[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 24.3.2009

KOM(2009) 140 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

LÄGESRAPPORT OM DEN EUROPEISKA INRE MARKNADEN FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION 2008 (14:e RAPPORTEN) {SEK(2009) 376}

1. INLEDNING

EU:s sektor för elektronisk kommunikation ger ständigt nya vinster åt användare och konsumenter. EU-länderna är världsledande när det gäller bredbandsanvändning, marknaden för mobil-Internet växer snabbt, priserna på de flesta tjänster sjunker och konsumenterna utnyttjar i allt högre grad kombinerade tjänsteerbjudanden. Sektorn är inte immun mot den rådande ekonomiska krisen[1], men har en viss motståndskraft tack vare de relativt starka kontantflödena som beror på att grundläggande teletjänster betraktas som nödvändiga – och allt mer erbjuds till enhetstaxor – samt på de relativt låga skuldnivåerna. Intäkterna ökar hela tiden och i reala termer är tillväxten snabbare än för ekonomin som helhet. De allt större utmaningarna gör det dock nödvändigt att tillämpa en regleringsstrategi som ökar förutsebarheten och säkerheten och ger lika konkurrensvillkor för alla på EU:s inre marknad.

Trots vinster för konsumenterna står det ineffektiva och inkonsekventa genomförandet av lagstiftningen fortfarande i vägen för en helt konkurrenspräglad telemarknad. Strategierna för nästa generations accessnät är t.ex. fragmenterade, och fastställande av avgifterna för mobilterminering regleras på mycket olika sätt. De kommande och befintliga utmaningarna på regleringsområdet måste angripas på ett mer enhetligt sätt så att både konsumenter och företag får bättre möjlighet att dra nytta av en stärkt och mer konkurrenspräglad inre marknad.

Som ett led i sin strävan att säkerställa en effektiv och konsekvent reglering håller kommissionen på att sammanställa en rekommendation om hur termineringsavgifterna för fasta och mobila samtal ska behandlas i lagstiftningen och utarbeta en rekommendation om reglerat tillträde till nästa generations accessnät.

Mer allmänt syftar kommissionens förslag[2] om reformering av EU:s regelverk till att stärka konsumenternas ställning, främja verklig konkurrens och undanröja strukturella hinder för den inre marknadens utveckling. Dessa förslag diskuteras för närvarande av Europaparlamentet och rådet.

I detta meddelande rapporteras om utvecklingen i sektorn för elektronisk kommunikation under 2008[3].

2. Marknadsutvecklingen

Under 2008 fortsatte EU:s telesektor att växa med 1,3 %[4] i reala termer, vilket kan jämföras med den reala BNP-ökningen på 1 % för ekonomin som helhet. Sektorn klarar den nuvarande skarpa konjunkturnedgången relativt sett bättre än andra sektorer tack vare att de flesta operatörer har stabila kassaflöden, men sektorn står nu, liksom resten av ekonomin, inför problem vad gäller tillgång till kredit, vilket oundvikligen kommer att påverka investeringsförmågan.

Priserna på de flesta kommunikationstjänster av standardtyp har fortsatt att sjunka och sektorn för elektronisk kommunikation har fortfarande en dämpande effekt på inflationen. Totalt sett hade den genomsnittliga EU-konsumenten av elektroniska kommunikationstjänster det bättre 2008 än året innan.

[pic]

Konsumenterna gagnades också av en mer omfattande tillgång till nya tjänster som mobilt bredband och fast bredband via fibernät. Ett särskilt viktigt inslag 2008 var att nummerportabiliteten ökade för både fasta abonnemang och mobilabonnemang. Detta gör det lättare att byta operatör och är ett viktigt medel för att stimulera konkurrensen.

EU bidrog också till dessa trender genom att ingripa där konkurrensen inte var tillräckligt stor för att ge lägre priser. Ett bra exempel är EU:s roamingförordning[5], som har lett till att roamingpriserna sänkts med omkring 60 %. År 2009 väntas tillämpningsområdet för roamingförordningen, som för närvarande diskuteras i Europaparlamentet och rådet, att utvidgas till att omfatta överpriser för sms- och dataroamingtjänster.

Investeringar och intäkter

Under 2008 uppgick telesektorns intäkter till över 52 % av intäkterna i hela IKT-sektorn. Data för 2007, som insamlats av de nationella regleringsmyndigheterna, visar att intäkterna i EU:s telesektor uppgick till nästan 357 miljarder euro, eller 2,9 % av BNP.

