52008DC0038

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 4.2.2008

KOM(2008) 38 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om inrättande av ett forum för diskussion om EU:s politik och praxis på rättsområdet

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om inrättande av ett forum för diskussion om EU:s politik och praxis på rättsområdet

1. INLEDNING

1. Europeiska rådet antog 2004 Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen[1] och fastslog att det måste upprättas ett system för att ”tillhandahålla objektiv och opartisk utvärdering av domstolsväsendets tillämpning av EU:s politik på rättsområdet samtidigt som man till fullo respekterar domarkårens oberoende”. Europaparlamentet ställde sig bakom detta genom en rekommendation från februari 2005[2]. I handlingsplanen för genomförande av Haagprogrammet[3] noterades att detta skulle stärka det ömsesidiga förtroendet.

2. Dialog med berörda parter behövs i alla faser av utformningen och genomförandet av politiken på rättsområdet för att undersöka hur det rättsliga samarbetet skulle kunna förbättras och det europeiska området för rättvisa främjas, besluta vilka åtgärder som ska antas samt bedöma om de antagna rättsakterna införlivas och genomförs korrekt och om de används rätt och uppnår sina mål. Mer generellt behöver vi veta om det europeiska området för rättvisa fungerar effektivt och om de som är verksamma inom detta område är nöjda.

3. Kommissionen planerar att upprätta ett rättsforum (nedan kallat forumet ) som ska utgöra en permanent mekanism för samråd med och informationsåterföring från berörda parter samt för en öppen och objektiv granskning av EU:s politik och praxis på rättsområdet. De skillnader mellan det civilrättsliga och det straffrättsliga området som har sin grund i fördragen kommer därvid att beaktas. Forumet kommer att ha två verksamhetsområden: det ena syftar till att förse kommissionen med expertomdömen om EU:s politik på rättsområdet och lagstiftning, det andra till att främja det ömsesidiga förtroendet mellan de olika rättssystemen i EU genom att förbättra förståelsen dem emellan.

4. En öppen dialog mellan samtliga aktörer inom rättsväsendena i hela EU kommer att främja det ömsesidiga förtroendet på många sätt. Den kommer att påverka medborgarna, som lättare kommer att kunna godta och respektera EU:s rättssystem om de förstår hur det fungerar och varför det används på nationell nivå. Det är viktigt att det finns förtroende på politisk nivå, eftersom EU-rättsakter genomförs genom nationell lagstiftning. Inte bara medborgarna utan även yrkesverksamma inom rättsväsendet, särskilt domare, måste förstå och acceptera rättsakterna och därför vara personligen övertygade om att de behövs och är effektiva. Om förtroendet brister på någon av dessa nivåer kommer systemet inte att fungera ordentligt.

5. Alla EU-medborgare har rätt att förvänta sig rättskipning av hög kvalitet i hela unionen. Detta är särskilt viktigt sedan Europeiska rådet vid sitt möte i Tammerfors 1999 fastslog att principen för ömsesidigt erkännande skulle bli en hörnsten i området för rättvisa, frihet och säkerhet. Rättsliga avgöranden ska kunna vidarebefordras fritt och snabbt inom EU utan de sedvanliga kontrollerna och säkerhetsåtgärderna. Ömsesidigt erkännande kan emellertid bara fungera om medlemsstaterna har förtroende för varandra. I Haagprogrammet fastställs att kvaliteten på rättskipning är en central faktor när det gäller att stärka det ömsesidiga förtroendet: ”I en utvidgad europeisk union skall ömsesidigt förtroende grunda sig på vetskapen om att alla europeiska medborgare har tillgång till ett rättsväsende som uppfyller höga kvalitetskrav”.

6. En regelbunden dialog om politik och praxis på rättsområdet är av största vikt, inte bara för att stärka det ömsesidiga förtroendet, förbättra det ömsesidiga erkännandet och ge bättre tillgång till domstolsprövning, utan också mer allmänt för att samhället ska fungera överlag. En aspekt som bör beaktas är de ekonomiska effekterna av ett sunt rättsväsende. Lissabonstrategin[4] syftar till en dynamisk EU-ekonomi. Det finns en koppling mellan sunda rättsväsenden och dynamiska ekonomier. Ett tillförlitligt rättsligt klimat är en styrkefaktor i dagens globala konkurrensbetonade miljö och EU måste göra lika stora ansträngningar som medlemsstaterna i detta hänseende.

