52008DC0513

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 11.8.2008

KOM(2008) 513 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Europas kulturarv på ett musklicks avstånd Kulturellt innehåll – digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande inom hela EU. En lägesrapport. [SEK(2008)2372]

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Europas kulturarv på ett musklicks avståndKulturellt innehåll – digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande inom hela EU. En lägesrapport.

BAKGRUND OCH SYFTE

De europeiska biblioteken, arkiven, museerna och audiovisuella arkiven har rika och omfattande samlingar som ger uttryck för Europas historia och kulturella mångfald. Om de görs tillgängliga på Internet kan de konsulteras och vidareanvändas av EU-medborgarna under arbete, fritid och studier.

I september 2005 lanserade Europeiska kommissionen sitt initiativ för digitala bibliotek i syfte att göra Europas kulturella och vetenskapliga arv tillgängligt på Internet[1]. Detta initiativ, som ingår i kommissionens i2010-strategi för informationssamhället, har fått starkt stöd från Europaparlamentet[2] och rådet.

Initiativet för digitala bibliotek stöder utvecklingen av Europeana – det europeiska digitala biblioteket – och bidrar till att förbättra villkoren för att få tillgång via Internet till böcker, tidningar, filmer, kartor, foton och arkiverade handlingar från Europas kulturella institutioner. De prioriterade områdena för medlemsstaterna redovisades i kommissionens rekommendation från 2006 om kulturellt innehåll – digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande[3] och i rådets slutsatser[4] i anslutning till denna.

I meddelandet beskrivs arbetet för att skapa ett europeiskt digitalt bibliotek och medlemsstaternas insatser på de organisatoriska, finansiella, tekniska och juridiska områdena, som är av väsentlig betydelse för att kulturellt material ska kunna göras tillgängligt på Internet. Medlemsstater och intressenter uppmanas att öka sina ansträngningar att göra vårt gemensamma arv mer tillgängligt, och kommissionen bekräftar sitt åtagande att stödja detta mål genom politiska åtgärder och finansieringsprogram.

EUROPEANA: EN GEMENSAM KONTAKTPUNKT FÖR EUROPAS KULTURARV

Lägesrapport

Kommissionen har uppmanat Europas kulturella institutioner att förena sina krafter och arbeta för att skapa en gemensam flerspråkig kontaktpunkt för de digitaliserade resurserna i hela Europa. Detta digitaliserade europeiska bibliotek, arkiv och museum har fått namnet Europeana.

Användarna kan ansluta sig till Europeana för att utforska och kombinera digitaliserat material från museer, arkiv och audiovisuella arkiv i hela Europa utan att behöva ta reda på eller besöka flera andra webbplatser. De kommer att få direkt tillgång till digitaliserade böcker, tidningar, arkivmaterial, foton och AV-filer och kan konsultera eller använda dem under arbete, fritid eller studier.

Flera viktiga steg i skapandet av Europeana, både organisatoriskt och operativt, togs under förra året. Den 8 november 2007 bildades stiftelsen för ett europeiskt digitalt bibliotek, vilket var ett bevis för beslutsamheten inom de olika kulturella sektorerna att förverkliga målet. De grundande medlemmarna är europeiska föreningar för bibliotek, arkiv, museer och audiovisuella arkiv samt ett antal större enskilda kulturinstitutioner. Det är det nederländska nationalbiblioteket som står för Europeanas operativa struktur.

Genomförandet av Europeana har fortskridit långt. Det bygger på resultaten av befintliga projekt och initiativ och stöds av en serie nya projekt med samfinansiering genom e Content plus- programmet. Arbetet är inriktat på att lansera en första prototyp i november 2008. Den kommer att ge direkt tillgång via ett flerspråkigt gränssnitt till minst två miljoner föremål från kulturella institutioner i hela Europa och på så sätt illustrera konceptets potential. En demonstrationswebbplats offentliggjordes för kommentarer i februari 2008[5].

