna i fråga fick mer individuellt anpassad hjälp att komma tillbaka ut på arbetsmarknaden. Därmed bidrog den också till att de i högre grad kunde undvika sociala och ekonomiska problem. Malta ansåg att yrkesvägledningen var mycket nyttig eftersom så många arbetstagare som inte var medvetna om arbetstillfällen inom andra sektorer därmed fick möjlighet att överväga arbeten utanför textilsektorn. De flesta av arbetstagarna hade begränsade överförbara färdigheter, men med lönebidraget uppmuntrades arbetsgivare att erbjuda dem arbete. Tillämpningen av starta eget-program betraktades också som en lyckad åtgärd.

EGF/2007/010 Lissabon-Alentejo/Portugal

Av de 558 arbetstagarna som deltog i åtgärder som samfinansierades ur fonden, hade 19,5 % arbete igen efter genomförandeperioden (däribland elva som hade startat egna företag). Denna relativt låga procentsats ska ses mot bakgrund av de strukturella problemen inom fordonssektorn, vilka föregick den globala finansiella och ekonomiska krisen och förvärrades av den. Under det sista kvartalet 2008, då åtgärderna avslutades, sjönk antalet nybilsregistreringar i Europa med i genomsnitt 20 %[9]. Trots denna ogynnsamma situation fick arbetstagarna med lägst utbildning bättre förutsättningar att hitta ett nytt jobb med hjälp av kompetenserkännande och valideringsprogram. Åtgärderna via fonden kompletterades med andra åtgärder, däribland några som samfinansierades via Europeiska socialfonden.

EGF/2008/002 Delphi/Spanien

Av de 1 589 arbetstagarna som deltog i åtgärder som samfinansierades ur fonden, hade 10,7 % arbete igen efter genomförandeperioden (däribland åtta som hade startat egna företag). Enligt slutrapporten ska denna låga procentsats ses mot bakgrund av den snabbt försämrade arbetsmarknaden i Andalusien vid den här tiden. I februari 2009, då genomförandeperioden var slut, var sysselsättningen 6,6 % lägre än i februari 2008. De spanska myndigheterna fortsatte att erbjuda utbildningsåtgärder till specifika målgrupper, vilka finansierades med egna medel, fram till den 31 juli 2009. Trots den ogynnsamma ekonomiska bakgrunden hade ändå, i slutet av juli 2009, ungefär 600 av de friställda Delphi-arbetstagarna goda utsikter att komma tillbaka ut på arbetsmarknaden.

EGF/2008/003 Alytaus Tekstile/Litauen

Av de 619 arbetstagarna som deltog i åtgärder som samfinansierades ur fonden, hade 53,3 % arbete igen efter genomförandeperioden (däribland elva som hade startat egna företag).

[pic]

4.5. Ekonomisk rapport

4.5.1. Stödanslag från Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter

Under 2009 beviljade budgetmyndigheterna stöd från fonden till tio ansökningar, med totalt 52 349 047 euro, vilket motsvarar 10,5 % av det högsta årsbeloppet (tabell 2). Alla tio stödbetalningarna togs ur 2009 års budget, även om sex av dem betalades ut i början av 2010.

Enligt artikel 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006[10], där fondens budgetramar fastställs, får fonden inte överskrida ett högsta årsbelopp på 500 miljoner euro som får tas från en befintlig marginal under det totala utgiftstaket för föregående år och/eller från upphävda åtagandebemyndiganden från de föregående två åren, undantaget dem som faller under rubrik 1B i finansieringsramen. Enligt artikel 12 i förordningen ska vidare minst 25 % av fondens samlade årliga medel stå till förfogande den 1 september varje år för att täcka behov som uppstår fram till slutet av året.

Åtagandebemyndigandena för stöd som beviljades under 2009 överfördes från reserven till budgetrubriken. Under 2009 har man tagit betalningsanslagen från Europeiska socialfondens budget eftersom det rör sig om närliggande politikområden och med tanke på att det årliga kravet på betalningsanslag från Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter än så länge har legat på endast omkring 1 % av Europeiska socialfondens betalningskapital. För att undvika förvirring över hur de olika budgetmedlen från olika instrument används började kommissionen under 2009 att söka efter alternativa källor till betalningsanslagen, när så är möjligt och lämpligt, och när det inte finns någon risk för att behandlingen av begäran om överföring försenas.