7. I juni 2006 antog kommissionen ett meddelande om utvärdering av EU:s politik för rättvisa, frihet och säkerhet[5] (nedan kallat meddelandet från juni 2006 ). Forumet kommer att verka sida vid sida med det system som inrättades genom meddelandet från juni 2006, där den kommer att utgöra ett komplement till de faser som rör informationsinsamling, samråd med berörda parter, rapportering och ingående utvärderingar.

8. I september 2006 stod kommissionen värd för ett expertmöte som skulle bedöma hur stort stöd det fanns för forumet. Av resultatet framgick att de berörda parterna välkomnar initiativet och är överens med kommissionen om att ett rättsforum skulle främja det ömsesidiga förtroendet på flera nivåer. Yrkesverksamma inom rättsväsendet och andra experter ansåg det lämpligt att deras åsikter, erfarenhet och sakkunskap beaktas vid utformningen, antagandet och genomförandet av EU-lagstiftning.

2. FORUMETS SYFTE

2.1. Behov

9. Det finns för närvarande ingen regelbunden dialog eller etablerad kanal för kommunikation mellan EU:s myndigheter och yrkesverksamma inom rättsväsendet för att diskutera bakgrunden till ett lagstiftningsförslag eller de antagna rättsakternas effekter på det löpande rättsliga samarbetet. De rättsakter som antas måste bedömas utifrån deras effekt på medlemsstaternas rättssystem.

10. Yrkesverksamma inom rättsväsendet som kommer i kontakt och arbetar med EU-åtgärder bör ha möjlighet att medverka på ett tidigt stadium. När en åtgärd har antagits bör man undersöka i vilken utsträckning den används, om den fyller de syften för vilka den utformats och vilka kostnader som uppstår för att uppfylla målet – inklusive oförutsedda och oavsiktliga följder.

11. De främsta syftena med forumet är att förbättra utformningen av politiken på det civilrättsliga och straffrättsliga området genom att erbjuda en permanent plattform för dialog med berörda parter, se över genomförandet av gällande rättsakter och bidra till större ömsesidigt förtroende inom EU.

2.1.1. Bidrag till förhandsutvärderingsfasen

12. EU:s politik på rättsområdet och lagstiftningsprogram har hittills i stor utsträckning utformats utan att yrkesverksamma inom rättsväsendet fått medverka i inledningsfasen. I de fall där det har funnits tid att lägga fram en grönbok innan ett förslag utarbetats har deras medverkan på detta stadium emellertid visat sig vara värdefull. Tack vare forumet blir det möjligt att ha en dialog redan under utformningen av politiken. Kommissionen har dessutom åtagit sig att tillämpa ett system för utvidgad konsekvensanalys (med bl.a. en undersökning av hur de grundläggande rättigheterna påverkas) innan ett förslag antas. Den praktiska sakkunskap som finns inom forumet kommer att kunna användas i arbetet med dessa utvidgade konsekvensanalyser.

2.1.2. Översyn av det rättsliga och praktiska genomförandet av rättsakter

13. För de flesta rättsakter som antas på det straffrättsliga och det civilrättsliga området krävs att kommissionen utarbetar en utvärderingsrapport om hur de ska tillämpas i medlemsstaterna. Kommissionen skulle kunna samråda med forumet i denna fas[6].

14. Samråd med forumet är särskilt lämpligt i fråga om praktiskt genomförande. På det civilrättsliga området faller, i enlighet med artikel 68 i EG-fördraget, genomförande av rättsakter som antagits enligt avdelning IV under EG-domstolens behörighet. Dessutom ger den övervakningsmekanism som avses i artikel 226 i EG-fördraget kommissionen möjlighet att vända sig till EG-domstolen om en medlemsstat inte uppfyller sina skyldigheter. På det straffrättsliga området har en mekanism som inrättades genom en gemensam åtgärd 1997[7] för bekämpning av organiserad brottslighet använts i tre utvärderingsomgångar på följande områden: den praktiska tillämpningen av ömsesidig rättslig hjälp, politiken för bekämpning av narkotika samt informationsutbytet inom medlemsstaterna och med Europol om lagstiftningens efterlevnad. En fjärde omgång, som rör genomförandet av den europeiska arresteringsordern, inleddes 2006. Utvärderingen görs först och främst med hjälp av ett frågeformulär. Därefter följer ett studiebesök av expertgrupper vars medlemmar utsetts av medlemsstaterna med biträde av rådets generalsekretariat och med kommissionens medverkan. Samma metod används vid den inbördes utvärderingen av de nationella åtgärder mot terrorism som infördes till följd av slutsatserna från rådets (rättsliga och inrikes frågor) möte den 20 september 2001[8]. Efter dessa utvärderingar utarbetas rapporter med bl.a. rekommendationer till medlemsstaterna. Med undantag av den första rapporten om ömsesidig rättslig hjälp[9] är dessa rapporter konfidentiella. Dessutom har domstolar i medlemsstaterna som har godtagit EG-domstolens behörighet när det gäller straffrättsliga ärenden möjlighet att begära ett förhandsavgörande från EG-domstolen enligt artikel 234; denna möjlighet är dock begränsad.