Vidareutvecklingen av Europeana

Under de kommande två åren ska prototypen utvecklas och bli fullt operativ. Detta innebär först och främst att mer material från kulturella institutioner av olika slag kommer att läggas till. Före utgången av 2010 väntas antalet digitala objekt som är åtkomliga via Europeana ha växt till betydligt över de ursprungligen planerade sex miljonerna.

I början kommer större delen av material som kan nås via Europeana att vara ej upphovsrättsligt skyddat. En av de viktigaste utmaningarna är att få med upphovsrättsligt skyddat material, så att man kan undvika ett ”svart hål” för 1900-talet: en situation där mycket kulturellt material från tiden före 1900 finns tillgängligt på webben men mycket litet från det närmare förflutna. Detta kräver ett gott samarbete mellan kulturinstitutionerna och rättighetshavarna. Detta samarbete kan ske i form av avtal mellan nationella kulturinstitutioner och rättighetshavare eller via länkar från Europeana till webbplatser som administreras av rättighetshavare.

Under vidareutvecklingen av Europeana måste också flerspråkig sökning och hämtning behandlas liksom integrationen av samarbetsredskap.

Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har betonat behovet av att göra det europeiska digitala biblioteket känt i vida kretsar och vidta alla de steg som kan vara nödvändiga för detta. Kommissionen kommer att stödja Europeana aktivt och satsar redan resurser på att öka medvetenheten om tjänsten via e Content plus -programmet. Medlemsstaterna och kulturinstitutionerna kan också bidra till att göra Europeana känt av en vidare allmänhet.

Medlemsstaterna kan dessutom bidra genom direktstöd till stiftelsen för ett europeiskt digitalt bibliotek som associerade partner utöver sina insatser för att fullt ut genomföra den relevanta delarna av rekommendation 2006/585/EG och av rådets slutsatser i det sammanhanget.

GENOMFÖRANDET AV REKOMMENDATION 2006/585/EG I MEDLEMSSTATERNA

Uppföljning av genomförandet av rekommendationen och rådets slutsatser på området

I sin rekommendation från 2006 om kulturellt innehåll – digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande – uppmanade kommissionen medlemsstaterna att vidta åtgärder på ett antal utvalda områden och rapportera om utvecklingen senast i februari 2008. Den 13 november 2006 antog ministrarna med ansvar för kultur rådets slutsatser och demonstrerade därigenom medlemsstaternas beslutsamhet att samarbeta på området. I slutsatserna gavs också en tidsram för åtgärderna.

På förslag från rådet inrättade kommissionen en expertgrupp med deltagare från medlemsstaterna för digitalisering och bevarande av digitalt innehåll, som ersatte en befintlig mellanstatlig grupp som behandlade digitalisering. Den nya gruppen sammanträdde två gånger under 2007 för att rapportera om utvecklingen på de relevanta områdena och utbyta nationella erfarenheter.

Den följande orienteringen om utvecklingen bygger i stora delar på de rapporter som medlemsstaterna överlämnade i februari/mars 2008.

Utvecklingen på området för digitalisering (punkterna 1–4 i rekommendationen)

- Översikter över digitaliseringsverksamheter

För att undvika dubbelarbete och för att skapa inbördes komplementaritet mellan digitaliseringsinsatserna är det nödvändigt att upprätta översikter över digitaliserat material. Från och med 2005 har de flesta medlemsstater börjat upprätta sådana översikter i olika former. Några länder har upprättat register över digitaliserade samlingar, ibland med lagstiftningsstöd (t.ex. Slovenien).

I andra länder fungerar nationella portaler som central referens. I detta sammanhang nämner flera medlemsstater Michael-projektet som ger beskrivningar av och länkar till digitaliserade samlingar runtom i Europa. Utvecklingen av Europeana kommer också genom själva sin natur att leda till en mer detaljerad översikt över de digitaliserade resurserna.

Numeric-studien, som finansieras av kommissionen, behandlar metoder för att få mer tillförlitliga numeriska uppgifter om digitaliseringen i framtiden, vilket kan vara till stöd för planeringen av ytterligare digitaliseringsinsatser. Resultaten av en första alleuropeisk översikt kommer att finnas att tillgå i början av 2009.