Det finns olika förklaringar till att endast 10,5 % av det högsta årsbeloppet användes under 2009: Endast 13 medlemsstater ansökte om stöd ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, och processen från att sammanställa en ansökan, via behandlingen av den tills man får det slutliga beslutet från budgetmyndigheten kan vara lång och komplicerad. Bland orsakerna till att inte ansöka om stöd ur fonden finns följande: En del medlemsstater föredrar att söka hos Europeiska socialfonden, framför allt i de fall då Europeiska socialfondens interventionsgrad är högre än hos Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Det kan vara svårt att hitta nationella samfinansieringsmedel mitt under ett budgetår. De kan råda brist på personal på central nivå och brist på erfarenhet av fondens förfaranden. Det innebär en lång period av ekonomisk ovisshet innan beslutet från budgetmyndigheten kommer. Det kan finnas politiskt beslut om att inte utnyttja Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter. Det finns också belägg för att vissa medlemsstater väntade på att den ändrade förordningen om Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter skulle träda i kraft innan de lämnade in sina ansökningar.

Allt eftersom medlemsstaternas erfarenhet ökar kommer det att bli smidigare för dem att skriva och lämna in ansökningar till fonden i framtiden. Förhoppningsvis kommer också de förenklade bedömnings- och beslutsfattandeprocesserna som infördes i slutet av 2009 (se avsnitt 4.2) att bidra till att göra fonden effektivare.

4.5.2. Utgifter för tekniskt stöd

Enligt artikel 8.1 i förordningen om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter får högst 0,35 % de anslag som är tillgängliga för det aktuella året (högst 1,75 miljoner euro), användas i form av tekniskt stöd för att finansiera sådant som information, administrativt och tekniskt stöd, övervakning, revision, kontroll och utvärdering som krävs för att genomföra denna förordning. Under 2009 användes en summa av 690 000 euro för tekniskt stöd[11] till de åtgärder som anges i tabell 6. Budgetrubriken Tekniskt stöd (04.010414) användes.

De återstående 1 060 000 euro som var tillgängliga för tekniskt stöd under året användes inte.

Tabell 6 — Utgifter för tekniskt stöd 2009

Tekniskt stöd 2009 Beskrivning och föreslagna belopp av kommissionen | Förbrukat belopp |

EUR | EUR |

Information (t.ex. webbsida, publikationer och audio-visuella aktiviteter) | 160 000 | 67 069,39 |

Administrativt och tekniskt stöd - Möten för kontaktpersoner inom fonden - Erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna (nätverksaktiviteter) | 70 000 160 000 | 40 200.00 99 539.48 |

Utvärdering (förberedande åtgärder inför halvtidsutvärderingen av fonden enligt artikel 17 punkt 1 a i förordningen) | 300 000 | EUR 0 (dessa åtgärder ska genomföras under 2010) |

Övervakning, revision och kontroll: Inga bidrag användes till någon av dessa kategorier (de revisioner som genomfördes 2009 finansierades med andra medel inom Europeiska kommissionen) |

Totalt | 690 000 | 206 808,87 |

4.5.3. Rapporterade oegentligheter och avslutade ärenden

Inga oegentligheter rapporterades till kommissionen enligt förordning (EG) nr 1927/2006 under 2009. Inga ärenden som rörde oegentligheter avslutades under 2009 enligt förordning (EG) nr 1927/2006.

4.5.4. Avslutande av ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter

I artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1927/2006 föreskrivs förfaranden för att avsluta ärenden avseende ekonomiskt stöd från fonden. De fyra första stöden från fonden avslutades under 2009:

Tabell 7 — Avslutade ärenden 2009

(alla belopp är i euro) | EGF/2007/001 Peugeot/Frankrike | EGF/2007/003 BenQ/Tyskland | EGF/2007/004 Perlos/Finland | EGF/2007/008 Malta textil/ Malta |

Datum för ansökan | 9/3/2007 | 27/6/2007 | 18/7/2007 | 12/9/2007 |

År för godkännande från budgetmyndigheten | 2007 | 2007 | 2007 | 2008 |

Förfallodatum för slutrapport | 8/9/2008 | 26/12/2008 | 17/1/2009 | 11/3/2009 |

Datum för avslutsbrev | 18/11/2009 | 1/9/2009 | 1/9/2009 | 25/6/2009 |

Beviljade bidrag från fonden (50 %) | 2 558 250 | 12 766 150 | 2 028 538 | 681 207 |

Intygad del från fonden av faktiska kostnader (50 %) enligt slutrapport | 2 353 583 | 10 273 723 | 1 321 253 | 318 920 |

Oanvänt stöd som betalats tillbaka till kommissionen under 2009 | 204 667 | 2 492 427 | 707 285 | 362 287 |

Den totala summan för oanvänt stöd som betalades tillbaka till kommissionen i 2009 års budget för dessa fyra ärenden är 3 766 666 euro.