15. Den ordning som infördes genom den gemensamma åtgärden är utdragen och krånglig och kan inte motiveras för samtliga rättsakter, så vissa rättsakter utvärderas inte efter genomförandet. Forumet erbjuder en ram för utbyte av praktisk information om den konkreta tillämpningen av rättsakterna, vilket medför att rättsakternas inverkan på det rättsliga samarbetet bättre kan bedömas.

2.1.3. Bidrag till utvärderingen av den samlade inverkan på medlemsstaternas rättssystem och det rättsliga samarbetet om EU-åtgärder

16. Att utvärdera genomförandet av antagna rättsakter ur rättsligt och praktiskt perspektiv är inte tillräckligt i sig; det bör också göras en undersökning av rättsakternas inverkan på allmänna politiska mål, dvs. av hur det europeiska rättsområdet fungerar som helhet.

17. Det finns behov av en mer heltäckande undersökning av effekterna av EU:s politik, och den bör möjliggöra att kriterier fastställs för en bedömning av huruvida åtgärden

- har uppnått sitt specifika mål (exempelvis var målet med den europeiska arresteringsordern att förenkla och påskynda utlämning inom EU),

- har bidragit till att uppfylla ett övergripande mål för EU (t.ex. att förenkla och påskynda samarbetet mellan rättsliga myndigheter, göra genomförandet av rättsliga beslut mer effektivt inom EU, förbättra EU-medborgarnas tillgång till domstolsprövning, bekämpa organiserad brottslighet och främja ömsesidigt förtroende),

- har haft oförutsedda följder (positiva eller negativa).

18. Vid behov kan en kostnads-nyttoanalys utföras, där finansiella och icke-finansiella kriterier tas i beaktande.

2.1.4. Bidrag till en dialog om rättsväsendets kvalitet i syfte att stärka det ömsesidiga förtroendet

19. Forumet kommer att ge möjlighet till diskussion och dialog om de olika rättssystemen. Detta ökar kunskapen om rättsystemen inom EU och kommer därmed att främja det ömsesidiga förtroendet. Företrädare för de nationella rättssystemen bör träffas regelbundet för att diskutera dessa frågor och utbyta – och vid behov upprätta – bästa praxis.

20. I sitt meddelande från 2005 om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden i brottmål och ökat ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna[10] beskrev kommissionen hur den avsåg att främja ömsesidigt förtroende genom en rad kompletterande åtgärder (förstärkta utvärderingsmekanismer, främjande av nätverk för verksamma inom rättsväsendet och utveckling av den rättsliga utbildningen). Forumet kommer att medverka i de två första av dessa verksamheter och kan komma att ha ett visst inflytande på den tredje. Att bringa yrkesverksamma inom rättsväsendet i kontakt med varandra har visat sig främja ömsesidig förståelse. Sådana kompletterande åtgärderna har lett till ökad förståelse inte bara av EU-åtgärder, utan även av de nationella rättssystemen. Exempelvis har det inom ramen för utbytesprogrammet för domarkåren[11] utvecklats kontakter mellan jurister, vilket underlättat det rättsliga samarbetet i konkreta fall och gett dem möjlighet att fastställa god domstolspraxis (t.ex. när det gäller domstolsförvaltning, tidsfrister eller stöd till brottsoffer) och att därigenom förbättra sitt eget arbete. Sådan verksamhet bör användas mer systematiskt, så att den får ökad effekt. På det civila området är rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ett viktigt steg framåt när det gäller att stärka det ömsesidiga förtroendet mellan de rättsliga myndigheterna. Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område har stor betydelse när det gäller att främja utbyte av god praxis.