Trots de nyss nämnda insatserna används inte de befintliga översikterna systematiskt som prioriteringsinstrument inom digitaliseringspolitiken. Dessutom framgår det av medlemsstaternas översikter och enkäter att mycket digitaliserat material ännu inte finns tillgängligt på nätet, vilket begränsar dess användbarhet.

- Digitaliseringsplaner och ekonomiska resurser för dessa

Kvantitativa mål för digitaliseringen kommer att bidra till att ge verksamheterna en konsekvent inriktning och stödja digitaliseringens effektivitet runtom i Europa.

De flesta medlemsstater har inrättat digitaliseringsstrategier och –planer, ofta som en del av mer omfattande strategier för informationssamhället. Flera andra medlemsstater arbetar på sådana planer. Med få undantag innehåller dock inte dessa strategier och planer några klara kvantitativa mål för digitaliseringen, så som angavs i rekommendationen och i rådets slutsatser på området. Upprättandet av kvantitativa mål och anslutande ekonomisk planering är ett område där det krävs större insatser av medlemsstaterna.

Finansieringen av digitaliseringen är en kärnfråga. Under de senaste åren har flera medlemsstater anslagit betydande nya resurser till digitalisering som kommer att göra det möjligt att digitalisera miljontals nya objekt.

Mellan 2003 och 2007 gav Grekland stöd till 180 olika digitaliseringsprojekt från museer, bibliotek och arkiv med en finansiering på sammanlagt 100 miljoner euro. Enligt den nationella grekiska digitala strategin för tiden 2008–2013 har ett liknande belopp reserverats för digitalisering.

Nederländerna har anslagit 90 miljoner euro enbart till digitalisering av audiovisuella arkiv under perioden 2007–2014.

Andra medlemsstater har visat mindre ambitioner. Ibland får man inte någon klar bild, på grund av att budgetarna för digitalisering är uppsplittrade och ”gömda” i kulturinstitutionernas budgetar.

I flera fall (t.ex. Litauen och Finland) används Europeiska strukturfonderna till stöd för digitaliseringen. Medlemsstaterna och regionerna skulle ytterligare undersöka denna källa till finansiering av digitaliseringsprojekt.

- Offentlig-privata partnerskap för digitalisering

Ett sätt att finansiera digitaliseringen kan vara privat sponsring eller offentlig-privata partnerskap. Det finns privata företag som medverkar i digitaliseringsverksamheter i flera medlemsstater men oftast endast som tjänsteleverantörer. Det finns också flera exempel på faktiska offentlig-privata partnerskap och privat sponsring av digitalisering, t.ex. från teknikföretag, banker och telekomföretag.

Sådana exempel skulle kunna sporra medlemsstaterna att skapa liknande partnerskap och kulturinstitutioner och privata sponsorer att finna vägar för samarbete med beaktande av vägledningen från högnivågruppen för digitala bibliotek i denna fråga.

- Storskaliga digitaliseringsanläggningar

För att kunna få ut Europas kulturarv på nätet måste takten och kapaciteten i digitaliseringen intensifieras. Flera medlemsstater rapporterar om digitaliseringscentrum som har upprättats i olika former och dimensioner. Ibland är de kopplade till ett universitet (Tyskland), nationalbibliotek (Finland, Frankrike och Nederländerna), arkiv (Sverige och Grekland), audiovisuellt arkiv (Frankrike), ministerium (Italien) eller privat företag (Ungern). Allmänt förväntar sig medlemsstaterna att den digitala produktionen kommer att öka betydligt under kommande år.

Till stöd för dess verksamheter samfinansierar kommissionen ett nät av kompetenscentrum för digitalisering av olika slag av material i hela Europa (se avsnitt 5).

Vidare är EU:s publikationskontor engagerat i ett större digitaliseringsprojekt som kommer att behandla cirka 130 000 publikationer fram till oktober 2009. Detta digitala bibliotek för alla EU-publikationer sedan 1952 kommer att bli tillgängligt via EU-bokhandelns webbplats och i förlängningen också via Europeana.

