[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 10.9.2007

SEK(2007) 1137

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

som åtföljer Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 80/181/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter Sammanfattning av konsekvensbedömning [KOM(2007) 510 slutlig SEK(2007) 1136]

Konsekvensbedömningen avser direktiv 80/181/EEG om måttenheter. Direktivet föreskriver att metriska måttenheter skall användas inom EU, men tillåter också kompletterande visning (utan att definiera vad det innebär) till slutet av 2009. Efter detta datum skall enligt direktivet metriska enheter användas för alla måttangivelser, vilket skulle innebära att varor som importeras från och exporteras till icke-EU-medlemsstater skulle behöva märkas om, särskilt eftersom EU-bestämmelserna om metriska angivelser skulle stå i strid med USA:s bestämmelser om dubbel märkning (metrisk och tum/pund).

Som ett resultat av det offentliga samråd enligt kommissionens minimistandarder som hållits om kommissionens arbetsdokument har tre alternativ utkristalliserat sig:

- Alternativ 1 – Ingen åtgärd: Klausulen om sista giltighetsdatum innebär att efter slutet av 2009 skulle kompletterande visning inte längre vara tillåten. Det skulle eventuellt bli nödvändigt att se över befintlig lagstiftning avseende visningar i icke-SI-enheter i särskilda fall som kcal. Ingen anpassning till den tekniska utvecklingen. Storbritannien och Irland skulle fortsatt vara skyldiga att fastställa ett slutdatum för de återstående undantagen (pint, mile, troy ounce).

- Alternativ 2 – Upphäv direktivet: Medlemsstaterna skulle ha möjlighet att grunda nationell lagstiftning på internationella standarder, vilket också är fallet med direktivet. Detta skulle kunna medföra att vissa medlemsstater väljer att inte lagstifta på området. Ömsesidigt erkännande skulle tillämpas enligt artikel 28 i fördraget.

- Alternativ 3 – Uppdatera direktivet: Anpassa direktivet för att åtgärda de problem som nämns under alternativ 1 ovan, dvs. kompletterande visning (tum, pund) tillåts tills vidare. Kompletterande visning täcker områden där det inte finns några metriska enheter för de måttangivelser som används. Genom detta alternativ bibehålls den nuvarande situationen, och samtliga befintliga undantag för icke-metriska enheter tillåts tills vidare. Viss uppdatering för att anpassa direktivet till den tekniska utvecklingen behövs också (enheten katal). Kravet för Storbritannien och Irland att fastställa ett datum då undantagen skall upphöra att gälla skulle också försvinna.

Alternativ 3, en uppdatering av direktivet, skulle vara den bästa lösningen, eftersom det innebär att den nuvarande situationen bibehålls utan att några nya administrativa kostnader tillkommer, i det här fallet främst kostnader för märkning. Detta alternativ ger en synergi mellan den utökade användningen av kompletterande visning och fortsatt flexibilitet avseende icke-metriska enheter som är fallet idag, särskilt på områden där man använder måttenheter för vilka det saknas en metrisk motsvarighet, t.ex. binära mått inom datorvärlden (bit, byte). Detta alternativ skulle säkerställa fortsatt tillämpning av nuvarande praxis som på stora taget inte inneburit några större problem. Att fortsatt tillåta Storbritannien och Irland undantag (pint, mile, troy ounce) är en fördel för de flesta konsumenter, som vill behålla den nuvarande situationen.

Den huvudsakliga kostnaden för alternativ 1, att inte vidta någon åtgärd, skulle vara omfattande administrativa kostnader som troligen skulle vara störst för små och medelstora företag som inte kan dra nytta av storskalighet. För att konsekvensbedömningen inte skulle bli alltför omfattande har det inte gjorts någon fullständig uppskattning enligt standardkostnadsmodellen, utan liknande uppskattningar från olika branschkällor har använts.

Kostnaderna för alternativ 2, att upphäva direktivet, är osäkra, men skulle kunna bli höga och framförallt följa av det faktum att medlemsstaterna skulle kunna införa de internationella standarderna på olika sätt, något som skulle leda till osäkerhet och eventuellt ge upphov till handelshinder. Det skulle också finnas risk för dyrbara förluster på grund av olyckor orsakade av missförstånd. Ett exempel är den amerikanska rymdsonden som kraschade på Mars på grund av ett fel som uppstått då angivelser i tum och pund blandats med metriska måttangivelser under produktionen.

Alternativet att tillåta kompletterande visning i ytterligare 10 år (en fjärde tidsfrist efter 1989, 1999 och 2009) har avvisats, då det skulle innebära omfattande framtida ändringar på åtminstone tre områden (in vitro-diagnostik, livsmedelsmärkning och immaterialrätt). Det skulle inte heller tas emot positivt av USA, då EU skulle förbjuda kompletterande visning även om USA tillåter märkning enbart i metriska måttangivelser.