2.2. Effektivt samarbete med Europarådet

21. Europarådet har på flera områden bedömnings- och utvärderingsmekanismer[12] som fungerar på ett liknande sätt. Det viktigaste organet för att bygga upp ömsesidigt förtroende inom EU är Europeiska kommissionen för effektiv rättskipning (Cepej), som har till syfte att förbättra rättssystemens kvalitet i Europarådets medlemsstater. Europeiska kommissionen för effektiv rättskipning har framför allt till uppgift att se till att principerna och reglerna för effektiv rättskipning tillämpas på rätt sätt i Europarådets medlemsstater. 2006 års rapport om utvärdering av rättssystemen i EU innehåller detaljerade uppgifter om tillståndet på det rättsliga området.

22. Det är mycket viktigt att EU:s verksamhet står i samklang med Europarådets, men också att dubbelarbete undviks. Samarbetet mellan kommissionen och Europeiska kommissionen för effektiv rättskipning bör fortsätta och skulle kunna omfatta gemensamma initiativ för att förbättra rättskipningens kvalitet och stärka det ömsesidiga förtroendet.

23. Forumet kommer att bidra till sådant samarbete, t.ex. genom att använda de resultat som arbetats fram inom kommissionen för effektiv rättskipning och samarbeta med den på ett konstruktivt sätt. En företrädare för Europeiska kommissionen för effektiv rättskipning bör delta i forumet.

24. När det gäller tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande och strävan efter bättre tillgång till domstolsprövning är det viktigt att beakta den höga integrationsnivå som EU-medlemsstaterna önskar uppnå. Särskilda undersökningar skulle kunna genomföras med stöd av det arbete som sker inom Europeiska kommissionen för effektiv rättskipning. Frågor såsom kvaliteten på tolkning i samband med domstolsförhandlingar och andra domstolstjänster från rättsutövarnas synpunkt – dvs. ur ett kundperspektiv – skulle lämpa sig för sådana undersökningar.

3. FORUMETS ROLL

3.1. Se över EU:s politik på rättsområdet

3.1.1. Förhandsutvärderingsfasen

25. Forumet kommer att uppmanas att lämna kommentarer, ge råd och bidra med sakkunskap så tidigt som möjligt under utformningen av lagstiftningsprogrammen. När ett beslut har fattats om att en åtgärd på EU-nivå är önskvärd på ett visst område kommer forumet att rådfrågas om de praktiska följderna av de olika alternativa lösningarna och kan bli ombedd att bidra till att utforma en miljökonsekvensbeskrivning för åtgärden.

3.1.2. Se över det rättsliga och praktiska genomförandet

26. På straffrättens område är kommissionens utvärderingsarbete i huvudsak inriktat på det rättsliga genomförandet av rättsakterna. I praktiken begränsas emellertid effekterna av kommissionens rapporter av att det inte sker någon fullständig granskning och uppföljning av dem i rådet. Situationen förvärras ytterligare av att det inte är möjligt att överklaga till domstol om lagstiftningen inte följs.

27. På det civilrättsliga området skulle undersökningar som görs innan utvärderingsrapporten om tillämpningen av en rättsakt läggs fram kunna ge en god överblick över situationen, men rapporter begärs inte för alla gällande rättsakter och de intervall med vilka de läggs fram gör att det inte blir möjligt att ta hänsyn till de svårigheter och problem som rör tillämpningen av rättsakterna.

28. Kommissionen anser det inte nödvändigt att på detta stadium lägga fram särskild lagstiftning på detta område. När forumet väl har inrättats kommer detta att övervägas på nytt. Framför allt kommer man på det straffrättsliga området att bedöma om det finns behov av att se över den gemensamma åtgärden från 1997.

3.1.3. Undersöka hur det rättsliga samarbetet fungerar som helhet

29. Eftersom forumet i stor utsträckning kommer att utgöras av yrkesverksamma på det rättsliga området, företrädare för medlemsstaternas rättsliga förvaltningar och akademiker, kan det ge ett annat perspektiv och kommer vid behov att kunna erbjuda såväl en mer övergripande syn på rättsligt samarbete i sin helhet som mer riktade undersökningar av EU-åtgärder.