Utvecklingen på området för elektronisk tillgång (punkterna 5 och 6 i rekommendationen )

- Tillgång till innehåll via Europeana

Medlemsstaterna kan bidra till Europeanas framgång genom att uppmuntra kulturinstitutioner att tillföra sitt digitaliserade material. Detta kan ske genom specifika finansieringskriterier för digitalisering, en metod som valts i Spanien och Nederländerna.

Tretton medlemsstater rapporterar att de har upprättat, eller håller på att upprätta, nationella portaler. Sådana portaler kan spela en viktig roll som sammanställare av innehåll till den gemensamma europeiska kontaktpunkten, förutsatt att de tillämpar rätt standarder.

En majoritet av medlemsstaterna rapporterar om pågående arbete med de standarder som krävs för att uppnå interoperabilitet inom hela Europa. Också i detta sammanhang kan finansieringskriterierna vara av betydelse som i Nederländerna. EDLnet- och Minerva-projekten nämns som viktiga referenser för standardiseringsarbetet.

I vissa medlemsstater vidtas åtgärder för att få med privata innehållsinnehavare i processen och därigenom underlätta tillgången till upphovsrättsligt skyddade verk. Exempel på detta är ett avtal mellan nationalbiblioteket och den nationella förlagsföreningen i Frankrike inom ramen för Gallica 2, aktiviteter i samband med ”´Libreka!”-portalen, som upprättats av tyska förlag, och ett avtal mellan staten och ett förlag i Grekland.

- Anonyma verk

Anonyma verk är upphovsrättsligt skyddade verk vilkas ägare är svåra, eller till och med omöjliga, att lokalisera. Detta innebär problem för rättighetsklareringen inför digitalisering och för den elektroniska tillgången till materialet.

Finland, Sverige, Danmark och Ungern har inrättat mekanismer för utvidgade avtalslicenser som kan användas vid hanteringen av anonyma verk. Både Danmark och Ungern håller på att ändra lagstiftningen så att en starkare mekanism införs för administrationen av anonyma verk. Tyskland förbereder också lagstiftning inom ramen för en mer omfattande anpassning av reglerna om upphovsrätt.

Trots dessa exempel är det övergripande intrycket att inte många praktiska framsteg rapporteras. I de flesta fall är frågan fortfarande under övervägande, ofta inom arbetsgrupper som behandlar frågan om anonyma verk tillsammans med andra upphovsrättsliga frågor inom området för digitala bibliotek. Några medlemsstater uppger att de skulle välkomna en lösning eller vägledning på EU-nivå.

Rapporterna visar inte på något mer betydande arbete med databaser för anonyma verk i majoriteten av medlemsstaterna. Insatser på Europanivå – som Arrow-projektet, inom vilket rättighetshavare och kulturinstitutioner tillsammans behandlar skapandet av databaser för anonyma verk – bör ges uppbackning med nationella insatser.

Det övergripande intrycket är att det krävs mer insatser av medlemsstaterna på området för anonyma verk.

- Verk som är utgångna eller saknar distributör

Kostnaderna för rättighetsklarering inför digitalisering och placering på Internet av verk som är utgångna eller saknar distributör kan vara mycket höga. Rättighetshavare, kulturinstitutioner och upphovsrättsorganisationer måste samarbeta för att underlätta rättighetsklareringen. Medlemsstaterna kan bidra genom att skapa plattformar för sådant samarbete.

Även om det finns exempel på kulturinstitutioner –särskilt inom AV-sektorn – som har fått rättighetshavarnas godkännande av digitalisering och elektronisk tillgång beträffande deras samlingar, har medlemsstaternas åtgärder på detta område knappast ens inletts.

Vid klarering av rättigheter för verk som är utgångna eller saknar distributör är det ytterst viktigt att kulturinstitutionerna får rättigheter att göra materialet tillgängligt över nationsgränserna. Ett förfaringssätt som begränsar tillgången till digitaliserat material till användare inom ett specifikt nationellt territorium strider mot den grundläggande tanken med det europeiska digitala biblioteket.