[pic]

Uppgifterna om investeringar i Nederländerna och Förenade kungariket kommer från OECD:s beräkningar.

[pic]

År 2007 ökade investeringarna med omkring 1,5 %, vilket innebär att detta var det sjätte året i rad med tillväxt. Denna trend kommer förmodligen att fortsätta 2008 även om den kommer att plana ut till följd av den finansiella krisen[6].

Marknadskapitaliseringen i telesektorn har gått ned sedan början av 2008, men mindre markant än i andra sektorer. Dow Jones SXKP-index[7], som beskriver resultaten för hela sektorn, har gått ned med 20 %, vilket kan jämföras med 25 % för ekonomin i stort[8].

Mobil

Mobilmarknaden är fortfarande den mest dynamiska delen av sektorn för elektronisk kommunikation, tack vare ökande samtalsvolymen och det faktum att marknaden för mobilt bredband har tagit fart.

Generellt sett föll priserna för mobiltjänster under året, huvudsakligen till följd av sänkta priser på mobila taltelefonitjänster och inhemska sms. De lägre intäkterna till operatörerna har dock delvis kompenserats av ökade volymer. Som följande diagram visar varierar priserna inom EU fortfarande mycket. En del variationer kan mycket väl reflektera skillnader i lokala kostnader och köpkraft, en del kan bero på olika affärsmodeller och annat kan bero på konkurrensvillkoren, men de totala variationerna är så stora att skillnaderna inte gärna kan bero endast på sådana faktorer. Skillnader mellan medlemsstaters lagstiftning tycks i hög grad bidra till dessa variationer.

[pic]

[pic]

För figurerna ovan har korgar baserade på OECD-metoden från 2002 använts[9].

Sedan 2004 har mobiltelepriserna mätta enligt OECD:s korgbaserade metod minskat med 34,5 % för alla konsumentprofiler.

De mobila Internettjänsterna står nu för omkring 3 % av branschens omsättning och visar fortsatt starka tecken på tillväxt. Den ökade efterfrågan på mobila bredbandstjänster visar behovet av ett mer samordnat sätt att hantera spektrumresurser på gemenskapsnivå, vilket är ett viktigt syfte med kommissionens förslag till översyn.

Uppskattningsvis utgörs 11 % av mobiloperatörernas totala intäkter av sms-tjänster. Priserna per sms har visserligen varit stabila, men operatörerna använder sms-paket som kan vara väldigt billiga per sms på nationell nivå och som kan generera stora volymer. Förra året stod det klart att en del operatörer hade börjat erbjuda datatjänster till enhetstaxor ( flat-rate data tariffs ). Intäkterna från mobila Internettjänster är högre i Europa än i USA.

Dessa trender på nationell nivå avspeglas dock inte i avgifterna för sms-roaming eller, i viss mån, avgifterna för dataroamingtjänster, som fortfarande är omotiverat höga i hela EU. Därför har kommissionen antagit förslag som ska utvidga den nuvarande roamingförordningen till att omfatta sådana tjänster.

Den genomsnittliga mobiltätheten i EU, som var väldigt hög redan förra året, fortsatte öka från 112 % till 119 %[10]. Användningen av 3G-tjänster ökar också, och man uppskattar att det i slutet av 2008 fanns omkring 91,3 miljoner användare i EU (15,5 % av operatörernas totala antal abonnenter). Den genomsnittliga marknadsandelen för de ledande operatörerna minskade med omkring 3 %, efter att ha varit stabil de senaste två åren.

[pic]

Taxorna för mobilterminering

De nationella regleringsmyndigheternas ingripanden har fortsatt att sänka taxorna för mobilterminering (MTR), men de är fortfarande relativt höga. I oktober 2008 låg den genomsnittliga taxan på 8,55 cent, vilket är en sänkning med 11,6 % från 9,67 cent i oktober 2007. Det finns dock fortfarande stora skillnader mellan taxorna i olika länder, från 2,10 cent i Cypern till 15,92 cent i Bulgarien.

Fast taltelefoni

Under 2008 fortsatte den traditionella marknaden för fast telefoni att krympa med 5 % av intäkterna, vilket är lika mycket som 2007. Den här trenden kan i huvudsak förklaras av att tjänster via traditionella kopplade telenät ersätts av mobila tjänster och bredbandstjänster (t.ex. taltelefoni via bredband).