30. Forumet kommer också att användas i samband med denna fas av utvärderingssystemet inom generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet. I meddelandet från juni 2006 beskrivs generaldirektoratets system, som genomförs i tre steg och täcker samtliga politikområden som rör rättvisa, frihet och säkerhet. I det första steget upprättas bl.a. ett system för insamling av information och utbyte av uppgifter (med hjälp av särskilda faktablad) rörande politiska mål och viktiga rättsakter. Det andra steget är att se över och analysera informationen. Det tredje steget går bl.a. ut på riktade utvärderingar[13] av vissa politikområden eller rättsakter. Systemet är avsett att vara heltäckande och omfatta all den politik som handhas av generaldirektoratet för området rättvisa, frihet och säkerhet, och man bygger därvid på gällande praxis och använder befintliga uppgifter. Medlemsstaternas och det civila samhällets synpunkter bör inhämtas och beaktas. Kommissionen försöker att undvika att samma arbete utförs på EU-nivå och nationell nivå och diskuterar för närvarande med rådet om vilken typ av mekanism som ska inrättas och hur det nätverk av kontaktpunkter som inrättas genom meddelandet ska användas på bästa sätt. Forumets arbete kommer att utgöra ett bidrag till det allmänna utvärderingssystemet. Forumet kommer att bidra med den konkreta sakkunskap som behövs för samrådet med berörda parter[14] och för fasen med ingående utvärdering[15]. En av forumets uppgifter blir att föreslå på vilka områden ingående undersökningar skulle kunna göras samt att övervaka och förvalta sådana undersökningar.

3.1.4. Stärka det ömsesidiga förtroendet

31. Genom att regelbundet sammanföra fackfolk och främja utbyte av åsikter om genomförandet av EU-rättsakter, EU:s politik på rättsområdet och samspelet med medlemsstaternas rättsväsenden kommer forumet att spela en central roll när det gäller att förbättra ömsesidig förståelse, gradvis bygga upp en gemensam rättskultur och främja ömsesidigt förtroende.

4. FORUMETS SAMMANSÄTTNING OCH ARBETSMETODER

4.1. Sammansättning

32. Information måste samlas in från flera källor: medlemsstaterna, rättsliga organ, yrkesverksamma, specialiserade icke-statliga organisationer, akademiker samt, i idealfallet, dem som utnyttjar rättsväsendet. Medlemsstaterna får, om de så önskar, skicka delegater till forumets plenarsammanträden och särskilda arbetsgrupper. Vissa medlemsstaters delegater vid expertmötet i september 2006 klargjorde att de inte ville bli inbegripna i en betungande process. Deltagandet i forumets verksamhet bör därför ske enligt medlemsstaternas gottfinnande – utom i fråga om plenarsammanträdet, dit det är nödvändigt att de skickar delegater.

33. Kommissionen kommer att bjuda in en representant från Europarådet, företrädesvis från Europeiska kommissionen för effektiv rättskipning, att delta i forumet, så att organen kan följa varandras arbete och samarbeta för att undvika dubbelarbete och underlätta komplementaritet.

34. Eurojust och de europeiska rättsliga nätverken (på straffrättens[16] såväl som på privaträttens[17] område) bör vara representerade, liksom europeiska nätverk för yrkesverksamma på det rättsliga området på EU-nivå. Kommissionen sätter värde på bidrag från nätverk såsom European Network of the Councils for the Judiciary (ENCJ – det europeiska nätverket för domstolsadministrationer)[18], European network of Presidents of Supreme Courts[19], Association of the Councils of State (sammanslutningen av de högsta administrativa domstolarna i Europeiska unionen)[20], European Association of Administrative Judges (den europeiska sammanslutningen av förvaltningsdomare), Council of Bars and Law Societies of Europe (CCBE)[21], European Judges and Prosecutors Association[22], European Criminal Bar Association (ECBA)[23], Eurojustice[24], European Notarial Network[25], Pan European Organisation for Personal Injury Lawyers (Peopil)[26] samt European Judicial Training Network (det europeiska nätverket för rättslig utbildning). Kommissionen kommer att bjuda in specialiserade icke-statliga organisationer som representerar användarna av systemet (bl.a. Medel, Justice, Amnesty International, Victim Support Europe[27]) att delta i forumet. Dessutom kommer juridiska experter från kandidatländerna att medverka.