- Hinder för användning av ej upphovsrättsligt skyddade verk

Bestämmelser i nationell lagstiftning kan innehålla hinder för att använda ej upphovsrättsligt skyddat material. Sådana hinder kan begränsa materialets tillgänglighet och användbarhet, t.ex. via Europeana .

Denna fråga tas upp i ett mindre antal av medlemsstaternas rapporter. Den låga svarsfrekvensen för detta speciella område förefaller tyda på att det i många medlemsstater inte vidtagits några åtgärder och att ytterligare uppmärksamhet krävs. Några medlemsstater påpekar att de inte har mött några hinder i sin nationella lagstiftning för användning av ej upphovsrättsligt skyddat material. Andra medlemsstater anmärker att hinder har påvisats, men att de är motiverade.

I detta sammanhang är det viktigt att framhålla betydelsen av att bevara tillgängligheten för ej upphovsrättsligt skyddade verk efter ett formatbyte. Med andra ord bör verk som är allmänt tillgängliga fortsätta att vara så också efter att de digitaliserats och gjorts tillgängliga via Internet.

Utvecklingen på området för digitalt bevarande (punkterna 7-11 i rekommendationen)

- Strategier och planer för digitalt bevarande. Informationsutbyte.

Avsaknaden av en tydlig övergripande politik i många medlemsstater framhölls i rekommendationen vara ett hot mot överlevnaden för digitaliserat och redan i ursprungsversionen digitalt material.

De flesta medlemsstater har börjat utarbeta strategier för digitalt bevarande via särskilda kommittéer eller arbetsgrupper med deltagande från de viktigaste kulturbevarande institutionerna och i vissa fall finns särskilda planer för digitalt bevarande redan inrättade. Mycket ofta är dock den operativa uppföljningen och det ekonomiska stödet av begränsad omfattning när det gäller infrastrukturella och organisatoriska strategier. Mer arbete krävs på detta område för att bevara information och innehåll av värde för kommande generationer.

I de fall framsteg har gjorts har det i de flesta fall skett i länder som har en eller flera organisationer med lång erfarenhet av digitalt bevarande som inte arbetar isolerat utan samarbetar med andra institutioner, nationellt och internationellt.

I Förenade kungariket erbjuder ”Digital Preservation Coalition”, där bland annat British Library, Joint Information Systems Committee och flera forskningsinstitutioner ingår, ett forum för utveckling och samordning av strategier för digitalt bevarande på nationell nivå.

I medlemsstaternas rapporter nämns gemenskapsfinansierade projekt och också medlemsstaternas expertgrupp för digitalisering och bevarande av digitalt innehåll som lämpliga forum för informationsutbyte mellan medlemsstaterna.

- Mångfaldigande i bevarandesyfte

En stor majoritet av medlemsstaterna tillåter redan mångfaldigande i bevarandesyfte och beaktar på så sätt behovet av formatbyte. Några av de medlemsstater där sådant mångfaldigande inte tillåts överväger lagstiftningsåtgärder för att ändra den nuvarande situationen (t.ex. Förenade kungariket, som en del i genomförandet av Gowers-rapporten om upphovsrättslagstiftningen).

- Pliktexemplar

En stor majoritet av medlemsstaterna har uppdaterat sin lagstiftning om pliktexemplar eller vidtagit praktiska åtgärder så att även material som är digitalt i ursprungsversionen omfattas. De slag av material som omfattas av pliktlagstiftningen (t.ex. CD-ROM, statiska webbpublikationer och dynamiskt webbinnehåll) skiljer sig betydligt åt från land till land, liksom även depositionskriterierna.

I rapporterna framhålls utbyte av erfarenheter mellan depositionsinstitutionerna och deltagande i EG-finansierade projekt om digitalt bevarande som metoder för att minska riskerna för avvikelser mellan depositionsarrangemangen.