De tidigare monopolföretagens marknadsandelar för fast telefoni håller i de flesta fall på att stabiliseras, men i några länder har de ökat. Siffran för direkt access från alternativa operatörer har ökat avsevärt: fem procentenheter mellan juli 2007 och juli 2008 till 18,6 % av abonnenterna.

Priserna håller allmänt sett på att stabiliseras, även om de har ökat på vissa marknader för lokalsamtal. När det gäller samtrafikmarknaden håller avgifterna för andra operatörer också på att stabiliseras.

[pic]

IP-telefoni och konvergens

IP-telefonin (VoIP) fortsätter att ersätta traditionell fast taltelefoni. Marknaden för förvaltade IP-teletjänster har nästan fördubblats till 8,33 % av EU-marknaden.

12,25 % av Europas befolkning abonnerar nu på paketerbjudanden, vilket är en ökning med 33,3 % från förra året[11].

Prissättning

Avgifterna för både treminuterssamtal och tiominuterssamtal inom ett och samma land gick ned med 11,7 % under året, vilket är den största sänkningen sedan 2004.

[pic]

Bredband

Användningen av fasta bredbandsnät fortsatte att öka under 2008 med 14 miljoner nya förbindelser, vilket innebar att EU fick en genomsnittlig bredbandstäthet på 22,9 %.

[pic]

De ledande EU-länderna förblev världsledande när det gäller bredbandstäthet. Nio EU-länder ligger för närvarande före Förenta staterna, och EU börjar komma i fatt Japan och Australien.

[pic]

Klyftan håller på att krympa mellan de länder i Europa som har bäst respektive sämst resultat, även om skillnaderna fortfarande är stora. Det skiljer 26,3 procentenheter mellan landet i botten (Slovakien) och det i toppen (Danmark).

DSL är fortfarande den viktigaste bredbandstekniken i EU, men alternativ teknik håller på att vinna mark (fibernät och trådlöst). Den snabba ökningen för produkter som baseras på tillträde till accessnätet fortsätter och utgör nu 69,3 % av alla DSL-linjer som används av alternativa operatörer. Avgifterna för operatörers tillträde till accessnätet håller på att gå ned. Kommissionen kommer att behandla konsekvenserna av denna utveckling i sin rekommendation om nästa generations åtkomst.

Avgifterna för bredbandsabonnemang fortsätter att gå ned.

[pic]

Tre fjärdedelar av bredbandsförbindelserna i EU har en nedladdningshastighet på 2 megabit per sekund och högre. Denna hastighet räcker t.ex. för teve via Internet.

[pic]

Användningen av mobilt bredband börjar ta fart (en genomsnittlig penetration på 13 %). Antalet mobila bredbandsförbindelser som enbart använder särskilda datakort/modem/nycklar är dock betydligt mindre (2,8 procents penetration). Abonnemang på mobilt bredband börjar bli ett fungerande alternativ till fast bredband i flera länder, även om mobiltekniken vanligtvis ger lägre överföringshastighet än trådbunden teknik.

[pic]

Medlemsstaternas politik för att överbrygga den digitala klyftan börjar ge resultat, men mer behöver göras för att minska den. Vid utgången av 2007 var DSL-näten tillgängliga för 93 % av EU:s befolkning, även om 30 % av landsbygdsbefolkningen fortfarande saknar tillgång därtill[12].

3. Regelverk

Den institutionella ramen

De nationella regleringsmyndigheternas oberoende

Oberoende nationella regleringsmyndigheter är en förutsättning för en rättvis och effektiv reglering av sektorn. Oberoendet kan framför allt hotas när medlemsstater fortfarande har kontroll över operatörer. Kommissionen fick lov att inleda överträdelseförfaranden mot Litauen, Lettland och Luxemburg för att säkerställa åtskillnaden mellan regleringsfunktioner och ägarskaps- och kontrollfunktioner. Förfarandet mot Luxemburg avslutades i början av 2009. De villkor som gällde för utseende eller entledigande av chefen för den nationella regleringsmyndigheten föranledde kommission att dra Polen inför EG-domstolen och att inleda ett överträdelseförfarande mot Rumänien. Kommissionens tjänstemän håller också på att granska omständigheterna kring avskedandet av chefen för den nationella regleringsmyndigheten i Slovakien. I och med att en effektiv åtskillnad mellan reglerings- och ägarskapsfunktionerna infördes i Bulgarien avslutade kommissionen överträdelseförfarandet mot landet.