35. Kommissionen avser att bjuda in akademiska nätverk (European Criminal LawAcademic Network (ECLAN), International Association of Penal Law (IAPL), Eurodefensor) för att främja ett vetenskapligt, objektivt tillvägagångssätt och möjliggöra ett kritiskt meningsutbyte mellan experter vars åsikter går isär. Kommissionen avser också att inbegripa EG-domstolen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter på lämpligast möjliga sätt.

36. Beroende på vilket ämne som diskuteras kan personer med specialkunskaper på området inbjudas att delta i ett specifikt möte. Vissa nationella yrkesorganisationer (t.ex. nationella advokatsamfund) har visat intresse för vissa åtgärder. De har ett annat perspektiv än deras motsvarigheter på EU-nivå, och deras bidrag kommer, om de så önskar, att användas från fall till fall.

4.2. Forumets arbetsmetoder

37. Forumet kommer att sammanträda regelbundet, flera gånger om året. Det kommer att mötas i plenum en gång om året och i undergrupper så ofta det är nödvändigt.[28] Undergrupperna bör sättas samman på basis av särskilda intresseområden eller frågor som behöver särskild uppmärksamhet. Vissa kan komma att ägna sig åt civilrätt, andra åt kriminalrättsliga frågor och undersökning av särskilda ämnen såsom rätt till rättshjälp, användarnas tillfredsställelse med det nya domstolssystemet (t.ex. snabbhet och rättvisa), behandling av brottsoffer, översättnings- och tolkningstjänster, hörande av parterna, iakttagande av rätten till en rättvis rättegång, snabb indrivning av fordringar och bättre tillgång till domstolsprövning för konsumenter.

38. Forumet kan från fall till fall ombes att bistå med en extern bedömning vid utformningen av kommissionens rapport om genomförande av lagstiftning. Forumet kommer vidare att medverka i bedömningar av införlivandet av lagstiftning (efter det att tidsfristen för införlivandet löpt ut), och vid ett senare tillfälle (t.ex. fem år efter ikraftträdandet) av åtgärdernas resultat.

39. Varje organisation som är medlem i forumet bör utse en fast kontaktperson. Denna person bör delta i varje möte, så att det blir kontinuitet i debatten. Om kontaktpersonerna möts regelbundet och lär känna varandra får man en bättre kontinuitet och friare och uppriktigare diskussioner.

40. En viktig aspekt av forumets arbete blir att fastställa bästa praxis. Utbyte av bästa praxis skulle kunna främjas genom projekt inom ramen för EU:s ekonomiska program.

41. Forumet kommer att vara med och välja ut vinnaren av priset ”Crystal Scales of Justice”. År 2005 inrättade kommissionen och Europarådet det europeiska priset ”Crystal Scales of Justice”, som delas ut vartannat år för nyskapande metoder i fråga om civilrättslig organisation och civilrättsliga förfaranden vid Europas domstolar i syfte att främja förbättringar av det offentliga civilrättsliga systemet. Kommissionen planerar att inrätta ett kompletterande pris som ska delas ut vartannat år till ett transnationellt projekt för förbättring av ömsesidig kunskap om och utbyte av bästa praxis på det straffrättsliga området. Priset skulle delas ut de år då civilrättspriset inte delas ut. Projekt som kan komma i fråga för priset är t.ex. komparativa studier eller konkreta samarbetsprojekt som grundar sig på partnersamverkan mellan domstolar, åklagarämbeten, advokatsamfund eller kriminalvårdsstyrelser.

42. Forumets arbete kommer också att röra statistik. Det råder för närvarande brist på jämförbar statistik[29], vilket gör det svårt att jämföra rättssystemen på ett meningsfullt sätt, men förbättringar är i sikte. På det straffrättsliga området bör statistik samlas in mer systematiskt nu när en expertgrupp från EU har upprättats för detta ändamål[30]. En expertgrupp för de politiska behoven av uppgifter om brottslighet och straffrättskipning inrättades 2007 och sammanträdde två gånger under året (i april och i december). Efter diskussionerna vid aprilmötet inrättades två ämnesspecifika undergrupper. Ämnena var människohandel och penningtvätt. Beslut fattades om att inrätta en expertundergrupp med inriktning på straffrättslig statistik. När det gäller civilrätten finns statistik från riktade undersökningar och konsekvensbedömningar. Forumet kommer att bistå kommissionen genom att ta ställning till denna statistik, förbättra de statistiska metoderna och bättre utnyttja de uppgifter som finns tillgängliga.