- ”Webbskörd”

Ungefär hälften av medlemsstaterna har genomfört lagstiftning som medger att utvalda kulturinstitutioner genomför ”webbskörd” – aktiv insamling av webbmaterial (”web harvesting”). Bestämmelser om obligatorisk webbskörd ingår normalt i lagstiftningen om pliktexemplar av digitalt ursprungsmaterial. I de flesta fall är det nationalbiblioteken som ansvarar för webbskörden.

Politiken för tillgång till webbskördat material är generellt sett restriktiv på grund av hänsyn till immateriell äganderätt och skydd av personlig integritet.

Viktiga områden att uppmärksamma

I kommissionens rekommendation 2006/585/EG och rådets slutsatser på området angavs en serie uppgifter för medlemsstaterna i syfte att göra den kulturella informationen tillgänglig för alla på Internet och bevara den för kommande generationer. Sedan dess har mycket genomförts, men det återstår ändå mycket arbete. Med utgångspunkt i den föregående analysen framstår följande områden och aspekter vara i särskilt behov av uppmärksamhet.

- Ekonomiska resurser och kvantitativa digitaliseringsmål.

- Starkt stöd från medlemsstaterna till Europeana , på alla områden från kriterierna för finansieringen av digitaliseringen till upprättandet av nationella innehållsinsamlingsorgan (”national aggregators”) och standardiseringsarbete.

- Rättsliga och praktiska mekanismer som underlättar digitalisering och tillgänglighet beträffande anonyma verk och åtgärder för att främja frivilliga överenskommelser om verk som är utgångna eller saknar distributör med beaktande av de gränsöverskridande aspekterna.

- Ekonomiska och organisatoriska aspekter av digitalt bevarande.

SAMARBETE MED INTRESSENTER

I februari 2006 inrättade kommissionen en högnivåexpertgrupp om digitala bibliotek. Den sammanför kulturinstitutioner, förlag, teknikföretag och högskoleinstitutioner i syfte att finna metoder för att hantera potentiella svårigheter på ett sätt som tar största möjliga hänsyn till intressenternas önskemål. Tre undergrupper är verksamma: om offentlig-privata partnerskap, vetenskaplig information och upphovsrättsliga frågor.

Högnivågruppen har funnit gemensamma utgångspunkter på flera områden och givit praktisk vägledning om frågor som tas upp i kommissionens rekommendation 2006/585/EG. Den har utarbetat råd om vad som bör och inte bör göras, t.ex. på området för offentlig-privata partnerskap för digitalisering, och godkänt en licensmall för digitalisering och tillgänglighet när det gäller utgångna verk.

Högnivågruppens resultat, särskilt i upphovsrättsliga frågor, har diskuterats och vidareutvecklats inom en bredare intressentgrupp. Beträffande frågan om anonyma verk har sektorsbaserade grupper varit verksamma och utarbetat riktlinjer för tillbörliga undersökningar, eller med andra ord samförstånd om vilka åtgärder som måste vidtas innan ett verk får betraktas som anonymt. Den 4 juni 2008 undertecknade intressenternas organisationer ett samförståndsavtal i denna fråga.

På området för Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 16 november 2005 om filmarvet verkar kommissionen för att underlätta ett avtal mellan filmarkiven och rättighetshavarna om användningen av filmer som deponerats i arkiven.

TEKNISKA ASPEKTER

Framsteg på det tekniska området är en grundförutsättning, rent generellt för att digitala bibliotek ska kunna utvecklas och mer speciellt för att Europeanas tjänster ska kunna förbättras.

Först och främst behövs billigare digitaliseringsteknik med förbättrad kvalitet (som också omfattar optisk teckenigenkänning, OCR, vilket krävs för fulltextsökning) samt billigare och bättre tekniker för bevarande av digitalt innehåll. Inom ramprogrammen för forskning och utveckling tillgodoses dessa och närliggande frågor genom temaområdet digitala bibliotek och teknikunderstött lärande.