De nationella regleringsmyndigheternas befogenheter och resurser

Resursfrågan är fortfarande oroande i en del medlemsstater, men allmänt sett tycks de flesta nationella regleringsmyndigheterna ha fått de rättsliga befogenheter de behöver för att klara sina uppgifter enligt regelverket. Kommissionen inledde ett överträdelseförfarande mot Sverige, som anses sakna en lämplig myndighet för hantering av samtrafiktvister.

Överklagandeförfarande

I flera medlemsstater fortsätter systematiska överklaganden och utdragna förfaranden att undergräva rättssäkerheten och ett effektivt genomförande av regelverket (t.ex. Belgien, Ungern, Portugal, Rumänien och Sverige). I gengäld har Grekland och Polen vidtagit åtgärder för att lösa detta problem. Samtidigt har EG-domstolen klargjort vilka typer av företag eller användare det är som har rätt att överklaga de nationella regleringsmyndigheternas beslut. Detta väntas i flera medlemsstater innebära att fler företag omfattas av denna rättighet (t.ex. i Sverige). Det kommer också att förbättra det rättsliga skyddet genom att stärka konkurrenters ställning.

Regleringsåtgärder

Marknadsanalys

Betydande framsteg gjordes i samband med den andra omgången marknadsanalyser och i en del fall har den tredje omgången redan inletts (t.ex. i Finland, Österrike och Ungern). I och med några anmälningar som nyligen inkommit har alla medlemsstater nu slutfört den första omgången marknadsanalyser, med undantag för Bulgarien, Polen och Rumänien.

Korrigerande åtgärder

Många medlemsstater klarar inte att genomföra och tillämpa korrigerande åtgärder korrekt eller i tid. Vid sidan av Förenade kungariket har några andra medlemsstater övervägt möjligheten att genomföra någon form av uppdelning av operatörer med betydande marknadsinflytande eller till och med inlett en sådan process. I Sverige har man antagit en lag som ger den nationella regleringsmyndigheten rätt att införa en funktionell åtskillnad av den tidigare monopoloperatörens verksamheter efter godkännande av kommissionen.

På grundval av sina erfarenheter från genomförandet av regelverket kommer kommissionen att fortsätta att stödja och arbeta tillsammans med de nationella regleringsmyndigheterna för att öka förutsebarheten och förbättra säkerheten på marknaden.

En inkonsekvent tillämpning av korrigerande åtgärder är fortsatt ett problem såsom anges nedan.

Bredband

Flera accessprodukter, som bitstream eller DSL utan krav på telefonabonnemang, gjordes äntligen tillgängliga i en del länder (t.ex. Tyskland, Slovenien och Spanien). I andra (t.ex. Bulgarien, Slovakien, Ungern, Cypern, Sverige och Lettland) har dessa produkter dålig spridning på grund av brist på eller förseningar i genomförandet av korrigerande åtgärder eller olämpliga tekniska eller ekonomiska villkor för tillgängliga accessprodukter, eller inkonsekvenser vad gäller villkoren för olika accessprodukter. Inkonsekvenserna har också gjort det svårt för alternativa operatörer att konkurrera.

Sättet att fastställa priskontrollskyldigheter för bredbandsaccess i grossistledet varierar avsevärt mellan olika medlemsstater. Några nationella regleringsmyndigheter förlitar sig på slutkundspriser med grossistrabatt ( retail minus ) medan andra tillämpar kostnadsorienterade priser. Några nationella regleringsmyndigheter har inte kunnat genomdriva de skyldigheter till kostnadsorientering som de har infört och i mellantiden förlitar de sig på andra metoder, som benchmarking (t.ex. Portugal och Polen).

De nationella regleringsmyndigheterna står också inför en stor utmaning när det gäller regleringen av paketerbjudanden för att garantera att operatörerna har kvar möjligheten att konkurrera.

Frågan om regleringen av nästa generations åtkomst är fortfarande olöst, och medan många nationella regleringsmyndigheter har börjat ta ställning till regleringen av nästa generations åtkomst och anta åtgärder, har andra bara börjat diskutera saken, och detta skapar osäkerhet för operatörerna och en bristande enhetlighet mellan medlemsstaterna.