Det finns olika förklaringar till varför medlemsstaterna inte använde hela det beviljade stödet från fonden. Även om medlemsstaterna uppmanas att göra realistiska budgetuppskattningar till det föreslagna samordnade paketet av anpassade tjänster, kanske inte alla begärda resurser behövs vid genomförandet av åtgärderna. I vissa fall har kanske antalet arbetstagare som behöver stöd överskattats (dvs. att antalet arbetstagare som kunde hitta nya jobb utan stöd från fonden kan vara högre än förväntat), en del arbetstagare kanske väljer lågkostnadsåtgärder framför högkostnadsåtgärder och en del kanske deltar i en åtgärd under kortare period än vad som var tänkt, eftersom de hittar nya jobb. En annan orsak kan vara att uppstarten av en åtgärd fördröjs. Det förväntas att medlemsstaternas budgetering av åtgärder och bedömning av hur många arbetstagare som ska delta, kommer att förbättras allt eftersom de får mer erfarenhet.

4.5.5. Andra återbetalningar

Förutom de återbetalda beloppen i tabell 7, betalades ett bidrag från fonden från 2007 tillbaka i sin helhet till kommissionen: 1 258 030 euro för ansökan EGF/2007/002 (Renault) som drogs tillbaka av de franska myndigheterna 2009. De tyska myndigheterna fick 1 588,55 euro i ränta som de betalade tillbaka till kommissionen.

4.6. Kommissionens tekniska stödåtgärder

4.6.1. Information och publicitet

Webbplats

Kommissionen har enligt artikel 9 i förordningen ansvar för att ”skapa en webbplats, som är tillgänglig på gemenskapens alla språk, för att tillhandahålla information om fonden, vägledning om inlämnande av ansökningar samt aktuell information om godkända och avvisade ansökningar som belyser budgetmyndighetens roll”.

I linje med kraven i artikel 9 finns fondens webbplats ( http://ec.europa.eu/egf ) som kommissionen har skapat, nu tillgänglig på 22 av gemenskapens språk (alla utom irländska). Under 2009 moderniserades webbplatsen för att bli mer användarvänlig.

Som ett direkt resultat av dessa förbättringar ökade antalet besökare och besökta sidor med 120 respektive 138 %. Webbplatsen hade 195 768 besökta sidor och 83 719 besökare.

Nyheter på video (VNR)

En video med nyheter blev tillgänglig på audiovisuella media i alla 27 medlemsstater. Det gjordes 28 sändningar (på 19 TV-stationer, 8 radiostationer, 1 on line-tidning) i nio medlemsstater (BE, DE, ES, FR, IE, IT, MT, RO och SI) och i tre länder utanför unionen (Montenegro, Ryssland och Kongo). Sändningarna hade en publik på minst 7 164 750[12] personer.

Eurobarometer

Specialutgåvan av Eurobarometern om ”Europeisk sysselsättning och socialpolitik” (juni 2009) innehöll en fråga om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Denna hade redan ställts i Eurobarometern 70 (oktober 2008) för att undersöka medvetenheten om fonden.

Svarsalternativen till frågan ”Har du hört eller läst någonting om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som är en fond som ska hjälpa människor som drabbas av globaliseringens effekter?” var följande:

- Ja, jag känner till den mycket väl, eller

- Ja, men jag känner inte till den särskilt väl, eller

- Nej, jag har aldrig hört eller läst någonting om den.

Resultatet från 2009 visar en liten förbättring vad gäller medvetenheten om fonden jämfört med föregående år: 26 % av de svarande inom EU hade hört talas om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, och 4 % av dem kände till den mycket väl. 71 % av de tillfrågade svarade att de aldrig hade hört talas om fonden – denna andel är fortfarande hög och har inte förbättrats jämfört med föregående år.

Andra informationsinsatser under 2009

En serie affischer i olika format och på alla EU-språk, plus kinesiska, turkiska, arabiska och urdu, publicerades under 2009, och 57 000 kopior distribuerades till offentliga arbetsförmedlingar inom EU och till allmänheten.

I marsnumret 2009 av Social Agenda, kommissionens magasin om sysselsättning och sociala frågor, behandlades såväl Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som Europeiska socialfonden, som instrument som kan bidra till att dämpa den finansiella och ekonomiska krisens effekter på arbetsmarknaden.

Kommissionen övervägde ytterligare kanaler för att sprida information om fonden, t.ex. sidan Social Europe på Facebook.