Impact-projektet inom sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling stöder ett nätverk av kompetenscentrum för digitalisering. Projektet får samfinansiering från gemenskapen med 11,5 miljoner euro (av det totala anslaget på 15,5 miljoner euro).

e Content plus -programmet har också lämnat viktiga bidrag på området för digitala bibliotek, särskilt genom att behandla interoperabilitetsfrågor mellan olika domäner och flerspråkig åtkomst med en budget på cirka 60 miljoner euro för perioden 2005–2008.

EDLnet-projektet som samfinansieras genom e Content plus bidrar direkt till skapandet av Europeana. Det sammanför Europeanas huvudsakliga innehållsleverantörer och bidrar till att skapade de interoperabilitetsramar som arbetet bygger på. Projektet ”European Film Gateway” (med öronmärkt samfinansiering på 4,5 miljoner euro) hjälper de nationella filmarkiven att aggregera innehåll från olika medlemsstater så att det lätt kan importeras till Europeana.

Genom sina finansieringsprogram kommer kommissionen att fortsätta att stödja projekt som ökar tillgängligheten av digitalt kulturellt innehåll, förbättrar digitalt bevarande och bidrar till utvecklingen av Europeana. Inom det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling är numera digitala bibliotek och digitalt bevarande ett specifikt mål med en budget som väntas komma att ligga i storleksordningen 69 miljoner euro för perioden 2009–2010. Inom e Content plus -programmet har cirka 25 miljoner euro anslagits till digitala bibliotek för år 2008. Under 2009 och 2010 väntas ett belopp av motsvarande storlek anslås till området för digitala bibliotek inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

SLUTSATSER

Internet har skapat helt nya möjligheter att göra Europas kulturarv tillgängligt. Genom initiativet för digitala bibliotek ger kommissionen Europas kulturinstitutioner det stöd de behöver för att förverkliga dessa möjligheter. När kulturellt material har gjorts tillgängligt genom bibliotek, museer och (AV-)arkiv, har det i allmänhet mötts av stort intresse från allmänheten.

Europeana, det europeiska digitala biblioteket kommer att lanseras i november 2008 och kommer att demonstrera potentialen hos en gemensam kontaktpunkt till det europeiska kulturarv som kan distribueras genom biblioteket. Det innehåll och de tjänster som Europeana erbjuder kommer att växa med åren i takt med att fler institutioner ansluter sig och mer material digitaliseras.

För att göra kulturellt material tillgängligt för medborgarna krävs arbete på områdena för grundläggande förutsättningar för digitalisering, elektronisk tillgänglighet och digitalt bevarande. Kommissionen har rekommenderat en rad prioriterade åtgärder genom vilka medlemsstaterna kan stödja utvecklingen inom hela Europa. Även om medlemsstaterna generellt har gjort betydande framsteg, måste mer göras för att skapa en kritisk massa av digitalt innehåll som är tillgängligt för alla. Särskilt måste man ta itu med de viktiga områden att uppmärksamma som tas upp i avsnitt 3 på basis av de nationella rapporterna.

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja processen via sina politiska initiativ och finansieringsprogram och uppmanar medlemsstaterna, deras kulturella institutioner och intressenter att arbeta för det gemensamma målet att skapa bred tillgänglighet på Internet för kulturellt innehåll från Europa. Den kommer att följa upp utvecklingen ingående i samarbete med medlemsstaterna för att kunna bedöma på vilka områden ytterligare insatser krävs.

[1] Se KOM(2005) 465 av den 30 september 2005, som är inriktat på tillgången till kulturellt material. Tillgången till vetenskapligt material behandlas separat i KOM(2007) 56 slutlig av den 14 februari 2008.

[2] Europaparlamentets resolution av den 27 september 2007 om ”i2010: mot ett europeiskt digitalt bibliotek”.

[3] Rekommendation 2006/585/EG av den 24 augusti 2006, EUT L 236, 31.8.2006, s. 28.

[4] Rådets slutsatser av den 13 november 2006, EUT C 297, 7.12.2006, s. 1.

[5] Se http://www.europeana.eu/.