Några nationella regleringsmyndigheter har tagit bort skyldigheter på grossistmarknaden för bredbandsaccess genom att definiera olika geografiska marknader (Förenade kungariket och Portugal).

Mobil

Fortfarande används olika metoder för att beräkna termineringstaxor. I några medlemsstater finns det ingen prisreglering alls, vilket innebär att termineringstaxorna förhandlas fram på affärsmässig grund (t.ex. Slovakien). Det finns också kvar skillnader inom EU vad gäller fastställandet av symmetriska eller asymmetriska termineringstaxor. Till följd av denna brist på enhetlighet varierar termineringstaxorna mycket mellan olika länder, såsom redan konstaterats.

Fasta nätet

På marknaderna för samtalsterminering tillämpade olika medlemsstater olika kostnadsredovisningsmetoder, som LRIC-modellen eller historiska kostnader.

Många nationella regleringsmyndigheter tog bort regleringen av slutkundsmarknaden (t.ex. Tyskland, Spanien, Frankrike, Tjeckien, Irland och Nederländerna).

Under gemenskapens samrådsprocess noterade kommissionen en praxis som innebar att marknadsdefinitionen visserligen ändrades i enlighet med kommissionens invändningar, men att de korrigerande åtgärder som genomfördes på den marknaden, där kommissionens befogenheter är mer begränsade, gav samma resultat som om marknadsdefinitionen inte hade ändrats. Kommissionens förslag om att ändra EU:s regelverk skulle förhindra en sådan situation genom att ge kommissionen möjlighet att agera även när korrigerande åtgärder som föreslås av en nationell regleringsmyndighet hotar att stå i vägen för en effektivt fungerande inre marknad.

Spektrumförvaltning

- Generellt sett har de beslut om harmonisering av radiospektrum som kommissionen antog till och med 2007 genomförts i de flesta medlemsstater, utom beslutet om harmoniserad tillgång till information avseende spektrumanvändning i gemenskapen. Under tiden har några medlemsstater vidtagit åtgärder för att införa marknadsanpassade metoder för spektrumförvaltning (t.ex. Danmark, Grekland, Nederländerna och Portugal).

- I november 2008 föreslog kommissionen att GSM-direktivet skulle uppdateras och förenklas för att tillåta införandet av nya mobiltjänster, med början med UMTS-tjänster, i 900 MHz-bandet. Flera medlemsstater vidtog konkreta lagstiftningsåtgärder för att göra det möjligt att använda frekvensbanden 900 MHz och 1800 MHz för tjänster som bygger på annan teknik än GSM.

På EU-nivå antog Europaparlamentet och rådet ett beslut[13] om urval och tillståndsgivning avseende system som tillhandahåller mobila satellittjänster. Detta beslut syftar till att skapa en gemensam marknad för europatäckande mobila satellittjänster.

Intensivare insatser tycks krävas för att säkerställa ett effektivt genomförande av kommissionens beslut om spektrumharmonisering.

Den digitala utdelningen

Vissa medlemsstater (t.ex. Finland, Frankrike och Storbritannien) satsar på att utnyttja den digitala utdelningen till att möjliggöra utbyggnaden av innovativa tjänster. Flera andra medlemsstater avser att behålla hela eller större delen av den digitala utdelningen för sändningstillämpningar. Några medlemsstater har fortfarande inte fattat något beslut om denna fråga. Kommissionen kommer under 2009 att förbereda de åtgärder som krävs för att reservera och samordna dessa frekvensband på EU-nivå.

4. Konsumenternas intresse

Öppna taxor

Garantin för öppen prissättning och uppdaterad information om standardvillkor är en av hörnstenarna i konsumentskyddsåtgärderna i direktivet om samhällsomfattande tjänster.

Fler åtgärder krävs visserligen i detta sammanhang, men en del medlemsstater har erkänt behovet av åtgärder för att öka öppenheten vad gäller prissättning. Olika webbaserade verktyg för prisjämförelse har utvecklats i flera medlemsstater. Där sådana verktyg existerar finns det en märkbar trend mot att utvidga deras räckvidd till att omfatta både ytterligare plattformar och paketerbjudanden.