4.6.2. Möten med nationella myndigheter och arbetsmarknadens parter

Expertgruppen med kontaktpersoner för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som består av representanter för medlemsstaterna, höll sitt fjärde möte i Bryssel den 9 juli 2009.

Den 11 december 2009 hölls ett nätverksseminarium på Malta om genomförandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i medlemsstaterna. Syftet var att diskutera genomförandet och framhäva såväl goda erfarenheter som kvarstående problem och frågor. Det visade sig ytterst givande.

5. Trender

Med ett ökande antal ärenden för fonden, blir allt mer data tillgängliga för att fastställa trender i ansökningarna och få en översikt över riktningen för åtgärderna. För närvarande använder kommissionen data från 2007, 2008, 2009 och delar av 2010, och vissa exempel kan redan ges utifrån detta material. Uppgifterna i de tre diagrammen nedan är hämtade från 57 ansökningar inlämnade fram till 30 april 2010.

Diagram 1: Antal stödmottagande arbetstagare per medlemsland

[pic]

Italien toppar listan över medlemsstater med totalt 8 300 arbetstagare som fått stöd, medan Tjeckien och Bulgarien vardera har ungefär 650 arbetstagare.

Diagram 2: Antal berörda arbetstagare per sektor

[pic]De berörda sektorerna är först och främst fordonsindustrin med mer än 12 000 berörda arbetstagare, följd av textilbranschen med över 11 000 arbetstagare[13].

Diagram 3: Genomsnittliga summor för stöd per sektor

[pic]I diagram 3 visas det genomsnittliga fondbidraget per arbetstagare i olika sektorer. Arbetstagare inom sektorerna flygplansunderhåll och stål- och metall fick de högsta genomsnittliga beloppen i stöd (ungefär 10 000 euro per person), följt av fordonsindustrin (nästan 8 000 euro per person) och mekanik/elektronik (mer än 7 000 euro per person). Sektorerna beklädnad, byggverksamhet, möbler och detaljhandel har lägst genomsnittliga belopp (cirka 1 000 euro per person).

Fler resultat och trender finns att läsa i Statistical portrait of the EGF 2007-2010 , som kan beställas från webbplatsen (http//ec.europa.eu/egf) från sommaren 2010.

Bilaga 1

Fordon (NACE: Industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar, kod 29) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2007/001 | FR | Peugeot |

EGF/2007/010 | PT | Lisboa-Alentejo |

EGF/2008/002 | ES | DELPHI |

EGF/2008/004 | ES | Castilla Leon |

EGF/2009/007 | SE | Volvo |

EGF/2009/009 | AT | Steiermark |

EGF/2009/013 | DE | Karmann |

EGF/2009/019 | FR | Renault |

EGF/2010/002 | ES | Cataluña |

EGF/2010/004 | PL | Wielkopolskie |

Textilindustri (NACE: Textilindustri, kod 13) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2007/005 | IT | Sardegna |

EGF/2007/006 | IT | Piemonte |

EGF/2007/007 | IT | Lombardia |

EGF/2008/001 | IT | Toscana |

EGF/2008/003 | LT | Alytaus tekstilė |

EGF/2008/005 | ES | Catalonia |

EGF/2009/001 | PT | North/Centre |

EGF/2009/004 | BE | Oost-West Vlaanderen |

EGF/2009/005 | BE | Limburg |

EGF/2010/009 | ES | Valencia |

Mobiltelefoner (NACE: Industri för datorer, elektronikvaror och optik, kod 26) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2007/003 | DE | BenQ |

EGF/2007/004 | FI | Perlos |

EGF/2009/002 | DE | Nokia |

Beklädnad (NACE: Beklädnadsindustri, kod 14) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2007/008 | MT | Textil |

EGF/2009/018 | LT | Beklädnad |

EGF/2010/003 | ES | Galicia |

EGF/2010/014 | SI | Mura |

Hushållsapparater (NACE: Industri för elapparatur, kod 27) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/006 | IT | Gruppo Merloni |

EGF/2009/010 | LT | AB Snaige |

Mekanik/elektronik (NACE: Övrig maskinindustri, kod 28) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/015 | DK | Danfoss Group |

EGF/2009/031 | DK | Linak |

EGF/2010/001 | DK | Nordjylland |

EGF/2010/006 | PL | H.Cegielski-Poznań |

EGF/2010/013 | PL | Podkarpackie |

Tryckeri (NACE: Grafisk och annan reproduktionsindustri, kod 18) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/026 | NL | Noord Holland och Utrecht |