43. En webbplats kommer att inrättas för spridning av forumets resultat och främjande av dialog och samråd. Webbplatsen kommer att vara en permanent plats för diskussioner mellan forumets medlemmar och kommer att underlätta kontakt och kommunikation med berörda parter och andra medborgare. Huvudparten av forumets arbete och undersökningar kommer att offentliggöras på webbplatsen.

44. Kommissionen kommer att offentliggöra en rapport om forumets verksamhet som regelbundet kommer att lämnas till rådet och Europaparlamentet.

5. SLUTSATS

Forumet blir för kommissionen ett unikt verktyg för att bättre förstå effekterna av befintliga EU-rättsakter och bättre kunna bedöma behoven av nya rättsakter samt, mer generellt, för att främja ömsesidigt förtroende. Forumet blir en plats där olika erfarenheter och kontrasterande synpunkter kan jämföras regelbundet och kommer på så sätt att leda till större ömsesidig kunskap om och förståelse av andra system. De regelbundna mötena, den omfattande sakkunskapen och bidragen från alla sektorer i rättssystemet kommer att medverka till att skapa den systematiska, objektiva och opartiska utvärdering som kungjordes i Haagprogrammet.

[1] EUT C 53, 3.3.2005, s.1, punkt 3.2.

[2] Europaparlamentets rekommendation till rådet om kvaliteten på rättskipning i brottmål och harmonisering av straffrättslig lagstiftning i medlemsstaterna, A6-0036/2005.

[3] EUT C 198, 12.8.2005, s. 1, punkt 4.1.

[4] Under Europeiska rådets möte i Lissabon (23–24 mars 2000) lanserade stats- och regeringscheferna Lissabonstrategin, som har till syfte att göra EU till den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen och uppnå full sysselsättning till 2010.

[5] KOM (2006) 332 slutlig, 28.6.2006.

[6] Exempelvis uppmanade rådet i sina slutsatser om den europeiska arresteringsordern i juni 2005 kommissionen att samråda med medlemsstaterna innan den lade fram rapporten för att undvika eventuella missförstånd beträffande medlemsstaternas lagstiftning.

[7] Genom gemensam åtgärd 97/827/RIF, som antogs av rådet den 5 december 1997.

[8] Rådets beslut 2002/996/RIF av den 28 november 2002 om införande av en ordning för utvärdering av rättssystemen och genomförandet av dessa på nationell nivå i kampen mot terrorismen (EGT L 349, 24.12.2002).

[9] Slutrapport om den första utvärderingsverksamheten — ömsesidig rättslig hjälp i brottmål (EGT C 216, 1.8.2001, s. 14).

[10] KOM(2005) 195, 19.5.2005.

[11] I det årliga arbetsprogrammet för 2007.

[12] T.ex. Greco (Gruppen av stater mot korruption), Moneyval (särskild expertkommitté för utvärdering av åtgärder för bekämpning av penningtvätt) som upprättats med FTAF (arbetsgruppen för finansiella åtgärder) som förebild, Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och Greta (som upprättats inom ramen för konventionen om bekämpning av människohandel).

[13] Se avsnitt 4.1 i meddelandet från juni 2006.

[14] Se avsnitt 4.1.1 i meddelandet från juni 2006.

[15] Ibid. punkt 32.

[16] http://www.ejn-crimjust.europa.eu/

[17] http://ec.europa.eu/civiljustice/

[18] http://www.encj.eu/encj

[19] http://www.uepcsj.org

[20] http://www.juradmin.eu

[21] http://www.ccbe.org/

[22] http://www.amue-ejpa.org

[23] http://www.ecba.org/

[24] http://www.eurojustice.org/

[25] http://www.cnue.eu

[26] http://www.peopil.com

[27] http://www.euvictimservices.org/

[28] Kostnaderna för de åtgärder som avses i detta meddelande kommer att belasta de berörda finansiella instrumenten (särskilt programmet ”Straffrätt”, se rådets beslut 2007/126/RIF) under befintliga medel.

[29] Se rapporten från Europeiska kommissionen för effektiv rättskipning samt statistik från Space.

[30] 2006/581/EG: Kommissionens beslut av den 7 augusti 2006 om inrättande av en expertgrupp för de politiska behoven av uppgifter om brottslighet och straffrättskipning, EUT L 234, 29.8.2006, s. 29.