Konsumenterna ser frågorna om öppet redovisad information om bredbandshastigheter och upprätthållande av bredbandstjänsternas kvalitet som allt mer bekymmersamma.

Flera medlemsstater har vidtagit åtgärder för att se till att kunderna omfattas av garantier vad gäller bredbandshastighet. I uppförandekoder, frivilliga avtal med branschen och olika åtgärder avseende tjänstekvalitet som införts i Ungern, Grekland, Lettland, Frankrike och Spanien fastställs entydiga krav när det gäller bredbandshastighet.

Flera medlemsstater har också infört åtgärder för att stärka öppenheten för tjänster med tilläggsdebitering och andra tjänster som använder icke-geografiska nummer, där den bristfälliga prisinformationen ofta är ett problem.

Samhällsomfattande tjänster

Efter en översyn av de samhällsomfattande tjänsternas omfattning lade kommissionen fram ett meddelande om ämnet 2008, och tog därigenom initiativet till en framåtblickande EU-diskussion om framtiden för samhällsomfattande tjänster, med särskilt tonvikt på bredbandstjänster.

Flera medlemsstater har begränsat räckvidden för de nuvarande skyldigheterna att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, eftersom en del av dessa tjänster tillhandahålls av marknaden utan att några specifika företag behöver utses (t.ex. Tjeckien, Danmark, Ungern och Lettland).

I juni 2008 utfärdade EG-domstolen en viktig dom som rörde Frankrike. Domstolen kritiserar en fransk bestämmelse som innebär att endast företag som klarar att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster på hela Frankrikes territorium kan utses. Enligt domstolen är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att samhällsomfattande tjänster tillhandahålls på ett kostnadseffektivt sätt, med hänsyn till principerna om objektivitet, icke-diskriminering och minimal snedvridning av marknaden.

Många medlemsstater tycks ha funnit det svårt att inrätta heltäckande abonnentförteckningar och nummerupplysningstjänster som omfattar de abonnenter på både fasta tjänster och mobiltjänster som har samtyckt att förtecknas. Kommissionen har inlett totalt elva överträdelseförfaranden inom detta område, vilka samtliga har avslutats eftersom tjänsterna nu gjorts tillgängliga, med undantag för förfarandet mot Portugal som väntar på behandling i EG-domstolen. I Bulgarien och Rumänien finns det fortfarande inte några heltäckande abonnentförteckningar eller nummerupplysningstjänster.

Tjänsteleverantörerna har uttryckt oro vad gäller nivåerna på mobiloperatörernas avgifter för samtal till nummerupplysningstjänster.

Nummerportabilitet

Nummerportabilitet finns nu tillgänglig för användare av både mobil och fast telefoni i alla medlemsstater, med undantag för Bulgarien (för fasta nummer) eftersom landet beviljats ett undantag till januari 2009 enligt anslutningsavtalet.

Antalet abonnenter som utnyttjat möjligheten till nummerportabilitet ökade under det senaste året (14,1 miljoner fler under 2008)[14]. Sedan systemet infördes hade 60,2 miljoner abonnenter (10,3 % av mobilnumren) utnyttjat möjligheten till nummerportabilitet fram till oktober 2008 (8,3 % i oktober 2007).

Sedan nummerportabilitet infördes för fasta nummer hade nästan 26 miljoner abonnenter utnyttjat möjligheten fram till oktober 2008 (en 37-procentig ökning från 2007).

Avgifterna för nummerportabilitet varierar mycket. Inga grossistavgifter tillämpas i vissa länder, t.ex. Estland och Spanien (för mobiltelefoni) och Tyskland (för fast telefoni), men grossistavgifterna är så höga som 49 euro för nummerportabilitet för fasta nummer i Slovakien och 45 euro för mobilnummer i Malta.

[pic]

Tidsaspekten är mycket viktig. I oktober 2008 var den genomsnittliga tid som det tog att flytta ett mobilnummer 8,5 dagar och ett fast nummer 7,5 dagar (7,8 dagar i oktober 2007).

Tiden varierar mycket mellan olika medlemsstater, och detta kan inte motiveras av nationella omständigheter. Det finns därmed stort utrymme att minska tiden för att flytta ett nummer, och därför har kommissionen i sina förslag från översynen rekommenderat att det ska ta en dag. Minst sex medlemsstater (Förenade kungariket, Portugal, Spanien, Slovakien, Italien och Polen) har föreslagit att tiden för nummerportabilitet ska kortas till mellan en och fem dagar.