EGF/2009/027 | NL | Noord Brabant och Zuid Holland |

EGF/2009/028 | NL | Limburg |

EGF/2009/029 | NL | Gelderland och Overijssel |

EGF/2009/030 | NL | Drenthe |

Datorer (NACE: Industri för datorer, elektronikvaror och optik, kod 26) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/008 | IE | Dell |

Elektronisk utrustning (NACE: Industri för datorer, elektronikvaror och optik, kod 26) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/023 | PT | Qimonda |

EGF/2010/008 | AT | AT&S |

EGF/2010/011 | NL | NXP Semiconductors |

Keramik (NACE: Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter, kod 23) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/014 | ES | Valencia |

Byggindustri (NACE: Byggentreprenörer, kod 41) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/011 | NL | Heijmans |

EGF/2009/017 | LT | Byggnad |

Stål- och metallverk (NACE: Järn och stålverk, kod 24) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/022 | BG | Kremitkovtsi AD |

EGF/2010/007 | AT | Steiermark-Niederoesterreich |

Reparationsverkstäder för flygplan (NACE: Reparationsverkstäder och installationsföretag för maskiner och apparater, kod 33) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/021 | IE | SR Technics |

Förlag (NACE: Förlagsverksamhet, kod 58) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/024 | NL | Noord Holland och Zuid Holland |

EGF/2009/025 | NL | Noord Brabant |

Möbelindustri (NACE: Tillverkning av möbler, kod 31) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/016 | LT | Möbler |

Deatljhandel (NACE: Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar, kod 47) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2010/010 | CZ | Unilever |

Partihandel (NACE: Parti - och provisionshandel utom med motorfordon, kod 46) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2010/012 | NL | Noord Holland ICT |

Kristallglas (NACE: Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter, kod 23) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/012 | IE | Waterford Crystal |

Byggnads- och inredningssnickeri (NACE: Industri för trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler, kod 16) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2009/020 | ES | Castilla La Mancha |

Sten/marmor (NACE: Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter, kod 23) |

Nr | MS | Fall |

EGF/2010/005 | ES | Valencia |

[1] Förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, EUT L 406, 30.12.2006, s. 1, rättad och offentliggjord i EUT L 48, 22.2.2008, s. 82, i alla språkversioner, och rättad och offentliggjord i EUT L 202, 31.7.2008, s.74, i den engelska versionen.

[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, EUT L 167, 29.6.2009.

[3] Meddelande från kommissionen till Europeiska rådet – En ekonomisk återhämtningsplan för Europa, KOM(2008) 800 slutlig, 26.11.2008.

[4] Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, KOM(2008) 867, 16.12.2008.

[5] I ändringsförordningen som antogs av Europaparlamentet och rådet 2009 föreskrivs en tillfällig ökning av samfinansieringen från 50 till 65 % (och inte 75 % som föreslagits) fram till den 31 december 2011 då ”krisundantaget” upphör.

[6] Nio ansökningar under 2007 och fem under 2008 (en ansökan som hade dragits tillbaka men som senare lämnades in på nytt har bara räknats en gång: EGF/2008/002 Delphi/ES).

[7] Tryckeri (5), fordonsindustri (4), textil (3), byggnad (2), hushållsapparater (2), mekanik/elektronik (2), förlag (2), mobiltelefoner (1), datorer (1), kristallglas (1), keramik (1), möbler (1), byggnads- och inredningssnickeri (1), stål- och metall (1), elektronisk utrustning (1), beklädnad (1), flygplansunderhåll (1).

[8] Den här tabellen har sammanställts av kommissionen utifrån de åtgärder som medlemsstaterna föreslagit och budgetmyndigheten beviljat. Klassificeringen i tabellen är inte identisk med den som Eurostat använder i Labour market policy database – Methodology – Revision of June 2006 , eftersom vissa av de åtgärder som samfinansieras ur fonden inte passar in i någon av kategorierna (t.ex. bidrag till arbetssökande, utbildningsbidrag och traktamente under utbildning eller annan aktiv arbetsmarknadsåtgärd samt resebidrag). De kategorier i Eurostats klassificering som i tabellen är märkta med ”ingen uppgift” fanns inte med i medlemsstaternas ansökningar för de tio åtgärder som beviljades stöd 2009.

[9] Meddelande från kommissionen Insatser mot krisen i den europeiska bilindustrin, KOM(2009) 104.

[10] EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[11] EUT L 132, 29.5.2009, s. 10.

[12] I detta resultat ingår inte nedladdningar från EC Audiovisual Service, webbplatsen eller satellit-TV-sändningar eller återutsändningar.

[13] En mer detaljerad uppdelning finns i Bilaga 1.