[pic]

(Inga uppgifter finns tillgängliga för Danmark och Luxemburg)

112 – det europeiska larmnumret

Det gemensamma europeiska larmnumret 112 kan nu användas för att gratis ringa upp larmtjänster från fasta telefoner och mobiltelefoner överallt i EU. Situationen kan dock fortfarande förbättras inom vissa områden, t.ex. vad gäller tillhandahållandet av information om var den uppringande befinner sig vid 112-samtal från mobiltelefoner, hanteringen av samtal och insatser för att öka medvetenheten.

Överträdelseförfarandet mot Bulgarien för att 112-numret inte kunde användas där avslutades i början av 2009. Av sju överträdelseförfaranden för underlåtelse att från och med januari 2009 säkerställa att information tillhandahålls om var den som ringer 112-samtal befinner sig resulterade i fyra domar (Nederländerna, Litauen, Slovakien och Italien). Endast Slovakien har hittills följt EG-domstolens beslut. Kommissionen inledde också ett överträdelseförfarande mot Italien som inte ansågs ha säkerställt att hanteringen och besvarandet av 112-samtal sköts lika effektivt som för samtal till andra nationella larmnummer.

I juni 2008 lanserade kommissionen en särskild 112-webbplats[15] med information på alla officiella EU-språk. Som ett led i insatserna för att uppmärksamma 112-numret utropades den 11 februari till den europeiska 112-dagen, och kommissionen kommer att fortsätta att främja 112 och sprida bästa praxis bland medlemsstaterna.

E-integritet

Trots internationella samarbetsinitiativ om kontrollen av efterlevnaden är det fortfarande en utmaning att uppnå verklig konfidentialitet och säkerhet i elektronisk kommunikation, i synnerhet via Internet. Detta illustreras av flera säkerhetsöverträdelser eller kontroversiella Internetmarknadsföringsstrategier i medlemsstaterna (t.ex. Tyskland, Förenade kungariket och Malta).

5. SLUTSATSER

Under 2008 fortsatte telesektorn att växa, och den tycks ha god förmåga att klara det svåra ekonomiska läge som råder. Konkurrensläget håller på att förbättras och ny teknik börjar användas, men det finns tecken på bristande konsekvens i den lagstiftning som syftar till att undanröja kvardröjande flaskhalsar och säkra en utbyggnad av fibernäten.

I ett allt tuffare klimat är det mycket viktigt att säkerställa att lagstiftning genomförs effektivt och är konsekvent, vilket är de viktigaste syftena med den reform av regelverket som kommissionen inledde i november 2007. Det är nödvändigt att slutföra den översynen så snart som möjligt för att komma närmare skapandet av en inre marknad, ge marknadsaktörerna säkerhet om rättsläget och säkra en utveckling som i ännu högre grad gagnar konsumenterna.

[1] Dagens kris skiljer sig från konjunkturnedgången 2002, som specifikt påverkade telesektorn.

[2] KOM(2007) 697–699.

[3] Om inte annat anges är situationen den som rådde den 31 december 2008 och vad gäller marknadsuppgifterna den 1 oktober 2008.

[4] EITO, november 2008.

[5] http://ec.europa.eu/information_society/activities/roaming/regulation/index_en.htm

[6] EITO, november 2008.

[7] Dow Jones SXKP Telecoms Index (per den 22 augusti 2008): se bilagan för delarna.

[8] Enligt mätning med Dow Jones 50 Stoxx-index.

[9] Närmare uppgifter finns i bilagorna.

[10] Enligt OECD-data var mobiltätheten 87 % i Förenta staterna och 84 % i Japan 2007.

[11] Paketerbjudande betyder att två eller fler tjänster saluförs som ett enda erbjudande till ett enda pris.

[12] Med KOM(2008) 572 om den andra återkommande översynen av omfattningen av samhällsomfattande tjänster när det gäller elektroniska kommunikationsnätverk och kommunikationstjänster inledde kommissionen en diskussion om framtiden för samhällsomfattande tjänster med särskild hänvisning till bredbandstjänster.

[13] Nr 626/2008/EG.

[14] Inga siffror finns tillgängliga för Förenade kungariket.

[15] http://ec.europa.eu/112